resurs Ann-Christin om livet som rektor och lite till för medarbetare vid slu nr 4/2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "resurs Ann-Christin om livet som rektor och lite till för medarbetare vid slu nr 4/2006"

Transkript

1 resurs för medarbetare vid slu nr 4/2006 Ann-Christin om livet som rektor och lite till KOSSOR TILL KUNGEN STUDENTER PÅ TRÅDEN VAD ÄR KLUSTER? GRISEN SOM MODELLDJUR 1 VÅR EGEN TROLLKARL PENSIONERAS

2 RESURS Informationsavdelningen Box 7077, Uppsala ISSN: Tipsa redaktionen! Redaktion Ansvarig utgivare: Mikael Jansson Huvudredaktör: Pernilla Persson, Bitr. redaktör: Katarina Toborn, Grafisk form: Maria Capandegui Widén och Torbjörn Östling Lokalredaktörer: Sven-Olov Bylund, Umeå, Anette Neldestam, Alnarp, Vanja Sandgren, Skara, David Stephansson, Uppsala, Medarbetare i detta nummer Carin Wrange, Gunilla Ramberg, Ulf Heyman, Marianne Fredriksson, Per Jennische, Carolina von Schantz, Kristina Julin, Pernilla Björk, Carin Magnhagen, Lars Edenius, Anna-Stina Karlsson och Ann-Christin Bylund Tryck: Intellecta Tryckindustri, Solna 2006 Omslagsbild: Ann-Christin Bylund avgående rektor. foto: Julio Gonzalez Just nu händer det mycket på SLU! Vi är universitetet som utbildar och forskar för livet och det vill vi kommunicera. Så i tider av profilering passar vi på att vidareutveckla Resurs. För visst är det viktigt att underhålla våra egna kommunikationskanaler? Resurs ska vara en resurs för oss SLU:are. Därför lanserar vi en uppfräschad version av tidningen till hösten där det bland annat kommer att finnas plats för debatt. Har du något du vill diskutera? Ta sommaren på dig att fundera. Vi ser med spänning fram emot ditt engagemang i SLU och Resurs. Du behövs! Pernilla Persson Vikarierande redaktör Antal K Nyantagna Har det egentligen hänt något? 8 9 L Ny rektor U TER S Examinerade SLU-student på tråden vad, varför och hur? Innehåll Ann-Christin mitt i livet Aktuellt 3 Glad sommar! 10 Utvecklingsarbetet vid SLU 17 Lunchbugg 29 Kossorna på plats hos kungen Noterat 4 Forskning värd att spionera på? 5 Fyrbenta blodgivare sökes 5 Eftertraktade ägg till England 6 Flera tjuvstarter på våren 31 Alnarp värd för lyckad FAO-konferens Utbildning 14 Svart honung och grön kulturväxt lockar i Nya Zeeland 15 Hur trivs våra studenter? Forskning 22 Grisen modelldjur för diabetesforskning 23 Mistracentrum eller inte? 24 SLU har landets modernaste ladugård Alltid i Resurs 26 Porträttet: Nils Trowald Det roligaste i livet är pedagogik 32 Eftertanken: Utan längtan inget liv 2 r e s u r s. n r 4 /

3 Glad sommar! Med det här numret av Resurs får du filmen SLU FÖR LIVET en resa med Mattias Klum. Visa den för din familj och dina vänner. Använd den i jobbet, eller ge bort den till någon annan som är nyfiken på SLU. Fascination inför livet och naturen naturens mirakler väcker förstås frågor om jordens överlevnad. Svåra avgörande frågor som kräver kunskap och ifrågasättande. Följ med på en resa för att söka svaren, följ med till Sveriges lantbruksuniversitetet, SLU, som faktiskt finns över hela världen. Följ med på en upptäcksresa med världsfotografen Mattias Klum som ciceron. Den börjar i Umeå och tar oss till Vietnam, Antarktis, San Fransisco, Alnarp, Orsa och Uppsala. Det är filmen om SLU. Filmen som berättar om vårt universitet och vår forskning. Under nästan tjugo minuter får vi träffa forskare och studenter som tillsammans förmedlar en träffsäker bild av universitetet. Självklart kan inte hela SLU presenteras under dessa minuter, men filmen levererar flera representativa smakprov på vår verksamhet, riktiga aptitretare. Fler än tusen SLU-anställda och studenter såg filmen då den premiärvisades i Alnarp, Umeå, Skara, Skinnskatteberg och Uppsala. Premiären ramades in av ett mingel med sommarbubbel och jordgubbar. Premiäryra rådde också på webben då filmen hade mer än tusen besökare de två första dagarna. Filmen rullade även under Alnarpsdagen, och den kommer att användas i en mängd sammanhang under sommaren från World Urban Forum i Canada till Green Week i Bryssel. Filmen kommer dessutom att ingå i välkomstutskicket till alla nyantagna studenter. Mattias kommer då också själv att delta i välkomstprogrammet för studenter vid huvudorterna. Att välja forskningsexempel till filmen var svårt. Folke Rydén, Mattias Klum och filmteamet gjorde tillsammans med fakulteterna ett första urval. 3 Eftersom utrymmet är begränsat, fick bildmässighet och tillgänglighet ibland styra innehållet, men en komplettering med ett forskningsexempel från Skara kommer ett göras. Filmen är en del av det långsiktiga arbete som ska göra SLU mer känt. PERNILLA BJÖRK Vi har bara en jord, och just därför är kunskapen som allt levande så viktig. Inte har jag fått alla svar längs den här resan. Men SLU ställer de avgörande frågorna och ger oss verktyg för att hitta svaren. Det ger mig hopp om framtiden. Mattias Klum ur filmen SLU FÖR LIVET.

4 Forskning värd att spionera på? I februari greps en rysk gästforskare vid SLU misstänkt för spioneri. Han hade lämnat ut information om forskningen och kollegorna. Det svenska och det internationella vetenskapssamhället har följt händelseförloppet och undrat vad som egentligen hände. Efter sju veckor i häkte släpptes gästforskaren eftersom bevisningen var otillräcklig. Polisundersökningen visar att han har lämnat ut uppgifter om pågående forskning vid SLU. Dessutom har han samlat in och lämnat ut uppgifter om kollegor till en tjänsteman vid den ryska ambassaden. Uppgifterna var inte sådana att de innebar någon risk för totalförsvaret eller för rikets säkerhet. Inte heller kunde de klassas som företagshemligheter. Därför lades utredningen ner. Hur har SLU agerat? Rektor, prorektor, prefekt och säkerhetschef har varit informerade hela tiden. Alla förhörda och inblandade har belagts med yppandeförbud. När gästforskaren greps kallades SLU:s krisgrupp samman. Den består av ovannämnda grupp plus informationschef, personalchef och den här gången även av prefekten vid institutionen för växtbiologi och skogsgenetik. Institutionen informerades och rektor och prorektor besökte forskargruppen. Information till alla SLU:s anställda lades ut på den interna webbplatsen och ett mejl skickades ut. Information och kontaktpersoner för pressen publicerades på SLU:s externa webbplats. Ett pressmeddelande om forskningen vid institutionen publicerades. Den 6 mars anordnades ett stormöte på institutionen. Vid frisläppandet väcktes medieintresset åter. Ett internt meddelande mejlades till hela SLU och ett pressmeddelande gick ut. SLU kontaktade också forskaren som meddelade att han ville återvända till Ryssland. Den 26 april genomfördes ett möte för anställda vid SLU där också Säkerhetspolisen, SÄPO, medverkade. Händelsen har väckt mer generella frågor om forskningens öppenhet i Sverige. Den 17 maj bjöds därför andra universitet, högskolor, forskningsstiftelser och akademier till ett seminarium där representanter från SÄPO och Försvarets forskningsinstitut medverkade. Fortsatt öppenhet SLU har tagit ställning för att värna om den öppna forskningen. En mycket viktig princip inom forskarvärlden är att våra resultat är tillgängliga, säger rektor Ann-Christin Bylund. En av förutsättningarna för att bedriva spetsforskning är att forskarna kan röra sig mellan olika forskningsmiljöer och ta del av varandras rön. Stora påfrestningar Vi har förlorat en duktig forskare och ett forskningsanslag för fyra år, säger prefekt Christer Jansson. Det varit en jobbig tid för personalen. Vi har många gästforskare, också andra ryssar, och det är klart att de har varit särskilt oroliga. Men jag tror inte att det här kommer att påverka vårt forskningssamarbete med Ryssland i längden, säger han. Vad har vi lärt oss? SLU har fått beröm för hur frågan hanterats från både SÄPO och andra myndigheter. Men ändå finns saker att förbättra. Vi behöver ha mer information på engelska. Fler interna meddelanden borde publiceras både på engelska och svenska, säger informationschef Pernilla Björk. Vi hade också behövt kommunicera mer och tydligare med institutionen. Personalchef Caroline Sjöberg understryker att vi måste bli tydligare med att kommunicera vilket stöd enskilda medarbetare och grupper kan få av personalavdelningen. Det finns anledning att se över säkerheten och ha en diskussion med fakulteterna om vad som är skyddsvärt vid SLU, säger säkerhetschefen P-O Skatt. PERNILLA PERSSON & KATARINA TOBORN Händelseförloppet i korthet I november 2004 kontaktades universitetet första gången av SÄPO. En gästforskare vid SLU var satt under bevakning. Under 2005 informerades universitet kontinuerligt om att bevakningen fortsatte. Den 17 februari greps gästforskaren. Under det första dygnet publicerades nyheten i nästan alla svenska media, samt i ett stort antal utländska. Sju ryska TV-team besökte SLU. Den 19 februari häktades han skäligen misstänkt för spioneri och olovlig underrättelseverksamhet. Den spionmisstänkte forskaren omhäktades tre gånger. Den 7 april släpps gästforskaren och återvänder till Ryssland. Gästforskaren beviljas inte uppehållstillstånd av migrationsverket och kan därför inte återvända till SLU. April/maj: En tjänsteman vid den ryska ambassaden utvisas. Senare utvisas en svensk diplomat från Ryssland med direkt hänvisning till händelserna vid SLU. 4 r e s u r s. n r 4 /

5 Eftertraktade ägg till England Djungelhönan, som härstammar från Indonesien, är ursprunget för alla livsmedelsproducerande höns i världen. Den används i etologiforskningen, och en svensk stam finns sedan 1997 på Götala i Skara. Dr Tommaso Pizzari vid University of Oxford har tidigare forskat vid SLU och vill fortsätta arbeta med Götalastammen. Och i dessa fågelinfluensans tider är det lämpligt att minimera riskerna. Då är det enklaste sättet att ta ägg till England och låta dem kläckas där. Eftersom inget transportföretag ville ta på sig ansvaret så reste Alf Blomqvist, försöksdjurstekniker på Götala och till vardags hönspappa. Med 200 ägg i två frigolitlådor som handbagage och med godkännande av Jordbruksverket gick turen från Landvetter till Heathrow. Och resultatet? Jo, 80 kycklingar spatserar nu omkring i Oxford. VANJA SANDGREN 200 ägg från Skara på väg till Oxford. Foto: Vanja Sandgren Foto: Alf Blomqvist Äggtransportören Alf Blomqvist, visar upp ett exemplar av djungelhönan en ståtlig tupp. Fyrbenta blodgivare sökes Låt din hund bli blodgivare. Den uppmaningen kommer från SLU:s smådjursklinik, med sköterskan Sara Kivelä Löfberg i spetsen. På kliniken har man nu startat en blodbank för att alltid kunna ha tillräcklig mängd blod i lager vid operationer och akuta olyckshändelser. Sjuka eller skadade hundar kan nämligen behöva extra blod eller plasma för att få tillbaka livskrafterna. Precis som för oss människor. Vi har hittills fått förlita oss på personalens hundar här på kliniken när det har varit brist på blod. Nu vill vi vända oss till alla anställda vid SLU i Uppsala, berättar Sara Kivelä Löfberg som tillsammans med veterinär Lena Pelander har arbetat för att få till stånd en blodbank. Kliniken söker nu hundar i lämplig storlek och ålder. Minst 27 kilo ska hunden väga, vara mellan ett och åtta år, inte har varit dräktig, fullt frisk och inte ha besökt andra länder. Det är också viktigt att hunden har ett bra temperament och klarar av att ligga still de 5 10 minuter som behövs vid varje tappning av blod. Målsättningen är att tappa hundarna på blod en gång per kvartal. Vi kan tyvärr inte erbjuda någon betalning. Däremot ställer vi upp med en grundlig hälsokontroll inklusive blodprover en gång per år, bland annat undersöker vi om hunden bär på anaplasma (ehrlichia). Vi ser även till att hunden har rätt vaccinationer, säger Sara Kivelä Löfberg. I och med satsningen på en egen blodbank har kliniken bland annat köpt in i en apparat som kan kylcentrifugera blodet. Genom denna separation av blodet kan en blodgiva utnyttjas mer effektivt. Centrifugen delar upp blodet i plasma och röda blodkroppar, så kallade erytrocyter. Plasman kan frysas in och förvaras fryst i upp till fyra år, medan de röda blodkropparna tål förvaring i kylskåp upp till 40 dagar. Hundägare som är villiga att låta sina hundar lämna blod kan kontakta Sara Kivelä Löfberg på tel: eller via mejl: CARIN WRANGE 5

6 Flera tjuvstarter på våren! TEXT & FOTO: ANETTE NELDESTAM Redan i början av mars gick den första av en hel rad trädgårdsmässor av stapeln. SLU Alnarp var med i Malmö, Stockholm och på Island! lekfullt och barnsligt och de vinnande förslagen kom från studenterna Eric Wahlsten, Emma Fritz och Anne Heino. På mässan finns också en SLU-monter där utbildningar och forskning presenteras. Där bjuder landskapsingenjörerna besökarna på trädgårdsrådgivning och hortonomstudenterna svarar på växtskyddsfrågor. Kúluskitur en slags sjöväxt som bara finns i tre sjöar i tre olika länder på Jorden: Japan, Estland och Island. Här visas denna unika boll, som annars förvarades i en glasskål med vatten, av Kristrún Konrádsdóttir, representant för Norra Island på mässan. I Malmö arrangeras varje år den stora Hem&Villa/Skånsk trädgård-mässan med cirka besökare. Landskapsingenjörsstudenterna i Alnarp är några av huvudaktörerna på mässan och redan på hösten får de ett tävlingsuppdrag. De ska rita varsitt förslag på installationsträdgårdar på ett för året givet tema. Förslagen bedöms sedan av en kvalificerad jury. När vinnaren/vinnarna utsetts ska förslagen förverkligas och då är nästan hela årskullen aktiverad med olika arbetsuppgifter. I år var temat för installationsträdgårdarna trendigt, Älvsjö Nordiska Trädgårdar på Älvsjömässan i Stockholm har varje år cirka besökare. Även inför den här mässan fick studenter presentera olika förslag på hur en SLU-monter skulle kunna se ut. Uppdraget gick den här gången till trädgårdsingenjörsstudenter med inriktning design. Sex olika förslag presenterades. Ett av förslagen vann gehör hos både informatören och läraren och snabbt bildades en arbetsgrupp på sex personer som skulle bygga montern på plats. De som presenterat det vinnande 6 r e s u r s. n r 4 /

7 Förväntningar på Linnésatsningar SLU:s tre installationsträdgårdar på Hem & Villa/Skånsk trädgård-mässan gjorda av landskapsarkitektstudenter. Bilder på idéträdgårdar, från vänster: Lekfullt av Emma Fritz, Barnsligt av Anne Heino, och Trendigt av Eric Wahlsten. förslaget utsågs också till projektledare för arbetet. Det var Åsa Adolfsson och Lena Boskär-Lööf. Island Natur, hälsa och trädgård är något som intresserar islänningar. En årligt återkommande trädgårdsmässa, Sumar, med cirka besökare, hade i år tagit fasta på detta. Mässan inleddes med en konferens på temat för folk både inom den vita och den gröna sektorn. Flera kvalificerade föredragshållare föreläste på temat. En av dem var Clare Cooper- Marcus, känd profil från Berkeleyuniversitetet i Kalifornien. Två andra var Liselott Lindfors landskapsingenjör och läkepedagog, och Anna Bengtsson doktorand, båda från Rehabiliteringsträdgården i Alnarp. Tre isländska tjejer föreläste också: Kristin Dorleifsdóttir, Anna Björg Aradóttir och Anna Maria Pálsdóttir. Anna Maria är sedan flera år tillbaka student på SLU i Alnarp. Hon arrangerade konferensen på uppdrag av mässan och bjöd in SLU att delta med en utbildningsmonter. Det var ett lyckat grepp som intresserade många. SLU:s smakfullt designade monter på Nordiska trädgårdar. Foto: Erika Bengtsson Nu har SLU fått ordentlig respons på sina Linné-planer. När vi presenterar våra olika satsningar, känner vi förväntningarna, framförallt när det gäller våra exkursioner.det är ju också här som vi kan skilja ut oss från övriga mer museala Linnésatsningar, genom att ta fasta på den betydelse Linné hade som jordbruksreformator och naturresursförvaltare. Landshövding Anders Björck, ordförande i den nationella Linnékommittén, vill att exkursionerna också kunna användas för statsbesök och i andra nationella och internationella offentliga sammanhang. SLU har inlett ett nära samarbete med KSLA och Formas för att använda Linnéjubileet som en gemensam satsning för hela den gröna sektorn. En bok med avstamp i den forskning som kommer att presenteras i exkursionerna planeras. Britt Olofsdotter-Jönsson på Formas är ordförande i redaktionskommittén. Uppdraget som redaktör har lags på vetenskapsjournalisten Monika Starendal. Följ i fortsättningen de olika delarna i SLU:s Linnésatsning på webbsidan som Inger Johansson på informationsavdelningen gjort, och som också den fått mycket extern uppskattning. GUNILLA RAMERG, LINNÉSAMORDNARE SLU 7

8 REKTORSPERIODEN UR ETT RESULTATPERSPEKTIV Har det egentligen hänt något? Under rektorsperioden har en rad åtgärder genomförts och både genomgripande och obekväma beslut har fattats. Frågan är hur mycket dessa egentligen har påverkat SLU:s produktion. Publicerar, examinerar och informerar vi mer? Får vi mer pengar och har kvaliteten förbättrats? TEXT & FIGURER: ULF HEYMAN & MARIANNE FREDRIKSSON Självklart är det i de allra flesta fall svårt att bedöma effekten av förändringar som skett för ett fåtal år sedan, eftersom resultatet oftast tar mycket längre tid att överblicka. Ett exempel är fakultetsreformen som genomfördes efter drygt halva perioden. Effekten av den har vi bara kunnat se under de två senaste åren. Det kan ändå vara intressant att försöka beskriva Ann-Christins rektorsperiod ur ett resultatperspektiv och dessutom få med en del av Tomas Rossvalls period. Mkr 1600 Ny rektor fakultetsreform 1400 Öronmärkta anslag "Fria" anslag Figur 1: Utvecklingen av direkta statsanslag. Statsanslag Statsanslagen har ökat under hela perioden men om siffrorna inflationsjusteras ser man att hela ökningen har bestått av öronmärkta medel särskilt till artdatabanken. Ökningarna 1999 och 2000 är endast en omföring av medel till följd av förändringar i pensionernas finansiering. Ökningen år 2000 är dessutom en felräkning från regeringen som togs tillbaka Ann-Christins period inleddes således med ett uppblåst statsanslag som sedan minskades och gav en allt annat än god ekonomisk start på perioden Intäkter o kostnader Mkr Resultat Mkr 100 Ny rektor fakultetsreform Resultat Intäkter 1200 Kostnader Figur 2: Intäkter kostnader och resultat Resultat Intäkterna har således varierat över tid men kostnadsökningen var konstant över rektorsbytet, vilket ledde till kraftiga underskott. Kostnadsökningen möttes med rejäla åtgärder som ledde till sänkta kostnader efter fakultetsreformen. Kostnadsminskningarna har fortsatt och 2005 visade SLU ett mycket positivt resultat. SLU:s kapital har därmed ökat och universitetet befinner sig på fast mark Mkr Ny rektor fakultetsreform Externa medel Från forskningsråd Figur 3: Inbetalningar av externa medel. Externa medel Utöver statsanslaget får SLU huvudsakligen pengar via externa bidrag och uppdrag. Dessa har ökat i ungefär samma takt oavsett rektor även om figur 3 kan tyda på en avmattning i samband med personalminskningarna under 2004 och Samtidigt har bidrag från forskningsråd ökat, vilket kan antyda att ledningens ambition att öka forskningskvaliteten burit frukt. 8 r e s u r s. n r 4 /

9 Personal SLU:s personal har minskat under hela mätperioden men minskningen har gått snabbare till följd av besparingarna 2004 och Besparingen har dock i mindre grad drabbat lärare/forskare, vilket medfört att andelen sådana tydligt ökar. Helårsekvivalenter Ny rektor Andel lärare/forskare % TA-personal Lärare/forskare Figur 4: TA-personal och lärare/forskare samt andelen lärare/forskare. Publikationer Den vetenskapliga produktionen i form av refereegranskade artiklar har ökat fram till år 2001 och har sedan varit i stort sett konstant medan däremot produktiviteten (artiklar/forskare) ökat tydligt, inte minst efter fakultetsreformen. Antal/år Refereegranskade artiklar Ny rektor Artiklar/fors kare Antal/år Antal/år och forskare 0,45 0,40 0,35 Grundutbildning Grundutbildningens omfattning ökade fram till rektorsbytet men har därefter i stort sett varit konstant. Regeringens uppdrag till SLU låg i början av rektorsperioden väl under den faktiska produktionen, varför ledningen accepterade en relativt stor ökning för perioden Ett svagt söktryck på många program tillsammans med stora avhopp från utbildningarna har dock medfört att SLU inte klarat av sitt grundutbildningsuppdrag. Rejäla åtgärder har inte kunnat vidtas förrän de nya fakulteterna kommit igång och ekonomin kommit på fötter. Ett stort arbete med att förändra och förnya grundutbildningen har inletts och en satsning på marknadsföring av SLU inleddes Den ökning som kan skönjas 2005 ser ut att fortsätta Helårstudenter Ny rektor SLUs uppdrag ,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 Figur 7: Grundutbildningens omfattning (helårsstudenter), samt regeringens uppdrag till SLU. 0 Figur 5: Utveckling av publicering samt publicering per lärare/forskare. Forskarutbildning Antagning till forskarutbildning är något som borde kunna påverkas av ledningen. Den varierar också avsevärt mellan åren. De låga siffrorna 2004 och 2005 är en direkt effekt av att universitetsledningen och fakulteterna ansett att forskarutbildningen haft för stort omfång Antal 0,00 Det tar tid att påverka den typ av sammansatta nyckeltal som vi använt oss av här. Men det finns ändå tydliga indikationer på att Ann-Christin och hennes ledning påverkat universitetet i riktning mot mindre volym men högre kvalitet och därmed samtidigt en väsentligt bättre genomsnittlig ekonomi per anställd. Det universitet som överlämnas till Lisa är slimmat, men ett universitet med hög effektivitet och hög kvalitet Nyantagna Ny rektor Examinerade Liten ordlista Universitetsledningen Rektor, prorektor, två vicerektorer, universitetsdirektör och fyra dekaner. 100 Fakultetsreformen 2004 blev tre fakulteter fyra. Rektorsperiod Rektor tillsätts av regeringen på sex år. 50 Statsanslag Högre utbildning och forskning finansieras delvis av staten. 58 % av SLU:s intäkter utgjordes av statsanslag Figur 6: Antagning och examination i forskarutbildningen. TA-personal Teknisk och administrativ personal. Här kan även personal verksam inom utbildning och forskning ingå. 9

10 Utvecklingsarbetet vid SLU TEXT: PER JENNISCHE När SLU:s nya ledning tillträde år 2000 sattes ett omfattande utvecklingsarbete i gång. Det har berört nästan alla delar av universitetets verksamhet, och den interna diskussionen har varit intensiv. Men nu har krafterna samlats. Utbildningarna utvecklas, resurserna för forskning stärks, och en stor satsning görs för att sprida information om SLU:s breda verksamhet för att locka hit fler studenter. I juni 2001 fastställde styrelsen en vision och ett antal strategiska mål. På hösten inleddes arbetet med en institutionsreform. Utgångspunkten var att många institutioner hade dålig ekonomi och att det skulle vara lättare att ge ett bra ekonomistöd om institutionerna var större. Förslaget gav upphov till en intensiv intern diskussion och ledde fram till att en mer djupgående analys av verksamheten behövde göras först. Fakultetsreformen tre blir fyra Sommaren 2002 tillsatte rektor en extern utredning, Verksamhet och organisation vid Sveriges lantbruksuniversitet. Utredningen föreslog att de tre fakulteterna skulle ersättas av fyra nya ortsbaserade fakulteter. Styrelsen fattade våren 2003 beslut om en ny fakultetsindelning som i stort följde den externa utredningens förslag. I januari året därpå började de fyra nya fakulteterna verka. Sektorsrollen en SLU-identitet Den externa utredningen konstaterade vidare att sektorsansvaret är djupt förankrat i SLU:s verksamhet och identitet, och att SLU ofta framhåller sin särart som sektorsuniversitet. Inget annat universitet i Sverige använder termen på detta sätt. Utredningen ansåg vidare att begreppet sektorsansvar kunde missförstås och borde ersättas med begreppet sektorsroll. Utredningen ansåg att det är mycket viktigt att SLU:s styrelse och ledning tydligt formulerar och internt kommunicerar synen på sektorsrollen. En otydligt formulerad sektorsroll skulle enligt utredningens bedömning kunna hämma universitetets utveckling. Ledningen presenterade hösten 2003 ett dokument för styrelsen som underlag för en utveckling av sektorsrollen. Dokumentet hade titeln SLU:s roll i det svenska universitetssystemet sektorsrollen. Denna rubrik återkom när regeringen hösten 2005 tillsatte en utredning för att klarlägga Sveriges lantbruksuniversitets roll i det svenska högskoleväsendet sektorsrollen. Universitetet tog fram en egen översyn som överlämnades till utredningen. Sektorsrollsutredningen som genomförs av ett norskt institut ska vara klar hösten Fakulteternas strategiska arbete De fyra nya fakulteterna fick i april 2004 i uppdrag av styrelsen att inleda ett strategiarbete. I arbetet ingick att precisera vilka forskningsområden fakulteterna ville ta ansvar för att vidareutveckla, vilka specifika sektorsuppgifter de ville ta ansvar för, och vilka strategiska satsningar de skulle vilja se. Styrelsen har löpande informerats om fakulteternas strategiarbete. Målet är att ta fram en strategi för hela SLU. Struktur för kvalitet Konkurrensen om forskningspengar har ökat hela tiden. För att skapa större och mer slagkraftiga forskningsmiljöer vid SLU, gjordes inledningsvis ett par omgångar strategiska forskningssatsningar med central finansiering. Tanken var att universitetets samlade kompetens därigenom skulle kunna utnyttjas bättre än tidigare. Även om flera av de här satsningarna blev framgångsrika övergavs systemet och ersattes av en mer generell struktur för att höja kvaliteten i forskning 10 r e s u r s. n r 4 /

11 SLU:s vision och strategiska mål fastställs av styrelsen. Extern utredning Verksamhet och organisation vid SLU tillsätts. Beslut om ny fakultetsindelning Ledningen presenterar SLU:s roll i det svenska universitetssystemet sektorsrollen Fakulteterna uppdras att inleda ett strategiarbete. Regeringstillsatt utredning SLU:s roll i det svenska högskoleväsendet sektorsrollen Imageundersökning Förslag på Bolognaanpassningar presenteras för styrelsen SLU:s nya ledning tillträder. Den nya fakulteterna börjar verka och får ekonomiskt ansvar. Styrelsebeslut om profileringssatsning Sektorsrollsutredningen klar hösten 2006 och utbildning. I den nya strukturen ingår ett system för anslagsfördelning med prestationsinslag och en ny karriär för forskare och lärare. Grundutbildning med Bolognainriktning SLU har haft ett komplext utbildningssystem som består av dyrbara och okända utbildningar med begränsade valmöjligheter. Det borde ersättas av ett enkelt flexibelt system av kostnadseffektiva och välkända utbildningar. En anpassning till Bolognamodellen är självklar för att vi ska kunna samarbeta med andra europeiska universitet. Arbetet pågår och en rad förslag kommer att presenteras till styrelsens junisammanträde. Campus och lokaler Det var lätt att konstatera att många av våra lokaler var undermåliga och dåligt utnyttjade. Nu pågår en omfattande campusutveckling. I Ultuna ska nya lokaler byggas för veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Ett nytt centrum för djurforskning ska etableras på Funbo Lövsta. Verksamheten vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap ska samlas till fyra kluster. I Alnarp ska Slottet byggas om och hela verksamheten koncentreras till ett mindre antal hus. I Röbäcksdalen har en ny forskningsladugård byggts. I Umeå pågår en koncentration av verksamheten i skogishuset. Profilering och marknadsföring En imageundersökning gjordes under hösten förra året. Den visade att kännedomen om SLU var dålig och att det var svårt att få ut information om universitetets breda verksamhet. En strategi togs fram och i december kunde styrelsen besluta om en stor profileringssatsning. Strategin bygger på att öka kännedomen om SLU genom att visa upp intressanta forskningsexempel. En rad informationsinsatser ska i samverkan förmedla en intresseväckande och positiv bild av universitetet. Det långsiktiga målet är att öka antalet studenter och förstärka den externa forskningsfinansieringen. I informationsinsatserna ingår en annonskampanj med forskningsexempel som följs upp på webben, och en film om SLU av Mattias Klum och Folke Rydén. Filmen visar att SLU i högsta grad är ett internationellt universitet och att det vi sysslar med är viktigt för människans överlevnad på jorden. SLU kan därför med stolthet kalla sig Universitet som utbildar och forskar för livet. Ekonomin delegeras Utgångsläget för förbättringen av universitets ekonomi var att flera institutioner hade betydande underskott och att det egna kapitalet höll på att försvinna. En av de viktigaste uppgifterna för de nya fakultetsnämnderna blev därför att gå igenom sin egen ekonomi och sin egen struktur. Det ledde till att verksamheter avvecklades och att personal sades upp. Samtidigt gjordes en tydlig delegering av det ekonomiska ansvaret till fakulteterna. Ekonomiredovisningen och den ekonomiska uppföljningen utvecklades. Universitetets ekonomi visar nu på överskott. 11

12 I år har SLU både skickat hem en katalog och ringt upp gymnasieelever. SLU-student på tråden TEXT: CAROLINAVON SCHANTZ FOTO: NILS BLOMQVIST För fjärde året i rad genomfördes telemarketingprojektet som en del i studentrekryteringens arbete. Att locka nya studenter till universitetet över telefon är kanske en oväntad rekryteringsaktivitet, säger Julio Gonzalez. Men de som blir uppringda verkar uppskatta telefonsamtalet! Iår blev över elever i sista årskursen på gymnasiet uppringda av SLU:s utbildade studentinformatörer. Under två veckor samlades studenterna på kvällstid i ekonomi-och personalavdelningens lokaler på Ultuna för att ringa hem till elever som har naturvetenskaplig- eller naturbruksinriktning. Telefonsamtalet får gärna resultera i att eleven vill ha skriftligt material hemskickat, säger Julio Gonzalez, projektledare vid informationsavdelningen. Men det viktiga är att skapa kännedom om SLU och vilka utbildningsalternativ som erbjuds. Inspiration inspirerar Emelie Zonabend, som läser till hus- djursagronom, har varit med i projektet som studentinformatör de senaste tre åren. Hon tycker att det viktigaste är att berätta att SLU finns. Sedan får eleven själv avgöra om han eller hon är intresserad. Ett samtal där man lyckas inspirera någon som inte trott på sig själv, är det bästa samtalet, säger Emelie. Man träffar mitt i prick helt enkelt! Att berätta om möjligheterna att läsa vidare för någon som har intresse för våra områden är jätteroligt. De lite svårare samtalen är när en förälder svarar och som från början bestämmer sig för att vara negativt inställd till oss. Det finns ju de som redan har bestämt att deras son eller dotter ska gå på Chalmers eller KTH. Den negativa inställningen smittar av sig på deras barn och då kan samtalet vara svårt att vända. Men de allra flesta eleverna blir faktiskt jätteglada över att det är någon som ringer upp just dem. Emelie berättar att minst hälften av samtalen blir mer som en slags coaching mellan studenten och eleven då man pratar om livet efter gymnasiet och om 12 r e s u r s. n r 4 /

13 Diagrammet visar SLU:s sökandetryck inför hösten 2006 i jämförelse med tio av Sveriges största och mest etablerade universitet och högskolor. Källa: VHS. hur det är att plugga. En del är ganska insatta, men många har inte alls tänkt på vad de ska göra efter gymnasiet. De uppskattar att få diskutera sina vägval med någon som nyligen stått inför samma val. En hel del funderingar om livet och framtiden kommer upp, säger Emelie. Bland annat var det en tjej som undrade hur det funkade med både plugg och pojkvän. Hennes mamma hade nämligen sagt att man inte kan ha pojkvän när man börjar studera På gymnasieturné Emelie har också jobbat som gymnasieinformatör under våren vilket innebär att hon rest runt i Sverige och besökt gymnasieskolor för att berätta om SLU:s utbildningar. Ibland är det faktiskt lättare att prata med en elev över telefon än ansikte mot ansikte i skolan, säger Emelie. Jag har märkt att en del elever skulle vilja prata med oss när vi besöker dem, men grupptryck och en ointresserad attityd bland kompisarna hämmar dem. När vi ringer hem till dem är det ofta lättare att få igång ett bra samtal. Flera rekryteringsaktiviteter Förutom telemarketingprojektet och gymnasiebesöken har SLU:s studentinformatörer medverkat i olika mässor och event. I april anordnade tidningen Gringo en utbildningsmässa i Skärholmens centrum där SLU medverkade. Under våren har även SLU:s programkatalog skickats direkt hem till över gymnasieelever. Vi är medvetna om att vi inte är det enda universitetet som skickar hem en katalog, men vi hoppas att vår sticker ut lite i mängden, säger Julio. Vi är fortfarande det enda universitetet som jobbar med telemarketing i den här formen, åtminstone vad vi vet. Men de andra hänger säkert på snart! 13 Emelie Zonabend, husdjursagronomstudent, har varit med i telemarketingprojektet för tredje året i rad. Affisch från tidningen Gringo:s Pluggamässa i Skärholmen. SLU medverkade bland många universitet och högskolor.

14 Evalotte Dahlgren och Elisabeth Daginder läser sista året på Mat & Teknologiprogrammet. De undrar om nyzeeländsk honung smakar som vår. UTLANDSSTUDIER Svart honung och grön kulturväxt lockar i Nya Zeeland De har funnit sitt drömprojekt. I tre månader ska de studera hälsosam honung och kulturväxten Taro på andra sidan jorden. Evalotte Dahlgren och Elisabeth Daginder läser sista året på Mat & Teknologiprogrammet, och projektet görs i kursen Industriförlagt projekt. Under tretton veckor ska vi utföra två projekt. Det ena är en analys av hälsobefrämjande ämnen i honung och det andra en studie i om en kulturväxt, taro, säger Elisabeth och Evalotte. Bland bladlöss och skalbaggar Honungssorten heter Honeydew. Den är nästan svart och produceras av bin som samlar nektar som utsöndras från bladlöss och skalbaggar. Analysen ska leda till en artikel i en branschtidning. Men vi vet inte ännu om den är god, skrattar Elisabeth och Evalotte, som intervjuades strax innan de reste. Taro liknar spenat, men man kan tänka sig att använda både bladen och roten som livsmedel. Roten har ett högt stärkelseinnehåll som skiljer sig både i sammansättning och i form från de stärkelsekällor som vanligen används. Urbefolkningen brukade äta den här typen av rotfrukt som växer på öar runt Nya Zeeland. Nu är den svår att hitta och undersökningen går ut på att se hur det går att kommersialisera den. Livsmedel största inkomstkällan Nya Zeeland är känt för sin livsmedelsindustri, bland annat för utvecklingen av mejerivaror och för kvalitet och säkerhet. Vi vill jämföra hur den är i förhållande till Sverige, säger flickorna. Professor Geoffrey Savage har förmedlat kontakten med universitetet och ett lokalt företag. Han är adjungerad professor på institutionen för livsmedelsvetenskap vid Lincoln University, Christchurch i Nya Zeeland. Han berättade vid ett besök i Skara att ungefär 60 % av Nya Zeelands intäkter kommer från försäljning av livsmedel, och först på andra plats kommer turismen. Eftersom den globala konkurrensen är stor inom dessa områden måste Nya Zeeland utveckla produkter med hög förädlingsgrad, vilket kräver god kontakt mellan näringsliv och forskning. På Lincoln University är man van vid studenter från andra länder. Man har rutiner för diskussioner om projekten både med andra studenter och med erfaren personal på campus. Man ordnar också turistaktiviteter för utländska studenter, och boendet i två olika familjer är ordnat för flickorna. Vi kommer att ha en stor fördel i framtiden av att kunna livsmedelsengelska, säger både Evalotte och Elisabeth, som kommer hem i sommar. TEXT OCH BILD: VANJA SANDGREN Fakta Långvägastipendiet För att uppmuntra studenter till att göra praktik, projekt eller LIA (lärande i arbete) utomlands har Internationella Utskottet, Skara Studentkår inrättat Långvägastipendiet. Det är på kronor och kårmedlemmar kan söka två gånger per år. Hänsyn ska tas till den person som genom att åka utomlands inhämtar relevant kunskap som kan vara svår att få i Sverige. Den första stipendiaten är Evalotte Dahlgren. 14 r e s u r s. n r 4 /

15 STUDIESOCIAL UNDERSÖKNING Hur trivs våra studenter? Under våren har studenternas sociala situation fått ett uppsving i media. Både stress och de knappa studiemedlen har uppmärksammats. För Kristina Glimelius har de studiesociala frågorna funnits länge på dagordningen. För två år sedan genomfördes den första studiesociala enkäten som riktades till alla studenter vid SLU. Tyvärr var det förhållandevis få studenter som då svarade, endast ca 400. Kristina Glimelius tycker ändå inte att den var förgäves: Vi lärde oss mycket, och det som kom fram i enkäten gjorde att jag beslöt mig för att besöka alla studentkårer och prata med studenterna, något som jag haft stor nytta av i arbetet som vicerektor för grundutbildning, säger hon. Inför den andra enkäten bestämde det studiesociala rådet att ta hjälp av lärarna vid utvalda kurser för att få högre svarsfrekvens. Under oktober 2005 genomfördes en ny enkät och denna gång har mer än studenter svarat på enkäten. Andel svar skiljer sig åt mellan programmen, men det är tillräckligt många svar för att dra slutsatser av enkäten. Många är nöjda men De allra flesta studenter trivs bra på SLU, de tycker att undervisningen är bra och intressant och de ångrar inte sitt val av utbildning, konstaterar Kristina. Men i nästa andetag säger hon att det finns saker som bör förbättras. Hon känner igen kritiken i enkäten från sina samtal med studenterna på de olika orterna. Det handlar bland annat om studiemiljön, om bristande omdöme bland vissa lärare och om starka grupperingar bland studenterna. Många har kommenterat studietakten som på vissa utbildningar är så hög att den bidrar till ohälsa medan den på andra utbildningar upplevs vara för låg. Rektor har avsatt strategiska medel för åtgärder i anledning av enkätresultaten. Det kan handla om att förbättra kurser eller att tydliggöra krav och rutiner. Men det kan även handla om att diskutera mer svårhanterade frågor. Kristina tar ett exempel: Det finns studenter som upplever att de blir godtyckligt bedömda och att utrymme saknas för kritik eller åsikter som inte följer normen. Så ska det inte vara vid ett universitet, säger hon och fortsätter: Inom SLU lyfter vi gärna fram våra små miljöer och sammanhållna grupper som en styrka, men det får inte ske på bekostnad av att studenter känner sig obekväma. Här måste vi bli mer uppmärksamma och självkritiska. Vad händer nu? Enkätresultaten bearbetas nu på planeringsavdelningen och en rapport ska vara klar under maj månad. Flera program- och fakultetsnämnder har på begäran fått muntliga presentationer av resultaten. SLU:s ledningsråd har beslutat att det är fakultetsledningarna som ska ta ansvar för studenternas kommentarer och det är deras uppgift att kommunicera och hantera dem med respekt för integriteten hos både lärare och studenter. Studenterna ska kunna lita på att de förtroenden som de har givit ska förvaltas professionellt. Vi kommer att fortsätta göra liknande enkäter, men kanske inte varje år. Nu ser jag fram emot att få ta del av åtgärdsförslag från fakulteterna, avslutar Kristina Glimelius. TEXT: KRISTINA JULIN FOTO: JULIO GONZALEZ 15

16 Nu lägger vi upp det på 176 steg per minut, Stora bilden: Inger Johansson, informationsavdelningen, och Per Edenhamn, studerandeavdelningen, tar en svängom på lunchen. Lilla bilden: Bugginstruktörerna Mathias Norrby, inst. för anatomi och fysiologi, och Ann-Lena Holgersson, hippologenheten, visar sina sina elever de rätta takterna. 16 r e s u r s. n r 4 /

17 FRISKVÅRD g Nu lägger vi upp det på 176 steg per minut, säger Anna-Lena Holgersson och ett sorl av skräckblandad förtjusning ljuder i lokalen! TEXT: PERNILLA PERSSON FOTO: JULIO GONZALEZ Det är onsdag och det är full aktivitet i gymnastiksalen i Ultuna. Glada och lätt anfådda dansanter buggar till toner i stil med klassiska Rock around the clock. Det är lunchbugg som pågår. Anna-Lena Holgersson är den som tagit initiativet till detta, säger Lotta Zaine. Lotta leder friskvårdsprojektet Satsa friskt, och lunch-buggen är del i detta. Det är väldigt bra att vi kan ta till vara på de kunskaper våra medarbetare har utöver sitt arbete, säger hon. Anna-Lena är ett utmärkt exempel eftersom hon är utbildad dansinstruktör. Anna-Lena håller tillsammans med Mathias Norrby, också han utbildad instruktör, lektionerna en gång i veckan. Och intresset har varit stort. Det här är gränsöverskridande även om det är männen som bestämmer, säger Anna-Lena med ett skratt. Det är ju faktiskt de som för. Buggning är också väldigt bra för axlar och nacke, något som Previa konstaterat. SLU är en av de statliga instanser som har fått pengar för att förbättra arbetsmiljö och sänka sjuktal. Avsändaren är Utvecklingsrådets projekt Satsa Friskt. Vi är ett universitet som utbildar och forskar för livet, säger Lotta. Det är något vi kan ta fasta på även ur en hälsobefrämjande aspekt för personalen. Att utöva friskvård och koppla den direkt till det man gör vore optimalt. Buggningen fortsätter och Cecilia Mark-Herbert är en av dem som får en kort andpaus. Det är lika roligt som när man i småskolan upptäckte att man faktiskt hade lärt sig något, säger hon. Det är kalaskul hinner hon tillägga innan en ivrig kavaljer greppar henne. FRISKVÅRDSAVTAL SLU vill skapa sig en bild av hur medarbetarna mår, och därför behöver arbetsrelaterad ohälsa identifieras och kartläggas. Det är viktigt att uppmärksamma ohälsa eller arbetsmiljörelaterade problem på ett tidigt stadium för att kunna ge rätt stöd. Därför finns numera kontaktpersoner som dokumenterar och hjälper till i sådana här ärenden. Vid arbetsrelaterade fysiska och psykiska besvär: - Kontakta företagshälsovården för ett första besök. Vid behov av fortsatt kontakt/behandling ska företagshälsovården kontakta: - Personalkonsulent i Uppsala - Personalspecialist eller personalkonsulent på övriga orter. Prefekter eller motsvarande med eget budgetansvar kan själva beställa tjänster av företagshälsovården. De bekostar då detta själva. Kontaktpersoner Uppsala Marianne Bång, , Inger Cribäck, , Umeå Maria Bergling, , Inger Cribäck, se ovan. Alnarp och Skara Joakim Sundén, , Marianne Bång, se ovan. Leverantörer som samarbetar med SLU Umeå Esculapen, Alnarp Previa, Skara Kinnekullehälsan, Uppsala Uppsalahälsan, Övriga Previa, Mer information finns på MittSLU. 17

18 Den första juli överlämnar Ann-Christin Bylund rektorsämbetet vid SLU till Lisa Sennerby Forsse. Resurs har träffat avgående rektor för en summerande intervju. Ann-Christin mitt i livet Jag möter Ann-Christin en majmorgon på Ultuna. Hon har lite ont i kroppen efter att ha kört jordfräs hela helgen. Jag har tjuvstartat det nya livet lite. I helgen satte jag potatis, planterade sallad, morötter, ruccola och majs. Ett av mina barnbarn älskar majs och han måste ju få reda på hur majs kommer till. TEXT: PERNILLA BJÖRK FOTO: JULIO GONZALEZ Mycket av det nya livet kretsar kring gården på Hållnäshalvön. Jag ska flytta en väg och bygga om en ladugård. Sådant som jag aldrig har gjort förut. Men precis som på SLU kretsar det kring livet - barnbarnen och i livet på gården. Man kan säga att jag praktiserar SLU:s verksamhetsidé på ett väldigt konkret sätt. Kunskapen om människans hållbara nyttjande av de biologiska naturresurserna. Att Ann-Christin har mycket roligt att se fram emot underlättar nu när lämningsfasen börjat. Visst kommer jag att sakna SLU. Det har varit en otrolig resa och SLU har präglat mitt liv de senaste sex åren. Jag har haft en livssituation som gjort det möjligt att engagera mig fullt ut. Men i längden är det ju inte hälsosamt att nästan alltid jobba, även om det är roligt och stimulerande. SLU har genomgått stora förändringar under de här åren. Hur har det varit? Det riktigt tråkiga har varit alla uppsägningar. Det har varit smärtsamt framförallt för dem som drabbats, men också för hela universitetet. Inom företagsvärlden finns en viss vana av omstruktureringar medan vi i universitetsvärlden länge varit förskonade. Många andra universitet och högskolor har det här arbetet framför sig, och det känns skönt att vi tagit oss igenom det. Men det har varit jobbigt för alla. Totalrenovering Men förändringsarbetet var nödvändigt och den nya fakultetsorganisationen likaså understryker Ann-Christin. Jag brukar ibland använda mig av metaforen ett hus. När jag började som rektor trodde jag att det räckte med att måla om fasaden. Men det var en totalrenovering som behövdes riva väggar, öppna dörrar, laga trossbotten. Allt nöd- 18 r e s u r s. n r 4 /

19 vändigt grundarbete som måste göras men som inte syns. Vi har undersökt varje vrå och nu när huset är stabilt, kan vi äntligen få måla, plantera och göra allt lustfyllt vi väntat på att få göra. Det känns skönt att lämna något sunt och friskt vidare. Och precis som med ett hus blir jobbet aldrig färdigt. Det finns alltid mer att göra. Bra teamwork Men det som har varit intensivt och hårt arbete, har också varit utvecklande berättar Ann-Christin. Vi har varit ett väl sammansvetsat team, vi som drivit förändringsprocessen. Det är också mycket glädjande att vi har attraherat duktiga ledare till universitetet på alla nivåer. Jag har en stark tilltro till att rätt person på rätt plats faktiskt gör stor skillnad. Ann-Christin vill framhålla fakulteternas roll i förändringsarbetet. De har gjort ett otroligt jobb. De står väl rustade för framtiden med genomarbetade strategier. Det som känts tungt har varit de motkrafter som funnits. Men det är ju självklart att ett förändringsarbete vid ett universitet väcker starka känslor. Det ska vara högt i tak och alla ska känna att de får uttrycka sina åsikter. Blev jobbet som rektor som du hade tänkt dig? Det är fantastiskt, lärorikt, stimulerande och ett privilegium att få vara rektor för SLU. När jag började ville jag jobba med utvecklingen av våra vackra campusmiljöer och med profilering. Internationalisering och nätverksbyggande var annat jag ville satsa på. Men det har inte riktigt varit läge för det förrän nu. Därför lämnar jag med stort förtroende över stafettpinnen till Lisa. Instiftar pris Vad är det då som har varit riktigt roligt? Studenterna! De tillför liv och vitalitet till organisationen. Och det kommer ett nytt gäng varje år. Vad skulle vi vara utan våra studenter? De är så duktiga och bidrar i alla grupperingar där de är representerade. Därför har nu Ann-Christin bestämt för att instifta ett pris till Årets SLUstudent istället för presenter när hon slutar som rektor. Det ska gå till en student som gjort en insats för att öka kännedomen om SLU, till en bra ambassadör för SLU. Vad har du för planer nu? Jag kommer att fortsätta arbeta med utveckling i en eller annan form. Men en sak vet jag bestämt. Jag ska köpa en traktor till mig själv i avslutningspresent och det ska jag göra tillsammans med ett av mina barnbarn. Vi har inte bestämt färg eller modell ännu, men det ska bli så roligt. Jag brukar ibland använda mig av metaforen ett hus. När jag började som rektor trodde jag att det räckte med att måla om fasaden. Men det var en totalrenovering som behövdes 19

20 Vad är egentligen ett kluster, och vad betyder ordet kluster? Enligt SAOL är det i en språkvetenskaplig mening en anhopning av konsonanter. Men av enbart konsonanter bildas inga ord. Lägger vi däremot till vokaler händer något. Vokalerna bär ljudet, konsonanterna ger distinktionen och voilà, vi kommunicerar. TEXT: PERNILLA PERSSON Anders Eriksson är stöd för klustersamordnare vid NL-fak. På samma sätt kan organisationsformen kluster betraktas. Luckorna behöver fyllas i för att arbetet ska bli meningsfullt och ta fart på allvar. Och det börjar som alltid med förståelse. Vi har fikat på nästan alla klustrets institutioner och samtidigt informerat, säger klustersamordnare Ann-Sofie Morén. Det är en trevlig och informell väg till kommunikation. Ann-Sofie (Skoglig marklära) är tillsammans med Mats Linde (Markvetenskap) samordnare för klustret Mark-Vatten-Miljö. Deras uppgift är att organisera, kommunicera och stötta klusterprocessen. K Ann-Sofie Morén, klustersamordnare för Mark-Vatten-Miljö. L Många vinster Det är bara inom NL-fakulteten som man kallar den här samarbetsformen kluster. Men liknande samarbeten finns på andra håll inom SLU. I det här fallet handlar det bland annat om samlokalisering eftersom en hel del lokaler står halvtomma. Att samlokalisera innebär att kostnader för lokaler bör minska, säger Ann-Sofie. Samtidigt finns det också betydande sociala fördelar att hämta. Det kan bli lättare att samarbeta när U TER S vad, varför och hur? 20 r e s u r s. n r 4 /

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala Arvid Uggla, Oslo 28 jan 2008 VH-fakulteten rustar för framtiden Veterinärmedicin och husdjursvetenskap inom samma fakultet 2004 Ny institutionsstruktur

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

en kunskapsmiljö för hållbar

en kunskapsmiljö för hållbar en kunskapsmiljö för hållbar f o r s k n i n g och u t b i l d n i n g Mark-Vatten-MiljöCentrum Shaping the future Mark-Vatten-Miljöcentrum består av tre institutioner inom fakulteten för naturresurser

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg

Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar. Eva Åkesson och Anders Malmberg Akademiskt chef- och ledarskap några tankar kring uppdrag, roller och utmaningar Eva Åkesson och Anders Malmberg Eva Åkesson - bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner, energi

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED 1(5) ( Växjö och Kalmar 2012-08-23 Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED Inledning Målet med upprättandet av kommunikationsplanen är att synliggöra kommunikationen

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Revisionsplan för 2015

Revisionsplan för 2015 Dnr SLU ua 2014.1.1.2-4530 2014-Exp: 2014-12- Styrelsen BESLUT Internrevisionen 2014-12-16 Rektor Revisionsplan för 2015 Beslut Styrelsen för SLU beslutar: att fastställa internrevisionens revisionsplan

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015 STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4389 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Ulls hus Campus Ultuna

Ulls hus Campus Ultuna Ulls hus Campus Ultuna Välkommen till Ulls hus på Campus Ultuna Den generösa innergården blir en grön oas mitt i den nya campusbyggnaden. Vackert beläget vid Almas allé, i anslutning till Undervisningshuset

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus UTBILDNINGSRÅD HT 2012 Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus SCHEMA Lördag 07.30 Frukost 08.30 Mötet inleds, punkt 1-6 Kort bensträckare 10.00 Utvärdering med prorektor 11.00 Fika 11.15 Intern kommunikation-

Läs mer

Lokalisering av utbildningarna vid SLU

Lokalisering av utbildningarna vid SLU 1(5) Dnr SLU ua Fe 2012.3.0-303 Exp den 21/2-13/KJ Styrelsen BESLUT 2013-02-20 Sändlista Lokalisering av utbildningarna vid SLU Beslut Styrelsen beslutar: att uppdra åt rektor att i samråd med fakultetsnämnden

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Per Capsulam

Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Per Capsulam Kallelse/Dagordning 2014-06-27 Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Per Capsulam Datum: 2014-06-27 Svar Ledamöter: Adjungerande: Svar lämnas till FHL fhl@lnu.se senast den 2 juli 2014 kl 18.00.

Läs mer

Förhindrade: Vadim Kessler (kemi), Lotta Olsson (ST), Bo Aspman, Mats Sandgren (MolBiol), Annelie Lundqvist (SACO)

Förhindrade: Vadim Kessler (kemi), Lotta Olsson (ST), Bo Aspman, Mats Sandgren (MolBiol), Annelie Lundqvist (SACO) 1(5) BioCentrum Intendenturråd PROTOKOLL 2013-12-12 Tid och plats: Rum A-402 kl 09.00-11.15 Närvarande ledamöter: (föreståndare), Nils Mikkelsen (molekylärbiologi), Bengt Guss (mikrobiologi), Eva Sundberg

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha &

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Jesper Zanton Projektkordinator: Dina Jacobson Innehåll:

Läs mer

Bjuder på några bilder av de vuxna också.

Bjuder på några bilder av de vuxna också. Efter en busstur till havsnära Löderups strandbad startade dagen på bästa sätt nämligen med fika! Det är nog aldrig fel med fika om du frågar ungdomarna i. Efter fikastunden var det sedan dags att få sig

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Sammanställning av information, frågor och svar från styrelsemöte via mail i februari 2009

Sammanställning av information, frågor och svar från styrelsemöte via mail i februari 2009 Sammanställning av information, frågor och svar från styrelsemöte via mail i februari 2009 alla medlemmar i styrelsen för FoU Välfärd! Årets första styrelsemöte blev inställt. Därför skickar jag ändå här

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Entreprenörsskapstävlingen för sjätteklassare

Entreprenörsskapstävlingen för sjätteklassare Entreprenörsskapstävlingen för sjätteklassare Syftet med Regionförbundets entreprenörstävling är att uppmuntra barnen till kreativitet och uppfinningsrikedom, men också att öka deras intresse för hemkommunen,

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016

Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016 Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016 BAKGRUND Agronomförbundet grundades 1921 med syfte att främja den lantbruksvetenskapliga forskningen och undervisningen samt hävda dess betydelse

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Nationella klusterkonferensen 2013 Resultat och effekter. Det var temat på den femte och sista nationella klusterkonferensen i Borlänge

Läs mer

Chefspolicy vid Stockholms universitet

Chefspolicy vid Stockholms universitet Chefspolicy vid Stockholms universitet Produktion: Personalavdelningen vid Stockholms universitet och Matador kommunikation. Illustrationer: Stina Wirsén. Tryck: Edita Västra Aros AB, 2013. Inledning Stockholms

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Kommunikationsplan. för Lärarhögskolan 2013-15

Kommunikationsplan. för Lärarhögskolan 2013-15 Sid 1 (12) för Lärarhögskolan 2013-15 Sid 2 (12) Innehåll Inledning... 3 Analys... 3 2.1 Nulägesanalys kommunikationsarbetet vid Lärarhögskolan... 3 2.2 LH:s delmål och dess betydelse för framtida kommunikationsarbete...

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Barnens månadsbrev 3

Barnens månadsbrev 3 Barnens månadsbrev 3 Den här gången har vi valt att presentera skolans personal i månadsbrevet. Barnen i fyran har intervjuat. Här är deras presentationer av personalen. December 2008. Intervju med Lasse

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Trappan, datastugor med Ipad. För Nyfikna seniorer i Varbergs kommun. Under juni månad 2012 tillsattes en styrgrupp för projektet som bestod utav. Emma Rosengren,

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014 Vision100 mars 2014 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE Vision100 Vision 100, Kost & Närings färdplan mot föreningens 100-årsjubileum 2021, består av tre delar: En övergripande vision för föreningens roll för sina

Läs mer

Val vid Skogsvetenskapliga fakulteten. Informera om processen Ge möjlighet att ställa frågor Lämna synpunkter.

Val vid Skogsvetenskapliga fakulteten. Informera om processen Ge möjlighet att ställa frågor Lämna synpunkter. Val vid Skogsvetenskapliga fakulteten Informera om processen Ge möjlighet att ställa frågor Lämna synpunkter. Valberedning vid Skogsvetenskapliga fakulteten Ordinarie ledamot Karin Öhman (ordförande) Magnus

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet i Norrköping. 2. Vilket Universitet, land och stad åkte du till? Jiao Tong University i Shanghai,

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Lack-silver i VM Hallå på arbetsplatsen Bp Toppskola i skärholmen Bra skola En stolt trio som fått fart på STFG: rektor Lars Dowert, företagaren Totte Malmkvist

Läs mer

Pluggstugan har inte gått så bra, intresset finns helt enkelt inte hos ettorna. Diskussioner kring om vi ska fortsätta hålla den ska äga rum.

Pluggstugan har inte gått så bra, intresset finns helt enkelt inte hos ettorna. Diskussioner kring om vi ska fortsätta hålla den ska äga rum. Bilaga 1 Rapporter och meddelanden Ordförande, Jacob Fredriksson Efter höstmötet anordnade och höll jag i utvecklingssamtal med alla i styrelsen. Utvecklingssamtalen syftade till att få åsikter om styrelse

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 5 Fredag 17 februari 2012 NORRBOTTEN Isbanan är öppen I helgen var många ute på isbanan runt Luleå. -Det är jättefint. Vi har väntat på att få gå den här svängen, säger Åsa Karlström

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Landskapsingenjörernas Riksorganisation. Verksamhetsberättelse 2012 och Verksamhetsplan 2013-2014

Landskapsingenjörernas Riksorganisation. Verksamhetsberättelse 2012 och Verksamhetsplan 2013-2014 Landskapsingenjörernas Riksorganisation Verksamhetsberättelse 2012 och Verksamhetsplan 2013-2014 Dagordning årsmöte 2013-11-05 Stockholm!... 3 Styrelsekandidater 2013!... 4 Verksamhetsberättelse för LIR

Läs mer

Redovisning Student Green Day

Redovisning Student Green Day Redovisning Student Green Day 2014-12-22 Sammanfattning Student Green Day är en mötesplats i form av en tävling. En mötesplats för studenter, lärare, näringsliv och offentlig sektor. För att få en tvärvetenskaplig

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

SLU-doktorernas arbetsmarknad

SLU-doktorernas arbetsmarknad Ledningskansliet 2009-09-17 Olof Ingesson Lotta Hansson SLU-doktorernas arbetsmarknad Bakgrund Under åren 1996-2006 har 1520 personer tagit en doktorsexamen vid SLU. I syfte att ta reda på inom vilken

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Utvärdering Målsman 2011

Utvärdering Målsman 2011 Utvärdering Målsman 2011 Var informationen innan kollot tillräcklig? (76 svar) 80 60 40 20 0 Ja (100%, 76 st) Nej (0%, 0st) Om nej, vad tycker ni saknades? Informativ hemsida. Mycket bra info hemskickad.

Läs mer

Studiesociala frågor

Studiesociala frågor Studiesociala frågor Ylva Eklind Utbildningsavdelningen Utbildning för Studentrepresentanter och Programstudierektorer 2015 Vad är studiesociala frågor och hur påverkar de studierna? Vad kan du ställas

Läs mer

Checklista - rutiner vid dödsfall gäller ANSTÄLLDA uppdaterad 2015-08-17

Checklista - rutiner vid dödsfall gäller ANSTÄLLDA uppdaterad 2015-08-17 Checklista - rutiner vid dödsfall gäller ANSTÄLLDA uppdaterad 2015-08-17 Ansvaret för en krissituation har samma chefer som i alla övriga sammanhang har ansvar för personal, studenter och verksamhet. Krisstödets

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2011-11-25 Innovationstävling för studenter Sverige Det nya matlandet 1. Sammanfattning Skapat en helt ny innovationstävling inom svensk livsmedelsproduktion.

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - Personligt välkomnande av Will, som sköter hotellet.

Läs mer

Meritering för anställning

Meritering för anställning Personalsektionen BILAGA 1. 2011-12-08 Handläggare Frida Proos Meritering för anställning Mallen Meritering för anställning ska användas av sökande till anställning som professor, adjungerad professor,

Läs mer

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY Organisation Påbörjande av framtagning av handlingsdokument för hur High Voltage Valley ska arbeta strategiskt inom områdena; Genus- och jämställdhet, kunskapsoch

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Det är något särskilt med hundar och katter Familjemedlemmar, arbetsredskap och stöd Hunden och katten

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Detta är bara några, viktiga och aktuella ting som jag funderar på, när jag sitter här hemma i kvällsljuset och sommarvärmen.

Detta är bara några, viktiga och aktuella ting som jag funderar på, när jag sitter här hemma i kvällsljuset och sommarvärmen. CAMPUSAKTUELLT HÖGSKOLAN KRISTIANSTADS NYHETSBREV Nr 0 v 25 2002 Rektor har ordet Kära medarbetare! Det var tyvärr ett tag sedan ni fick ett nummer av Campus-aktuellt. Vårterminen har faktiskt passerat

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer