Solna stads organisation Solna stads organisation

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2 Solna stads organisation Solna stads organisation Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Valnämnden Kommunstyrelsen Stadsledningsförvaltningen Överförmyndarnämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Kompetensnämnden Kompetensförvaltningen Socialnämnden Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg Socialförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Omvårdnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Bostadsstiftelsen Signalisten (100 %) Norrenergi & Miljö AB (67 %) Solnabostäder AB Norrenergi AB Solna Vatten AB (100 %) Råsunda Förstads AB (100 % ) Norrvatten (20 %) Överjärva Gård AB Styrelse för respektive bolag, stiftelse och kommunalförbund Käppalaförbundet (20 %) Råsta Holding AB (25 %) Sweden Arena Management KB (17 %) Arenabolaget i Solna KB (17 %) Storstockholms Brandförsvar (5 %) SÖRAB (5 %) AB Vårljus (7 %) Solna Tenniscenter AB (30 %) Stockholmsregionens Försäkring AB (6 %) Fastighets AB Falkeneraren (100 %)

3 Innehåll Solna stads organisation 2 Viktiga händelser under Nyckeltal 4 Kommunstyrelsens ordförande 5 Förvaltningsberättelse Solna stads styrsystem 6 Verksamhetsanknutna mål 11 Finansiella mål 16 Uppdrag 16 Omvärldsanalys 18 Ekonomisk analys, staden 20 Sammanställd redovisning, koncernen 30 Medarbetare 33 Uppföljning internkontrollplan 2012 samt konkurrensplan Kommunens företag Bostadsstiftelsen Signalisten 61 Norrenergi & Miljö AB 62 Norrenergi AB 63 Solna Vatten AB 64 Råsunda Förstads AB 64 Överjärva Gård AB 65 Norrvatten 65 Käppalaförbundet 66 Friends Arena/Arenastaden 67 Storstockholms Brandförsvar 67 SÖRAB 67 AB Vårljus 67 Solna Tenniscenter AB 67 Stockholmsregionens Försäkring AB 67 Fastighets AB Falkeneraren 67 Kommunens nämnder Kommunfullmäktige 39 Kommunstyrelsen 39 Kommunrevisionen 41 Valnämnden 41 Överförmyndarnämnden 41 Stadsbyggnadsnämnden 42 Kultur- och fritidsnämnden 44 Barn- och utbildningsnämnden 46 Kompetensnämnden 48 Socialnämnden 51 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 54 Omvårdnadsnämnden 56 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 59 Ekonomi Resultaträkning 68 Kassaflödesanalys 69 Balansräkning 70 Budget och utfall per verksamhet 71 Investeringar per verksamhet 72 Noter, resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 73 Redovisningsprinciper 82 Bilagor Kommunfullmäktiges verksamhetsmål 84 Nämndernas verksamhetsmål 95 Revisionsberättelse 116 Ordlista och begreppsförklaringar 117 Solna stad 2013 Solna stad, Stadshusgången 2, Solna Tel vxl , Årsredovisningen är tryckt på miljövänligt papper Antal: 200 exemplar Form & layout: Tryckopia AB Tryck: Bankeryds Grafiska AB Text: Solna stad Omslag: Äldreomsorg

4 Viktiga händelser under 2012 Solna stad och Stockholms läns landsting godkände ett avtal som möjliggör att postens terminal i Tomteboda kan planeras som ny bussdepå för SL:s innerstadsbussar. Avtalet reglerar bl.a. förutsättningarna för att trafiken med bussar till och från terminalen ska ledas utanför Solna. I november togs det första spadtaget för byggandet av en ny skola i nya Ulriksdal. Skolan kommer att drivas av kommunen och blir en av de största f-9 skolorna i länet med plats för ca 900 elever. I anslutning till den nya skolan byggs en fullstor sporthall. Detaljplaner och exploateringsavtal för Stora Frösunda och del av fastigheten Haga 4:35 godkändes. Planen för Stora Frösunda omfattar ca 800 bostäder och ca kvadratmeter verksamhetslokaler, medan planen för del av Haga 4:35 avser byggandet av ett nytt forskningscentrum, Biomedicum. Beslut fattades under året om ett framkomlighetsprogram, som innehåller åtgärder för att förbättra framkomligheten för vägtrafiken i Solna. De låga nivåerna för försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd höll i sig även Det är en följd av ett kontinuerligt utvecklingsarbete, liksom de effektiva insatser, som erbjuds för att få försörjningsstödstagare i jobb inom den s.k. Solnamodellen. Solna stad fortsatte att toppa Svenskt Näringslivs ranking av Sveriges företagsvänligaste kommuner. Det är femte året i rad och sjunde gången under 2000-talet. Kommunfullmäktige fattade under året beslut om en ny verksamhetsinriktning för Överjärva Gård AB. Beslutet innebär att verksamheten fokuseras på att driva naturskolan. I oktober månad invigdes den nya nationalarenan Friends Arena, som Solna stad äger 16,7 procent av. I samma månad utsågs Solna stad av tidningen Sport och Affärer till Årets främsta idrottskommun Solna fick utmärkelsen bl.a. för sin starka elitverksamhet, bra bredd på ungdomsidrotten och för byggandet av Friends Arena. Tillväxtsatsningen Arenastaden började under året visa på önskade arbetstillfällen. Staden inledde tillsammans med Arbetsförmedlingen ett samarbete med Quality Hotel Friends för att ge solnaborna möjlighet att få jobb på hotellet och arenan. Stadens borgensåtagande för Arenabolaget utökades genom beslut om ytterligare ca 33 miljoner kronor (Solna stads andel). Samtidigt beslutade staden att skjuta till 20 miljoner kronor till Sweden Arena Management KB, som driver verksamheten på arenan, för att täcka underskott, som uppstått under de två första verksamhetsåren, då det inte funnits någon intäktssida (Solna stads andel). Balansen mellan utbud och efterfrågan på förskoleplatser var under verksamhetsåret god. I takt med stadens utbyggnad startas nya förskolor i fristående och egen regi. Resursfördelningssystemet för barn och elever i behov av särskilt stöd förändrades i syfte att inkludera flera barn och elever i ordinarie verksamhet. Utgångspunkten är att de extra medel som behövs för att utforma stöd i förskola och skola i större utsträckning ska följa det lagstadgade ansvar som ligger på verksamhetscheferna. I samarbete med Nybodaskolan inom barn- och utbildningsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen startade socialförvaltningen under året ett utvecklingsprojekt med målet att barn och ungdomar i behov av särskilda stödinsatser ska kunna gå kvar i skolor på hemmaplan och att externa placeringar ska kunna undvikas. Solna arbetade under det gångna året tillsammans med Stockholm, Sundbyberg, Ekerö och Lidingö för att utveckla den befintliga verksamheten Barncentrum till ett gemensamt s.k. Barnahus, som innebär att olika myndigheter samverkar kring barn som utsatts för våld och övergrepp. Under 2012 tog Solna stad emot 278 nya ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Det innebär en ökning jämfört med 2011, då det kom 188 barn och ungdomar.»» Under 2012 tillkom13 nya hemtjänstutförare och det finns nu totalt 34 hemtjänstutförare att välja mellan för personer som fått hemtjänst beviljad. Nyckeltal - Solna stad Folkmängd Total kommunal skattesats, % 29,22 29,22 29,22 29,22 29,22 29,65 29,85 varav Solna 17,12 17,12 17,12 17,12 17,12 17,38 17,58 Verksamhetens intäkter, mkr Verksamhetens kostnader, mkr Årets resultat, mkr 5,2 79,3 132,3 75,1-161,3 142,4 258,8 Årets resultat enligt balanskravet, mkr 111,2 153,3 127,2 35,9 47,9 168,7 270,3 Nämndernas nettokostnader, mkr Nämndernas budgetavvikelse, mkr 3,0-7,4 45,1 19,6 9,9 0,1 2,8 Årets investeringar, mkr *) investeringar exploatering, mkr *) Finansiella tillgångar, mkr Soliditet, % Antal anställda **) *) Byte av redovisningsprincip Exploateringsverksamheten finansieras med gatukostnadsersättning, se avsnitt Redovisningsprinciper. **) Antal anställda per den 1 november 2008 och Övriga år per den 31 december. 4

5 Kommunstyrelsens ordförande Välfärd och stabil ekonomi Den globala finansiella oron har inneburit tuffare tider. Solnas ekonomi påverkas när ekonomierna i Europa och övriga världen är skakiga. Trots det visar staden ett överskott för Årets resultat landar på 111,2 mkr enligt balanskravet. Solnas ekonomi är, trots osäkra omvärldsfaktorer och en allmän finansiell oro, stabil, vilket är avgörande för att staden ska kunna möta framtida välfärdsutmaningar till följd av kraftig inflyttning och hög tillväxt. Solna är en av få kommuner som klarar den löpande verksamheten utan att belåna sig och har under 2012 fortsatt haft Sveriges lägsta kommunalskatt på 17,12 kronor. Arbetslinjen Under verksamhetsåret 2012 fortsatte arbetet med att bibehålla en stark arbetslinje. Detta arbete genomsyrade både arbetsmarknadspolitiska insatser och stadens integrationspolitik. Att hjälpa människor med olika bakgrund till egen försörjning fungerar, liksom tidigare år, väl. Fortsatt låga nivåer på utbetalningar av försörjningsstöd vittnar om en god verksamhet med en relativt låg arbetslöshet, inte minst bland ungdomar och utrikesfödda. Hög grad av egen försörjning bland solnaborna innebär att stadens resurser genom riktade insatser hamnar, där behoven är som störst. Det kommer även fortsättningsvis att vara avgörande. God styrning och uppföljning Solna stad har under många år haft en god ekonomisk styrning och har även under de senare åren utvecklat verksamhetsstyrningen. Genom avvägda prioriteringar, effektiviseringar och förnyelse har staden under året haft god kostnadskontroll. Tydligare mål och bättre uppföljning tydliggör kopplingen mellan insatta resurser och presterat resultat. På motsvarande sätt förbättrar det systematiska kvalitetsarbetet möjligheterna att möta solnabornas krav på god service. Det är nödvändigt när Solna fortsätter att växa. Stadsutveckling Solna befinner sig i en spännande utvecklingsfas med hela sex nya stadsdelar under genomförande. Nationalarenan Friends Arena invigdes hösten 2012 och därmed är en viktig del av den nya Arenastaden på plats. Övriga utvecklingsprojekt, exempelvis Hagastaden, löper på enligt plan och Solnas nya stadsdelar tillsammans med utbyggd kollektivtrafik och kringliggande infrastruktur tar form. Arbetet med tvärbanan fortsätter och första etappen beräknas bli klar hösten Framtiden Solna är en av Sveriges snabbast växande kommuner. Det är många unga vuxna som flyttar in och den gruppen ställer allt högre och delvis nya krav på staden. Det gör att Solna behöver ta nästa steg i sin utveckling. Staden är på väg in i ett skede, där investeringarna kommer att öka kraftigt i storlek. Den kraftiga befolkningsutvecklingen kommer att medföra ett antal initiala kostnader av trappstegskaraktär. Det är viktigt att staden anpassar sig efter denna utveckling och inte tar på sig för stora åtaganden för framtiden som nästa generation tvingas betala. För att klara att leverera välfärd måste vi långsiktigt se till att ha en fortsatt stabil ekonomi. Pehr Granfalk, kommunstyrelsens ordförande 5

6 Förvaltningsberättelse Solna stads styrsystem Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten för styrsystemet är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål, verksamhetsknutna uppdrag och ekonomiska ramar för nämnderna. Det sker i stadens verksamhetsplan och budget som är stadens främsta styrdokument. Verksamhetsplan och budgeten kompletteras av ett antal stadsövergripande styrande dokument och planer, program, policyer och riktlinjer, vilka anger principerna för stadens agerande i olika frågor. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och har sin utgångspunkt i visioner, policyer och program. Inriktningsmålen kan vara antingen finansiella eller verksamhetsanknutna. Nämnderna ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål, precisera och fastställa nämndspecifika mål och föreslagna ekonomiska ramar. I detta arbete ska även hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Särskilt verksamhetsknutna uppdrag kopplade till målområdena och inriktningsmålen har formulerats utifrån majoritetens regeringsprogram. Uppdragen åläggs nämnderna och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Uppdragen ska utföras inom budgetramarna. Nämnderna ska också formulera effektmål som gör att målen kan följas upp och utvärderas. Effektmålen ska vara treåriga och så långt som möjligt av nationell karaktär för att kunna få jämförbarhet med andra kommuner. Dessutom ska effektmålen vara mätbara, specifika, tidsatta och realistiska. Arbetet med målformuleringen sker i dialog med kommunstyrelsen. Därutöver kan nämnderna besluta om egna verksamhetsspecifika mål och nyckeltal. Utifrån nämndernas preciserade mål och ekonomiska ramar anpassar förvaltningsledningen målen i dialog med enheterna. Enheterna ska därefter beskriva sina mål, det vill säga hur enheterna har för avsikt att arbeta för att uppnå målen. Övergripande tvärsektoriella frågor ska genomsyra all verksamhet såväl externt som internt. Som ett första steg ska de tvärsektoriella frågorna; internationellt arbete samt jämställdhet och integration, som är en del av likabehandlingsarbetet, integreras i stadens styrsystem och beaktas i verksamhetsplan och budget. Arbetet med tvärsektoriella frågor ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det hållbara Solna och vara en del av kvalitetsutvecklingsarbetet. Inom jämställdhetsarbetet ligger fokus i första hand på att utveckla modeller för att ta fram könsuppdelad statistik, indikatorer och nyckeltal. Efter analys av nuläge kan angelägna utvecklingsområden identifieras och jämställdhetsintegrering användas som en metod för verksamhetsoch kvalitetsutveckling. För integrationsarbetet är det angeläget att analysera verksamheten ur ett integrationsperspektiv för att sedan utveckla ett interkulturellt förhållningssätt i det mångkulturella Solna och säkerställa att alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund, får likvärdigt bemötande och service av stadens medarbetare. Styrning Uppföljning/Utvärdering KF Inriktningsmål Effektmål Uppdrag Ekonomiska ramar KF Nämnd Nämndmål Nämndbudget Nämnd Enhet Enhetsmål Tilldelade resurser Enhet Solna stads styr- och uppföljningssystem 6

7 Det internationella arbetet ska huvudsakligen användas som en metod för verksamhets- och kvalitetsutveckling. Genom att göra internationella jämförelser och identifiera goda exempel skapas förutsättningar för att lära av andra och samarbeta kring gemensamma utmaningar. Solna stads vision och målbild stämmer väl överens med inriktningen i EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 och denna ska integreras i stadens verksamhetsplan och budget. För att barn och ungdomar i framtiden ska kunna verka i en globaliserad värld är det internationella utbytet en förutsättning. Kommunfullmäktige följer upp nämnderna utifrån de övergripande inriktningsmålen. Målen följs upp och utvärderas utifrån effektmål, som redovisas i delårsrapporten per april, augusti och årsredovisningen. Denna utveckling mot en tydlig koppling mellan insatta resurser och presterat resultat får också stöd i lagreglerna för god ekonomisk hushållning i kommuner. Solna stads hel- och delägda bolag styrs, enligt aktiebolagslagen av bolagsordning och ägardirektiv. Tvärsektoriella frågor Likabehandling Likabehandlingsarbetet utgår från diskrimineringslagen som förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Samtliga likabehandlingsperspektiv ska integreras i stadens styrsystem. Staden har skrivit under den Europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män framtagen av Council of European Municipalities and Regions (CEMR). Deklarationens olika artiklar beaktas i stadens olika verksamheter. En viktig del är att belysa jämställdhetsperspektivet genom könsuppdelad statistik och verksamhetsmått. Flera verksamheter har utvecklat detta under det gångna året. För att öka kunskapen om likabehandlingsfrågor samt skapa förutsättningar för ett respektfullt bemötande och likvärdigt förhållningssätt har kompetensutveckling genomförts av många verksamheter. HB- TQ-rättigheter, migration, psykisk ohälsa och trauma, funktionellt jämställdhetsarbete, normkritisk pedagogik, neuropsykiatriska funktionshinder, mångfald, psykiska funktionshinder och läsnedsättning är några exempel. Arbetet med att integrera olika likabehandlingsaspekter processas och diskuteras på arbetsplatsträffar, planeringsdagar och i fokusgrupper. Många verksamheter arbetar målmedvetet för ökad likabehandling. Solna stadsbibliotek har köpt in medier som utmanar stereotypa könsrollsmönster. De har arbetat med att utveckla sin flerspråkiga verksamhet, bland annat genom sagostunder för barn på andra språk än svenska och språkcaféer för vuxna. Bidragsreglerna för föreningsstöd har ändrats för att synliggöra föreningarnas interna arbete med likabehandling. AIK Fotboll har beviljats projektbidrag för en satsning på flickfotboll inklusive en fotbollsakademi för flickor. Musikverksamheten Black Sheep har genomlyst sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv och genomfört en rad framgångsrika åtgärder för att attrahera fler flickor. En ny fritidsverksamhet har startats för unga med funktionsnedsättning. Vuxenutbildningen arbetar för att bryta könsbundna utbildnings- och yrkesval. De har inventerat utbildningsleverantörernas likabehandlingsplaner för att kvalitetssäkra innehåll, tillämpning och likvärdigt bemötande. En särskild satsning på heltidsstudier för utrikesfödda försörjningsstödstagare med språkhinder har bidragit till ökad jämställdhet och att fler utrikesfödda kvinnor kommit ut i arbetslivet. Den fysiska tillgängligheten i stadsmiljön och i stadens fastigheter är en viktig aspekt och var också en betydelsefull fråga i planeringen och projekteringen av Nya Ulriksdalsskolan. Flera verksamheter lyfter mångfald bland personalen som en angelägen fråga eftersom heterogenitet oftast leder till större dynamik och ökad tolerans på arbetsplatser. Mångfalden i befolkningssammansättningen bör också återspeglas i personalsammansättningen. Socialtjänsten och fritidsverksamheten arbetar aktivt för jämn könsfördelning bland sin personal. Internationellt arbete Det internationella arbetet ska huvudsakligen användas som en metod i verksamhets- och kvalitetsutveckling samt förbereda barn och ungdomar för att verka i värld med många kontakter över nationsoch kulturgränser. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte för att inspireras av liknande verksamheter i andra länder har bland annat genomförts av anställda inom socialtjänst och vuxenutbildning. De har studerat arbetsmarknadsinsatser med särskilt fokus på samverkan med arbetsgivare, lärlingsutbildning och arbete för personer med funktionsnedsättning. Familjerätten har studerat arbete med adoptioner, att motverka våld i familjer samt metoder för att observera hur föräldrar samspelar med sina barn. Utbytet har givit kompetensutveckling, insikt om nya behandlingsmetoder, idéer om utvecklat samarbete med arbetsgivare, insikt om vikten av studier för unga arbetslösa samt kunskap om framgångsrikt arbete med integration av personer med funktionsnedsättning. Utvecklingsprojekt med EU-stöd pågår inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta solnabor. Syftet är att skapa lärande och språkutvecklande arbetsplatser samt kontinuerlig och långsiktig kompetensutveckling för att uppnå ökad kvalitet i omsorgen. För medarbetarna innebär projekten stärkt ställning på arbetsmarknaden och höjd yrkesstatus. Många verksamheter tar emot internationella studiebesök. Att presentera den egna verksamheten för personer som har andra förutsättningar och utgångspunkter ger nya perspektiv och insikter. Det är också en möjlighet att ta del av internationella erfarenheter på plats hemma i Solna. Skolans internationella arbete ökar motivation för språkstudier och internationellt samarbete samt förståelse för hur olika livsvillkor präglar vardagen för barn och unga i andra länder. Det bidrar också till att utveckla kreativitet, entreprenörskap och kommunikativ förmåga samt ger elever möjlighet att nå utbildningsmål på ett inspirerande sätt. Pedagoger i förskola och skola fördjupar sitt pedagogiska kunnande genom utbyte och samarbete med motsvarande verksamheter i andra länder. Nyskapande scenproduktion och scenkonstprojekt samt metodutveckling har varit tema för Solna Kulturskolas internationella arbete. 7

8 Den internationella ungdomsverksamheten ger nya erfarenheter, informellt lärande och dokumenterad kunskap, liksom insikter som bryter förutfattade meningar och ökar förståelsen för det gemensamma Europa. Den bidrar till intressant och attraktiv verksamhet med aktiva och engagerade ungdomar från olika delar av Solna som får möjlighet att fördjupa sig i olika intresseområden som demokrati, ungdomsinformation, dans, musik, foto, film och urban konst. God kunskap om EU och världen är en förutsättning för att förstå Sveriges och Solnas roll i det globala samhället. Skolornas EU-debatt på Europadagen och internationella kommitténs seminarier på olika internationella teman har bidragit till detta. Det arbete arbetsmarknadsavdelningen, vuxenutbildningen och socialtjänsten gör för att få solnabor att gå från bidrag till egen försörjning, Solna Ungdomscafés internationella ungdomsverksamhet som ökar ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden samt Solna Gymnasiums arbete för att minska antalet ungdomar som avslutar utbildningen i förtid bidrar samtliga till att uppfylla mål i EU:s tillväxtstrategi Europa Miljö Solna stads miljöprogram för åren beskriver hur staden ska arbeta med miljöfrågor för att uppnå stadens inriktnings- och effektmål samt visionen om det hållbara Solna. Miljöprogrammet omfattar fyra fokusområden; Kretsloppsanpassad avfallshantering Hållbar energi- och transportanvändning Hållbart stadsbyggande Sunda inomhusmiljöer Kretsloppsanpassad avfallshantering Solna stad ansvarar för att ta emot och behandla hushållens avfall och det hushållsliknande avfallet från företag och verksamheter. I arbetet ingår också informationsinsatser för att minska mängden avfall och öka mängden återvinningsbart avfall. Företagen ansvarar för hanteringen av det verksamhetsavfall som uppstår inom respektive verksamhet. För vissa produkter och förpackningar finns det även ett producentansvar. Källsortering av matavfall ökar stadigt. Vid årsskiftet 2012/2013 har av Solnas hushåll möjlighet att sortera ut matavfall i sin fastighet. Vid årets slut var ton matavfall insamlat eller 264 kilo per invånare, vilket motsvarar 20 procent av det matavfall som uppstod hos hushållen och verksamheterna i Solna under Det innebär att 2012 års delmål i stadens avfallsplan på 40 procent inte är uppfyllt. Många av stadens verksamheter sorterar också sina sopor och komposterar sitt matavfall. Utöver sortering av matavfall samlar stadens verksamheter in och återvinner papper, kartong, batterier, glödlampor, burkar och tonerkassetter. Det insamlade matavfallet skickas till en rötningsanläggning i Uppsala för att bli fordonsbränsle i form av biogas samt biogödsel till åkrarna. Under 2012 har nästan 139 ton textil samlats in i Solna. På ett av stadens vård- och omsorgsboenden har plasttuggar installerats för att minska plastberget. Detta kommer under 2013 att göras på fler boenden i staden. Personalen inom omvårdnadsnämndens verksamheter erbjuds miljöutbildning två gånger per år. Hållbar energi- och transportanvändning Solna stads inriktning är att öka användningen av förnybar energi samtidigt som den totala energianvändningen ska minska. Av Norrenergis produktion av fjärrvärme uppgår andelen förnybar energi till 98 procent. Norrenergi försörjer idag 90 procent av fastighetsbeståndet i Solna med fjärrvärme märkt Bra Miljöval. I syfte att påverka externa aktörer att minska sin energianvändning erbjuder staden kostnadsfritt energi- och klimatrådgivning till privatpersoner, organisationer och mindre företag. Norrenergi erbjuder också kunderna olika typer av verktyg (energikompassen, värmekollen och servicebesök) som bidrar till att minska energiförbrukningen. En viktig fråga i Solna är trafiksituationen, både ur ett framkomlighetsperspektiv och ur ett miljöperspektiv. Staden arbetar med att minska behovet av biltransporter, minska genomfartstrafiken och underlätta logistik och information. Förlängningen av tvärbanan från Alvik till Solna station kommer att förstärka Solnas redan goda kollektivtrafikläge, som i nuläget består av två pendeltågsstationer, tre tunnelbanelinjer och flera busslinjer. Solna stad arbetar också med att minska energianvändningen och öka användningen av förnybar energi för egen del. De fordon som staden äger eller leasar ska vara miljöbilar. Flera verksamheter förser också personalen med tjänstecyklar för ärenden inom staden. Staden arbetar löpande med åtgärder inom stadens fastigheter för att minska både energianvändningen och fjärrvärmeanvändningen. Exempel på större åtgärder som främjar miljöarbetet är konvertering från eluppvärmning till fjärrvärmeuppvärmning av stadens lokaler. Genom att ha investerat i energisnål teknik, såsom luftvärmepumpar och bättre styr- och reglerteknik på fritids- och idrottsanläggningar har Solna stad minskat sin fjärrvärmeförbrukning. På sex av de totalt tretton fritidsanläggningarna installerades värmepumpar under året. Arbetet med att minska energianvändningen avseende belysning på allmän platsmark i Solna ska nå målet med att minska kwh per år. Under 2012 har allmänbelysningen i Solna utökats med cirka 450 ljuspunkter. Trots detta har energianvändningen minskat med kwh 2012 på allmän platsmark ( kwh och kwh) och målet kommer att kunna uppnås. Den fortsatta minskningen är ett resultat av att staden under en längre tid arbetat aktivt med att ersätta gamla armaturer med nya, mer effektiva armaturer. Hållbart stadsbyggande Solna stad ska främja ett hållbart stadsbyggande. Inriktningen för stadens planering är att bygga i goda kollektivtrafiklägen och att spara värdefulla grönområden genom att i första hand använda redan exploaterad mark och mark som är utsatt för störningar. Ambitionen är också att skapa levande och trygga miljöer med en kombination av arbetsplatser och bostäder. Kontorsbyggnader ska kunna fungera 8

9 som bullerskydd mot angränsande vägar och järnvägar. I samarbete med byggherrar och fastighetsägare ska staden stimulera miljövänligt byggande. Sunda inomhusmiljöer Samtliga byggnader, där människor vistas ofta eller under längre tid, ska senast 2015 ha en dokumenterat fungerande ventilation. Fastighetsägaren ansvarar för att se till att en obligatorisk ventilationskontroll, OVK utförs och att ett protokoll utfärdas. Staden är tillsynsmyndighet och arbetar aktivt med att få fastighetsägare att genomföra kontroll och åtgärd inom aktuella intervall. Före att säkerställa att målet uppnås 2015 kommer arbetet intensifieras under de kommande åren. När det gäller stadens egna lokaler besiktigas de löpande för att säkerställa att ventilationen fungerar tillfredsställande. Kvalitetsarbetet i Solna stad Arbetet med att utveckla Solna stads kvalitet har hög prioritet och ställer krav på ett ständigt arbete med att utveckla och förbättra stadens finansierade verksamheter. Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål och den av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicyn och strategin för Solna stad har nämnder och styrelse börjat utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer. Deklarationerna beskriver tydligt vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden och dess verksamhet. Utifrån kvalitetsdeklarationerna kan medborgaren/brukaren sedan ta ställning till hur verksamheten fungerar och engagera sig för att förbättra den. Genom att förtydliga tjänsterna kan också förväntansgapet minskas och därmed skapas förutsättningar för nöjdare medborgare/brukare, vilket mäts av de i budgeten uppsatta effektmålen. Det finns 30 kvalitetsdeklarationer i staden. Arbetet med att utveckla kvalitetsdeklarationer för stadens verksamheter fortsätter under 2013, då samtliga styrelse och nämnder ska ha utvecklat åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer för sin verksamhet. Tanken är att arbetet ska harmoniseras och integreras med den årliga verksamhetsplanen och budgeten från och med Kommunstyrelsen har under 2012 erbjudit stadens nämnder stöd i arbetet med att utveckla åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer. Styrelsen har också i stadens verksamhetsplan och budget för 2013 utvecklat och preciserat prioriteringarna och anvisningarna inför kvalitetsarbetet Styrelsen har för avsikt att under 2013 utarbeta åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer för sin verksamhet. Överförmyndarnämnden har antagit en kvalitetsdeklaration för God man och förvaltare. Stadsbyggnadsnämnden har under året utfört ett omfattande arbete med att skapa goda gemensamma arbetsmetoder och rutiner för sin förvaltning. Nämnden har för avsikt att under 2013 arbeta med åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer för sin verksamhet. Kultur- och fritidsnämnden har för sin verksamhet sju kvalitetsdeklarerade tjänster. Där det är lämpligt kommer nämnden utarbeta nya deklarationer bland annat för bibliotekets service. Nämnden har under året fått in 237 synpunkter och av dessa är hälften klagomål på verksamheten.. Av de 237 synpunkterna är nio procent beröm till nämndens verksamhet. Framförallt är det till fritidsverksamhetens personal och aktiviteter, kulturskolans pedagoger och för flera av årets evenemang, såsom Valborg och Solnadagen. Klagomål har inkommit på bl.a. borttagandet av nolltaxan för barn- och ungdomsidrotten. Fritidsverksamheten har tillsammans med socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden startat ett projekt Barnet i centrum. Syftet är att samarbeta för att effektivisera och öka kvalitén på insatta resurser på individnivå för barn och ungdomar. Biblioteket har arbetat med processanalys utifrån LEAN-modellen för att utarbeta effektivare arbetssätt och för att kvalitetssäkra en effektiv service till besökare. Det har resulterat i effektivare rutiner kring medieinköp och ankomstregistrering. Arbetet med LEAN kommer att fortsätta även under Kulturskolan i Solna använder Qualis kvalitetssäkringssystem, vilket är ett verktyg som underlättar till ett systematiskt förbättringsarbete och ökad effektivitet. Under 2012 har Solna Kulturskola gjort en självskattning som visar bland annat att skolan har bra arbetsätt, styrningen och ledarskapet fungerar bra och att eleverna är nöjda med verksamheten och dess upplevelse. Det som framförallt går att förbättra i verksamheten är delaktigheten, inflytandet, informationen och kommunikationen. Hösten 2013 planeras en externgranskning av verksamheten och först då kan Solna Kulturskola bli certifierad. Barn- och utbildningsnämnden har arbetat med att föra samman de nationella målen inom förskolan och skolan med de kommunala prioriteringarna, genom att implementera ett gemensamt systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten. En målsättning med alla Solnas förskolor och skolor är att de ska hålla en jämn och bra standard samt uppfattas med en gemensam profil. För att stärka detta har nämnden under året arbetat med att utveckla den interna kommunikationen, skapa gemensamma arenor samt kunskaper om styrning och ledning. Vidare har ett arbete fortgått med att stärka förutsättningarna för lärarna att fullgöra sitt utvidgade uppdrag. Det har framförallt gjorts genom att tillhandahålla modern teknik och fungerande system för uppföljning. Under året har kundtjänsten BUFdirekt införts som en kanal för att öka möjligheten för medborgarna att ställa frågor och få information om samt ge synpunkter på nämndens verksamhet. De flesta frågor som kommer rör förskoleverksamheten gällande kö- och placering av barn. Vanligt är också att föräldrar har frågor om barnomsorgsfakturor och vårdnadsbidraget. Frågorna och synpunkterna som ges bidrar till att utveckla och förbättra nämndens verksamhet. År 2012 års attitydundersökning visar att informationen om förskoleverksamheten har förbättrats jämfört med tidigare års undersökningar och lika så möjligheten för föräldrar att följa barnens utveckling. Andelen barn som känner sig trygga i skolan har också ökat jämfört med tidigare år. 9

10 För att underlätta utbetalning av elevpeng till andra kommuner och fristående skolor har Kommunförbundet Stockholms län, KSL, skapat en ungdoms- och elevdatabas för ungdomar i gymnasieåldrarna. Databasen ger också ökade möjligheter att fullgöra uppföljningsuppdraget om att säkerställa att alla ungdomar upp till 20 år som inte har sysselsättning blir kontaktade av Solna stad. Nämnden kommer under 2013 att arbeta med att ta fram åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer för sin verksamhet. Kompetensnämnden har två kvalitetsdeklarationer, en som gäller insatser för arbetssökande och en för insatser för arbetssökande som studerar svenska. Nämnden genomför kontinuerligt brukarundersökningar vars resultat analyseras av personalgruppen och används för att förbättra verksamheten. Arbetsmarknadsavdelningens undersökning visar på ett gott betyg åt Solnamodellen och ett kvitto på att verksamheten har en god kvalitet. I januari trädde de nya leverantörsavtalen inom vuxenutbildningen i kraft. Mycket arbete har lagts på att finjustera system och rutiner mellan Solna stad och samtliga leverantörer. Nämnden har också tillsammans med övriga samarbetskommuner genomfört ett antal utbildningsoch dialogmöten med leverantörerna med syfte att skapa ett positivt samarbetsklimat för förbättringsarbete. Tio Vuxsamarbetet har också utvecklat ett gemensamt system för kvalitetsuppföljning med syfte att säkerställa ett effektivt kvalitetsarbete. Systemet bygger på; avtalsuppföljning, tillsynsbesök på plats hos respektive entreprenadskola, brukarundersökning med alla vuxenelever, resultatuppföljning, utvärdering av entreprenörskolor i form av fördjupad tillsyn, uppföljning av entreprenörer som har kvalitetsbrister i form av åtgärdsplaner, kontroll av att entreprenörerna följer lagar- och förordning, volymoch ekonomisk uppföljning samt uppföljning och utvärdering av SFI-elever som omfattas av etableringslagen. Resultatet kommer att presenteras i en årlig kvalitetsrapport. För att skapa ett positivt klimat för förbättringsarbete görs också löpande ett antal dialogmöten med utbildningsleverantörerna. Under året har mycket tid lagts på att säkra internkontrollen inom nämndens verksamhet. Exempelvis har anvisningar setts över, stickprovskontroller på kritiska aktiviteter och processer gjorts med mera. Socialnämnden antog fem nya kvalitetsdeklarationer under året; stöd till barn och ungdomar, stöd till vuxna med missbruk, hyresrådgivning, budget- och skuldrådgivning samt dödsboanmälan. Inom nämndens verksamhet finns nu åtta deklarerade tjänster. Som ett led i nämndens kvalitetsarbete har två rapporter, enligt Lex Sarah, gjorts av medarbetare inom nämndens verksamhet. Utifrån inkomna rapporter har förbättringsåtgärder vidtagits och i det ena fallet har beslut fattats att gå vidare till socialstyrelsen med en anmälan enligt gällande bestämmelser. I övrigt har en rad förbättringsåtgärder gjorts under året gällande framförallt tillgänglighet, kontinuitet och helhetssyn. Under 2012 har tre mindre brukarundersökningar gjorts varav två inom den socialpsykiatriska verksamheten och en väntrumsundersökning. Undersökningarnas resultat visar att majoriteten av besökarna är nöjda med tillgänglighet och bemötande samt den verksamhet som erbjuds. En plan för 2013 har abetats fram för att utveckla ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg antog i början av året en kvalitetsdeklaration för den familjerättsliga verksamheten. En rad förbättringsåtgärder har vidtagits under året. Framför allt handlar det om förbättringar som gäller tillgänglighet, kontinuitet och helhetssyn. En plan för 2013 har tagits fram för att utveckla ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Omvårdnadsnämnden har under 2012 antagit ytterligare tre kvalitetsdeklarationer, anhörigstöd, dagverksamhet för äldre och trygghetslarm. Det innebär att nämnden har totalt åtta deklarationer. Under året har nämnden arbetat med att implementera befintliga kvalitetsdeklarationer både i verksamheterna och hos den enskilda medborgaren, för att från år 2013 ha det som en del av den ordinarie verksamheten på myndighetsavdelningen. Nämndens kvalitetsdeklarationer fungerar också som lokala värdighetsgarantier, vilket det är lag på att det ska finnas. När det gäller en riktlinje för kompensation har arbetet påbörjats och kommer avslutas under För att kunder och närstående ska uppleva att personalen har tillräcklig kunskap och kompetens har 32 vårdbiträden vidareutbildats till undersköterskor under året. Denna utbildningssatsning kommer att fortsätta under 2013 för 35 vårdbiträden. Nämnden har beslutat att införa ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som motsvarar kraven i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Detta system kommer att utarbetas under Miljö- och hälsoskyddsnämnden har två kvalitetsdeklarationer, handläggning av bostadsärenden och anmälan av livsmedelslokal, vilka båda har uppfyllts till 100 procent. Under året har nämndens verksamhet genomlysts, vilket medfört att den genomsnittliga processtiden för att hantera ett inkommande tillsyningsärende har reducerats. Det gäller också den genomsnittliga ledtiden för ett ärende, som har förkortats. Ett nytt verksamhetssystem ska implementeras under början av 2013, vilket förväntas medföra en ytterligare effektivisering av verksamheten. 10

11 Verksamhetsanknutna mål I Solna stads verksamhetsplan och budget finns ett antal prioriterade målområden, inriktningsmål och effektmål, vilka har sin utgångspunkt i visionen om det hållbara Solna. De fyra prioriterade målområdena är; Ekonomisk tillväxt, Livsmiljö, Trygghet och omsorg samt Kunskap och livslångt lärande. För varje målområde finns ett antal stadsövergripande inriktningsmål, totalt tio stycken. De uttrycker den inriktning för ett prioriterat område som staden ska sträva efter att uppnå. Varje inriktningsmål mäts utifrån 35 relevanta effektmål. Nämnderna har med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål och effektmål, preciserat och fastställt nämndspecifika mål som sedan fastställts av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige följer upp nämnderna utifrån de övergripande inriktningsmålen. Uppföljning av nämndernas mål ligger sedan till grund för uppföljning av de stadsövergripande inriktningsmålen under stadens fyra målområden. Vid bedömning av inriktningsmålen görs en helhetsbedömning som baseras på utfallet för effektmålen, men även på andra faktorer relevanta för inriktningssmålet. Utfallet kan därför avvika mellan inriktningsmål och effektmål, när effektmålen inte fullt ut motsvarar inriktningsmålet eller om utfallet för effektmålen inte är entydiga. Av de 10 stadsövergripande inriktningsmålen bedöms fyra som uppfyllda och sex som delvis uppfyllda. Av kommunfullmäktiges 35 effektmål bedöms 18 vara uppfyllda, 4 delvis uppfyllda och 12 inte uppfyllda. Ett effektmål har inte mätts under året utan kommer att mätas under Det innebär att av de effektmål som mätts under året är 63 procent uppfyllda eller delvis uppfyllda. Nedan redovisas kommunfullmäktiges prioriterade målområden, inriktningsmål, och effektmål. En mer detaljerad uppföljning finns under respektive nämnd och i bilaga. Bedömning av effektmål Inriktningsmål per målområde Uppfyllt Delvis uppfyllt Inte uppfyllt Inte bedömt Totalt Målområde - Ekonomisk tillväxt Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. Uppfyllt Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. Delvis uppfyllt Målområde - Livsmiljö Solna ska utvecklas på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna. Delvis uppfyllt Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur-, idrotts- och fritidsliv. Delvis uppfyllt Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. Delvis uppfyllt Målområde - Trygghet och omsorg Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. Uppfyllt 3 3 Solnaborna ska genom arbete kunna trygga sin egen försörjning. Uppfyllt Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Delvis uppfyllt Målområde - Kunskap och livslångt lärande Solnas förskolor och skolor ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Delvis uppfyllt Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och inriktningar. Uppfyllt Totalt

12 Målområde Ekonomisk tillväxt Solna ska vara en stad, som kännetecknas av hög ekonomisk tillväxt. Det är genom en hög tillväxttakt som resurser skapas för att förbättra solnabornas levnadsstandard och utveckla samhällsservicen. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna trygga ett fortsatt välstånd. Det ställer krav på Solna att vara en attraktiv stad för boende, företag och besökare. Solna ska kunna erbjuda goda boende- och livsmiljöer, som gör att dagens solnabor trivs och stannar kvar samt att nya solnabor lockas att bosätta sig i staden. Solna ska också kunna erbjuda företag goda förutsättningar att starta, etableras och växa. Under målområdet finns två inriktningsmål och ett bedöms som uppfyllt och ett är delvis uppfyllt. Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. - Uppfyllt. Solna behåller sin förstaplacering för femte året i rad som Sveriges mest företagsvänliga kommun i Svenskt Näringslivs ranking Totalt är det sjunde året under 2000-talet som Solna tar hem förstaplatsen. Motiveringen till förstaplatsen är att Solna är bra på att se företagens betydelse för kommunens utveckling, dessutom arbetar kommunen kontinuerligt med att förbättra sin service till företagen. Effektmålet är uppfyllt för Antalet nyregistrerade företag i Solna fortsätter att vara på en hög nivå, även om nivån har sjunkit jämfört med föregående år enligt Nyföretagarbarometern, Nyföretagarcentrum (694 företag 2011 och 644 företag 2012, eller en minskning med 7,2 procent). Den generella trenden är att antalet nyregistrerade företag minskar, i riket med 10,9 procent, i Stockholms län med 11,9 procent och i Stockholms stad med 13 procent. Med hänsyn tagen till kommunstorlek placerar sig Solna på en sjätte plats i nyföretagande efter Stockholm, Strömstad, Åre, Vaxholm och Danderyd. Effektmålet om företagarnas nöjdhet med Solna stads service mäts genom Stockholm Business Alliance serviceundersökning Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. Delvis uppfyllt Effektmålet om att Solnas befolkning ska minst växa till invånare fram till år 2020 bedöms uppfyllas. Befolkningsprognoserna under 2012 tyder på att befolkningen kommer att överstiga invånare år Antalet invånare år 2012 var Staden bedriver ett aktivt exploaterings- och planarbete för att kunna möta den starka tillväxten av nya solnabor och solnaföretag. Flera nya stadsdelar byggs; Järvastaden, Nya Ulriksdal, Arenastaden, Solna City, Ingenting och Hagastaden. Under år 2012 färdigställdes 304 nya bostäder i Solna; Järvastaden 151, Frösunda 50, Centrala Solna 45, Huvudsta 30 och Nya Ulriksdal 28. Det första spadtaget har tagits för Nya Ulriksdalsskolan, vilken kommer att ha plats för 900 elever från förskola till årskurs nio. Skolan kommer att vara klar till höstterminen Upprustningen av stadens befintliga skolor och förskolor fortsätter. Medborgarundersökningen hösten 2012 visar att medborgarnas nöjdhet med Solna stad som en bra stad att leva i har sjunkit sedan föregående medborgarundersökning 2010 (NRI 69) och visar nöjdhetsindex 66, vilket innebär att effektmålet inte är uppfyllt. Det område som får klart lägst betyg är bostäder, både frågan om möjligheten till att hitta bra boende och utbudet av olika bostadsformer. Höga betyg får områdena utbildningsmöjligheter och arbetsmöjligheter, vilka har stärkts jämfört med 2010 års undersökning. Det som medborgarna uppskattar är tillgången till universitets- eller högskoleutbildning samt arbete inom rimligt avstånd. Jämfört med föregående medborgarundersökning är det nu färre medborgare som kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Solna ( procent och procent). Även om det har sjunkit, är Solnas resultat bättre jämfört med riket, stockholms- och förortskommunerna. Målområde Livsmiljö Solna ska vara en stad med en god livsmiljö strategiskt belägen mellan nationalstadsparken och storstaden. Solna ska bygga vidare på dessa kvaliteter och växa på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa. Den goda livsmiljön ska också skapa möjligheter för solnaborna att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Solna ska kunna erbjuda en god samhällsservice av hög kvalitet och ett rikt kultur-, idrotts- och fritidsliv som bidrar till att skapa trivsel och välbefinnande för solnaborna. Under målområdet finns tre inriktningsmål och alla tre bedöms som delvis uppfyllda. Solna ska utvecklas på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna. Delvis uppfyllt. Medborgarnas nöjdhet med att Solnas gång- och cykelvägar är trafiksäkra och sköts på ett bra sätt ska öka till nöjdhetsindex 48 i medborgarundersökningen I undersökningen är nöjdheten 50 och effektmålet är uppfyllt. Medborgarna är mer nöjda med belysningen, underhållet, skötsel, snöröjningen och trafiksäkerheten för stadens gång- och cykelvägar jämfört med 2010 års undersökning. Medborgarnas nöjdhet med att Solnas gator och vägar är trafiksäkra och underhålls på ett bra sätt ska öka till nöjdhetsindex 50. Medborgarundersökningen visar att 52 procent av medborgarna är nöjda och effektmålet är uppfyllt. Den positiva utvecklingen för gång- och cykelvägar stämmer också helt och hållet för medborgarnas nöjdhet gällande gator och vägar. I Solna genomförs nu många stora byggprojekt och trafiksituationen påverkas. Staden arbetar kontinuerligt aktivt med att förbättra framkomligheten i trafiken. Solna stad har tillsammans med åtta andra kommuner i norra Storstockholm (SÖRAB-kommunerna) antagit en gemensam avfallsplan med övergripande mål till år I enlighet med planen ska år 2012 minst 40 procent av matavfall i Solna sorteras ut för biologisk behand- 12

13 ling (biogasproduktion). År 2012 var mängden insamlat matavfall knappt 20 procent och det uppsatta målet nås inte. I Solna finns cirka hushåll och av dessa är det ungefär som har möjligheten att sortera matavfall. För Solnas fastighetsägare är det frivilligt om de vill ge möjligheten till sortering. Medborgarnas nöjdhet med renhållning och sophämtning i Solna ska öka från 55 till 57 i nöjdhetsindex. I 2012 års medborgarundersökning ökade nöjdhetsindex till 56. Jämfört med 2010 är medborgarna mer nöjda med sophämtningen, vilket kan förklaras av att det har skett en tydlig kvalitetshöjning med hjälp av en ny entreprenör som sköter sophanteringen. En ny avfallsplan och en förändrad avfallstaxa har också bidragit. Däremot är medborgarna mindre nöjda med tillgängligheten till återvinningscentral, vilket sannolikt förklaras av att återvinningscentralen Kvarnkullen nu är mer svårtillgänglig, eftersom den har blivit en del i en byggarbetsplats. Effektmålet bedöms som inte uppfyllt. Arbetet med att minska energianvändningen avseende belysning på allmän platsmark i Solna ska leda till minskning med kwh per år. Under 2012 har allmänbelysningen i Solna utökats med cirka 450 ljuspunkter. Trots detta har energianvändningen minskat med kwh 2012 på allmän platsmark ( kwh och kwh). Den fortsatta minskningen är ett resultat av att staden under en längre tid arbetat aktivt med att ersätta gamla armaturer med nya, mer effektiva armaturer. Effektmålet är uppfyllt. Fjärrvärmeanvändningen (graddagsjusterad kwh/m2 BRA-bruksarea) inom stadens egna fastigheter ska minska med en procent 2012 jämfört med Effektmålet är svårt att mäta men bedöms ändå vara delvis uppfyllt, eftersom det under året har gjorts flera åtgärder för att sänka energiförbrukningen. Hur stor effekt dessa åtgärder har fått kan inte värderas. Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur-, idrotts- och fritidsliv. - Delvis uppfyllt. Effektmålet om medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheterna i Solna har mätts i årets medborgarundersökning. Målet uppfylls inte, eftersom nöjdhetsindex 2012 är 64 och målet är 68. Jämfört med 2010 års medborgarundersökning är det färre medborgare som är nöjda med fritidsmöjligheterna i Solna och framförallt med nöjesutbudet. År 2012 utsåg tidningen Sport och Affärer Solna till den främsta idrottskommunen i landet, vilket innebär att effektmålet är uppfyllt. Solna får utmärkelsen för sin starka elitverksamhet, en bra bredd på ungdomsidrotten och för byggandet av en av Europas modernaste arenor Friends Arena. År 2011 kom Solna på fjärde plats. Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. - Delvis uppfyllt. Effektmålet 2012 är att medborgarnas nöjdhet med Solna stads bemötande och tillgänglighet ska öka till nöjdhetsindex 56. Medborgarundersökningen i höstas visar nöjdhetsindex 50 och effektmålet är inte uppfyllt. Jämfört med utfallet i mätningen 2010 har index sjunkit, vilket det också har gjort i riket och bland stockholms- och förortskommuner. Det som medborgarna framförallt upplever är att de har svårt att komma i kontakt med stadens personal. Effektmålet om medborgarnas nöjdhet med stadens information är inte uppfyllt, eftersom nöjdhetsindex är 51 och målet 60. I föregående medborgarundersökning som genomfördes 2010 var nöjdhetsindex 58. Det är inte bara i Solna som indexet har sjunkit utan det har det också gjort i riket och bland stockholms- och förortskommuner. Solna stad kommer att arbeta vidare med att utveckla hemsidan solna.se för att öka tillgängligheten till samhällsinformation. Viktiga administrativa rutiner kommer också att ses över för att beslut och genomförande ska bli enklare för solnaborna att följa. Inriktningsmålet bedöms som delvis uppfyllt, eftersom stadens verksamheter har haft en hög kostnadseffektivitet, en hög mångfald och tillgänglighet med många driftsformer samt utförare. Flera verksamhetsområden har också en mycket god eller god kvalitet. Målområde Trygghet och omsorg Solna ska vara en trygg stad för alla. Oavsett tid på dygnet ska boende, verksamma och besökare känna sig säkra och trivas i Solna. Solnaborna ska ha goda möjligheter att forma sina liv efter egna förutsättningar och känna sig som en del i arbets- och samhällslivet. Det handlar om att solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Det handlar också om att Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnaborna i livets alla skeden. Under målområdet finns tre inriktningsmål och två bedöms vara uppfyllda och ett som delvis uppfyllt. Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. Uppfyllt. Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i deras närområde har ökat något i 2012 års medborgarundersökning (nöjdhetsindex 62) jämfört med 2010 (nöjdhetsindex 61) och effektmålet är uppfyllt. Framför allt upplever medborgarna sig betydligt tryggare och säkrare mot inbrott i hemmet. I Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s undersökning Trygghet och säkerhet 2012 fortsätter Solna stad att förbättra sin placering, från 87 till 54 av 290 kommuner. Bland kommunerna i Stockholms län hamnar Solna på en 14 plats. Effektmålen om andelen barn som känner sig trygga i förskolan respektive grundskolan mäts genom en attitydundersökning. Andelen barn som känner sig trygga i förskolan har ökat något och andelen elever i grundskolan som känner sig trygga har också ökat något, vilket gör att de båda effektmålen är uppfyllda. Inom förskolan har bemötandet en stor betydelse för upplevelsen av trygghet. Förskolorna har under året arbetat målinriktat med pedagogernas bemötande så att alla barn med olika behov och bakgrund ska känna sig trygga. Förskolorna och skolorna anpassar sig ständigt för att möta alla barns behov. De arbetar med delaktighet i gruppen och att barnen blir sedda av vuxna. 13

14 Solnaborna ska genom arbete kunna trygga sin egen försörjning. Uppfyllt. Den öppna arbetslösheten i Solna ska hållas på en låg nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. År 2012 var Solnas genomsnittliga öppna arbetslöshet 3,5 procent, vilket är lägre jämfört med både Stockholms län (4,1 procent) och riket (4,6 procent.) Även den genomsnittliga öppna arbetslösheten för solnaungdomar år (4,6 procent) samt solnabor som är utrikes födda (7,0 procent) är lägre jämfört med både Stockholms län (ungdomar år; 5,9 procent och utrikes födda; 10,0 procent) och riket (ungdomar år; 7,4 procent och utrikes födda; 12,2 procent). Effektmålet är uppfyllt. Andelen deltagaren i den så kallade Solnamodellen som har gått vidare till egen försörjning ska minst vara 65 procent. Under 2012 har 113 deltagare fulltföljt sin del i Solnamodellen och av dessa har 85 gått vidare till arbete eller studier, vilket motsvarar 75 procent och effektmålet är uppfyllt. Av alla arbetsföra flyktingar som anlände 2010 har 88 procent blivit självförsörjande. Alla aktiviteter tillsammans har lett till att fler Solnabor har arbete och att deras kompetens tagits tillvara. Kompetensnämnden har genom heltidsintroduktion, som inkluderat samhällsinformation och reell kontakt med företag i form av studiebesök, språkpraktik och visstidsanställningar, bidragit till att fler utrikesfödda solnabor har getts förutsättningar att delta i samhällslivet. Antalet Solnahushåll med försörjningsstöd ska fortsätta att ligga på en låg nivå. För Solnas del har den positiva trenden när det gäller försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd hållit i sig även Antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd har legat kvar på en låg nivå även om det skett en viss ökning (645 hushåll) jämfört med 2011 (587 hushåll). Medelbiståndet per månad har ökat något. Däremot har snittbidragstiden minskat till 5 månader per hushåll jämfört med 5,9 år 2011, liksom den totala summan som under det gångna året utbetalats till försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd. Bakom denna positiva utveckling, som hållit i sig i flera år, ligger ett kontinuerligt utvecklingsarbete liksom de effektiva insatser som kan erbjudas inom Solna-modellen. Effektmålet bedöms vara uppfyllt. Effektmålet med andelen personer med psykisk funktionsnedsättning som har sysselsättning, praktik, eller arbete ska öka. År 2012 var andelen 56 procent, vilket är en större andel jämfört med både 2011 (53 procent) och 2010 (38 procent). Effektmålet är uppfyllt. Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Delvis uppfyllt. Effektmålet om att andelen öppenvårdsinsatser ska öka i relation till institutionsvård bedöms inte som uppfyllt. Andelen öppenvårdsinsatser är 83 procent, det vill säga oförändrat jämfört med Dock har antalet institutionsplaceringar minskat mer än antalet öppenvårdsinsatser. Kunder i eget boende, i omvårdnadsboende och närstående till boende i demensboende ska uppleva att det som regel är samma personal som ger hjälp. Detta mäts med hjälp av brukarundersökning. Resultatet från 2012 års undersökning visar att effektmålet som helhet är delvis uppfyllt. För demensboende är målet uppfyllt men inte för omvårdnadsboende och eget boende. Omvårdnadsboendes resultat har förbättrats jämfört med 2010 års brukarundersökning medan det för eget boende är det motsatta resultatet. I eget boende har de kunder som har minst två besök per dag i genomsnitt mött 12 olika vårdbiträden under en 14 dagars period. Effektmålet att kunder i eget boende, i omvårdnadsboende och närstående till boende i demensboende ska som helhetsomdöme vara nöjda med den hjälp som ges, är delvis uppfyllt. Även detta effektmål mäts med hjälp av brukarundersökning Undersökningen visar att på demensboende har resultatet ökat från 73 procent i 2010 års undersökning till 83 procent och målet uppnås för verksamheten. Däremot har målet inte uppfyllts för omvårdnadsboende och eget boende. Båda verksamheternas resultat har sjunkit jämfört med 2010 års brukarundersökning. Omvårdnadsboende från 76 procent till 70 procent och eget boende från 81 procent till 71 procent. Att kunderna i omvårdnadsboende och närstående till boende i demensboende ska vara nöjda med utbudet av olika aktiviteter och möjligheten till utevistelser mäts också det med hjälp av brukarundersökning. Resultatet från årets undersökning visar att effektmålet inte är uppfyllt. Kunderna på omvårdnadsboende och närstående är lika nöjda med utbudet av aktiviteter och möjligheten till utevistelse som i 2010 års brukarundersökning. Verksamheterna arbetar med utvecklingsplaner som innehåller aktiviteter och åtgärder för att öka kundnöjdheten. I 2012 års brukarundersökning framgår att kunderna i omvårdnadsboende, närstående till boende i demensboende och eget boende är särskilt nöjda med personalens kompetens, bemötande och tillit samt maten och måltiderna som upplevelse. Det som framför allt kan förbättras är möjligheten för kunderna att få hjälp med utevistelse. De nya mindre utförarna får ett klart bättre omdöme av kunderna än de gamla stora utförarna får. Effektmålet om kunder som beviljats bistånd i form av boende på vård- och omsorgsboende ska få sitt förstahandsval tillgodosett har målvärde 68 procent. År 2012 har 64 av 115 personer fått sitt förstahandsval tillgodosett det vill säga 56 procent, vilket innebär att effektmålet inte är uppfyllt. Det är dock fler jämfört med 2011, då det var 47 procent. Av de som har valt vård och omsorgsboende utifrån profilinriktning har 54 procent fått sitt förstahandsval tillgodosett. Målområde Kunskap och livslångt lärande Solna ska vara en stad som sätter kunskap och lärande i fokus. Förskola och skola ska ge barn och ungdomar goda kunskaper och skapa en god grund för fortsatta studier och arbete. Goda studieresultat ska uppmuntras och värderas högt. Det ska finnas ett brett utbud av utbildningar, som ger barn, ungdomar och vuxna bästa möjliga förutsättningar för vidareutbildning och arbete i livet. Det är viktigt att skapa många vägar in i arbetslivet för solnaborna och att trygga arbetsgivares behov av kunskap och kompetens. 14

15 Under målområdet finns två inriktningsmål. Ett bedöms vara uppfyllt och ett som delvis uppfyllt. Solnas förskolor och skolor ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Delvis uppfyllt Effektmålet anger att andelen barn som är väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola ska öka. Under 2012 har förskolans personal arbetat målinriktat och systematiskt för att förbereda barnen för en övergång till förskoleklass/skola. Förskolans verksamhet bygger på språk och kommunikation där språksamlingar, sagostunder och alla dagliga samtal i samband med måltider och sångstunder som kopplar språket till rörelser är viktiga för barnen. Vardagsmatematiken och naturvetenskapen utvecklas nu på samma sätt. Förskolor som lyckas bra med detta arbete visualiserar barnens lärande, uppsatt på väggar och dokumenterat i den individuella utvecklingsplanen. Effektmålet är uppfyllt. Effektmålen om andelen elever som uppnår godkänt i nationella proven i svenska är delvis uppfyllt medan det inte är uppfyllt för matematik. I svenska är det årskurs tre som uppnår målet, vilket inte årskurserna sex och nio gör. För matematik når ingen av årskurserna upp till uppsatt mål. Skillnaderna mellan betyg och nationella prov ska inte vara för stora, då finns det risk att skolor sätter glädjebetyg som får konsekvenser för elevens fortsatta studier. I Solna har skillnaderna mellan betyg och resultat på nationella prov minskat under en treårsperiod. Kunskapsresultaten i Solnas skolor ska vara bland topp tre i Stockholms län enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s undersökning Öppna jämförelser. Resultatet för läsåret 2010/11 placerar Solna på nionde plats i länet när det gäller det sammanvägda resultatet, vilket innebär att effektmålet inte är uppfyllt. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka. Läsåret 2011/12 var andelen 88 procent, vilket är lägre jämfört med läsåret 2010/11 (92,6 procent) och effektmålet uppfylls inte. Det är en nationell trend att andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har sjunkit och förklaringen är att behörighetskraven har förändrats och skärpts till den nya gymnasieskolan. För att vara behörig till gymnasieskolan krävs godkänt i betydligt fler ämnen än tidigare. Andelen solnaelever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ska öka och målvärdet för 2012 är 71,1 procent. Läsåret 2011/12 var andelen 72 procent och effektmålet är uppfyllt. Det är lägre jämfört med läsåret 2010/11 (75 procent) men högre jämfört med läsåret 2009/10 (70,6 procent). Att elever fullgör sin gymnasieutbildning inom utsatt tid är viktigt. Det handlar om att eleverna ska ha förutsättningar att välja rätt utbildning från början och att de sedan ska ha goda förutsättningar att genomföra den. Studie- och yrkesvägledningen på grundskolan blir därför en viktig del i arbetet av motverka förtida avhopp från gymnasieutbildningen. Minst 80 procent av de som studerar inom vuxenutbildningen ska uppnå godkänt resultat/betyg. Resultatet 2012 är 86 procent, vilket är 5 procentenheter högre jämfört med Det förbättrade resultatet kan förklaras av att antalet lärarledda timmar förstärks från och med januari Effektmålet är uppfyllt. Minst 80 procent av de som studerar inom vuxenutbildningen ska uppnå godkända resultat/betyg och resultatet för 2012 är 86 procent, vilket är fem procentenheter högre jämfört med 2011 års utfall. Effektmålet är uppfyllt. Minst 75 procent av de som studerar svenska för invandrare, SFI, inom vuxenutbildningen i Solna ska uppnå godkänt resultat/betyg. Resultatet är 67 procent, vilket är sju procentenheter högre jämfört med både 2011 och Trots att resultatet har höjts uppfylls inte effektmålet. En förklaring till det är ökningen av elever som väljer kvällsstudier, vilka bedrivs i ett långsammare tempo och där färre studerande uppnår godkända betygsresultat. Att resultatet ändå har höjts är en effekt av att förbättringsarbete har gjorts av den största SFI leverantören samt ett ökat antal leverantörer av SFI utbildning Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och inriktningar. Uppfyllt. Andelen elever på Solna Gymnasium med grundläggande behörighet till högre studier har ökat. Läsåret 2011/12 var 89 procent av eleverna behöriga, vilket är högre jämfört med läsåren 2009/10 och 2010/11 (87 procent). Effektmålet är uppfyllt. Minst 80 procent av de studerande inom vuxenutbildningen ska vara nöjda eller mycket nöjda med utbildning. Brukarundersökningen visar att 81 procent av eleverna vid vuxenutbildningen är nöjda eller mycket nöjda med undervisningen och merparten av eleverna kan tänka sig att rekommendera skolan till andra. Effektmålet är uppfyllt. 15

16 Finansiella mål Kommunfullmäktige har i november 2011 fastställt finansiella mål för budget 2012 och flerårsplan Resultatet enligt balanskravet ska minst uppgå till 20 mkr Resultatet 2012 uppgår till 111,2 mkr. Målet är uppfyllt. Volymberäknade ramar ska fastställas för barnomsorg, skola, vård och omsorg som tar hänsyn till demografiska förändringar och därmed gör det möjligt att flytta resurser från verksamheter där efterfrågan och behov minskar till verksamheter där efterfrågan och behov ökar. Volymberäknade ramar fastställdes i budget Målet är uppfyllt. Nämnder ska fr.o.m kompenseras för årliga kapitalkostnader som uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar p.g.a. stadens tillväxt och utbyggnad, främst investeringar i förskolor, skolor och större idrottsanläggningar. Investeringarna följs och stäms av under året. Förskjutningar i tiden bevakas. Målet är uppfyllt. Nettoinvesteringarna ska under en rullande femårsperiod, dvs. såväl bakåt som framåt i tiden inte överstiga 700 mkr. För investeringar i samband med exploatering av utbyggnadsområdena upprättas särskilda kalkyler som stäms av separat. Nettoinvesteringarna under de fem senaste åren uppgår till 495,2 mkr. Målet är uppfyllt. En reservering för att täcka framtida pensionskostnader görs i eget kapital om resultatet enligt balanskravet överstiger resultatmålet på 20 mkr Detta gäller till den del det inte samtidigt finns behov av att sätta av medel för framtida strukturåtgärder. I bokslut 2012 föreslås att reservering görs avseende strukturella utvecklingsinsatser 20 mkr för åren samt 70 mkr för stadens framtida utveckling och utbyggnad, som kan användas under åren Målet är uppfyllt. Under 2012 ska den generella kostnadsutvecklingen vara 1,5 procent, dvs. utöver kompensation för volymökning/ befolkningsökning. Om intäkterna till följd av exempelvis statliga tillskott medger en högre kostnadsutveckling ska utrymmet utnyttjas för politiska prioriteringar. I budget 2012 var kompensation för den generella kostnadsutvecklingen 1,5 procent. Nämnderna har också sammantaget hållit nettokostnaderna inom denna ram och kostnadsutveckling, även om enskilda nämnder haft en högre kostnadsutveckling. Målet är uppfyllt. Kapital som förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar ska placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra procentenheter över en rullande femårsperiod. Under de senaste fem åren har kapitalförvaltningen genererat en årlig avkastning på 2,7 procent. För att uppnå målsättningen hade den årliga avkastningen under åren behövt uppgå till 5,6 procent. Den 31 december 2012 har kapitalförvaltningen inte uppnått den långsiktiga målsättningen. Den positiva avkastningen åren 2009, 2010 och 2012, har inte kunnat uppväga den kraftigt negativa avkastningen under finanskrisen år Målet är inte uppfyllt. Uppdrag Särskilda verksamhetsanknutna uppdrag kopplade till målområdena och inriktningsmålen har formulerats utifrån regeringsprogrammet. Uppdragen åläggs nämnderna och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Uppdragen ska utföras inom ramen för budgetramarna. I budget 2012 är det totalt 17 uppdrag, varav tio har kommunstyrelsen som ansvarig nämnd. Stadsbyggnadsnämnden har tre, omvårdnadsnämnden har två och socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden var sitt. Uppdrag som främst är under genomförande Samordna utarbetandet av ett nybyggnadsoch upprustningsprogram för stadens lokaler som även beaktar energieffektivitetsaspekter senast (Kommunstyrelsen) Stadsledningsförvaltningen har med övriga berörda förvaltningar en arbetsgrupp som följer utbyggnadsbehovet inom förskolan. För närvarande finns det ett överskott av platser i Solna. Vidare finns en styrgrupp för uppförandet av en ny skola i Nya Ulriksdal. Planering av LSS-boenden sker löpande. Upprustningsprogrammet presenterades i januari månad. Åtgärder som leder till energieffektivisering av olika slag uppgår till ca 12 mkr. Verka för utbyggnad av kollektivtrafik till Solna under mandatperioden. (Kommunstyrelsen) Arbetet med tvärbanan pågår. Arbetet med uppgången vid Solna station pågår. I ett yttrande till SL och Stockholms läns landsting har behovet av tunnelbana till Hagastaden/Karolinska institutet betonats. Utreda utbyggnaden av idrottshallar och satsningar på idrottsplatser i Solna under (Kultur- och fitidsnämnden och stadsbyggnadsnämnden). Planering pågår tillsammans med kommunstyrelsen av de idrottssatsningar som ska fullföljas i anslutning till inriktningsbeslutet. Det första spadtaget har tagits till en ny idrottshall vid den nya skolan i Ulriksdal. Ta fram ett åtgärdsprogram för att utveckla stadens parker senast (Stadsbyggnadsnämnden) Uppdraget med att utarbeta ett åtgärdsprogram för att utveckla stadens parker har påbörjats av stadsträdgårdsmästaren men ännu inte slutförts. Utveckla stadens förnyelsearbete för att förbättra servicen till solnaborna och öka effektiviteten i stadens verksamheter under mandatperioden. (Kommunstyrelsen) Solna stad använder sedan ett halvår aktivt de nya dialogkanalerna Facebook och Twitter med mycket goda resultat. Många nås snabbt av stadens kommunikation och stadens svar och dialog med medborgarna har uppskattats. Kanalerna ska vidareutvecklas genom att med olika medel öka antalet personer som nås med kanalerna för att på så sätt nå ännu högre service och effektivitet i kommunikationskanalerna. Under första halvåret genomdrevs och avslutades projekt Byta IT-drift. Projektet har uppfyllt projektmålen inom tidsplan och budget. Arbetet med att vidareutveckla stadens projektkontor fortsätter med högre intensitet nu när projekt Byta IT-drift är avslutat. Utreda och föreslå lämpliga platser för införande av hastighetsbegränsning på 30 km / timme i Solna senast (Stadsbyggnadsnämnden) Förslag på lämpliga platser för införande av hastighetsbegränsningen 30 km/ tim har utarbetats men ännu inte redovisats för beslut. 16

17 Göra en översyn av stadens befintliga parkeringssystem och komma med förslag till förändringar senast (Stadsbyggnadsnämnden) Översyn av stadens befintliga parkeringssystem har slutförts och nya avgifter beslutades under våren Fortsatt arbete kommer att ske under 2013 med en översyn av parkeringssystemet i garage och på tomtmark. Utreda och föreslå lokaliseringar för trygghetsboenden för äldre under mandatperioden. (Omvårdnadsnämnden) Omvårdnadsförvaltningen har 2011 gjort en utredning och utarbetat ett förslag till införande av trygghetsboende i Solna stad. Tjänsteskrivelsen är överlämnad till kommunstyrelsen för beslut om trygghetsbostäder i Solna. Nämnden har även föreslagit att kommunstyrelsen ger stadsledningsförvaltningen i uppdrag att samordna införandet av trygghetsbostäder i Solna. Omvårdnadsförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltning och stadsledningsförvaltningen har i samarbete med Signalisten diskuterat planerna på ett Trygghetsboende vid Turkosen. Signalisten har för avsikt att bygga lägenheter med hyresrätt intill Turkosen. Kommunstyrelsen har gett Stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att påbörja ett planarbete. Göra en översyn av styrningen och strukturen för stadens företag senast (Kommunstyrelsen) Denna övergripande översyn har inte startat utan är planerad till Under 2012 har i stället arbetet med i första hand de större bolagen prioriterats; Norrenergi och Arenabolagen samt stiftelsen Signalisten. Under året har även ny ägarinriktning och ägardirektiv tagits fram för Råsunda Förstads AB samt för Överjärva gård. Avkastningskravet på Solna Vatten har också sänkts under året p.g.a. ändrade förutsättningar i bolaget. Göra en översyn och revidering av stadens gemensamma styrdokument senast (Kommunstyrelsen) En successiv förbättring av stadens styrdokument sker i takt med ordinarie utveckling av styrdokument inom respektive verksamhet. Under sommaren har utveckling skett av ett antal styrdokument inom representation, resor, upphandling, attest, internkontroll m.m. Implementering pågår av de beslutade dokumenten. 17 Inom bl.a. HR-, ekonomi- och upphandlingsområdet samt inom tvärsgående frågor pågår översyn av de stadsövergripande styrdokumenten. Även andra verksamhetsområden har under år 2012 intensifierat arbetet med styrdokumenten. Stadsledningsförvaltningen erbjuder stöd och samordning i dessa utvecklingsarbeten. Identifiera arbetet kring attraktiv arbetsgivare och därmed bl.a. arbeta med att sänka sjukfrånvaron i staden inom ramen för stadens förnyelsearbete. (Kommunstyrelsen) Arbetet med att ta fram en i verksamheten förankrad HR-strategi, har pågått under En stor andel av stadens arbetsplatser har besökts under projektet och chefer från stadens ledning har varit involverade i arbetsplatsbesöken och över förvaltningsgränser diskuterat medarbetarskap, ledarskap och vad som gör Solna till en attraktiv arbetsgivare. Projektet har arbetat processorienterat med workshops och arbetsplatsbesök i syfte att i bred förankring och genom delaktighet bygga en HR-strategi kopplad till Solna stads övergripande mål. Som ett resultat av projektet kommer en ny HR-policy och HRstrategi implementeras Utreda hur stadens arbete med styrning och uppföljning av entreprenader kan utvecklas och förbättras under (Kommunstyrelsen) Detta uppdrag hanteras samordnat med uppdraget från kommunstyrelsen att utveckla stadens upphandlingsverksamhet. Detta arbete kommer att fortsätta under 2013, men under 2012 har ett antal rutiner och stödsystem utvecklats och förbättrats. Göra en översyn av effektiviteten i det kontinuerliga underhållet av stadens fastigheter under (Kommunstyrelsen) Arbetet är påbörjat. Strukturer och organisation har byggts upp av stadsbyggnadsförvaltningen och den nya organisationen innefattar förstärkta peronalresurser. Säkerställa Solna stads kapacitet att erbjuda bostäder för personer med funktionsnedsättning inom LSS under mandatperioden. (Omvårdnadsnämnden) Omvårdnadsförvaltningen följer kontinuerligt behovet av bostäder för personer med funktionsnedsättning. Behovet av platser uppdateras månatligen. I samband med det årliga budgetarbetet lämnar förvaltningen uppgifter om behovet av bostäder för de kommande tre åren. Ett nytt gruppboende för personer med funktionsnedsättning kommer att tas i drift under Planering för detta boende har pågått under Säkerställa Solna stads kapacitet att erbjuda olika boendeformer för personer med behov av särskilda insatser inom socialtjänsten under mandatperioden. (Socialnämnden) Under 2012 har arbetet med att få tillgång till fler lägenheter genom kontakter med olika hyresvärdar i Solna fortsatt. Samordna utbyggnaden av ett nybyggnads- och lokalupprustningsprogram för Solna stads skolor under (Kommunstyrelsen) Upprustningsprogrammet presenterades i januari månad. Åtgärder som leder till energieffektivisering av olika slag uppgår till ca 12 mkr. Utreda och föreslå lämpliga åtgärder för att säkra och utveckla lärarnas kompetens och behörighet senast (Barn- och utbildningsnämnden) Skolverket har försenats i sitt arbete att utfärda lärarlegitimationer. Förvaltningen har utifrån det tagit fram en handlingsplan för 2013 där första steget är att upphandla ett kompetensstyrningssystem våren Rektor ansvarar för att förbereda sin organisation för de förändringar som enligt skollagen träder ikraft 2015.

18 Omvärldsanalys Den svenska ekonomin har hittills stått emot avmattningen i övriga Europa relativt väl. Under 2012 växte BNP med ca 1,3 procent. Den senaste tiden har emellertid den svaga omvärldsutvecklingen i euroområdet påverkat tillväxten i Sverige i större utsträckning än vad som tidigare förväntades. Stämningsläget har försämrats hos både hushåll och företag. BNP bedöms växa svagare än normalt även under större delen av Såväl exporten som efterfrågan i Sverige bidrar till att BNP-tillväxten mattas av. Det finns emellertid förutsättningar för att den svenska ekonomin klarar sig relativt bra trots en svag ekonomi i omvärlden. Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i västvärlden och skulle det behövas kan finanspolitiken läggas om i en mer expansiv riktning utan att trovärdigheten för de offentliga finanserna riskeras. Investeringarna bedöms fortsätta växa relativt snabbt också 2013 och hushållens konsumtionsutgifter väntas fortsätta utvecklas förhållandevis väl. En återhållande faktor i svensk ekonomi är hushållens sparande. Svagare arbetsmarknad Med en ökad konsumtion kan tillväxten komma igång successivt. Trots en relativt god ekonomisk tillväxt under de kommande åren räknar Sveriges Kommuner och Landsting, (SKL), inte med att ekonomin återgår till fullt resursutnyttjande förrän Skälet är att de prognostiserade tillväxttalen i BNP endast leder till en måttlig förstärkning av arbetsmarknaden. Långsam ökning av skatteunderlag I en svag konjunktur räknar SKL med att skatteunderlaget ökar måttligt de närmaste åren. Effekten på skatteunderlaget av en svagare konjunktur, motverkas av att pensionsinkomster och arbetsmarknadsersättningar ökar. Riksbanken har successivt sänkt reporäntan eftersom konjunktur- och inflationsutsikterna är dämpade. En snabbt växande befolkning Solna tillhör en av de kommuner i landet som har haft den kraftigaste befolkningstillväxten under perioden (en ökning på drygt 12 procent) och enligt stadens prognos kommer befolkningen att fortsätta öka. Solnas befolkning ökade under 2012 med personer eller 1,9 procent (2011 ökning med 2,6 procent), till personer, jämfört med riket där befolkningstillväxten var 0,8 procent. Av ökningen står inflyttningsnettot för 688 personer. Det föddes barn i Solna under året. Födelseöverskottet var 654 personer. Antalet personer i åldersgruppen 0-5 år har ökat med 33,9 procent och antalet i åldersgruppen 6-15 år har ökat med 10,8 procent, medan gruppen 80 år och äldre har minskat med 6,2 procent sedan Befolkningsutvecklingen påverkar skatteintäkter och utjämning, men även omfattningen av den kommunala verksamheten. Under den kommande tioårsperioden är det framför allt barnomsorg och skola som kommer att kräva ökade resurser. Fortsatt blandad bild i den internationella ekonomin Utvecklingen i världsekonomin har under 2012 för många länder inneburit en väsentligt lägre tillväxt. I Sydeuropa och Storbritannien har utvecklingen varit negativ. Också i USA och i flera tillväxtländer har tillväxten dämpats, men i något mindre grad. I Danmark och Finland har utvecklingen under 2012 varit svag medan Norges ekonomi fortsätter att växa snabbt. BNP för världen som helhet beräknas växa ca 3,8 procent 2013 jämfört med ungefär 3,4 procent Euroområdet fortsätter att tyngas av skuldkrisen. Läget på de finansiella marknaderna har emellertid förbättrats något Utvecklingen av BNP bedöms bli svagt positiv under Antal invånare År 0-5 år 6-15 år år år år 80 år - Summa

19 Fortsatt relativt låg arbetslöshet Inledningen på året var förhållandevis optimistisk, men under hösten har varslen på arbetsmarknaden ökat. De relativt svaga tillväxtutsikterna gör att SKL räknar med en försvagad sysselsättning framöver. Arbetsmarknaden har hittills stått emot jämförelsevis bra och arbetslösheten ökade relativt måttligt under hösten. Arbetsförmedlingen har förändrat sättet att beräkna andelen arbetslösa. Istället för att som tidigare relatera till befolkningen år baseras procenten på den så kallade registerbaserade arbetskraften år. Denna förändring medför att procentsiffrorna blir högre jämfört med tidigare beräkningssätt. Den genomsnittliga öppna arbetslösheten i Solna år 2012 var 3,5 procent, vilket är lägre jämfört med både Stockholms län (4,1 procent) och riket (4,6 procent). Den genomsnittliga öppna arbetslösheten för solnaungdomar år var 4,6 procent, vilket också är lägre jämfört med både Stockholms län (5,9 procent) och riket (7,4 procent). Även den genomsnittliga öppna arbetslösheten för solnabor som är utrikes födda, som var 7,0 procent, är lägre jämfört med både Stockholms län (10,0 procent) och riket (12,2 procent). Staden har ett växande och diversifierat näringsliv. Det finns inom stadens gränser över förvärvsarbetande inom ett flertal olika branscher, vilket är en styrka. Solna är näst bäst rustad för att möta framtidens utmaningar. Det visar ett nytt index från analysföretaget Kairos Future som mäter vilka kommuner som har attraktionskraften, kunskapsintensiteten och nätverket för att överleva i det så kallade Tankesamhället. Stockholm ligger högst, medan Solna och Sundbyberg kommer på andra respektive tredje plats. Stora byggprojekt Bygget av universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna pågår och beräknas stå klart för första patienten under I det intilliggande KI Campus Solna har ett antal byggprojekt pågått under året; en aula med cirka sittplatser och kontorsbyggnaden Folkhälsohuset. Beredskapen för att tillgodose behovet av kommersiella lokaler är god, bl.a. i stadsdelen Ulriksdal som rymmer ett stort antal färdiga byggrätter. I Arenastaden har nya Friends Arena invigts och Vattenfalls huvudkontor färdigställts under Ombyggnad sker också av befintliga byggnader och de första bostäderna är färdiga för inflyttning under Inom Ingentingområdet har bygget av ett nytt kontor för Säpo pågått och ska stå klart våren De kommande åren ska även bostäder byggas i Ingentingområdet. Det är ett fortsatt stort intresse för bostadsbyggrätter. Under 2012 har inflyttning skett i ca 300 lägenheter. Stadsdelen Järvastaden byggs huvudsakligen av JM och Skanska. Totalt färdigställdes 2012 ca 150 lägenheter. Inflyttningstakt inom stadsdelen kommer på sikt att ligga på lägenheter per år. Peab:s exploatering av Ulriksdalsfältet fortsätter med radhus och flerbostadshus. Planerad utbyggnadstakt är ca 100 lägenheter per år. IKANO Bostad AB:s utbyggnad i kvarteret Rudan med totalt ca 200 bostadsrätter har pågått sedan 2011 och beräknas bli färdigställd under Norra Frösunda beräknas stå klart Under 2012 färdigställdes ca 50 lägenheter. Inflyttningstakten kommer att vara ca 60 lägenheter under kommande år. Bygget av Tvärbanan Norr fram till Solna Centrum har pågått under året och i början av 2012 påbörjades den sista etappen fram till Solna Station. Enligt Länsstyrelsens rapport Läget i länet - Bostadsmarknaden i Stockholms län 2012 var Solna bäst i länet på att bygga bostäder med 91 påbörjade bostäder per tusen invånare under perioden Det är nästan dubbelt så många som genomsnittet för länets kommuner som var 48 bostäder per tusen invånare. Byggandet av nya bostäder är viktigt för hela länets utveckling och enligt Länsstyrelsen kan byggtakten i länet behöva fördubblas för att möta efterfrågan. 19

20 Ekonomisk analys Årets resultat drygt 5 mkr Årets resultat uppgår till 5,2 mkr, vilket är 14,8 mkr lägre än budget. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning redovisar ett budgetöverskott på 51,3 mkr. Övriga poster som bidrar positivt till resultatet är stadens medelsförvaltning som visar en värdeökning (reversering av tidigare års nedskrivning) på 38,8 mkr, ett positivt finansnetto som är 15,2 mkr högre än budget, samt en jämförelsestörande intäkt på 25,5 mkr avseende återbetalning av premier från AFA försäkring. Poster som påverkat resultatet negativt är pensionskostnader som redovisar ett underskott mot budget på 25,4 mkr samt engångskostnader avseende medfinansiering av infrastrukturella investeringar på 101,1 mkr. Jämförelsestörande kostnader uppgår totalt till 125,7 mkr. Jämfört med 2011 är det en ökning med 107,2 mkr. Det avser främst kostnader för medfinansiering av infrastrukturella investeringar 72,8 mkr (tvärbanan) samt kostnader för stadens utveckling och utbyggnad 28,3 mkr (pendeltågsuppgång Solna station). Övriga jämförelsestörande kostnader som tidigare reserverats i eget kapital avser strukturomvandling 13,5 mkr samt strukturella utvecklingsinsatser 10,2 mkr. Balanskravet klaras Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 111,2 mkr. Det innebär att staden har uppfyllt lagens krav på balans i ekonomin. Vid avstämning mot balanskravet ska inte kostnader som tidigare reserverats i eget kapital (144,8 mkr) eller orealiserade förändringar i värdepappersportföljen (-38,8 mkr) beaktas. Balanskravet gäller för varje enskilt budgetår. Om det finns synnerliga skäl kan kommunfullmäktige besluta att göra reserveringar i eget kapital för att möta framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar. I reserverat eget kapital finns medel främst för att täcka framtida pensionskostnader, beslutade strukturomvandlingsinsatser som på sikt leder till en sänkt kostnadsnivå för staden samt övriga strukturella utvecklingsinsatser. Den andel av de årliga pensionskostnaderna som enligt beslut i budgeten ska täckas av reserveringar i eget kapital är inte budgeterade och uppgår till 20,0 mkr och redovisas tillsammans med stadens totala pensionskostnader att täckas av reserveringarna. Kostnader för strukturomvandling samt strukturella utvecklingsinsatser har inte budgeterats utan redovisas som en jämförelsestörande kostnad att täckas av reserveringarna. För 2012 redovisas kostnader på 13,5 mkr för omstrukturering och avveckling som avser avgångsvederlag och särskild avtalspension (se Medarbetare). I årsredovisning 2010 reserverades 100,0 mkr för medfinansiering av infrastrukturella investeringar avseende tvärbanan, under 2012 har staden lämnat bidrag på 72,8 mkr till medfinansiering av tvärbanan. Arbetet fortsätter under 2013 och prognosen är fortsatt i enlighet med ovan reservering. I årsredovisning 2011 reserverades 100,0 mkr för strukturella utvecklingsinsatser för stadens framtida utveckling och utbyggnad åren Under 2012 har staden lämnat bidrag på 28,3 mkr till medfinansiering av ny pendeltågsuppgång norrut vid Solna station. Prognosen har hittills varit 34,5 mkr, men en del tillkommande kostnader i slutskedet tyder på att kostnaden kan bli några miljoner kronor högre. Hanteringen av denna fördyrning är i enlighet med det avtal med övriga aktörer, som kommunfullmäktige har godkänt. I övrigt kommer denna reservering att användas för Solna stads strukturella utvecklingsinsatser för stadens framtida utveckling och utbyggnad, i första hand År (mkr) Årets resultat 5,2 79,3 132,3 75,1 Avgår realisationsvinster -0,2-1,6-3,8 Värdeökning/-minskning värdepapper, synnerliga skäl -38,8 38,9-27,3-85,9 Reserverat eget kapital, synnerliga skäl 144,8 35,2 23,8 50,5 Årets resultat enligt balanskravet 111,2 153,3 127,2 35,9 i stadens infrastrukturella åtaganden i stadsdelen Arenastaden samt åtaganden utifrån stadens minoritetsposter i Arenabolagen. I årsredovisning 2010 reserverades 17,2 mkr för att täcka kostnader för ett antal strukturella utvecklingsinsatser av stadens verksamheter under åren Av dessa medel har 10,2 mkr tagits i anspråk under 2012, och därmed är projektet åren avslutat. Syftet med förnyelsearbetet under 2012 var att för Solnas medborgare och företagare uppnå en mer kostnadseffektiv och god service, nöjdare solnabor och företagare, ökad tillgänglighet och bättre bemötande, underlätta valfrihet och självbestämmande, stärkt medborgardialog och företagsdialog samt en fortsatt hög professionalitet och engagemang hos stadens medarbetare. Förnyelsearbetet bedrevs under året inom fem projekt med följande resultat: Projekt Byta IT-drift: Under 2012 bytte staden driftleverantör. I projektet överfördes drift och support inom tidsplan under första halvåret av Genom projektet sänktes stadens IT-kostnader med 2,5 mkr och kommer att ge lägre årliga IT-kostnader. Projekt HR-strategi: I en bred och förankrande process har projektet under året tagit fram en HR-policy och en HR-strategi med syftet att bidra till stadens mål på arbetsgivarområdet. Projekt Nytt intranät: Projektet påbörjades under 2012 och ska bl. a. bidra till att öka tillgängligheten till relevant information och verksamhetsstöd för stadens medarbetare. Projektet avslutas under första halvåret Projekt utveckla solna.se: Syftet med projektet är att skapa högre grad av delaktighet, insyn och tillgänglighet till information inom området politik och demokrati. Projektet avslutas under första halvåret Projekt stadens stödprocesser: Under andra halvåret 2012 genomfördes förberedande metodutveckling, intervjuer och analyser för kommunstyrelsens uppdrag att göra en översyn av styrning och organisering av stadens stödprocesser samt genomföra nödvändiga förändringar för att säkerställa hög kvalitet och kompetens samt effektivitet. 20