Kalmar kommun. Behovsbedömning MKB. Detaljplan för Lillviken Kalmar kommun Behovsbedömning. Sid. 1 (10)

Transkript

1 Kalmar kommun Behovsbedömning MKB Sid. 1 (10) Datum Beteckning Dnr: Samhällsbyggnadskontoret Plan- och bygglovavdelningen Handläggare: Elena Kakavandi Detaljplan för Lillviken Kalmar kommun Behovsbedömning

2 Samhällsbyggnadskontoret Inledning När en ny detaljplan ska upprättas ska den enligt lagstiftning genomgå en behovsbedömning där det bedöms om planen kan medföra betydande miljöpåverkan eller inte enligt de kriterier som finns uppräknade i bilaga 2 och 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Om planen bedöms medföra en betydande miljöpåverkan ska kommunen, enligt miljöbalken 6 kap 11, göra en miljöbedömning och upprätta en separat miljökonsekvensbeskrivning i samband med plansamrådet. Nedan redogörs för kommunens bedömning med utgångspunkt i kriterierna och mot bakgrund av bifogad checklista. Lillviken Nuvarande markanvändning Lillviken är ett 2,5 hektar stort vattenområde som ligger som en naturskön enklav mellan bostadsområdena kring Stensövägen, Ålvägen/Mörtgatan, Stensbergsgtan och strandområdet närmast Kalmarsund. Området är i sin helhet mycket komplext och variationsrikt med många olika biotoper alltifrån öppen hävdad mark, strandområden till äldre skogsmark med lundkaraktär. I strandzonen närmast Lillviken finns omfattande vassområden som mer eller mindre regelbundet skördas. Närheten till omkringliggande bostadsområden samt Kalmar sjukhus gör att Lillviken har potential att bli en välbesökt och attraktiv grannskapspark för promenader, joggingturer eller en studs avkoppling. Möjligheten att använda området för rekreation är dock i dagsläget begränsad eftersom strandlinje är igenväxt och det är svårt att nå ner till vattnet eller promenera längs stranden. Kalmar stads successiva tillväxt innebär att stadsdelen Stensö m.fl. kommer att ligga mer centralt i staden som helhet. Stensövägen som förbindande stråk bör i och med det ges en mer distinkt skala och stadsmässighet, vilket ger möjlighet att förtätat området. En förtätning kan också ge möjlighet att tillskapa medel för att rusta upp resten av området till gagn för hela stadsdelens invånare. Vissa av delområdena kring Lillviken har i naturinventeringen från 2004 bedömts ha höga naturvärden beroende på sin biotoprikedom och stora biologiska mångfald. Området innehåller även delar som inte har några särskilda naturvärden eller vars största värde är ur rekreationssynpunkt. Områden innehåller inga fornlämningar eller värdefulla kulturmiljöer. En översiktlig geoteknisk undersökning har gjort i området i september Marken i området består av ett mullhaltigt ytskikt och därunder sand, silt, gyttja och lera i omväxlande lagerföljd, som i sin tur vilar på morän. Viken kan innehålla föreorenade massor. Vattenområdet bör därför inte muddras eller grävas ur. I övrigt finns inga kända markföroreningar inom området och någon industriell verksamhet har inte förekommit på de berörda fastigheterna. Planområdet ligger inom det kommunala VA-verksamhetsområdet. Fjärrvärme finns utbyggt i området. Stensövägen hade vid mätningar 2001 och 2002 ca 1500 fordon per dygn. År 2005 var trafikmängden 1161 fordon per dygn, varav 5 % var tung trafik. Sommartid är dock denna siffra betydligt högre, på grund av trafik till Stensö camping, sydväst om planområdet. Ett planarbete pågår även för att utveckla området i anslutning till campingen inom projektet Skärgårdstaden, för bland annat bostadsbebyggelse. Detta gör att Stensövägen kommer att få ökad trafikbelastning i framtiden. Stensövägen har en sådan utformning att den beräknas klara den ökade trafiken och även bullerkraven. Vid behov kan avstegsfallet tillämpas eftersom genomgående lägenheter planeras. Inga miljökvalitetsnormer överskrids i dagsläget. Detaljplanens karakteristiska egenskaper Detaljplanens syfte är att utveckla området runt Lillviken, dels genom att öka tillgängligheten och rekreationsvärdet i naturområdet, dels genom att göra det möjligt att bygga sju nya bostadshus i tre till fyra våningar mot Stensövägen. Målsättningen är att forma bebyggelsen så att den så väl som möjligt smälter in i parken/naturlandskapet samtidigt som den bildar en tydlig kant norrut mot staden och stärker den stadsmässiga karaktären i denna del av Lillviken. 2

3 Samhällsbyggnadskontoret Planområdet är beläget i södra delen av Kalmar och utgör en fortsättning på Kalmarsundsparken. Det avgränsas av Stensövägen i norr, Ålgatan/Mörtgatan i väster, Stensbergsvägen i öster samt Lillvikens mynning till Stensö fiskeläger i söder och omfattar totalt ca 7,2 hektar. Förening med andra planer och projekt Detaljplanen är förenligt med översiktsplanens mål och strategier för bostadsbyggande, men redovisas i översiktsplanen som bevarandeområde för värdefull grönstruktur. Ett planprogram för Lillviken med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning antogs av samhällsbyggnadsnämnden i maj 2005 och fungerar som program för detaljplanen. I samband med programarbetet togs även en naturinventering fram av SWECO VBB, som har använts som underlag till detaljplanen. Området omfattas av riksintresse för Kalmar flygplats och särskilda begränsningar på byggnadernas höjd gäller. Området kring Lillviken ingår dessutom i ett riksintresseområde för kulturmiljön, Kalmar. Området omfattar i huvudsak gamla Kalmar socken och ligger i det kustavsnitt där Kalmarsund är som smalast. I motiveringen till riksintresset anges främst Kalmars betydelse som befästnings- och sjöfartsstad. Planen bedöms inte strida mot intentionerna i riksintresset. Kalmar kommun har utarbetat att bostadsförsörjningsprogram för perioden Planförslaget är förenligt med detta program. Parallellt med planarbetet för Lillviken pågår en utredning för hela området mellan Lillviken och Karlmarsundsparken. Tanken är att kopplingen mellan de två parkerna på sikt blir tydligare för att stärka hela områdets attraktionskraft. Sammanfattning av planens konsekvenser Vissa av delområdena kring Lillviken har i naturinventeringen från 2004 bedömts ha höga naturvärden beroende på sin biotoprikedom och stora biologiska mångfald. De områden som föreslås för exploatering ligger dock i huvudsak på områden utan dessa naturvärden. Ur naturmiljösynpunkt kommer etablering av ny bebyggelse utmed Stensövägen därför inte att innebära några konflikter med naturmiljöintressen. Delar av planområdet har även bedömts inneha en god funktion ur rekreationssynpunkt. Som kompensation för ianspråktagandet av denna mark rustas strandpromenaden runt Lillviken upp genom att försiktig röja och gallra träd utmed sydöstra delen av Lillvikens strand och samtidigt anlägga spänger, gångvägar och eventuellt en bro runt vattnet. På så sätt kan tillgängligheten och rekreationsvärdet totalt öka i området. Lekplatsen flyttas och rustas upp. Inom bebyggelseområdet ges både byggnader och mark en utformning som förbättrar allmänhetens möjligheter att röra sig i området, bl a genom ett gångstråk mellan den övre och den nedre husraden liksom en passage via trädäcket som omger de nedre husen. En broförbindelse över Lillvikens södra del kommer delvis att påverka landskapsbilden. Från Stensö fiskeläge öppnar sig Lillviken på ett tilltalande sett inåt staden. Bron kan komma att upplevas som en visuell barriär, sett från söder. Förbindelsen skall dock ges en smäcker och genomsiktlig utformning, varför påverkan bedöms som acceptabel. Etablering av sju nya byggnader med tillhörande garage, parkering och angöringsväg kommer att påverka stadsbilden. Den ny bebyggelse utmed Stensövägen enligt den bedöms dock bidra till att stärka den stadsmässiga karaktären i denna del av Lillviken. Bebyggelseförslaget utgör en naturlig fortsättning av det tidigare stadsbyggnadsmönstret. Bebyggelsen är relativt glest utplacerad för att tillförsäkra en fortsatt visuell kontakt mellan vägen och naturområdet samtidigt som den bildar en tydlig kant norrut mot staden. Den föreslagna bebyggelsen beräknas innebära ett trafiktillskott på ca 180 bilar per dygn på Stensövägen, dvs en ökning med ca 12 %. Vägen har dock en sådan utformning att den beräknas klara den ökade trafiken och även bullerkraven för bostadsbebyggelse beräknas kunna uppnås, utan att avstegsfall tillämpas. I framtiden när Skärgårdssta- 3

4 Samhällsbyggnadskontoret den har byggts ut förväntas trafiken öka ytterligare. Lägenheterna planeras att bli genomgående med hälften av rummen mot en tyst sida, vilket gör att bullerkraven även kan klaras, om avstegsfall måste tillämpas. Gaturummets utformning gör att riktvärdena för partiklar (PM10) troligtvis inte kommer att överskridas. Planförslaget bedöms inte heller orsaka att gällande miljökvalitetsnormer för kväveoxid, kväve- och svaveldioxid, bly eller kolmonoxid överskrids. Enligt samhällsbyggnadsnämndens policy om kraftfrekventa magnetfält ska riktvärdet 0,2-0,3 mikrotesla klaras vid nybyggnation av bostäder. Befintliga elledningar i området bedöms ligga på ett sådant avstånd från den föreslagna bebyggelsen att riktvärdet inte riskerar att överskridas vid fasader, uteplatser och lekplatser. Transformatorstationen kommer att flyttas till lämplig plats inom området. Särskilda åtgärder vid grundläggning av både byggnader, vägar och ledningar kan komma att krävas i området. På grund av de låga marknivåerna i södra delarna av området kommer uppfyllning att erfordras för blivande byggnader, och troligen även för yttre ytor. Uppfyllningen innebär ökad belastning på ursprungliga jordlager, vilket i sin tur kommer att innebära risk för sättningar, åtminstone i sydöstra delen av området. Särskilda åtgärder kommer därför krävas vid grundläggning, uppfyllning och montering i området. Grundvattennivån ligger högt i de södra delarna av området. Särskild omsorg bör därför läggas på blivande höjdsättning och dränering Vid högt vattenstånd kan vattennivåerna stiga upp till +1,4 meter. Bebyggelsens närmast Lillviken ska därför förses med källare gjord av vattentät betong eller liknande. Nivån för färdigt golv i lägenheterna får inte understiga +2,5 meter. Garageramp samt infart ska skyddas från översvämningsvatten. Planförslaget innebär större andel hårdgjorda och bebyggda ytor, vilket innebär ökad mängd dagvatten som ska tas omhand. Lillviken tål inte ökade belastning utan att fördröjning sker. Fördröjning, rening och infiltration av dagvatten ska ske inom området, genom exempelvis dagvattenmagasin, innan det leds till Lillviken. Byggnationen får inte förorena stadens dagvatten med tungmetaller eller andra miljögifter. Kommunens ställningstagande Detaljplanen bedöms sammanfattningsvis inte innebära någon betydande miljöpåverkan som avses i miljöbalkens 6 kap 11, med beaktande av förordningen 1998:905 bilaga 2 och 4. Planförslaget bedöms inte heller leda till några negativa effekter på människors hälsa och säkerhet. En miljöbedömning enligt miljöbalken bedöms därmed inte behöva upprättas. Kalmar Enligt uppdrag Elena Kakavandi Planhandläggare 4

5 Samhällsbyggnadskontoret Bedömningsgrunder ÖVERGRIPANDE MÅL OCH NORMER 1. Miljö- och kvalitetsmål Nationella miljömål Sveriges riksdag har fastställt 16 miljömål som skall ligga till grund för all planering. De miljömålen är: 1) Begränsad klimatpåverkan, 2) Frisk luft, 3) Bara naturlig försurning, 4) Giftfri miljö, 5) Skyddande ozonskikt, 6) Säker strålmiljö, 7) Ingen övergödning, 8) Levande sjöar och vattendrag, 9) Grundvatten av god kvalitet, 10) Hav i balans, 11) Myllrandevåtmarker, 12) Levande skogar, 13) Ett rikt odlingslandskap, 14) Storslagen fjällmiljö, 15) God bebyggd miljö, 16) Ett rikt växt och djurliv. Regionala miljömål De regionala miljömålen grundar sig på de nationella delmålen som fått regional anpassning. Kalmar län har 110 regionala miljömål. Eftersom planen omfattar ny byggbar mark i ett attraktivt område i Kalmars kustnära utkant bör miljömålet God bebyggd miljö ligga till grund för planeringen. Planförslaget bedöms vara förenlig med målet då den i stor utsträckning anpassas till befintliga förhållanden och stärker den stadsmässiga karaktären i denna del av Lillviken samtidigt som den bildar en tydlig kant norrut mot staden. Även miljömålet Ett rikt växt och djurliv bör ligga till grund för planeringen då vissa av delområdena kring Lillviken har höga naturvärden beroende på sin biotoprikedom och höga biologiska mångfald. De områden som föreslås för exploatering ligger dock i huvudsak på områden utan dessa naturvärden. Ur naturmiljösynpunkt kommer etablering av ny bebyggelse utmed Stensövägen därför inte att innebära några konflikter med naturmiljöintressen. Ja Berörs Nej Kanske 2. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte eller för att åtgärda befintliga miljöproblem, för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EGdirektiv. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer, en för föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527), en för olika parametrar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) och en för omgivningsbuller (SFS 2004:675). Detaljplanen bedöms inte bidra till att några miljökvalitetsnormer överskrids i området. 5

6 Samhällsbyggnadskontoret FÖRORDNANDEN OCH SKYDDSVÄRDEN 3. Riksintresse, Natura 2000 Berörs lagenligt skyddad natur enligt miljöbalken 3, 4 och 7 kap, Natura 2000 eller världsarv? Förordnanden gäller nationalparker, naturreservat, kulturreservat, naturminnen, biotopskydd, djur- och växtskyddsområden, strandskyddsområden, miljöskyddsområden, vattenskyddsområden eller andra enligt lagen särskilt skyddade områden. Berörs Ja Nej Kanske Området omfattas av riksintresse för Kalmar flygplats där särskilda begränsningar på byggnadernas höjd gäller. Området kring Lillviken ingår dessutom i ett riksintresseområde för kulturmiljön, Kalmar. Området omfattar i huvudsak gamla Kalmar socken och ligger i det kustavsnitt där Kalmarsund är som smalast. I motiveringen till riksintresset anges främst Kalmars betydelse som befästnings- och sjöfartsstad. Planen bedöms inte strida mot intentionerna i riksintresset. Lillviken är undantagen från strandskydd. EFFEKTER PÅ MILJÖN 4. Högt naturvärde, nyckelbiotoper, ekologiskt känsliga områden, naturresurser Berörs område som utpekas i; länsstyrelsens eller kommunens naturvårdsplan som högt naturvärde? skogsvårsstyrelsens nyckelbiotop- eller sumpskogsinventering? kommunens översiktsplan som ekologiskt särskilt känsligt? Kulturmiljö Berörs fornlämningar eller kulturhistoriskt värdefull miljö? Se kommentar ovan gällande riksintresset Kalmar. 6

7 Samhällsbyggnadskontoret Landskapsbild/stadsbild Påverkar planförslaget landskapsbilden? Påverkar planförslaget stadsbilden? En förbindelse över Lillvikens södra del så som det skisserats i planförslaget kommer delvis att påverka landskapsbilden och begränsa möjligheterna till utblickar. Från Stensö fiskeläge öppnar sig Lillviken på ett tilltalande sett inåt staden. Bron kan komma att upplevas som en visuell barriär, sett från söder. Förbindelsen skall dock ges en smäcker och genomsiktlig utformning, varför påverkan bedöms som acceptabel. Etablering av sju nya byggnader med tillhörande garage, parkering och angöringsväg kommer att påverka stadsbilden. Påverkan bedöms dock inte större än att den kan godtas i detta läge. Ny bebyggelse utmed Stensövägen enligt den presenterade utformningen bedöms bidra till att stärka den stadsmässiga karaktären i denna del av Lillviken. Bebyggelseförslaget utgör en naturlig fortsättning av det tidigare stadsbyggnadsmönstret. Genom att de glest stående husen placeras med släpp mot Stensövägen kan utblickarna mot Lillviken bibehållas. 7

8 Samhällsbyggnadskontoret Berörs Ja Nej Kanske 7. Transport och kommunikation Berörs viktiga transport- eller kommunikationsleder? Rekreation och rörligt friluftsliv Påverkas kvalitén eller kvantiteten på någon rekreationsmöjlighet (strövområde, vandringsled, friluftsanläggning etc.) Planförslaget, med nya gångstigar, spänger och broar samt bättre koppling till Kalmarsundsparken, innebär att rekreationsmöjligheterna och tillgängligheten till området kommer att starkt förbättras. Däremot gör exploateringen av områdets norra del att kolonilotterna försvinner och att områdets värde som rekreationsområde påverkas. Ytorna för lek och spel minskas något, men rustas upp. Både byggnader och mark inom bebyggelseområdet ges en utformning som förbättrar allmänhetens möjligheter att röra sig i området, bl a genom ett gångstråk mellan den övre och den nedre husraden liksom en passage via trädäcket som omger de nedre husen. 9. Mark Orsakar projektet; betydande förändring av markanvändningen? instabilitet i mark- eller de geologiska grundförhållandena: risk för skred, ras etc? skada eller förändring av någon värdefull geologisk formation? förändrade sedimentationsförhållanden i vattendrag, sjö eller havsområde? Detaljplanen utgår i stort från bibehållen markanvändning med undantag för bostadsbebyggelsen som istället ansluter till markanvändningen intill och därmed i begränsad grad ändrar förutsättningarna. Det finns förutsättningar att grundlägga flertalet av de planerade byggnaderna utan några omfattande grundförstärkningsåtgärder. För vissa byggnader kan dock viss grundförstärkning erfordras, särskilt i den östra delen av området. På grund av de låga marknivåerna i södra delarna av området kommer uppfyllning att erfordras för blivande byggnader, och troligen även för yttre ytor. Uppfyllningen innebär ökad belastning på ursprungliga jordlager, vilket i sin tur kommer att innebära vissa sättningar, åtminstone i sydöstra delen av området. Grundläggning, uppfyllning, montering mm skall dock utföras så att det blir så små ingrepp som möjligt i omgivande miljö och så att risk för risk för skred, ras etc inte ökar. 10. Luft och klimat Orsakar projektet; väsentliga luftutsläpp eller försämring av luftkvalitén? obehaglig lukt? förändringar i luftrörelser, luftfuktighet, temperatur eller klimat (regionalt eller lokalt)? skador på stenfasader eller hällristningsmiljöer?

9 Samhällsbyggnadskontoret Berörs Ja Nej Kanske 11. Vatten Orsakar projektet; förändring av grundvatten- eller ytvattenkvalitén? förändring av flödesriktningen för grundvattnet? minskning av vattentillgången i någon yt- eller grundvattentäkt? förändrade infiltrationsförhållanden, avrinning eller dräneringsmönster med risk för översvämning/uttorkning? förändrat flöde eller riktning eller strömförhållanden i något vattendrag, sjö eller havsområde? Planförslaget innebär större andel hårdgjorda och bebyggda ytor, vilket innebär ökad mängd dagvatten som ska tas omhand. Lillviken tål inte ökade belastning utan att fördröjning sker. Fördröjning, rening och infiltration av dagvatten ska ske inom området, genom exempelvis dagvattenmagasin, innan det leds till Lillviken. Byggnationen får inte förorena stadens dagvatten med tungmetaller eller andra miljögifter. Grundvattennivån ligger högt i de södra delarna av området. Särskild omsorg bör därför läggas på blivande höjdsättning och dränering. Vid planering och utformning av eventuella källarkonstruktioner ska nivån för högsta högvatten beaktas. Eventuella källare/garage ska utföras med vattentät konstruktion. Den höga grundvattennivån bör även beaktas i samband med schaktarbeten. Förutsättningar och behov av länshållning/grundvattensänkning, tätspont eller dylikt i samband med schaktarbeten för exempelvis källare bör utredas vidare när närmare uppgifter föreligger. Jordlager med siltinnehåll är känsliga för vatten, och hänsyn måste tas till detta vid planering och utförande av schaktarbeten. Nivån för färdigt golv i lägenheterna får inte understiga +2,5 meter. Garageramp samt infart ska skyddas från översvämningsvatten. 12. Vegetation Orsakar projektet; förändringar i antalet eller sammansättningen av växtarter eller växtsamhällen? Påverkan av någon hotad växtart eller växtsamhälle (enligt Artdatabankens rödlista eller EU:s art eller habitatdirektiv? införande av någon ny växtart? De delar av planområdet som berörs av exploateringen utgörs idag främst av fd odlingslotter, sly en del stora träd och öppna klippta gräsytor. De större träden ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt. De växter som idag finns på de fd odlingslotterna samt slyvegetationen kommer dock att ersättas med planteringar på gårdar och gräsytor. Någon ny växt som inte tidigare funnits i området kan dock komma att planteras. I övrigt se kommentar till punkt Djurliv Orsakar projektet; förändringar av antalet eller sammansättningen av antalet djurarter? påverkan på någon hotad djurart enligt Artdatabankens rödlista eller EU:s art eller habitatdirektiv? försämring av fiskevatten eller jaktmarker? De fd odlingslotternas växtrikedom kan ha dragit till sig insekter av olika slag. Dessa kan till viss del komma att försvinna när marken ersätts med planterade bostadsgårdar och gräsytor. 9

10 Samhällsbyggnadskontoret Areella näringar Påverkas jordbruk, skogsbruk, djurhållning eller fiske? - - Berörs Ja Nej Kanske EFFEKTER PÅ HÄLSA OCH SÄKERHET 15. Störningar, buller, utsläpp, vibrationer, ljus och skarpt sken, lukt Orsakar projektet eller påverkas projektet av; ljudnivå så att människor exponeras för ljudnivåer över rekommenderade gränsvärden? ljussken som kan vara bländande? risk för vibrationer, explosion, utsläpp eller lukt? risk att människor utsätts för joniserande strålning (radon)? Ekvivalent ljudnivå inom området uppgår som mest till 55 dba. Trafikmängderna på de närbelägna vägarna är inte av sådan storlek att de med hänsyn till buller, luftföroreningar eller vibrationer bedöms utgöra hinder för en bostadsutbyggnad utmed Stensövägen eller östra delen av Lillviken. Trafiktillskottet genom nya bebyggelsen bedöms som relativt liten jämfört med nuvarande trafikflöden. Under byggtiden kan dock ökat buller att förekomma. Ljussken i form av strålkastare från garageuppfarten kan komma att påverka något av bostadshusen. Passerande bilars strålkastare kan även påverka bebyggelsen längs med framförallt Stensövägen. Skydd i form av planteringar eller murar/terrasseringar skall placeras så att påverkan minimeras. 16. Miljöpåverkan från omgivningen Finns miljöstörande verksamhet i omgivningen som har negativ inverkan? Har området tidigare använts som tipp, utfyllnadsplats eller dylikt varvid miljö- och hälsofarliga ämnen kan finnas lagrade i marken? Trafiksäkerhet Sker transporter av farligt gods? Skapas trafikproblem eller äventyras trafiksäkerheten? Innebär projektet ökning av fordonstrafik? Under byggtiden ökar troligen andelen tung trafik till området. Därefter bedöms ökningen av trafiken på Stensövägen bli ca 180 fordon per dygn, dvs en ökning med ca 12%. Vägen har dock en sådan utformning att den beräknas klara den ökade trafiken och även bullerkraven för bostadsbebyggelse beräknas kunna uppnås, utan att avstegsfall tillämpas. 18. Övrigt 10