Kalmar kommun. Behovsbedömning MKB. Detaljplan för Lillviken Kalmar kommun Behovsbedömning. Sid. 1 (10)
|
|
- Johannes Eriksson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kalmar kommun Behovsbedömning MKB Sid. 1 (10) Datum Beteckning Dnr: Samhällsbyggnadskontoret Plan- och bygglovavdelningen Handläggare: Elena Kakavandi Detaljplan för Lillviken Kalmar kommun Behovsbedömning
2 Samhällsbyggnadskontoret Inledning När en ny detaljplan ska upprättas ska den enligt lagstiftning genomgå en behovsbedömning där det bedöms om planen kan medföra betydande miljöpåverkan eller inte enligt de kriterier som finns uppräknade i bilaga 2 och 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Om planen bedöms medföra en betydande miljöpåverkan ska kommunen, enligt miljöbalken 6 kap 11, göra en miljöbedömning och upprätta en separat miljökonsekvensbeskrivning i samband med plansamrådet. Nedan redogörs för kommunens bedömning med utgångspunkt i kriterierna och mot bakgrund av bifogad checklista. Lillviken Nuvarande markanvändning Lillviken är ett 2,5 hektar stort vattenområde som ligger som en naturskön enklav mellan bostadsområdena kring Stensövägen, Ålvägen/Mörtgatan, Stensbergsgtan och strandområdet närmast Kalmarsund. Området är i sin helhet mycket komplext och variationsrikt med många olika biotoper alltifrån öppen hävdad mark, strandområden till äldre skogsmark med lundkaraktär. I strandzonen närmast Lillviken finns omfattande vassområden som mer eller mindre regelbundet skördas. Närheten till omkringliggande bostadsområden samt Kalmar sjukhus gör att Lillviken har potential att bli en välbesökt och attraktiv grannskapspark för promenader, joggingturer eller en studs avkoppling. Möjligheten att använda området för rekreation är dock i dagsläget begränsad eftersom strandlinje är igenväxt och det är svårt att nå ner till vattnet eller promenera längs stranden. Kalmar stads successiva tillväxt innebär att stadsdelen Stensö m.fl. kommer att ligga mer centralt i staden som helhet. Stensövägen som förbindande stråk bör i och med det ges en mer distinkt skala och stadsmässighet, vilket ger möjlighet att förtätat området. En förtätning kan också ge möjlighet att tillskapa medel för att rusta upp resten av området till gagn för hela stadsdelens invånare. Vissa av delområdena kring Lillviken har i naturinventeringen från 2004 bedömts ha höga naturvärden beroende på sin biotoprikedom och stora biologiska mångfald. Området innehåller även delar som inte har några särskilda naturvärden eller vars största värde är ur rekreationssynpunkt. Områden innehåller inga fornlämningar eller värdefulla kulturmiljöer. En översiktlig geoteknisk undersökning har gjort i området i september Marken i området består av ett mullhaltigt ytskikt och därunder sand, silt, gyttja och lera i omväxlande lagerföljd, som i sin tur vilar på morän. Viken kan innehålla föreorenade massor. Vattenområdet bör därför inte muddras eller grävas ur. I övrigt finns inga kända markföroreningar inom området och någon industriell verksamhet har inte förekommit på de berörda fastigheterna. Planområdet ligger inom det kommunala VA-verksamhetsområdet. Fjärrvärme finns utbyggt i området. Stensövägen hade vid mätningar 2001 och 2002 ca 1500 fordon per dygn. År 2005 var trafikmängden 1161 fordon per dygn, varav 5 % var tung trafik. Sommartid är dock denna siffra betydligt högre, på grund av trafik till Stensö camping, sydväst om planområdet. Ett planarbete pågår även för att utveckla området i anslutning till campingen inom projektet Skärgårdstaden, för bland annat bostadsbebyggelse. Detta gör att Stensövägen kommer att få ökad trafikbelastning i framtiden. Stensövägen har en sådan utformning att den beräknas klara den ökade trafiken och även bullerkraven. Vid behov kan avstegsfallet tillämpas eftersom genomgående lägenheter planeras. Inga miljökvalitetsnormer överskrids i dagsläget. Detaljplanens karakteristiska egenskaper Detaljplanens syfte är att utveckla området runt Lillviken, dels genom att öka tillgängligheten och rekreationsvärdet i naturområdet, dels genom att göra det möjligt att bygga sju nya bostadshus i tre till fyra våningar mot Stensövägen. Målsättningen är att forma bebyggelsen så att den så väl som möjligt smälter in i parken/naturlandskapet samtidigt som den bildar en tydlig kant norrut mot staden och stärker den stadsmässiga karaktären i denna del av Lillviken. 2
3 Samhällsbyggnadskontoret Planområdet är beläget i södra delen av Kalmar och utgör en fortsättning på Kalmarsundsparken. Det avgränsas av Stensövägen i norr, Ålgatan/Mörtgatan i väster, Stensbergsvägen i öster samt Lillvikens mynning till Stensö fiskeläger i söder och omfattar totalt ca 7,2 hektar. Förening med andra planer och projekt Detaljplanen är förenligt med översiktsplanens mål och strategier för bostadsbyggande, men redovisas i översiktsplanen som bevarandeområde för värdefull grönstruktur. Ett planprogram för Lillviken med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning antogs av samhällsbyggnadsnämnden i maj 2005 och fungerar som program för detaljplanen. I samband med programarbetet togs även en naturinventering fram av SWECO VBB, som har använts som underlag till detaljplanen. Området omfattas av riksintresse för Kalmar flygplats och särskilda begränsningar på byggnadernas höjd gäller. Området kring Lillviken ingår dessutom i ett riksintresseområde för kulturmiljön, Kalmar. Området omfattar i huvudsak gamla Kalmar socken och ligger i det kustavsnitt där Kalmarsund är som smalast. I motiveringen till riksintresset anges främst Kalmars betydelse som befästnings- och sjöfartsstad. Planen bedöms inte strida mot intentionerna i riksintresset. Kalmar kommun har utarbetat att bostadsförsörjningsprogram för perioden Planförslaget är förenligt med detta program. Parallellt med planarbetet för Lillviken pågår en utredning för hela området mellan Lillviken och Karlmarsundsparken. Tanken är att kopplingen mellan de två parkerna på sikt blir tydligare för att stärka hela områdets attraktionskraft. Sammanfattning av planens konsekvenser Vissa av delområdena kring Lillviken har i naturinventeringen från 2004 bedömts ha höga naturvärden beroende på sin biotoprikedom och stora biologiska mångfald. De områden som föreslås för exploatering ligger dock i huvudsak på områden utan dessa naturvärden. Ur naturmiljösynpunkt kommer etablering av ny bebyggelse utmed Stensövägen därför inte att innebära några konflikter med naturmiljöintressen. Delar av planområdet har även bedömts inneha en god funktion ur rekreationssynpunkt. Som kompensation för ianspråktagandet av denna mark rustas strandpromenaden runt Lillviken upp genom att försiktig röja och gallra träd utmed sydöstra delen av Lillvikens strand och samtidigt anlägga spänger, gångvägar och eventuellt en bro runt vattnet. På så sätt kan tillgängligheten och rekreationsvärdet totalt öka i området. Lekplatsen flyttas och rustas upp. Inom bebyggelseområdet ges både byggnader och mark en utformning som förbättrar allmänhetens möjligheter att röra sig i området, bl a genom ett gångstråk mellan den övre och den nedre husraden liksom en passage via trädäcket som omger de nedre husen. En broförbindelse över Lillvikens södra del kommer delvis att påverka landskapsbilden. Från Stensö fiskeläge öppnar sig Lillviken på ett tilltalande sett inåt staden. Bron kan komma att upplevas som en visuell barriär, sett från söder. Förbindelsen skall dock ges en smäcker och genomsiktlig utformning, varför påverkan bedöms som acceptabel. Etablering av sju nya byggnader med tillhörande garage, parkering och angöringsväg kommer att påverka stadsbilden. Den ny bebyggelse utmed Stensövägen enligt den bedöms dock bidra till att stärka den stadsmässiga karaktären i denna del av Lillviken. Bebyggelseförslaget utgör en naturlig fortsättning av det tidigare stadsbyggnadsmönstret. Bebyggelsen är relativt glest utplacerad för att tillförsäkra en fortsatt visuell kontakt mellan vägen och naturområdet samtidigt som den bildar en tydlig kant norrut mot staden. Den föreslagna bebyggelsen beräknas innebära ett trafiktillskott på ca 180 bilar per dygn på Stensövägen, dvs en ökning med ca 12 %. Vägen har dock en sådan utformning att den beräknas klara den ökade trafiken och även bullerkraven för bostadsbebyggelse beräknas kunna uppnås, utan att avstegsfall tillämpas. I framtiden när Skärgårdssta- 3
4 Samhällsbyggnadskontoret den har byggts ut förväntas trafiken öka ytterligare. Lägenheterna planeras att bli genomgående med hälften av rummen mot en tyst sida, vilket gör att bullerkraven även kan klaras, om avstegsfall måste tillämpas. Gaturummets utformning gör att riktvärdena för partiklar (PM10) troligtvis inte kommer att överskridas. Planförslaget bedöms inte heller orsaka att gällande miljökvalitetsnormer för kväveoxid, kväve- och svaveldioxid, bly eller kolmonoxid överskrids. Enligt samhällsbyggnadsnämndens policy om kraftfrekventa magnetfält ska riktvärdet 0,2-0,3 mikrotesla klaras vid nybyggnation av bostäder. Befintliga elledningar i området bedöms ligga på ett sådant avstånd från den föreslagna bebyggelsen att riktvärdet inte riskerar att överskridas vid fasader, uteplatser och lekplatser. Transformatorstationen kommer att flyttas till lämplig plats inom området. Särskilda åtgärder vid grundläggning av både byggnader, vägar och ledningar kan komma att krävas i området. På grund av de låga marknivåerna i södra delarna av området kommer uppfyllning att erfordras för blivande byggnader, och troligen även för yttre ytor. Uppfyllningen innebär ökad belastning på ursprungliga jordlager, vilket i sin tur kommer att innebära risk för sättningar, åtminstone i sydöstra delen av området. Särskilda åtgärder kommer därför krävas vid grundläggning, uppfyllning och montering i området. Grundvattennivån ligger högt i de södra delarna av området. Särskild omsorg bör därför läggas på blivande höjdsättning och dränering Vid högt vattenstånd kan vattennivåerna stiga upp till +1,4 meter. Bebyggelsens närmast Lillviken ska därför förses med källare gjord av vattentät betong eller liknande. Nivån för färdigt golv i lägenheterna får inte understiga +2,5 meter. Garageramp samt infart ska skyddas från översvämningsvatten. Planförslaget innebär större andel hårdgjorda och bebyggda ytor, vilket innebär ökad mängd dagvatten som ska tas omhand. Lillviken tål inte ökade belastning utan att fördröjning sker. Fördröjning, rening och infiltration av dagvatten ska ske inom området, genom exempelvis dagvattenmagasin, innan det leds till Lillviken. Byggnationen får inte förorena stadens dagvatten med tungmetaller eller andra miljögifter. Kommunens ställningstagande Detaljplanen bedöms sammanfattningsvis inte innebära någon betydande miljöpåverkan som avses i miljöbalkens 6 kap 11, med beaktande av förordningen 1998:905 bilaga 2 och 4. Planförslaget bedöms inte heller leda till några negativa effekter på människors hälsa och säkerhet. En miljöbedömning enligt miljöbalken bedöms därmed inte behöva upprättas. Kalmar Enligt uppdrag Elena Kakavandi Planhandläggare 4
5 Samhällsbyggnadskontoret Bedömningsgrunder ÖVERGRIPANDE MÅL OCH NORMER 1. Miljö- och kvalitetsmål Nationella miljömål Sveriges riksdag har fastställt 16 miljömål som skall ligga till grund för all planering. De miljömålen är: 1) Begränsad klimatpåverkan, 2) Frisk luft, 3) Bara naturlig försurning, 4) Giftfri miljö, 5) Skyddande ozonskikt, 6) Säker strålmiljö, 7) Ingen övergödning, 8) Levande sjöar och vattendrag, 9) Grundvatten av god kvalitet, 10) Hav i balans, 11) Myllrandevåtmarker, 12) Levande skogar, 13) Ett rikt odlingslandskap, 14) Storslagen fjällmiljö, 15) God bebyggd miljö, 16) Ett rikt växt och djurliv. Regionala miljömål De regionala miljömålen grundar sig på de nationella delmålen som fått regional anpassning. Kalmar län har 110 regionala miljömål. Eftersom planen omfattar ny byggbar mark i ett attraktivt område i Kalmars kustnära utkant bör miljömålet God bebyggd miljö ligga till grund för planeringen. Planförslaget bedöms vara förenlig med målet då den i stor utsträckning anpassas till befintliga förhållanden och stärker den stadsmässiga karaktären i denna del av Lillviken samtidigt som den bildar en tydlig kant norrut mot staden. Även miljömålet Ett rikt växt och djurliv bör ligga till grund för planeringen då vissa av delområdena kring Lillviken har höga naturvärden beroende på sin biotoprikedom och höga biologiska mångfald. De områden som föreslås för exploatering ligger dock i huvudsak på områden utan dessa naturvärden. Ur naturmiljösynpunkt kommer etablering av ny bebyggelse utmed Stensövägen därför inte att innebära några konflikter med naturmiljöintressen. Ja Berörs Nej Kanske 2. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte eller för att åtgärda befintliga miljöproblem, för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EGdirektiv. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer, en för föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527), en för olika parametrar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) och en för omgivningsbuller (SFS 2004:675). Detaljplanen bedöms inte bidra till att några miljökvalitetsnormer överskrids i området. 5
6 Samhällsbyggnadskontoret FÖRORDNANDEN OCH SKYDDSVÄRDEN 3. Riksintresse, Natura 2000 Berörs lagenligt skyddad natur enligt miljöbalken 3, 4 och 7 kap, Natura 2000 eller världsarv? Förordnanden gäller nationalparker, naturreservat, kulturreservat, naturminnen, biotopskydd, djur- och växtskyddsområden, strandskyddsområden, miljöskyddsområden, vattenskyddsområden eller andra enligt lagen särskilt skyddade områden. Berörs Ja Nej Kanske Området omfattas av riksintresse för Kalmar flygplats där särskilda begränsningar på byggnadernas höjd gäller. Området kring Lillviken ingår dessutom i ett riksintresseområde för kulturmiljön, Kalmar. Området omfattar i huvudsak gamla Kalmar socken och ligger i det kustavsnitt där Kalmarsund är som smalast. I motiveringen till riksintresset anges främst Kalmars betydelse som befästnings- och sjöfartsstad. Planen bedöms inte strida mot intentionerna i riksintresset. Lillviken är undantagen från strandskydd. EFFEKTER PÅ MILJÖN 4. Högt naturvärde, nyckelbiotoper, ekologiskt känsliga områden, naturresurser Berörs område som utpekas i; länsstyrelsens eller kommunens naturvårdsplan som högt naturvärde? skogsvårsstyrelsens nyckelbiotop- eller sumpskogsinventering? kommunens översiktsplan som ekologiskt särskilt känsligt? Kulturmiljö Berörs fornlämningar eller kulturhistoriskt värdefull miljö? Se kommentar ovan gällande riksintresset Kalmar. 6
7 Samhällsbyggnadskontoret Landskapsbild/stadsbild Påverkar planförslaget landskapsbilden? Påverkar planförslaget stadsbilden? En förbindelse över Lillvikens södra del så som det skisserats i planförslaget kommer delvis att påverka landskapsbilden och begränsa möjligheterna till utblickar. Från Stensö fiskeläge öppnar sig Lillviken på ett tilltalande sett inåt staden. Bron kan komma att upplevas som en visuell barriär, sett från söder. Förbindelsen skall dock ges en smäcker och genomsiktlig utformning, varför påverkan bedöms som acceptabel. Etablering av sju nya byggnader med tillhörande garage, parkering och angöringsväg kommer att påverka stadsbilden. Påverkan bedöms dock inte större än att den kan godtas i detta läge. Ny bebyggelse utmed Stensövägen enligt den presenterade utformningen bedöms bidra till att stärka den stadsmässiga karaktären i denna del av Lillviken. Bebyggelseförslaget utgör en naturlig fortsättning av det tidigare stadsbyggnadsmönstret. Genom att de glest stående husen placeras med släpp mot Stensövägen kan utblickarna mot Lillviken bibehållas. 7
8 Samhällsbyggnadskontoret Berörs Ja Nej Kanske 7. Transport och kommunikation Berörs viktiga transport- eller kommunikationsleder? Rekreation och rörligt friluftsliv Påverkas kvalitén eller kvantiteten på någon rekreationsmöjlighet (strövområde, vandringsled, friluftsanläggning etc.) Planförslaget, med nya gångstigar, spänger och broar samt bättre koppling till Kalmarsundsparken, innebär att rekreationsmöjligheterna och tillgängligheten till området kommer att starkt förbättras. Däremot gör exploateringen av områdets norra del att kolonilotterna försvinner och att områdets värde som rekreationsområde påverkas. Ytorna för lek och spel minskas något, men rustas upp. Både byggnader och mark inom bebyggelseområdet ges en utformning som förbättrar allmänhetens möjligheter att röra sig i området, bl a genom ett gångstråk mellan den övre och den nedre husraden liksom en passage via trädäcket som omger de nedre husen. 9. Mark Orsakar projektet; betydande förändring av markanvändningen? instabilitet i mark- eller de geologiska grundförhållandena: risk för skred, ras etc? skada eller förändring av någon värdefull geologisk formation? förändrade sedimentationsförhållanden i vattendrag, sjö eller havsområde? Detaljplanen utgår i stort från bibehållen markanvändning med undantag för bostadsbebyggelsen som istället ansluter till markanvändningen intill och därmed i begränsad grad ändrar förutsättningarna. Det finns förutsättningar att grundlägga flertalet av de planerade byggnaderna utan några omfattande grundförstärkningsåtgärder. För vissa byggnader kan dock viss grundförstärkning erfordras, särskilt i den östra delen av området. På grund av de låga marknivåerna i södra delarna av området kommer uppfyllning att erfordras för blivande byggnader, och troligen även för yttre ytor. Uppfyllningen innebär ökad belastning på ursprungliga jordlager, vilket i sin tur kommer att innebära vissa sättningar, åtminstone i sydöstra delen av området. Grundläggning, uppfyllning, montering mm skall dock utföras så att det blir så små ingrepp som möjligt i omgivande miljö och så att risk för risk för skred, ras etc inte ökar. 10. Luft och klimat Orsakar projektet; väsentliga luftutsläpp eller försämring av luftkvalitén? obehaglig lukt? förändringar i luftrörelser, luftfuktighet, temperatur eller klimat (regionalt eller lokalt)? skador på stenfasader eller hällristningsmiljöer?
9 Samhällsbyggnadskontoret Berörs Ja Nej Kanske 11. Vatten Orsakar projektet; förändring av grundvatten- eller ytvattenkvalitén? förändring av flödesriktningen för grundvattnet? minskning av vattentillgången i någon yt- eller grundvattentäkt? förändrade infiltrationsförhållanden, avrinning eller dräneringsmönster med risk för översvämning/uttorkning? förändrat flöde eller riktning eller strömförhållanden i något vattendrag, sjö eller havsområde? Planförslaget innebär större andel hårdgjorda och bebyggda ytor, vilket innebär ökad mängd dagvatten som ska tas omhand. Lillviken tål inte ökade belastning utan att fördröjning sker. Fördröjning, rening och infiltration av dagvatten ska ske inom området, genom exempelvis dagvattenmagasin, innan det leds till Lillviken. Byggnationen får inte förorena stadens dagvatten med tungmetaller eller andra miljögifter. Grundvattennivån ligger högt i de södra delarna av området. Särskild omsorg bör därför läggas på blivande höjdsättning och dränering. Vid planering och utformning av eventuella källarkonstruktioner ska nivån för högsta högvatten beaktas. Eventuella källare/garage ska utföras med vattentät konstruktion. Den höga grundvattennivån bör även beaktas i samband med schaktarbeten. Förutsättningar och behov av länshållning/grundvattensänkning, tätspont eller dylikt i samband med schaktarbeten för exempelvis källare bör utredas vidare när närmare uppgifter föreligger. Jordlager med siltinnehåll är känsliga för vatten, och hänsyn måste tas till detta vid planering och utförande av schaktarbeten. Nivån för färdigt golv i lägenheterna får inte understiga +2,5 meter. Garageramp samt infart ska skyddas från översvämningsvatten. 12. Vegetation Orsakar projektet; förändringar i antalet eller sammansättningen av växtarter eller växtsamhällen? Påverkan av någon hotad växtart eller växtsamhälle (enligt Artdatabankens rödlista eller EU:s art eller habitatdirektiv? införande av någon ny växtart? De delar av planområdet som berörs av exploateringen utgörs idag främst av fd odlingslotter, sly en del stora träd och öppna klippta gräsytor. De större träden ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt. De växter som idag finns på de fd odlingslotterna samt slyvegetationen kommer dock att ersättas med planteringar på gårdar och gräsytor. Någon ny växt som inte tidigare funnits i området kan dock komma att planteras. I övrigt se kommentar till punkt Djurliv Orsakar projektet; förändringar av antalet eller sammansättningen av antalet djurarter? påverkan på någon hotad djurart enligt Artdatabankens rödlista eller EU:s art eller habitatdirektiv? försämring av fiskevatten eller jaktmarker? De fd odlingslotternas växtrikedom kan ha dragit till sig insekter av olika slag. Dessa kan till viss del komma att försvinna när marken ersätts med planterade bostadsgårdar och gräsytor. 9
10 Samhällsbyggnadskontoret Areella näringar Påverkas jordbruk, skogsbruk, djurhållning eller fiske? - - Berörs Ja Nej Kanske EFFEKTER PÅ HÄLSA OCH SÄKERHET 15. Störningar, buller, utsläpp, vibrationer, ljus och skarpt sken, lukt Orsakar projektet eller påverkas projektet av; ljudnivå så att människor exponeras för ljudnivåer över rekommenderade gränsvärden? ljussken som kan vara bländande? risk för vibrationer, explosion, utsläpp eller lukt? risk att människor utsätts för joniserande strålning (radon)? Ekvivalent ljudnivå inom området uppgår som mest till 55 dba. Trafikmängderna på de närbelägna vägarna är inte av sådan storlek att de med hänsyn till buller, luftföroreningar eller vibrationer bedöms utgöra hinder för en bostadsutbyggnad utmed Stensövägen eller östra delen av Lillviken. Trafiktillskottet genom nya bebyggelsen bedöms som relativt liten jämfört med nuvarande trafikflöden. Under byggtiden kan dock ökat buller att förekomma. Ljussken i form av strålkastare från garageuppfarten kan komma att påverka något av bostadshusen. Passerande bilars strålkastare kan även påverka bebyggelsen längs med framförallt Stensövägen. Skydd i form av planteringar eller murar/terrasseringar skall placeras så att påverkan minimeras. 16. Miljöpåverkan från omgivningen Finns miljöstörande verksamhet i omgivningen som har negativ inverkan? Har området tidigare använts som tipp, utfyllnadsplats eller dylikt varvid miljö- och hälsofarliga ämnen kan finnas lagrade i marken? Trafiksäkerhet Sker transporter av farligt gods? Skapas trafikproblem eller äventyras trafiksäkerheten? Innebär projektet ökning av fordonstrafik? Under byggtiden ökar troligen andelen tung trafik till området. Därefter bedöms ökningen av trafiken på Stensövägen bli ca 180 fordon per dygn, dvs en ökning med ca 12%. Vägen har dock en sådan utformning att den beräknas klara den ökade trafiken och även bullerkraven för bostadsbebyggelse beräknas kunna uppnås, utan att avstegsfall tillämpas. 18. Övrigt 10
Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11
1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets
Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten
1 Kommunstyrelseförvaltningen Diarienummer: 2012:169 Plan- och byggenheten 2016-06-02 MKB-CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Vikarskogen 1:28 Planens syfte: Handläggare:
Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun
Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet
Behovsbedömning för MKB november 2008
Stadsarkitektkontoret MKB-gruppen Detaljplan för ILÄNDA 1:6 m fl Behovsbedömning för MKB november 2008 Dnr 2007.20.214 1(7) Behovsbedömning BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Behovsbedömning. Storgatan i Högsby samhälle
Storgatan i Högsby samhälle Programområdets läge i Högsby. Planprogram för fastigheterna längs med Storgatan i Högsby, Högsby 1:32 m.fl., Högsby samhälle, Högsby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Högsby
Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.
1 (5) Aktuell detaljplan Planens syfte Berörda fysiska planer och program Ändring av detaljplan för del av Mariestads hamn, Mariestads centralort, Mariestads kommun Rubricerad ändring av detaljplan syftar
BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län
MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när
Behovsbedömning MKB (checklista)
Åmåls kommun Översiktskarta med planområdets läge Ändring av detaljplan för Del av Åmål 2:1, Måkeberg Åmåls kommun, Västra Götalands län Behovsbedömning MKB (checklista) Åmål den 28 Januari 2010 PIN-Enheten
Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.
kommun 1 (4) Aktuell detaljplan Planens syfte Berörda fysiska planer och program Ändring av detaljplan för del av Kanaljorden 1:2, Sjötorp tätort, Mariestads kommun Rubricerad ändring av detaljplan syftar
Behovsbedömning för MKB
1 (7) 2014-02-27 Dnr KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Kultur och Samhällsutvecklingsförvaltningen Behovsbedömning för MKB Tillägg till detaljplan för Balder 2, Söderhamns kommun, Gävleborgs län Postadress
Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.
kommun 1 (4) Aktuell detaljplan Planens syfte Berörda fysiska planer och program Ändring av detaljplan för del av Kanaljorden 1:2, Lyrestad tätort, Mariestads kommun Rubricerad ändring av detaljplan syftar
Behovsbedömning för MKB
1 (7) 2015-02-25 Dnr KUS 2014/0097 KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Kultur och Samhällsutvecklingsförvaltningen Behovsbedömning för MKB Detaljplan för Sandviksudden, Stenåker 4:1, 4:2 Söderhamns kommun,
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till
Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.
1 (5) Aktuell detaljplan Planens syfte Berörda fysiska planer och program Detaljplan för Humlet 2, Mariestad centralort, Mariestads kommun Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation på fastigheten
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till
Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för
Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt
Behovsbedömning. Detaljplan för del av fastigheten Bergkvara 2:1, Bergkvara småbåtshamn, Torsås kommun, Kalmar län ANTAGANDEHANDLING
Detaljplan för del av fastigheten Bergkvara 2:1, Bergkvara småbåtshamn, Behovsbedömning Kalmar den 15 oktober 2010 Rev. den 4 mars 2013 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB ANTAGANDEHANDLING Behovsbedömning MKB
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till
DNR 2011-0075 Sida 1 av 7
DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands
Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB
MKB CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Detaljplan för del av Höga 7:1 m fl (Älvvallens idrottsområde) i Ljusdals kommun, Gävleborgs län Planens syfte Planens syfte
Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för
Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen KUS/2013/0079 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Bussgata mellan Norrberget och Skytten, Skarpsveden 2:1 m.fl. Planens syfte
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till
Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg
Eric Alnemar, planarkitekt Abbe Sahli, miljöstrateg 2 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska alltid en behovsbedömning genomföras. Behovsbedömningen är en analys
Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog
2 Eric Alnemar, planarkitekt Tobias Gunnarsson, planarkitekt Marie-Anne Eriksson, planarkitekt Karin Bovin, kommunekolog 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska
B E H O V S B E D Ö M N I N G Eget dokument för att kartlägga behovet av en miljökonsekvensbeskrivning
B E H O V S B E D Ö M N I N G Eget dokument för att kartlägga behovet av en miljökonsekvensbeskrivning Sundsören 1:1 mfl Mariestads kommun Sundsören 1:1, Mariestads kommun är som fastighetsägare huvudman
Behovsbedömning av detaljplan för Göta Holme, Gullspång, Gullspångs kommun
Behovsbedömning av detaljplan för Göta Holme, Gullspång, Gullspångs kommun Inledning Behovsbedömningen ska utgöra underlag för beslut om genomförandet av kommande detaljplan kan antas medföra betydande
Detaljplan för Kaggeholm 5:1 i Ekerö kommun, Stockholms län, dnr PLAN.2007.37
MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING 2012-04-25, rev 2012-08-21 Detaljplan för Kaggeholm 5:1 i Ekerö kommun, Stockholms län, dnr PLAN.2007.37 Illustration i program efter godkännande. Bostäderna flyttas upp utanför
JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47
Version 1.00 Projekt 7317 Upprättad 2011-03-28 Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47 Melleruds Kommun Västra Götalands Län Behovsbedömning Sammanfattning
Behovsbedömning 1 (8) Planen medger Nej Kanske Ja Kommentar
1 (8) Behovsbedömning En miljöbedömning ska göras om planens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Behovsbedömning görs för ta ställning till om en miljöbedömning för planen behövs
Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län
Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län
Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl
1/5 1. av miljöbedömning En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. en är den analys som leder fram till ställningstagandet
Tobias Gunnarsson, Planarkitekt Christina Marmolin, Miljöchef
2 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska alltid en behovsbedömning genomföras. Behovsbedömningen är en analys som leder fram till ett ställningstagande om huruvida
Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra
Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (17) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör Planområdets förutsättningar Omfattas
DETALJPLAN FÖR BUSKÄR, SKÄRHAMN
HYDROGIS AB BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR BUSKÄR, SKÄRHAMN TJÖRNS KOMMUN 2011-08-31 RAPPORT 636 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplaner ska miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt
Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län
Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till
B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping
1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 11 februari 2011 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN:
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens eller upphävandets genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys
BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
BEHOVSBEDÖMNING MKB Planprogram för Sandvikshusen, Mariestads centralort
Behovsbedömning för MKB - Planprogram för Sandvikshusen, Mariestads centralort 1(5) BEHOVSBEDÖMNING MKB Planprogram för Sandvikshusen, Mariestads centralort Programmets syfte och huvuddrag Kommunens intentioner
BEHOVSBEDÖMNING (med checklista)
Centralorten, Oskarshamns kommun BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Behovsbedömningen utgör underlag för beslut om detaljplanen kan tänkas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om detaljplanen kan
BEHOVSBEDÖMNING. fastigheten Krukan 15 1(13) Tillhörande detaljplan för. inom Nordantill i Norrköping
SPN 378/2004 214 1(13) BEHOVSBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för fastigheten Krukan 15 inom Nordantill i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, planenheten Den 19 oktober 2007 A N T A G A N D E H A N D L I
SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar
DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN
SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter
SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2014-0331 Illustration: White arkitekter BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. SAMRÅDSHANDLING 1(7) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen
SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde
Planprogram för Kärnekulla 1:4
Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller
Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten
1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens
SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer
DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun).
1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun)., fysisk planering
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till
BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande
Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt
SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar
Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län
2015-02-11 Diarienr: 2014.814/0201 Behovsbedömning Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län Ställningstagande Miljö- och byggavdelningen
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Behovsbedömning / Avgränsning sid 3 Planens syfte sid 3 Checklista för miljöbedömning sid 4 Motiverat ställningstagande / Avgränsning sid 9 2(9) Behovsbedömning/ Avgränsning Enligt
Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård
Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan
Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg
Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg
SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av
Checklista Behovsbedömning. Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad. dnr
Sida 1 (6) Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren Dnr 201407599 Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad dnr 201407599 (Miljöbalken 6 kap 12 punkt 6 och MKB förordningen
Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun
BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96
Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.
Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) BEHOVSBEDÖMNING
B PL 391 Detaljplan för Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) Munktorps tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2015-09-01 391 BEHOVSBEDÖMNING 2015-09-01 1 (10) B Planens syfte Syftet
Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för fastigheten Hanåsa 1:22 m.fl., Högsby samhälle, Högsby kommun, Kalmar län. Hanåsa 1:22.
Hanåsa 1:22. Detaljplan för fastigheten Hanåsa 1:22 m.fl., Högsby samhälle,, Kalmar län SAMRÅDSHANDLING Högsby, 20 oktober 2016 BEHOVSBEDÖMNING FÖR MKB Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en
Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län
Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,
BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunledningskontoret 2010-12-20 Behovsbedömning/
Del av STUVERUM 1:6, Lofta
Del av STUVERUM 1:6, Lofta Ekhagens golfbana Västerviks kommun, Kalmar län BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning Västerviks kommun Kommunledningskontoret 2007-11-05, reviderad 2011-05-17
Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
E-post Organisationsnr PlusGiro. KRISTINEHAMNS KOMMUN
Kommunledningsförvaltningen Petra Okanovic, 0550-881 90 Petra.okanovic@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2016-03-30 Referens Sida 1(8) Behovsbedömning Kvarteret Bele Kristinehamns kommun, Värmlands
Detaljplan för Koltorp 1:18 m.fl. Storfors kommun. Planens syfte är att ändra markanvändningsområdet.
STORFORS KOMMUN BEHOVSBEDÖMNING Sida 1 (6) Datum: Diarienummer: 2016-07-01 KS 2016-0075 Kommunledningen Kenneth Sandén, 0550-651 39 kenneth.sanden@storfors.se Detaljplan för Koltorp 1:18 m.fl. Storfors
HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1
Dnr 20xx.yyyy Behovsbedömning MKB Datum 2011-03-01 1 (6) Detaljplan för HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1 Finspångs kommun, Östergötlands
STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.
PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Detaljplan för Rhodin 2 och 3 1
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Detaljplan för Rhodin 2 och 3 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning,
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
BEHOVSBEDÖMNING MKB Planprogram för Björnekulla Ås, Åstorp tätort, Åstorps kommun, Skåne län
BEHOVSBEDÖMNING MKB Planprogram för Björnekulla Ås, Åstorp tätort, Åstorps kommun, Skåne län Programmets syfte och huvuddrag Planprogrammet är en del i detaljplaneprocessen som i detta fall syftar till
Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun
Hjo kommun Samhällsbyggnad Madeleine Turén (kompletterad av Louise Eriksson) Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Planens
Slottsmöllans tegelbruk
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i
Kartor som visar fastigheten Rådhuset 1 som är aktuell för ny detaljplan
Kartor som visar fastigheten Rådhuset 1 som är aktuell för ny detaljplan 2 3 För att det ska framgå om eller hur detaljplanen kommer att påverka miljön ska alltid en behovsbedömning genomföras. Behovsbedömningen
GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län
Dnr: KS 2013/233 PLNR: 153 GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Inledning Varje detaljplan som medför en
Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande 1(8) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten Smedby 6:1
Behovsbedömning 1(8) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Smedby 6:1 (Smedby idrottsfält) inom Smedby i Norrköping den 15 september 2015 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2015-10-13, 211 Laga kraft:
Behovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Planprogram för Snättebro, Läckeby, Kalmar kommun
Planprogram för Snättebro, Läckeby, Kalmar kommun Miljöutredning/program checklista 2 Miljöutredning/program Inledning Läckeby är lokaliserat i en gammal jordbruksbygd 15 km norr om Kalmar, i Åby socken.
BEHOVSBEDÖMNING
PL 390 Detaljplan för del av kv. GAUTIOD m.m. (område vid Västra Långgatan), Köpings tätort, Köpings kommun Västra Långgatan från söder. Foto Stadsarkitektkontoret, juni 2012. BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-12
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
FAMMARP 8:2, Kronolund
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping
1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,
ANTAGANDEHANDLING. 1(12) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gruvstugan 1:9
1(12) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gruvstugan 1:9 med närområde inom Kolmården i Norrköpings kommun den 27 augusti 2015 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2015-12-09, 257
Del av Torshälla-Mälby 8:1
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (8) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-05-20 SBN/2011:392 1.25 Planavdelningen Karolina Ehrén, 016-710 10 31 Samrådshandling Detaljplan för Del av Torshälla-Mälby
ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för ELDSBERGA 6:13 ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K Normalt förfarande, KS 2013/0280 Samhällsbyggnadskontoret 2015-02-03 Samhällsbyggnadskontoret
BEHOVSBEDÖMNING. Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs 1(7) tillhörande detaljplan för. inom Svärtinge i Norrköpings kommun
1(7) SPN-137/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs inom Svärtinge i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering