Neolitisk närvaro : en nästan fyndlös tidigneolitisk gård vid Bleckenstad i Ekeby socken, Östergötland Carlsson, Tom Fornvännen 2004(99):1, s.
|
|
- Lars-Göran Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nelitisk närvar : en nästan fyndlös tidignelitisk gård vid Bleckenstad i Ekeby scken, Östergötland Carlssn, Tm Frnvännen 24(99):1, s. [1]-8 Ingår i: samla.raa.se
2 Nelitisk närvar En nästan fyndlös tidignelitisk gård vid Bleckenstad i Ekeby scken, Östergötland Av Tm Carlssn Carlssn. T. 24. Nelitisk närvar. En nästan fyndlös tidignelitisk gård vid Bleckenstad i Ekeby scken, Östergötland. (A nearly findless Early Nelithie farmstead al Bleckenstad, Ekeby parish, Östergötland.) Frnvännen 99. Stckhlm. In 21 a settlement frm the early Nelithie was excavated at Bleckenstad, Ekeby psh., Östergötland. Despite an almst cmplete absence f artefacts, this well-preserved farmstead cnlributes t the understanding f its perid in the area. The fanns in this regin seem t have been divided int several cmpnents: a huse, gardens, wells and smaller huts acrss a large area, a territrial space f the farm identity. The farm fils with a view that Early Nelithie scieties cntinued living in a "Meslithic" way with hunting, fishing and gathering as their ecnmic base. The farm prduced crps nly fr very special ccasins, prbably feasts. Lng huses, pttery and the serving f fd created a framewrk fr displaying scial status, Tm Carlssn, Riksantikvarieämbetet UV (ist, Rxengatan 7, SE-^82 y3 Linköping Tm.Carlssn@raa.se Stenålder utan sten? Är det möjligt att tänka sig en stenåldersbplats utan flinta? Utan keramik? Utan fynd överhuvudtaget? I Östergötland har det under de senaste åren undersökts tidignelitiska lämningar med långhus, hyddr, kulturlager etc. vilka närmast saknat artefakter. I den mån de verkligen är bplatser så skiljer de sig från vad nian traditinellt brukar se sm stenålderns bplatser. Det är därför delvis en annan bild av periden sm håller på att växa fram i detta landskap. En stenålder sm inte i första hand tlkas genm avslags-, keramik- ch yxtyplgier utan genm hus ch hyddr i avläsbart utspridda gårdsstrukturer. Nelitiseringen är sannlikt ett av de mest diskuterade fenmenen inm arkelgin ch det är inte min avsikt att ens försöka närma mig lösningen på detta prblem. Artikelns målsättning är snarare att nyansera bilden av nelitiska bplatser genm ett reginalt perspektiv. I artikeln presenteras en nyligen undersökt tidignelitisk gårdsstruklur vid Bleckenstad i sydvästra Östergötland. Nelitiseringen - eknmisk bas eller scial knstruktin? Övergången till bndestenåldern betraktades länge i ett evlulinistiskt perspektiv. Människan tg kntrllen över naturen: äntligen hade man lärt sig att prducera för sitt uppehälle! Stenåldersbönderna utvecklade keramikhantverket, blev bfasta ch uppförde mnument. Det föråldrade meslitiska levnadssättet träng- Frnvännen gg (24)
3 Tm Carlssn des lindan av den nya överlägsna strategin. Vare sig detta ansågs rsakas av invandring eller av eklgisk anpassning ansågs kulturen ha utvecklats från ett enkelt till ett kmplexare samhälle. De senaste ti årens frskning har dck sökt nya medd att tlka de förändringar i materiell kultur, religin ch eknmi sm är avläsbara i det arkelgiska källmaterialet mellan 39 ch 33 f.kr. Thmas (1991) tlkar de tidignelitiska kulturernas dling endast sm ett nytt tillsktt till försörjningsmöjligheterna ch förändringarna inm den materiella kulturen främst sm ett nytt medium att uttrycka sig med. De tidignelitiska grupperna frtsatte att leva efter en delvis årstidsmässigt baserad ryun med str vikt lagd vid jakt, fiske ch insamling. dlingen ch de fysiska spåren av denna, uppförandet av hus/hyddr ch de nya gravmnumenten etc. bidrg till att»kultivera» landskapet. Själva rsaken till dlandet kan ha varit ett scialt behv att framställa mat ch dryck för representativa festtillfällen (Thmas 1991, s. 18 ff). De ganska magra pllenanalytiska indicierna för dling under periden (Göranssn 1995) verkar ckså tyda på att övergången till jrdbrukandet inte inbar någn resursmaximering utan att dlandet snarare hölls tillbaka av sciala restriktiner (Segerberg 1999). Den nelitiska bygden I mtsats till hur man traditinellt hittar stenåldersbplatser i Sverige är det vanligtvis inte genm fynd av flintr eller krukskärvr sm de östgötska bplatserna har uppmärksammats. Västsvenska ch skånska förhållanden råder bara runt sjön Tåkern där man genm inventeringar kan hitta bplatser i plöjda åkrar längs de frna stränderna. Det stra antalet lösfynd av tidignelitisk karaktär pekar ut Tåkern sm ett centralmråde för Östergötland. Här återfinns ckså Östergötlands enda äldre megalitgrav ch den berömda pälbyggnaden i Dags msse. Inga mfattande bplatsundersökningar har gjrts i detta mråde (Brwall 1997). Ytterligare en skillnad mt stra delar av övriga Sverige är att inlandsbsättningarna är bäst kända i Östergötland, vilket uteslutande berr på att den arkelgiska undersökningsverksamheten har varit intensivare i dessa delar än i kustmrådet. En viktig bplats i det östgötska inlandet låg vid Brunneby nära Brensberg. I samband med undersökningen av en järnåldersbplats hittades ett långhus ch två D-frmade hyddr. Genm ett litet keramikmaterial ch husets likhet med det skånska Mssbyhuset daterades bplatsen till TN II (Larssn 1994). Endast en kustnära bplats med ett mindre hus är hittills känd, Tåby på Vikblandet (Hörfrs 2, s. 154 f). Bleckenstad ligger i Svartådalen i sydvästra Östergötland. mrådet utgör en övergångsbygd mt den södra skgsbygden. Svartån ringlar sig här från det småländska höglandet till sjön Rxen i Östergötland. Dalgången är till str del uppdlad men för övrigt karakteriseras trakten av skgsklädda mränhöjder med bitvis kraftigt kuperade bergspartier. Till de synliga frnlämningarna i trakten hör en hällkista vid Öringe (Raä Ekeby 4). Den är intressant ckså i ett disciplinhistriskt perspektiv då den undersöktes redan 197 av scar Mntelius. Hällkistan innehöll förutm enstaka flindöreinål även ett gavelhål vilket km Mntelius (197) att föreslå tlkningen att denna egenhet tillhör en västsvensk traditin. Denna tlkning står sig än idag. Stenen ined gavelhålet transprterades till Statens histriska museer där den frtfarande förvaras. Lösfynden från stenåldern i trakten är övervägande sennelitiska. Anmärkningsvärd är den stra andelen flathuggna flintföremål i förhållande till de simpla skafthålsyxrna sm ju annars brukar fylla museernas fyndbackar. ckså trindyxr, tunnackiga flintyxr ch stridsyxr förekmmer. Yxrnas spridning följer Svartåns dalgång, dck utan att peka ut några mer centrala delar inm denna. Del tidignelitiska hemmet En egenhet med explateringsarkelgin är att då man undviker synliga frnlämningar träffar inan på nya ch väntade. Vid flera tillfällen har undersökningarna inför mbyggnaden av 4:311 genm västra Östergötland under 199-talet gett överraskande resultat. Bl.a. har stenålderslämningar från lidigmeslitikum till sennelilikum påträffats. Karaktäristiskt för ll-'r vännen gg (24)
4 Nelitisk närvar kalerna har varit ett mycket sparsamt fyndmaterial, vilket har väckt många frågr m metd ch representativitet (Kaliff et al. 1997; Carlssn & Hennius 1998; Carlssn et al. 1999). Våra tlkningar ch metder har i vissa fall även kritiserats (Brwall 1999). Den tidignelitiska gården vid Bleckenstad i Ekeby scken ansluter till denna fyndlösa stenålder i västra Östergötland. Frnlämningen uppmärksammades vid utredningen inför mbyggnaden av riksväg 32. I mrådet fanns inget sm tydde på en stenåldersbplats, utan det var enbart närheten till ett järnäldersgravfält sm föranledde sökschaktning i den åker sm den nya vägen skulle ta i anspråk. Två 1 4Cdateringar från stlphål pekade på en tidignelitisk närvar tillsammans med spridda aktiviteter från äldre ch yngre järnåldern (Zetterlund 1997). Under 21 gjrdes slutundersökningar på platsen. När ytan var avbanad i sin helhet, ca 23 m 2, framträdde två kncentratiner av Ijusgråfärgade anläggningar: härdar, mörkfärgningar, rännr ch mer utbredda kulturlager, anläggningar av den typ ch utseende sm tidigare hade daterats till tidignelitisk tid. För utförlig infrmatin m undersökningen se Carlssn 21 ch Eklund & Larssn 22. Gården låg på sandig ch delvis lerblandad silt ch bestd av flera urskiljbara aktivitetslämningar med en till synes medvetet planerad gårdsstruktur. Långhusets frm ch strlek kan reknstrueras utifrån en relativt välbevarade vägg- ch takbärande knstruktin. Huset har haft en rektangulär, svagt elliptisk frm i öst-västlig riktning, ca 1 x5 m. Den inre, takbärande knstruktinen bestd endast av två stlpar. Ett större antal stlp-/käpphål bildade husets svagt knvexa väggar ch rundade gavlar. Husets östra gavel hade fler stlpar ch var mer distinkt ch rundad än den västra. Mitt på husets södra långsida var ett av stlphålen indraget från väggen, möjligen markerande husets ingång. Centralt i huset fanns en härd. I närheten av huset fanns ett mindre antal härdar, grpar samt ett större sammanhängande kulturlager vilket när det undersöktes visade sig vara nedgrävt. Sannlikt har inan här tagit upp lera till klining av husets väggar varefter grpen fyllts med avfall. Fig. 1. Schaktplan med tidignelitiska anläggningar: stlphål grpar, rännr ch hydda gråmarkerade. Husmrådet är skrafferat. Digitala planer lig. 1-3 av Lisa K Larssn & Lars Östlin. The Early Nelithie settlement site at Bleckenstad, Ekeby parish, Östergötland. Psthles, pits, ditches and hul marked with grey. Huse area hatched. Frnvännen gg (24)
5 Tm Carlssn N A 4 <& Härd stlphål 2,5 5m Fig. 2. Plan över del stlpburna långhuset. Grund plan f lhe huse at Bleckenstad. Flera kvadratmeterstra prvrutr grävdes för att få fram ett fyndmaterial. Dessa lades dels inm husets väggar ch dels slumpvis utanför. Trts prvrutma ch att hela kulturlagret undersöktes är fyndmaterialet från gården ytterst sparsamt. Det består av fyra bitar bearbetad kvarts: ett plattfrmsavslag, ett biplärt kärnfragment samt en avfallsbit. I ett av husets stlphål påträffades ytterligare elt fragment sm tlkats sm ett biplärt kamfragment Tlkningen att kvarts ändå bearbetats inm mrådet styrks av fyndet av en knacksten. På kulturlagrets yta påträffades några kcramikskärvr sm utifrån sin snör/tvärsnddsrnering sannlikt kan dateras till tidignelitikum. Väl värt att pängtera är att mrådet, sm upptgs av en nyligen plöjd åker, söktes av efter bearbetat stenmaterial vid flera tillfällen före avbaningen. Detla sökande var dck helt utan resultat l 4C-dateringarna överensstämmer med husknstruktinens ch keramikens typlgiska dateringar. Under kulturlagret fanns en smal ränna vari man uppenbarligen hade eldat. Kl härifrån daterades till cal BC (Ua ). Ytterligare kl från kulturlagret gav en liknande datering, cal BC (Ua ). Härden i huset daterades till cal BC (Ua-26229) medan ett stlphål tillhörande väggen gav en meslitisk datering. Ett 6-tal meter söder m huset upptäcktes fler anläggningar varav flera har tlkats sm ingående i den tidignelitiska bebyggelsefasen: grpar, härdar ch rännr liknande dem sm tidigare har beskrivits. 'IC-datcringar stödjer denna tlkning. Här påträffades även en D-frmad ränna av det slag sm uppmärksammats på flera tidignelitiska lkaler i Östergötland (Carlssn & Hennius 1998). Hyddan vid Bleckenstad gav dck en, sannlikt missvisande, datering till äldre brnsålder. Genm sin likhet med inånga tidignelitiska hyddknstrukliner har den ändå tlkats sm tillhörande denna perid. Inga fynd gjrdes i eller kring hyddan. Inm undersökningsytan fanns heller inget tr vän nen gg (24)
6 Nelitisk närvar 5 sm tydde på bebyggdsekntimiitet under mellannelitikiim. Först under sennelitikum/ brnsålder blir mänsklig närvar åny synlig genm keramikfynd ch enstaka daterade anläggningar. Utifrån '4C-dateringarnabörden tidignelitiska gården ha etablerats under senare delen av TN I ch kan förmdas ha nyttjats under åtminstne ett hundratal år. De efterlämnade spåren var kncentrerade till mrådet runt långhuset ch vi har även tlkat D-frmade hyddan ch aktiviteter runt denna sm tillhörande gården. Den var sannlikt upplagd i enlighet med en idé m hur en gård skulle se ut. Åtskilda platser innebar sannlikt att särskilda aktiviteter utfördes på dem. Bplatsen utgjrde en större yta, betydligt större än husets närmaste mgivning. Det är därför inte heller sannlikt att det utanför undersökningsytan finns fler spår efter gården. Hus ch hyddr Sedan en starkt källkritisk studie (Eriksen & Madsen 1984, s.yyfk) avfärdat de flesta tidigare undersökta tidignelitiska bebyggelsdänniingar har källäget förbättrats betydligt, framför allt tack vare mfattande ytavbaningar i samband med explateringsgrävningar. De ökade möjligheterna till förstudier, utredningsgrävningar etc. har ckså bidragit till att antalet uppmärksammade bplatser har blivit fler. Inm frskningsprjektet Hus ch Gård (karssn 1995, s. 28 ff) presenterades ch diskuterades tidignelitisk huskrnlgi. I Sveriges södra tredjedel kan man skönja en uppdelning i kust- ch inlandsbsättningar ch det framträder tre hustyper sm idag verkar vara representativa för periden. De är 1) långhus, 2) mindre grphus, ch 3) D-frmade hyddr (Larssn 1995, s. 33). Sammantaget finns det mycket sm kpplar samman lämningarna vid Bleckenstad med södra Skandinaviens tidignelitikum. Det skånska Mssbyhuset förefaller vara en hustyp sm var allmänt spridd över stra gegrafiska mråden. Långhuset vid Bleckenstad är till frm ch strlek mycket likt detta. Likheterna är samtidigt stra med Brunnebyhuset ch andra hus i Sydskandinavien. Den tidignelitiska trattbägarkeramikens dekrvariatiner återfinns även den på de enstaka skärvrna från Bleckenstad. Fig. 3. Plan över D-frmad ränna med stlphål i. I likhet med flera andra i trakten har denna ränna tlkats sm en tidignelitisk hyddlämning. Grund plan f D-shaped ditch with psthles. These D-shaped ditches have many parallels in the area and are interpreted a.s the remains f Early Nelithie huts. De flesta kända D-frmade hyddrna har påträffats i Östergötland ch har vanligtvis varit ganska små: ca 5-1 m 2 stra. De har förekmmit i direkt närhet till långhus, t.ex. vid Brunneby ch Bleckenstad inm en tänkt gårdsstruktur. Hyddlämningarna har ckså påträffats utan att några långhus kunnat påvisas, t.ex. vid Hulje, Abbelrp (Carlssn & Hennius 199S) ch Bäckaskg (Mlin et al. 1999). Sannlikt var de enklare stlp-/stömppburna byggnadsknstriikiiner. Liknande hyddlämningar har numera även uppmärksammats i Närke (Karlenby & Knabe 21). D-frmade hyddr finns belagda i flera reginer bl.a. på kustbplatsen lilla Mark i Småland (Edenm 21, s. 38), Glumslöv i Skåne (Arthurssn, 1999) ch vid Skgsmssen i Västmanland (Hallgren et al. Frnvännen gg (24)
7 Tm Carlssn 1997). Hyddlämningarna i Östergötland innehåller påfallande lite fynd sm hjälper till att tlka de aktiviteter sm försiggått i ch mkring dem. De representerar sannlikt spåren efter högst varierade aktiviteter. Att de inte täckts av fyndförande kulturlager bör inte ses sm ett prblem i sig då ju inte heller aktiviteterna i ch kring långhusen efterlämnat fynd. Gårdsstrukturen vid Bleckenstad är till ytan betydande, betydligt större än de föreslagna 6 m 2 (Larssn 21), ch möjligen har de till synes ensamliggande hyddrna på andra platser ingått i liknande gårdar. Långhusens avslöjar sig ju heller inte genm några mfattande fynd. Avsaknaden av bearbetad sten i de flesta hyddlämningarna mtsäger tlkningen av mänga hyddr sm enklare jaktstatiner, då tillverkning ch uppskärpning av jaktredskap sannlikt bör ha utförts på plats. Från etngrafiskt håll känner vi till stra variatiner i nyttjandet av hyddliknande knstruktiner, fta länkade till kulturella föreställningar. Exempelvis återger Kristiansen (Kristiansen & Hedeager 1988, s. 56) en skildring av hur Ibanflket i sydöstra Asien har hyddr nära sina dlingar under skörd ch svedjebränning, eftersm de inte anser det lämpligt att b i sina vanliga hus under dessa tider. Mängder av liknande exempel finns på byggnader uteslutande avsedda för särskilda begivenheter: bröllp, menstruatin, genusrdaterade aktiviteter.s.v. (Mead i965;shstak 1981; Kulick 1987). Utan att kunna bevisa någt uppvisar etngrafin en enrm mångfald sm kan bidra till tlkningar av det arkelgiska materialet I de nelitiska hyddrna tilldrg sig med största säkerhet viktiga händelser för dåtidens människr, men för ss är de synliga. De är dck öppna för fler tlkningsmöjligheter än enbart sm jaktstatiner (Carlssn & Hennius 1998). Nelitisk närvar En mdell för det tidignelitiska bsättningsmönstret har från Danmark överförts till Östergötland (Larssn 21). I denna mdell består samhällena av små grupper sm cykliskt återkmmer till samma platser (Madsen 1982, s. 21 ff.): basbplats, jaktstatiner samt en ceremniell plats, i Danmark Sampanläggningar, av engelsmännen kallade causewayed endsures. Mats Larssn drar utifrån de tidignelitiska bplatserna sm är kända i Svealands ch Götalands inland slutsatsen att de var små, ca 6 m 2, ch mfattade ett hushåll. Han ser bsättningsmönstret sm stabilt ch menar att dlingen ägt rum på små, välskötta åkrar (Larssn 21, s. 52). Tidignelitiska ceremniella samlingsplatser liknande Sampanläggningar saknas helt i Svealand ch Götaland. Möjligen utgör sm sagt vissa av de D-frmade hyddrna spår efter jaktstatiner. De små tidignelitiska inlandsbplatserna i Svealand ch Götaland ger ett temprärt intryck. Det har gett upphv till tlkningen att samhällena bestd av små grupper sm levde efter en delvis årstidsmässigt baserad rytm med jakt, fiske ch insamling. En uppdelning i»trädgårdar» ch»stränder» har föreslagits med grupper sm flyttade mellan kust- ch inlandsbsättningar (Gill in press). m man överger den evlutinistiska synen på nelitiseringen till förmån för ett scialt perspektiv så finns en möjlig förklaring av de utspridda gårdsstrukturerna i användandet av de nelitiska prdukterna. dlingen av grödr skulle då ha intrducerats bltt sm en ny kmpnent i årsiidscykeln. rsaken till dlandet kan ha varit ett scialt behv av att framställa mat ch dryck för representativa festtillfallen. Materiell kultur fungerar sm en frm av scial rekvisita ch den tidignelitiska trattbägarkeramiken kan ha haft en viktig rll sm servis i festmåltider (Thmas 1991, s. 18 ff; Gill in press). Långhusen nyttjades säkert sm bstäder åt människrna under den årstid då de vistades på gården, men husen kan ckså ha varit betydelsefull rekvisita, en inramning vari det sciala spelet kring mat ch dryck ägde rum. Landskapet rganiserades utifrån ett nätverk av verksamhetskmpnenter. Långhus, hyddr, härdar, grpar, brunnar, kulturlager.s.v. samlades till en bild, sammanvävd till en»rumslig berättelse» av händelser ch verksamheter. Sysslrna planerades ch utfördes utifrån denna tankebild m hur rummet var knstruerat. I den mån man verkligen kan tala m tidignelitiska gårdar så begränsades dessa inte av cu bstadshus eller en gårdstmt utan fyllde ett Frnvännen gg (24)
8 Nelitisk närvar större territrium. Det vill säga att ckså åkrar, betes- ch jaktmarker, fiskevatten ch fferplatser ckså ingick. Inm detta territrium avsattes skilda slag av materiella spår relaterade till en vidsträckt rumslig identitet (Thmas 1993, s. 81). Stenåldersgården vid Bleckenstad utgjrde sålunda en del det cykliska liv sm frtsatt hade sin gång under tidignelitikum. Gården prducerade grödr sm mvandlades till måltider att knsumera vid återkmmande sciala högtider. Jakt, fiske ch insamling frtsatte att vara basen för samhällets frtlevnad. De verksamheter sm efterlämnat rikligt med spår till eftervärlden, flint- ch kvartsbearbetning, utfördes på andra platser i det dispnerade landskapet. Referenser Arturssn, M Glumslöv - bplals ch bebyggelse lämningar från lidig nelitikum till yngre järnålder. Riksantikvarieämbetet UV Syd. Rapprt 1999:4. Lund. Brwall, H Alvastra pålbyggnad: scial ch eknmisk bas. Theses and Papers in Nrth-Eurpean Archaelgy 15. Stckhlms Universitet Brby vid Alvastra. Åkerlund et al. (red.). TUI Gunbrg. Arkelgiska samtal Stckhlm Archaelgical Reprts 33. SHM & Institutinen för Arkelgi, Stckhlms Universitet Meslitiska mdlanhavanden i västra Östergötland. Gustavssn, A. & Karlssn, H (red.). Glyfer ch arkelgiska rum - en vänbk lill farl Nrdblad. GTARC series A vl. 3. Institutinen för Arkelgi, Götebrgs Universitet. Carlssn, T. 22. Bleckenstad gård för 5 år sedan. Carlssn, T. (red.). Arkelgi i Svartådalen. Människr rb landskap längs en gammal kmmunikatinsled. Riksantikvarieämbetet UV Öst. Linköping. Carlssn, T. & Hennius, A Invisible activities. Early Nelithie Huse Remains in Western Östergötland. Lund Archaelgical Review 4. Institutinen för Arkelgi, Lunds Universitet. Carlssn, T; Larssn, M. & Kaliff, A Man and the landscape in lhe Meslithic. Aspects f mental and physical settlement rganisatin. Baz, J. (red.). The Meslithic in Central Seandinavia. sl. Edenm, R. 21. Stenåldersbplatsen i Lilla Mark under 4 år. Bsättingsmönster, utbytessystem ch nelilisering i östra Småland. Prjekt Uppdragsarkelgi. vn Grundsjön ch I.illa Mark. Ra/>prt över arkelgiska undersökningar. Riksantikvarieämbetet, Kunskapsavdelningen. Rapprt 21: 1. Stckhlm. Eklund, S. & Larssn K L 22. Stenåldersgård ch järnåldershygd i Svarlådakn. Riksantikvarieämbetet UV Öst. Rapprt 22:39. Linköping. Eriksen, P. & Madsen, T Hansegård. A settlement site frm the Funnel Beaker Culture. Jurnal f Danish Archaelgy 3 (1984). dense. Gill, A. In press. Gardening Life. Recnsidering the Nelithie f Eastern CenUal Sweden. Lund Archaehgical Review 1. Institutinen lör Arkelgi, Lunds Universitet. Göranssn, H Alvastra Pik Dwelling. PalaeelbnhlaniralStudies. Stckhlm. Hallgren, F.; Bergström, Ä. & Larssn, Ä Pärlängsbergel. F.n kusthplals från övergången mellan senmeslitikum ch lidignelitikum. Tryckta rapprter frän j\rkelgiknsult AB, nr. 13. Upplands Väsby. Hörfrs,. 21. Täby ch Kungsby. Två av Östergötlands frnlämningslätaste bplatser. Hemmet, Trakten, Världen. Meddelande från Östergötlands länsmuseum. Linköping. Kiililt, A.; Carlssn, T. Mlin, F. & Sundberg, K Mörby. Östergötlands äbdsta bplats. Riksantikvarieämbetet UV Öst. Rapprt 1997:38. Linköping. Karlenby, L. &Knabe, E. 21. Rummets sublima dimensin - hur dispnerade man utrymmet på en tidignelitisk bplats? Blick för Bergslagen, Arsbk 21.Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen. Örebr. Kristiansen, K & Hedeager, L ldtid. 4 f.kr- 1 e.kr./sten-g Brnzealder. BJ111, V. (red.). Del danske landbrugs histrie I, ldtid g middelalder. dense. Kulick, D Hmsexuellt beteende inm antrplgisk teri ch på Nya Guinea. Kulick, D. (red.). Från kön lill genus. Stckhlm. Larssn, M Sten- ch järn åldershus vid Brunneby. Riksantikvarieämbetet UV Linköping. Rapprt 1994:1. Linköping Förhistriska ch tidigmedeltida hus i södra Sverige. En mrflgisk ch krnlgisk studie. Hus ch gård i det förurbana samhälkt. An i klar. Riksantikvarieämbetet, Arkelgiska undersökningar. Skrifter 14. Stckhlm Människa, hus ch landskap. En studie av tre stenåldersbplatser i Östergötland. Tidskrift. Arkelgi i sydöstra Sverige 1 (21). Kalmar. Madsen, T Settlement systems f early agricultural scieties f east Jutland, Denmark: A reginal sludy f change. fumal f Anlhrjmlgical. \ nhuelgy 1. New Yrk. Mead, M. 19(15. Kvinnligt, manligt, mänskligt. Stckhlm. Mlin, F.; Larssn, M. & Berggren, A Bäckalin.-ännen gg (24)
9 8 Tm Carlssn skg - hus, hydda ch kkgrpar i kanten av en våtmark. Delmråde 5 samt del av mräde 6. RAA 2 yg. Bäeknskg. Väderstad scken. Mjölby kmmun. Östergötland. Arkelgisk undersökning. Väderstadsprjektet Riksantikvarieämbetet UV Öst. Rapprt 199g: 27. Linköping. Mntelius, Graf från stenåldern, upptäckt vid Öringe i Ekeby scken. Meddelanden från Östergötlands ch Linköpings stads museum 197. Östergötlands frnminnesförening. Linköping. Segerberg, A Bälinge mssar. Kuslbr i Uppland under yngre stenåldern. Aun 26. Institutinen för Arkelgi, Uppsala Universitet. Shstak, M Mia. The life and wrds f a Kung wman. Harmndswrth. Thmas, J Rethinking lhe Nelithie. ('.ambridge. Zetterlund, P Väg 32 Bxhlm - Bleckenstad. Öringe 2:3g, 1:3 m fl Ekeby ch Mjölby scknar Bxhlm ch Mjötl/y kmmuner Östergötland. Arkelgisk utredning, etapp 2. Riksantikvarieämbetet UV Linköping. Rapprt 1997:53. Linköping. Summary ls it pssible t imagine a Stne Age with neither flint nr pttery? r withut any artefacts at all? The aim f this paper is t present a reginal perspective n the Early Nelithie, and mre specifically t present an Early Nelithie settlement site at Bleckenstad, Ekeby parish, Östergötland, Sweden. Nelithie setdement sites in Sweden are generally identified thrugh finds f flint r quartz flakes and pttery in tilled fields. In western Östergötland it is nt pssible t survey sites in this männer due t a lack f artefact finds. Neverthdess, large-scale develper-funded excavatins in the past decade have uncvered many Meslithic and Nelithie sites in the area. The farmsteads f this regin seem t have been divided int several cmpnents: a huse, gardens, wells and smaller huts acrss a large area. The settlement at Bleckenstad is a gd example f a distributed but well-rganised farmstead frm the Early Nelithie. The site is situated in the Svarta river valley and was excavated t make rm fr a new rad. The lng huse measured nly ten by five meters. utside the huse dusters f small pits and an extensive cultural layer was fund. nly very few artefacts were cllected: sme five piéces f quartz, a hammer stne and small amunts f pttery. The hearth in the huse was dated t cal BC (Ua-26229) and charcal frm a ditch under the cultural layer t calbc(ua-26286). Abut 6 meters frm the huse a D-shaped ditch with tw psthles within it were excavated. Such ditches are knwn frm many sites in western Östergötland and frm ther parts f Seandinavia. They have been interpreted as the fundatin ditches f small huts, mstly dating frm the Early Nelithie. The farm fits with a view that Early Nelithie scieties cntinued living in a Meslithic way with hunting, fishing and gathering as their ecnmic base. The farm prduced crps nly fr very special ccasins, prbably feasts. Lng huses, pttery and the serving f fd created a framewrk fr displaying scial status. Frnvännen gg (24)
Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.
Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54
Läs merSkogligt resursutnyttjande i Luleå skärgård. Jonas Brändström jk 92/96
Skgligt resursutnyttjande i Luleå skärgård Jnas Brändström jk 92/96 120 Inledning "Hela kuststräckan med sina många öar ch hlmar, alla vikar, alla flder ch åar ch varje bäck bjuda här året m, helst smmartiden,
Läs merLilla Råby 18:38 m. fl.
UV SYD RAPPORT 2006:3 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Lilla Råby 18:38 m. fl. Neolitiska lämningar Skåne, Lunds stad, Lilla Råby 18:38 m. fl. utbyggnadsområde 07 Jöns Petter Borg, RAÄ 61:2, Lunds kommun Anna
Läs merARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Ridhus vid Skälv Östergötland, Norrköpings socken (f d Borgs socken), Norrköpings kommun, fastighet Borg 11:2 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs merBoplats och åker intill Toketorp
uv öst rapport 2008:54 arkeologisk förundersökning Boplats och åker intill Toketorp RAÄ 238, Norrberga 1:294 Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-4623-2007 Katarina Sköld uv öst rapport
Läs merKv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37
Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U
Läs merKOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor
KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.
Läs merOptokabel vid Majstorp
RAPPORT 2015:53 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Optokabel vid Majstorp Östergötland Norrköpings kommun Krokeks socken Majstorp 2:8 Dnr 3.1.1-03366-2014 (RAÄ) Dnr 5.1.1-00387-2015
Läs merPlanerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget
UV ÖST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-987-2004 Anna Molin
Läs merStrömsholmI Morlanda brygga
Arkelgisk utredning StrömshlmI Mrlanda brygga Mrlanda ch Röra scken rust kmmun BHUSLÄNS MUSEUM Rapprt 2006:33 Anders Gutehall L-. Fältarbetet Anmälan m utförd arkelgisk undersökning IENIIFIERINGSUPPGlFTER
Läs merglömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid
Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid glömstavägen Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll vid boplatsen RAÄ Huddinge 328:1, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Tina Mathiesen Läs rapporten
Läs merTerminalen 1 Arkeologisk utredning steg 2
Terminalen 1 Arkeologisk utredning steg 2 Rapport 2017:155 Arkeologisk utredning steg 2, 2017 Skåne, Trelleborgs kommun, Kyrkoköpinge socken, Mellanköpinge 1:21 och Terminalen 1, Kyrkoköpinge 10:1 Magnus
Läs merDen gamla muren tittar fram
Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den
Läs merDnr Ar Robin Lucas. Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten Uppsala
2015-05-20 Dnr Ar-366-2014 Robin Lucas Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANGÅENDE DELUNDERSÖKNING AV FAST FORNLÄMNING 499:1, UPPSALA SOCKEN, INFÖR BOSTADSBEBYGGELSE INOM FASTIGHETEN
Läs merTill samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun
2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra
Läs merVA-arbete i Sättunahögens skugga
Rapport 2013:59 Arkeologisk förundersökning VA-arbete i Sättunahögens skugga Invid RAÄ 10, 50, 77 m fl Sättuna 15:1 Kaga socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E
Läs merStavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
Läs merSvenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)
Stckhlm, 13 maj 2019 Ku2018/02102/DISK Till: Arbetsmarknadsdepartementet a.remissvar@regeringskansliet.se Svenska Röda Krsets yttrande över Förslag till en natinell institutin för mänskliga rättigheter
Läs merFolkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet
Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att
Läs merUV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Kaklösa backe. Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer
UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Kaklösa backe Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Kaklösa backe Närke, Asker socken, Valsta
Läs merLångbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
Läs merHöör väster, Område A och del av B
UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen
Läs merSchaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund
Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N
Läs merArkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne
wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:19 Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin
Läs merArkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:
Läs merLägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad
Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen
Läs merTägneby i Rystads socken
UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads
Läs merKulturlager i Olai kyrkogata/skolgatan
Kulturlager i Olai kyrkogata/skolgatan 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:56 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Kulturlager i Olai
Läs merVästnora, avstyckning
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman
Läs merProjektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
Läs merRiksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar
uv öst rapport 2008:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Heda i Ljungsbro Heda 11:1 och 7:1 Vreta Klosters socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-513-2008 Katarina Österström uv öst rapport 2008:17
Läs merLundby Backgård. Mjölby stad och kommun Östergötland. Dnr Johan Westerlund UV ÖST RAPPORT 2003:41 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2
UV ÖST RAPPORT 2003:41 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Lundby Backgård Mjölby stad och kommun Östergötland Dnr 421-1737-2003 Johan Westerlund 1 UV ÖST RAPPORT 2003:41 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Lundby
Läs merArkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:
Läs merInternationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor
Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering
Läs merFörhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens
UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens Halland, Tvååkers socken, Tvååker-Ås 2:8 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska
Läs merKvarteret Mars i Nora
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:80 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Mars i Nora RAÄ Nora 164:1, Nora socken och kommun, Västmanland Sabina Larsson ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:80 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Läs merUV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1
UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merWorkshop kulturstrategi för Nacka
Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av
Läs merTrummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg
Trummenäs udde Ramdala socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk utredning Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Bakgrund Med anledning av VA-arbeten gränsande till fornlämning RAÄ Ramdala
Läs merKomplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier
Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen
Läs merYttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020
Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara
Läs merLomma 27:53. Markarbeten inom fornlämning nr 49 Skåne, Lomma kommun, Lomma socken Lomma 27:57, RAÄ 49 Dnr UV SYD RAPPORT 2006:16
UV SYD RAPPORT 2006:16 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Lomma 27:53 Markarbeten inom fornlämning nr 49 Skåne, Lomma kommun, Lomma socken Lomma 27:57, RAÄ 49 Dnr 422-2177-2005
Läs merMalm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1.
UV GAL PM 2013:01 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malm från Madesjö Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning...
Läs merLEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN
Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur
Läs merRegional samverkanskurs 2014
L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde
Läs merEnsbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander
UV RAPPORT 2011:90 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Ensbo Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr 421-2268-2010 Christina Helander Ensbo 1 2 Ensbo UV
Läs merRyttarhagen - ledningsgrävning för fjärrvärme
UV RAPPORT 2011:97 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ryttarhagen - ledningsgrävning för fjärrvärme Intill RAÄ 264, RAÄ 231:1, 231:2 och RAÄ 241, Mjölby 40:4 Mjölby socken och kommun
Läs merVindkraft i Lårstad och Fågelstad
uv öst rapport 2009:22 arkeologisk förundersökning Vindkraft i Lårstad och Fågelstad RAÄ 236, äldre färdväg Lårstad 1:5, Fågelsta 2:2 Västra Stenby socken, Motala kommun Östergötland Dnr 422-3600-2008
Läs merArkeologisk utredning inom Kopper 2 :1
Arkeologisk utredning inom Kopper 2 :1 Kopper 2 :1 Norum socken, Stenungsunds kommun Belinda Stenhaug och Mats Hellgren Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :31 Västarvet Kulturmiljö Arkeologisk
Läs merLinneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län
Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen
Läs merFjärrkyla i Snickaregatan, kvarteret Duvan 21
UV RAPPORT 2014:85 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Fjärrkyla i Snickaregatan, kvarteret Duvan 21 Östergötland Linköpings stad och kommun Snickaregatan, kvarteret Duvan 21 RAÄ 153 Dnr 3.1.1-03010-2013 Marita
Läs merI tema Energi och hållbar utveckling arbetar eleverna mot följande av kursplanens innehåll: Kemi Syfte
Infrmatin till vårdnadshavare Ert barn arbetar denna termin med ett NTA-tema sm heter Energi ch hållbar utveckling. Temat är ett av nittn lika naturvetenskapliga teman inm sklutvecklingsprgrammet NTA Naturvetenskap
Läs merRullstolsramp i kv Handelsmannen
Rapport 2012:54 Arkeologisk förundersökning Rullstolsramp i kv Handelsmannen RAÄ 21 kv Handelsmannen 1 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Läs merNÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI
NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media
Läs merGång- och cykelväg i Simris
UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merIntern styrning och kontroll vid Stockholms universitet
Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet
Läs merMarielund 3:2. Särskild utredning. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi
Marielund 3:2 Särskild utredning Nättraby socken, Karlskrona kommun Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi Innehåll Inledning och bakgrund... 2 Topografi och fornlämningsmiljö... 2 Fältarbetets genomförande...
Läs merE4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002
2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas
Läs merJärnåldersboplats vid Ulvsätter i Hallsberg
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Järnåldersboplats vid Ulvsätter i Hallsberg Närke, Hardemo socken, fastighet Ulvsätter 2:4, RAÄ 166 Leif Karlenby UV BERGSLAGEN, RAPPORT
Läs merE18, Västjädra-Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:65 E18, Västjädra-Västerås En bullervall vid Råby gård Särskild utredning RAÄ 710 Dingtuna-Råby 2:1 Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning
Läs merBorttagande av kraftledningsstolpe invid hällristning
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:09 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Borttagande av kraftledningsstolpe invid hällristning Fornlämning Borg 175:1 2, Norrköpings socken och stad,
Läs merDetaljplan för Skår och Lövekulle i Alingsås
UV VÄST RAPPORT 2000:26 ARKEOLOGISK UTREDNING Detaljplan för Skår och Lövekulle i Alingsås Västergötland, Alingsås kn, Alingsås sn, Lövekulle 1:15, 1:131, 1:132, 1:133 samt 1:192 Gundela Lindman UV VÄST
Läs mer1 Inledning. PM Kompletterande riskanalys smidesverkstaden avseende transport av farligt gods på Ulvsundaleden, Rissne, Sundbyberg.
PM TITEL PM Kmpletterande riskanalys smidesverkstaden avseende transprt av farligt gds på Ulvsundaleden, Rissne, Sundbyberg DATUM 26 april 2015 TILL Småa AB FRÅN COWI AB PROJEKTNR. A069865 ADRESS COWI
Läs merArkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22
1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701
Läs merEn gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:46 En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 636:1 6 Västerås 4:86 Västerås (f.d. Skerike) socken Västerås kommun
Läs merOdalbygden 7. Rapport 2018:106 Arkeologisk utredning, etapp 2. Östergötlands län, Östergötland, Linköpings kommun, Slaka socken.
Odalbygden 7 Rapport 2018:106 Arkeologisk utredning, etapp 2 Östergötlands län, Östergötland, Linköpings kommun, Slaka socken Ann Westermark Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping
Läs merCrugska gården i Arboga
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands
Läs merHierarkiernas död och nätverkens födelse
~ :l.... > :ra...::.::: FRANCIS FUKUYAMA HAR TÄNKT TilliGN Hierarkiernas död ch nätverkens födelse Infrmatinsflödet ändrar förutsättningarna för att rganisera eknmi ch plitik. Auktritärt styre ch frmella
Läs merUV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1
UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Finakorset Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson Finakorset 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden
Läs merHandläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se
b Södertal je kmmun 01-10-31 Tjansteskrivelse Dnr UNI1 Kntr Utbildningskntret Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-53 015 76 08-53 00 67 lindkvist.eva@sdertalie.se vivi. haviabsdertalie.se utbildningsnämnden
Läs merRiktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus
Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1
Läs merARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:20 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING. Kungsgatan i Örebro
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:20 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Kungsgatan i Örebro Mellan Stortorget och Engelbrektsgatan Närke, Örebro socken, Örebro kommun, RAÄ Örebro 83 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB,
Läs merBankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Bankernas betydelse för nyföretagande i stad ch landsbygd Mikaela Backman Internatinella Handelshögsklan i Jönköping Bakgrund I en perfekt värld skulle alla lönsamma prjekt bli finansierade. Studier visar
Läs merDigital strategi för Ödeshögs kommunala skola
Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer
Läs merArkeologisk undersökning av stensättningsrest vid Veda
Arkeologisk undersökning av stensättningsrest vid Veda Raä 189, Nordansjö 1:5, Högsjö sn, Ångermanland Rapport 2009 : 1 Kulturmiljöavdelningen, Magnus Holmqvist Bilden på omslaget visar stensättningen
Läs merSamråd om översynen av EU:s handikappstrategi
Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren
Läs merVård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025
Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8
Läs merOmbyggnad av väg 209 i Konungsund
Rapport 2007:57 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Ombyggnad av väg 209 i Konungsund Invid RAÄ 3 Konungsund 10:1 och 11:1 Konungsund socken Norrköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson
Läs merNy transformatorstation i Östertälje. Rapport 2019:9 Arkeologisk förundersökning
Ny transformatorstation i Östertälje Rapport 2019:9 Arkeologisk förundersökning Stockholms län, Södermanland, Södertälje kommun, Östertälje socken, fastigheterna Östertälje 1:15 och Karleby 2:7, fornlämning
Läs merHus i gatan Akut vattenläcka
Rapport 2012:60 Arkeologisk förundersökning Hus i gatan Akut vattenläcka RAÄ 5 och 16 Järntorgsgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M
Läs merNy brunnskammare till fastigheten Svista 1:7
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:76 Ny brunnskammare till fastigheten Svista 1:7 Schakt inom gravfält RAÄ Lid 42:1 Förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Lid 42:1 Fastighet
Läs merVrinneviskogen. Rapport 2005:11. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2
Rapport 2005:11 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Vrinneviskogen Vrinnevi 5:4 Norrköpings stad f d S:t Johannes socken Norrköpings kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L
Läs merAktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015
Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv
Läs merSCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID HÖGRABACKEN
RAPPORT 2017:13 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID HÖGRABACKEN INVID RAÄ 21:1 OCH 24:1 STEN 6:1 OCH 8:1 VÄSTRA STENBY SOCKEN MOTALA KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS
Läs merLPP åk 2 v 35-43 HT 2011
LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika
Läs merBankeberg. Bankeberg 11:139 Vikingstads socken Linköpings kommun Östergötland. Dnr Anna Molin UV ÖST RAPPORT 2005:1
UV ÖST RAPPORT 2005:1 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Bankeberg Bankeberg 11:139 Vikingstads socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-219-2004 Anna Molin UV ÖST RAPPORT 2005:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Läs mer2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Läs merArkeologisk undersökning vid Backgården
UV ÖST RAPPORT 2007:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk undersökning vid Backgården RAÄ 173 Backgården 2 och 3, Kvarnön Motala stad och kommun Östergötland Dnr 422-522-2007 Fredrik Molin UV ÖST
Läs merUpplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin
Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm
Läs merGasledning genom Kallerstad
Arkeologisk utredning, etapp 1 Gasledning genom Kallerstad Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2001 Rapport 69:2001 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter
Läs merTrädgårdsgatan i Skänninge
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17
Läs merForntida spår i hästhage
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:82 Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning RAÄ 389 och 390 Vänsta 1:101 Kolbäck socken Västmanland Anna Egebäck Forntida spår i hästhage Arkeologisk utredning
Läs merSchakt i Snöveltorp Djurtorp
Schakt i Snöveltorp Djurtorp 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:49 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schaktning inför breddning
Läs merSkärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats
RAPPORT 2015:9 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Malmen 2:7 Dnr 3.1.1-03876-2014 (RAÄ) Dnr
Läs merArkeologisk utredning etapp 1 och 2 vid Kungs Starby
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:72 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 vid Kungs Starby Kungs Starby 2:6, Vadstena socken och kommun, Östergötland Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merEtt 1700-talslager i Östhammar
Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk
Läs merSFI- En brygga till livet i Sverige?
SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar
Läs mertal i Östhammar. Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Rådhuset. Arkeologisk schaktningsövervakning
Arkeologisk schaktningsövervakning 1700 1800-tal i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Rådhuset Raä 141 Östhammar 38:2 och 39:5 Kv Rådhuset Östhammar Uppland BENT SYSE 2 Arkeologisk schaktningsövervakning
Läs mer