Jaktturism i Sverige. Turistdelegationen. Swedish Tourist Authority DECEMBER 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jaktturism i Sverige. Turistdelegationen. Swedish Tourist Authority DECEMBER 2003"

Transkript

1 Tu Jaktturism i Sverige 2003 DECEMBER 2003 Turistdelegationen Swedish Tourist Authority

2 FÖRORD Föreliggande studie redogör för jaktturistisk företagsamhet i Sverige år På uppdrag av Turistdelegationen, genomförde Hushållningssällskapet i Västerbottens län under försommaren 2003 en översiktlig inventering av vad man kan benämna jaktturismnäringen i Sverige. För att erhålla mer detaljerad information om den företagsamhet som genereras av jaktturismen intervjuades också ett antal verksamma inom branschen: Jan S. Rova, Svanrek AB Arctic Adventure; Agne Olsson, Råbelöfs Godsförvaltning AB; Sören Hansen, Wanås Gods AB; Henrik Tham, Häckeberga Säteri AB; Carl-David Karlsson, Dorotea Jakt- och Fiskecamp; Margareta och Per-Gunnar Berg, Birribissen Fritid; Lars Baalack, Sundsta Säteri samt Henrik Svensson, Cleastorp Fideikommiss AB. Till dessa vill jag rikta ett stort tack! Umeå, juni 2003 Marita Alatalo Hushållningssällskapet i Västerbottens län

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 3 1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND 1.2 SYFTE 1.3 METOD 4 2. JAKTTURISMNÄRINGEN I SVERIGE ERFARENHETER OCH ATTITYDER BLAND YRKESVERKSAMMA 3.1 KORTFATTAD PRESENTATION AV INTERVJUPERSONERNA OCH DE VERKSAMHETER DE REPRESENTERAR Jan S Rova, Svanrek AB Arctic Adventure Agne Olsson, Råbelöfs Godsförvaltning AB Sören Hansen, Wanås Gods AB Henrik Tham, Häckeberga Säteri AB Carl-David Karlsson, Dorotea Jakt- och Fiskecamp Margareta och Per-Gunnar Berg, Birribissen Fritid Lars Baalack, Sundsta Säteri Henrik Svensson, Cleastorp Fideikommiss AB INTERVJUPERSONERNAS ERFARENHETER OCH ATTITYDER Den turistiska produkten Verksamheternas kunder Ekonomiska effekter Utvecklingsmöjligheter SAMMANFATTNING 17 KÄLLOR 17 NOTER Bilaga 1. Frågor till stöd vid intervjuer Bilaga 2.Jaktbestämmelser vid Råbelöfs Gods

4 1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND Jakt är en populär fritidssysselsättning. Många jagar minst en gång i veckan under jaktsäsong. En allmän uppfattning har varit att det mest är höginkomsttagare och välsituerade som är fritidsjägare, men den svenske genomsnittsjägaren är lika ofta en arbetare. Jägaren är idag också allt oftare bosatt i stadsmiljö och en alltmer stressig och motionsfattig vardag har bidragit till att friluftslivet och därmed jakten har kommit att bli mycket viktig 1. När jägare reser bort för att jaga blir de jaktturister. Definitionen på jaktturist är en person som tillfälligt lämnar sin vanliga omgivning (hemmet, arbetsplatsen) för att jaga. Bortavaron från hemmet måste vara minst ett dygn. En jaktturist kan naturligtvis sysselsätta sig med andra aktiviteter under sin jaktresa, men jakten skall vara den primära orsaken till resan för att en turist skall benämnas just jaktturist 2. Jaktturismen har på senare tid ökat. Svenska jägare åker över hela landet och provar jaktlyckan, några reser även utomlands och jagar. Samtidigt är det populärt bland europeiska jägare att jaga i Sverige 3. Efterforskningar visar dock att kunskapen om den jaktturistiska verksamhetens omfattning i landet är liten. Man vet att det finns företag som säljer jakt och jaktarrangemang och att arbetstillfällen därmed tillskapas, inte sällan i glesbygd och på landbygd där det finns ett stort behov av sysselsättningstillfällen. Man har däremot inte haft kännedom om omfattningen av denna verksamhet. I Turistdelegationens uppgifter ingår bland annat att skapa faktaunderlag om turistnäringen i Sverige. Ovan beskrivna kunskapsluckor gör det svårt att bedöma jaktturismens omfattning och förutsättningar, varför Turistdelegationen givit Hushållningssällskapet i Västerbottens län i uppdrag att göra en översiktlig inventering av jaktturismföretagandet i Sverige. 1.2 SYFTE Målsättningen med studien är att den skall bli ett underlag för att bedöma jaktturismens utvecklingspotential i Sverige. 1.3 METOD I fokus för denna studie står de företag i Sverige, som bedriver verksamhet med utgångspunkt från jaktturisters behov av service och tjänster För att översiktligt inventera och kartlägga dessa valdes att genomföra en sökning på Internet och i tidskrifterna Svensk Jakt, Jaktjournalen, Jakt och Jägare samt Jaktmarker och Fiskevatten. Kontakt har också tagits med jakt- och jägarorganisationer, turistbyråer och andra privata som är kunniga inom området. Naturligtvis har inte alla företag som vänder sig till och anlitas av jaktturister kunnat påträffats inom ramen för denna studie, men inventeringen bedöms ändå ge en bra bild av läget i Sverige år För att öka kunskapen om företeelsen jaktturismföretag genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning. Totalt åtta näringsverksamheter valdes ut att ingå i undersökningen, tre i nordligaste Sverige, två i Mälardalen och tre i sydligaste Sverige. Urvalet gjordes med utgångspunkt från de olika typer av jaktföretag som påträffades vid inventeringen. Företrädarna för verksamheterna kontaktades för personlig intervju. Intervjuundersökningen genomfördes mellan 19 maj och 11 juni Intervjuerna var delvis strukturerade, ett antal frågor var vägledande, se bilaga 1. Varje intervju varade i ungefär 1 timme och samtliga ljudbandinspelades. Intervjupersonerna har fått ta del av undersökningsmaterialet. Återkopplingen har genomförts för att säkerställa giltigheten (validiteten) i tolkning och analys. Genom att åskådliggöra tolkning och analys tillsammans med citat från intervjupersonerna kan tillförlitligheten (reliabiliteten) i studien verifieras. Syftet med följande studie är att: Översiktligt inventera och kartlägga jaktturismnäringen i Sverige år 2003, Öka kunskapen om företeelsen jaktturismföretag 3

5 2. JAKTTURISMNÄRINGEN I SVERIGE Finns det jaktturismföretag i Sverige? Finns det en jaktturismnäring i Sverige? Vad menas med ett jaktturismföretag och med en jaktturismnäring? Ett jaktturismföretag kan anses vara ett företag som säljer jakt åt turister. Jaktturismnäringen bör således vara den näringsverksamhet som alla dessa företag tillsammans skapar. I jaktturismnäringen bedöms följaktligen alla verksamma jaktturismföretag ingå. All verksamhet bygger naturligtvis på att det finns jaktturister. Inledningsvis gav en definition på vad som menas med en jaktturist. Den kan förmodligen upprepas: med jaktturist menas en person som tillfälligt lämnar sin vanliga omgivning (hemmet, arbetsplatsen) för att jaga. Bortavaron från hemmet måste vara minst ett dygn. En jaktturist kan naturligtvis sysselsätta sig med andra aktiviteter under sin jaktresa, men jakten skall vara den primära orsaken till resan 4. När inventerings- och kartläggningsarbete påbörjades upptäcktes ganska snabbt att det fanns uppenbara svårigheter, att avgöra om ett företag var ett jaktturismföretag eller inte, utan att kontakta företrädarna för dessa. Inom ramen för denna studie fanns ingen möjlighet att ta kontakt med företagen. Det finns för närvarande olika kategorier av företag som anordnar jakt i Sverige: Företag som säljer jakt, jaktpaket och jaktarrangemang. Företag som fungerar mer eller mindre som mäklare, de som förmedlar eller agerar som försäljare åt andra företag. Företag som specialiserat sig på till exempel guidning, eftersök eller försäljning av jaktvapen och annan utrustning för jakt. Företag som anordnar jaktarrangemang på egendomar de äger, men som inte säljer dessa öppet åt jägare utan i huvudsak använder jakten som representation åt sina kunder. Företag (ofta lantbruk) som i stället för att arrendera ut sin jaktmark, säljer ett antal jakter per år och ibland även boende åt jaktturister, som de inte sällan får kontakt med genom annonser i jakttidningar. Jaktverksamheten i de olika företagskategorierna bidrar naturligtvis på olika sätt till jaktturism i landet, men om de skall betraktas som jaktturismföretag och utgöra företag i jaktturismnäringen kan givetvis diskuteras. Med utgångspunkt från inventeringsarbetet valdes i denna studie att definiera ett jaktturismföretag som ett företag som säljer paketerad jakt åt jaktturister. Det betyder: För att ett företag skall betraktas som ett jaktturismföretag i denna studie, måste de sälja jakt, boende, mat, guidning etc. eller en kombination av detta åt jaktturister. Enligt ovan nämnda definition visar genomförd inventering, att det år 2003 finns omkring 260 jaktturismföretag i Sverige, se figur 1. Hälften av företagen återfinns i de tre nordligaste länen. Nära 60 företag finns i Norrbottens län, drygt 40 i Västerbottens län och 35 i Jämtlands län. Dessa län är stora och företagen är främst etablerade i länens inlands- och fjällområde. Östergötland Örebro V:a Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg Gotland Dalarna Blekinge Antal företag Figur 1. Jaktturismföretag i Sverige, år 2003 fördelade på län. Redovisad fördelning av företagen per län, är ett inte alldeles oväntat resultat med tanke på norra Sveriges stora skogsområden. Anmärkningsvärt är istället att det finns förhållandevis många jaktturismföretag i Sveriges mest tätbefolkade regioner, drygt 30 företag finns i Mälarregionen och runt 20 företag finns i Skåne. Vid inventeringsarbetet påträffades dock inte något företag som är verksamt på Gotland trots att det pågår en förhållandevis omfattande jaktverksamhet där. Av inventeringen kan man också dra slutsatsen att få jaktturismföretag enbart arbetar med 4

6 jaktverksamhet. Det vanligaste är i stället att jaktverksamheten är en förhållandevis liten del, av den totala verksamheten i företagen. För att åskådliggöra näringens sammansättning och struktur kan man ta fasta på detta förhållande och göra en försiktig indelning av företagen med utgångspunkt från övrig verksamhet de förefaller bedriva. Omkring hälften av företagen tycks ha övrig verksamhet riktad mot andra turistkategorier, främst fisketurister. En tredjedel av företagen verkar vara inriktade på jord- och skogsbruk och en femtedel förfaller vara inriktade på konferensoch utbildningsverksamhet, se figur 2. Om man grovt generaliserar kan man säga att de företag som tycks ha övrig verksamhet riktad mot andra turistkategorier till största delen är etablerade i norra Sverige, de som förefaller vara inriktade på jord- och skogsbruk i södra Sverige och de som är inriktade på konferens- och utbildningsverksamhet kan sägas vara etablerade främst i mellersta Sverige. 18% 28% 54% Turism Jord- och Skogsbruk Konferenser och utbildning Figur 2. Jaktturismföretagen i Sverige år 2003, indelade efter övrig verksamhet de bedriver. 5

7 3. ERFARENHETER OCH ATTITYDER BLAND YRKESVERKSAMMA 3.1 KORTFATTAD PRESENTATION AV IN TERVJU PERSONERNA OCH DE VERKSAMHETER DE REPRESENTERAR De jaktturismföretag och intervjupersoner som ingår i studien skall här översiktligt presenteras. Tre av företagen är etablerade i nordligaste Sverige, tre i sydligaste Sverige och två i Mälarregionen, se karta Svanrek AB Artic Adventure Råbelöfs Godsförvaltning AB 3. Wanås Gods AB 4. Häckeberga Säteri AB 5. Dorotea Jakt- och Fiskecamp 7 6. Birribissen Fritid 8 7. Sundsta Säteri 8. Cleastorp Säteri Karta 1. Översiktskarta, de medverkande företagens geografiska läge. Åtta personer har följaktligen ingått i intervjuundersökningen. Dessa presenteras i samma ordning som de har intervjuats. Den kursiverade texten är citat från intervjupersonerna Jan S. Rova och Svanrek AB Arctic Adventure Den första personen som intervjuades var Jan S. Rova som äger och driver företaget Svanrek AB Arctic Adventure i Svanstein. Svanstein ligger vid Torneälven, ca 50 km nordväst om Övertorneå i Norrbottens län. Rova startade Svanrek år Man kan säga att företagsamheten vilar på skogsbruket. Rova äger sammanlagt över Ha skogsmark, där han bedriver skogsbruk. I kombination med skogsbruket säljer Rova arrangemang med utgångspunkt från jakt och fiske. Rova säljer även kurser och utbildningar till exempel överlevnadskurser och jägarexamen. Rova bedömer att omkring 10 procent av verksamheten i företaget kan hänföras till jakt. Skogens produkter kan användas på flera sätt. En viktig del av förvaltningen av fastigheten är jakten. Svanrek säljer främst jakt på älg, småvilt och fågel, men i utbudet ingår även erbjudande om jakt på bäver och mufflon. Älgjakten köps främst av tysktalande, turister från Österrike, Schweiz, Lichtenstein och Tyskland. Fågeljakten säljs företrädesvis till jägare i regionen och toppjakten till finländare. Jakten på mufflon sker i ett 100 Ha stort hägn (1 km i fyrkant). Besökande jägare bor oftast i de jaktstugor som Rova har på jaktmarken, där de själva lagar sin mat. Vid behov ordnar Rova färdig mat och annat boende i samarbete med andra entreprenörer verksamma i Svanstein. För de långväga gästerna, främst de utländska, ordnar Svanrek även transporter, till exempel från flygplatsen i Luleå eller från järnvägsstationen i Boden, ca 200 km söder om Svanstein. Bild 1. Bastubad i Ragnarrök är ett måste, inte minst de finska toppjägarna. Svanrek säljer totalt omkring 200 jaktdagar per år, varav ungefär 70 är älgjaktsdagar. Jan Rova arbetar själv heltid året om, med verksamheten. Under jaktsäsong anlitar han från bygden hundförare, guider, transport- och matlagningshjälp, motsvarande ett halvt årsarbete Agne Olsson och Råbelöfs Godsförvaltning AB Den andra verksamheten som valdes att undersökas var den som bedrivs av Råbelöfs Godsförvaltning AB. Råbelöfs Gods är beläget några kilometer norr om Kristianstad i Skåne län. På godset arbetar över 20 personer med växtodling, mjölkproduktion, svinproduktion, skogsbruk och fastighetsskötsel. Jakten kan man säga hör samman med skogsbruket och det var Agne Olsson, jaktansvarig, som ställde upp och berättade om jaktverksamheten vid godset. Intervjun genomfördes i deras nyrenoverade jaktstuga. Med på intervjun var skogsvaktare Sven-Erik Nilsson. Mycket bra eftersom Agne Olsson konstaterade att Sven-Erik efter 30 år i godsets tjänst kan skogen som sin egen byxficka. 6

8 Råbelöf erbjuder sedan år 2000, bockpyrsch, drevjakt på vildsvin och rådjur samt sträckjakt på gås. Jakten bedrivs på godsets egen skogsmark, ett omkring 2000 Ha stort område. Skogen består till stora delar av bok och tät granskog. Gåsjakten bedrivs på strandområdena vid Råbelöfssjön och Helgeån. För att öka tillgången på fågel, främst and, har godset helt nyligen anlagt nya våtmarker. Våtmarker har anordnats för att änderna skall få fina betesmarker. Därför har de iordningställts så det blir trevligt för viltet. En naturlig utveckling av jakten. Även om inkomsterna från jakten är stora i ett svenskt perspektiv, är de små i förhållande till Råbelöfs Godsförvaltning AB totala omsättning. Trots det säger Agne Olsson att det är en viktig inkomst för godset. Under jakterna arbetar förutom Agne och Sven-Erik även till exempel hundförare och drevkarlar Sören Hansen och Wanås Gods AB Tre kilometer från Knislinge, en liten ort några mil från Kristianstad i Skåne län, ligger Wanås Gods. Wanås Gods AB bedriver skogs- och jordbruk, jakt, fastighetsförvaltning samt extern konsultverksamhet. På godset visas också sedan 1987 internationell och svensk samtidskonst, alltifrån skulpturer till konceptuella installationer. Bild 2. På väg från Råbelöfs slott och godskontor till jaktstugan, färdas man på godsets jaktmarker. Vid endagsjakter serveras lunch i jaktstugan. Lunchmaten beställs hos en cateringfirma. Jägare kan om de så önskar köpa boende i jaktstugan eller på Tomarps gård, ett gårdshotell strax intill jaktmarken. De jägare som bor i jaktstugan ordnar själva maten. Bockjägarna stannar i regel tre nätter eftersom pyrschjakten pågår 3-4 dagar. Varje jakt kräver en stor organisation för att allt ska fungera på bästa sätt och till belåtenhet, berättade Agne och Sven-Erik. De flesta, uppskattningsvis omkring 70 procent, av jaktarrangemangen köps av svenska företag. Idag är det jakten på vildsvin som är populärast. Vildsvinen gör mycket skada på odlingarna. Vi utfodrar dem för att de inte skall gå in på åkrarna. Bild 3. Restaurangdelen på Tomarp gård, ett gårdshotell strax intill jaktmarken. Bild 4. De åtta karaktärsbyggnaderna på slottsområdet är byggnadsminnesförklarade. Bland dessa erbjuds besökande jägare guidad tur samt konstvandring. På godset arbetar bland ett tiotal andra, Sören Hansen. Han är viltmästare med ansvar för viltvård och jakt på Wanås. Sören Hansen är yrkesjägare och har arbetat vid godset i nära 20 år. Hansen har också varit yrkesverksam i Kanada och i Afrika. Han fungerar även som handledare åt blivande yrkesjägare. Av godsets totala areal på ca 7000 Ha, består ca 3000 Ha av skogsmark. Den är i huvudsak bevuxen av tall och gran. Sedan 1989 säljer godset de jaktarrangemang som Hansen anordnar. Arrangemangen består främst av pyrschjakt på råbock, men även fasan-, and-, och vildsvinsjakt säljs. Jaktpaket på råbock omfattas i regel av 5 dagars jakt och 7 övernattningar i godsets jaktstugor. Maten tillagar jägarna själva. Dessa paket köps mest av danskar. Danskar är heltokiga i bockjakt. Fågel- och vildsvinsjakt arrangeras huvudsakligen som dagsjakter. I dessa brukar middag ingå. I samband med dessa jakter köper ofta jägarna också en övernattning. Dessa jakter köps i samma utsträckning av svenskar som de köps av danskar. Reproduktionen av andfåglar har ökats 7

9 tack vare godsets anläggning av ett dussintal viltvatten och en stor våtmark. För att ytterligare öka tillgången av fågel, föder man upp både fasaner och änder. Jägarna bor främst i de två jaktstugor som ligger på jaktmarken. Där lagar de själva sin mat. Ibland kan någon av jägarna logera på slottsområdet. Närheten till exempelvis Kristianstad och Hässleholm gör att jägare ibland väljer att övernatta på hotell, men den övernattningen ordnar de själva. Bockjägarna kommer också vid semestertid och bor med sina familjer i stugorna och kollar in markerna inför kommande jakt. Ibland hjälper de till med viltvården. Förutom Sören Hansen och hans jägarlärling anlitas extra personal vid jakttillfällena. Den extra personalens arbetsinsatser motsvarar ungefär 2 årsarbeten. Omkring 5 10 procent av godsets omsättning bedöms vara genererad av jakten Henrik Tham och Häckeberga Säteri AB Den fjärde intervjun gjordes med Henrik Tham vid Häckeberga Säteri AB. Godset är beläget några km från Genarp i Skåne län. Där bedrivs spannmålsodling, skogsbruk och hyresverksamhet samt sedan 15 år tillbaka även jaktverksamhet. Vid säteriet arbetar totalt omkring 15 personer. Henrik Tham har precis anställd en person som skall ansvara för viltvården och jakten vid Säteriet. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan man säga att omkring 10 procent av säteriets omsättning skapas av jaktverksamheten. Säteriet säljer mest klövviltjakt, företrädesvis på dovhjort, men också lite jakt på vildsvin, kronhjort och rådjur. Jakten bedrivs på ett nära 2000 Ha stort område. Trots att Tham bedriver jakt, utarrenderas stora delar av jaktmarken. Jaktarrangemangen sker i nära samarbete med Häckeberga slott. Thams jägare köper boendet och måltider på slottet som är beläget strax intill Säteriet. Precis som vid de tidigare presenterade verksamheterna, anlitar också Häckeberga Säteri folk från bygden under de intensiva jaktdagarna. Omfattningen av denna verksamhet motsvarar ungefär ett årsarbete Carl-David Karlsson och Dorotea Jakt- och Fiskecamp Nära södra infarten till Dorotea i Västerbottens län, finns Dorotea Jakt- och Fiskemuseum. Från detta museum driver Carl-David Karlsson en verksamhet som inte bara omfattas av ett museum utan också en jakt- och fiskecamp, ett akvarium (med Internetkamera och nappometer), ett naturrum, en butik och en turistbyrå. Carl-David Karlsson bor inte i Dorotea utan veckopendlar dit för att sköta verksamheten. Carl-David Karlsson startade nämnda verksamhet år 1998, men jakt började han inte sälja förrän år Omkring 20 km norr om Dorotea, vid Kvarnforsen, arrenderar Karlsson Ha mark av skogsbolaget SCA. Här säljer han småviltjakt. Det har ringt mycket folk för det är varg överallt. De som har små beagles är jätterädda, men de vill gärna jaga. Då tycker dom det är perfekt. Jag har ju så mycket mark och dom där hundarna är inte så yviga utav sig. Om man då jagar hare så kan rätt många jaga samtidigt. I anslutning till jaktmarken har Karlsson köpt en kursgård som han har renoverat. Gården fungerar idag som jaktstuga och i denna får jägare köpa boende. Carl-David Karlsson anlitar en lokal cateringfirma om jägarna önskar färdig mat. Förutom Carl-David Karlsson arbetar en helårsanställd inom verksamheten och Karlsson behöver ibland timanställa guider. Av den omsättning företaget har, kan omkring 10 procent kopplas till jaktverksamheten. Dorotea Jakt- och Fiskecamp sålde år 2002 omkring jaktdagar. Bild 5. Skogsbruket och viltvården gör skogarna runt Häckebergasjön attraktiva för klövvilt. 8

10 där. Dom flyr därifrån. Många har tappat sina hundar Jägarna logeras i byns vandrarhem, Rajagården, och i jaktstugor på jaktmarken. En av stugorna äger företaget. Småviltjägarna stannar som regel en vecka. Bild 6 Jaktstugan vid Kvarnforsen Margareta och Per-Gunnar Berg och Birribissen Fritid Byn Rajastrand är belägen nära 100 km nordost om Dorotea, i Västerbottens län. I Rajastrand är Birribissen Fritid etablerad. Makarna Margareta och Per-Gunnar Berg driver sedan 1995 tillsammans företaget Birribissen Fritid. Företaget har döpts efter ett fjäll i närheten av byn. Birribissen betyder ungefär i närheten av någonting heligt, berättade Per-Gunnar Berg. På fjället finns en gammal samisk begravningsplats. Makarna Berg tar emot jakt- och fisketurister. Bergs uppskattar att 80 procent av gästerna är jaktturister. På ett Ha stort markområde säljer Birribissen Fritid småviltsjakt åt skogsbolaget SCA. Marken är lättillgänglig på grund av alla skogsbilvägar. Bild 7 När jaktmarken är stor, bjuds jägarna på flera olika naturmiljöer. Det finns också ett helt orört markområde på omkring Ha på jaktmarken, där det växer gammal urskog och där fågel trivs utmärkt, berättade Per-Gunnar. Jakten på hare kan ändå sägas vara populärast bland företagets gäster. Det kommer mer och mer folk från Värmland/Gästrikland och det har faktiskt med vargen att göra. Dom säger att det inte går att jaga Företagets intäkter kommer främst från den service de ger turisterna. De arrangerar jakterna, ser till att allt fungerar, guidar med eller utan hund, iordningställer kartor, arrangerar transporter och matleveranser osv. Bergs lever inte idag på verksamheten, deras arbetsinsatser kan uppskattas till ett drygt säsongsarbete (3 4 månaders arbete). När de besöks av många gäster brukar de anlita en extra guide. Birribissen sålde omkring 200 jaktdagar år Lars Baalack och Sundsta Säteri På Sundsta, mitt emellan Uppsala och Norrtälje ligger Sundsta Säteri. Säteriet ägs av Lars och Christina Baalack. Lars var den som ställde upp för en intervju, trots att han var mycket upptagen med att färdigställa säteriets golfbana inför säsongen. Sundsta Säteri har under årens lopp kommit att förändrats till en annorlunda konferensgård med stort utbud av aktiviteter. Närheten till Stockholm spelar en avgörande betydelse för verksamheten vid säteriet. Kunderna består till 80 procent av Stockholmföretag. Förutom golfbanan som är anlagd på omkring 70 Ha, finns en biltävlingsbana vid gården. Denna är anlagd på ca 5 ha. I mitten av 1980-talet började företaget sälja jaktarrangemang, både för erfarna och oerfarna jägare. För de mer oerfarna jägarna ordnas s.k. uppsiktsjakt. Vid en sådan jakt ansvarar Lars för vapnet och följer hela tiden med jägaren och ger instruktioner om hur jakten skall fortlöpa. På Sundsta kan man även ta jägarexamen. Säteriet har också en viltbod. När gårdens vilt har blivit livsmedel säljs det i gårdens viltbod. Säteriet utarrenderar också omkring 100 Ha åker. Där bestämmer jag vilka grödor som får odlas de ska vara viltvänliga - och de får inte harva förrän jakten är slut, vi använder marken till stubbjakt. Säteriet säljer främst jakt på klövvilt (vildsvin och kronhjort) i hägn om ca 200 Ha (1,5 kilometer i fyrkant) och fågeljakt (rapphöns, fasaner och 9

11 änder). Arrangemangen består huvudsakligen av endagsjakter med mat, men ett antal övernattningar sker i gårdens jaktstuga. Vid behov ordnas annat boende i samarbete med lokala entreprenörer. Totalt säljs omkring jaktdagar per år. Med anledning av jakten har delar av åkermarken, omkring 70 Ha, iordningställts till viltvatten. Allt för att öka reproduktionen av fågel. Även en femtedel av golfbanans yta har viltbiotop. Familjen har försökt återskapa den viltbiotop som fanns förr Innan alla duktiga bönder kom och dikade ut och gjorde stenrösen. På gården sker även uppfödning av fågel. tillgången på fågel har Claestorp Säteri i likhet med andra gårdar arbetat med att återskapa våtmarker. Säteriet har även uppfödning av fågel. Uppfödningen har en sådan omfattning att säteriet också säljer fågel till andra gårdar. Bild 9 I slottet finns en gästvåning där jägare kan bo. Bild 8 I gårdens gamla magasinet serveras numera mat. Verksamheten vid säteriet producerar totalt 12 årsarbeten och 2 av dessa kan sägas vara baserade på jaktarrangemangen. Vid ett antal jakttillfällen måste också extra hundförare tas in för att klara arrangemangen. Lars Baalack uppskattar att omkring 15 procent av omsättningen, produceras av jaktverksamheten Henrik Svensson och Cleastorp Fideikommiss AB Jaktarrangemangen har varierande omfattning och innehåll. När jakten pågår en vecka, bor jägarna i slottets flyglar där de har själhushållning. De kan också välja att äta middag på slottet. I andra paket köper jägarna helpension i slottets gästvåning som helt nyligen har renoverats. Henrik Svensson berättade också att nästan all dovhjort som idag finns i Mälarregionen, härstammar från Cleastorp. Dovhjorten togs dit till hägn, från Danmark på 1920-talet. När hägnet så togs bort spred sig dovhjortarna successivt över landet. Förutom Henrik Svensson arbetar en person till med jaktverksamheten och under den mest intensiva jaktperioden anlitas extra personal. Den åttonde intervjun gjordes vid Claestorp Säteri. Säteriets jägare Henrik Svensson ställde upp och berättade om Säteriets olika jaktarrangemang som på allvar började säljas 1997, när han anställdes på gården. Claestorp Säteri är beläget några kilometer söder om Katrineholm i Södermanlands län. Lantbruket vid gården har förändrats mycket och idag odlas mest höstsäd på säteriets åkermarker. När lantbrukets djurbesättning avvecklades gjordes många trädamarker om till viltzoner. Det fanns en bra utgångspunkt att börja arbeta från ett fint bestånd av klövvilt - alla klövviltsarterna, dovhjort, kronhjort, vildsvin, älg och rådjur. Idag säljs förutom jakt på klövvilt, också jakt på fasan och and. Pyrschjakt på råbock är det mest eftertraktade jaktarrangemanget. För att öka 10

12 3.2 INTERVJUPERSONERNAS ERFARENHETER OCH ATTITYDER Samtliga intervjupersoner jagar och är intresserad av jakt i största allmänhet. Läser jakttidningar och följer med i den allmänna debatten som förs om jakt och jaktturism. De har alla lång erfarenhet av att arbeta professionellt med jägare och att arrangera jakter. Det kan också här tilläggas att samtliga intervjupersoner har ett uppenbart intresse för djur och natur. Trots att intervjupersonerna är verksamma, med stor geografisk spridning och trots att de representerar företag av mycket varierande karaktär, har entreprenörerna påfallande lika värderingar och attityder till jakt, jägare och jaktturism. Variationen i deras erfarenheter kan främst anses bero på vilka viltarter som lever där de är verksamma. Generellt gäller att intervjupersonerna är nöjda med den verksamhet de bedriver. De flesta, 6 av 8 tyckte att det finns en jaktturismnäring i Sverige, men att denna inte är alldeles lätt att definiera. Bland annat beroende på att de företag som kan säga tillhöra näringen, inte enbart bedriver jaktverksamhet utan även annan verksamhet, förklarade de. Något som gör att de lika gärna kan tillhöra någon annan näring eller flera näringar samtidigt. De flesta, 7 av 8 tyckte också att det vore bra med en branschförening, för företag som bedriver jaktverksamhet. En förening som kunde arbeta för branschens gemensamma angelägenheter. Några intervjupersoner nämnde till exempel riktlinjer för prissättning av den turistiska produkten som något ett branschförbund skulle kunna arbeta med. De flesta, 7 av 8 var också positiva till Jägareförbundet, de menade att det är en organisation med mycket kunskap som de mer än gärna vänder sig till och som de gärna hänvisar jägare till om dessa undrar över något de inte kan svara på. I det följande presenteras tolkning och analys av intervjuerna med utgångspunkt från uppdragets syfte. Undersökningsmaterialet har strukturerats efter följande teman: Den turistiska produkten, verksamheternas kunder, ekonomiska effekter samt utvecklingsmöjligheter. Den kursiverade texten är citat från intervjupersonerna Den turistiska produkten Bland företagen som ingår i studien säljs paketerad fågeljakt, småviltsjakt och storviltsjakt. Sverige är ett fantastiskt land som kan erbjuda en mycket allsidig jakt. Skåne och Norrland är som två helt olika världar. Den styrkan har inget annat land. Fantastisk älg och kronhjort, vildsvinen blir bara fler och fler och unik and och fasanjakt. De norrländska företagen säljer mest älgjakt, jakt på skogsfågel som tjäder, orre och ripa samt jakt på hare. Företagen i Mälarregionen och sydligaste Sverige säljer mest jakt på kronhjort, dovhjort, rådjur och vildsvin samt jakt på and, gås och fasan. Med utgångspunkt från markernas vilt arrangerar varje företag sina unika jaktpaket, till exempel: Älgjakt (plats i befintligt jaktlag): 5 dagars jakt och 7 övernattningar i jaktstuga med självhushållning. Transporter ingår. Pris omkring kr per person. Viltet tillfaller arrangören. Troféavgift tillkommer 5. Småviltsjakt: 6 dagars jakt varav 1 dag med guide och 7 övernattningar i jaktstuga med självhushållning. Pris omkring kronor. Viltet tillfaller skytten. Pyrschjakt på råbock: 3 dagars jakt och 4 övernattningar i jaktstuga med självhushållning. Pris omkring kronor per person. Viltet tillfaller skytten. Ingen troféavgift. Klövviltjakt i hägn: Endagsjakt inklusive middag. Pris omkring kronor för 5 6 personer. Viltet tillfaller arrangören. Troféavgift tillkommer. Andjakt: Endagsjakt inklusive middag. Pris omkring kronor per person. Viltet tillfaller arrangören. Drevjakt på dovhjort: Endagsjakt inklusive guidning. Pris omkring kronor för 10 personer. Viltet tillfaller arrangören. Ingen troféavgift. Ovan exemplifierade grundpaket förändras ofta beroende på kundernas önskemål. Det kan vara önskemål om ett annat boende eller ett annat middagsarrangemang som förändrar jaktpaketernas innehåll, berättade intervjupersonerna. Jakt på vildlevande djurarter sker huvudsakligen under perioden augusti februari, en förhållandevis lång jaktperiod ur ett turistiskt perspektiv. När under denna period de olika viltarterna får jagas bestämmer inte jaktarrangörerna utan det regleras genom svensk jaktlagstiftning. 11

13 Vid intervjutillfället berättade också informanterna om sådant som de anser vara viktigt för att den turistiska produkten skall vara bra och attraktiv för jaktturister. De faktorer eller kvalitetskriterier de främst diskuterade var: Hög säkerhetsnivå God viltkunskap Ändamålsenlig kundvård Samtliga intervjupersoner poängterade vikten av att hålla en hög säkerhetsnivå vid jaktarrangemangen. Många personer och en mängd vilt kan vara berörda av en jakt. I en klövviltsjakt kan till exempel 8 10 jägare vara verksamma. För att allt ska fungera bra vid en sådan jakt, kan det fordras hundförare, drevkarlar, eftersökspatrull motsvarande personer. En klövviltjakt kan alltså bestå av personer. Alla medverkande har en roll att spela och denna roll måste de kunna. Inget får falla mellan stolarna, skyttarna ska placeras ut på bra ställen. Detta innebär att jakterna måste organiseras på ett sådant sätt att alla känner sig trygga och säkra. Före jakterna träffas jaktledare och jägare för att gå igenom kommande jakt. Man går bland annat igenom jaktbestämmelser och regler, se exempel bilaga 2. I anslutning till företagens jaktmarker finns skjutbanor där jägare, före jakt måste prova sitt vapen. Detta för att försäkra sig om att vapnet fungerar som det ska och att arrangören med säkerhet vet att jägaren kan hantera det. Före jakten måste också jägarna kunna uppvisa vapenlicens och försäkringar. Gästerna gillar tydliga regler, då känner de sig trygga. Vi informerar om vad som gäller: Jaktbeteende, hänsyn till ortsbefolkningen osv. Det är viktigt att jägaren smälter in i landsbygdsmiljön. Det går inte att säga jag trodde tro det gör man i kyrkan här ska man veta. Böter om man skjuter en sugga. De kan ha kultingar och så måste man tänka på återväxten en sugga är viktig i beståndet. Vi har i och för sig tappat en del kunder på grund av det. Dom tycker vi är för petiga med det här, men det tycker inte jag. Det är en förutsättning för att vi ska kunna överleva i längden. Det kan ändå hända olyckor. 100 procent säkerhet för kunden och omgivningen skall också uppleva säkerhet. Sköter man sig inte är man inte välkommen. Man får skriva på ett kontrakt. Alltid samma rutiner, inget får falla i slentrian bara för att det är gamla kunder som kommer. Det kan låta motsägelsefull åtminstone för en icke-jägare när intervjupersonerna säger att man i jakten skall visa respekt för djuren, men det är viktigt påpekade de. Vid drevjakt förläggs dreven på olika platser på jaktmarken för att minska stressfaktor för djuren. Det är 14 dagar mellan jakterna av hänsyn till djuren. En bra jägare skall vara inriktad på sitt byte vara seriös och ha respekt för viltet. Inte bara panga på. Sådana vill vi inte ha här. En jägare får aldrig chansa utan han måste vara förvissad om att han träffar. Här jagas det jägarmässigt det är inte bara att skjuta. Jaktarrangörer måste ha god viltkunskap, hävdade intervjupersonerna samstämmigt. De måste känna sitt vilt för att kunna skapa en bra jaktprodukt. De måste till exempel veta vilka arter som finns på jaktmarken, de olika arternas omfattning, beteende, behov och reproduktionsnivåer. Denna kunskap måste en arrangör ha bland annat för att kunna hålla jakten på rätt nivå - för att verksamheten ska vara långsiktigt hållbar och för att arrangören ska kunna vara ärlig i sin marknadsföring. Vi vet var djuren går, har koll på viltet. Vi är mycket ute och sitter på kvällarna och observerar från bil då vi kör. Foderåtgången visar en väldigt fin bild. Man kan inte göra överuttag, det är som att bita sig själv i baken. Man måste veta de biologiska förutsättningarna. Tilläggas här kan att det på vissa marker i Norrland kan vara fri avskjutning på småvilt. Jägarna är väldigt försiktiga ändå. Intervjupersonerna var också överens om behovet av viltvård. Med hjälp av viltvård kan trivseln bland djuren öka och reproduktionen kan påverkas positivt. Viltvård som intervjupersonerna själva har arbetat med är: Utfodring av till exempel säd, äpplen och majs; matskydd; röjt för beten; planterat buskar och träd till exempel ekar, äppelträd och kastanjer; placerat ut saltstenar; ökat tillgången på dricksvatten; iordningställt våtmarker och viltvatten och placerat ut holkar. Kunden ser skillnad på vårdad och ickevårdad mark. När de kommer är de imponerade av en fin hjortstam. Man har den älgstam man förtjänar. Vi sköter det ordentligt. Det märks direkt på stammarna. Ett område skall hålla mycket vilt inte bara jaktbart, utan även fjärilar, småfåglar och annat som det inte är jakt på. Man skall gynna alla arter. Mångfalden är viktig. Intervjupersonerna ansåg också att kundvård är mycket viktigt. De menade, att de som jaktarrangörer måste komma ihåg att de är service- 12

14 personal. De var förvissade om att en nöjd kund återkommer och med utgångspunkt från denna förvissning agerar de. De poängterade förvisso att man måste komma ihåg att en kund inte alltid har rätt. Kunderna måste kunna lita på mig att jag alltid gör mitt bästa. Misslyckat att lova mer än man kan hålla. Turisterna placeras ut på bästa passen. Man måste vara social, andra dagen har vi förbrödring, badar bastu och berättar historier. Viktigt att man hör vad kunderna vill ha. Det är viss skillnad mellan nationalitet; hur de vill att man transporterar hem viltet, vad som görs före och efter jakten. Att allt fungerar i lugn och avkopplat tempo. Trivsel och bra stämning, bra boende och mat. Full service hela dagen Verksamheternas kunder När intervjupersonerna ombads att berätta om de turister som besöker dem framkom med tydlighet att det fanns en motvilja bland dem att kalla sina besökare för turister. Helst kallade de sina besökare för jägare, men ibland gäster och kunder. De flesta tyckte att deras kundgrupp inte var turister, även om de kom ditresande och övernattade. Övernattning är dessutom vanligt bland de gäster som köper endagsjakt. Intervjupersonerna var väldigt stolta över att en sådan stor andel som procent, var s.k. återkommande turister. Företagen i norra Sverige har företrädesvis privata kunder. Företagen i Mälarregionen har mer företagskunder än privata kunder och verksamheterna i sydligaste Sverige har fler privata kunder än företagskunder. Verksamheterna besöks främst av svenskar. Endast en liten andel av jägarna är utländska. I nordligaste Sverige är naturligtvis inslaget av finska jägare stort på samma vis som de danska jägarna är en stor grupp bland besökande jägare i sydligaste Sverige. I övrigt besöks alla företagen av en liten andel utländska jägare, företrädesvis från: Holland, Tyskland, Italien, Amerika och England. En av de norrländska företagarna tyckte att de kände sig motarbetade av lokalbefolkningen för att de tar emot utländska turister. Man är lite av en Judas som tar hit utlänningar. I överlag, föreföll det vara så att intervjupersonerna prioriterar svenska jägare. En av anledningarna till detta, kan vara att det krävs mer av arrangören om de tar emot utländska gäster. Utländska jägare är en mer krävande besöksgrupp. Intervjupersonerna tror att de skulle komma hur många utländska jägare som helst om de bara fick komma. Efterfrågan är stor, de står på kö. När intervjupersonerna ombads att kategorisera sina jägare svarade de att alla kategorier besöker dem. Rika som fattiga, unga som gamla, alla socialgrupper och inkomstklasser. Löntagare tar sig råd och tid, de prioriterar jakten. Det är en salig blandning. Enligt intervjupersonerna är det mer jaktintresset, än jägarnas ekonomiska situation som styr. En av intervjupersonerna påpekade att det idag verkar vara så, att alla som vill jaga faktiskt också har råd att jaga. Efter lite närmare eftertanke framkom dock att det finns en viss skillnad mellan jägarna till exempel: Unga jägare väljer billigare jaktarrangemang, toppjakt på skogsfågel attraherar i synnerhet äldre jägare. Högre tjänstemän och företagare är överrepresenterade bland de som bedriver pyrsch- och drevjakt på klövvilt och fasanjakt. Arbetare är överrepresenterade bland de som bedriver småviltjakt. Man kan också säga att medelåldern bland storviltsjägarna är lägre än bland fågeljägarna. Jägarnas ålder varierar mellan 18 och 75 år, men de flesta är dock mellan 40 och 60 år. Nyrekryteringen av unga jägare är god, anser intervjupersonerna samstämmigt. Många följer sina pappor och återkommer sedan med jaktkamrater. Att de är få kvinnor som jagar är knappast någon nyhet. Få kvinnor besöker också de företag som ingår i denna studie. Det var endast en intervjuperson som uppgav att de haft besök av kvinnliga jägare i någon nämnvärd omfattning och att denna andel ökat Ekonomiska effekter Den jaktverksamhet som pågår inom ramen för de företag som medverkat i denna studie, omsätter idag totalt drygt 6 miljoner kronor. I runda tal kan verksamheterna sägas generera omkring 10 årsarbeten. Arbetstillfällena är främst säsongsarbeten. Det är princip bara de företag som har djuruppfödning som kan ha helårsanställda. Tidigare i texten redovisades några exempel på vad jaktpaket kan kosta. De enskilda företagens inkomster beror förstås på hur många sådana paket de säljer. Hur många paket de säljer beror inte på efterfrågan, den är större än utbudet, utan på jaktmarkens produktionsnivå av vilt. Samtliga intervjupersoner hävdar att de inom ramen för sin marks produktionsnivå, skulle kunna sälja fler paket än vad de säljer idag, men 6 av 9 intervjupersoner uppgav ändock att de var nöjda med den nivå de har på försäljningen. 13

15 Intervjupersonerna ombads vid intervjutillfället ta ställning till prisnivån på sina jaktarrangemang. De flesta 6 av 8 tyckte de hade billiga priser och trodde att de skulle kunna ta mer betalt av sina jägare. Även de två intervjupersonerna som ansåg att de hade förhållandevis höga priser, var övertygade om att de skulle kunna höja sina priser. Intervjupersonerna hade dock inga planer på att höja priserna och den främsta anledningen till att de inte ville höja priserna var att de hade vissa farhågor om att de då kanske skulle förlorar sina gamla kunder. Informanterna var eniga om att de hellre ville ha kvar sina gamla kunder och ta mindre betalt än att få nya bättre betalande kunder. Vi har aldrig haft en osåld jakt. Jakten är billig i Sverige, Mälarregionen kan hålla höga priser. Perifera lägen har lägre priser. Närheten till markanden spelar stor roll på vilket pris man kan sätta. Hos många arrangörer tillfaller skjutet vilt också arrangörerna - något som också ger inkomster. När viltet blivit livsmedel säljs det till lokala uppköpare eller vilthandlare. Få förädlar köttet själva. Arrangörerna kan också få inkomster på troféhanteringen. Rutinerna kring detta varierar med anläggning. Vissa tar troféavgift av jägarna, andra inte. Kostnaderna för trofén varierar och ofta har arrangören en fastlagd prislista. En älgtrofé kan t.ex. kosta kronor, en kronhjortstrofé ca kronor, en vildsvinstrofé ca kronor osv. Generellt gäller att troféavgiften bestäms med utgångspunkt från viltets ekonomiska värde. Investeringar påverkar naturligtvis också ekonomin. De verksamheter som är representerade här, har bedrivits i genomsnitt 10 år. Den äldsta startade år 1983 och den yngsta år En regel brukar vara, att ju yngre en verksamhet är, desto större är investeringarna. De investeringar intervjupersonerna berättade om var till exempel viltvård, uppfödning, jakttorn, kommunikationsutrustning och transportfordon. Marknadsföring som normalt är en stor kostnadspost för företag, har inte intervjupersonerna något problem med. De företag som ingår i denna studie har väldigt lite marknadsföring. De flesta, har en hemsida eller annonserar i en jakttidning en gång per säsong. Sedan har de tillräckligt med kunder Utvecklingsmöjligheter Vad tror intervjupersonerna om jaktturismens utvecklingsmöjligheter i Sverige? Intervjupersonerna tror på vad de gör och de tror också att jaktturismen har en stor utvecklingspotential bland annat beroende på: Att Sverige är ett bra jaktland (lagstiftning, utvecklad jaktetik och -moral, säker vapenhantering) Stor efterfrågan på jakt av såväl svenska som utländska jägare. Bra viltstammar, i synnerhet klövviltstam marna, fina naturmiljöer och gott om utrymme. Att Sverige kan erbjuda en allsidig jakt. Prisnivån. För att jakten ska kunna utvecklas måste den skötas på rätt sätt. Den måste skötas enligt de principer som redovisades i avsnittet Den turistiska produkten - Hög säkerhetsnivå, god viltkunskap och ändamålsenlig kundvård, menade informanterna. Utbildningsfrågan bedömde de vara viktig. Allra helst nu, då fler och fler människor bor i städer och den naturliga kontakten med naturen minskar och inte sällan saknas. Efterfrågan på jakt talar sitt tydliga språk. Jaktturismen skulle kunna utvecklas otroligt mycket mer än idag, anser informanterna. Jägare, i synnerhet utländska jägare står på kö för att få köpa jakter. Nyrekryteringen av unga jägare tror också intervjupersonerna är viktigt i sammanhanget. Många unga föredrar idag att köpa ett jaktpaket framför att själva arrendera ett markområde där de kan jaga. Ett beteende som kommer att anammas av ännu fler tror intervjupersonerna. De intervjupersoner som varit utomlands och jagat tycker att vi har mycket att lära av föregångsländer som till exempel Skottland, Kanada och Afrika. Dessa skulle man studera närmare och ta lärdom av. I dessa länder har man till exempel utvecklat sina paketerbjudande så att även medföljande, icke jagade sällskap, också blir nöjda. Något som i princip inte finns i Sverige, berättade de. Polen har också lång erfarenhet av att arrangera klövviltsjakter, menade en intervjuperson. Jakten är verkligen en outnyttjad resurs. Det är rent bedrövligt hur dom bitarna förvaltas. Söka nya marknader och nya typer av arrangemang till exempel arrangemang med andra entreprenörer. Jag tar mina idéer från utlandet. Viltsafari är kanske nått vi kan börja med. Ett jaktpaket med en halvdags utbildning en halv dags jakt. Då skulle man kunna använda markerna dubbelt så mycket. 14

16 And- och fasanjakten skulle kunna utvecklas. Enligt informanterna är klövviltstammarna i Sverige mycket fina. Några av intervjupersonerna menade, att Sverige har Europas bästa klövviltstammar. Ett förhållande som naturligtvis är viktigt i ett utvecklingssammanhang. Vildsvinsjakten, älgjakten och björnjakten skulle kunna utvecklas mycket, ansåg de också. Det finns en enorm efterfrågan på älgjakt. Flera av intervjupersoner var också övertygade om att Sverige kan konkurrera med den utländska marknaden. Sveriges avlånga land kan erbjuda många olika naturmiljöer där viltet varierar. En intervjuperson berättade att han hade funderat på att utveckla ett jaktpaket i samarbete med andra entreprenörer: Bockjakt i Skåne, vildsvinsjakt i Mälardalen och ripjakt i Lappland alternativt Älgjakt i Norrland, fasanjakt i Mellansverige och andjakt i sydligaste Sverige. Utländska jägare tycker det är pampigt att komma till Sverige och uppleva all tystnad. Jag är övertygad om att jakten skulle kunna utvecklas i synnerhet i de norra delarna. Där finns helt sagolika vidder och möjligheter. Vår natur och utrymme är viktiga faktorer. Skåne är vilt i centraleuropéers ögon och öron. Det är billigt att jaga i Sverige! Det var samtliga informanter eniga om. De ansåg också att prisnivån borde behållas för att locka turister. På vissa exklusiva jaktarrangemang skulle priset kunna höjas och på vissa enklare paket skulle priset kunna sänkas, tyckte några intervjupersoner. En jakt i Afrika för en person kan kosta vad en grupp betala här. Trots att de intervjupersonerna är eniga om att det finns stora utvecklingsmöjligheter för jaktturismen i Sverige är de också överens om att det finns faktorer och förhållanden som kan bromsa upp och förhindra en utveckling av jaktturism. De faktorer och förhållanden som intervjupersonerna nämner kan sammanfattas i följande punkter: Rovdjur. Bristande kunskap om turismens betydelse för gles- och landsbygd. Jaktmotståndare. Rovdjursstammarnas tillväxt, främst vargen, kan bli ett allvarligt hot mot klövviltsstammarna i Sverige och därmed även mot jaktturismen, tror intervjupersonerna. Det är inte företeelsen varg i Sverige som är problematiskt, utan mängden varg på en och samma plats som orsakar bekymmer. Det går inte freda en djurart till framgång. Vargen betar sig ned genom Sverige. På senare tid har människor i allmänhet fått större förståelse för att turismen kan bidra till en positiv utveckling på landsbygd och i glesbygd. Det finns dock fortfarande de som motarbetar turism genom sitt sätt att tänka och agera, menade några intervjupersoner. Markägare som har jakträtt och inte själva jagar, borde i större utsträckning än idag arrendera ut sin jaktmark. Älgjakten kan ge stora inkomster till glesbygden det är samtliga intervjupersoner eniga om och idag har entreprenörer mycket svårt att sälja älgjakt om de inte har egen mark. Markägare borde också mer än idag skapa utrymme för jaktturister i sina jaktlag. Ytterligare ett problem som kan nämnas i sammanhanget är den konkurrensen som jaktturismföretagarna möter av privata stuguthyrare. Det är egentligen ett problem som berör alla turismföretagare. Det handlar om hur privata stuguthyrare säljer billigt logi för att få en extrainkomst under turistsäsong och därmed omedvetet eller ej, konkurrerar med turismföretagen. De turismföretagare som lever av turismen och där försäljning av logi är en viktig del, kan självklart inne hålla samma låga pris som dessa privata gör, förklarar intervjupersonerna. Denna verksamhet är helt förödande för turismföretagarna, hävdade en av intervjupersonerna som också påpekade att myndigheter borde agera i frågan. Nästan alla människor i Sverige, omkring 95 procent, är positiva till jakt, berättade en av intervjupersonerna som tagit del av resultatet från en genomförd opinionsundersökning. Det finns dock de som är motståndare till jakt och att djuruppfödning sker. Intervjupersonerna uppgav vid intervjuerna att de respekterar dessa människor synsätt och önskar att de skall visa dem samma respekt. De tycker dock att det är lite besynnerligt att denna lilla grupp har fått så stor uppmärksamhet i bland annat media och tror bland annat därför att deras framfart kan få betydelse för hur jaktturismen kan komma att utvecklas. Allt fler bor i städer och blir mer och mer ovana naturen och det vilda. De tro och anser att vi är dumma och elaka med djuren, men det är precis tvärtom. Vi vårdar och skyddar djuren. Vi drar vårt strå till stacken. Jakten skall inte behöva försvaras, den kan förklaras. 15

17 4. SAMMANFATTNING I föreliggande rapport redogörs för jaktturistisk företagsamhet i Sverige, år Kunskapsluckor om den jaktturistiska verksamhetens omfattning i landet har gjort att Turistdelegationen givit Hushållningssällskapet i Västerbottens län i uppdrag att göra en översiktlig inventering av jaktturismföretagandet i Sverige. Vid den översiktliga inventeringen som genomfördes påträffades totalt omkring 260 företag som kan bedömas vara jaktturismföretag. Dessa kan följaktligen bedömas utgöra jaktturismnäringen i Sverige år Med jaktturismföretag menas här ett företag som säljer paketerad jakt (jakt, guidning, mat, logi etc. i olika kombinationer) åt jaktturister. Över hälften av dessa 260 företag återfanns i Sveriges tre nordligaste län, inte så konstigt med tanke på de norrländska skogarnas vidder. Förhållandevis många fanns dock i Sveriges mest tät befolkade delar, drygt 30 (12 procent) är etablerade i Mälarregionen och runt 20 (8 procent) i Skåne. Jaktturismföretagen bedriver också i mycket stor utsträckning annan verksamhet. Det vanligaste är faktiskt att jakten är en mindre del av företagens totala verksamhet. Om man generaliserar grovt kan man säga att över hälften av jaktturismföretagen förefaller ha övrig verksamhet inriktad mot andra turistkategorier, främst fisketurister. Dessa är till största delen etablerade i norra Sverige. Omkring en tredjedel av företagen har övrig verksamhet inriktad på jord- och skogsbruk. Dessa finns oftast i södra Sverige. Resterande företag, omkring 20 procent, kombinerar jakten med konferens och utbildningsverksamhet. Dessa finns överrepresenterade i Mellansverige. För att öka kunskapen om just jaktturismföretagandet valdes med utgångspunkt från inventeringen att genomföra en intervjuundersökning med representanter för representativa jaktturismföretag. Följande personer och företag valdes ut: Jan S. Rova, Svanrek AB Arctic Adventure; Carl-David Karlsson, Dorotea Jakt- och Fiskecamp; Margareta och Per-Gunnar Berg, Birribissen Fritid, verksamma i nordligaste Sverige. Lars Baalack, Sundsta Säteri och Henrik Svensson, Cleastorp Fideikommiss AB verksamma i Mälarregionen. Agne Olsson, Råbelöfs Godsförvaltning AB; Sören Hansen, Wanås Gods AB och Henrik Tham, Häckeberga Säteri AB verksamma i sydligaste Sverige. Intervjuundersökningen genomfördes på försommaren 2003 och intervjupersonerna var mycket tillmötesgående och berättade öppet om den verksamhet de bedriver. Samtliga intervjupersoner är jägare och mycket djur- och naturintresserade. Trots stor geografisk spridning av verksamhetsort hade intervjupersonerna påfallande lika värderingar och attityder om jakt, jägare och jaktturism. De var nöjda med sina arbeten och de flesta ansåg att det företag de representerade kan kallas jaktturismföretag, trots att jaktverksamheten oftast är en liten del av den totala verksamheten som bedrivs i företaget. Vid intervjuerna framkom att de norrländska företagen främst säljer paketerad jakt på älg, skogsfågel som tjäder, orre och ripa samt jakt på hare. Företagen i Mälarregionen och sydligaste Sverige säljer mest paketerade jakt på kronhjort, dovhjort, rådjur och vildsvin samt jakt på and, gås och fasan. Exempel på jaktpaket som för närvarande finns till försäljning bland företagen är (innehållet i grundpaketen förändras ofta beroende på kundernas önskemål): Jakt på älg (plats i befintligt jaktlag): 5 dagars jakt och 7 övernattningar i jaktstuga med självhushållning. Transporter ingår. Pris om kring kr per person. Viltet tillfaller arrangören och troféavgift tillkommer. Småviltsjakt: 6 dagars jakt varav 1 dag med guide och 7 övernattningar i jaktstuga med självhushållning. Pris omkring kronor. Viltet tillfaller skytten. Pyrschjakt på råbock: 3 dagars jakt och 4 övernattningar i jaktstuga med självhushållning. Pris omkring kronor per person. Viltet tillfaller skytten och ingen troféavgift tillkommer. Endagsjakt på klövvilt i hägn inklusive middag. Pris omkring kronor för 5 6 personer. Viltet tillfaller arrangören och troféavgift tillkommer. Endagsjakt på and inklusive middag. Pris omkring kronor per person. Viltet tillfaller arrangören. En dags drevjakt på dovhjort inklusive guidning. Pris omkring kronor för 10 personer. Viltet tillfaller arrangören och ingen troféavgift tillkommer. Under intervjuerna berättade informanterna om sådant som de anser vara viktigt för att jakt- 16

18 arrangemangen skall bli bra och attraktiva för jaktturister. Vad de ansåg vara viktigt kan sammanfattas i tre punkter: Hög säkerhetsnivå, God viltkunskap och Ändamålsenlig kundvård. Verksamheterna besöks främst av svenska jägare i åldern 40 till 60 år. Jägarna kommer i stor utsträckning tillbaka år från år. De utländska jägarna kommer främst från Danmark, Finland, Holland, Tyskland, Italien, Amerika och England. De utländska jägarna står på kö, för att komma till jaktturismföretagen och intervjupersonerna bedömer att de skulle kunna sälja hur mycket jakt som helst till denna kundgrupp. Företagen har förhållandevis många unga kunder och det är förstås bra i ett längre perspektiv. Fortfarande har de dock väldigt få kvinnliga jägare. Jaktverksamheten i de representerade företagen omsätter totalt drygt 6 miljoner kronor. En volym som i runda tal genererar omkring 10 årsarbeten. Arbetstillfällena är främst säsongsarbeten. Intervjupersonerna gör gällande att prisnivån på jakt i Sverige är låg. Hos många arrangörer tillfaller skjutet vilt också arrangörerna. Köttet säljer de vidare, få företag förädlar idag köttet själva. KÄLLOR Almquist, K.; Engström, M. och Olausson, K. (2001) Blandade upplevelser. En förstudie om svensk upplevelseindustris möjligheter, med förslag till åtgärder. Elman, R.; Andersson, S; Lagerström, M. och U. Söderqvist (1995) Den stora boken om jakt. Wahlström och Widstrand. På resande fot. 23 forskare skriver om turism och upplevelser. (2001) ETOUR. Turistdelagationen (1995) Turismens begreppsnyckel. NOTER 1 Elman et al, För vidare information se bland annat; Turismens begreppsnyckel utgiven av Turistdelegationen Elman et al, För vidare information se bland annat; Turismens begreppsnyckel utgiven av Turistdelegationen Trofé är del av skjutet villebråd som tillvaratas och prepareras för att utgöra väggprydnad eller liknande. Horn och hudar är de vanligaste troféerna. Intervjupersonerna tror att jaktturismen i Sverige har stor utvecklingspotential bland annat beroende på: Att Sverige är ett bra jaktland. Stor efterfrågan på jakt av såväl svenska som utländska jägare. Bra klövviltstammar, fina naturmiljöer och gott om utrymme. Sverige kan erbjuda en allsidig jakt. Prisnivån. Naturligtvis finns det faktorer och förhållanden som kan bromsa upp och förhindra en utveckling av jaktturism. De faktorer som intervjupersonerna nämner är främst: Rovdjur. Bristande kunskap om turismens betydelse för gles- och landsbygd. Djurrättsaktiviter. 17

19 Bilaga 1 FRÅGOR TILL STÖD VID INTERVJUER MED REPRESENTANTER FÖR JAKTTURISMFÖRETAG Kan Du berätta om det företag Du representerar och vilken roll Du spelar? Kan Du berätta om verksamheten vid det företag Du representerar? Hur har verksamheten utvecklats/förändrats över tiden? Kan Du beskriva företagets turistiska produkter - vilken jakt erbjuds Dina gäster med avseende på jaktslag, jaktsätt, jaktsäsong, byte, jaktarealer? Vad kostar dessa? Kan Du berätta om Era gäster (vad de efterfrågar - hur vill de ha sin vistelse hos Er, var de kommer ifrån)? Tycker Du att det finns en näringsverksamhet som kan kallas jaktturismnäringen? Vad anser Du vara de viktigaste faktorerna för att en verksamhet av den typen Du re presenterar skall fungera och lyckas respektive misslyckas? Finns något branschförbund som arbetar med jaktturismföretagens gemensamma an gelägenheter - är Ni organiserade på något sätt? Har Du någon uppfattning om marknaderna för jaktturister utanför Sverige i Norden, i andra Europeiska länder och i utomeuropeiska länder? Vad tycker Du om de diskussioner om jakt som förs av djurrättsaktivister? 18

20 Bilaga 2 19

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

JAKT FÖR ALLA TILLGÄNGLIGHET. Jakt- och naturarrangemang 2015. Naturupplevelser Spänning Kamratskap

JAKT FÖR ALLA TILLGÄNGLIGHET. Jakt- och naturarrangemang 2015. Naturupplevelser Spänning Kamratskap JAKT FÖR ALLA TILLGÄNGLIGHET Jakt- och naturarrangemang 2015 Utgångspunkten är att den person som blivit funktionsnedatt av olycka, sjukdom eller är funktionsnedsatt sedan födsel så långt som möjligt också

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

jakt för alla Jakt- och naturarrangemang 2013 Naturupplevelser Spänning Kamratskap

jakt för alla Jakt- och naturarrangemang 2013 Naturupplevelser Spänning Kamratskap jakt för alla TILLGÄNGLIGHET Jakt- och naturarrangemang 2013 Utgångspunkten är att den person som blivit funktionsnedatt av olycka, sjukdom eller är funktionsnedsatt sedan födsel så långt som möjligt också

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Gör mer av din jakt 3

Gör mer av din jakt 3 Gör mer av din jakt foto MAGNUS NYMAN Gör mer av din jakt 3 Gör mer av din jakt foto MAGNUS NYMAN/NATURBILD/STOCKHOLMSFOTO Ska någon annan tjäna pengar på jakten, eller ska du göra det? Det är bara att

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Undersökning bland evenemangsbesökarna vid EM i Konståkning Ericsson Globe Arena, 26 januari - februari 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERSÖKNINGEN S. KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION

Läs mer

Soto Real Exklusiv fågeljakt i Spanien

Soto Real Exklusiv fågeljakt i Spanien Soto Real Exklusiv fågeljakt i Spanien Det är inte utan anledning att Spanien kallas ett av Europas bästa jaktländer. Soto Real herrgård i närheten av staden Sevilla i det otroligt vackra Andalusien, lever

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2014:2 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Skånes län Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Varifrån kommer Spillkråkan och var vill vi vara om några år?

Varifrån kommer Spillkråkan och var vill vi vara om några år? Varifrån kommer Spillkråkan och var vill vi vara om några år? Det och mycket skog, skratt och god mat blir det på Spillkråkans 15-årsjubileum den 27-28 april - fest och allvar från lördag förmiddag till

Läs mer

Enkätintervjuer sommaren 2012

Enkätintervjuer sommaren 2012 Enkätintervjuer sommaren 2012 Positionstema Alla framgångsrika destinationer väcker tydliga och positiva associationer hos sina målgrupper: Doft +Associationer =Uppsala nyrostat kaffe + kulturhistoria

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 26.000 i Västerås i mars. Det var en ökning

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 i juni Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 32.000 i Västerås under juni. Det var en ökning med 4

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Villapanelrapport Februari 2010

Villapanelrapport Februari 2010 Villapanelrapport Februari 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden. Det är en återkommande rapport

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Ökning med 20 i maj Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 112.000 i maj, en ökning med

Läs mer

Resultatet januari-april

Resultatet januari-april Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 28 000 gästnätter i april Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 28.000 i Västerås under april. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 10 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 36.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 24 000 gästnätter i mars Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 24.000 i Västerås under mars. Det var en minskning

Läs mer

Stockholm den 15 maj 2012

Stockholm den 15 maj 2012 Stockholm den 15 maj 2012 Fritidshusmarknaden i Sverige Medelpriset för ett fritidshus idag är 1 300 000 kronor. Stora prisvariationer förekommer beroende av när fritidshuset är byggt och var det ligger

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan 31.000 gästnätter i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 31.000 i januari. Det var en minskning

Läs mer

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 146.000 i juli, vilket var

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Svenskarna och lokalproducerat

Svenskarna och lokalproducerat Svenskarna och lokalproducerat Norrmejerier och YouGov 2013 Kristina Stiernspetz Norrmejerier Syfte För tredje året i rad har Norrmejerier låtit undersöka svenskarnas inställning till och intresse för

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Mar Ökning med 7 under första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 107.000 i Uppsala under första

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep 2 gästnätter i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 25.000 i Västerås i september. Det var en minskning

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

Verksamhetsplan år 2006 2016

Verksamhetsplan år 2006 2016 Olofströms Äsko/Kronsko 50301 Verksamhetsplan år 2006 2016 Korrigerad tillsammans med styrelsen som blivet godkänd verksamhetsplan i styrelsen för Olofströms skötselområde gällande Älg och Hjort. Mål Verksamhetsmålet

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Dec Ökning med 4 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 617.000

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 7 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 255.000 i Uppsala under första halvåret.

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt 2013-05-26 Syftet med denna policy är att ge stöd och riktlinjer för SYF:s medlemmar i förvaltningen av klövvilt. Avsikten är också

Läs mer

Jägareförbundets Dalarnas utbildningar och föreläsningar Hösten 2014. I samarbete med Studiefrämjandet

Jägareförbundets Dalarnas utbildningar och föreläsningar Hösten 2014. I samarbete med Studiefrämjandet Jägareförbundets Dalarnas utbildningar och föreläsningar Hösten 2014. I samarbete med Studiefrämjandet Jägareförbundet erbjuder och arrangerar tillsammans med Studiefrämjandet ett antal utbildningar 2013

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Investerarmöte 2014-01-15

Investerarmöte 2014-01-15 Investerarmöte 2014-01-15 Kjell Hedman VD Björn Ordell Ekonomi- och finanschef INNEHÅLL Inledning Landshypoteks utmaningar och utveckling Resultatutveckling 2013 Läget i svenskt jord- och skogsbruk 4 JORD-

Läs mer

INFORMATION VID ÅRSMÖTEN 2015. Jägareförbundet Olofström

INFORMATION VID ÅRSMÖTEN 2015. Jägareförbundet Olofström INFORMATION VID ÅRSMÖTEN 2015 Jägareförbundet Olofström REGION SYD Länsansvarig jvk V Götaland, K-J Brindbergs Funkansv Medlem/Marknad, Hanna Ståhl Jvk Skaraborg, Clas Magnusson Adm, Katarina Dahlgren

Läs mer

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar:

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 1 Visby, 22 november Drömbarometern Svenska folkets livsdrömmar - per län Utmärkande skillnader mellan Sveriges län Svenska folkets livsdrömmar skiljer sig mellan länen. Topplistorna

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Sep Minskning också i september Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 89.000 i september,

Läs mer

RESEARCH REPORT. Hinder och möjligheter för hållbar jakt- och fisketurism i norra Sverige. Thomas Zobel. Luleå tekniska universitet

RESEARCH REPORT. Hinder och möjligheter för hållbar jakt- och fisketurism i norra Sverige. Thomas Zobel. Luleå tekniska universitet RESEARCH REPORT 2008:16 Hinder och möjligheter för hållbar jakt- och fisketurism i norra Sverige Thomas Zobel Luleå tekniska universitet Research report Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 52.000 i Uppsala under juli. Det var en minskning

Läs mer

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008 Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Metod 3 Hembygdsgården fångar upp genomfartsresenärer 3 Samtliga turister 3 Varifrån kom besökarna? 4 Tidigare besök

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var

Läs mer

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET EUROPRIDE 2008

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET EUROPRIDE 2008 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Transportmedel till evenemanget

Läs mer

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer