Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Nyköpings kommun. Remissversion

Transkript

1 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Nyköpings kommun Remissversion

2

3 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning vars intention är att öka resenärens möjligheter. Som allt nytt ställer den krav på ackommodation till dess villkor och åtaganden. Framförallt krävs förberedelser och ställningstaganden. Materialet du just nu läser, Kommunöversyn Nyköping, svarar på en del av de kraven och är den sjunde rapporten i en serie om 10 som arbetas fram successivt under året. De handlar alla om optimeringsförslag och resenärsanpassning för kollektivtrafiken med buss i Sörmland. De första nio är just en redovisning av varje kommunöversyn. Den avslutande rapporten med beskrivningar om länseffekter kommer att vara en sammanfattande analys inkluderat förslag till formering på länsnivå. Här kommer vi även att se hur länet kan gå vidare med det av Regionförbundet Sörmland framtagna förslaget om Stomlinjenät med buss i Sörmland. Ledorden i arbetet har varit förenkling, förtätning, förkortning och fördubbling. En modern trafikplanering som bland annat bygger på att snabba upp resan och att korta resvägarna så att kollektivtrafiken blir alternativet för fler. För att få fler som reser krävs dock en prioritering av resurser. Det betyder att några kan uppleva försämringar, till exempel att man som resenär får längre till sin hållplats än tidigare. Som konsekvens möts man på flertalet linjer av ett större trafikutbud med fler avgångar. Underlaget från de nio kommunöversynerna kommer att tjäna som bas i det regionala trafikförsörjningsprogram som kollektivtrafikmyndigheten har att besluta om före den 1 oktober Varje rapport tjänar också som del i ett antal andra syften. Trafikeringsförslagen är lagda med beredskap för att enkelt växla upp i stomlinjerelationer när vi vill ta ytterligare steg mot visionerna om det fördubblade resandet och om att 50 % av arbetspendlarresorna sker med kollektivtrafik. Rapporten tar inte hänsyn till nuvarande kostnadsfördelningssystem. Däremot görs en ansats att beskriva de ekonomiska effekterna ur nuvarande konsortialavtals nomenklatur, trots den höga felmarginal som finns i att prognostisera denna typ av investering. För den enskilda kommunen är det väsentligt att få med denna uppskattning. Vi har tyvärr att konstatera att nuvarande modell verkar hindrande för att uppnå målen om ökat resande då ekonomiska incitament för att effektivisera trafiken saknas för enskild kommun. Intimt samman med trafikeringsfrågan hör transportinfrastrukturen. Vår länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län har nyligen kompletterats med en för kommunerna gemensam 3-årig planeringsprocess. Det innebär att samtliga aktörer i frågan nu i samma takt och ur samma material gemensamt prioriterar ordningen på viss infrastrukturinvestering i länet. Samtidigt företar vi även en inventering av länets cirka hållplatser och en inventering av våra väntsalar för att kunna standardisera dem och även anpassa dem till bland annat den nya lagstiftningen. Resultaten närmar sig Oktober 2011 För Länstrafiken Sörmland Helena Ekroth Områdeschef

4

5 Sammanfattning Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik, tillgänglig för många av Sörmlands invånare samt för resenärer som reser in i länet. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen.detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Nyköpings kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet, som tagits fram av konsultföretaget DanielssonDosk AB på uppdrag av Regionförbundet Sörmland. Dagens trafik i Nyköping är till stora delar uppbyggd utifrån skolans behov. Även om skolresandet är en viktig målgrupp finns det en outnyttjad potential med tanke på den omfattande arbetspendlingen inom kommunen. I första hand i stråket Jönåker/Enstaberga - Nyköping och Stigtomta-Nyköping där antalet arbetspendlare uppgår till över 1000 personer. Generellt är också linjenätet inom och i anslutning till kommunen svåröverblickbart med flera parallella linjer och linjer med olika körvägar. Särskilt gäller detta i den östra kommundelen. Exempelvis finns det totalt sex olika linjer som körs mellan Nyköping och Tystberga där varje enskild linje också har flera olika körvägar. Ett exempel är linje 555 där varje enskild avgång, av totalt ca 20 avgångar, har unik körväg. Det finns således ett behov av att linjenätet rätas upp och förenklas. Det finns även behov att utveckla och förenkla de regionala linjerna mot Katrineholm, Flen, Gnesta, Trosa och Oxelösund. Trafiken enligt förslaget kan införas tidigast i augusti I utredningen föreslås bland annat följande åtgärder: En satsning på stråket Jönåker/Enstaberga Nyköping där dagens linje 563 ersätts av tre nya lokala linjer. En utveckling av den regionala trafiken mellan Nyköping och Flen/Katrineholm, som även kompletteras av en ny linje mellan Stigtomta-Nyköping. Att linje 715 uteslutande körs mellan Nyköpings bussterminal och Oxelösunds centrum via Frösäng och motorvägen respektive via Sunda och Arnö. En förenkling och renodling av trafiken i östra kommundelen mellan Nyköping-Tystberga, Nyköping-Gnesta och Nyköping-Trosa. En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv. En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Nyköping respektive Landstinget kan komma att påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Kostnaderna som en konsekvens av utredningens förslag, beräknas öka med ca 5 miljoner kr per år (brutto). För Nyköpings kommun motsvarar detta dock en kostnadsökning på ca 5,8 miljoner kr per år och för landstinget en reducerad kostnad med ca 0,4 miljoner kr per år. Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag, jämfört med dagens trafikutbud, ge Nyköping en ökad kostnad med ca 11,4 miljoner kr per år (brutto) medan landstinget skulle få en minskad kostnad med ca 7,8 miljoner kr per år. I en sådan modell skulle dock Nyköping exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 7,7 miljoner kr per år. I huvudsak har utredningen fokuserat på att skapa en bra kollektivtrafik där behoven är störst. Detta innebär fler turer, kortare restider och enklare tidtabeller. Exempelvis föreslås stora satsningar i stråken Oxelösund-Arnö-Nyköping, Jönåker/Enstaberga-Nyköping och Stigtomta- Nyköping.

6

7 INNEHÅLL Förord... 3 Sammanfattning... 5 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Syfte... 9 Kommunbeskrivning Befolkning Befolkningens åldersstruktur Sysselsättning och utbildning Arbetspendling Infrastruktur Framtida utveckling Skolor och utbildningspendling Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Buss Tågtrafik Trafikekonomi Utredningens trafikförslag Västra kommundelen Södra kommundelen Norra kommundelen Östra kommundelen Konsekvensanalys För kommun och landsting För resenär Slutsats Fortsatt arbete Bilaga 1 Pendlingsmatris Nyköpings kommun Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag Bilaga 3 Biljettstatistik per linje... 50

8

9 Inledning Bakgrund Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik, tillgänglig för många av Sörmlands invånare samt för resenärer som reser in i länet. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. På uppdrag av Regionförbundet Sörmland har konsultföretaget DanielssonDosk AB tagit fram en vision hur ett stomlinjenät för Sörmlands län kan utformas. Visionen utgår ifrån Regionförbundets vision att 50 procent av arbetspendlarresorna i de större stråken i och genom länet ska ske med kollektivtrafik. Utredningen föreslår en etappvis utbyggnad med en första etapp fullt genomförd i december 2015 och en andra etapp år I utredningen föreslås en ny fördelningsmodell i länet där kommunerna skulle ta över hela ansvaret för lokal landsbygdstrafik och stadstrafik medan landstinget finansierar tågtrafik och expressbusslinjer. I förslaget får Landstinget ökade kostnader medan vissa kommuner får ökade kostnader och vissa minskade kostnader. Idag finansierar landstinget 75 % av stomtrafiken på väg, 50 % av järnvägstrafiken, 22 % av stadstrafik och 40 % av lokal linjetrafik. För att underlätta den fortsatta diskussionen gällande finansiering av den framtida kollektivtrafiken i länet har Regionförbundet Sörmland begärt stöd från Länstrafiken i Sörmland att genomföra kommunvisa översyner av kollektivtrafiken vilka ska syfta till att behovsinventera och effektivisera den lokala kollektivtrafiken. Översynerna ska genomföras med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet och en viktig del är att undvika suboptimeringseffekter. Denna kommunöversyn har genomförts av Länstrafiken Sörmland med stöd av Nyköpings kommun och Regionförbundet. Följande personer har aktivt medverkat i arbetet. Namn Organisation Funktion Oskar Jonsson Länstrafiken Mälardalen Projektledare Helena Ekroth Länstrafiken Sörmland Områdeschef Mari Widegren Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Matthias Pfeil Regionförbundet Statistik och underlag Tomas Bonér Nyköpings kommun Kollektivtrafiksamordnare, kontaktperson Syfte Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Nyköpings kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet. 9

10 Kommunbeskrivning Befolkning Antalet invånare i Nyköpings kommun uppgick den 31/ till invånare varav två tredjedelar bor i centralorten (inkl. Arnö). Ytterligare ca personer bor i andra tätorter (med minst 200 invånare). Övrig befolkning, ca personer, bor i småorter eller på landsbygden. Sedan kommundelningen mellan Nyköping, Trosa och Gnesta 1991 har Nyköpings kommun haft en stabil befolkningsökning som har accelererat de senaste åren. Det är centralorten Nyköping som har ökat mest. Utvecklingen i de övriga, mindre tätorterna, är blandad. Ökningen av antalet invånare beror på tämligen omfattande inflyttning från framför allt utlandet samt kommunerna i egna länet och Stockholms län. Däremot har kommunen förlorat en del invånare till Norrköping och Linköping. Födelseöverskottet har i regel varit negativt de senaste åren, d.v.s. antalet avlidna personer var något större än antalet födda barn, det gäller främst åren kring millennieskiftet. Översiktskarta Nyköpings kommun 10

11 Befolkning i Nyköpings kommun (2009) fördelad på 250-meters rutor (Källa: SCB) 11

12 Befolkningsutveckling i Nyköpings kommun sedan 1991 (Källa: SCB) Tätort Folkmängd 31/ Förändring sedan 2000 Enstaberga Ålberga Stigtomta Vrena Stavsjö Buskhyttan Svalsta Sjösa Bergshammar Nyköping (inkl. Oxbacken och Arnö) Tystberga Jönåker Runtuna Nävekvarn Befolkningsutveckling i de större tätorterna (Källa: Nyköpings kommun för siffrorna 2010 och SCB för siffrorna 2000) Födelseöverskott och flyttningsöverskott i Nyköpings kommun sedan

13 Årligt flyttningsöverskott Nyköpings kommun (urval, medeltal ) Befolkningens åldersstruktur Gällande åldersstrukturen är fördelningen i Nyköpings kommun mycket lik den för hela länet, d.v.s. kommunen har en förhållandevis stor andel personer mellan 15 och 22 år samt 60 år och äldre, men en relativ liten andel personer mellan 25 och 35 år, jämfört med riket som helhet. Befolkningens åldersstruktur i Nyköpings kommun, länet och hela landet (Källa: SCB 2011) Sysselsättning och utbildning Den största arbetsgivaren är Nyköpings kommun med närmare anställda och Sörmlands läns landsting med drygt anställda. Andra arbetsgivare med fler än 250 anställda är Sörmlands Landstingsservice AB (375 anställda), Stockholm Skavsta flygplats AB (275 anställda), Saab Automobile Parts AB (275 anställda) samt Studsvik Nuclear AB (275 anställda) (samtliga uppgifter SCB 2010). De flesta arbetstillfällena finns i eller strax utanför centralorten. Vård och Omsorg är den dominerande näringsgrenen i kommunen (19,1 % av förvärvsarbetande dagbefolkning = ett värde över rikets genomsnitt). Också Handel och kommunikation (18,8 %, något över rikets genomsnitt) samt finansiell verksamhet och företagstjänster (13,0 %, under rikets genomsnitt) är av större betydelse. 13

14 Nyckeltal sysselsättning och utbildning Nyköpings Riket (Källa: SCB) kommun Medelinkomst 2009 (20-64 år) kr kr Andel sysselsatta 2009 (20-64 år) 77,1 % 74,6 % Andel med förgymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 14,2 % 14,0 % Andel med gymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 53,7 % 47,3 % Andel med eftergymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 30,2 % 35,8 % Arbetspendling Nyköpings kommun är en kommun med nettoutpendling. Störst betydelse för arbetspendlingen har Oxelösund, men också övriga grannkommuner samt Norrköping, Stockholm och Södertälje är viktiga kommuner för pendling. Mot Stockholms län är dock pendlingen relativt enkelriktad. De största pendlingsflödena återfinns till/från Arnö och Oxelösund samt mot Stockholms län Även inom kommunen finns starka pendlingsstråk, exempelvis till Nyköping från Bergshammar, Svalsta, Enstaberga och Jönåker samt till Nyköping från Stigtomta. Kommun Inpendling Utpendling Oxelösund Stockholm Norrköping Södertälje 585 Trosa Katrineholm 296 Flen 247 Arbetspendling från och till Nyköpings kommun (Källa: SCB) Nyckeltal pendling 2009 (källa: SCB) Inpendling 4415 Utpendling 5619 Nettopendling 1204 Pendlingsberoende 2 25,6 % Källa: SCB 1 Endast pendlingsströmmar med minst 200 pendlare redovisas 2 Andel utpendlare av förvärvsarbetande befolkning (20-64 år) som bor i Nyköpings kommun 14

15 Antal förvärvsarbetande 2008 (dagbefolkning) per 250-meters ruta i Nyköpings kommun (Källa: SCB)

16 Ackumulerade pendlingsflöden Nyköpings kommun (SCB 2006) 3 3 Siffrorna anger antal personer som kan antas arbetspendla på respektive länk. Exempelvis omfattar siffran 290 mellan Nyköping och Buskhyttan pendlingen mellan tätorten Nyköping och tätorten Buskhyttan samt mellan tätorten Nyköping och tätorten Nävekvarn. För siffror per relation hänvisas till tabell i bilaga.

17 Infrastruktur Genom kommunens södra del sträcker sig både Nyköpingsbanan och motorvägen E4. Från centralorten kan exempelvis Stockholm nås på drygt en timme och Norrköping på knappt 40 minuter, såväl med tåg som bil. Den så kallade TGOJ-banan, ursprungligen byggd för malmtransporter mellan Bergslagen och hamnen i Oxelösund, sträcker sig i nord-sydlig riktning genom kommunen men saknar persontrafik. Både återupptagandet av persontrafiken på TGOJbanan men framför allt byggandet av Ostlänken (ny höghastighetsbana mellan Östergötland och Stockholm) har diskuterats i många år, men hittills utan konkreta beslut. Gällande vägnätet har, förutom motorvägen E4, följande vägar större betydelse för kommunen: Väg 52 Nyköping-Katrineholm-Örebro Väg 53 Oxelösund-Eskilstuna Väg 223 Nyköping-Björnlunda-Mariefred Strax norr om Nyköping ligger Sveriges tredje största flygplats, Stockholm Skavsta flygplats. Flygplatsens betydelse har ökat stort de senaste 15 åren tack vare etableringen av lågprisflyg. Under 2010 reste 2,5 miljoner passagerare till och från Skavsta, i princip samtliga till och från utlandet (Trafikanalys 2011). Vid bangården i närheten av nuvarande järnvägsstation planerar Nyköpings kommun, i samarbete med bland annat Trafikverket och Jernhusen, ett nytt, modernt resecentrum. Syftet är att sammanföra buss- och tågtrafiken i Nyköping till en ny och effektiv bytespunkt. Resecentrum organiseras kring ett nytt stationshus och framför stationen föreslås ett nytt torg som knyter samman området. Intill torget ska en ny bussterminal uppföras. Framtida utveckling Nyköpings kommun har en antagen vision (Vision 2020) som bland annat har ett övergripande mål om hållbar tillväxt och att öka befolkningen med 7000 invånare per år fram till år I kommunens fördjupade översiktsplan ska centrala lägen och goda kollektivtrafiklägen prioriteras vid utbyggnad av tätorten. Enligt kommunens befolkningsprognos fortsätter den positiva befolkningsutvecklingen, i högalternativet ökar folkmängden med drygt 20 % till Bostadsbyggandet är den enskilda faktor som har störst påverkan på befolkningsutvecklingen i de olika områdena och därför sker den största ökningen i de delarna som har flest planerade nya bostäder. De allra flesta bostäderna planeras i centralorten (och då främst runt Stadsfjärden). Också en del orter direkt utanför centralorten beräknas växa, men i mer måttlig takt: Buskhyttan med omnejd personer till år 2020, Bergshammar med omnejd + 180, Horn med omnejd + 130, Sillekrog (vid kommungränsen till Trosa) Orter vars folkmängd beräknas minska är: Jönåker med omnejd 200, Stigtomta med omnejd 100, Vrena med omnejd

18 År Befolkningsprognos Nyköpings kommun Alt. låg Alt. hög Prognostiserad befolkningsutveckling i Nyköpings kommun till 2024 (Källa: Nyköpings kommun) Skolor och utbildningspendling Nyköpings kommun erbjuder skolskjuts för elever som har minst 3 km skolväg (förskoleklass till årskurs 3), 4 km (årskurs 4-6) eller 5 km (årskurs 7-9). Skolskjuts erbjuds endast till den skola där kommunen har erbjudit en plats. Elever i årskurs 7-9 som väljer annan skola än den av kommunen tilldelade och har längre än 5 km skolväg får dock busskort (men ej anslutande taxi). I kommunen fanns under läsåret 2010/2011 totalt 33 grundskolor varav 27 kommunala och 6 friskolor. Gymnasieskolor finns i centralorten samt vid Skavsta (flygtekniskt gymnasium) och Ökna, norr om Tystberga (naturbruksgymnasium med internat). Antalet grundskoleelever med skolskjuts uppgick år 2010 till drygt elever. Inom kommunen pågår ett arbete angående ny skolorganisation. Eventuella förändringar avseende samordning linjetrafik och skolskjutsar bör avvakta detta arbete. 18

19 Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Buss Busslinjenätet Sörmland delas upp i landsbygdstrafik och stadstrafik. Linjenätet för stadstrafiken i Nyköping gjordes om inför hösten 2010 vilket innebar utökad trafik. Bland annat infördes den s.k. kvartstrafiken. Något som innebär att två linjer (linje 1 och 2) körs fyra gånger i timmen under högtrafiktider med jämna minuttal. Linjerna möts vid Nyköpings bussterminal där det varje kvart finns avgångar i samtliga riktningar (varje halvtimme under lågtrafiktider). I och med att linjenätet nyligen gjorts om kommer inte stadstrafiken att analyseras närmare inom ramen för denna kommunöversyn. Däremot kommer hänsyn tas till de nya förutsättningar som den utökade stadstrafiken ger. Exempelvis möjligheten till effektiva byten mellan landsbygdstrafik och stadstrafik vid bussterminalen. Landsbygdstrafiken delas i sin tur upp i regionala stomlinjer och lokal landsbygdstrafik. Regionala stomlinjer finns till/från Katrineholm (via Björkvik), Flen (via Stigtomta/Vrena/Bettna), Eskilstuna (via Sparreholm/Malmköping), Oxelösund (via Arnö), Gnesta (via Björnlunda respektive Lästringe) och Trosa/Vagnhärad (delvis via Tystberga). Lokal landsbygdstrafik trafikeras första hand inom kommunen men det finns även lokala linjer som går över kommungränsen. Flera linjer i den lokala landsbygdstrafiken är helt anpassad utifrån skolans start- och sluttider. Särskilt gäller det de linjer som har linjenummer i 600-serien vilka endast går under skoldagar. Även några av de övriga linjerna saknar eller har kraftigt reducerad trafik under icke skoldagareller sommarperioden. Resandet i landsbygdstrafiken domineras av linje 715 (Skavsta-Oxelösund) som har totalt nästan påstigande per år enbart inom Nyköpings kommun. Övriga linjer med ett relativt omfattande resande till/från och inom kommunen är linje 760 (Nyköping-Flen) och de lokala linjerna 563, 561 och 515. Generellt dominerar resande med skolkort, särskilt på de mindre linjerna. Men exempelvis på linjer såsom linje 563 är resandet med periodkort (som vanligtvis används av arbetspendlare) relativt frekvent förekommande. Att Nyköping är en kommun med relativt stor andel landsbygdsbefolkning och mindre tätorter. influerar tydligt resandestatistiken där flera områden (zoner) har fler än 10 påstigande per dag. Starka stråk inom kommunen är utefter väg 52 mot Katrineholm samt utefter gamla E4 (såväl väster som öster om Nyköping). 19

20 Linjenät, regionala (blå färg) och lokala linjer (grön samt röd färg) i Nyköpings kommun

21 Påstigande per år, 2010 jämfört med 2007 (Endast påstigande inom Nyköpings kommun) Påstigande per vardag, fördelat efter linje och färdbevistyp (Endast påstigande inom Nyköpings kommun) 21

22 Påstigande per vardag i Nyköpings kommun, fördelat efter taxezon Tågtrafik Nyköping berörs av tågtrafiken på Nyköpingsbanan mellan Norrköping och Stockholm. Störst utbud finns i riktning söderut till/från Östergötland med 16 dubbelturer per vardag. Norrut, mot Vagnhärad, Södertälje och Stockholmär utbudet 11 dubbelturer per vardag. Från och med december 2012 kommer dock utbudet norrut utökas med två dubbelturer per dag. Sträcka M-F L S Från Norrköping Till Norrköping Från Stockholm Mot Stockholm Tågtrafik till/från Nyköping centralstation (antal dubbelturer) Tillgång till statistik över tågresandet är tyvärr begränsat. Länstrafiken genomförde dock en omfattande resandeundersökning år 2005 som visade på ca 800 påstigande och 900 avstigande vid Nyköpings centralstation. Av dessa var drygt 60 % resor till/från arbetet. Nästan två tredjedelar av resorna gjordes till eller från Stockholm central medan ungefär var femte resa gjordes till/från Norrköping. Noterbart var att resorna till/från Vagnhärad endast uppgick till 1 % av resorna. Station Till Från Flemingsberg 5% 5% Kolmården 2% 1% Linköping C 5% 2% Norrköping C 20% 16% Stockholm C 63% 66% Södertälje Syd 5% 8% Vagnhärad 1% 1% Start- eller målstation för på- resp. avstigande vid Nyköpings centralstation (resandeundersökning 2005) 22

23 Trafikekonomi Den rena produktionskostnaden för de busslinjer som mest berör Nyköping uppgår till knappt 80 miljoner kr per år enligt nuvarande trafikavtal. Intäkterna går för närvarande inte att på ett säkert sett koppla till en enskild linje men beräknat utifrån den genomsnittliga intäktsgraden i Sörmland (ca 44 %) skulle nettokostnaden för trafiken uppgå till ca 34 miljoner kr per år. Observera att detta även omfattar trafik i Flens, Oxelösunds, Katrineholms och Gnesta kommun. Trafikform Omfattar linje Andel finansierad av Landstinget Andel finansierad av kommun Stomtrafik på järnväg Nyköpingsbanan 50 % 50 % Stomtrafik på väg 701, 705, 710, 75 % 25 % 715, 725, 759, 760, 790 Stadstrafik Stadslinjer 22 % 78 % Lokal linjetrafik på väg Övriga linjer 40 % 60 % 4 Trafikformer och fördelningsmodell enligt konsortialavtal för Länstrafiken Sörmland AB Landstingets eller de enskilda kommunernas kostnader för kollektivtrafiken är dock inte detsamma som produktionskostnaden. Ett konsortialavtal reglerar hur ägarna av Länstrafiken Sörmland fördelar underskottet i länets kollektivtrafik. I avtalet finns i huvudsak följande trafikformer: För stomtrafik på järnväg fördelas kommunernas underskott utifrån personkilometer baserat på särskild resanderäkning. Vid stomtrafik på väg och lokal linjetrafik på väg fördelas istället kommunernas andel av underskottet utifrån dess andel av den totala trafikproduktionen i länet mätt i turlistetid för respektive trafikform. Nyköpings kommun berörs av kostnader för trafik som definieras som stomtrafik på väg, stomtrafik på järnväg, stadstrafik och lokal linjetrafik på väg. För 2012 är kommunens beräknade underskott knappt 44 miljoner kr varav ca 7,7 miljoner kr för tågtrafik, 6,2 miljoner för stomtrafik på väg och 10,5 miljoner kr för lokal linjetrafik. Nyköpings kommuns andel av underskottet för stadstrafiken beräknas uppgå till knappt 17 miljoner kr. Konsortialavtalets utformning innebär att hur enskilda kommuners kostnad för trafiken utvecklas beror mer på hur mycket andra kommuner satsar eller inte satsar på sin kollektivtrafik snarare än hur kostnadseffektiv trafiken inom kommunen är. Kommunens kostnader för särskilda skolskjutsar uppgår till drygt 16 miljoner kr per år. 4 Kommunernas andel fördelas utifrån total trafikproduktion mätt i turlistetid inom respektive kommun 23

24 Utredningens trafikförslag Utredningen föreslår: Att linje 563 ersätts av tre nya lokala linjer o Linje 563 Jönåker-Nyköping o Linje 565 Enstaberga-Nyköping o Linje 564 Krokek-Stavjö-Ålberga-Jönåker En utveckling av den regionala trafiken till Flen respektive Katrineholm: o Linje 760 föreslås få utökad trafik till en tur i timmen med styv tidtabell under större delen av dagen. Trafiken samordnas med den nya linje 765 (Katrineholm-Nyköping), med samma utbud, vilket ger halvtimmestrafik på sträckan Bettna-Nyköping. o Mellan Stigtomta och Nyköping kompletterar linje 560 under rusningstid vilket därmed ger kvartstrafik på sträckan. o Linje 790 ersätts av två lokala linjer, linje 490 mellan Katrineholm och Björkvik via Forssjö respektive linje 590 mellan Björkvik och Nyköping via Jönåker. Att linje 715 uteslutande körs mellan Oxelösunds centrum och Nyköpings bussterminal via två olika körvägar: o Mastvägen, Sundavägen och Arnö o Trädgårdsgatan, Frösäng och motorvägen (infart via Västerleden) Att sträckan Nyköping-Skavsta uteslutande körs via linje 515. Linjen bör köras med särskilt anpassat fordon för att bättre passa flygresenärer. Att Nyköping-Vagnhärad-Trosa enbart trafikeras via linje 710 som uteslutande körs via Tystberga trafikplats och Lästringe trafikplats. Mellan Lästringe och Vagnhärad körs linjen via gamla E4. Att sträckan Tystberga-Nyköping enbart trafikeras via linje 555, vilken uteslutande körs via Svärta och Tystberga trafikplats. Några turer förlängs till Lästringa via Sättersta. Linjen samplaneras med linje 710 för att möljiggöra byte vid Tystberga trafikplats för resande Tystberga-Vagnhärad. Att trafiken på sträckan Nyköping - Gnesta uteslutande körs via länsväg 224 och E4 via linje 759. Som en konsekvens föreslås linje 557 läggas ner. Att linje 725 ersätts av en lokal linje, linje 525 mellan Nyköping och Björnlunda. Att linje 567 ersätts av linje 667 som körs Nyköping-Runtuna-Lid-Runtuna-Nyköping (via Damlöts skola) 24

25 Västra kommundelen Linjeöversikt för principförslag, Framtida kollektivtrafik i Nyköpings kommun (västra kommundelen) I kommunens västra del föreslås flera förändringar av dagens linjenät. I stråket Jönåker- Enstaberga-Svalsta-Bergshammar bedöms det, utifrån den omfattande arbetspendlingen, finnas potential att öka kollektivtrafikresandet. Förslaget är därför att göra om linje 563 till två linjer - linje 563 mellan Jönåker och Nyköping samt linje 565 mellan Enstaberga och Nyköping. Linje 563 går inte igenom samhället i Svalsta utan angör endast hållplatsen Iduns väg (motellet). Under rusningstid föreslås linjen köras med två avgångar per timme i styv tidtabell. Något som i sin tur innebär kvartstrafik mellan Bergshammar och Nyköping. Även Svalsta kan sägas få kvartstrafik även om respektive linje där angör olika hållplatser. Linjerna körs till/från bussterminalen i Nyköping där de anpassas till stadstrafikens tidtabell. Väster om Jönåker ersätts nuvarande linje 563 av den nya linjen 564 mellan Jönåker och Krokek (Kolmården). I Jönåker finns anslutning till linje 563 till/från Nyköping och i Krokek till tåg till/från Norrköping. Utbudet föreslås motsvara tvåtimmarstrafik. Nuvarande linjesträckning för linje 790 föreslås bli ersatt av två lokala linjer, linje 490 mellan Katrineholm och Björkvik (via Forssjö) samt linje 590 mellan Björkvik och Nyköping (via Jönåker). Antalet avgångar mellan Björkvik och Katrineholm blir ungefär motsvarande dagens plus ytterligare några turer. Mellan Björkvik och Nyköping blir utbudet mer begränsat och trafiken koncentreras till att hantera arbets- och gymnasiependling. Genom att linje 590 i Nyköpings kommun körs via Jönåker och Bergshammar kan den därmed fungera som förstärkning till linje 563 under exempelvis skoltider. 25

26 Södra kommundelen Linjeöversikt för principförslag, Framtida kollektivtrafik i Nyköpings kommun (södra kommundelen) I kommunens södra del föreslås vissa ändringar i trafiken mot Nävekvarn samt mer omfattande förändringar gällande linje 715 mellan Oxelösund och Skavsta. Linje 561/562 Linje 561 föreslås i stort vara oförändrad jämfört med idag avseende trafikutbud. Däremot förelås linje 562 endast köras till/från Tunaberg och då i samband med skolans tider. Trafiken på sträckan Tunaberg Nävekvarn föreslås ersatt av särskild skolskjuts då befintlig väg inte lämpar sig att trafikeras med busstrafik. Nyköping - Oxelösund Linje 715 är en regional linje som idag körs mellan Oxelösund och Skavsta via Arnö och Nyköping. I kommunöversyn för Oxelösunds kommun togs ett förslag fram där linjen istället föreslås gå mellan Oxelösund centrum och Nyköpings bussterminal. Vid bussterminalen i Nyköping anpassas tidtabellen för att passa med byten till/från stadsbussarna. Trafiken förutsätts därför att köras med styv tidtabell med kvartstrafik under högtrafik och halvtimmestrafik mitt på dagen och kvällstid. Utifrån bebyggelsestrukturen i Oxelösund är bedömningen att linjen även fortsättningsvis måste ha två ben, på var sin sida motorvägen, i Oxelösund tätort. Körvägarna kan dock förenklas och förslaget är att respektive ben endast kör på en sida av motorvägen istället som idag där de förenas i Sunda. Den västra delen kopplas ihop med Arnö medan den östra delen kör motorvägen mellan Frösäng och Nyköping (infart via Västerleden). Detta innebär att respektive ben får halvtimmestrafik under högtrafik och timmestrafik under lågtrafik. Körtiden mellan Oxelösund centrum och bussterminalen bedöms uppgå till 27 minuter via Sunda och 22 minuter via Frösäng. För att uppnå dessa restider krävs dock viss förenkling av 26

27 körvägarna i centrala Oxelösund. Bedömningen är att om linjen fortsatt ska gå via Mastvägen finns inte utrymme att köra via nuvarande centrumhållplatsen. Därför föreslås en ny centrumhållplats anläggas mellan polishuset och kommunhuset. Alternativet för att behålla nuvarande körväg genom centrum är att köra Björntorpsvägen istället för Mastvägen. Några enstaka hållplatser rekommenderas också att dras in eller slås ihop. I Nyköping föreslås en ny hållplats anläggas vid Västerleden för att försörja viktiga arbetsplatsområden, biografen samt Gripenskolan. Totalt innebär detta att mellan centrum och centrum minkar restiden i snitt med 22 % medan antalet turer ökar med ca 20 %. Samtidigt kan produktionskostnaden för trafiken reduceras med ca 25 %. Detta genom att såväl antal körda timmar och antal fordon reduceras genom att sträckan Nyköping-Skavsta tas bort. Utefter Sundavägen (hållplatserna Sundstigen till Peterslundsplatsen) innebär dock förslaget totalt sett något färre turer då samtliga turer idag går via Sundavägen. Linjen föreslås fortsatt vara definierad som regional linje. När det gäller trafiken mot Skavsta är förslaget att låta sträckan mellan Bussterminalen och Skavsta uteslutande trafikeras av den lokala linje 515. Trafiken planeras för att kunna utföras med enbart ett fordon med en avgång var 40:e minut. Trafiken på linjen bör utföras med ett särskilt fordon med extra plats för bagage för att därigenom kunna locka flygresenärer i större utsträckning än idag. Linje 615 förutsätts trafikeras precis som idag med undantaget att elever som ska till/från Gripenskolan eventuellt kan använda den föreslagna nya hållplatsen vid Västerleden. Detta skulle i sin tur innebära reducerad körtid vilket gör att turernas avgångstid från Oxelösund på morgonen kan senareläggas något. Linjen definieras i förslaget som lokal linje. Linje 815 (arbetsnamn) är en ny linje mellan Oxelösund och centralstationen i Nyköping samt mellan Nyköping och SSAB anpassad till skiftestider. Linjen ger en direktförbindelse till de viktigaste tågavgångarna mot Stockholm på morgonen och från Stockholm på eftermiddagen. Linjen har totalt 14 turer per vardag varav hälften är anslutningsturer till tågen. Lördag/söndag finns fem turer per dag men då endast till/från SSAB. Att skapa en särskild tåganslutning är sannolikt en nödvändig åtgärd för att kunna låta linje 715 brytas vid bussterminalen i Nyköping. Däremot är utredningens bedömning att en särskild SSAB-linje inte är ett krav utan snarare ska ses som ett sätt att öka kollektivtrafikresandet bland de som arbetar på SSAB. Förslaget är därför att låta denna del införas under en försöksperiod, med särskild kampanj riktad mot anställda på SSAB. Turerna som ansluter till järnvägsstationen planeras starta vid Frösäng och därefter köras via centrum, Mastvägen, Sundavägen och därefter direkt till centralstationen (omvänd riktning på eftermiddagen). SSAB-turerna körs direkt mellan Nyköpings bussterminal och SSAB (hållplats Järnverket). Trafikmässigt samordnas linjen med linje 615 för att samma fordon ska kunna användas på båda linjerna. Linjen definieras som lokal linje. 27

28 Norra kommundelen Linjeöversikt för principförslag, Framtida kollektivtrafik i Nyköpings kommun (norra kommundelen) I den norra delen av kommunen är den stora förändringen att den regionala stomtrafiken på sträckan Nyköping-Katrineholm föreslås gå via riksväg 52 (via Bettna) istället för som idag via Björkvik. Genom att saxa trafiken med linje 760 till Flen kan halvtimmestrafik erbjudas mellan Bettna och Nyköping. Mellan Stigtomta och Nyköping, där pendlingen är särskilt omfattande, föreslås en lokal linje, linje 560, komplettera den regionala trafiken. Därmed blir det under rusningstid kvartstrafik på sträckan Stigtomta-Nyköping. Tidtabellen anpassas utifrån stadstrafiken vid Nyköpings bussterminal. När det gäller orterna mellan Katrineholm/Flen och Nyköping är förslaget att de trafikeras enligt följande: Vadsbro - Linjen går igenom samhället men här bör på sikt en hållplats anläggas utefter länsväg 221 för att spara körtid. Bettna - Föreslås trafikeras uteslutande via Oppundavägen (gäller även linje 765) med uppehåll vid hållplatserna Strömsborgsvägen och Löta handel Vrena - Trafikeras endast via Riksväg 52, förslagsvis via ny hållplats i höjd med Tärnövägen där GC-tunnel finns Stigtomta Trafikeras endast via Riksväg 52 via två-tre nya hållplatser. Linje 560 kan dock köras genom samhället. Skoldagar trafikeras sträckan Vrena-Stigtomta-Nyköping även av linje 660. Linje 701/801 utvärderas i ett särskilt projekt och ett förslag för eventuella framtida trafikering kommer tas fram inom ramen för detta arbete. 28

29 Östra kommundelen Linjeöversikt för principförslag, Framtida kollektivtrafik i Nyköpings kommun (östra kommundelen) Nyköping-Gnesta Sträckan Nyköping-Gnesta trafikeras idag både via Björnlunda och länsväg 223 (linje 725) samt via länsväg 224 och därefter E4 eller via Tystberga (linje 759 eller 557). Utredningens förslag är att uteslutande låta den genomgående trafiken mellan kommunhuvudorterna köras av linje 759 via länsväg 224 och E4. Utefter E4 görs endast uppehålls vid Lästringe och Tystberga trafikplatse. I Nyköping föreslås linjen köras via trafikplats Hållet vilket dels förkortar restiden något, dels ger möjlighet till hållplatsuppehåll vid lasarettet. Linje 725 föreslås omdefinierad från regional till lokal linje och byta namn till linje 525 och köras mellan Björnlunda och Nyköping. Orsaken är att det genomgående resandet mellan exempelvis Runtuna och Aspa till Gnesta bedöms vara marginellt. Trafiken anpassas dock för att möjlighet ska finnas att byta i Björnlunda för resenärer som reser till/från Gnesta. Linje 567 mellan Lid och Nyköping föreslås bli ersatt av linje 667 mellan Lid och Runtuna varifrån vissa turer går till/från Nyköping och fungerar därmed som förstärkning till linje 525 i skoltider. Jämfört med idag innebär det att sträckan Kristinelund-Nyköping ersätts med särskild skolskjuts. Samtidigt kan elever boende i Lid resa med linjetrafik till/från Damlöts skola. 29

30 Nyköping-Tystberga-Trosa Sträckan Nyköping Tystbergatrafikförsörjs idag av såväl linje 557 (Nyköping-Gnesta), linje 555 (Nyköping-Tystberga) och vissa turer på linje 710 (Nyköping-Trosa). Linjerna har ofta olika körvägar, i synnerhet linje 555, där varje enskild avgång har unik körväg. Utredningens förslag är att trafiken i området görs mer enhetlig med linje 555 som enda linje mellan Nyköping och Tystberga vilken uteslutande körs via Svärta, Ökna vägskäl och Tystberga trafikplats. Öster om Tystberga är förslaget att vissa turer på linje 555 gå vidare till Lästringe via Sättersta. Utbudet på linje 555 motsvarar ungefär halvtimmestrafik i rusning och timmestrafik övrig tid. Trafiken till/från Trosa/Vagnhärad föreslås uteslutande trafikeras av linje 710 och köras via E4 med uppehåll vid trafikplatserna vid Tystberga och Lästringe. Vid Tystberga trafikplats samordnas linje 710 med linje 555 för att möjliggöra resor mellan Tystberga och Vagnhärad. Öknaskolan med lantbruksgymnasium föreslås trafikförsörjd av linje 655 till/från Nyköping via Tystberga trafikplats. Nyköping-Sjösa-Studsvik När det gäller linje 554 föreslås linjen endast köras mellan Nyköping och Studsvik. Delen Studsvik-Trosa har idag ytterst få påstigande och föreslås därför läggas ner helt. I övrigt körs linjen som idag med undantag av Sjösa där den föreslås att trafikeras via ny hållplats efter länsväg 227 alternativt om linjen kan vända vid skolan. 30

31 Konsekvensanalys För kommun och landsting En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv. En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Nyköping respektive Landstinget kan komma att påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Totalt beräknas kostnaderna som en konsekvens av utredningens förslag öka med ca 5 miljoner kr per år (brutto). Linje Förändring bruttokostnad Linje Förändring bruttokostnad linjer Summa 5.0 Preliminär beräkning av ekonomiska konsekvenser (miljoner kr/år), enbart utifrån utredningens förslag. Endast jämförelse mellan förslaget och dagens situation för de linjer som omfattas av större förändringar. Siffrorna avser bruttokostnader. Totalt innebär detta att produktionskostnaden, utan hänsyn tagen till fördelningseffekter 5, skulle öka mest för kommunerna medan landstinget får reducerad kostnad. För Nyköpings kommun motsvarar detta ca 5,8 miljoner kr per år och för landstinget en minskad kostnad med ca 0,4 miljoner kr per år. Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag, jämfört med dagens trafikutbud, ge Nyköping en ökad kostnad med ca 11,4 miljoner kr per år (brutto) medan landstinget skulle få en minskad bruttokostnad med ca 7,8 miljoner kr per år. I en sådan modell skulle dock Nyköping exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 7,7 miljoner kr per år för Nyköpings kommun. Utredningens förslag beräknas innebära endast mindre förändringar i behovet av särskilda skolskjutsar för kommunen. För resenär Störst påverkan får utredningens förslag för boende i östra kommundelen. Genom att koncentrera trafiken till/från Tystberga till en linje och en körväg innebär det att vissa delar av området blir utan busstrafik. Detta är dock områden där antalet påstigande är ytterst få. 5 Med fördelningseffekter avses kommunens andel av den totala trafikproduktionen i länet 31

32 Exempelvis i zonen Bälinge (mellan Tystberga och Lästringe) görs idag mellan 3-7 påstigande per dag varav samtliga är skolelever, där grundskoleelever istället kommer att erbjudas särskild skolskjuts. De delar där trafik tas bort är också generellt sådan som körs på vägar som inte kan anses vara lämpliga att trafikeras med större bussar. För resenärer från Tystberga som reser mot Vagnhärad, exempelvis för vidare byte med tåg, kommer det krävas ett byte vid Tystberga trafikplats. Detta är dock redan idag en realitet under högtrafik där de flesta turerna kräver ett byte vid trafikplatsen. I huvudsak har utredningen fokuserat på att skapa en bra kollektivtrafik där behoven är störst. Detta innebär fler turer, kortare restider och enklare tidtabell. Exempelvis föreslås stora satsningar i stråken Oxelösund Arnö Nyköping, Jönåker/Enstaberga Nyköping och Stigtomta Nyköping. Det ska också noteras att trafikförslaget utgår ifrån att fler resenärer hänvisas till att byta från landsbygdstrafik till stadstrafik. Idag innebär detta att resenärer med pendlarkort måste välja att köpa det dyrare pendlarpluskortet. Det pågår dock en särskild prisöversyn kring detta för att sådana konsekvenser ska kunna undvikas. Eventuellt innebär detta att de två produkterna slås ihop till en färdbevistyp. Sträcka Antal enkelturer 2011 Antal enkelturer förslag Nyköping-Oxelösund Nyköping-Gnesta Nyköping-Vagnhärad Nyköping-Katrineholm Nyköping-Flen Nyköping-Vrena Nyköping-Stigtomta Nyköping-Nävekvarn Nyköping-Tystberga Nyköping-Jönåker Nyköping-Enstaberga Nyköping-Bergshammar Nyköping-Studsvik Nyköping-Aspa/Runtuna Stavsjö-Krokek Skavsta-Nyköping Tystberga-Vagnhärad 6 22 (8) 28 (28) Ungefärligt antal bussavgångar per sträcka (båda riktningar) i nuvarande tidtabell respektive utredningsförslag 6 Varav antal turer som kräver ett byte inom parantes 32

33 Framtida kollektivtrafik i Nyköpings kommun, princip för utbud

34 Slutsats Dagens trafik i Nyköping är till stora delar uppbyggd utifrån skolans behov. Även om skolresandet är en viktig målgrupp finns det en outnyttjad potential med tanke på den omfattande arbetspendlingen inom kommunen. I första hand i stråket Jönåker/Enstaberga - Nyköping och Stigtomta-Nyköping där antalet arbetspendlare uppgår till över 1000 personer. Generellt är också linjenätet inom och i anslutning till kommunen svåröverblickbart med flera parallella linjer och linjer med olika körvägar. Särskilt gäller detta i den östra kommundelen. Exempelvis finns det totalt sex olika linjer som körs mellan Nyköping och Tystberga där varje enskild linje också har flera olika körvägar. Ett exempel är linje 555 där varje enskild avgång, av totalt ca 20 avgångar, har unik körväg. Det finns således ett behov att linjenätet rätas upp och förenklas. Det finns också ett behov att tydligare profilera den regionala trafiken i stråken mot Katrineholm, Flen och Gnesta. I samband med kommunöversynen för Oxelösund har också ett nytt regionalt trafikupplägg tagits fram för linje 715 där utbudet mellan Oxelösund centrum och bussterminalen i Nyköping utökas med 20 % samtidigt som kostnaderna reduceras med ca 25 %. Nyköpings kommun är en vidsträckt kommun vilket innebär att behovet av lokal kollektivtrafik är stort. Det är därmed viktigt, särskilt utifrån bakgrund att en ny kostnadsfördelning i länet diskuteras, där kommunerna ska ta fullt finansiellt ansvar för den lokala landsbygdstrafiken, att prioritera rätt områden i kommunen. Ekonomiskt innebär ändå trafikförslaget en ökad kostnad för Nyköpings kommun. I nuvarande konsortialavtal tillkommer dessutom fördelningseffekter. Det är viktigt att poängtera att om endast enstaka kommuner väljer att utöka kollektivtrafikens utbud (genom att öka antalet kilometer och timmar som trafiken körs), medan övriga kommuner väljer att bibehålla dagens nivå, kan de kommuner som väljer att gå före få en kraftigt utökad kostnad. Det är därför av stor vikt, åtminstone inom nuvarande konsortialavtal, att länets kommuner samtidigt genomför respektive trafikförslag. 34

35 Fortsatt arbete Målsättningen är att det trafikförslag som tagits fram i denna utredning införs i samband med höstterminsstarten Utifrån utredningens förslag önskas därför ett politiskt principbeslut från Nyköpings kommun under hösten Därefter kan Länstrafiken tillsammans med entreprenören för trafiken, Nobina, planera trafiken i detalj. Det är också viktigt att i god tid inför trafikstart informera berörda invånare såsom skolelever, föräldrar etc. Det är också lämpligt att i samband med trafikstart genomföra en bredare marknadsföringskampanj riktad till allmänheten. Utredningsförslaget innebär behov av ett antal fysiska åtgärder. Av störst vikt är nya hållplatser i Vrena och Stigtomta utefter riksväg 52 för att därmed kunna skapa en attraktiv regional trafik mot Flen och Katrineholm. Även i Sjösa önskas en ny hållplats utefter länsväg 227. En sådan kan lämpligen utformas i kombination med trafiksäkerhetshöjande åtgärder. I Nyköping är ett önskemål att en ny hållplats anläggs efter Västerleden mellan järnvägsbron och Oxelösundsvägen. I trafikförslaget kommer också Tystberga trafikplats få ökad betydelse som bytespunkt. Det kan därför finnas behov av ytterligare utveckling av pendlarparkering, hållplatslägen, vänteplatser etc. För att linje 555 ska kunna köra ända till Lästringes samhälle krävs en vändplats någonstans i samhället. Annars måste linjen vända vid Lästringe kyrka. Även i Tunaberg krävs att en vändplats anläggs, förslagsvis i höjd med kyrkan. Åtgärd Tidsplan Ansvariga Beslut Nyköping Höst 2011 Nyköpings kommun Detaljplanering Vinter 2012 Länstrafiken/Nobina Information och marknadsföring Inför trafikstart Länstrafiken, Nyköpings kommun Ny hållplats i Vrena och 2012 Trafikverket/Nyköpings kommun Stigtomta (riksväg 52) Ny hållplats Västerleden 2012 Nyköpings kommun Ny hållplats Sjösa (länsväg 227) 2012 Trafikverket/Nyköpings kommun Utveckling Tystberga trafikplats 2012 Trafikverket/Nyköpings kommun Vändplatser i Lästringe respektive Tunaberg 2012 Nyköpings kommun 35

36 Arnö Bergshammar Bettna Botkyrka Börsökna Enstaberga Eskilstuna Flen Gnesta Huddinge Jönåker Katrineholm Linköping kn Nacka Norrköping kn Nyköping Nävekvarn Oxelösund Runtuna Solna kn Stigtomta Stockholm kn Studsvik Sundbyberg kn Svalsta Södertälje kn Trosa Tystberga Uppsala kn Vagnhärad Vrena Västerljung Västerås kn Bilaga 1 Pendlingsmatris Nyköpings kommun Matrisen innehåller endast relationer med minst 10 arbetspendlare, källa: SCB 2006) Till ort Från ort Arnö Aspa 28 Bergshammar Bettna 40 Björkvik 27 Björnlunda 15 Botkyrka Buskhyttan Enstaberga Eskilstuna 56 Flen 47 Gnesta Huddinge 21 Jönåker Katrineholm 77 Kila 10 Linköping kn 53 Lästringe 11 Malmköping 13 Nacka 20 Norrköping kn Nyköping Nävekvarn Oxelösund

37 Arnö Bergshammar Bettna Botkyrka Börsökna Enstaberga Eskilstuna Flen Gnesta Huddinge Jönåker Katrineholm Linköping kn Nacka Norrköping kn Nyköping Nävekvarn Oxelösund Runtuna Solna kn Stigtomta Stockholm kn Studsvik Sundbyberg kn Svalsta Södertälje kn Trosa Tystberga Uppsala kn Vagnhärad Vrena Västerljung Västerås kn Till ort Från ort Runtuna Solna kn 11 Sparreholm 10 Stavsjö Stigtomta Stockholm kn Svalsta Södertälje kn Trosa Tystberga Uppsala kn 23 Vagnhärad Vrena Västerljung Västerås kn 19 Ålberga Örebro kn 18

38 Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag Nedan redovisas utredningens arbetsmaterial när det gäller tidtabeller. De ska endast ses som preliminära och kan komma att förändras inför trafikstart. Exempelvis har inte körtider kontrollerats i de fall det handlar om nya linjesträckningar. Enstaka turer kan också saknas i arbetsmaterialet. 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 Linje 615 Linje

46 46

47 47

48 48

49 49

50 Bilaga 3 Biljettstatistik per linje Biljettstatistiken avser genomsnitt antal påstigande per avgång under veckorna Statistiken redovisas även per zon (Länstrafikens taxezoner). 50

51 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 56

57 57

58 58

59 59

60 60

61 61

62 62

63 63

64

65

66 Länstrafiken Sörmland Drottninggatan 27 Tingshusplatsen 2 Box 8013, ÖREBRO Box 88, NYKÖPING Tel: Tel: Fax: Fax: