Är sociala intranät framtiden? Erfarenhetsutbyten i fysiska och virtuella miljöer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är sociala intranät framtiden? Erfarenhetsutbyten i fysiska och virtuella miljöer"

Transkript

1 Är sociala intranät framtiden? Erfarenhetsutbyten i fysiska och virtuella miljöer Mats Liljerehn Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet Examensarbete 15 hp Kandidatuppsats Pedagogik III VT 2011 Handledare: Marianne Döös Examinator: Klas Roth English title: A powerful future for social intranets? Exchange of experiences in physical and virtual environments. Publicerad: Denna revision:

2 Är sociala intranät framtiden? Erfarenhetsutbyten i fysiska och virtuella miljöer Sammanfattning Erfarenhetsutbyte sker på alla arbetsplatser och pågår hela tiden, i både virtuella och fysiska miljöer, och kan leda till ett lärande och ibland även till kompetensutveckling. Syftet med studien var att bidra till ökad förståelse kring erfarenhetsutbyte via virtuella miljöer och empirin bestod av fem semistrukturerade intervjuer av chefer i organisationer i Sverige. Ett antal teman valdes och sammanställdes i en intervjuguide som sedan användes dels vid intervjutillfället och dels i resultatredovisningen. Fokus har legat på att cheferna mer förutsättningslöst ska (a) beskriva hur de upplever att erfarenhetsutbyten går till idag samt (b) ge en bild av hur de relaterar till termen socialt intranät. Resultatet redovisas med utdrag ur intervjuerna, som ska ge en samlad bild av hur cheferna uppfattat frågorna och valt att svara på dem. Intervjumallens delar, ett antal teman, kommenteras med en analys av varje del. Vidare diskuteras det faktum att de chefer som deltagit i denna studie har haft svårt att ha en samlad bild av erfarenhetsutbyte, men betydligt lättare att relatera till de delar som intervjumallen fokuserar på: delaktighet, kompetensutveckling, nyfikenhet/motivation och virtuella miljöer. Empirin verkar stödja det som bl.a. tagits upp av Ellström (1992) och Kock (2010) att informellt lärande, som t.ex. ett erfarenhetsutbyte, kräver stöd av en formell utbildningsinsats. Det virtuella erfarenhetsutbytet verkar behöva kompletteras med fysiska möten, s.k. face2face, för att kunna bli den viktigaste formen av kunskapsöverföring i kunskapsintensiva organisationer i Sverige. Slutsatsen är att det fysiska mötet mellan människor fortfarande är centralt, men att det sociala intranätet är framtiden och styrkan kommer att vara när dessa två ytterligheter samverkar. Nyckelord Erfarenhetsutbyte, socialt intranät, sociala medier, virtuella miljöer, intranät, kompetensutveckling, lärande, formellt lärande, informellt lärande.

3 A powerful future for social intranets? Exchange of experiences in physical and virtual environments. Abstract Exchange of experiences is constantly on-going in workplaces, both in virtual and physical environments, which may lead to some sort of learning and/or competence development. The aim of this study is to add knowledge and understanding of exchange of experiences in virtual environments. This was done by five semi structured interviews with managers at five different organizations in Sweden. A number of themes were chosen, focusing on exchange of experiences in virtual environments and how that relates to a social intranet, if applicable. The themes included participation, competence development, motivation, and virtual environments. The results are presented with excerpts from interviews, which forms a coherent picture of how the themes were interpreted by the managers. The fact that the managers have had difficulties in relating to exchange of experiences as such, is discussed, and compared to the ease in which the managers relates to the themes of this study. The main contribution of this study is the finding that informal learning requires some sort of formal education. Also, virtual exchanges of experiences need to be supplemented by physical meetings, and findings conclude when combined with a virtual environment setting, such as a social intranet, learning will become even more effective and powerful. Keywords Exchange of experiences, social intranet, social media, virtual environments, competence, competence development, learning, formal learning, informal learning.

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Abstract... 4 Förord... 6 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte och frågeställningar... 8 Begrepp... 9 Teoretisk bakgrund Metod Resultat och analys Diskussion och slutsats Referenser Bilagor... 39

5 Förord Einstein, den okrönte mästaren av one-liners, brukar citeras med sitt lakoniska kunskaper är erfarenheter, allt annat är information. Kunskaper är sällan något som vi skapar helt på egen hand, och många menar att i dagens arbetsliv är kunskaper ingenting utan ett socialt sammanhang. Alldeles oavsett, så bygger våra egna kunskaper på andra individers erfarenheter och att dessa individer dessutom delat med sig. Idag har de sociala medierna gjort sitt intåg i våra liv och dessa gör att vi kan dela kunskaper på ett sätt som vi inte upplevt förut - vi genomgår just nu ett paradigmskifte som vissa påstår är lika stort som Gutenberg. Kanske är det så, att utbyte av erfarenheter med hjälp av sociala medier, kan få dina kunskaper att växa - trots att utbytet inte är direkt sammankopplat, varken i tid eller rum? Det senare skulle Einstein ha gillat. Tack till min handledare Marianne Döös och mina kontakter på Twitter för idéer och delade erfarenheter. Följ efterdyningarna av detta projekt på Detta arbete tillägnas Ylva, min stora inspiration. Stockholm, januari 2011 Mats Liljerehn 5

6 Inledning I denna inledning tecknas en bakgrund till studien och varför begreppet erfarenhetsutbyte används. Syfte och frågeställningar redovisas innan inledningen avslutas med en kort genomgång av några relevanta begrepp. Erfarenhetsutbyte sker på alla arbetsplatser, i olika former och på olika sätt, ibland är det fysiska möten korridorsnack, informationsmöten, kaffepauser, avdelningsmöten och ibland en aktivitet i virtuella miljöer e-post, nätbaserade diskussioner/diskussionsgrupper. I båda dessa fall pågår en generering av kunskap, ett betydande erfarenhetsutbyte där kunskaper växer fram mellan deltagarna. Detta erfarenhetsutbyte kan leda till ett lärande, kompetensutveckling eller en känsla av samhörighet. Vad skälet än är, så verkar det pågå hela tiden (Jobring & Bergenholtz, 2006; Heide, 2008). Denna studie vill bidra till ökad förståelse kring erfarenhetsutbyte via virtuella miljöer, men tar sin utgångspunkt i erfarenhetsutbytet som sådant. Hur går det till idag och hur kan det sättas i relation till medarbetares delaktighet och kompetensutveckling? Hur beskriver en chef erfarenhetsutbyten och dess potential? Är det något som uppfattas som en möjlighet och tror cheferna att detta kommer att påverka det virtuella erfarenhetsutbytet i framtiden? Bakgrunden till studien Det finns flera skäl till att jag använder begreppet erfarenhetsutbyte i denna studie. Låt mig börja med en bakgrund. Om jag använder Google 1 och söker på begreppet erfarenhetsutbyte får jag över träffar. De översta 30 träffarna handlar uteslutande om nätverksträffar, benchmarking, konferenser, dvs. fysiska, mänskliga kontakter. Det gemensamma för dessa är att de är övergripande ämnen som erfarenheter av företagande, företagsledning, internationella kontakter etc. Men enligt Jobring och Bergenholtz (2006) så finns det ett informellt lärande, ett erfarenhetsutbyte, som inte är lika övergripande och sker oftare. De tänker på utbytet mellan medarbetare på en arbetsplats, kopplat till det dagliga arbetet och där erfarenheter delas vid behov. Jobring och Bergenholtz menar att i en arbetstagares kompetensutveckling finns det (a) en formell del (t.ex. utbildning och kurser) och (b) en informell del (där vi lär oss kontinuerligt). Det informella lärandet består av tre delar: - erfarenhetsutbyte - återkoppling - självvärdering 1 Sökning på ordet erfarenhetsutbyte via Hämtat Se skärmbild av sökningen i Bilaga 2. 6

7 Det sistnämnda skulle kunna vara en reflektion över den egna insatsen och återkopplingen kan t.ex. vara i form av ett utvecklingssamtal och dessa båda bidrar till ett lärande på sitt sätt. Enligt Jobring och Bergenholtz kan erfarenhetsutbyte vara något som pågår informellt ett exempel på det kan vara kollegor som diskuterar ett problem som uppstått och hur det ska lösas. Poängen är att om de utbyter erfarenheter, och om dessa erfarenheter kan kombineras, kan en lösning uppstå ur dessa delar som var för sig inte var tillräckliga. Detta liknar det som Runsten (2010) kallar en förlängning av sin egen kunskapsbas när kollegor använder sig av varandras kunskaper. Mitt eget intresse av studien ligger i att se om termerna sociala medier och socialt intranät har fått genomslag hos organisationer i Sverige och om det är något som uppfattas som en möjlighet. Med hjälp av sociala intranät kanske kaffeborden och informationsmötena alltmer omvandlas till virtuella möten miljön må ha ändrats, men påverkar det erfarenhetsutbytet som sådant? Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse kring chefers syn på erfarenhetsutbyte via virtuella miljöer. Frågeställningar Syftet med studien ska belysas med hjälp av fyra teman: 1. Hur beskriver chefer det dagliga erfarenhetsutbytet? 2. Bidrar delaktighet och nyfikenhet till erfarenhetsutbyte? 3. Vad upplever chefer är fördelen med erfarenhetsutbyte i en virtuell miljö? 4. Hur ser chefer på det framtida erfarenhetsutbytet i en virtuell miljö? 7

8 Begrepp Några av de begrepp som används i denna studie, torde vinna på att förklaras närmre. Dock är inte ambitionen med detta avsnitt att ge några uttömmande beskrivningar eller definitioner, utan att förse läsaren med en bakgrund inför vidare läsning. Sociala medier Sociala medier är en grupp av internet-applikationer som bygger på grunderna för Web 2.0 samt att dessa applikationer tillåter utbyte av material enligt begreppet User Generated Content (UGC) 2. Begreppet Web 2.0 uppstod 2004 och var ett sätt att beskriva ett (på den tiden) nytt sätt att använda internet, där det inte längre endast var en avsändare som producerade material och gjorde det tillgängligt. Det blev mer av ett tillstånd med ständigt pågående förändring och modifiering av material i en anda av gemenskap och samarbete. Begreppet UGC kan ses som summan av alla de sätt som deltagare begagnar sig av sociala medier (Kaplan & Haenlien, 2010) och kan liknas vid interaktionen i distansutbildningar och nätverk. Deltagare konsumerar inte bara material utan agerar även som producenter och gör sitt material tillgängligt för andra deltagare (Lindqvist & Södervall, 2009; Carlén, 2010). Intranät Det existerar ingen konsensus kring begreppet intranät, men Heide (2002) hävdar att en definition är att betrakta ett intranät som ett företags internet som endast är tillgängligt för de anställda på just det företaget. Heide lutar sig mot Steven Telleens definition från 1998 och citerar: An intranet is a set of content shared by a well-defined group within a single organization (Heide, 2002, s.88). Här ligger alltså fokus på innehållet och avgränsningen av tillgängligheten och de tekniska aspekterna hamnar i bakgrunden, menar Heide. Av detta följer att definitionen blir tämligen vag, men målet med ett intranät blir tydligare; att stödja utbytet av information och underlätta tillgången på kunskap. 2 För att ytterligare skärpa möjligheterna att studera sociala medier behöver vi även hålla isär vilka typer av applikationer som ingår i gruppen. Kaplan och Haenlien använder sig då av begreppen media research (som innebär social närvaro och innehållsrik media) och social process (som avser självpresentation i ett sammanhang där vi delar med oss av den i enlighet med vissa regler (de engelska begreppen är social presentation och self disclosure). Författarna vill använda dessa begrepp för att dela upp de sociala medierna i olika grupper, det är intressant ur studiesynpunkt att kunna skilja sociala medier som Facebook och Youtube från LinkedIn. Jag har själv funderat mycket på hur man ska klassificera Twitter och bloggar, som hamnar i olika kategorier beroende på användare och användarens mål och avsikter. 8

9 Socialt intranät Mycket av det virtuella informationsutbytet sker idag via e-post och intranät. Termen sociala medier i företagssammanhang, för ofta tankarna till extern marknadsföring och kundkontakt, så en mer relevant term skulle kunna vara socialt intranät som bättre beskriver möjligheterna till interaktion via företagsspecifika virtuella nätverk. Termen socialt intranät saknar vetenskaplig definition, men på engelska finns termen Enterprise 2.0. För att beskriva Enterprise 2.0 lyfter McAfee (2006) fram fyra ledord kommunikation, samarbete, kreativitet, transparens för att ytterligare beskriva det sociala intranätet och gör ett ambitiöst försök att sammanställa en definition för vad ett socialt intranät kan vara. Han beskriver grundtanken som [Using] wikis, blogs, group-messaging software ( ) can make a corporate intranet into a constantly changing structure built by distributed, autonomous peers - a collaborative platform that reflects the way work really gets done. (McAfee, 2006, s. 1) Den teknologi som ryms inom sociala intranät och Enterprise 2.0 är inte ny. Sättet att använda sig av den är inte heller ny, men det medför ett nytt sätt att förhålla sig till arbetssätt och formerna för samarbete. McAfees beskrivning av Enterprise 2.0 kan sammanfattas som the use of emergent social software platforms within companies, or between companies and their customers (Mackeviciute & Iacubiţchi, 2010, s. 3). Virtuella miljöer Ursprunget till virtuella miljöer finns bl.a. inom fordonsindustrin och kan dateras tillbaka till 1960-talet. Med virtuella miljöer avses en interaktiv, virtuell bild som stöds av bl.a. ljud, och som har som mål att skapa en illusion för användaren att denne befinner sig på en annan plats. (Ellis, 1994; Bergius & Sandell, 2005). Denna studie koncentrerar sig på virtuell miljö i organisationssammanhang och menar med virtuell miljö en datorstödd kommunikation via videokonferens, sociala medier eller sociala intranät dvs. text, ljud och bild kombinerat. Studien jämför erfarenhetsutbyte i fysiska och virtuella miljöer, dock torde det framgå i texten vad distinktionen mellan dessa är, men kort kan sägas att en fysisk miljö är en sådan där människor möts öga-mot-öga (kallas även ansikte-mot-ansikte eller face2face) i enskilda samtal eller i grupp. 9

10 Teoretisk bakgrund Avsnittet redovisar teorier som hjälper till att skissera det teoretiska ramverk som kan behövas för att förstå erfarenhetsutbyte ur en teoretisk synvinkel, relaterat till begrepp och arbetssätt, såsom delaktighet, drivkraft, kompetensutveckling, motivation/nyfikenhet, lärande och lärandeprocess. Inledning Denna studie intresserar sig för erfarenhetsutbyte i virtuella miljöer, men även hur den kan yttra sig i traditionell, fysisk form. Gemensamt är dock att erfarenhetsutbyte kan stimulera lärandet, bl.a. genom problembearbetning och problemlösning, men även med diskussion och dialog. Informella diskussioner kring utformning av arbetsuppgifter och möjligheter/begränsningar, kan ske mellan kollegor, vid en kaffepaus eller spontant t.ex. i en korridor. Dessutom får detta erfarenhetsutbyte en mer kontinuerlig karaktär om det sker via en virtuell miljö (Jobring & Bergenholtz, 2006). Delaktighet En komponent som är intressant i detta sammanhang är delaktighet. Ellström (1996) konstaterar att delaktighet på arbetsplatsen, t.ex. i utvecklingen av verksamheten genom målformulering och planering, ibland leder till en kompetenshöjande effekt. Ellström konstaterar att detta gäller om (a) uppgiftens lärandepotential är tillräckligt stor (b) kompetenskravet är nog högt. Dessa förutsättningar är i sin tur beroende av möjligheterna till lärande, som inte får begränsas av bristen på lättillgänglig information i verksamheten (Ellström, 1996; Ahl, 2004). Drivkraft Bristen på t.ex. lättillgänglig information (eller en bristfällig organisation) kan kompenseras av drivkraft. Drivkraften och dess betydelse för individens lärande har fångat forskningsvärldens intresse, bl.a. Illeris (2007) talar om störningar, konflikter och obalans som motivation och drivkraft för lärande. En individ som upplever att något inte överensstämmer med de föreställningar denne har, upplever en drivkraft för lärande som ska (kan) rätta till det bristande samband som finns. Daniel Berlynes 3 teori om nyfikenhet 4 som motivation är central för Illeris (2007) i detta sammanhang, där känslan av att något som inte överensstämmer kan ses som ett tillstånd hos individen, ett tillstånd som Illeris liknar vid någon form av kunskapslucka. Denna lucka ska vara utmanande men inte överväldigande, enligt Illeris, för då leder nyfikenheten till ett utforskande eller kunskapssökande beteende. NE länkar denna typ av motivation samman 3 En presentation av Daniel Berlyne finns på Universty of Torontos webbplats hämtad Nyfiken är den som är angelägen om att få veta hur saker och ting förhåller sig och nyfikenhet definieras som det att vara nyfiken Nationalencyklopedin, hämtad

11 med aspirationsnivå 5 och tillägger att det speglar till stor del individens tidigare erfarenheter av liknande situationer. Motivation Detta kan ses som ett relationellt begrepp, människan är alltid motiverad (eller omotiverad) i förhållande till något. Men om individen är motiverad (eller omotiverad) att göra något, och sedan (inte) gör det, då finns inget motivationsproblem, utan problemet uppstår när någon annan vill att någon ska göra något och de två inte är överens (Ahl, 2004). Begreppet motivation är trubbigt, men det används i vardagsspråk för att förklara beteenden. Enligt SAOL är motiv en bevekelsegrund eller ett skäl, medan motivation beskrivs som ett system av motiv för handlingar 6. I NE så är motivation en psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål 7. Kompetens och kompetensutveckling Begreppet är inte exakt definierat och betyder olika i olika sammanhang. Yrkeskunnande, kompetens och kvalifikation är närbesläktade och har en gemensam innebördskärna. Att definiera att vara yrkeskunnig, kompetent eller kvalificerad kräver att begreppen relateras till en uppgift (Ellström, 1992). Ackommodation ger lärandet en mer hållbar och generell användbarhet i en arbetssituation och gör den till en central komponent i kompetensbegreppet. Kompetens innebär att kunna dra lärdom av sina erfarenheter och den förståelse man utvecklat, och om detta sammanfaller med det önskade resultatet av lärandet, kan detta kallas kompetensutveckling (Illeris, 2007). Kompetensutveckling kan också beskrivas som en sammanfattande beteckning på de olika typer av planerade åtgärder, som kan utnyttjas för att påverka utbudet av kompetenser/kvalifikationer på den interna arbetsmarknaden (Ellström, 1992, s. 16) 8. Formellt och informellt lärande Formellt lärande kan vara planerade och organiserade, i t.ex. kurser och utbildningar i anslutning till arbetet. Informellt lärande är inbakade i konkreta sammanhang, inuti en arbetsuppgift och sker i små steg och är generellt sett något som sker när du är fokuserad på annat, t.ex. möten, projekt, diskussioner. Dessa begrepp är inga motsatser, utan är ömsesidigt beroende av varandra: informellt lärande kräver oftast stöd av ett formellt lärande, där det formella lärandet kan öka förmågan att tillgodogöra sig det informella lärandet (Ellström, 1992; Fåhræus & Döös, 2006; Kock, 2010). Det informella lärandet kan bestå av erfarenhetsutbyte 5 aspirationsnivå, Nationalencyklopedin, hämtad SAOL, Svenska Akademiens ordlista, s Motivation: Litteraturanvisning. Nationalencyklopedin, hämtad Med den interna arbetsmarknaden använder Ellström en definition från Osterman (1988): Med ett företags eller en myndighets interna arbetsmarknad förstås den praxis, informell samt formella regelsystem och de beslutsprocesser, som styr bl a arbetsbeskrivningar (och därmed formellt föreskrivna kvalifikationskrav), rekrytering, befordran och lönesättning för ett yrke eller en grupp yrken. Det kan således finnas ett flertal interna arbetsmarknader inom ett företag eller myndighet 11

12 med kollegor, återkoppling från chefer och egen reflektion över arbetsuppgifter och resultat (Jobring & Bergenholtz, 2006). Lärande och lärandeprocess Illeris (2007) beskriver lärandets fundamentala processer som samspelet mellan individen och dess omgivning. Det pågår en bearbetning under hela vår vakna tid: vi tillägnar oss intryck, impulser läggs till tidigare infångade impulser och vi bygger på det viset vidare på vårt eget lärande. Även om Illeris är ambivalent till Kolbs lärocirkel så erkänner han trots det att Kolb vidareutvecklat Piagets förståelse av lärandet. Kolbs cirkel utgör en systematisering av lärprocesserna, som sammanfattar teorier av Dewey, Lewin och Piaget och definierar lärande som en omvandling, en transformation av erfarenhet (Illeris, 2007). Kolb definierar ett sätt att, genom lärande, göra erfarenheter och omgivningar begripliga (Ohlsson, 2004). De olika stegen i Kolbs lärocirkel (se Fig 1) förhåller sig till olika människors lärstilar, vilket innebär att dessa människor är olika effektiva i olika stadier i cirkeln; olika individer har olika preferenser för olika erfarenheter vid inlärning, där - konkret upplevelse är kopplat till praktiska, realistiska övningar - reflekterande observationer relaterar till möjligheter att lyssna till andra individers redovisningar/föreläsningar - abstrakt begreppsbildning är kopplat till teoretiserande - aktivt experimenterande är något som fokuserar på problemlösning i grupp och diskussioner (Lundmark, 1998) Det viktiga med Kolbs cirkel är att lärandet är ständigt pågående och visar på just den transformation av erfarenhet som Ohlsson (2004) lyft fram. Fig 1: Kolbs lärocirkel, efter Illeris (2007). Fig 2: Lärandets tre dimensioner (Illeris 2007). Illeris (2007) tes kring lärande inbegriper tre dimensioner; innehåll, drivkraft och samspel (Fig 2) och han knyter också an till erfarenheten, som här signalerar ett lärande som är mer djupgående än vardagligt lärande, eftersom erfarenhet indikerar att individen har en personlig kännedom om något. Samspelsdimensionen består enligt Illeris av individens samspel med omgivningen och nyckelorden är handling, kommunikation och samarbete. Illeris cirkel 12

13 omsluter de tre dimensionerna och benämns samhälle vilket i detta fall är liktydigt med det sociala sammanhang där ett lärande försiggår, exempelvis en arbetsplats. Om Kolb står för lärprocessen, Illeris för sammanhanget, så lyfter Lundmark (1998) fram det tidsmässiga skeendet i lärandet och beskriver sekvensen i följande figur (Fig 3): Fig 3: Förändringar vid pedagogisk påverkan. Lundmark (1998) efter Wallin, Söderström & Hede Notera särskilt den dubbelriktade pilen mellan (3) och (4). Lundmark beskriver den individuella lärandeprocessen över tid. Processen initieras av det som Lundmark kallar en formell påverkan, exempelvis en formellt initierad utbildningsinsats, samt individens motivation eller drivkraft, vadhelst som påverkar individen att påbörja lärprocessen. Kunskapsutvecklingen påverkar aktivt kunskapsanvändningen, och vice versa, när individen aktivt utnyttjar sina kunskaper i en arbetssituation. Enligt Granberg (2000) är det individer som lär, genom att utveckla kunskaper i interaktion med sin omgivning och där en viktig del av detta resonemang är att individen är en del av den kontext där lärandet sker. Döös (2005) menar att det dessutom finns en skiljelinje; kunskapen är individburen men konstruktionen är social, för den senare sker i handling och interaktion med andra individer. Svedberg (2007) å sin sida talar om att det är en dialektisk process med utgångspunkt i individens förståelse av omgivningen, en personlig referensram. Utbyter vi inte erfarenheter så finns inget som föder processen som Svedberg skisserar, men utbyter vi erfarenheter så kan vi lära, ett erfarenhetslärande (Fig 4). Fig 4: Erfarenhetslärande, efter Svedberg (2007). 13

14 Detta erfarenhetslärande som Svedberg talar om måste stödjas dels av formella (planerade) utbildningsinsatser, dels genom informella tillfällen för erfarenhetsutbyte som är en naturlig del av arbetet och arbetsuppgifterna. Ellström (1996) beskriver att ett IT-baserat system är också en förutsättning för ett lyckat resultat beroende på de stora informationsmängder som finns tillgängliga i dagens samhälle. Detta kan kopplas till det som Säljö (2009) framhåller: en samlade kunskapen finns samlad i externa minnessystem. Heide (2002) pekar på att ett ITbaserat system också ger andra möjligheter för att virtuella organisationer kan byggas upp och fungera, men det finns inga empiriska bevis för att tekniken i sig förändrar det mänskliga beteendet. Tidigare forskning Jag har inte lyckats finna någon i detta sammanhang relevant tidigare forskning, inom området erfarenhetsutbyte i virtuella miljöer eller sociala intranät på företag i Sverige i arbets- och utbildningssammanhang. Sökning har skett via kontakter i eget nätverk samt databaser på Stockholms universitets webbplats. Detta följdes upp med sökningar via Google Scholar 9. Troligtvis är det så, att det sociala intranätet är för ungt för att ha kunnat vara föremål för några vetenskapliga studier. Flera studier rör sig i området kring erfarenhetsutbyte och delaktighet, t.ex. Carlén (2010), Hrastinski (2007) och Fåhræus (2003). Carlén studerade erfarenhetsutbyte med hjälp av en e-postlista, Hrastinski tittade på delaktighet i e-utbildning och Fåhræus undersökte inlärnningsprocesser bland distanslärande personer. Dessa berör erfarenhetsutbyten, men inte i en virtuell miljö som liknar det sociala intranätet som jag valt att definiera det. Empirin i dessa studier är mer än 5 år gammal (i vissa fall från nittiotalet), en tid då sociala intranät inte existerade i den omfattningen så att de var föremål för intresse från forskare. Vissa aspekter av dessa studier är dock relevanta inom området för denna studie och de berörs också på några ställen i denna studie. Det kan tänkas att vi inom en snar framtid får ta del av vetenskapliga studier inom detta område, men än dess tid inte kommen. Tills dess kan resultaten från denna studie tjäna som en pusselbit i den kartläggning som säkerligen kommer att publiceras de kommande åren. 9 Webbplats för ökning på vetenskapliga publikationer: Google Scholar 14

15 Metod Denna del beskriver vilka metoder som använts i denna studie och hur de kan kopplas till teoriavsnittet. Vidare ges en genomgång av hur valda metoder kan kopplas mot syfte och frågeställning. Jag har valt att använda en kvalitativ metod för insamling av empiri, där intervjuer har utförts med chefer i arbetsledande ställning på fem stycken organisationer i Sverige. Intervjuerna har varit semistrukturerade och intervjuguiden har utformats efter Bryman (2007) för att framkalla en bild av vad informanterna uppfattar som betydelsefullt kring det sammanhang, som undersökningens teman anger. Målet var att få intervjun att likna ett samtal, där informanten berättar om sina erfarenheter och hur denne tolkar situationen (se Kvale & Brinkmann, 2009). För att inte påverka informanterna i någon särskild riktning, inleds intervjuerna med breda och generella frågor (Bryman, 2007), för att sedan röra sig mot det som är studiens syfte; att bidra till förståelsen kring erfarenhetsutbyten i virtuella miljöer. Detta förfarande grundar sig på mina förkunskaper inom området och att jag uppfattade att få svenska organisationer idag använder ett socialt intranät. Eftersom användandet av sociala intranät ännu är i sin linda inom arbetslivet, bedömde jag det som väsentligt att se hur erfarenhetsutbyte går till mer förutsättningslöst. Dessutom skulle det vara intressant i sig, ifall sociala intranät skulle nämnas av informanterna själva och inte enbart som svar på en direkt fråga. Vid intervjutillfället grupperas frågorna i olika avdelningar, eftersom detta ger en mer konsekvent och fokuserad intervju, då man undviker att växla mellan olika teman och områden. En intervjuguide skapades med teman och generella frågor, baserat på de forskningsfrågor som studien söker att belysa. Frågorna är författade med avsikt att uppmuntra informanten att bredda sitt svar, så att svaren innehåller resonemang och djupare information än vad som skulle kunna vara fallet om endast en enkät användes. Hade en kvantitativ metod använts, t.ex. med enkäter, skulle inga följdfrågor kunna ställas och informantens fördjupande information hade då riskerat att gå förlorad (Johannessen & Tufte, 2003; Bryman, 2007). Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse kring chefers syn på erfarenhetsutbyte i virtuella miljöer, med ett särskilt intresse för sociala intranät. Valet att låta chefer i arbetsledande ställning uttala sig om ämnet grundade sig i, att det hösten 2010 föreföll finnas få medelstora eller stora organisationer 10 i Sverige som använde ett socialt intranät. Däremot finns det organisationer som hade planer, som initierat förstudier och/eller som hade funderingar på sociala medier Egen undersökning i eget nätverk, samt eftersökningar i forskningsdatabaser tillgängliga via Stockholms Universitetsbiblioteks webbplats, % av alla företag [i USA] planerar att använda sociala medier i någon form under (Williamson, 2010). 15

16 Hur skall då detta undersökas? Det fanns anledning att tro, att cheferna skulle kunna tänkas ha svårt att obehindrat relatera till frågan om erfarenhetsutbyte i virtuella miljöer. Däremot var det mer troligt, att de skulle kunna diskutera och uttrycka egna funderingar om de ingående delarna 12 var för sig. Enligt Johannessen och Tufte (2003) ska frågorna i en kvalitativ intervju vara öppna och utan fasta svarsalternativ, vilket ger mindre påverkan från forskaren och en tydligare bild av hur informanten har uppfattat frågan/problemställningen. Bryman (2007) menar att betoningen ska ligga på generella frågeställningar i början av intervjun, vilket lyfter fram informanternas egna synsätt och tolkningar. Avgränsning Enligt Johannessen och Tufte (2003) innebär att arbeta med forskningsfrågor att hitta relevanta nyckelbegrepp som kan användas för att beskriva det fenomen som ska undersökas. Några begrepp hittades i litteratur, t.ex. nyfikenhet som Lundmark (1998) menar kan vara en förklaring till varför lärandet går olika lätt och motivation som enligt Ahl (2004) är det som på olika sätt aktivera en individ att lära sig något. Fenomenet socialt intranät kan på ett sätt betyda att erfarenheter utbyts mellan medarbetare, vilket också lyfts fram av bl.a. Jobring och Bergenholtz (2006) som talar om utbyte via en virtuell miljö får en mer kontinuerlig karaktär. Lärande, kollektivt lärande, kompetens och kompetensutveckling är stora begrepp som inte låter sig omfattas i en enda studie. Att avgränsa är därför nödvändigt enligt Johannessen & Tufte (2003) och de föreslår att vissa begrepp dekomponeras vilket ger studien en möjlighet att systematisera ett omfattande fenomen genom att dela upp det i olika komponenter, t.ex. erfarenhetsutbyte delas upp i denna studie upp i fysiskt och virtuellt erfarenhetsutbyte, lärande i formellt och informellt lärande. Datainsamling En semi-strukturerad intervjuguide skapades baserad på Bryman (2007) med ett antal teman, då detta ger en viss standardisering som ger fördelen att svaren blir lättare att jämföra och tiden används effektivt. Intervjuguiden testades sedan i en pilotintervju som användes för att pröva frågorna och försöka avgöra om författarens förförståelse om ämnet påverkat frågeställning och formulering. Erfarenheterna från denna pilotintervju användes för att korrigera frågorna och frågeställningarna. Denna korrigerade intervjuguide användes sedan till de intervjuer som ligger till grund för empirin. En introducerande förklaring skrevs för att användas som en inledning till intervjun, för att förklara författarens bakgrund och roll och för att redogöra för studiens ursprung och syfte (Bryman, 2007; Johannessen & Tufte, 2003). För att påverka informanternas svar i så liten grad som möjligt, kommer vi in på virtuella miljöer tämligen sent i intervjun. Detta för att den kvalitativa studien bör inleda en intervju med mer generella frågeställningar (Bryman, 2007). Jag antog att begrepp som delaktighet, kompetens och motivation var välkända begrepp för informanterna och för att följa den metodik som Bryman förslår, så ville jag inleda intervjuerna med att informanterna själva får lägga ut 12 Se teori-avsnittet s. 10ff. och Intervjuguiden i Bilaga 1. 16

17 texten om dessa begrepp, utan att jag (via intervjumallen) styr samtalet mot just virtuella miljöer. En semistrukturerad intervjuteknik valdes, då betydelsen på begreppet sociala intranät är olika för olika människor. Som Bryman (2007) påpekar så kan det antas att det fanns behov av att hjälpa informanten att förstå sammanhanget samt att det i intervjun fanns möjligheter att ställa uppföljningsfrågor. Urval Fem informanter valdes ur mitt eget nätverk, eller via kontakt i mitt eget nätverk, och urvalet styrdes av vilka som just vid detta tillfälle var tillgängliga för en intervju ett bekvämlighetsurval som Bryman (2007) definierar det. Informanterna är spridda i ålder, från 30 till 59 år, vilket gör att de har olika bakgrund och erfarenheter, men samtliga är män vilket skulle kunna tänkas påverka resultaten. Informanternas bakgrund är inte homogen; antalet tjänstgöringsår, akademisk bakgrund och erfarenheter av sociala intranät varierar. Dessutom är det olika typer av organisationer; små och stora, offentliga och privata, centralstyrda och självständiga. Att valet föll på chefer med personalansvar beror på att undertemat i undersökningen är socialt intranät, vilket det är få företag som använder idag och därmed är det följaktligen också få medarbetare som använt ett socialt intranät. Däremot har många chefer funderat på, initierat en förstudie kring eller inlett pilottester med ett sådant nät och denna studie koncentrerar sig på hur cheferna ser på dessa frågor kring det eventuella framtida införandet av socialt intranät som bärare av erfarenhetsutbyte. I mångt och mycket ligger utvecklingen av virtuella erfarenhetsutbyten i händerna på cheferna själva och om de anser att det är en framkomlig väg. En informant har valt att offentliggöra den intervju som denne medverkade i, med ljud och rörlig bild, vilket har varit helt i linje med min egen övertygelse, att transparens är av godo. Mitt eget arbete har löpande uppdaterats och kommenterats via min egen hemsida, blogg och kontakter via sociala media (främst Twitter) 13. Jag har trots detta valt att anonymisera personerna och företagen, för att fokus ska hamna på hur chefen som person uppfattar situationen. Vissa av företagen/organisationerna är välkända och har i andra fall en speciell profil. För att inte detta ska påverka läsaren har jag valt att ta bort namn på personer och organisationer. Intervjuprocedur Intervjuerna utfördes på informantens arbetsplats, utom i ett fall, och de spelades in elektroniskt. Informanten informerades innan intervjun startade, om hur den skulle gå till, ungefär hur lång tid det skulle ta och vilka teman som skulle beröras. Information lämnades om att intervjun var frivillig, att den kunde avbrytas när som helst (och utan motivering) och även att informanten kunde välja att undvika att svara på vissa frågor. Vidare informerades om forskningsetiska krav, hur det inspelade materialet skulle behandlas och hur materialet skulle användas och bearbetas. 13 Författarens hemsida och blogg: 17

18 Sedan följde en redovisning av anonymitet, där huvuddragen var att informantens identitet skulle anonymiseras lika väl som företaget/organisationen. Varje intervju tog cirka 45 minuter i anspråk. Efter att frågorna i intervjuguiden var avklarade inbjöds informanten till att diskutera frågeställningar fritt där det fanns chans att beröra ämnen som ligger utanför studien men som ändå kunde kännas relevanta. Samtliga informanter accepterade och syntes intresserade av både ämnet och möjligheterna att få referera till egna funderingar och erfarenheter utan att vara styrd av intervjuguiden. Gemensamt för hela intervjuoch diskussionstillfället var att intervjuaren sökte att koncentrera sig på att lyssna och inte påverka informantens svar och eventuella associationer. Efter intervjun tackades informanten för att de ställt upp på intervjun och så generöst delat med sig av sin tid och sina erfarenheter. I detta läge antyddes en tidplan för studien och hur uppföljningen skulle gå till. Intervjuer Eftersom denna studies syfte inte är att undersöka hur informanterna uttrycker sig språkligt, kan man enligt Kvale & Brinkman (2009) göra en viss justering av informantens utläggningar redan vid transkriberingen, då fokus ligger på att förmedla informantens tankegångar kring studiens frågeställningar. Analysen har fokuserat på företeelser, egenskaper och innebörder, vilket enligt Starrin & Svensson (1994) är ett sätt för att upptäcka skillnader och nyanser. Bearbetning och etik I enlighet med Bryman (2007) så har målet med bearbetningen varit att behålla informanternas ordalag och uttryckssätt men utan att refererade citat får drag av talspråk. Jag har valt att anonymisera såväl informant som företag/organisation. Detta för att förvissa informanten om att de kunde uttrycka sig fritt, samt att analysen inte behöver ta hänsyn till något/någon, om det skulle framkomma något informanten inte vill offentliggöra under eget eller företagets namn. Reliabilitet och validitet Data som framkommer ur intervjuer är inte själva verkligheten, utan en representation av den, menar Johannessen & Tufte (2003). Om studiens syfte är att bidra till ökad förståelse kring erfarenhetsutbyte i virtuella medier, så är detta inte något som kan fångas i absoluta tal. Om vi följer Brymans (2007) resonemang kring reliabilitet och validitet, så reliabiliteten är svår att bedöma, men torde vara tämligen god, då en del av tankegångarna kring ämnet delvis överensstämde mellan informanterna. Detta trots att de egentligen har tämligen begränsade utläggningar om just erfarenhetsutbyte i virtuella miljöer, men väl kring de ingående delarna. Validiteten å sin sida kan antas vara låg, då empirin består av fem intervjuer och baserar sig på specifika erfarenheter och antaganden. Intern validitet kan vara svårare att bedöma, då studien inte jämför med en kontrollgrupp som inte använder virtuella miljöer. 18

19 Resultat och analys I denna del av studien kommer vi till resultat- och analysdelen. Först beskrivs bakgrunden och några av de centrala begrepp som ligger till grund för intervjufrågorna, sedan presenteras informanterna och sist presenteras intervjusvaren. Enligt Johannessen & Tufte (2003) kan då informanternas svar redovisas tematiskt tillsammans med en analys och med hänvisningar till metod- och teoriavsnitten. Denna studie vill bidra till ökad förståelse kring erfarenhetsutbyte via virtuella miljöer. Fokus ligger på begreppet erfarenhetsutbyte och i vilka sammanhang detta fenomen förekommer på fem stycken organisationer i Sverige. Jag har också valt att ta med begreppen motivation och nyfikenhet. Om vi börjar med det senare, så kan detta vara en förklaring till varför lärandet går olika lätt, påpekar Lundmark (1998) och menar vidare att beroende på vad som ska läras, hur och när det ska läras, så är nyfikenhet en viktig komponent. Finns det dessutom gynnsamma betingelser, som aktiv bearbetning av lärostoffet, samt att innebörden är meningsfull, så har individen bättre förutsättningar att lära sig nytt och dessutom minnas vad den lärt sig. När det gäller motivation så kommer Ahl (2004) fram till att begreppet kan ses som det som får människan att göra något (Ahl, 2004, s. 20) samt hur detta går till, men pekar samtidigt på att motivation är ett objekt, något man saknar, skaffar sig eller förmedlar till tredje part. För att samla in data kring erfarenhetsutbyte, har jag valt att formulera frågeställningarna enligt detta mönster: - hur beskriver chefer det dagliga erfarenhetsutbytet? - bidrar delaktighet och nyfikenhet till erfarenhetsutbyte? - vad upplever chefer är fördelen med erfarenhetsutbyte i en virtuell miljö? - hur ser chefer på det framtida erfarenhetsutbytet i en virtuell miljö? Presentation av informanterna Här följer en kort presentation av samtliga informanter. Samtliga har chefsansvar, vilket jag valt att definiera som en person i arbetsledande ställning som har utvecklingssamtal med underställda medarbetare. Presentationen består av dessa delar: - Ålder, anges i spann om 10 år. - Chefserfarenhet som anges i år, i spannen 1-5, 6-9, Vilken titel och/eller roll informanten har - Hur många anställda 14 de har ansvar för - Chefserfarenhet, antal år, anges i spann 14 Denna siffra anger hur många anställda de har ansvar för, dvs håller utvecklingssamtal med. 19

20 - Hur många anställda det finns på företaget/organisationen? - Branschtillhörighet Informant A Man, ålder mellan år, socionom. Är chef för mellanstor kommun, dvs är chef för verksamheten, inte politiskt tillsatt. Chef för 1-10 personer och har mer än 10 års chefserfarenhet. I kommunen finns totalt 3000 anställda. Informant B Man, ålder mellan 30-39, högskolestudier utan examen, VD för företag inom juridiksektorn, chef för anställda och med 1-5 års chefserfarenhet. Informant C Man, ålder mellan år, ekonomiska studier på högskolenivå, teknisk chef med ansvar för 1-10 personer. 1-5 år chefserfarenhet. Företaget har 850 anställda och ingår i en stor koncern Informant D Man, år, civilekonom, chef för 1-10 personer, mer än 10 års chefserfarenhet. Det finns totalt 360 anställda på företaget som verkar i fastighetsbranschen. Informant E Man, år, chef för enhet med personer, mer än 10 års chefserfarenhet. Enheten är en del av en central funktion på totalt c:a 300 personer, som i sin tur ingår i en stor ickekommersiell organisation. Intervjuerna Detta är en sammanställning av svaren från de fem intervjuer som genomfördes inom ramen för denna studie. De är redovisade enligt den tematiska uppställning som arbetats fram i intervjuguiden. En språklig bearbetning skedde vid transkriberingen, för att undvika talspråk och risken för att tvetydigheter smyger sig in, eftersom en del av kommunikationen mellan intervjuare och informant går förlorad vid överföringen till text. I vissa fall har resonemangen varit långa och vissa tankegångar splittrade, då har istället svaren redovisats som sammanhängande text i skriftspråk i enlighet med vad Bryman (2007) samt Kvale och Brinkman (2009) föreslår. De ingående temana har markerats med versal bokstav inom parantes och följer uppställningen i intervjuguiden (se Bilaga 1). Informanternas svar redovisas per tema, och de olika informanterna benämns A, B, C,... etc, För att underlätta läsningen, så framgår informanternas titlar i respektive citat eller sammanfattning. Alla informanter är inte nödvändigtvis 20

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Att utvärdera lärande

Att utvärdera lärande Att utvärdera lärande En vägledning vid utvärdering av pedagogiska processer Kompetensforum vid Uppsala universitet Innehållsförteckning Inledning... 5 Syfte och innehåll... 5 Om utvärdering... 5 Utvärderingars

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges.

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Beteendevetenskaplig metod Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Kursens mål är att ge kännedom om beteendevetenskaplig

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Den effektiva föreläsningen form och innehåll

Den effektiva föreläsningen form och innehåll Den effektiva föreläsningen form och innehåll Ulf Ekelund, Inst f Kliniska Vetenskaper, Lund Abstract I föreliggande arbete beskrivs kortfattat följande fördelar med föreläsningen som undervisningsform:

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

10 lektioner i ledarskap är i första hand skriven till dig som. är chef och som i hög grad dvs 70-80% av din tid, ägnar dig åt

10 lektioner i ledarskap är i första hand skriven till dig som. är chef och som i hög grad dvs 70-80% av din tid, ägnar dig åt Tio lektioner i ledarskap. 10 lektioner i ledarskap är i första hand skriven till dig som är chef och som i hög grad dvs 70-80% av din tid, ägnar dig åt att leda och kommunicera i dialogform och i grupp,

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008.

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008. EN BRA LEKTION Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess Tatjana Trivic Uppsala, 2008. 1 INLEDNING Förmåga att lära är förunnat alla människor. Att vara lärare är, bland annat, att hjälpa människor

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Välkomna! FOKUS-seminarium Kompetensbehov och kompetensförsörjning inom informationssäkerhetsområdet

Välkomna! FOKUS-seminarium Kompetensbehov och kompetensförsörjning inom informationssäkerhetsområdet Välkomna! FOKUS-seminarium Kompetensbehov och kompetensförsörjning inom informationssäkerhetsområdet AGENDA Kompetens och kompetensförsörjning 17.00 Mingel och välkomna 17.10 Introduktion kompetens och

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i asienstudier vid Lunds universitet

Uppföljning av masterexamen i asienstudier vid Lunds universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Lisa Jämtsved Lundmark Till rektor för Lunds universitet Uppföljning av masterexamen i asienstudier vid Lunds universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Modul 7 Att söka arbete För Handledare Modul 7 Att söka arbete För Handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Söka efter ett jobb kan ta

Läs mer

Kollegial granskning. Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess

Kollegial granskning. Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess Kollegial granskning Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess Rapport från Samhällsmedicin, ISSN 1402 3423 2003:2 (Aff) Uppdaterad 2007, Centrum för folkhälsa Stockholm

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Hej! Erik Fors-Andrée. Entreprenör som driver cruited.com. Mejl: efa@efa.nu. Blogg: www.vd-blogg.se. LinkedIn: linkedin.

Hej! Erik Fors-Andrée. Entreprenör som driver cruited.com. Mejl: efa@efa.nu. Blogg: www.vd-blogg.se. LinkedIn: linkedin. Hej! Entreprenör som driver cruited.com Mejl: efa@efa.nu Blogg: www.vd-blogg.se LinkedIn: linkedin.com/in/forsandree Sociala medier som plattform för chefskap och ledarskap Belysa, utmana tankarna och

Läs mer