Del 1. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö. för ett hållbart Lycksele Informationsdel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Del 1. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö. för ett hållbart Lycksele 2009 2015. Informationsdel"

Transkript

1 Del 1 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele Informationsdel En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Miljömålen presenteras med Tobias Flygars illustrationer Naturvårdsverket

2 BAKGRUND...3 SYFTE, STATUS OCH AVGRÄNSNING...3 ARBETETS UPPLÄGGNING...4 KOMMUNENS ROLLER OCH ORGANISATION AV ARBETET MED INOMHUSMILJÖ OCH STRÅLSKYDD...4 KOMMUNALA PLANER, MÅL, POLICY OCH RIKTLINJER...5 Lyckseles översiktsplan, lokala miljö- och folkhälsomål...5 Program för utveckling och tillväxt...6 INOMHUSMILJÖ BEGREPP...6 Luftkvalitet...6 Fukt och mikroorganismer...7 Temperatur...7 Legionella...7 Underhåll och städning...8 Buller...8 Byggande och planering...9 Inomhusmiljö och klimatförändringar...9 STRÅLNING...10 Radon...10 Elektromagnetiska fält...10 Cesium...11 UV-strålning...11 BESKRIVNING OCH ANALYS...12 BEFOLKNING OCH GEOGRAFI...12 INOMHUSMILJÖN OCH STRÅLNING I LYCKSELE KOMMUN...13 Inomhusmiljö i Lycksele...13 Strålning...15 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER...17 BILAGOR...18 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 BAKGRUND Syfte, status och avgränsning Strategin syftar till att inom området inomhusmiljö och strålskydd bidra till att uppnå Lycksele kommuns vision och inriktningsmål: Vision: Lycksele, Staden i Lappland, Kommunen med Guldkant i tillvaron Inriktningsmål: Hållbar utveckling, med fokus på folkhälsa och sysselsättning Engagerade och delaktiga medborgare för att möta kommande utvecklings- och förändringsbehov Stärkt infrastruktur för att möta växlande behov Strategin för god inomhusmiljö och säker strålmiljö utgör kommunens planeringsunderlag och strategi för inomhusmiljö med bl.a. radon, buller, ventilation, temperaturer och strålskydd. Det ska tydliggöra inomhusmiljön och strålskyddets sektorsintressen i det kommunala arbetet och visa hur Lycksele kommun tar ansvar för arbetet med att uppnå de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Den tas fram enligt målsättningar i översiktsplanen och utgör del av kommunens lokala Agenda 21 arbete. Framtagande av en strategi för inomhusmiljö och strålskydd är också en prioriterad aktivitet i Lycksele kommuns program för utveckling och tillväxt. Strategin ska också utgöra kommunens radonplan. Lycksele kommuns gällande radonplan togs fram av miljö- och hälsoskyddskontoret 1989 och strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö ersätter den planen. Kommunfullmäktige beslutar om strategin, men för att nå en långsiktigt hållbar utveckling måste vi alla som bor och verkar i Lycksele kommun medverka. Arbetet är indelat i olika delar som illustreras i figur 1. Informationsdelen ger bakgrundsinformation samt en nulägesbeskrivning och analys av förutsättningar och situationen i Lycksele i dag. Nationella, regionala och lokala miljömål och hur de uppfylls i Lycksele redovisas. Den andra delen utgörs av en beslutsdel. Här fastslås kommunens strategi för inomhusmiljö och strålmiljö. Den består av vision, strategier, mål och riktlinjer som ger en samlad bild av kommunens ambitioner inom området och hur man vill arbeta för att nå dessa. Här framgår hur uppföljning och utvärdering ska ske. Slutligen ges en kortfattad beskrivning av de ekonomiska och sociala konsekvenser strategin bedöms medföra. Den tredje delen utgörs av en beslutsdel Åtgärdsplan, där det framgår vilka åtgärder som planeras de närmaste åren för att uppnå målen. 3

4 Figur 1. Disposition Bakgrund Nulägesbeskrivning Vision, strategier och mål Uppföljning och utvärdering Konsekvenser Vision: Lycksele, Staden i Lappland, Kommunen med Guldkant i tillvaron Arbetets uppläggning Projektets styrgrupp har bestått av kommunstyrelsens strategiska utskott och miljö- och samhällsnämndens presidium. Projektledare har varit miljöinspektör, Malin Berg, som ansvarat för det operativa arbetet och sammanställt strategin. Till sin hjälp har hon haft en projektgrupp bestående av Jenny Hellström Strandberg, miljöinspektör, Jamal Mouneimne, byggnadsinspektör/energirådgivare samt Erik Saalo fastighetsenheten. Strategin har remitterats till berörda nämnder, fastighetsbolag, folkhälsorådet, Landstinget samt Svenska Kyrkan Lycksele. Kommunens roller och organisation av arbetet med inomhusmiljö och strålskydd Inomhusmiljö och strålskydd berör många av kommunens verksamheter och flera nämnder och enheter arbetar med frågor som framförallt berör inomhusmiljön. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att leda och eller samordna den översiktliga samhällsplaneringen Miljö- och samhällsnämnden har bl.a. ansvar för den operativa tillsynen av hälsoskyddsfrågor. Radon inomhus är ett exempel på en hälsoskyddsfråga. Nämnden har också ansvar för stora delar av den fysiska planeringen. Den bedriver tillsyn inom bygglovs-, miljö-, hälsoskydds- och naturvårdsområdet och ansvarar för kunskapsinsamling, skydd och information om inomhusmiljö och strålskydd. Frågorna handläggs av planerings- och myndighetsenheternas personal. Servicenämnden ska som beställare och byggherre försäkra sig om att nybyggnation sker så att bl.a. kraven på god ventilation och låg radonhalt enligt PBL/BVL klaras. Som förvaltare av befintliga byggnader har man uppgiften att hjälpa verksamhetsutövarna i lokalerna att klara bl.a. kraven på ventilation och låg radonhalt. Förvaltaren kan därutöver själv också anses vara en verksamhetsutövare i MB:s mening, med skyldighet att utöva egenkontroll, d.v.s. bl.a. försäkra sig om att byggnaderna är sunda. Arbetet utförs av fritids-, gatu- och park- samt planeringsenheternas personal Socialnämnden ansvarar bland annat för äldreomsorg, flyktingmottagning och särskilt stöd och service till funktionshindrade. Socialnämnden har ett ansvar enligt miljöbalken för att verksamheterna bedrivs så att de som vistas där inte utsätts för olägenheter för människors hälsa samt för de anställdas hälsa enligt arbetsmiljölagen. 4

5 Kultur- och utbildningsnämnden ansvarar bl.a. för skola och förskola, m.m. och har ett ansvar enligt miljöbalken för att verksamheterna bedrivs så att de som vistas där inte utsätts för olägenheter för människors hälsa. På samma sätt har man ett ansvar enligt arbetsmiljölagen för de anställdas hälsa. Kommunala planer, mål, policy och riktlinjer Även om kommunen idag saknar ett samlat planeringsunderlag och åtgärdsprogram för frågor som berör inomhusmiljö och strålning så finns det några kommunala planer, mål, program och riktlinjer i olika utsträckning kopplade till strategin. Lyckseles översiktsplan, lokala miljö- och folkhälsomål Lycksele kommun antog i juni 2006 en ny översiktsplan och fördjupad översiktsplan för Lycksele stad. I översiktsplanerna behandlas frågor om inomhusmiljö och strålning och det finns flera målsättningar med koppling till dessa områden som tagits med i strategin (bilaga 1 del 2). I och med antagande av översiktsplanen antog Lycksele kommun de nationella och regionala miljökvalitetsmålen och strategier med relevans för kommunen. Dessa ersätter också de lokala miljömålen från De gamla målen ingår i de nya och/eller har inarbetats i översiktsplanen. Nya och reviderade kommunala program och strategier med åtgärdsprogram och lokala miljömål ska ge utförligare ramar och underlag för det lokala miljömålsarbetet. Det gäller exempelvis den här strategin samt energi- och klimatstrategi och naturvårdsstrategin. De regionala sk helhetsstrategierna 1 i miljömålsarbetet har beaktas i tillämpliga delar. Det ska vara gott att leva i Lycksele. Folkhälsorådet i Lycksele arbetar sektorsövergripande och har tagit fram ett kommunalt folkhälsopolitiskt program med lokala mål och åtgärder för att uppnå de nationella folkhälsomålen. 1 Länet eftersträvar att bli ett av landets och Nordeuropas ledande län i omställningen mot en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. Särskilt kraftfulla satsningar kommer att göras inom tio viktiga områden för hållbar utveckling i Västerbotten: Livsstil, hälsa och konsumtion, Energiproduktion, Energianvändning och transporter, Skog och trä, Turism, Livsmedel, Byggverksamhet, Metallindustri, Mark- och vattenresurser, Kunskap och utveckling 5

6 Figur 2. Schematisk bild över Lycksele kommuns lokala miljömålsarbete Program för utveckling och tillväxt Det lokala programmet för utveckling och tillväxt i Lycksele innefattar alla kommunala engagemang samt anger ramar för vilka utvecklingsarbeten kommunstyrelsen ska stödja. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö är en prioriterad aktivitet i programmet. Inomhusmiljö begrepp Inomhusmiljön viktig för vår hälsa och vår välbefinnande då vi tillbringar en stor del av vår tid inomhus. Några hälsoeffekter som kan ha samband med inomhusmiljön är luftvägssymtom och astma, cancer (radon) och olika besvärsupplevelser, som slemhinne- och luftvägssymtom, hudsymtom och allmänsymtom som trötthet och huvudvärk. Många olika faktorer samverkar och påverkar hur innemiljön blir. Hur vi upplever inomhusmiljön skiljer sig åt mellan olika människor och påverkas t.ex. av kön, ålder, känslighet och livsstil. Inomhusmiljön påverkas av både byggnadens utformning, installationer och materialval samt hur den används, underhålls och vårdas. Viktiga faktorer inomhus med betydelse för hälsan är radon, fukt och mögel, bristande ventilation, kemiska emissioner från bygg- och inredningsmaterial, djurallergen och tobaksrök. Luftkvalitet Begreppet luftkvalitet kan användas som ett uttryck både för luftens innehåll av föroreningar och som ett uttryck för hur människor upplever luften i form av exempelvis lukt och irritation. Inomhusluftens kvalitet beror både på kvaliteten på luften ute men också på vilka föroreningar som avges inomhus: från byggnaden med dess inredningsmaterial och från aktiviteter som matlagning, rökning, etc. Byggnads- och inredningsmaterial kan innehålla ämnen som avges till rumsluften t.ex. terpener från trämaterial och aldehyder från målarfärg. Dessa ämnen kan ibland lukta och irritera trots att halterna är låga. 6

7 Inomhus finns också en stor mängd partiklar som kommer in med utomhusluften. Men partiklar alstras även inomhus. Exempel på inomhuskällor är tobaksrök, förbränning (t.ex. gasspis eller brinnande ljus), matlagning, textilier, papper och mineralull. För att tillföra ren luft och föra bort den förorenade luften ventilerar vi på olika sätt våra byggnader. I byggnader med dålig ventilation blir de föroreningar som bildas kvar inomhus. Dessutom kan höga luftfuktighetsnivåer uppkomma. En bra grundventilation, anpassade till den verksamhet som finns i byggnaden, är därför en viktig faktor för en bra och sund innemiljö. Fastighetsägare är enligt lag skyldiga att genomföra funktionskontroll av ventilationssystemet (en- och tvåbostadshus är undantagna) Syftet med krav på funktionskontroll av ventilationssystem är att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader. Funktionskontroll av ventilationssystem är också viktigt för att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och särskilt delmålet om God inomhusmiljö. Det är byggnadens ägare som ska se till att funktionskontroll av ventilationssystem utförs enligt bestämmelserna och kommunen (miljö- och samhällsnämnden) som övervakar att reglerna om funktionskontroll av ventilationssystem efterlevs. Funktionskontroll av ventilationssystem ska dels göras innan ett ventilationssystem för första gången tas i bruk (första besiktning), dels regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning). Den återkommande besiktningen ska göras med olika intervaller beroende på typ av byggnad och ventilationssystem (se bilaga 4) Fukt och mikroorganismer Fukt är troligen den viktigaste orsaken till att en byggnad blir ohälsosam att vistas i. Fukten kan orsaka kemiska processer i byggnadsmaterial och ökar risken för mikrobiell växt. Mikroorganismer kan växa på alla byggnadsmaterial om det bara är tillräckligt fuktigt. Mikroorganismer kan avge sporer, cellfragment och flyktiga ämnen, vilka ibland luktar (mögel-, jordkällarlukt). Samspelet mellan mikroorganismer, byggnaden, innemiljön och hälsoeffekter är komplicerat och inte tillräckligt utforskat. Men flera vetenskapliga studier har visat ett samband mellan att vistas i fuktiga byggnader och hälsobesvär som tex astma eller överkänslighet. Temperatur Ett inomhusklimat som är eller uppklevs som kallt, varmt eller dragit kan ge direkta eller indirekta effekter på människans hälsa. Direkta hälsoeffekter är bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Effekterna kan bero på nedkylning. För hög inomhustemperatur kan medföra illamående, trötthet, huvudvärk m.m. Vid mycket torr luft finns det risk för uttorkning av ögon, näsa och hals, vilket kan resultera i irritation och andningsbesvär. Indirekta effekter är exempelvis minskad arbetsprestation, ökad olycksfallsrisk och försämrad komfort. De flesta människor upplever god termisk komfort inom temperaturintervallet grader, men kraven är olika för olika individer. Temperaturförhållande inne har också betydelse t.ex. för avgivningen av kemiska ämnen. De faktorer som tillsammans utgör det termiska klimatet är lufttemperatur, strålningstemperatur, luftens hastighet och luftens fuktighet. Människans termisk-fysiologiska reaktioner och förnimmelser måste behandlas utifrån kunskapen om dessa fyra faktorer samt inverkan av kläder och aktiviteter. För bedömning av det samlade inflytandet av alla sex faktorerna finns ett klimatindex PMV (Predicted Mean Vote). PMV-skalan är en femgradig skala som anger hur människor upplever inomhusklimatet vid olika aktiviteter och klädsel. Detta är beskrivet i en internationell standard, SS- EN ISO Legionella Legionella är namnet på en bakteriefamilj som orsakar två olika sorts sjukdomar: legionärssjuka, som är en form av lunginflammation, samt pontiacfeber, vars symtom är influensaliknande. 7

8 Legionellabakterier förekommer naturligt i sjöar och vattendrag i mycket låga koncentrationer och finns därför också sporadiskt i distributionsnätet för dricksvatten och i andra vattensystem i samhället. Risk för smitta förekommer vid inandning av vattenaerosoler som innehåller legionellabakterier. Smittrisken är störst från duschar, bubbelpooler, kyltorn (för bla luftkonditionering) och liknande anläggningar där det finns risk för bildning av vattenaerosoler. Legionellabakterier lever i vatten i temperaturintervallet 0-50 C. Bakterien förökar sig bra i vattentemperaturer mellan 20 och 45 C. Över 60 C dör bakterien efter några minuter och över 70 C efter några sekunder. För att förhindra olämplig tillväxt är drift och underhåll av vattensystem viktiga. Enligt Boverkets byggregler måste alla installationer för kall- och varmvatten i nybyggen konstrueras så att legionellabakterier och andra mikroorganismer inte kan föröka sig till hälsofarliga nivåer. Underhåll och städning För att skapa en bra innemiljö är det viktigt att göra rätt, både när byggnaden uppförs och när den sedan förvaltas. Det är t.ex. viktigt att sköta om ventilationsanläggning och förebygga och åtgärda fuktskador. Städning och rengöring för bort föroreningar från ytor i byggnaden, vilket har betydelse för luftens kvalitet och de hygieniska förhållandena. Damm inomhus kan innehålla en mängd olika ämnen, ex. bakterier,m virus, pollen, mögelsporer etc. Vid bristfällig städning kan det virvla upp mer damm än normalt när lokaler används. Torr luft kan indikera hög andel partiklar i luften. Städmetoder kan variera där det är att föredra sådan som ger minsta möjliga dammuppvirvling, ex. fuktiga städmetoder och s.k. torra metoder (elektrostatiskt laddade syntetdukar/moppar). Våta metoder är inte att föredra då kvarvarande fukt kan ge upphov till mikrobiell tillväxt. De rengöringskemikalier som nyttjas vid städningen skall även vara sådana som är anpassade till de ytor som städas, då ytskikten annars kan förstöras. Det kan även vara av vikt att minimera andelen textilmöbler i en offentlig verksamhet då sådana material drar åt sig partiklar och därigenom kräver en god städning (socialstyrelsen AR 1996:33). Städning är även ett enkelt sätt att hålla skadedjur och ohyra borta. Om bostadsutrymmen, lagerlokaler och liknande hålls rena får inte insekter någon chans att föröka sig. Buller Buller är enkelt uttryckt oönskat ljud, det vill säga ljud som vi känner oss störda av och helst vill slippa. Men även önskade ljud, som musik, kan bli oönskade om ljudnivån är för hög. Ljud och buller påverkar människor på olika sätt beroende på typ av buller, vilken styrka och vilka frekvenser det innehåller, hur det varierar över tiden och tid på dygnet. Det är även av betydelse i vilken situation vi utsätts för det. Buller är ett utbrett miljöproblem och är den miljöstörning som berör flest antal människor i Sverige, barn såväl som vuxna. Vanliga källor till buller och höga ljudnivåer är t.ex. fläktbuller i fastigheten, ljud från grannar, industrier, byggnadsarbeten, väg-, spår- och flygtrafik, diskotek, konserter och andra musikevenemang. Hälsoeffekter Det finns många fler effekter av buller än att människor upplever sig vara störda, exempelvis olika effekter på hälsan. Buller kan exempelvis negativt påverka vår prestation, inlärning och sömn. För den vuxna befolkningen finns undersökningar som indikerar att det hos höggradigt exponerade personer ger ökad risk för blodtryckssjukdomar. Mycket höga ljudnivåer kan orsaka hörselnedsättning, öronsusningar och förvrängningar av hur ljud upplevs. Känsligheten för höga ljudnivåer är i hög grad individuell. Barn betraktas som en särskild riskgrupp, bl.a. genom sina beteenden och bristande skyddsinstinkter. 8

9 Buller inomhus Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:6) om buller inomhus gäller för bostadsrum i permanentbostäder och fritidshus. Som bostadsrum räknas rum för sömn och vila, rum för daglig samvaro och matrum som används som sovrum. De allmänna råden gäller även för lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande och sovrum i tillfälligt boende. Bostaden är tänkt som en plats för vila och avkoppling. Det kan därför upplevas som ett intrång om man i sin bostad blir utsatt för buller. Man kan både vara störd av buller från den egna fastigheten och buller som kommer från en annan fastighet. Källor som kan ge upphov till buller i bostaden är t.ex. fasta installationer (såsom kylaggregat, fläktar), olika verksamheter eller olika typer av aktiviteter i huset. Även trafik och aktiviteter utanför bostaden kan orsaka störningar. I skolor, förskolor och andra lokaler för undervisning är vanliga bullerkällor buller från verksamhet och buller från fasta installationer. I den här typen av lokaler är det viktigt att vara uppmärksam både på bakgrundnivån i lokalen, t.ex. ljud från fasta installationer, trafik och annan verksamhet utanför lokalen, och ljud från aktiviteter inomhus i lokalen. Pedagogiska insatser kan göras för att sänka ljudnivån på aktivitetsljudet, men det förutsätter en i övrigt god ljudmiljö. Även i lokaler för vård och särskilda boenden, t.ex. gruppboenden och äldreboenden kan det bli problem med buller, t.ex. från den egna eller andras verksamheter, fasta installationer och trafik. Trafikbuller Det finns olika verksamhetsutövare beroende på vilken typ av trafikbuller som avses, samt vilka vägar som avses. Exempelvis är Vägverket ansvarig för trafikbuller från de vägar som de ansvarar för. För det kommunala vägnätet ligger ansvaret för trafikbuller på kommunen. I takt med att trafik förändras och mängden trafik ökas skall ansvariga se över vilka fastigheter som är i behov av bullerdämpande åtgärder. Ett stort ansvar läggs också på väghållaren vid förändringar i infrastrukturen, där negativa effekter för boende efter vägarna skall minimeras. Höga ljudnivåer från musik Idag är musik en stor källa till exponering för höga ljudnivåer på fritiden. Ljudnivåerna på exempelvis konserter, festivaler och diskotek kan vara mycket höga. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer gäller för sådana lokaler och platser, såväl inom- som utomhus, där hög musik spelas, t.ex. diskotek, konsert- och träningslokaler. Byggande och planering Lokalisering av bebyggelse bör skapa en samhällsstruktur som främjar en från allmän synpunkt lämplig utveckling och ger förutsättningar för en från social synpunkt god bostads- arbets-, trafik- och fritidsmiljö. Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa, vilket bl a innefattar en god ljudmiljö, jord- och vattenförhållandena, möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice. Energideklaration Energideklarationen ska hjälpa oss att spara energi utan att det sker på bekostnad av inomhusmiljön. Därför är det viktigt att även byggnadens inomhusmiljö ses över i samband med förslag till åtgärder. En del av detta är att uppgifter om obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystem för byggnaden ska ingå i energideklarationen men även uppgifter om radon. Inomhusmiljö och klimatförändringar Klimatpåverkan till följd av en ökad växthuseffekt är det som nu betraktas som det mest allvarliga miljöproblemet över hela världen. En ökad växthuseffekt innebär för Sveriges del en temperaturökning som förväntas bli större än på de flesta andra håll. I norra Sverige och Lycksele räknar man även med ökad nederbörd, som under vintern i större 9

10 grad kommer att falla som regn än som snö. I Lycksele får vi ett varmare klimat med mildare vintrar, mer regn och kraftigare oväder. Snösäsongen kan bli kortare men med ökade snömängder i januari och februari. Detta kan påverka inomhusmiljön med ökad risk för översvämningar, som kan ge fuktskador som följd. Även snö- och vindlaster kan komma att ändras liksom korttidsnederbörd (som är av betydelse för anläggningar med stora plana tak). Kraftigare vindar skulle kunna öka drivningen av regnet så att det tär mer på väggar och fasader. Man kan också komma att behöva ta hänsyn till en ökad risk för problem med fukt och mögel i ett varmare och fuktigare klimat. Varmare somrar för med sig ökat behov för avkylning som i viss mån kan hanteras med bra konstruktion av byggnaderna. Strålning Strålning har alltid varit en del av människans miljö. Den kommer från rymden, solen och från radioaktiva ämnen i marken och vår egen kropp. Under det senaste seklet har människan utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning inom forskning, sjukvård och industri, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. Strålningen kan både vara till nytta, men även orsaka skada. Hur mycket ultraviolett strålning (UV) var och en utsätts för styrs i hög grad av vår livsstil och våra solvanor. Ökad exponering för UV-strålning från solen och solarier bedöms orsaka flertalet fall av hudcancer. Både den totala UV-dosen och allvarliga brännskador i unga år anses ha betydelse. Radon Radon är en radioaktiv ädelgas som är färg- och luktlös, och ingår i en sönderfallskedja som kallas för uranserien. Radon bildas närmast ur radium som finns överallt i naturen i mer eller mindre koncentrerad form. Radon är det enda ämnet i serien som är gasformigt och detta innebär att atomerna kan transporteras bort från den plats där de bildades. Radon är dessutom vattenlösligt och kan transporteras med vatten. När radons kärnor sönderfaller avges strålning alfa, beta och gammastrålning och produkten av sönderfallet är så kallade radondöttrar. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i bostäder ca 450 lungcancerfall per år, av dem är hela 90 procent rökare. Risken för icke-rökare att få lungcancer på grund av radon är däremot liten. Riskerna beror på att radon och radondöttrar följer med inandningsluften till luftrör och lungor där den alfastrålning som radondöttrarna avger vid sönderfallet orsakar skador som kan leda till lungcancer. Även andra organ i kroppen får en stråldos från radonet, men risken är mindre. Det tar mellan 15 och 40 år från det att någon utsatts för radon till dess att lungcancer kan påvisas. Den största hälsorisken med radon i vatten är att radonet övergår till inomhusluften och fastnar i luftrör och lungor. Radon finns i mark, vatten och byggmaterial och det enda sättet att upptäcka radon är genom mätning. Radon- och radondotterhalter mäts i enheten Bq/m 3 (becquerel per kubikmeter) eller om det gäller radon i vatten, Bq/l (becquerel per liter). Riktvärde är enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1999:22) på 200 Becquerel per kubikmeter luft (Bq/m 3 ) för radon i inomhusluft. Riktvärdet gäller för bostäder, förskolor, skolor och andra allmänna lokaler. Gränsvärden för radon i dricksvatten sätts av Livsmedelsverket. Om vattnet har en högre radonhalt än 100 becquerel per liter (Bq/l) ska det klassas som tjänligt med anmärkning, är halten högre än 1000 Bq/l bedöms det som otjänligt. Elektromagnetiska fält Magnetfält finns hela tiden omkring oss och det mest utbredda är jordmagnetismen. Detta fält är statiskt dvs det ändras inte med tiden. Växlande magnetfält skapar svaga elektriska strömmar i människans kropp. Växlande magnetfält bildas kring ledningar och apparater för växelström, dvs kring alla kraftledningar och allt som drivs med ström från väggkontakten. 10

11 Kring transformatorstationer bildas det magnetfält, men fältens styrka avtar snabbt med avståndet. I vissa flerbostadshus och kontor finns transformatorstationerna i byggnaden och kan då ge magnetfält i rummen närmast ovanför och intill. För närvarande har Sverige inte några gränsvärden för statiska eller kraftfrekventa magnetfält, men däremot finns allmänna råd som ger riktlinjer (SSIFS 2002:3). Underlaget till de allmänna råden har getts av EU som rekommenderat begränsningar, som i sin tur baseras på rekommendationer från ICNIRP (International Commission on Non-Ionising Radiation Protection). De allmänna råden riktar sig främst till de som producerar fälten, t.ex. TV- och rundradiobolag, försvarsmakten, mobiltelefonioperatörer eller andra organisationer som arbetar med radiokommunikation eller tillverkare av larmbågar. De gäller även elbolag, där elektriska och magnetiska fält med låg frekvens kan uppträda som biprodukter nära kraftledningar, eller tillverkare av bilar. Strålning från basstationer och mobiltelefoner är radiovågor som utgörs av elektriska och magnetiska fält. Fälten breder ut sig med ljusets hastighet i luft. De fortplantar sig som vågor som kan vara olika långa och därmed svänga olika fort, dvs. ha olika våglängd och frekvens. Frekvens anger antalet svängningar per sekund. 1 Hz (Hertz) är en svängning per sekund. En person som pratar i mobiltelefon utsätts för betydligt starkare radiosignaler från mobiltelefonen än från basstationerna. Vanligtvis är allmänhetens exponering från basstationer mer än 100 till 1000 gånger lägre än riktvärdena. Det finns idag inga vetenskapliga belägg för att radiovågorna leder till skadliga hälsoeffekter men inte heller att de är ofarliga, så Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att försiktighetsprincipen tillämpas inom två områden av elektromagnetiska fält; Allmänhetens exponering för magnetfält från kraftledningar samt vid användning av mobiltelefon. Du kan tex minska exponeringen från din mobil genom att bl.a. använda handsfree samt se till att mobiltelefonen har god täckning De myndigheter som ansvarar för hälsofrågor kring magnetiska fält är Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. De olika myndigheterna samverkar för att på bästa sätt samla kunskap och vidta de åtgärder som kan krävas. Cesium Vissa delar av länet drabbades hårt av nedfall i samband med Tjernobyl olyckan. De areella näringarna och framförallt rennäringen drabbades väldigt hårt. Påverkan från Tjernobylolyckan 1986 varierar från plats till plats, med en ökning från några procent av den naturliga bakgrundsstrålningen upp till en fördubbling. De flesta svenskar får mycket låga stråldoser till följd av nedfallet, i snitt någon hundradels millisievert per år. Ett litet antal personer som bor i områden med högst nedfall och som äter mycket vilt, insjöfisk och svamp kan idag få stråldoser som uppgår till några tiondels millisievert per år. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är hälsoeffekterna är mycket små eller obetydliga och man kan inte förvänta sig någon mätbar ökning i cancerfrekvens i Sverige som kan förklaras av Tjernobyl-nedfallet. UV-strålning Sol Solstrålningen som når jordytan innehåller synligt ljus, infraröd strålning och ultraviolett strålning, UV. Vi kan se det synliga ljuset och känna infrarött som värme, men UV-strålning varken syns eller känns. UVstrålning gör att huden åldras i förtid och sätter dessutom ner vårt immunförsvar. Överdrivet solande kan ge allvarliga sjukdomar som hudcancer. Solarium Det finns ett tydligt samband mellan solariesolande i unga år och hudcancer, främst den allvarliga formen malignt melanom. Antalet fall av hudcancer har ökat konstant under de senaste decennierna i hela Norden. Även om den viktigaste källan till ultraviolett strålning är solen, så bidrar solarierna till att öka risken för 11

12 hudcancer, och särskilt bland dem som regelbundet använder solarier. God information om riskerna med att sola och hur man minimerar riskerna är viktig. Alla solarier i Sverige ska uppfylla krav i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter bl.a. ska en affisch med råd från Strålsäkerhetsmyndigheten finnas anslagen på eller intill varje solarium och solarier starkare än tropisk sol är inte tillåtna. BESKRIVNING OCH ANALYS För att kunna prioritera åtgärder och insatser är det viktigt att ha kunskap om förhållandena på lokal nivå. Här ges en översiktlig beskrivning av förhållanden och förutsättningar i Lycksele kommun. Befolkning och geografi Kommunen omfattar km 2 och karaktäriseras av ett vidsträckt brukat barrskogslandskap som genomkorsas av tre älvdalar med inslag av odlingslandskap, Öreälven, Umeälven och Vindelälven. Lycksele ligger mitt i Västerbottens län och gränsar mot åtta av länets övriga fjorton kommuner. Kommunen är den befolkningsmässigt största kommunen i södra Lappland med innevånare i december Det innebär 2,25 invånare/km 2. Folkmängden har stadigt minskat de senaste åren och då särskilt i glesbygdsområdena. Lycksele stad ligger vid Umeälven och Blå vägen (E 12) och hade innevånare i december En relativt stor del av befolkningen (67 %) bor i tätorten. Kommunen innefattar Björksele och Lycksele socknar. Bland större byar i kommunen kan nämnas Örträsk, Kristineberg, Rusksele, Vägsele och Knaften. SORSELE STORUMAN MALÅ VILHELMINA NORSJÖ SKELLEFTEÅ LYCKSELE DOROTEA VINDELN ÅSELE ROBERTSFORS BJURHOLM VÄNNÄS UMEÅ NORDMALING Lyckseles näringsliv är mångsidigt med trä- och verkstadsindustriföretag och de areella näringarna som grund. Skogsnäringen är trots rationaliseringar fortfarande mycket betydelsefull för kommunen. Gruvindustrin har länge varit viktig och intensiv prospektering har under senare år resulterat i nya gruvor som Svartliden och planerade Fäbodliden. Omfattande gruvverksamhet har bedrivits och pågår dessutom fortfarande i Kristinebergsbergsområdet. Stora nedläggningar har skett inom jordbruket, men det finns ett antal livskraftiga jordbruksföretag som stått emot rationaliseringarna. Renskötsel bedrivs inom hela kommunen av Malå, Gran, Ran, Ubmeje och Vapstens samebyar. Turism- och besöksnäringen är viktig. 12

13 Inomhusmiljön och strålning i Lycksele kommun Inomhusmiljö i Lycksele Luftkvalitet och ventilation Kommunen har ett register över ventilationssystemen på flerbostadshus, skolor, dagis, offentliga lokaler och dyl., då dessa måste genomföra obligatorisk ventilationskontroll. Miljö- och samhällsnämnden kontrollerar att OVK:n genomförs samt att resultatet av kontrollen är godkänt. Det finns dock inte mycket uppgifter om ventilationssystemen i en och två bostadshus. Inom Lycksele finns relativt gamla flerbostadshus, som drivs av flera olika fastighetsbolag. Dessa hus har tidigare haft egen uppvärmning såsom oljeeldning, men övergått till fjärrvärme när denna möjlighet gavs. Denna förändring av uppvärmning har också förändrat ventilationen inom hela fastigheten. En värmekälla med skorsten som går genom en huskropp skapar ett undertryck mot angränsande lägenheter. Detta innebär att luft från lägenheterna dras ut via den varma skorstenen. På så sätt får man i självdragsventilationslägenheter en viss omsättning av luften. När den varma källan försvann, försvann också det undertryck som skapade en god luftomsättning. Den obligatoriska ventilationskontrollen kontrollerar ventilationsanläggningen utifrån de krav som fanns vid installationen av densamma (d.v.s. kontrollen följer inte ökade krav på ventilation). Detta betyder att en fastighet kan vara godkänd trots att hyresgästen upplever att luftomsättningen är dålig. Klagomål på dålig luftomsättning är inte så vanligt förekommande, men vid ex. reducering nattetid och vid längre högre lufttemperatur, kan dålig luftomsättning bli tydligare för hyresgästen. Med anledning av det ovanstående finns dålig information kring hur luftomsättningen ser ut i de olika fastighetsbestånden, främst på den privata sidan, men indikationer visar att det finns risk att flertalet personer boende i Lycksele bor i en miljö där luftomsättningen kan förbättras. Under vintertid får kommunen in vissa klagomål från privatpersoner angående vedrök. Kommunen gjorde bl.a. under våren 2008 ett enkätutskick till boende på ett kvarter i centrala Lycksele. Anledningen var att utreda hur många som upplevde sig störda av vedrök från eldning. Resultatet från denna undersökning visar att det blivit bättre när fjärrvärme byggts ut, och att majoriteten av de boende inte upplever att inomhusmiljön påverkas av nuvarande vedeldning (några få har fortfarande fastbränslepannor, och flertalet har braskaminer). De kommunala verksamheterna (såsom skolverksamhet) har generellt sett haft problem med torr luft på vintern. De drar även ned på ventilationen under kalla vinterdagar (kallare än -20C), detta för att bl.a. spara energi men även för att vissa ventilationsdon inte klarar av mycket låga temperaturer. En sänkning av ventilationen kan i sin tur orsaka problem i inomhusmiljön som t ex att de föroreningar som bildas blir kvar inomhus. Reducering av ventilationsflöden förekommer även inom den privata fastighetssektorn, både reduktion med avseende på temperatur, men kanske främst nattetid. Detta kan tyckas motstridigt med anledning av att de boende normalt vistas inomhus främst under kvällar och nätter, och normalt arbetar på annat ställe dagtid. Reduktionen nattetid innebär som all annan reduktion, en partikel- och fuktansamling. Reduktionen av luftflödena har inte utretts fullt ut, men det finns indikationer på att flertalet hyreshus och därmed hyresgäster har denna typ av lösning i sin lägenhet. De kommunala verksamheterna har även haft problem med deplacerade ventilationsdon (rumsaggregat som är placerade på golvet längst bak i rummet). Denna lösning fungerar inte som avsett då det ofta placeras bänkar, stolar o dyl. framför donen som hindrar luften från att flöda rätt. Dessa don håller därför på att bytas ut för kommunala verksamheter. Ett annat problem som har uppstått i vissa verksamheter är att t ex skolor har valt att utnyttja fel utrymmen till lärosalar, t ex datasal i ett förråd, eller att de har för mycket elever i en sal. Goda rutiner och kunskaper 13

14 om vad konsekvensen av en sådan omplacering blir, skulle sannolikt förbättra inomhusmiljön för de personer som vistas i utrymmena. Fukt och mikroorganismer Problemen med fukt i de kommunala verksamheterna har framförallt kommit från läckande tak alt äldre hus med källare. När problem med fukt uppstår/upptäcks utreds frågan samt så åtgärdas problemet direkt. Inom den privata fastighetssektorn har indikationerna varit så att det inte förekommer läckage och fuktskador i sådan utsträckning att tredje part får reda på det, d.v.s. det stannar mellan hyresgäst och fastighetsägare. De fastigheter som finns är dock, som ovan beskrivit, något äldre och har i flera fall källarvåningar. Det ligger i fastighetsägarens intresse att tillse att inga fuktskador förekommer, och dränera där det behövs dräneras. Temperatur De kommunala verksamheterna och fastigheterna bedöms ha små problem med temperatur inomhus, d.v.s. det är varken för kallt eller för varmt. Generellt har myndighetsenheten under de senaste åren endast fått in ett fåtal klagomål rörande temperatur inomhus vilka inte resulterat i någon vidare utredning. Som tidigare redovisats kan dock temperaturen visa på andra brister i lokalen såsom brister i luftomsättningen (om det är för varmt inomhus). Underhåll och städning För den kommunala verksamheten finns fastställda städscheman/städrutiner för hur ofta, och hur olika lokaler och verksamheter ska städas. Kommunen genomför utbildningar för anställda så de ska veta hur de ska städa för att minimera partiklar i luften. I flera verksamheter saknas dock tillräckligt med kunskap hos personal som får lokalerna städade, om vad som är deras roll i städningen (d.v.s. vad som de faktiskt ska göra) och städpersonalen. Detta kan medföra att viss städning aldrig blir utförd, ex. städning av ventilationsdon. Buller I de kommunala verksamheterna har problem med buller framförallt uppstått från fasta installationer t ex ventilation. Fläktaggregaten har forcerats i takt med att antalet elever har ökat, vilket kan ge problem med vibrationer. Vibrationerna fortplantar sig genom bjälklag och genererar ljud i verksamheten. Beroende på var ventilationsaggregaten är placerade varierar det hur stort problemet blir i verksamheten. Om ett sådant ljud ligger i bakgrunden finns även risk att verksamhetens ljud, d.v.s. från barn och lärare, ökar vilket ger en negativ spiral med avseende på ljudmiljön. Centralt genom Lycksele går vältrafikerade vägar, med mycket tung trafik. Under de senaste åren upplevs andelen tung trafik ha ökat, vilket kan innebära högre trafikbuller inomhus. I Lycksele har det tidigare utförts trafikbullerkartläggning där beräkningar av ljudnivåer utförts, baserade på 1985 och 1990 års fordonsmängder och trafikströmningar som utgångspunkt. Här framstår Vilhelminavägen, Bångvägen och Storgatan som de vägar överstigande 65 db(a). Ytterligare utredning av inomhusmiljön för de fastigheter som ligger i anknytning till dessa vägar har inte gjorts. Utredningar har genomförts vid de fall klagomål kommit in. Under 2007 gjordes åter en trafikräkning men dessa siffror har ännu inte nyttjats för beräkningsändamål. Avsikten är att utföra detta under 2008, för att ha ett underlagsmaterial att jobba aktivare med vägtrafikbuller. Lycksele har en flygplats som ligger relativt centralt (ca 5 km från centrum) och som visat ökade trafikmängder. Transporter via järnväg sker även genom centrala Lycksele. Ambulanshelikoptern genererar buller vid sin transport till och från sjukhuset. Lycksele har även ett antal industriområden som i något fall ligger nära befintlig bostadsbebyggelse. Några klagomål kan komma in rörande störningar från industriverksamheter. Industriverksamheterna har i sin tur ett ansvar att se till att man uppfyller de riktvärden som finns fastställda. Ökade behov efter en viss produkt kan medföra att t.ex. en industriverksamhet som normalt bedrivits dagtid, förändras till att bedrivas nattetid. När en sådan förändring sker påverkas omkringliggande områden. 14

15 Med anledning av det ovanstående är det viktigt att planering av nya bostads-/fritidshusområden tas fram i dialog med de verksamheter som bullrar, samt även undersöker hur de boende upplever nuvarande bullersituation. För tillfället är det endast avsaknaden av klagomål som visar på att boendemiljön inom dessa områden är acceptabel. Strålning Radon i Lycksele Det första radonarbete som kommunen genomförde var en markradonöversikt och riskklassificering. Detta utfördes av Sveriges Geologiska AB år Vid riskklassificeringen bedömdes markradonrisken vara normal för större delen av Lycksele kommun. Ungefär 10% av kommunens bebyggelse ansågs ligga inom högriskmark, det är framförallt stadsdelarna Lugnet och centrum i tätorten, byarna Kattisavan, Björksele, Vindelgransele och Bratten som berörs. Radonriskkartan finns med i kommunens översiktsplan (se bilaga 6). Innan år 1988 hade kommunen, med hjälp av ett bilburet instrument, spårat upp alla blåbetonghus, dvs. ett år innan radonplanen hade antagits. Antalet blåbetonghus uppgick till 89 stycken varav 40 var flerfamiljshus. År 1999 hade kommunen en genomgång av alla radonmätningar. Vid detta tillfälle gjordes listor över samtliga radonmätta fastigheter som fördes in i en databas. Listorna visade radondottermätningar, radongasmätningar och dessutom alla fastigheter som låg över gränsvärdet för tillåtna radondotter- eller radongashalter. Under hösten 2007 samarbetade myndighetsenheten med ett radonföretag för att kunna erbjuda fastighetsägare i Lycksele ett rabatterat pris för en radonmätning. Företaget gjorde ett utskick till samtliga fastighetsägare i kommunen och kopior på radonrapporterna skickades till myndighetsenheten. Samarbetet resulterade i att ca 650 fastigheter mättes under mätsäsongen Totalt har mer är 950 fastigheter inom kommunen mätts med avseende på radon. Enligt de senaste mätvärdena ligger ca 27 % av dessa över gränsvärdet för radongashalt. Genomsnittet i landet ligger på 35 % (Miljömålsportalen). Radon i dricksvatten. Länsstyrelsen i Västerbotten har framställt en karta där riskområden för radon i dricksvatten är kartlagda och stora delar av kommunen är klassad som högriskområde för radon i vatten (se bilaga 7). I dagsläget är det mycket osäkert hur många privata brunnar som ligger över gränsvärdet detta med anledning av att det genomförts relativt få mätningar samt att många av de privata mätningarna inte har införts i kommunens register. Alla kommunala vattenverk är mätta med avseende på radon och åtgärder har vidtagits för att sänka radonhalterna i de vattenverk som låg över gränsvärdet. Myndighetsenheten har under de senaste åren deltagit i ett brunnsprojekt i samarbete med bla ALcontrol Laboratories där privatpersoner har fått möjlighet att bla mäta radon i dricksvattnet till ett reducerat pris. Cesium Vissa delar av länet drabbades hårt av nedfall i samband med Tjernobylolyckan De areella näringarna och rennäringen drabbades hårt. Påverkan från olyckan varierar från plats till plats, med en ökning från några procent upp till en fördubbling av den naturliga bakgrundsstrålningen. Provtagning av cesium i bla älgkött, svamp och fisk har skett regelbundet sedan Provtagningen har bl.a. skett i projektform men även privatpersoner har lämnat in prover för analys. Under hösten 2007 genomförde myndighetsenheten ett mindre projekt inriktad mot cesium i älgkött. För att få en god spridning över hur det ser ut i kommunen riktades inbjudan till olika jaktlag inom Lycksele. För de områden som drabbades hårdast av Tjernobylnedfallet (zon 7, 8 och 9) erbjöds flertalet jaktlag att få denna kostnadsfria analys. För andra områden där det tidigare funnits något högre analysresultat erbjöds något färre jaktlag denna analys (zon 2,5 och 0). För de zoner som hade lägst nivåer vid tidigare mätningar erbjöds analysen endast till några/något jaktlag. Totalt inlämnades prover från 12 jaktlag, spridda inom 8 zoner. 15

16 Samtliga mätvärden visade på låga nivåer, där alla värden understeg 1500 Bq/kg med god marginal. Cesium- 137 har sjunkit för samtliga områden som gjort någon tidigare mätning. 16

17 Sammanfattande slutsatser Både för inomhusmiljö och strålskydd finns det frågor där vi har knapphändig information och där mer kunskap behövs. En av de stora frågorna är hur vi ska göra för att samla in mer information och utöka våra kunskaper framförallt om situationerna i de privata bostäderna. Kommunen har en nyckelroll när det gäller att involvera berörda lokala aktörer som en resurs i arbetet med inomhusmiljö och strålskydd. Särskilda åtgärder med inriktning på fortsatt utvecklad dialog och samverkan på alla nivåer är därför viktiga. Insatser för informationsspridning och ökade kunskaper är en annan viktig uppgift. 17

18 Bilagor Bilaga 1 Källor och referenser Bilaga 2 Ordförklaringar Bilaga 3 Lagstiftning Bilaga 4 Rikt- och gränsvärden Bilaga 5 Nationella miljökvalitetsmål Bilaga 5 Radonriskkarta för markradon Bilaga 7 Radonriskkarta för grundvatten 18

19 Bilaga 1 Källor och referenser Lycksele kommun Program och handlingsplan för utveckling och tillväxt. Lycksele kommun Fördjupad översiktsplan för Lycksele tätort. Lycksele kommun Översiktsplan. Utveckling för Lycksele kommun. Lycksele Kommun 2007, Folkhälsopolitiskt program Myndighetsenheten Lycksele kommun, Dataregister Miljöreda. Socialstyrelsens hemsida, Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida, Boverkets hemsida, Regeringen, proposition 2000/01:130. Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier Regeringen, proposition 2004/05:150. Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag 19

20 Bilaga 2 Ordförklaringar dba decibel A: anger att man använder ett filter som liknar örats känslighet. Människans öra är olika känsligt för olika frekvenser. Genom att mäta med dba tar man hänsyn till detta. 65 dba motsvarar ljudet från ett normalt samtal och 105 dba motsvarar ljudet från en motorsåg. db LAeq: Den ekvivalenta nivån (L eq ) motsvarar medelljudnivån under en viss period dvs medelvärdet för kontinuerligt buller. LAFmax: står för enstaka bullerhändelser, det vill säga bullrets toppvärde. 20

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande

Läs mer

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad Bostadsrättsföreningar - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd En god egenkontroll Rutiner för: Kunskap Ansvar Kontroll Kommunikation Uppföljning Annan miljölagstiftning som inte kopplar till miljöbalken

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

DEL 3. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 3. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 3 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel - Åtgärdsplan En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus FoHMFS 2014:17 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter

Läs mer

Radonprogram för Sjöbo kommun

Radonprogram för Sjöbo kommun Radonprogram för Sjöbo kommun INLEDNING Bakgrund Mot bakgrund av det nationella miljömålet God bebyggd miljö har ett antal regionala delmål och åtgärdsförslag tagits fram. Regionalt delmål nr 9 som tagits

Läs mer

i Staffanstorps kommun

i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0117-1 2009-03-17 Anneroskolan Foto: Bengt Bengtsson, Jakriborg TILLSYNSPROJEKT SKOLOR i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt skolor Göran

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Buller. Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Information till verksamhetsutövare om egenkontroll av ljudnivåer

Buller. Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Information till verksamhetsutövare om egenkontroll av ljudnivåer Har du frågor om vad som gäller för egenkontroll av ljudnivåer? Kontakta gärna oss på Miljö och Stadsbyggnad! Telefon växel: 0522-69 60 00 E-post: miljostadsbyggnad@uddevalla.se Buller Information till

Läs mer

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2013-8436 SID 1 (5) 2013-11-19 Sara Tierney Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 28772 E-post: sara.tierney@stockholm.se Brf Sleipner 16 Att:

Läs mer

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Tornet 1 och 4, Norsborg. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan Handläggare Åsa Lindkvist RAPPORT A 1 (7) Datum 2011-03-10 Revision 1: 2011-06-09 Uppdragsnr 562099 Tel 010-5056041 Bilagor: A01-A06 Mobil 070-1845741 Kristofer Uddén Fax 010-5051183 Botkyrka kommun asa.lindkvist@afconsult.com

Läs mer

RAPPORT 15229 1 (10)

RAPPORT 15229 1 (10) RAPPORT 15229 1 (10) Kund Upplands Väsby kommun Datum Uppdragsnummer 15229 2015-10-09 Rapport A Fyrklövern, Upplands Väsby Trafikbullerutredning hus 4-8 Bilagor A01 Rapport 15229 A Fyrklövern, Upplands

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Innehåll Riktvärden Utredningar Mätningar Kommande riktvärden 2014-11-28 www.tyrens.se 2 Trafikbuller

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Kristin Nätterlund 019-21 14 32 Box 33200, 701

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Veidekke Bostad AB Göran Axelsson Box 1503 172 29 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer Bilagor 2011-10-06 11069 A01 A02 Rapport A Chokladviken, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport 11069

Läs mer

Miljöförvaltningen Lunds kommun

Miljöförvaltningen Lunds kommun Här har jag lagt till 5 st gluggar och gjort dem svarta Miljöförvaltningen Lunds kommun Miljöförvaltningen vill med denna broschyr informera om vilken lagstiftning ni berörs av i enlighet med miljöbalken,

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332 1(12) 2012-04-11 KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03 Uppdragsnummer: 231332 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning Brita Lanfelt

Läs mer

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun 704840 RAPPORT A Author Johanna Åström Phone +46 10 505 46 19 Mobile +46706615021 E-mail johanna.astrom@afconsult.com Date 2015-06-17 Project ID 704840 Håbo Kommun Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Läs mer

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Projekt: 544859 Rapport: 544859 A Datum: 2009-06-11 Antal sidor: 5 Bilagor: 544859 A01 Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Linda Sjögren Aros arkitekter Box 1924 SE 751 49 Uppsala Uppdrag:

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

RAPPORT 15059 A 1 (11)

RAPPORT 15059 A 1 (11) RAPPORT 15059 A 1 (11) Kund Tyresö kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Hanna Fürstenberg Danielson 135 81 Tyresö Datum 2015-05-26 Rapport A Tyresövallen, Tyresö Ljud från idrottsplats Uppdragsnummer 15059

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

Tanums-Gissleröd Anneberg

Tanums-Gissleröd Anneberg Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 5229-B / / Rolf Cedås Tanums-Gissleröd Kartläggning av vägbuller för bostad Till denna rapport hör karta över planområde 5229-1 samt bullerkartor

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Projekt: 31-04414 Rapport: 31-04414-A Datum: 2006-10-25 Antal sidor: 6 Bilagor: 31-04414-A01 Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Bo Hedberg Strömkarlsvägen 60, 6 tr 167 62 Bromma

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135

1 Bakgrund. 2 Bedömningsgrunder. Innehåll RAPPORT A 2 (7) 565135 RAPPORT A 2 (7) Innehåll 1 BAKGRUND 2 2 BEDÖMNINGSGRUNDER 2 3 BERÄKNADE BULLERNIVÅER 3 4 KOMMENTARER 4 4.1 Högst 55 dba vid alla fasader 4 4.2 Nivå på uteplats 4 4.3 Nivå inomhus 4 5 TRAFIKUPPGIFTER 4

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun Rapport 2014:66, version1.0 Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Serie nr: 2014:66 Projektnr: 14100 Författare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning

Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Projekt: 31-03978 Rapport: 31-03978-C Datum: 2007-10-08 Antal sidor: 9 Bilagor: 31-03978-C01 Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Fabege AB Birthe Ehrling Projekt och utveckling

Läs mer

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Projekt: 544859 Rapport: 544859 B, Revision 1 Datum: 2010-03-29 Revision 1: 2010-04-22 Antal sidor: 5 Bilagor: 544859 B01 Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Linda Sjögren Aros arkitekter

Läs mer

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Miljö- och byggnadskontoret Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Enkät egenkontroll Skickas till Miljö- byggnadskontoret 191 86 Sollentuna Fastighetsbeteckning Besöksadress Postnummer Ort

Läs mer

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft Utställningshandling Mars 2014 Inledning Det finns fyra bilagor som ingår Vindelns översiktsplan. Den här bilagan redovisar miljö- och riskfaktorer som ska beaktas i planeringen. Enligt plan- och bygglagens

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620

2012-12-11. STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder. R03 Rev 01 2013-04-05. Uppdragsnummer: 230620 1(11) 2012-12-11 STADSVILLOR VIKSJÖ, JÄRFÄLLA KOMMUN Trafikbullerutredning avseende nya bostäder R03 Rev 01 2013-04-05 Uppdragsnummer: 230620 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdrag: 31 05451 Rapport: 31 05451 C Datum: 2009-12-18 Antal sidor: 9 Bilagor: 31 05451/C01 - C04 Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdragsgivare: Maxera Bygg &

Läs mer

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen

Läs mer

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan

Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan Kund Rissneleden 6 i Sundbyberg AB c/o BGC Marcus Leander 106 42 Stockholm Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2012-01-18 11124 Rapport A (Förhandskopia) Kv Freden Större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning

Läs mer

Irsta-Lista 5:6, Västerås

Irsta-Lista 5:6, Västerås RAPPORT A 2012-04-10 1 (4) Handläggare Tel 010-505 60 51 Mobil 073-028 49 95 per.lindkvist@afconsult.com Datum 2012-04-10 Uppdragsnr 570232 Irsta-Lista 5:6, Västerås Trafikbullerutredning Uppdragsansvarig

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik ÅF Ljud och Vibrationer Akustik Tillsynsträff 2012-10-10. Buller i och kring flerbostadshus Anna Berglöw Maikel Rofail Tel +46 (0)10 505 60 62 Tel +46 (0)10 505 60 28 anna.berglow@afconsult.com maikel.rofail@afconsult.com

Läs mer

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning BULLERBERÄKNING FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Inledning I denna skrivelse och på bifogad karta och beräkning visas bullerberäkning gjord enligt Naturvårdsverkets

Läs mer

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning

Läs mer

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET MULLSJÖ KOMMUN 132 Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET HUR SER DET UT? I kommunen finns en vårdcentral

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Rapport 10955-12082800.doc Antal sidor: 5 Bilagor: 2 Uppdragsansvarig Jönköping 2012-08-28 g:\kontakt\dokument\10955\10955-12082800.doc

Läs mer

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar Praktisk vägledning HÄR LISTAS ETT ANTAL frågeställningar och exempel till hjälp för arbetet med egenkontroll. Fundera på vilka övriga områden i din fastighet som omfattas av egenkontroll och vilka frågeställningar

Läs mer

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan 12108 RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (7) Kund Stena Fastigheter Projekt AB Tord Porsblad Box 16144 103 23 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2012-12-10 12108 Rapport (Förhandskopia) Bro station, Upplands Bro

Läs mer

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala VÄGBULLERUTREDNING för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala Riktvärden Regeringen har i infrastrukturproposition 1996/97:53 angivit riktvärden och åtgärdsprogram för trafikbuller. De

Läs mer

Buller och bostadsbyggande

Buller och bostadsbyggande Buller och bostadsbyggande 8 november 2013 Bullernätverket Stockholm Anders Lillienau Regeringens utredare Varför en utredning? Stor inflyttning till städer Gällande lagar inte tillräckligt samordnade

Läs mer

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon

Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon FAQ 2013 2013-11645 Svar på vanliga frågor Bilaga till Uppmaning att mäta radon Varför måste vi kontrollera radon? Här finns ingen markradon och vi har inte blåbetong i huset. Radonhalten i jordluften

Läs mer

Kv Willan 7, Ängelholm Trafikbuller vid planerat bostadshus

Kv Willan 7, Ängelholm Trafikbuller vid planerat bostadshus 1 (6) Kv Willan 7, Ängelholm vid planerat bostadshus Uppdragsgivare Ängelholms kommun Ref: Ralph Blomqvist Uppdrag Beräkning av vägtrafikbullernivåer vid planerat bostadshus på kv Willan 7 i Ängelholm..

Läs mer

Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008

Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten. Göteborg den 14 augusti 2008 Miljömedicinskt yttrande angående störning i bostad från varutransporter i fastigheten Göteborg den 14 augusti 2008 Peter Molnár Miljöfysiker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 57 peter.molnar@amm.gu.se

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14. Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet.

YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14. Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-25 Ärendenr: NV-05012-14 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.pbb@regeringskansliet.se S2014/5195/PBB Yttrande över Socialdepartementets

Läs mer

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst Fastighetsbeteckning: Radonsäte 1:1 Fastighetens adress: Radongatan 1 111 11 Radonköping Fastighetsägare: Radium Radondotter Fastighetsuppgifter Personuppgifter

Läs mer

Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - Trafikbuller vid planerad nybyggnad

Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - Trafikbuller vid planerad nybyggnad 1 (7) Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - vid planerad nybyggnad Uppdragsgivare Riksbyggen, Bonumbostaden, Malmö Ref: Jon Ossler Uppdrag Beräkning av vägtrafikbullernivåer vid planerat

Läs mer

Anmälan om störning/klagomål

Anmälan om störning/klagomål Anmälan om störning/klagomål Miljö- och byggnadsnämnden och miljö- och byggkontoret handlägger klagomål enligt miljöbalken, med syfte att undanröja olägenheter av betydelse för människors hälsa eller miljö.

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

11245 Kv Lektionen, Sollentuna Trafikbullerutredning

11245 Kv Lektionen, Sollentuna Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 24 Kv Lektionen, Sollentuna Rapport 24-13120.doc Antal sidor: Bilagor: Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-1 k:\lime easy\dokument\24\24-13120.doc Soundcon

Läs mer

RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Datum

RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Datum RAPPORT 14209 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Kund HB Solna Haga 4:28 Marin Wahlberg Tomtebodavägen 3a 171 65 Solna Datum Uppdragsnummer 2014-12-09 14209 Rapport A (Förhandskopia) Haga 4:28, 4:44 Solna Bullerutredning

Läs mer

Egenkontroll Förskola och skola

Egenkontroll Förskola och skola Egenkontroll Förskola och skola Genom att ha en väl fungerande egenkontroll kan du som verksamhetsutövare visa hur du arbetar systematiskt för hälsosamma lokaler, där våra barn och ungdomar mår bra. Egenkontrollen

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012-08-31 Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012:2 Tillsyn av skolor Projektet är utfört av Bygg och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun. Ansvarig för denna rapport är Magdalena Hallberg,

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning Trafikbullerutredning Förutsättningar för kv Spaken 1 och 2 Uppdragsgivare: JM AB Referens: Lennart Fahlström Uppdragsnummer: K00393 Antal sidor + bilagor: 6 + 4 Rapportdatum: 2015-02-12 Handläggande akustiker

Läs mer

Fågelsång eller inglasad balkong. om vägtrafikbuller i tätort

Fågelsång eller inglasad balkong. om vägtrafikbuller i tätort Fågelsång eller inglasad balkong om vägtrafikbuller i tätort Ljuv musik, ljud och buller Det finns en tid i nästan varje människas liv när ljudet av mopedknatter är som ljuv musik. Men den perioden brukar

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning Trafikbullerutredning Förutsättningar för Brygga 1-3, Ekerö Uppdragsgivare: Järntorget Bostad AB Referens: Bengt Jansson Vårt referensnummer: 14011-2 Antal sidor + bilagor: 7 + 7 Rapportdatum: 2014-02-18

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Bullerutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen Trelleborgs kommun

Bullerutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen Trelleborgs kommun Bullerutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen Trelleborgs kommun ÅF, Hallenborgs Gata 4 20125 Malmö Sweden Tel +46 10 505 00 00, www.afconsult.com, VAT nr SE556120647401 705138_Rapport_Beddinge_21_3_35_2_QA

Läs mer

Radon - vägledning för kommunernas arbete

Radon - vägledning för kommunernas arbete Radon - vägledning för kommunernas arbete September 2005 Radon - vägledning för kommunernas arbete Miljösamverkan Västra Götaland 2005 Denna vägledning har tagits fram av Miljösamverkans projektgrupp

Läs mer

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande

Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande Elvir Kovacic Trafikplanerare Stadsbyggnadskontor Malmö TRAFIKBULLER miljöstörning som berör flest människor i Sverige. ca 20-25 % av inneboende i flerbostadshus

Läs mer

Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan

Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan 12014 RAPPORT B 1 (8) Kund Ebab Johan Brodin Box 7031 121 07 Stockholm-Globen Datum Uppdragsnummer 12014 2012-10-15 Rapport B Hasselbacken, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor B01-B04 Rapport

Läs mer

Åtgärdsprogram mot buller

Åtgärdsprogram mot buller Åtgärdsprogram mot buller Kortsiktiga åtgärder och långsiktig strategi Systematiskt åtgärdsarbete - ej gata för gata Beskriver dagens bullersituation med utblick mot framtiden Vidtagna åtgärder och pågående

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER

1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER 1 (16) PM 41.01 20 Rev C Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER I denna PM redovisas beräknade trafikbullernivåer utomhus baserat

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Ljudutredning Tvätthall

Ljudutredning Tvätthall Uppdrag Beställare Att Handläggare Granskare Rapportnr AB STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK Stefan Lindqvist Jan Pons Monica Waaranperä 6108871 - R02 Datum 2011-05-09 Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm

Läs mer