Kontroll och tillsyn av byggandet i Sverige I vilken omfattning kontrolleras byggandet av fristående sakkunniga?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kontroll och tillsyn av byggandet i Sverige I vilken omfattning kontrolleras byggandet av fristående sakkunniga?"

Transkript

1 Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 6 Samhällsbyggnadsprogrammet Kandidatnivå, 15 hp Mark- och Fastighetsjuridik Kontroll och tillsyn av byggandet i Sverige I vilken omfattning kontrolleras byggandet av fristående sakkunniga? Författare: Daniela Stanislawska Stockholm 2010 Handledare: Eidar Lindgren

2 Bachelor of Science thesis Title: Author Department Bachelor Thesis number 6 Supervisor Eidar Lindgren Keywords Abstract Inspection and supervision of the construction in Sweden. To what extent is construction controlled by independent experts? Daniela Stanislawska Department of Real Estate and Construction Management Control plan, independent expert, Planning and Building Act In order to control construction in Sweden there is a control system that was introduced after the latest changes in the Planning and Building Act in Unlike the previous control systems, the builder now has the whole responsibility that the building he/she is erecting meets all the technical requirements that the society demands. The municipality decides on a control plan for the construction project, and this plan should specify what controls that are going to be performed and by whom. Most of the controls are documented self-implemented controls, but the municipality may decide that certain controls must be performed by independent experts. The control plan shows what controls that the municipality wants to be performed by independent experts. In this essay a number of control plans have been studied in various municipalities and the aim is to investigate the extent to which independent experts control the construction, and how the municipalities differ in this aspect. In order to perform this study, about 20 control plans from four municipalities in Stockholm County have been studied. The result shows that there is a variation in the municipalities of both the number and types of controls that are performed by independent experts. There are about three types of controls that all construction projects have in common that always are performed by independent experts. The rest of the types of controls that are performed by independent experts vary widely amongst the municipalities. A comparison between the construction of single-family dwellings, apartment buildings and commercial premises in the various municipalities shows how the extent varies. Stockholm municipality requires the largest number of controls performed by independent experts, in all types of projects, while the other municipalities are more even. As mentioned before, the different types of controls performed by independent experts vary, but the most common types of controls are fire statement, accessibility statement, plan and position control, ventilation / OVK control, soot certificate. Most of the total numbers of controls performed on a construction site are still self-implemented controls, but there are almost always at least three controls required to be performed by independent experts. 2

3 Examensarbete Titel Kontroll och tillsyn av byggandet i Sverige. I vilken omfattning kontrolleras byggandet av fristående sakkunniga? Författare Daniela Stanislawska Institution Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete Kandidatnivå nummer 6 Handledare Nyckelord Sammanfattning Eidar Lindgren Plan- och Bygglagen, kontrollplan, fristående sakkunnig För att kontrollera byggandet i Sverige finns ett kontrollsystem som infördes efter de senaste förändringarna i Plan- och bygglagen år Till skillnad från tidigare kontrollsystem har byggherren idag allt ansvar för att byggnaden han/hon låter uppföra uppfyller alla samhällets krav på de tekniska egenskapskraven som ställs på byggnader. Byggnadsnämnden beslutar om en kontrollplan för byggprojektet, här ska det framgå vilka kontroller som ska utföras under arbetets gång och vem som ska utföra kontrollerna. De flesta kontroller utgörs av entreprenörens egenkontroller, men nämnden kan bestämma att vissa kontroller ska utföras av fristående sakkunniga. I kontrollplanerna framgår vilka kontroller nämnden vill ha ett utlåtande eller intyg från en fristående sakkunnig. I denna uppsats har ett antal beslutade kontrollplaner i olika kommuner undersökts och syftet är att undersöka i vilken omfattning som fristående sakkunniga kontrollerar byggandet, och om kommunerna skiljer sig åt i detta avseende. Ett 20-tal kontrollplaner från fyra kommuner i Stockholms län har undersökts. Resultatet visar att det finns en variation i både antal och typ av sakkunnighetsutlåtande som kommunerna kräver för olika byggprojekt. Det finns ca tre stycken sakkunnighetsutlåtanden som nästan alla byggprojekt har gemensamt, oavsett typ av byggprojekt. Resterande sakkunnighetsutlåtanden varierar mycket mellan kommunerna. En jämförelse mellan nybyggnation av enbostadshus, flerbostadshus och affärslokal i de olika kommunerna visar hur omfattningen varierar. Stockholms kommun kräver överlägset flest sakkunnighetsutlåtanden, i alla typer av projekt, medan de övriga kommunerna ligger mer jämt till. Den typ av sakkunnighetsutlåtanden som brukar krävas kan som sagt variera, men till de vanligaste hör brandutlåtande, tillgänglighetsutlåtande, plan och lägeskontroll, ventilation/ovk kontroll, sotarintyg. De flesta av det totala antalet kontroller som utförs på ett bygge utgörs fortfarande av egenkontroller, men det finns nästan alltid krav på minst tre stycken kontroller utförda av fristående sakkunniga. 3

4 Förord Denna kandidatuppsats är ett avslutande arbete inför kandidatexamen som erhålls efter tre år på civilingenjörsprogrammet inom Samhällsbyggnad på KTH med inriktning mot Mark- och Fastighetsjuridik. Inledningsvis skulle jag vilja tacka min handledare Eidar Lindgren som bistått med sina kunskaper och idéer inom ämnet under uppsatsskrivandets gång. Jag skulle även vilja rikta ett stort tack till följande personer (byggnadsinspektörer) på kommunerna för att de tagit sig tid för intervjuer och bidragit med värdefull information till uppsatsen: - Mats Tägt och Annika Ahola på bygganmälan/bygglovsavdelningen på Huddinge Kommun - Bo Björnängen på Stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad - Tord Berglund på Plan- och bygglovsenheten i Botkyrka kommun - Anders Berg på Miljö- och Stadsbyggnadskontoret i Lidingö stad. Stockholm, maj 2010 Daniela Stanislawska 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte/frågeställning Disposition Metod Kontroll av byggandet i Sverige PBL i förändring Nuvarande kontrollsystem Nya Plan- och Bygglagen Fristående sakkunniga Vad är en fristående sakkunnig person? Vem kan vara en fristående sakkunnig? Vilken uppgift har fristående sakkunniga? Fristående sakkunniga i nya PBL Studien av kontrollplanerna Botkyrka Diskussion och svar på frågor ang. fristående sakkunniga Resultaten av studien av kontrollplanerna Övriga kommentarer/synpunkter Huddinge Diskussion och svar på frågor ang. fristående sakkunniga Resultaten av studien av kontrollplanerna Övriga kommentarer/synpunkter Lidingö Diskussion och svar på frågor ang. fristående sakkunniga Resultaten av studien av kontrollplanerna Övriga kommentarer/synpunkter Stockholm Diskussion och svar på frågor ang. fristående sakkunniga Resultaten av studien av kontrollplanerna Övriga kommentarer/synpunkter

6 5. Resultat och kommentarer Metod Studien Egna kommentarer/reflektioner Referenser och källor Tryckt material Muntliga källor Elektroniska källor Övrig litteratur Bilaga Frågemall vid möten med byggnadsinspektörer Bilaga Exempel på kontrollplan Bilaga Exempel på sakkunnighetsutlåtande

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Kontroll av byggandet i Sverige har under årens lopp sett olika ut. Innan den nuvarande Planoch Bygglagen (1987:10) (PBL) som infördes år 1987 fanns t.ex. en så kallad byggnadsstadga som reglerade kontrollen av byggandet. Det var kommunen som myndighet som skulle utöva tillsyn och kontroll över byggandet. 1 Efter den senaste ändringen i PBL år 1995 lades allt ansvar på att byggnaden uppfyller de tekniska egenskapskraven på byggherren, och detta är den gällande rätten än idag. Kommunen har endast ett tillsynsansvar och utför inga besiktningar själva. För att klargöra och bestämma vilka kontroller som ska utföras håller byggnadsnämnden ett byggsamråd med byggherren där nämnden beslutar om en kontrollplan. I kontrollplanen framgår vilka kontroller som ska utföras. Själva utövningen av kontroller av byggandet kan ske på olika sätt; genom egenkontroller eller fristående sakkunniga. 1.2 Syfte/frågeställning De kontroller som utförs på byggarbetsplatserna är idag till stor del grundade på egenkontroller, d.v.s. den entreprenör eller byggnadsarbetare som utför ett visst arbete intygar genom en dokumenterad egenkontroll att han/hon utfört sitt arbete på rätt sätt. Byggnadsnämnden, som beslutar om vilken kontrollplan det aktuella byggnadsprojektet ska ha, kan även begära att byggherren ska låta vissa kontroller vara gjorda av s.k. fristående sakkunniga personer. I denna uppsats kommer ett antal beslutade kontrollplaner i olika kommuner undersökas. Syftet är att undersöka i vilken omfattning som fristående sakkunniga kontrollerar byggandet, och om kommunerna skiljer sig åt i detta avseende. För att ta reda på omfattningen kommer kontrollplanerna studeras och utifrån studien kommer en uppfattning av hur ofta byggnadsnämnderna kräver kontroller utförda av fristående sakkunniga fås, samt en bild av kontrollernas innehåll d.v.s. vad som kontrolleras. Även frågan om vilka krav som kommunerna ställer på de fristående sakkunniga kommer behandlas i uppsatsen. 1.3 Disposition För att få en djupare förståelse för hur kontrollsystemet som helhet ser ut inleds uppsatsen med ett avsnitt som dels handlar om gällande rätt och förslaget till nya PBL och dels ett 1 Krantz, E., Lantz, M Uppdrag och ansvar vid besiktning och kontroll av småhus. s.41 7

8 kortare avsnitt som beskriver frågor kring fristående sakkunniga. Efter det kommer själva studien av ärendena och resultaten från respektive kommun tillsammans med övriga kommentarer/synpunker från byggnadsinspektörerna. Uppsatsen avslutas med en resultatsammanställning och egna kommentarer. 1.4 Metod För att kunna genomföra denna studie har fyra kommuner i Stockholmsområdet besökts. Dessa kommuner är Huddinge, Lidingö, Stockholm och Botkyrka (se Figur 1 nedan). Ett möte bokades in med en byggnadsinspektör från varje kommun. Det är inspektörerna som håller i alla byggsamråd och beslutar om kontrollplaner, och vid mötet plockade inspektörerna fram 5-7 st. olika kontrollplaner. Detta ger ett urval på ca kontrollplaner att studera, och kommer inte ge en absolut bild av hur verkligheten ser ut då detta skulle kräva att ett mycket stort antal kontrollplaner studerades. Men, då dessa kontrollplaner ändå beskriver normalfallen för olika byggnadsprojekt kommer ändå en bra översiktlig bild fås, då normalfallen utgör en stor del av alla projekt. Det finns naturligtvis många olika byggnadsprojekt på gång hela tiden, t.ex. idrottshallar, villor, flerbostadshus, köpcentra, m.m. För att kunna täcka så många av dessa områden som möjligt och på detta sätt få en helhetsbild av byggandet valdes byggnadsprojekt av helt olika karaktär från kommunerna. Figur 1. Geografisk placering av de valda kommunerna 2 För att få en bra spridning på det insamlade materialet hade det varit önskvärt om både små, medelstora och stora kommuner tagits med. I nuläget har dock endast medelstora och stora 2 8

9 kommuner tagits. En av de tillfrågade mindre kommunerna, Salems kommun, hade ingen fast anställd byggnadsinspektör och de hade därför inte tid att ta emot för ett möte. Vid mötet med byggnadsinspektörerna fick de svara på ett antal frågor om fristående sakkunniga (se Bilaga 1), och sedan diskuterades det fritt om sakkunniga, kontrollplaner och kontrollsystemet i Sverige. De fall som tagits fram för studien är till övervägande del nya projekt, max ett par år gamla. Informationen till avsnittet om kontrollsystemet i Sverige och om fristående sakkunniga har inhämtats mestadels från propositioner, utredningar och annat tryckt material inom byggkontrollområdet. (T.ex. Boverkets handböcker m.m.) 9

10 2. Kontroll av byggandet i Sverige 2.1 PBL i förändring I dagens samhälle är det mer eller mindre självklart för de flesta att allt byggande ska utföras efter de krav som samhället ställer. Detta behövs för att en tillförlitlig och hållbar infrastruktur ska kunna byggas upp. Till hjälp för att kunna kontrollera att dessa krav följs finns i Sverige idag ett kontrollsystem där en rad olika parter är inblandade. Detta kontrollsystem har under de senaste 25 åren varit föremål för en rad olika förändringar och reformer, och står idag ännu en gång inför vissa förändringar som är tänkta att träda i kraft nästa år (2011). Målet är att byggandet i framtiden ska ha en hög och jämn kvalitet. 2.2 Nuvarande kontrollsystem Den senaste förändringen i Sveriges kontrollsystem genomfördes år 1995 då ett helt nytt system trädde ikraft, och det detta system som används idag. Grundtanken i detta kontrollsystem är att byggherren är den som ytterst är ansvarig för att byggnaden som uppförs uppfyller samtliga tekniska egenskapskrav som samhället ställer. Detta förslag presenteras i propositionen från 1993/94:178: Byggherren ges det fulla ansvaret för att byggnaden eller anläggningen uppfyller de tekniska egenskapskraven, medan byggnadsnämnden får ett renodlat tillsynsansvar. 3 Detta förslag antogs senare och byggherrens ansvar går att utläsa i 9 kap. 1 PBL: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Byggherren skall vidare se till att kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning./.../ 4 Kommunen har, till skillnad från tidigare lagstiftning, idag endast ett tillsynsansvar. Det innebär att kommunen själv inte ska utföra kontroller (även om det i undantagsfall finns rum för detta i lagen) och deras uppgift är istället kortfattat att kontrollera att bygget kontrolleras. Anledningen till detta är för att understryka ansvarsfördelningen, det ska inte finnas rum för misstolkning av kommunens roll och ansvar i byggprocessen. Kontrollsystemet börjar i det skede då byggherren enl. 9 kap. 2 PBL anmäler till byggnadsnämnden att han avser att utföra bygganmälningspliktiga åtgärder t.ex. rivning eller uppförande av byggnad. Detta kallas bygganmälan, alt. rivningsanmälan. Denna anmälan ska göras minst tre veckor innan byggherren avser att påbörja bygget. Då kommunen mottagit anmälan från byggherren ska de kalla till ett byggsamråd (9 kap. 7 PBL). Vid detta samråd ska byggherren, den av honom utsedda kvalitetsansvarige samt andra av nämnden bestämda personer deltaga. Byggherren har nästan aldrig den kompetens som krävs för att själv ombesörja samtliga kontroller och utförandet av byggnaden. Till sin hjälp har han oftast olika entreprenörer, och tillsammans med den kvalitetsansvarige kan de bistå 3 Prop. 1993/94:178 s kap. 1 PBL 10

11 byggherren vid samrådet för att förklara t.ex. hur arbetena ska planeras och genomföras. Vid samrådet ska byggnadsnämnden och byggherren gå igenom arbetenas planering, de kontroller som ska utföras och den samordning som behövs för bygget. (9 kap. 8 PBL) Vid samrådet lämnar byggherren (genom sin kvalitetsansvarige) in ett förslag till kontrollplan. I denna redovisas hur och vilka kontroller som ska utföras på byggnaden under arbetenas gång för att de tekniska egenskapskraven ska uppfyllas. Under eller strax efter samrådet ska byggnadsnämnden besluta om en kontrollplan (9 kap. 9 PBL). Denna kontrollplan utgår ofta efter byggherrens förslag till kontrollplan, med eventuella tillägg från byggnadsnämnden om de anser att något fattas. I denna kontrollplan redovisas vilka kontroller som ska utföras under arbetenas gång, vilka anmälningar och intyg som ska lämnas in till byggnadsnämnden. 9 kap. 2 PBL Byggherren gör bygganmälan 9 kap. 7 PBL Nämnden kallar till samråd 9 kap. 8, 9 PBL Samråd hålls + beslut om kontrollplan 9 kap. 10 PBL Handlingar inlämnas => nämnden utfärdar slutbevis Figur 2. Arbetsgången för ett bygganmälanärende Då samtliga kontroller är utförda och alla anmälningar och intyg är inlämnade till byggnadsnämnden (d.v.s. allt i kontrollplanen är uppfyllt) utfärdas ett slutbevis (9 kap. 10 PBL). När slutbeviset är utfärdat så är ärendet avslutat. Figur 2 på ovan beskriver den enkla arbetsgången för ett bygganmälningsärende. Vid större mer komplicerade projekt där många personer är inblandade kan flera samråd behöva hållas, flera kvalitetsansvariga utses m.m. och då blir arbetsgången lite annorlunda. 11

12 De kontroller som ska utföras enligt den beslutade kontrollplanen utgörs till övervägande del av dokumenterade egenkontroller som entreprenörerna själva gör. Dessa utgör en del av det underlag som byggherren har för att styrka kontrollplanen. Kommunen kan även besluta att vissa kontroller ska utföras av fristående sakkunniga, och för att slutbevis ska utfärdas måste intyg eller utlåtanden från dessa skickas in till kommunen. Dessa kan tas in då kommunen anser att byggherrens egen kompetens inte räcker till. Den kvalitetsansvarige ska, som nämnt tidigare, vara med på byggsamrådet och bistå byggherren. Funktionen kvalitetsansvarig var en nyhet vid ändringen av PBL år Syftet med att införa denna roll var för att kvaliteten i byggandet skulle säkras, och den kvalitetsansvarige ska agera som en garanti för att byggherren har den kompetens som behövs för att uppfylla kontrollplanen. Den rent praktiska uppgiften för den kvalitetsansvarige är att se till att kontrollplanen följs och att nödvändiga kontroller utförs 5. Om den kvalitetsansvarige har rätt kompetens kan även han utföra vissa kontroller. Något som kan förtydligas ytterligare är slutbevisets roll. En vanlig missuppfattning är att slutbeviset är någon sorts garanti för att byggnaden är felfri och korrekt uppförd. Det enda som slutbeviset egentligen garanterar är att de handlingar och anmälningar som enligt kontrollplanen ska skickas in till byggnadsnämnden har blivit inskickade. Slutbeviset garanterar alltså inte att samhällets krav är uppfyllda! Det är fortfarande byggherrens ansvar att kraven är uppfyllda och att kontrollerna är utförda på rätt sätt. 6 Byggnadsnämnden kan bara anta att kraven är uppfyllda. (Nämnden kan dock ingripa om brister uppdagas efter att slutbeviset utfärdats) Detta är alltså hur dagens kontrollsystem fungerar. Trots att det är ett relativt ungt system står det återigen inför förändringar då det under åren riktats en del kritik mot det och andra delar av PBL. Den 23 mars 2010 släpptes propositionen till en ny PBL där bland annat kapitlet om tillsyn och kontroll har förändrats. 2.3 Nya Plan- och Bygglagen I propositionen till nya PBL finns många förslag på förändringar. Det som är mest intressant för denna uppsats är hur förslaget till en förändring av kontrollsystemet ser ut. Till grund för den nya propositionen ligger en rad utredningar, betänkanden och remissyttranden, bl.a. Byggprocessutredningens betänkande Bygg helt enkelt! (SOU 2008:68) och PBL- Kommitténs betänkande Får jag lov? (SOU 2005:77) De tre förändringar som mest av alla kommer påverka arbetsgången för ett bygganmälningsärende är införandet av start- och slutbesked samt att två samråd ska hållas. Liksom idag ska ett samråd hållas då byggherren skickat in en bygganmälan. Detta samråd kallas tekniskt samråd. Likheterna med dagens byggsamråd är stora, och de är i stort sett lika i alla avseenden förutom att beslutet om kontrollplan inte tas här. Startbeskedet innebär att alla bygganmälningspliktiga åtgärder (eller rivningsanmälningspliktiga) måste få ett startbesked för att byggnationen ska kunna påbörjas. I samband med startbeskedet ska en kontrollplan beslutas. Då arbetena är avslutade ska ett slutsamråd hållas. Under detta samråd ska bl.a. kontrollplanen gås igenom och det bedöms hur den efterföljts. Slutbeskedet ska utfärdas då 5 9 kap. 13 PBL 6 Kosunen Eriksson, K Bygglov, Tillsyn och kontroll. s

13 byggnadsarbetena är avslutade och är ett kvitto på att kontrollplanen följts, men är precis som slutbeviset i nuvarande kontrollsystem ingen garanti för att byggnaden är perfekt. I och med slutbeskedet får byggnaden tas i bruk. Se Figur 3 nedan för en illustration över arbetsgången. 7 BH ska presentera förslag till KP Tekniskt samråd Beslut om KP tas i samband med byggstartbeskedet Byggstartbesked Nämnden bedömer om tekniska kraven kommer uppfyllas Kontroll av att KP efterföljts Slutsamråd Slutbesked krävs för att byggnaden ska få tas i bruk Slutbesked Figur 3. Arbetsgången för ett bygganmälanärende i nya PBL Som en del av arbetet för att skärpa kontrollen av byggandet ska kontrollplanens innehåll och form förändras. Enligt utredningarna från PBL-kommittén och Byggprocessutredningen ses kontrollplanen idag mest som en formalitet, ett pappersarbete. Kontrollplanen anses inte vara tillräckligt preciserad, det sägs inget om vilken kontroll som krävs och vem som ska göra den eller hur den ska presenteras. De egenkontroller som entreprenörerna gör har i praktiken mycket olika kvalitet och det kan i efterhand vara svårt att tyda och försöka gå igenom vilka kontroller som faktiskt har utförts. Kritik har även riktats mot att kvalitetssäkring av t.ex. fristående sakkunniga inte görs i tillräcklig omfattning. För att uppnå en mer tydlig och seriös kontrollplan har en rad åtgärder föreslagits. Det ska framgå i kontrollplanen exakt vilka kontroller som ska utföras, och dessa ska mer noggrant väljas ut så att endast de mest viktiga tas med. Även vem som ska utföra kontrollerna ska framgå, hur och mot vad kontrollen görs. Systemet med egenkontroller ska behållas men förtydligas. Tydligare definierade krav på hur egenkontrollen ska utföras ska ställas så att den i framtiden blir ett mer trovärdigt kontrollsystem. Vidare vill man införa certifieringskrav på fristående sakkunniga så att 7 Prop. 2009/10:17 s

14 kvaliteten även för dessa höjs, och även att arbetsplatsbesök görs av kommunen minst en gång under arbetets gång. 8 Kritik har under åren även riktats mot den kvalitetsansvariges roll. Kritiken har innehållit allt från den funktion den kvalitetsansvarige har i byggprocessen till dennes ansvar, befogenheter och ställning gentemot byggherren och byggnadsnämnden. I den nya PBL ändras benämningen kvalitetsansvarig då den ger en missvisande bild av funktionen. Istället införs namnet kontrollansvarig som bättre ska stämma överens med dennes arbetsuppgifter. Liksom tidigare ska den kontrollansvarige biträda byggherren t.ex. vid upprättande av en kontrollplan, och han ska även se till att kontrollplanen följs och att de bestämda kontrollerna utförs och närvara vid besiktningar. Nytt är att den kontrollansvarige ska dokumentera och notera iakttagelser då han är på byggarbetsplatsen, och utfärda ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden inför slutbeskedet. Även vikten av att den kontrollansvarige har en oberoende ställning till den som utfört den kontrollerade åtgärden betonas. Sammantaget ska den kontrollansvariges arbetsuppgifter och ansvar utökas jämfört med de arbetsuppgifter dagens kvalitetsansvarig har. 9 Då dessa förslag till ändringar fortfarande är just förslag finns ingen full garanti för att riksdagen kommer anta propositionen i sin helhet, men klart är i alla fall att PBL kommer att förändras till en viss del. 8 Prop. 2009/10:170 s Prop. 2009/10:170 s

15 3. Fristående sakkunniga 3.1 Vad är en fristående sakkunnig person? Inom byggbranschen används fristående sakkunniga personer t.ex. då kontroller enl. 9 kap. 9 PBL behöver utföras, alltså kontroll av vissa moment inom ett bygge. För att vara en fristående sakkunnig kontrollant måste denna person ha grundlig kännedom om det som ska kontrolleras och vara oberoende i förhållande till byggherren (och andra inblandade parter). Det är en tredje part som kommer utifrån och inte har intresse av att stå på någons sida och objektivt kontrollerar om ett visst krav är uppfyllt eller vissa arbeten är utförda på rätt sätt. Då den sakkunnige har utfört en kontroll brukar han/hon skriva antingen ett utlåtande, intyg eller protokoll som ett bevis på att kontrollen är utförd. Det är detta dokument som kommunen vill ha in då de begärt ett sakkunnighetsutlåtande i kontrollplanen. I Bilaga 3 finns exempel på hur två olika sakkunnighetsutlåtanden kan se ut. (En plan och lägeskontroll och ett geotekniskt utlåtande.) 3.2 Vem kan vara en fristående sakkunnig? Enligt gällande rätt ställs följande krav på de fristående sakkunniga (kan utläsas ur Plan- och byggförordningen, PBF (1987:383)): 17 Kvalitetsansvariga enligt 9 kap. 14 och sådana sakkunniga kontrollanter som avses i 9 kap. 9 första stycket skall ha den utbildning och erfarenhet som behövs och vara lämpliga för uppgiften./ / 10 Det finns idag inget absolut krav på certifiering vare sig för sakkunniga kontrollanter eller för kvalitetsansvariga. Detta är något som tagits upp i propositionen till den nya PBL där förslaget är att certifieringskrav ska ställas på både sakkunniga kontrollanter och kvalitetsansvariga. I dagsläget får byggnadsnämnden bedöma om den enskilde sakkunnige är lämpad för sitt uppdrag om han/hon inte har certifiering. Boverket skriver i sina föreskrifter om sakkunniga kontrollanter att den fristående sakkunnige inte bör ha deltagit i projekteringen eller utförande av byggprojektet 11 för att ses som fristående. När det gäller själva kompetensen hos den sakkunnige skriver Boverket i stort samma sak som 17 PBF ovan, nämligen att den sakkunnige ska ha rätt utbildning och erfarenhet för att ses som lämplig PBF

16 3.3 Vilken uppgift har fristående sakkunniga? Som tidigare nämnts utgörs de flesta kontroller av bygget av entreprenörens egenkontroller men enligt 9 kap. 9 PBL kan byggnadsnämnden (eller byggherren själv) bestämma att vissa kontroller under byggets gång ska utföras av fristående sakkunniga. I propositionen 1993/94:178 framgår det varför och när kommunen kan kräva detta: I den utsträckning som behövs bör byggnadsnämnden kräva att byggherren styrker att egenskapskraven uppfylls genom att för nämnden visa resultatet av besiktningar och andra kontroller. Lämpligen kan det ofta ske genom att byggherren redovisar resultaten av den kontroll som ingår i hans eget eller hans entreprenörs kvalitetssäkringssystem eller i en entreprenadkontroll. Är detta inte tillräckligt bör nämnden kunna kräva intyg från besiktningar eller kontroller av fristående, oberoende personer med tillräcklig kompetens. Detta betyder alltså att kommunen kan kräva sakkunnighetsutlåtanden från fristående personer när de anser att byggherrens egen kontroll av bygget inte räcker till. Boverket menar precis som det framgår i propositionen att byggnadsnämnden ska kräva intyg eller kontroller av fristående sakkunniga då man anser att byggherrens egenkontroller inte räcker till för att uppfylla samhällets krav. 13 Den fristående sakkunniges uppgift är alltså att intyga och kontrollera att de moment i bygget som byggherren själv inte har kompetens att kontrollera är korrekt utförda. Till grund för alla sakkunnighetsutlåtanden ligger Boverkets byggregler (BBR) och konstruktionsregler (BKR) samt andra föreskrifter som Boverket utfärdat. I dessa handböcker finns regler och rekommendationer för hur byggnader ska utformas och utföras. Exempel från BBR är t.ex. kapitlen om Tillgänglighet, Brandskydd och Bullerskydd. I dessa kapitel finns instruktioner för hur byggnader ska utformas så att kraven ska bli uppfyllda. En sakkunnig inom dessa områden kan då besiktiga en byggnad och konstatera att byggnaden uppfyller eller inte uppfyller de olika kraven. 3.4 Fristående sakkunniga i nya PBL I propositionen om nya PBL har man helt gått ifrån benämningen fristående sakkunniga, och refererar istället till särskilt sakkunniga. Detta kan ses som att regeringen går på Byggprocessutredningens linje då de i utredningen Bygg helt enkelt! föreslår en sådan ändring. I samma utredning redogörs även för orsaken till att man vill ändra denna benämning. Man menar att begreppet fristående hanteras helt olika i olika kommuner och att den praktiska tillämpningen är väldigt varierande, och att lagstiftningen kring dessa är otydlig. Benämningen särskilt sakkunnig kommer bättre svara mot syftet. Tvärtemot dagens krav på en fristående position hos den sakkunnige ska denne i framtiden kunna ingå i byggherrens egna organisation, vilket är en totalvändning. Risken för att denne särskilt sakkunnige ska lockas att fuska bedöms som mycket liten: Risken för att de skulle påverkas av byggherren att fuska bedömer vi lika liten som att en av byggherren upphandlad

17 fristående sakkunnig skulle fuska. Det finns därför enligt vår uppfattning ingen anledning på att de särskilt sakkunniga måste vara fristående. 14 I nya PBL kommer alltså benämningen på fristående sakkunniga ändras till särskilt sakkunniga, och även ett certifieringskrav införs. 14 SOU 2008:68, s

18 4. Studien av kontrollplanerna På alla besökta kommuner ombads byggnadsinspektörerna att ta fram ett antal olika kontrollplaner för olika sorts byggnadsprojekt. Resultatet varierade, då byggandet i kommunerna varierade. I Lidingö kommun t.ex. fanns det mest villabyggen medan Stockholms kommun hade många kontor, hotell, anläggningar m.m. Dessa kontrollplaner finns ofta i samma dokument som byggsamrådsprotokollet då det är på samrådet som kontrollplanen oftast beslutas. Under samrådet gås projektet igenom och de intyg, kontroller och anmälningar som ska göras tas då upp. Genom att studera dessa byggsamrådsprotokoll/beslut om kontrollplaner får man information om vilka sakkunnighetsintyg/utlåtanden som varje byggnadsprojekt ska ha, och efter att ha studerat ett urval av kontrollplaner från de besökta kommunerna kan förhoppningsvis en slutsats dras när det gäller i vilken omfattning som bygget kontrolleras av fristående sakkunniga. Varje byggnadsinspektör fick även svara på några frågor angående fristående sakkunniga (se Bilaga1) och sedan hölls en öppen diskussion ang. fristående sakkunniga och kontrollsystemet i allmänhet. 4.1 Botkyrka På Samhällsybyggnadsförvaltningen, plan- och bygglovsenheten, i Botkyrka kommun träffades byggnadsinspektör Tord Berglund för ett möte Diskussion och svar på frågor ang. fristående sakkunniga När det gäller de fristående sakkunniga ställer Botkyrka kommun en del krav. Det finns inget lagstadgat krav ännu på att de måste vara certifierade men det kommunen kräver vid en bedömning av en (icke certifierad) sakkunnig är att de har något sorts bevis på att de är kunniga inom området. Det kan vara ett intyg från en kurs, skola eller liknande som är relevant för området. Det finns många områden där sakkunnighetsutlåtanden kan krävas, men i praktiken kretsar det runt ett fåtal olika utlåtanden/intyg som används mest frekvent. Tord Berglund visade en mall som han fått från Stockholms stadsbyggnadskontor där ett 20-tal sidor redovisade olika sorters kontroller som kan göras på ett bygge, och varje en av dessa kontroller kan man begära sakkunnighetsutlåtande på om det skulle behövas. Ett exempel som Tord Berglund tog upp på när ett sakkunnighetsutlåtande kan krävas är då en rivningsplan ska upprättas. Man kan tex vid rivning av industrier behöva kontrollera om det finns miljöfarliga ämnen i marken. Även att rivningsavfall sorteras rätt måste intygas, t.ex. genom kvitton från depositioner till avfallsanläggningar. När det gäller hus byggda på egen hand menar Tord att kommunen kan ställa större krav på sakkunnighetsutlåtande då byggherren ofta inte är tillräckligt kompetent för att själv kunna kontrollera många punkter. Fuktproblem kan vara problematiska vid lösvirkeshus då de kan ta 18

19 lång tid att uppföra och mycket byggfukt hinner byggas in innan allt väderskydd är på plats, och då kan sakkunnighetsutlåtanden krävas. Fler sakkunnighetsutlåtanden och intyg krävs generellt från lösvirkeshus, t.ex. att en behörig elfirma har utfört eller godkänt elinstallationer, vvs-installationer, m.m. I regel kan man säga att sakkunnighetsutlåtanden är mer vanligt förekommande i större projekt och mer komplicerade projekt. Tillsammans med egenkontrollerna utgör de kontrollen av ett projekt. Exempelvis kan ett sakkunnighetsutlåtande om tillgängligheten vara aktuellt vid större affärs/butiks lokaler. Ett färskt exempel på detta som Tord tog upp var Hornbachs bygge av ett byggvaruhus i Slagsta. Här var det tyskar som både byggde och kontrollerade bygget. De vägrade att handikappanpassa lokalerna, då de menade att den målgruppen som skulle handla i affären i regel inte var handikappade. Kommunen fick ställa hårda krav på denna byggherre och krävde noggranna sakkunnighetsutlåtanden på tillgängligheten och en extra kontroll av att arbetet blivit utfört. Ett annat vanligt förekommande sakkunnighetsutlåtande i Botkyrka är en geoteknisk undersökning av marken där byggnaden ska uppföras. Kommunen har en geologisk karta över hela kommunen i sitt datorsystem, och inför ett byggsamråd kan de kontrollera var det är tänkt att byggnaden ska uppföras och om det finns några geologiska risker med den marken. Vid byggsamrådet kan de då informera byggherren om vilken situation som gäller och ta upp att det t.ex. behövs en geoteknisk undersökning av marken. En situation där kommunen kan gå in i efterhand och begära sakkunnighetsutlåtanden menar Tord kan vara om bygget t.ex. har mycket problem eller om den kvalitetsansvarige har avsagt sig uppdraget och ett nytt samråd måste hållas. Själva upprättandet av kontrollplanen är ett standardförfarande. Det finns en mall och denna ändras efter det specifika fallets behov. Det finns ett antal sakkunnighetsutlåtanden som nästan alltid finns med i kontrollplanerna. Ett standardhus (enbostadshus) från någon husfabrikant behöver t.ex. följande sakkunnighetsutlåtande: 1) Sotarintyg för imkanal/eldstad 2) Lägeskontroll när huset står på plats för att intyga att det står på rätt plats och har rätt storlek i förhållande till bygglovet. 3) (Eventuellt OVK/ injusteringsprotkoll från ventilationen) Oftast brukar byggherrens förslag till kontrollplan godtas och blir den beslutade kontrollplanen, ibland med mindre tillägg eller ändringar. Det finns dock fall då inspektörerna får gå in och i stort ändra hela kontrollplanen, detta sker ofta vid t.ex. tillbyggnader där byggherren själv är kvalitetsansvarig och då kontrollplanen är mycket bristfällig Resultaten av studien av kontrollplanerna De olika fallen från Botkyrka var av ganska olika karaktär. Bland de studerade fallen fanns bland annat nybyggnation av skola, flerbostadshus, enbostadshus, byggvaruhus m.m. Även byggherrens karaktär varierade. Det fanns både stora företag som PEAB, mindra lokala byggherrar som Botkyrkabyggen AB och små privata byggherrar. I snitt hade varje fall krav på ca4-5 st olika sakkunnighetsutlåtanden. Precis som Tord Berglund sa tidigare ökade antal sakkunnighetsutlåtanden med byggets storlek och komplexitet. 19

20 De sakkunnighetsutlåtanden som förekom i de redovisade kontrollplanerna var följande: Plan- och lägeskontroll av byggnaden Injusteringsprotokoll för ventilation/godkänd OVK (obligatorisk ventilationskontroll) Sakkunnighetsutlåtande att brandskyddsdokumentationen följts Sakkunnighetsutlåtande för renspliktiga kanaler och eldstad (sotarintyg) Sakkunnighetsutlåtande från tillgänglighetskonsult om att byggreglernas krav på tillgänglighet uppfyllts Sakkunnighetsutlåtande att energinormsberäkning visar att den specifika energianvändningen och Um-värdet inte överstiger kraven i BBR Övriga kommentarer/synpunkter Under mötet diskuterades det även kring kvalitetsansvariga och om kontrollplaner i allmänhet. Tord Berglund menade att kvaliteten på kvalitetsansvariga kan skilja sig något oerhört bland de olika byggprojekten. Vissa av de kvalitetsansvariga är med på besiktningar och kontrollerar och dokumenterar även själva vissa kontroller medan andra kvalitetsansvariga bor 20 mil bort och har aldrig ens varit på byggarbetsplatsen. Detta beror på att många byggherrar väljer kvalitetsansvariga efter priset och kvaliteten följer priset. Vid införandet av nya PBL nästa år tror Tord att många av dessa lokala eller oseriösa kvalitetsansvariga kommer att försvinna. När det gäller kontrollplanerna kan de skilja sig åt mycket mellan kommunerna och detta är inte bra, att vissa är mer noggranna än andra. 20

ÖP DP BL (Genomförande)

ÖP DP BL (Genomförande) Nyheter i Plan- och bygglag Lagen börjar gälla från 2 maj 2011. ÖP DP BL (Genomförande) Slutbesked ANSÖKAN OM LOV Besked till bygglovansökande ska lämnas inom tio veckor. Redan i bygglov ska en bedömning

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig...

Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft som kanske berör dig... Från den 2 maj gäller nya regler för byggande: Bygglovsansökan ska innehålla nya uppgifter Vissa arbeten kräver att det görs

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? 2 Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till behöver

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

Prövning av bygglovet

Prövning av bygglovet Detta händer när bygglovsansökan eller anmälan har lämnats in Om åtgärden kräver lov prövas lovet innan den tekniska prövningen tar vid. Prövning av bygglovet Granskning Granskningen utförs av handläggare

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till kan du

Läs mer

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket

Läs mer

Stöd för bygglovhandläggare. Brand- och riskhänsyn i byggprocessen

Stöd för bygglovhandläggare. Brand- och riskhänsyn i byggprocessen Stöd för bygglovhandläggare Brand- och riskhänsyn i byggprocessen Brand och räddningstjänstfrågor i byggprocessen Brand- och utrymningssäkerhet är en viktig del av en byggnads egenskaper. För att kunna

Läs mer

Frågor och svar om kontrollplan, webbseminarium den 12 september 2011

Frågor och svar om kontrollplan, webbseminarium den 12 september 2011 2011-09-12 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar om kontrollplan, webbseminarium den 12 september 2011 Finns det möjlighet att ladda ner PowerPoint bilder som visades?

Läs mer

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-11 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,

Läs mer

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess Välkommen hem Din guide i din byggprocess l J f H Välkommen till Berg! Varmt välkommen till oss på miljö- och byggenheten i Bergs kommun. Vi finns här för att hjälpa dej i ditt byggprojekt. En del av vårt

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA?

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? Arvidsjaurs kommun Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Augusti 2008 Bygglov krävs för att: Uppföra en ny byggnad eller anläggning (tex upplag, plank eller mur) Bygga till en

Läs mer

Stöd för tillämpning vid kontroll av brandskyddet i byggprocessen

Stöd för tillämpning vid kontroll av brandskyddet i byggprocessen Stöd för tillämpning vid kontroll av brandskyddet i byggprocessen REDOVISNING AV TILLÄMPNINGSGRUPPENS ARBETE BIV-KONFERENS 2013 NILS OLSSON, BENGT DAHLGREN BRAND & RISK Arbetsgruppen Henrik Alling Cecilia

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

Rutiner för samarbete mellan Gästrike Räddningstjänst och medlemskommunernas byggnadsnämnder

Rutiner för samarbete mellan Gästrike Räddningstjänst och medlemskommunernas byggnadsnämnder Upprättad: Fastställd: Reviderad: 2013-03-01/NN 2014-03-20/MA 2014-05-21/NN Rutiner för samarbete mellan Gästrike Räddningstjänst och medlemskommunernas byggnadsnämnder Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Dokumentbeskrivning...

Läs mer

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se FunkiS Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se Certifierade funktionskontrollanter Kommunala handläggare 1 250 medlemmar av 1 400 Vägledning OVK FARO FARO-S AV OVK Remissinstans 1 Kurser 2015

Läs mer

Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6

Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6 Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6 1. Orientering Projekt: Tillbyggnad av fritidshus Byggherre: Helena och Björn Tegeberg Fastighetsbeteckning: Haninge Fåglarö 1:39 Diarienr/bygglov: Bränningevägen

Läs mer

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 2012-03-28 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 Fråga 1: I 58 anges att tiden för utdömande av byggsanktionsavgiften

Läs mer

Komplikationer med det nya kontrollsystemet i PBL

Komplikationer med det nya kontrollsystemet i PBL Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 170 Samhällsbyggnad Mark- och Fastighetsjuridik Magisternivå, 30 hp Komplikationer med det nya kontrollsystemet i PBL Författare: Emma Thibblin

Läs mer

DOKUMENTHANTERINGSPLAN FÖR NACKA KOMMUN. Ansvarig/ Förvaring

DOKUMENTHANTERINGSPLAN FÖR NACKA KOMMUN. Ansvarig/ Förvaring DOKUMENTHANTERINGSPLAN FÖR NACKA KOMMUN Enhet/verksamhet: BYGGLOVENHETEN Beslutad: MSN 2014-05-14 Dnr MSN 2014/49-004 Upprättad: 2014-04-11, reviderad 2014-04-30 Uppdaterad: Övergripande information rörande

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare Boverket informerar Mottagare Kommuner, länsstyrelser, bransch- och intresseorganisationer, certifieringsorgan, universitet och högskolor Utgivningsdag 2011-04-29 Mer upplysningar På Boverkets webbplats

Läs mer

Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Cirkulärnr: 09:8 Diarienr: 09/0320 Handläggare: Avdelning: Datum: 2009-01-27 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Miljönämnden

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

Lathund för husbyggare i Växjö kommun

Lathund för husbyggare i Växjö kommun Lathund för husbyggare i Växjö kommun Växjö kommun 2012-04-25 1 Vägen till drömhuset en resa med många turer Att köpa en tomt är ett stort beslut. Vi vill med denna information hjälpa er att planera och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-06-19

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-06-19 1(7) Plats och tid Nämndhuset, lokal: Landsort, kl 8.15-8.25 Beslutande Bo Persson (FP), ordförande, tjänstgör för Daniel Adborn (FP) Daniel Adborn (FP), deltar inte i handläggningen på grund av jäv 82-84

Läs mer

4. BYGGLOV. Sid 6 (22)

4. BYGGLOV. Sid 6 (22) Sid 6 (22) 4. BYGGLOV Allmänt Denna del av taxan innehåller avgifter för bygglov, marklov, rivningslov, förhandsbesked, ingripandebesked, villkorsbesked, anmälan samt strandskyddsdispens tillsammans med

Läs mer

Kontrollarbetet (10 kap) Tillsynsverksamhet (11 kap) i Stockholm

Kontrollarbetet (10 kap) Tillsynsverksamhet (11 kap) i Stockholm SIDAN 1 Kontrollarbetet (10 kap) Tillsynsverksamhet (11 kap) i Stockholm - vad, varför, hur? Rickard Börlin, jurist SBK Spelregler för myndighetsutövning - vid sidan av PBL Regeringsformen - Legalitetsprincipen

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Behöver jag söka. bygglov, rivningslov eller marklov?

Behöver jag söka. bygglov, rivningslov eller marklov? Stina fick lov, får du? Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? 2 Ny plan- och bygglag gäller från 2 maj 2011 Den 2 maj 2011 kom en ny plan- och bygglag som ska göra det enklare för dig som

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Lathund för husbyggare i Växjö kommun

Lathund för husbyggare i Växjö kommun Lathund för husbyggare i Växjö kommun Växjö kommun 2013-06-12 1 Vägen till drömhuset en resa med många turer Att köpa en tomt är ett stort beslut. Vi vill med denna information hjälpa er att planera och

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:14 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av kontrollansvariga; Utkom från trycket den 26 april 2011 beslutade den 19 april

Läs mer

Stig Åkerman och Yvonne Svensson

Stig Åkerman och Yvonne Svensson Stig Åkerman och Yvonne Svensson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Boverket informerar Certifierade sakkunniga Kontrollansvariga Energideklarationer BBR 2013, EKS CPR 1 juli 2013

Läs mer

Gubbängen 1:1, Tallkrogen

Gubbängen 1:1, Tallkrogen Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Bygglovsavdelningen Sida 1 (16) 2014-09-18 Handläggare Isra Hussein Telefon 08-508 27 150 Till Stadsbyggnadsnämnden Ansökan om bygglov för uppförande av 30 meter

Läs mer

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden Österåkers kommun Byggnadsnämnden Innehållsförteckning Allmän information om det så kallade Attefallshuset... 2 Vilka är grundkraven för att få bygga?... 2 Utformning, storlek, höjd och placering?... 2

Läs mer

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Tillsynsvägledning av OVK- regelverk Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Vägledning till Boverkets nya webb och kunskapsbanken Den nya webben från 30 september:

Läs mer

Behöver jag bygglov, behöver jag göra bygganmälan?

Behöver jag bygglov, behöver jag göra bygganmälan? Behöver jag bygglov, behöver jag göra bygganmälan? Lagstiftning Plan- och bygglagen (1987:10), PBL Plan- och byggförordningen (1987:383), PBF Lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,

Läs mer

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014.

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. Datum: 2015-01-30 Sidnr 1 av 10 Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. FRÅGA 1: Kan man söka bygglov för nybyggnad och samtidigt göra en anmälan om 15

Läs mer

Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900)

Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) Dnr: BN 2011/42 1 (9) Antagen av byggnadsnämnden 2011-05-10 62 Reviderad 2014-09-24 160 Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) Författning

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2011:x Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av sakkunniga inom områdena betong-, trä- och stålkonstruktioner, geoteknik,

Läs mer

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef

Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Yvonne Svensson, rättschef genom Ingrid Hernsell Norling t.f. enhetschef Olika sorters bindande regler Lag Riksdagen (bindande) t ex Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken Förordning Regeringen (bindande)

Läs mer

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd

Läs mer

Behöver jag bygglov, behöver jag göra bygganmälan?

Behöver jag bygglov, behöver jag göra bygganmälan? Behöver jag bygglov, behöver jag göra bygganmälan? Broschyren kan beställas från: Boverket, Publikationsservice Box 534 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se

Läs mer

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Information om nya byggsanktionsavgifter NYA BYGGSANKTIONSAVGIFTER GÖR DET MYCKET DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Plan- och byggförordningen PBF (2011: 338) 9 kap. 1-21 Den 2 maj 2011 ändrades

Läs mer

TILLSYNSPLAN 2015-2018

TILLSYNSPLAN 2015-2018 TILLSYNSPLAN 2015-2018 Perstorps kommun Antagen av Byggnadsnämnden 2015-08 -27 99 Byggnadskontoret 2015-08-12 Inledning Byggnadsnämnden ansvarar för frågor om lov, besked, tillsyn och vid delegation även

Läs mer

Cirkulärnr: 2004:92 Diarienr SK: 2004/0550 Handläggare: Ellen Hausel Heldahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2004-11-18 Mottagare:

Cirkulärnr: 2004:92 Diarienr SK: 2004/0550 Handläggare: Ellen Hausel Heldahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2004-11-18 Mottagare: Cirkulärnr: 2004:92 Diarienr SK: 2004/0550 Handläggare: Ellen Hausel Heldahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2004-11-18 Mottagare: Byggnadsnämnd Konsumentvägledare Rubrik: Förändringar i lag

Läs mer

Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? Brandskyddsföreningen 1. 2010-11-20

Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? Brandskyddsföreningen 1. 2010-11-20 Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? 1. 2010-11-20 2. 2010-11-20 Trend Byggnadsplats 25 20 15 10 5 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 3. 2010-11-20 Brandorsaker

Läs mer

BBR. Boverkets Byggregler, BBR 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB

BBR. Boverkets Byggregler, BBR 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB BBR Boverkets Byggregler, BBR Funktionskrav på Byggnader och tomter Nybyggnad, om-och tillbyggnad, mark-eller rivningsarbeten, med avseende på Baseras på Byggproduktdirektivet (CPD)och från och med 1 juli

Läs mer

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea Attefallsåtgärder Från den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen så att fler åtgärder blev bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus. Allt som tidigare var tillåtet utan bygglov är fortfarande det.

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.

Läs mer

ANSÖKAN OM LOV mm (EB.5:4) (Inlämnas i 2 ex)

ANSÖKAN OM LOV mm (EB.5:4) (Inlämnas i 2 ex) ANSÖKAN OM LOV mm (EB.5:4) (Inlämnas i 2 ex) Samhällsbyggnadsnämnden 275 80 SJÖBO Datum Ansökan gäller Bygglov Bygglov för tillfällig åtgärd, t o m datum Ändring eller förnyelse av beviljat lov dnr Marklov

Läs mer

SAMMANFATTNING OVK från föredrag/seminarium.

SAMMANFATTNING OVK från föredrag/seminarium. SAMMANFATTNING OVK från föredrag/seminarium. Hoppas detta kan hjälpa er i ovk-arbetet. Ni får gärna kontakta mig. madeleine.andersson@jonkoping.se 036-105122 Jag kommer att göra en presentation till nämnden

Läs mer

Ove Karlesand (M), ordförande Bo Sjölin (MP), ledamot Kerstin Lindgren (FP), ledamot

Ove Karlesand (M), ordförande Bo Sjölin (MP), ledamot Kerstin Lindgren (FP), ledamot 1(8) Plats och tid Kommunkontoret i Mörbylånga, klockan 09.00 09.30 Beslutande Ove Karlesand (M), ordförande Bo Sjölin (MP), ledamot Kerstin Lindgren (FP), ledamot Övriga närvarande Marie-Christine Svensson,

Läs mer

Personcertifiering Kravregler CA C23

Personcertifiering Kravregler CA C23 C23 utgåva 2, 2010-10-18 www.nordcert.se Dok.nr: C23 sid 1/7 0 Inledning Nedan anges de krav som gäller för CA CA används nedan som benämning på certifierad arbetsledare och/eller certifierad inspektör.

Läs mer

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Bakgrund Denna information beskriver översiktligt reglerna för investeringsstöd till äldrebostäder.

Läs mer

INFORMATION OCH ANVISNINGAR OM KONTROLLPLANEN

INFORMATION OCH ANVISNINGAR OM KONTROLLPLANEN 1(6) INFORMATION OCH ANVISNINGAR OM KONTROLLPLANEN Byggherrens ansvar för kontrollen av åtgärden Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg- eller rivningsåtgärd. Planen fastställs

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen sida 2 av 27 Innehållsförteckning 3 Vad är PBL? 4 Lagens anda 5 Bygglagsstifningens framväxt 6 Intervju med Yvonne Svensson 7 Vad är myndighetsutövning? 8 Varför ska förtroendevalda

Läs mer

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef

Sant och falskt om PBL. Yvonne Svensson rättschef Sant och falskt om PBL Yvonne Svensson rättschef Varför finns det regler? Vilka regler finns? Vem bestämmer vad reglerna ska innehålla? 2014-02-14 Sida 2 av xx Regeringsformen en av våra grundlagar 1 kap.

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, OVK

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, OVK Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om ikraftträdande och övergångsbestämmelser och samtliga fotnoter; se respektive

Läs mer

Juli 2011 Att bygga i Norrtälje kommun

Juli 2011 Att bygga i Norrtälje kommun Juli 2011 Att bygga i Norrtälje kommun Information om bygglov, förhandsbesked, marklov, rivningslov, anmälan enligt plan- och bygglagen (PBL) och strandskyddsdispens norrtalje.se Bygg- och miljökontoret

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2009:5 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (1991:36) om funktionskontroll av ventilationssystem; Utkom

Läs mer

Lena Karlsson, nämndsekreterare Kristofer Röjerås, bygglovhandläggare 13. Samhällsbyggnadskontoret, bygg och miljö Sala 18 februari 2013 kl. 09.

Lena Karlsson, nämndsekreterare Kristofer Röjerås, bygglovhandläggare 13. Samhällsbyggnadskontoret, bygg och miljö Sala 18 februari 2013 kl. 09. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (10) Plats och tid Stora sammanträdesrummet, Heby kommun kl 13.00 16.00 Beslutande Mats Jennische(m), ordförande Olof Nilsson(s), vice ordförande Lars Henriksson(fpl) Margaretha

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2012:xx Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; Utkom från trycket

Läs mer

BYGGLOV MARKLOV RIVNINGSLOV FÖRHANDSBESKED. Byggherre: Förnamn Efternamn Person-/Organisationsnr

BYGGLOV MARKLOV RIVNINGSLOV FÖRHANDSBESKED. Byggherre: Förnamn Efternamn Person-/Organisationsnr BYGGLOV MARKLOV RIVNINGSLOV FÖRHANDSBESKED PERIODISKT BYGGLOV ÄNDRING AV TIDIGARE BEVILJAT BYGGLOV TIDSBEGRÄNSAT BYGGLOV / FÖRLÄNGNING FÖRNYELSE Fastighetsbeteckning Fastighetens adress Byggherre: Förnamn

Läs mer

Staket, plank och murar

Staket, plank och murar Staket, plank och murar Information och råd för uppförande av staket, plank och murar i Tomelilla kommun Bygglovspliktigt Enligt 9 kap 8 i Plan- och Bygglagen (PBL), krävs det bygglov för att uppföra plank

Läs mer

2015 Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan

2015 Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan 2015 Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du oftast söka bygglov hos kom munens byggnadsnämnd. Vid

Läs mer

Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II

Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II Datum 2014-07-11 Diarienummer 1(13) Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II Fråga 1 Får man ha källare på Attefallshus? Svar 1 Boverket: Ja Fråga 2 Kan man bygga takkupor

Läs mer

Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014

Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 Datum 2014-06-25 Diarienummer 1(17) Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 Fråga 1 Får tillbyggnad innehålla kök/våtrum? Utan KA? Svar 1 Boverket: Ja

Läs mer

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna Byggherrarnas syn på takras Mats Björs, vd Byggherrarna Definition iti av byggherre Enligt PBL: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten Enligt Byggherrarna:

Läs mer

Jävsnämnden 2014-11-19

Jävsnämnden 2014-11-19 Jävsnämnden 2014-11-19 Jn 10 Indexjustering av timavgift för offentlig kontroll av livsmedel och foder... 2 Jn 11 Myran 3, Säter - Förlängt tidsbegränsat bygglov för förskolan Borgen till 2022-12-31...

Läs mer

Behöver jag BYGGLOV? Behöver jag göra BYGGANMÄLAN?

Behöver jag BYGGLOV? Behöver jag göra BYGGANMÄLAN? Behöver jag BYGGLOV? Behöver jag göra BYGGANMÄLAN? 2000 1 DIARIENUMMER: B5083-2641/95 TITEL: Behöver jag Bygglov? Behöver jag göra Bygganmälan? UTGIVARE: Boverket UTGIVNINGSMÅNAD: Oktober, 2000 UPPLAGA:

Läs mer

Taxa för miljö- och byggnadsnämndens verksamhet enligt plan- och bygglagen

Taxa för miljö- och byggnadsnämndens verksamhet enligt plan- och bygglagen Taxa för miljö- och byggnadsnämndens verksamhet enligt plan- och bygglagen Godkänd av miljö- och byggnadsnämnden 2005-10-11, MBN 194, DNR 2005.970 Fastställd av kommunfullmäktige 2005-12-15, KF 195 att

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:16 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter;

Läs mer

Att beställa byggnadsarbeten. Kursinnehåll GENOMFÖRANDET 2015-09-18

Att beställa byggnadsarbeten. Kursinnehåll GENOMFÖRANDET 2015-09-18 Att beställa byggnadsarbeten Kursinnehåll Sammanställning av genomförandet Planering och förberedelser, stämmobeslut, hyresnämnden, bygglov/bygganmälan Entreprenadformer; avtal; anbudsförfrågan; kontrakt

Läs mer

DOM 2015-06-15 Stockholm

DOM 2015-06-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060304 DOM 2015-06-15 Stockholm Mål nr P 1373-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-01-23 i mål nr M 4182-14, se bilaga A KLAGANDE Islamiska

Läs mer

1 Information till nämnden MBN 14/28. 2 Nämndspecifika mål och budget 2015 samt plan 2016-2017 MBN 14/40

1 Information till nämnden MBN 14/28. 2 Nämndspecifika mål och budget 2015 samt plan 2016-2017 MBN 14/40 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-10-21 PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Mellanfryken, tisdag 21 oktober 2014, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE Val av protokolljusterare DNR

Läs mer

Sammanträdesdatum Blad Miljö- och byggnadsnämnden 13 november 2013 1 9)

Sammanträdesdatum Blad Miljö- och byggnadsnämnden 13 november 2013 1 9) Miljö- och byggnadsnämnden 13 november 2013 1 9) Plats och tid: Bröderna Ericssonrummet kl. 09.00-12.00 Beslutande Ersättare: Åsa Hååkman Felth, ordförande Henric Forsberg Stefan Andersson Iréne Frisk

Läs mer

Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan

Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov, marklov och anmälan Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du oftast söka bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Vid vissa

Läs mer

Diplomerad fastighetsfo rvaltare Diagnostiskt prov

Diplomerad fastighetsfo rvaltare Diagnostiskt prov PM 0-09-4 Folkuniversitetet Diplomerad fastighetsförvaltare, termin, HT 0 Per Lilliehorn Diplomerad fastighetsfo rvaltare Diagnostiskt prov Namn Företag.. Jag har arbetat med fastighetsförvaltning i år

Läs mer

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen (Scheme Committee) för certifiering av 1 Bakgrund och syfte

Läs mer

DOM 2015-07-02 Stockholm

DOM 2015-07-02 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060304 DOM 2015-07-02 Stockholm Mål nr P 3231-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-03-17 i mål nr P 3956-14, se bilaga KLAGANDE O T MOTPART

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

Per Rathsman, stadsarkitekt Susanne Jarl, miljöchef Annika Nilsson, sekreterare. Thomas Backelin. Andris Widuss

Per Rathsman, stadsarkitekt Susanne Jarl, miljöchef Annika Nilsson, sekreterare. Thomas Backelin. Andris Widuss 1(9) Plats och tid Beslutande Sammanträdesrum KERIMÄKI, kommunhuset, torsdagen den 30 maj 2013, kl 08.30 10.00. Thomas Backelin (S) ordförande Lars-Erik Carlsson (V) Andris Widuss (M) Övriga deltagande

Läs mer

Yttrande över Rätta byggfelen snabbt med effektivare förelägganden och försäkringar (SOU 2013:10) S2013/3763/PBB

Yttrande över Rätta byggfelen snabbt med effektivare förelägganden och försäkringar (SOU 2013:10) S2013/3763/PBB 1(7) Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Rätta byggfelen snabbt med effektivare förelägganden och försäkringar (SOU 2013:10) S2013/3763/PBB Länsstyrelsen lämnar följande synpunkter

Läs mer

Kommunernas kompetensbehov för handläggning av byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen. Lars Brask och Stig Åkerman

Kommunernas kompetensbehov för handläggning av byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen. Lars Brask och Stig Åkerman Kommunernas kompetensbehov för handläggning av byggfrågor i plan- och bygglagstiftningen Lars Brask och Stig Åkerman Uppdraget Kartlägga vilken kompetens som är önskvärd för att handlägga byggfrågor i

Läs mer

Processkarta Sammanhållet bygglov - Framtid

Processkarta Sammanhållet bygglov - Framtid Processkarta Sammanhållet bygglov - Framtid version 0-0-0 Behov av att se förutsättningar på avsedd mark Behövs tillstånd? Politisk vision Politiskt beslut Minska energiförbrukning Marknads-behov Tjäna

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

DELEGATIONSORDNING FÖR MILJÖ- OCH BYGG- NÄMNDENS VERKSAMHETER - PLAN-BYGG

DELEGATIONSORDNING FÖR MILJÖ- OCH BYGG- NÄMNDENS VERKSAMHETER - PLAN-BYGG 2011-05-11 Förtydligad 2015-06-04 DELEGATIONSORDNING FÖR MILJÖ- OCH BYGG- NÄMNDENS VERKSAMHETER - PLAN-BYGG Med stöd av 6 kap 33 och 34 kommunallagen samt 12 kap 6 plan- och bygglagen (PBL) beslutar miljö-

Läs mer

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Till denna kategori återfinns de objekt som är byggnadsteknisk komplicerade och där verksamheten medför högre krav på skydd och säkerhet avseende brand. Utöver den

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer