nytt AnnaLee Saxenian följer kunskapsresan VINNOVA allt synligare i världen Taggarna som håller koll på värdesaker Konkurrerar med jämställdhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "nytt AnnaLee Saxenian följer kunskapsresan VINNOVA allt synligare i världen Taggarna som håller koll på värdesaker Konkurrerar med jämställdhet"

Transkript

1 forskning innovation tillväxt #3 maj 2008 nytt VINNOVA allt synligare i världen Taggarna som håller koll på värdesaker Konkurrerar med jämställdhet AnnaLee Saxenian följer kunskapsresan

2 ledare innehåll # Lena Gustafsson, vice generaldirektör, och Per Eriksson, generaldirektör för VINNOVA. Foto: Victor Brott Blir det 1 procent, och när? Arbetet är nu intensivt med den kommande propositionen. Förväntningarna är höga. Blir det 1 procent av BNP från staten till civil FoU och när inträffar det? Vi ligger här efter i Finnkampen eftersom Finland redan har nått detta enprocentmål. Globaliseringsrådet har gjort en beräkning som innebär att det till 2012 behövs ökade statliga insatser på 14.5 miljarder relativt läget 2008 för att nå målet. Det är viktigt att man räknar som i Finland och inte försöker nå målet genom diverse innovativa beräkningar där man förutom statens och de statliga forskningsstiftelserna även räknar in militär FoU, kommuner och landstings FoU samt de anslag för FoU som Sverige sänder till EU. Rolf Nilsson vid vår strategiavdelning har gjort en noggrann analys i en kort rapport. Den finns att ladda ner från www. VINNOVA.se/fou_i_norden Hur bör man då fördela de kommande medlen? Här råder faktiskt en rätt stor samstämmighet mellan Vetenskapsrådet, Formas, FAS, VINNOVA och SUHF. Vi skiljer oss åt på en punkt: VINNOVA anser att det behövs en stor satsning på forskningsinstituten. De utgör i en internationell jämförelse en mycket liten sektor men får allt större betydelse, särskilt för mindre och medelstora företag som saknar eller har mycket små utvecklingsavdelningar. Så här skulle vi vilja se en fördelning av 14.5 miljarder i tillkommande nya medel från staten till FoU: Forskningens infrastruktur MSEK Forskningsinstituten 900 MSEK Universitet och högskolor MSEK Forskningsråden, VR, FAS, Formas MSEK VINNOVA MSEK Till förberedelserna inför propositionen hör också ett antal utredningar, däribland forskningsfinansieringsutredningen. Huvudförslaget om att bunta ihop alla statliga forskningsfinansiärer till en organisation avvisas bestämt av VINNOVA. Däremot lyfter vi fram Finlands modell som ett möjligt föredöme också för Sverige. Svaret på remissen finns att läsa på VINNOVA har ett brett verksamhetsfält och det har visat sig vara en av styrkorna att både mer samhällsrelaterade områden kan samspela med de mer tekniska och skapa nya forskningsfält och nya innovationsområden. Till exempel området Arbetslivsutveckling, en verksamhet som i starten av VINNOVA fördes samman med den tekniska forskningen och kommunikationsforskningen. Med sju års erfarenhet av den nya konstellationen, kan vi konstatera att det nu finns en tydlig strategisk inriktning för insatserna i linje med intentionerna när VINNOVA skapades, även om vägen dit delvis varit lite slingrig. Det finns en fast grund för effektivt samspel och nya forsknings- och verksamhetsfält har skapats som exempelvis arbetsplatsens innovationssystem och organisatoriska förutsättningar för att tillvarata människans skapande inom olika processer, såväl tekniska som tjänstebaserade. Detsamma gäller för transportforskning där bland annat stora satsningar görs på fordons- och trafiksäkerhet och ett hållbart transportsystem. Sid 12 Sid 9 Sid 13 NYHETER 3 TEMA 6 VINNOVA i en global ekonomi FOKUS 11 Minimal kateter larmar vid problem INNOVATION 12 Taggar som håller koll FOKUS 13 Jämställd konkurrensfördel KRÖNIKA 14 PORTRÄTTET 15 AnnaLee Saxenian hittade de nya argonauterna debatt 18 VINNOVAs förslag för ett starkare forsknings- och innovationssystem REDAKTION ansvarig utgivare: per eriksson redaktör: Krystyna Nilsson skribenter: Tomas Eriksson, Catharina Bergsten, Krystyna Nilsson, fatima grönblad adress: telefon: utkommer: sex nummer per år prenumeration: grafisk form: ETC layout & repro: ETC tryck: Elanders Berlings AB, 2008 issn: omslag: annalee saxenian, FOTO:ben ailes

3 nyheter Industrinära forskning i fyra nya EU-samarbeten Hur råder man bot på ett sjunkande industrideltagande i EU:s forskningsprogram? Och hur stärker man den europeiska industrins konkurrenskraft med forskning? Svaret är: Låt industrin skriva sitt eget forskningsprogram på några utvalda områden. Text: Björn Kerlin Det är grundtanken bakom de fyra så kallade JTI, Joint Technology Initiative, som har startat under våren VINNOVA hjälper till Ambitionen med dessa JTI är att ha riktigt stora projekt med ett stort antal samarbetspartners och stora arbetsinsatser. Detta vill VINNOVA uppmuntra genom att stödja deltagandet av svenska företag, stora som små, i projekten. Deltagandet behöver inte bara handla om att gå in med en ansökan. Strategiskt lika viktigt på sikt är att delta i arbetet med forskningsagendan. Det är nämligen denna som ligger till grund för framtida ansökningsomgångar. Kontaktpersoner på VINNOVA: Inbyggda IT-system och Nanoelektronik: Innovativa mediciner: Clean Sky: Det finns mer än 30 tekniska industrisamarbeten, så kallade teknikplattformar, i Europa. De samlar alla aktörer inom ett område företag, universitet, myndigheter. Fyra av dessa samarbeten har nu av EU höjts upp till officiella Joint Undertakings som kommissionen bidrar med medel till. Det är: Innovativa mediciner Inbyggda IT-system Nanoelektronik Flyg I början av maj öppnade inbyggda IT-system (Artemis) och nanoelektronik (ENIAC) sina program med två ansökningsomgångar som vardera har en budget på drygt 90 miljoner euro. Även innovativa mediciner (IMI) är öppet för ansökningar, där ska mer än 120 miljoner euro fördelas. Flyg (Clean Sky) har även den startat med en utlysning. Det finns förslag om att sjösätta ytterligare två områden, bränsleceller och satellitövervakning av miljö och säkerhet. Det blir totalt sex som alla tar en del av EU:s forskningspengar, och fler lär det inte bli på ett tag. Forskningsbudgeten kommer troligen att gå till andra saker, som det nya Europeiska teknikinstitutet, tror Johan Lindberg, handläggare på VINNOVA. Gemensam forskningsagenda Upplägget för JTI är att industrin och alla aktörer inom ett område samlas för att ta fram en gemensam forskningsagenda. Denna agenda genomförs med hjälp av gemensamma utlysningar och finansiering av forskningsprojekt på EU-nivå. En separat Processor = dator? Nja, inte riktigt. 98 procent finns inbyggda i andra produkter, som symaskiner, kreditkort eller mobiltelefoner. Inbyggda IT-system är ett område som Europa nu satsar stort på. organisation administrerar ansökningsomgångar och utvärderar ansökningar. När projekten är godkända övergår ansvaret till medlemsstaterna (gäller dock inte alla områden). Varje land finansierar och håller kontakt med sina deltagare. I Sverige är det VINNOVA som har den rollen. EU-kommissionen stöttar varje projekt finansiellt med procent av projektbudgeten. Medlemsstaterna fyller sedan på detta stöd efter specifika regler för varje land. n Vi ses i Almedalen VINNOVA anordnar ett antal seminarier un der Almedalsveckan. Ett av dem, som arrangeras tillsammans med Teknikföretagen, handlar om hur Sverige får fler innovativa och utvecklingsinriktade företag. Seminariets utgångspunkt är tre företagares berättelser om resan från start till framgångs rika och innovativa företag. De medverkande företagen är; SenseAir, PP Polymer, Optronic och Ortic. Uppdaterad information om VINNOVAs Almedalsseminarier hittar du inom kort på 3

4 nyheter Storsatsning på banbrytande elektronik I en ny VINNOVA-satsning finansieras tio banbrytande tekniska lösningar inom informations- och kommunikationsteknologi med 100 miljoner kronor under Projekten handlar bland annat om optisk kommunikation, avancerad multimediateknik för vårdsektorn och trådlösa sensornätverk. Satsningen Banbrytande IKT finansierar utvecklingen av banbrytande tekniska resultat inom inbyggda system, programvara och hårdvara. På sikt ska projekten ge framgångsrika kommersiella lösningar för den svenska systemindustrin. Projekten spänner över områden där svensk industri traditionellt har varit stark men där den behöver bli ännu starkare för att vara internationellt konkurrenskraftig. På KTH finansieras fyra projekt med drygt 37 miljoner kronor. På Chalmers finansieras tre projekt med drygt 34 miljoner kronor. Dessutom finansieras ett projekt på Uppsala universitet med knappt 10 miljoner kronor, ett projekt på Linköpings universitet med 6 miljoner kronor och ett projekt på Acreo i Kista med drygt 12 miljoner kronor. Exempel på projekt är Nätverksbaserade inbyggda reglersystem, Kvantkaskadlasrar för telekommunikation och Elektronisk biomolekylsensor. D För mer information 4 Inger Styf och Gunilla Eriksson vid Laboratoriemedicinskt centrum i Linköping har varit med och utvecklat det vinnande systemet. IT-pris för säkrare provhantering Ett system för att hantera remisser och laboratorieprover belönas med Användarnas IT-pris Modellen kallas Labros och har utvecklats vid Universitetssjukhuset i Linköping. Labros används av läkare och sjuksköterskor i landstingen i Östergötland och Jönköping och utvecklingen har gjorts i nära samarbete med dessa användare. Remisser och information som förr lagrades på papper, i pärmar och instruktionsböcker hanteras nu elektroniskt genom Labros. Systemet säkerställer att provtagningar görs korrekt och på samma sätt oavsett vem som utför dem. Det skapar trygghet för såväl vårdpersonalen som patienten. Bakom belöningen, kronor, står det LO-ägda bolaget Users Award, som också har stöd av bland andra TCO och VIN- NOVA. n Årets Miljöinnovation utsedd Ny teknologi för grön modifiering av cellulosabaserade material blev den vinnande innovationen i tävlingen Miljöinnovation Den forskningsbaserade innovationen OrganoClick handlar om hur man miljöanpassat och kostnadseffektivt kan ge cellulosabaserade material som papper och bomullstyg förbättrade och helt nya funktioner som till exempel vattenresistens, ökad styvhet och styrka. Innovationen bedöms ha stor ekonomisk och miljömässig potential. Förstapristagaren får ett stipendium på kronor. Andra- och tredjepristagarna delar på kronor. Tävlingen Miljöinnovation arrangerades för tionde gången av Swentec Sveriges miljöteknikråd, Nutek, Energimyndigheten, VINNOVA och Region Halland. Jonas Hafrén och Mårten Hellberg från OrganoClick är årets vinnare i tävlingen Miljöinnovation 2008.

5 nyheter Stora Teknikpriset till ABB Power Systems Ett effektivare och billigare system för kraftöverföring får VINNOVAs och Ny Tekniks Stora Teknikpriset En grupp på fem personer vid Ludvikaföretaget ABB Power Systems ligger bakom det vinnande konceptet som belönas med kronor. Gunnar Asplund, Urban Åström, Gunnar Flisberg, Ralf Hartings och Mats Berglund har utvecklat ett nytt system för energiöverföring med högspänd likström. De höga kraven på tillförlitlighet har bland annat krävt ny design av kraftstationen, nya beräkningsmodeller, nya högspännings apparater och nya transformatorer. Det nya systemet innebär minskade överförings förluster, lägre investeringskostnader samt att ledningsgatorna kan göras smalare. Den första ordern, värd 440 miljoner dollar, kom i december från Kina. n ABB:arna Urban Åström, Mats Berglund, Gunnar Asplund, Gunnar Flisberg och Ralf Hartings prisas för sin teknik för effektiv energiöverföring. Foto: Henrik Hansson Vårens VINN NU-företag Anaxcess har utvecklat en metod som med ett enkelt blodprov i fingret kan spåra fosfatidyletanol, ett ämne i blodet som bildas enbart när man dricker alkohol i stora mängder. Bloddroppen analyseras i ett mikrochip (bilden) med ett portabelt mätinstrument. VINN NU vänder sig till nystartade företag (aktiebolag) som baserar sin verksamhet på forsknings- och utvecklingsresultat. Varje vår och höst utser VINNOVA och Energimyndigheten ett antal företag som bedöms som tillväxtföretag. Följande får kronor vardera, pengar som i huvudsak ska användas till affärsutvecklande aktiviteter: Xbrane Bioscience, Stockholm. System för överuttryck av membranproteiner. Donya Research, Norrköping. Produktion av optimeringsmjukvara för tredimensionell datorgrafik. (www.donyalabs.com) Qlucore, Lund. Intuitiv analys av stora datamängder. (www.qlucore.com) Anaxcess, Lund. Mobilt alkoholtest. (www.acromed.se/ AnaxcessAb.htm) IMINT, Uppsala. Automatiserad bearbetning av tidskritiskt flygbildsmaterial. (www.imintab.se) PaperPlat, Stockholm. Effektiv papperstillverkning genom digitalisering av forskningsresultat. (www.paperplat.com) Sensebit, Uppsala. System för fordonsdetektion. (www.sensebit.se) n Innovationer för framtidens hälsa I ett nytt VINNOVA-program satsas upp till 600 miljoner kronor på idéer för framtidens hälso- och sjukvård. Svensk livsvetenskaplig forskning och innovation ska ge nya produkter och tjänster samt framgångsrika svenska företag inom hälsosektorn. Satsningen ska tillgodose patientbehoven inom år. Programmet Innovationer för framtidens hälsa ska ge ökad livskvalitet och hälsa, behovsoch innovationsdriven högkvalitativ svensk forskning, samt framgångsrika exportföretag. Utlysningar kommer att genomföras årligen. Den första sker i två steg, där idéskisser ska vara inlämnade den 4 september och fullständiga projekt och miljöer kan starta i mars nästa år. D För mer information 5

6 TEMA: globalisering VINNOVA vinner världen 6 VINNOVA får allt fler partners i världen. Det är en framtidsinvestering eftersom länder som Indien och Kina utvecklas mot en placering bland de världsledande nationerna inom forskning och utveckling. Text: Tomas Eriksson illustration: Caroline Andersson Fortfarande ligger tyngden i VINNOVAs internationella arbete i Europa, på ansvaret för information och rådgivning för dem som söker samarbeten inom EU. VINNOVA är nationell kontakt, det vill säga huvudansvarig för information till företag och forskare, inom EU-kommissionens ramprogram. Till detta kommer ansvaret för arbetet inom ett antal ERA-Net. Men allt större tyngd läggs vid att också hitta partners utanför Europa. Vi riktar oss i första hand mot länder med stor forsknings- och innovationspotential, länder som förenar världsledande forskningsmiljöer med strategiska marknader. Exempel på sådana länder är USA, Kina, Japan, Indien, Sydkorea, Israel, Ryssland, Kanada och Brasilien. Samarbetena är av olika slag, allt från länderöverenskommelser till enskilda insatser för forsknings- och innovationsmiljöer och företag, säger Lena Gustafsson, vice generaldirektör på VINNOVA. Sida vid sida Ett exempel på hur ett samarbete kan se ut är det arbete som initierades och drivs av VINNOVA och SSF från svensk sida tillsammans med deras motsvarighet på den japanska sidan. Det är ett multidisciplinärt samarbete med bioteknik som den ena parten. Detta samarbete bygger på kompletterande I vår strategi ligger att ta ett ökat ansvar som forskningsfinansiär i bilaterala samarbeten utanför Europa, säger VINNOVAs vice generaldirektör Lena Gustafsson. forskning mellan svenska och japanska forskare och har utvecklats mycket väl. Stora forskningsframgångar kräver i dag allt oftare kunskap och metoder från olika vetenskapsområden. I det svensk-japanska samarbetet arbetar till exempel biologer och matematiker sida vid sida för att förstå sjukdomars ursprung, vilket resulterat i en del mycket intressanta forskningsresultat, säger Lena Gustafsson. Ett VINNOVA-samarbete med en annorlunda historia drivs i Indien. Detta samarbete initierades av den svenska staten vid ett ministerbesök där VINNOVA fick i uppgift att utveckla ett samarbetsavtal för Sverige med Indien. Detta har lett till initiering av svensk-indiskt samarbete inom IT-området, bioteknik och miljöteknik. Indien har många forskare i världsklass som i kombination med en växande marknad gör det viktigt att utveckla samarbeten mellan svenska och indiska forsknings- och innovationsmiljöer. På så sätt främjas svenskt näringsliv i Indien och vi kan visa indierna att Sverige är ett intressant land för indiska forskare och företag. Mobilkommunikation I Kina har VINNOVA sedan flera år arbetat för att etablera samarbeten utifrån ett regeringsavtal med MOST, Ministry of Science and Technology, från 2004.

7 Kanada Genomiksamarbete, med SFS, Knut & Alice Wallenberg Stiftelse, och Welcome Trust (UK). Europa Norden Forskningsråd. USA Stanford, bland annat om Chile UK och KAW (Se Kanada). Spanien (Katalonien) Slovenien Israel området. Afrika Program (Uganda, Tanzania, International Training Program (ITP) Indien Japan med SSF och Japan Science and Kina Strukturerat samarbete Regeringsavtal inom Vetenskap & Teknik VINNOVA samarbetsavtal Medel avsatta 7

8 TEMA: globalisering Inom ramen för avtalet har VINNOVA nyligen avslutat en utlysning för ett samarbetsprogram inom nästa generations mobilkommunikation. Samarbetsprogrammet är naturligtvis tekniskt intressant för båda länderna. Men det är också intressant ur ett policyperspektiv, eftersom det är första gången som man från kinesisk sida genomför ett program där man helt finansierar sitt deltagande och genomför utlysningsprocessen på liknande sätt som i Sverige. Det här har fått även EU-kommissionen intresserad då man arbetar på att genomföra liknande program i framtiden, berättar Lena Gustafsson. Lena Gustafsson konstaterar att VINNOVA har en verksamhet mer spridd över världen än andra svenska forskningsfinansiärer. Bilaterala samarbeten I vår strategi ligger att ta ett ökat ansvar som forskningsfinansiär i bilaterala samarbeten utanför Europa. Men internationellt samarbete inom forskning och näringsliv är en komplex verksamhet. Svårigheten ligger bland annat i kulturskillnaderna, vi måste förstå hur arbetet och beslutprocesserna fungerar i länder som Kina eller Brasilien. Därför blir ett samarbete med de svenska ambassaderna och svenska organisationer med svensk närvaro på plats, som ITPS, av avgörande betydelse för utvecklingen av samarbeten i olika länder, menar Lena Gustafsson. Lena Gustafsson är övertygad om att en svensk närvaro är viktig om man vill bygga upp strategiska allianser med andra länder inom forskning och innovation. Men det betyder inte nödvändigtvis att VINNOVA ska svara för den närvaron. Oavsett vem som svarar för närvaron på plats så är det viktigaste att vi kraftsamlar de svenska resurserna. I det arbetet är VINNOVA beredd att ta ett utökat ansvar. Mitt globala råd till VINNOVA 8 Chansen är nu Indien förutspås inom trettio år bli världens tredje största ekonomi (efter USA och Kina), men är redan i dag ett av världens mest eftertraktade FoU-länder. Sverige har relativt väl utvecklade grundforskningsnätverk med Indien till exempel placerar sig Sverige på en fjortonde plats i världen om man räknar antal naturvetenskapliga artiklar som är samförfattade med indiska forskare. VINNOVA har en mycket viktig roll i att bygga upp samarbeten med Indien inom företagsnära FoU där samarbetena mellan Indien och Sverige i dag är få. Exempelvis växer det fram en ny globalt konkurrenskraftig ingenjörskonst i Indien frugal engineering (snål ingenjörskonst) vilken ligger bakom till exempel lanseringen av världens billigaste bil Tata Nano. Indisk industriell FoU befinner sig i dag i en tidig tillväxtfas där VINNOVA har en unik möjlighet att skapa en stark svensk närvaro. Om tio år när Indiens ekonomi är lika stor som Frankrikes är det mycket svårare för ett land som Sverige att bli uppmärksammat som en viktig samarbetspartner chansen är nu. Dr. Stefan Jonsson Teknisk-vetenskaplig attaché Office of Science and Technology (ITPS) New Dehli Gift asiatiska idéer med svenskt innovationssystem Utveckling av innovationer är ett område där ett framgångsrikt samarbete skulle kunna göras Sverige och Asien. Det finns många patenterbara idéer i omlopp vid asiatiska institutioner och företag, men många forskare och företag har inte resurser att förverkliga dessa. Dessa idéer skulle kunna tas in i det svenska innovationssystemet där man har erfarenheter av hur små verksamheter kring en bra idé kan växa till stora företag, se bara på Ikea eller Ericsson, och bli till svensk-asiatiska patent. Men för att gifta samman asiatiska idéer med svenskt kunnande krävs en ökad fysisk närvaro i regionen. Det skulle kunna ske i form av att företag och forskningsinstitut, kanske under gemensam hatt, startar en plattform här som aktivt söker idéer. Det är arbete som skulle kunna stödjas av VINNOVA. Said Irandoust President Asian Insitute of Technology Bangkok

9 Foto: Scanpix Sverige måste bli attraktivt för forskare VINNOVA står inför stora utmaningar när globaliseringen skriver om reglerna för forskningspolitiken. Nya kontaktnät måste byggas och nya former för forskningssamarbete måste utvecklas. Dessutom måste vi göra Sverige till ett attraktivt land för svenska och utländska forskare, säger Sylvia Schwaag Serger, chef för VINNOVAs internationella avdelning. Att välutbildade människor numera kan röra sig fritt över världen är en stor utmaning men också en möjlighet för framtidens svenska forskningspolitik. Men Sverige är i dag inte ett så attraktivt land som det skulle kunna vara, menar Sylvia Schwaag Serger. Vi utbildar kineser vid våra bästa sko- lor, men vi ser dem inte i några framgångsrika svenska företag. Det beror delvis på våra invandringsregler, men också på att de har svårt att få jobb och svårt att komma in i det svenska samhället. Istället återvänder de hem eller åker till USA där de gör ett postdoc-jobb och sedan till Kina där de ges en egen klinik. Då kan man ju fråga sig vilken vinst Sverige har i det, säger hon. För att Sverige ska bli en vinnare i globaliseringen krävs att vi förstår de nya villkor som ställs i relationerna med länder som Kina och Indien, och bättre förmår att utnyttja de svenska styrkorna, menar Sylvia Schwaag Serger. Vi måste inse att de inte behöver våra pengar längre, och vi kan inte erbjuda dem en stor marknad. Men vi kan erbjuda dem kompetens i form av bra grundforskning och kunskap om hur man skapar produkter av forskningsresultat. Vi vet att Kina ser att Sverige rankas högt i innovationstabeller och att Kina ser innovationer som lösningen på de flesta av sina problem, precis som indierna. De insikterna måste vi använda, säger hon. Strategiska allianser Lyckas Sverige med detta så kan vi bli en viktig aktör i en ny världsordning, enligt Sylvia Schwaag Serger. Kina, Indien och Brasilien är morgondagens mottagare likväl som bildare av kunskap. Om våra företag och universitet har strategiska allianser i dessa länder så ser det bra ut inför framtiden. Dessa länder är dessutom en viktig del av dagens miljöproblem, men det är också där som vi kan finna lösningen på problemen. Sylvia Schwaag Serger poängterar att internationalisering inte är ett mål i sig för en organisation som VINNOVA, men att det är ett faktum att förhålla sig till och att man måste göra det bästa av situationen. Hon anser att VINNOVA ligger långt framme inom många områden. Vi känner forskare över hela världen och är duktiga på att bygga upp nya samar- 9

10 TEMA: globalisering beten. Vi är bra på framåtblickande analyser ocn policytänkande och bra på att koppla dessa till konkreta initiativ inom internationaliseringen. Vi är dessutom duktiga på att se de kunskapsintensiva företagens behov när de ska internationaliseras och vi är framgångsrika när det gäller att koppla samman de starka svenska forskningsmiljöerna mot omvärlden, säger hon. 10 Större utbyte Men för att Sverige ska kunna hänga med i framtiden vill hon se en större rörlighet mellan högskolor och universitet och omvärlden. Jag tycker inte att det finns ett tillräckligt utbyte mellan högskolorna och världen utanför. Det är inte meriterande att ha jobbat utanför högskolan, det enda som räknas är det som gjorts inom högskolan och det som publicerats. Det bekymrar mig, det vore bra om människor med kunskap från världen utanför kunde komma tillbaka till den akademiska världen. Det får också till följd att beslutsfattandet i samhället grundar sig för lite på akademisk kunskap. I USA finns en tung tradition att akademiker jobbar nära politiker och går mellan universitet och politik. Också näringslivet behöver en större rörlighet, enligt Sylvia Schwaag Serger. Jag skulle vilja se folk med en annorlunda bakgrund i näringslivet, exempelvis fler invandrare, fler kvinnor och fler personer med bakgrund från humaniora eller samhällsvetenskap för att få till stånd en kunskapscirkulation och en blandning av kompetenser som krävs för att ta fram efterfrågade och framgångsrika produkter och tjänster. Många teknikföretag vill bara ha tekniker från KTH och Chalmers, det skapar en ensidig kompetens och bristande rörlighet. Stora delar av det svenska näringslivet domineras fortfarande av svenska civilingenjörer och civilekonomer. Hon anser att Sverige också skulle behöva fler fristående institut och tankesmedjor för utbyte av kunskap och som forum för diskussion. Där skulle bland Sylvia Schwaag Serger ser det som en av sina viktigaste uppgifter att jobba för att göra Sverige mer attraktivt för svenska och utländska forskare. Foto: Anette Andersson annat politikerna kunna lära sig mer om internationalisering, eftersom både företag och forskning i dag ligger före politiken. Och så måste svenska forskningsfinansiärer och myndigheter bli bättre på att samarbeta, enligt Sylvia Schwaag Serger. Vill vi stärka svensk miljöforskning så krävs ett samarbete hela vägen från grundforskning och framåt. I dag är det inte ovanligt att vi börjar vårt samarbete för sent, att vi först tar initiativ på olika håll och sedan kommer på att vi ska samarbeta. Internationalisering av svensk miljöteknik och av forskningsnära företag är två exempel på områden där flera myndigheter bör samarbeta för att uppnå bästa resultat och för att undvika dubblering. Förbättrade forskarvillkor När Sylvia Schwaag Serger får fria händer att skissa på en framtida svensk forskningspolitik handlar det i första hand om att ta stora initiativ för att göra Sverige till en av världens mest attraktiva miljöer för forskning och innovation. Jag skulle bland annat jobba för att svenska universitet och högskolor drar till sig de bästa studenterna och forskare från Kina, Indien och andra framtida globala kunskaps- och innovationscenter. Jag skulle också förbättra villkor för duktiga utländska studenter och forskare att arbeta i Sverige. Sedan skulle jag med hjälp av Sveriges goda rykte inom forskning och systemlösningar arbeta för att initiera och leda arbetet i internationella forskningsprogram kring de stora behoven i världen, som miljöfrågor där vi måste samarbeta med de stora länderna. Fem svenska framgångsrecept i en internationaliserad värld Öka samarbetet mellan forskningsfinansiärerna och andra myndigheter i internationaliseringsprocessen Gör Sverige attraktivt för forskare. Öka rörligheten mellan högskola och omvärlden. Skapa strategiska allianser nu med framtidens kunskapscenter. Använd Sveriges goda rykte för att ta täten i stora internationella forskningsprogram inom exempelvis miljöområdet.

11 FOKUS: mikrodialys Plattform för världens intensivvård En halv millimeter stor kateter placerad i ett av kroppens organ kan bidra till att en kommande syrebrist eller blödning upptäcks många timmar i förväg. På så vis kan både dödsfall och komp likationer undvikas på sjukhusens intensivvårdsavdelningar. text: catharina bergsten bild: microdialysis Mikrodialys är en provtagningsteknik som möjliggör kontinuerlig mätning av kemin i enskilda organ, exempelvis i hjärnan. En liten kateter, stor som ett blodkärl, introduceras i organet och samlar upp kemiska substanser som blodsocker, mjölksyra och glycerol. Substanserna analyseras av en mikrodialysanalysator och resultatet visas som lättförståeliga trendkurvor på en display. Internationell klinisk forskning har visat att mikrodialys kan bidra till att livsavgörande komplikationer efter kirurgiska ingrepp, sjukdomar och hjärnblödningar upptäcks tidigare. Efter till exempel en svår hjärnblödning är det viktigt att övervaka patienten för att kunna upptäcka och motverka ytterligare så kallade sekundära skador, som kan få dödlig utgång. Mikrodialys kan påvisa kemiska förändringar som tyder på att en sekundär skada är på väg att utvecklas timmar i förväg. Det ger möjlighet att behandla patienten i tid. Forska&Väx Det svenska företaget CMA Microdialysis AB har funnits i 25 år och är världsledande inom området mikrodialys. Nu har företaget fått 4,3 miljoner kronor av VINNOVAs Forska & Väx-program för att kunna bygga om teknikplattformen och nå den globala intensivvården. Med en helt ny teknikplattform minskas startkostnaderna och hanteringen av systemet förenklas för att passa intensivvården. Vi utvecklar en globalt efterfrågad produkt som ger enklare, billigare och mer effektiv vård. När kostnaderna minskar blir produkten också mer tillgänglig, säger Philip Siberg, vd. Kontinuerlig blodsockermätning är ett exempel på ett användningsområde som kan ge påtagligt goda resultat. Studier visar att om man kan hålla blodsockernivån inom vissa gränser för kritiskt sjuka patienter på intensiven så kan dödligheten minska med 30 procent. Vårt nya system kommer att erbjuda intensivvården ett helt nytt sätt att mäta blodsockret on-line. Genom att introducera en kateter direkt i blodet kan man få mycket exakta och tillförlitliga mätningar i upp till tre dagar, utan att dra något blod från patienten, förklarar Philip Siberg. CMA Microdialysis AB är det första företaget i världen som utvecklar och marknadsför mikrodialysprodukter och know-how för kliniskt bruk. Man säljer instrument, förbrukningsartiklar och programvaror till universitet, sjukhus och läkemedelsindustrin för in vivo-monitorering av metabolismen i vävnader och organ. CMA har kontor i Sverige, USA och Tyskland samt distributörer i 28 länder. Det nya mikrodialyssystemet ska vara CE-märkt och tillgängligt för vården under hösten Utan stödet från Forska & Väx-programmet hade vi inte kunnat genomföra det här projektet, säger Philip Siberg. D För mer information 11

12 innovation fokus: innovation FOKUS: Artsafe 12 Bara för behöriga Några uppmärksammade tavelstölder i Stockholm fick Lucas Åhlström och hans kollegor att börja fundera över hur man bättre skulle kunna skydda värdefullt gods. Företaget Security Dynamic AB har utvecklat ett larmsystem som direkt känner av om ett föremål flyttas av en obehörig person. Text: catharina bergsten illustration: bo reinerdahl Arbetet med att utveckla Artsafe startades för ungefär fem år sedan och skedde i ett Eureka-projekt tillsammans med det brittiska företaget Mannings. Nu används systemet bland annat för att skydda stöldbegärliga katalysatorer på en bildemontering i Sverige, men den testas också hos flera andra kunder, bland annat museer. Produkten har mycket stora användningsområden. Den kan i princip skydda alla slags varor både utomhus och inomhus, till och med levande varelser som stöldbegärliga utställningshundar, berättar Lucas Åhlström som är utvecklings- och säljchef på Security Dynamic AB. Maskiner, läkemedel, utställningsföremål och lyxartiklar i butiker är exempel på produkter som Artsafe kan övervaka. Men Security Dynamic AB tror att systemet också kommer att användas på flygplatser, kärnkraftsanläggningar och i företag och industrier som har känsliga eller stöldbegärliga produkter. Det som varit problematiskt i utvecklingsarbetet har varit att ställa in den rätta känsligheten. Man vill ju inte ha en mängd falsklarm. Men nu har vi löst frågorna så att känslighetsgraden och vilka geografiska avstånd och tidsintervaller som ska gälla vid mätning kan anpassas efter kunden, berättar Lucas Åhlström. I slutet av sommaren ska Artsafe börja lanseras ordentligt. D För mer information 1 En liten bricka på baksidan av en tavla innehåller en extremt tunn rörelsedetektor samt en RFID-sändare (RadioFrequency IDentification). 3 Med ett givet intervall skickar RFID-sändaren en kort bekräftelse till en lokal mottagare. 4 Om någon rubbar eller bär iväg med tavlan, känner rörelsedetektorn av det varpå sändaren börjar skicka sekundrapporter så att tavlan kan spåras i byggnaden. Systemet kan kommunicera via Bluetooth, WLAN eller SMS och kan därmed larma på distans. ArtSafe kan även kompletteras med en minimal passiv GPS som aktiveras vid rörelse. 5 Om tavlan däremot hanteras av en behörig person, triggas larmet av rörelsen men systemet känner även av personens RFIDsändare i ID-kortet, varför larmet då inte löser ut.

13 FOKUS: jämställdhet På Indexator i Vindeln har man satsat på att locka kvinnliga medarbetare. Företaget ser det som en konkurrensfördel. Konkurrerar med jämställdhet Indexator bedriver jämställdhetsarbete med hjälp av VINNOVA-medel. Pär Lärkeryd, vd, är övertygad om att jämställda organisationer producerar bättre och han ser jämställdhet som en konkurrensfaktor även i ett internationellt perspektiv. Text: Fatima Grönblad foto: indexator Indexator i Vindeln har 210 anställda och tillverkar komponenter till bland annat skogsmaskiner. Företaget har haft en snabb tillväxt och 2005 började ledningen på allvar fundera på hur de kunde underlätta rekryteringen av nya medarbetare. Ganska snart insåg de att de behövde bli bättre på att attrahera kvinnliga sökande för att få en större rekryteringsbas. I samma veva blev de tillfrågade om de ville delta i projektet Jämvikt. Där skulle de få tillgång till utbildning och stöd att planera och utforma sitt jämställdhetsarbete. Företagsledningen nappade direkt. Processen inleddes med att fem personer i ledningsgruppen samt två anställda som utsetts till förändringsledare gick en utbildning under fyra till sex dagar. Därefter gjordes en kartläggning av organisationen, bland annat i form av en grundlig genomgång av lönerna. Nästa steg blev att göra en åtgärdsplan. Inom Jämvikt får de 13 deltagande organisationerna själva identifiera vad de vill jobba med utifrån sina förutsättningar och behov. För Indexators del, med bara 11 procent kvinnor bland personalen, kom rekryteringsfrågan i fokus. Tre år senare har nu andelen kvinnor ökat till 18 procent. Vi har fortfarande långt kvar att gå, men under det senaste året har femtio procent av alla nyrekryteringar varit kvinnor, säger per Lärkeryd. Nya rekryteringsmetoder Företaget har jobbat med rekryteringsfrågan på flera fronter. Det första steget var att bredda metoderna. Tidigare har man mest anställt personer som hört av sig spontant eller rekommenderats av medarbetarna. Numera annonseras alla lediga tjänster ut ofta i flera kanaler och med formuleringar om att man välkomnar kvinnliga sökande. Dessutom har företaget börjat använda inhyrd personal från bemanningsföretag. På det sättet har man nått personer som kanske inte aktivt hade sökt en tjänst som till exempel maskinoperatör, men som är redo att prova något nytt. När de fått prova jobbet under 3-6 månader och sedan fått erbjudande att stanna har nästan alla tackat ja. Vi har bland annat fått in flera som tidigare har jobbat som undersköterskor, säger Pär Lärkeryd. Han är övertygad om att mäns och kvinnors erfarenheter och kunskaper kan komplettera varandra på ett sätt som ökar lönsamheten. Jag tror inte att vi föds genetiskt olika, men vi har tränats genom livet att vara duktiga på olika saker. Det kan vi på företagen dra nytta av, säger han. I tider där svenska företag funderar på hur de ska öka sin produktivitet i konkurrens med andra länder tror Pär Lärkeryd att jämställdhetsarbete är ett viktigt verktyg. I Sverige har vi kommit långt i den här insikten, medan till exempel många lågkostnadsländer inte kommit så långt. Så jag tror att det är en konkurrensfördel för oss. D För mer information fakta Forskningsprogrammet Genusperspektiv på innovationssystem och jämställdhet finansierar tretton projekt under tiden Två av de ingående projekten, Jämvikt och Genusnätverket, fokuserar på ledningsstyrt jämställdhetsarbete. Jämvikt fokuserar i första hand på den högsta ledningen, medan Genusnätverket är inriktat på mellanchefsnivå. Båda projekten är forskningsanknutna, med målet att utveckla modeller för jämställdhetsarbete som kan spridas till fler organisationer. 13

14 KRÖNIKA Mats Alvesson Konkurrenskraft eller statistikförbättringsprojekt? 14 I anslutning till prat om globalisering och dess hot och möjligheter framhålls ofta betydelsen av en välutbildad arbetskraft. Det är inte med låg lönejobb som Sverige skall konkurrera. Kunskapsintensiv verksamhet är central, hävdas det. Ofta framhålls att närmare hälften av en årgång bör få högskoleutbildning. Här finns två problem. Det ena är att även om viss kunskapsintensiv verksamhet typ high tech och läkemedel utgör en viktig del av exporten är de flesta delar av ekonomin och arbetslivet inte entydigt hjälpt av stark betoning på akademisk utbildning. Flertalet jobb kräver andra färdigheter och egenskaper än vad som bäst gynnas av akademisk utbildning. Det senare kan ge felkvalificering vid sidan av formell överutbildning. Arbetskraften blir svårplacerbar och missnöjd med alla de jobb som ligger en bra bit från vad det klagas på bred front och med rätta över kvaliteten i högre utbildning som den formella utbildningen och examen tycks ställa i utsikt. Ett andra problem är att massutbildning och betoning på kvantitet ofta innebär att kvaliteten går nedåt. Även om det ser bra ut i det inofficiella VM i högskoleutbildningsstatistik, kan siffrorna vara frikopplade från reell kvalificering. Ofta får man en känsla av att aldrig har så många studerat så länge och lärt sig så lite för att sedan upptäcka att köerna till kvalificerade jobb är långa. Det klagas på bred front och med rätta över kvaliteten i högre utbildning. (Se Alvesson: Tomhetens triumf. Atlas, för dokumentation och analysis.) Små resurser, massutbildning, många omotiverade och oduktiga studerande, högskoleisering av allt möjligt som egentligen hör hemma på gymnasie- eller kvällskursnivå bidrar. Högskolan expanderade snabbt i början av 90-talet, uppenbarligen främst för att motverka den stora arbetslöshet som följde den dåvarande ekonomiska krisen. Våldsamt uppskruvade idéer om kunskapssamhället har använts som legitimering. Men de flesta yrken och arbetsuppgifter handlar inte om användande av teoretisk kunskap. Om lärarna har doktorsexamen eller inte spelar nog mindre roll för yrkesförmågan hos huvuddelen av alla de som nu i högskoleregi utbildar sig till spa-föreståndare, förskollärare, fritidspedagoger, kockar, läkarsekreterare, säljare, slöjdlärare, militärer, service-personal med mera. Kvalitetsförbättring i högskoleutbildning är viktig. Men kvalitet är ett vagt begrepp. Just svårigheten att bedöma den bidrar till att det blir mycket prat och föga substantiell styrning. Med kvalitet avser jag primärt graden av tillägning av kunskap och ökad förmåga till analytiskt, kritiskt tänkande och (i vissa utbildningar) yrkeskunnande hos de studerande. Huruvida kursvärderingar fylls i eller studenterna är nöjda med kaféer på campus eller det finns planer och policies för allt möjligt är mindre viktigt. Det är fullt möjligt att sätta prestationstryck på såväl utbildning som forskning. Och då tänker jag på ett kvalitetsorienterat prestationstryck fjärran från att bara rekrytera, hålla kvar och godkänna även måttligt intresserade studenter på utbildningar som blir mer och mer gymnasifierade. Man kan exempelvis jämföra kvalitet på examensarbete eller införa nationella prov på samma utbildning på olika lärosäten. Min poäng är att menar man allvar med att högskoleutbildning är viktig som en källa till kvalificering i förhållande till internationell konkurrens måste man göra upp med den avslappade inställning som nu dominerar. Ett kvalitetstryck mot skärpning är viktigt inklusive utrensning av sådant som inte är högskolemässigt utan som bättre sköts av andra än forskarutbildade lärare med inom-akademisk meritering som enda eller främsta kvalificeringsgrund. Mats Alvesson är professor och organisationsforskare vid Lunds Universitet.

15 porträtt Ser kunskapen flytta runt jorden Namn: AnnaLee Saxenian Position: Professor och dekanus vid Berkeley School of information Fritidsintressen: Att vandra i naturen, att vara med mina söner som är 12 och 15. Dold talang: Jag är en duktig fäktare, när jag var yngre deltog jag i amerikanska mästerskapen. Likt den mytiska grekiska hjältebesättningen på fartyget Argo åker de mest begåvade asiatiska kvinnorna och männen fram och tillbaka på havet till Amerika. Med i lasten har de en unik kunskap som sprids över båda kontinenterna. Det handlar inte om Brain drain, nu handlar det om Brain Circulation. Därmed skapar de inte bara ny teknisk kunskap i sina hemländer, de för också tillbaka kunskap och kontaktnät från sina länder till de rika länderna, säger professor AnnaLee Saxenian vid Berkeley som skapade uttrycket Brain Circulation i boken The new Argonauts. Text: Tomas Eriksson foto: ben ailes I sin bok berättar AnnaLee Saxenian, professor i stads- och regionplanering och dekanus vid Berkeley School of Information, om hur forskare och företagare allt mer reser fram och tillbaka mellan Silicon Valley i Kalifornien och länder som Kina, Indien och Taiwan. Att människor är rörliga är också en hörnpelare i det vi kallar globalisering, säger hon. Nu är det inte bara varor och kapital som flyttar sig, även människor flyttar och det är en viktig del av framtiden. Tidigare var det en envägsresa från fattiga till rika länder. I dag flyttar människor i alla riktningar och de kan kommunicera med varandra var de än är. 15

16 16 Ekonomisk historia visar att utveckling nästan alltid sker i kluster av människor och företag med speciella kunskaper, inte i nationer. Silicon Valley är ett bra exempel, säger AnnaLee Saxenian.

17 porträtt Kan du beskriva vad de asiatiska forskare som finns i Silicon Valley tillför sina hemländer? Tekniskt kunnande förstås, men de har också med sig ett nytt kontaktnät och förmågan att bygga institutioner och nya former av företag. I Asien driver man av tradition familjeföretag, men de företag som har sina rötter där är ofta teknikdrivna företag med huvudkontor och design här i Silicon Valley och resten av verksamheten i hemländerna. Detta arbetssätt har lett till flera dynamiska och högteknologiska center över världen. De uppstod först i Taiwan och Israel, men nu finns centren också i bland annat Bangalore och Shanghai. Det har också lett till att ett land som Taiwan som på 1980-talet enbart ägnade sig åt att kopiera i dag är världens effektivaste tillverkningsland. Varför fungerar detta så bra i just Silicon Valley? Silicon Valley är en unik plats på jorden. Regionen fungerar som en magnet för begåvande människor från hela världen och USA. Här finns en helt öppen ekonomi och kultur där folk ser olika ut och pratar olika språk men ändå samarbetar. Det i sin tur leder till ständiga entreprenöriella experiment och ett ställe där man aldrig kör fast, man kan alltid testa sig fram. Europa har fler kinesiska studenter än USA. Vad ska vi göra för att få samma kunskapscirkulation som finns i USA? De kinesiska studenterna är mer spridda i Europa, även om det säkert finns kluster i mindre skala. Men jag vet att många invandrare inte känner sig speciellt välkomna i Europa, så de studerar och åker hem. I Sverige bjuder vi in utländska studenter att studera gratis vid våra bästa universitet, men när de är klara får de inte stanna om de inte har fasta jobb. That s crazy! När vi tar in studenter hit till Kalifornien så genererar de nya jobb och ny välfärd, inte minst eftersom de ofta startar nya företag och låter forskning och utveckling stanna här. Är indiska och kinesiska företag ett hot mot företagen i västvärlden? Nej, nej, nej! Här i USA finns en stor rädsla som får folk att bete sig kontraproduktivt. Istället för att säga att nu måste vi satsa mer på utbildning och infrastruktur vill de stoppa handeln. Indien och Kina är fortfarande fattiga länder, men ju bättre det går för dem desto större marknad skapar de för de rika ländernas företag. I dina böcker skriver du hela tiden om regioner, aldrig länder. Kan du förklara varför? Ekonomisk historia visar att utveckling nästan alltid sker i kluster av människor och företag med speciella kunskaper. Silicon Valley är ett bra exempel, liksom flera av dagens kluster i Kina, Taiwan och Indien. Ekonomiska framsteg blir ofta nationella, men de startar i regioner. Vad kan europeiska politiker göra för att skapa regionala och nationella fördelar i en globaliserad värld? De ska jobba nära de lokala entreprenörerna så att de lär sig de lokala förutsättningarna och vad det är som gör att företag växer och vad som hindrar dem från att växa. Därefter kan de hjälpa dem för att göra det enklare att exportera, att skapa standarder och annat. Borde något göras åt skattenivåerna? Skatt är antagligen ett nödvändigt men jag vet att många invandrare inte känner sig speciellt välkomna i Europa, så de studerar och åker hem. ont. Jag tycker att vi lägger ner alldeles för mycket tid på att prata skattemarginaler. Du är inblandad i ett finskt projekt? Ja, jag försöker förstå europeisk ekonomi, främst inom IKT-sektorn, genom att titta på ett framgångsrikt land som Finland. Vi ska snart släppa en rapport och jag vill inte föregå den. Du talade i en intervju i Global Business Network om den europeiska sjukan. Kan du berätta vad det är? Har jag sagt det?! Ja! Ha ha, då är det bäst jag försöker förklara mig. Det är förstås dumt att generalisera, men i Europa finns det fortfarande för många nationella ekonomier, som i första hand tänker i termer av nationella mästerskap och nationella institutioner. Innovationer är globala, men även företag som Ericsson och Nokia är mer nationella och europeiska än globala. De måste bli bättre uppkopplade mot hela världen än vad de är i dag. Vad kan ett litet land som Sverige göra? Se till att ha en öppen ekonomi och interagera internationellt. Men det är antagligen ingen fördel att ha en så stor andel stora företag. I Silicon Valley har vi alla storlekar och blir aldrig beroende av ett företag eller en bransch. Finns det risk att vi pratar och tänker för mycket i termer av globalisering? Det finns en överreaktion, som innebär att man inte alltid tar rationella beslut. Idéerna om Kina liknar ibland de under guldruschen, att även om man inte tjänar pengar ska man vara där inför framtiden. Det kan bygga en bubbla. Är alla vinnare i den globalisering vi ser i dag? Inte alla. När tillväxt kommer så fördelas den ofta ojämnt. Fler människor får ta del av tillväxt än förr, eftersom tillväxten nu sker i Kina, Indien och delar av Latinamerika. Men de som saknar utbildning kommer att få en hård tid, många kommer att mista sina jobb. Vad har fått dig att forska kring globaliseringen? Jag älskar forskning och jag älskar att lära mig om livet. Jag växte upp med ingenjörer omkring mig som alla ville lära och jag blev likadan. Jag är också intresserad av migration eftersom mina föräldrar är invandrare från Armenien. n 17

18 debatt Sverige har ett starkt innovationssystem. Men det haltar, medan vissa delar är mycket starka är andra delar svagare. Det skriver VINNOVAs generaldirektör Per Eriksson och föreslår ett antal insatser inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen för skapa ett starkare och mindre haltande forsknings- och innovationssystem i Sverige. Detta ska ge hållbar tillväxt och internationell konkurrenskraft i den alltmer globala kunskapsbaserade ekonomin. Starkt VINNOVAs generaldirektör Per Eriksson vill stärka de svenska forskningsoch innovationssystemen. men haltande I en övergripande internationell jämförelse karakteriseras det svenska forsknings- och innovationssystemet av: + starka multinationella företag med stora FoU-investeringar - små och medelstora företag som investerar alltför lite i FoU men blir allt viktigare för tillväxt och nya jobb + starka universitet och högskolor inom offentligt finansierad forskning. - svag institutssektor och liten teknisk forskning vid universitet, högskolor och forskningsinstitut sammantaget + staten satsar det mesta av sina FoUmedel på att öka utbudet av kompetens - staten satsar mindre på att stimulera samarbete och efterfrågan från näringslivet, små FoU-anslag från staten till företag utanför försvarssektorn (4 gånger högre i Finland) och till VINNOVA (2 gånger mer i Finland) + Sverige rankas högt inom forskning och innovation - men styrkan ligger mer på input än output Detta är ett starkt men haltande forsknings- och innovationssystem. Nya möjligheter, nya krav Globaliseringen och den alltmer kunskapsbaserade ekonomin skapar nya möjligheter men ställer också krav på internationell konkurrenskraft baserad på forskning, utveckling och innovation. I näringslivet gäller detta alltmer även småföretag. Inom akademin behöver man bygga upp starka forsknings- och innovationsmiljöer. Även politik och policy hos myndigheter är globalt konkurrensutsatt. Det krävs insatser och samspel mellan politik, näringsliv och akademi som gör Sverige attraktivt för investeringar, nya jobb och toppkompetens inom FoU. Det tvåbenta systemet I ett väl fungerande högskole-, forskningsoch innovationssystem måste det finnas utrymme för åtminstone två olika perspektiv. Historiskt ser man att vi behöver både den så kallade Humboldt-traditionen med fokus på fri forskning, men också de tekniska högskolorna och forskningsinstituten med fokus på forskning utifrån behov och problem inom näringslivet. Det behövs såväl ett naturvetenskapligt paradigm som fokuserar på förståelse och analys som ett tekniskt som fokuserar på problemlösning och syntes. Vi behöver både innovationer som utgår från vetenskapliga genombrott men också innovationer som utgår från behov inom näringsliv och samhälle, där forskningen inriktas mot dessa behov, ofta i samspel mellan akademi, näringsliv och samhälle. Det behövs både starka forskningsråd för fri forskning som Vetenskapsrådet och myndigheter som bland annat VINNOVA med fokus på behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem för nya framgångsrika produkter, tjänster och processer. Däremot behövs inte ogenomtänkta hopbuntningar av olika perspektiv och forskningsfinansiärer som nyligen föreslagits. Tvärtom behövs olika komplementära perspektiv med en ömsesidig respekt för olika roller och förutsättningar. Det krävs två ben men ett mindre haltande system.

19 Generaldirektör Per Eriksson vill höja svensk konkurrenskraft genom att satsa på forskning i små och medelstora företag, exempelvis genom VINNOVA-programmet Forska&Väx Bilden visar ett projekt vid Målerås glasbruk. Förslag till forsknings- och innovationspropositionen Det behövs ett effektivare, starkare och mindre haltande forsknings- och innovationssystem i Sverige för hållbar tillväxt och internationell konkurrenskraft i den alltmer globala kunskapsbaserade ekonomin. VINNOVA föreslår därför följande insatser för den kommande forsknings- och innovationspropositionen: Stor satsning på behovsmotiverad forskning, särskilt teknisk forskning vid högskolor och forskningsinstitut. Större FoU-program riktade till små och medelstora företaget, som Forska&Väx, för ökad konkurrenskraft och flera jobb. Ökat internationellt FoU-samarbete dels inom EU, dels med övriga världen och främst där med Asien och den amerikanska kontinenten. Kraftig förstärkning av forskningsinstituten som är viktiga för små och medelstora företag och nyttiggörande av forskning. Kraftsamling genom samspel mellan finansiärer och andra aktörer. Offentlig innovationsupphandling, dvs. upphandling inklusive FoU. Detta är några av de förslag som VINNOVA fört fram till regeringen för att vi skall få ett effektivare, starkare och mindre haltande forsknings- och innovationssystem. Kraftigt ökade satsningar för att utveckla internationellt starka forsknings- och innovationsmiljöer. Förstärkt nyttiggörande och kommersialisering av FoU, inkl. utvecklade IPRstrategier. Professor Per Eriksson Generaldirektör för VINNOVA 19

20 debatt Statlig och offentlig FoU-finans Följande text och tabeller är ett utdrag ur en jämförande studie av statlig och offentlig FoU-finansiering i Sverige, Finland, Danmark och Norge. Vissa skillnader mellan länderna påvisas. Studien visar bland annat att i Finland har den statliga civila FoU-finansieringen som andel av BNP legat omkring 1 procent av BNP mellan 2003 och 2007, medan den i Sverige under samma period fallit från 0,8 procent av BNP till cirka 0,7. Globaliseringsrådet föreslår en ökning av den statliga FoUfinansieringen i Sverige med 14,5 miljarder kronor Om hela ökningen utgörs av civila FoU-medel ökar den civilt motiverade statliga FoU-finansieringen till 38,4 miljarder. Enligt prognoser av BNP från Konjunkturinstitutet innebär det att den civila statliga FoU-finansieringen, inklusive FoU-finansieringen från de offentliga forskningsstiftelserna, år 2012 då skulle uppgå till cirka 1 procent av BNP. För fullständig rapport se: Tabell 1 Källa: SCB, OECD och Statistikcentralen, Finland

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden Gruv- och mineralforskning och innovation då, nu och i framtiden Margareta Groth VINNOVA Bild 1 Bild 2 Då: Strategiskt gruvforskningsprogram - effekter? FoU med internationell konkurrenskraft Överträffar

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Mål och strategi för Internet of Things Sverige Mål och strategi för Internet of Things Sverige Presentation, vid IoT Sverige vårseminarium 23 april 2015 Torbjörn Fängström, programchef IoT Sverige, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt innovationsprogram

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1 VINNOVAssatsningar för små och medelstora företag Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovations- kraft för hållbar tillväxt Bild 2 Nationella Samverkansprogram SMF

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Näringsdepartementet Tillväxtverket 310 anställda Budget ca. 4000 miljoner SEK (Inklusive regionala fonden) VINNOVA (Verket för innovationssystem) 200 anställda

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar?

Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar? Ledarskap Affärsutveckling Affärsjuridik Hur tjänar man pengar på sina uppfinningar? Företagarförbundet 2007-05-21 Vilka är vi på B-Open Nordic? Vi hjälper företag inom ledarskap, affärsutveckling och

Läs mer

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

Forska&Väx Program som främjar forskning, utveckling och innovation hos små och medelstora företag

Forska&Väx Program som främjar forskning, utveckling och innovation hos små och medelstora företag Forska&Väx Program som främjar forskning, utveckling och innovation hos små och medelstora företag VINNOVA INFORMATION VI 2007:01 Växa genom forskning Forska&Väx-programmet riktar sig till små och medelstora

Läs mer

Från miljörätt till miljöhett

Från miljörätt till miljöhett Från miljörätt till miljöhett - så blir Sverige bäst på miljöteknik juli 2008 www.centerpartiet.se Inledning Centerpartiets vision är ett grönt, modernt och öppet samhälle som präglas av liberala värderingar.

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020

Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 UTLYSNING 1 (5) Datum Diarienummer 2014-01-01 2013-05607 Reviderad 2014-06-16 Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 1 Utlysningens omfattning VINNOVA är Sveriges

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar Så gör du fler exportaffärer Fem företag berättar Vi hjälper dig till fler och säkrare exportaffärer Möt fem svenska företag från fem branscher. De verkar på olika marknader och skiljer sig i storlek och

Läs mer

Rådgivning som tar världen till företagen

Rådgivning som tar världen till företagen Rådgivning som tar världen till företagen Vad är Enterprise Europe Network? Nätverk av regionala företagarorganisationer i EU:s alla medlemsländer, USA, Kina m.fl. Lanserades 2008 av EU-kommissionen Sammanslagning

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Stöd till nationell individrörlighet för innovation

Stöd till nationell individrörlighet för innovation UTLYSNING 1 (6) Datum [ÖPPNINGSDATUM_ ANS_OMG1] Reviderad [Datum för revidering] Diarienummer [DIARIENUMMER] Stöd till nationell individrörlighet för innovation En utlysning inom programmet Personrörlighet

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer