Kyrkorna i samhället. skapa fred!

Transkript

1 kyrkorna tillsammans sjukhuskyrkan västerås Kyrkorna i samhället Oavsett om du är inlagd på sjukhus, sitter inlåst på ett häkte eller pluggar på universitet så finns kyrkan nära. I Sverige finns drygt 500 diakoner, pastorer eller präster som helt eller delvis har sin arbetsplats på någon av landets statliga institutioner. Anstalten kumla Kyrkornas roll i 31 integration är oerhört viktig. oktober besöker Anders Arborelius påven Franciskus Sverige. Se vår ekumeniska kalender. skapa fred! p Sveriges kristna råd söker nya följeslagare till Palestina och Israel.

2 Krönika: Karin Wiborn Vi ställs inför stora utmaningar Nu och då kallar Sveriges regering till möten med civilsamhället. Det är en lång lista med mycket olika stora organisationer och skiftande fokus. Bland dessa finns trossamfunden och bland trossamfunden kyrkorna, liksom Sveriges kristna råd som kyrkornas gemensamma plattform. Kyrkorna utgör sammantaget den i särklass största aktören i civilsamhället, vilket inte alltid märks, delvis på grund av att vi är på väg från en tid då religionsfrihet ofta har betytt frihet från religion. Jag upplever en svängning i såväl civilsamhälle, massmedia och politik. Det går inte att tänka bort religionens betydelse när det gäller samhällsutveckling. Och det är bra och viktigt. Sveriges kristna råd verkar under devisen Kyrkorna tillsammans i tro och handling, ett uttryck som vill betona såväl den kristna enhetssträvan i tro som det gemensamma agerandet i, bland annat, samhällsfrågor. I dag är det kristna enhetsarbetet viktigt också i mötet med andra religioner, i religionsdialogen. Vi ställs inför stora utmaningar i samhället och världen idag. Därför är behovet av mötesplatser där vi kan prata med varandra stort, vilket är Sveriges kristna råds primära uppdrag, att vara en mötesplats. Det uppfylls när vi samlar kyrkoledare till styrelse, rådsmöte och kyrkoledardagar, men också när de drygt tjugo arbetsgrupperna möts till överläggningar. Det går att likna mötesplatserna vid hållplatser under pilgrimsvandringen snarare än sammanträden. Vi är rättvisans och fredens pilgrimer, och under färdens gång stannar vi upp vid någon tanke eller någon fråga som behöver talas om. Foto: Arne Hyckenberg Denna tidning är utgiven av Sveriges kristna råd Ansvarig utgivare: Karin Wiborn. Redaktör: Mikael Stjernberg. Omslag: Magnus Aronson, Ikon. SKR:s primära uppdrag är att vara en mötesplats. Karin Wiborn Generalsekreterare, Sveriges kristna råd Upplaga: exemplar. Produktion: Swedmedia. Tryckeri: V-Tab Vimmerby. Postadress: Sveriges kristna råd, Ekumeniska centret, Box 14038, Bromma info@skr.org Kyrkornas vilja att verka i samhället, samtala, samarbeta och söka enhet kallas ekumenik. Det är något vi arbetar med på uppdrag av våra 26 medlemskyrkor. Detta är de verksamhetsområden där kyrkorna bestämt att vi ska samverka: Vårt gemensamma arbete p Barn/Ungdom Uppmärksammar barn och ungdomars rättigheter i kyrkan och i samhället p Böneveckan Böneveckan för kristen enhet äger rum varje år januari p Diakoni Diakonins månad i september fokuserar diakonala frågor p Fred Kyrkornas gemensamma arbete för fred i världen p Funktionshinder Människovärde och rättigheter för en öppen och tillgänglig kyrka p Följeslagarprogrammet Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel p Interreligiös dialog Kyrkornas delaktighet i ett mångreligiöst samhälle p Klimat/Hållbar utveckling Kyrkornas klimatarbete för en hållbar värld p Kriminal-vården Andlig vård inom Kriminalvården på anstalter och häkten p Kyrka Arbetsliv Mötesplatser för människans värdighet i arbetslivet p Kyrka för Fairtrade Certifierar lokala kyrkor för arbete med hållbar utveckling p Kyrkornas globala vecka Gemensamt fokus varje år i november på globala rättvisefrågor p Martin Luther King-priset Prisutdelning i januari till person/ grupp som arbetar för ickevåld p Medicin/Sjukvårdsetik Medicinsk-etiska frågor ur ett kristet perspektiv p Migration/Integration Samordnar kyrkornas arbete med migration och integration 22 verksamhetsområden finns inom SKR p Mission Bearbetning av missionsteologiska frågor p Samlevnad Undervisning och samtal om samlevnad och om sexuella övergrepp p Sjukhuskyrkan Samordning av själavårdare inom sjukvården p Skapelsetid Kyrkorna uppmärksammar naturen och skapelsen i september p Stipendier Nathan Söderbloms minnesfond stödjer ekumeniska studier p Teologi Bearbetning och reflektion av teologiska frågor p Universitetskyrkan Skapar mötesplatser kring identitet och existens bland studenter Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan Ryska ortodoxa kyrkan Österns gamla kyrka Armeniska apostoliska kyrkan Bulgariska ortodoxa kyrkan Svenska kyrkan med EFS Serbiska ortodoxa kyrkan Estniska evangelisk-lutherska kyrkan Etiopiska ortodoxa kyrkan Evangeliska Frikyrkan Svenska Alliansmissionen S:t Selasse etiopiska ortodoxa kyrka Pingst Fria församlingar i samverkan Equmeniakyrkan Finska ortodoxa kyrkan Frälsningsarmén Stockholms katolska stift Syrisk-ortodoxa ärkestiftet Grekisk-ortodoxa kyrkan av Antiokia Koptiska ortodoxa kyrkan Österns assyriska kyrka Rumänska ortodoxa kyrkan Ungerska protestantiska kyrkan Makedonska ortodoxa kyrkan Vineyard Norden Sjundedags Adventistsamfundet Syrisk-ortodoxa patriarkatets ställföreträdarskap Följ kyrkornas gemensamma arbete 2 Sveriges kristna råd l I Facebook.com/Sverigeskristnarad

3 migration/integration Om du är inlagd på sjukhus, sitter inlåst på ett häkte eller pluggar på universitet så finns kyrkan nära. I Sverige finns drygt 500 diakoner, pastorer eller präster som helt eller delvis har sin arbetsplats på någon av landets statliga institutioner. SJUKHUSKYRKAN foto: magnus aronson, ikon FÄNGELSESJÄLAVÅRD Inom fängelsesjälavården finns cirka 150 präster, pastorer och diakoner som arbetar vid häkten och anstalter med enskilda samtal, gudstjänstfirande och samordning av besöksgrupper. UNIVERSITETSKYRKAN I mars tog migrationsminister Morgan Johansson emot representanter från kyrkorna på Rosenbad till ett samtal om migrationspolitiken. patient på karolinska sjukhuset, huddinge Ibland rår vi inte över livet, det blir inte alltid som vi tänkt oss. I dessa situationer finns kyrkans förlängda arm på plats i det offentliga rummet. Sjukhuskyrkan, fängelsesjälavården och Universitetskyrkan finns som en samtalspart och är öppen för alla när de riktigt stora frågorna kommer nära. Sjukhuskyrkan blir först synlig i krisen och gör djupa avtryck i människors liv. Det oväntade och ofta mycket svåra är vardag för dessa medarbetare som kompletterar det arbete som utförs av läkare och annan sjukvårdspersonal. Så här berättar en patient efter sitt möte med den andliga vården vid Karolinska sjukhuset i Huddinge: Sjukhuskyrkan, tack för era förböner och för er närvaro när mitt liv rämnade. Ni var där! Och då fick jag klart för mig att också Gud fanns i mitt liv! En sjukhusdiakon berättar om upplevelsen att arbeta utanför kyrkans väggar: Den största skillnaden är att Sjukhuskyrkan vänder sig till patienter, anhöriga och personal. Totalt finns cirka 300 medarbetare som även förmedlar kontakt till företrädare för andra religioner. Ni var där när livet rämnade vara på annans mark. Här är vi gäster och går ut till människorna. I församlingen är vi i vår trygga miljö och människor kommer till oss. Det gör något med människorna och oss. När det gäller själavårdsarbetet så kan frågorna säkert vara liknande men på ett sjukhus är det kortare startsträcka för att nå kärnfrågan. Det kanske inte finns någon startsträcka alls för en patient som ligger för döden och som behöver prata nu! Kriminalvården har gett Sveriges kristna råd i uppdrag att samordna och utveckla den andliga vården vid samtliga anstalter och häkten i landet. I regeringsformen står det att varje intagen ska tillförsäkras religionsfrihet; frihet att ensam och tillsammans med andra utöva sin religion. För Johan, som sitter dömd till ett straff på Österåkersanstalten, är veckans höjdpunkt att få komma till kapellet. Ljuständningen är viktig, då kan jag sända en tanke till mina 32 På så många orter i Sverige finns Universitetskyrkan. p Kyrkans anställda förmedlar kontakt med företrädare för andra religioner eller livstolkningar. barn och mina nära som jag saknar. Detta är min enda kontakt med omvärlden eftersom jag inte fått något besök sedan jag låstes in, säger Johan. Magnus Hedqvist arbetar som präst på häktet och fängelset i Kalmar: För den som varit med om Det är veckans höjdpunkt när jag får komma till kapellet. att tillvaron gått sönder så är det ofta den levande bärkraften i en tro som betyder något. Mycket annat faller då bort. Och det är just här som Magnus ser sin största uppgift; att vara en troende medmänniska och en religiös företrädare. Många gånger är det fråga om en blick, ett handslag och en närvaro. I mötet med en intagen är det viktigaste att jag delar med mig av en levande tro och andlighet, Det finns totalt 65 medarbetare på ett 40-tal högskolor och universitet som har enskilda samtal, gudstjänstfirande, utbildningar och retreater. mindre viktigt är specifika ord eller doktriner. En annan statlig institution är landets högskolor där Universitetskyrkan finns som en portal för kyrkan. Studietiden är en viktig tid i livet där många träffar nya vänner, vidgar sina vyer och formas av nyvunna erfarenheter. När kraven blir stora söker sig många till en utomstående. Här finns Universitetskyrkan som skapar mötesplatser och viloplatser kring frågor som rör identitet och existens. Man är också en utmanande röst som rör människosyn, värderingar och etiska ställningstaganden i relation till utbildning och forskning. I exempelvis Lund hade man under 2015 cirka 500 samtal med studenter. En annan form av verksamhet är studiegruppen Hitta balansen. Vi kan inte ha ett universitet utan kyrkan på plats, studenterna tillbringar mer och mer tid på campus. Det säger en av universitetsdirektörerna i landet. foto: alex o martin, ikon Kyrkor höjer kompetens kring flyktingmottagande Sveriges kristna råd arbetar med frågor om migration och integration, både i Sverige och genom internationella nätverk. Det handlar exempelvis om fortbildning och påverkansarbete. Utbildning: Konvertiter i asylprocessen p Att konvertera till en ny religion är en komplex och ofta omfattande process som kräver eftertanke och reflektion. Sveriges kristna råd har hittills arrangerat fyra utbildningsdagar runt om i landet om konvertiter i asylprocessen. Utbildningen riktade sig främst till präster och pastorer. Nätverksdagar: Kyrkornas roll i flyktingmottagandet p I april inbjöd Sveriges kristna råd till ekumeniska nätverksdagar i Stockholm om kyrkornas roll i flyktingmottagandet. Dessa årligt återkommande dagar om migration och integration har för många församlingsanställda blivit viktiga dagar för kunskapspåfyllnad, inspiration och erfarenhetsutbyte. Seminarier: Religiös och sexuell identitet i asylmål p Under 2013 och 2014 genomförde Migrationsverket tillsammans med Sveriges kristna råd en serie seminarier om Tro och trovärdighet för personal inom myndigheten. Syftet var att höja kompetensen kring religion som asylskäl genom föreläsningar, fallstudier och gemensam reflektion. I september sker en uppföljning med Domstolsverket och kursen Religiös och sexuell identitet i asylmål. Samtal: Hur möter vi varandra? p Tidigare i år möttes kyrkoledare och SKR:s styrelse till ett rådsmöte med rubriken Hur möter vi varandra? ett samtal om migration, integration och samexistens. Syftet med rådsmötet var att ge vägledning om framtida insatser inom området. Opinion: Kyrkornas gemensamma röst p Sveriges kristna råd arbetar aktivt med opinionsfrågor kring migration och integration genomfördes Påskuppropet som samlade namnunderskrifter för en humanare flyktingpolitik. Sedan dess har detta opinionsarbetet fortsatt, bland annat genom en uppmärksammad Dagens Nyheter 24 december artikel på DN debatt med rubriken Hårdare praxis om migration riskerar vår medmänsklighet. SKR är också remissinstans för regering och riksdag gällande frågor om svensk asyl- och flyktingpolitik. En rad dokument har också tagits fram, bland annat Detta vill vi Kyrkorna och migrationsfrågorna. 4 Sveriges kristna råd l 2016 Sveriges kristna råd l

4 katolska ärkebiskop biskopen anders Anders arborelius Weijryd fredsarbete Allt bottnar i Jesu kärlek Den katolske biskopen Anders Arborelius är den styrelseledamot och presidiemedlem som funnits med längst i Sveriges kristna råd. I en intervju berättar Arborelius om sin syn på ekumenik och kyrkans enhet. Hur ser det ekumeniska landskapet ut i dag jämfört med 1998 då du blev biskop? Religionen har fått en större plats i samhället även om sekulariseringen fortsätter. Det har blivit mer intressant med religion. Tidigare var religionen oförarglig men i dag skapar den mer känslor eftersom vissa ser religionen som en fara. Genom exempelvis Sveriges interreligiösa råd försöker vi visa att religionerna vill förmedla fred, samförstånd och mänskliga rättigheter. Även om det finns olikheter bland kyrkorna så ser vi i dag ännu mer till det som binder oss samman. När det gäller kyrkornas inbördes relation märker vi av ett närmande mellan kyrkorna i vårt land. Tidigare var det främmande för oss katoliker och ortodoxa att exempelvis möta frikyrkosamfunden men i dag har vi en annan förståelse för varandra. Vad har Katolska kyrkan tillfört ekumeniken? Inom medicinsk-etiska frågor har man ofta vänt sig till oss, likaså när det gäller andlighet, bön, liturgi där man ofta söker inom katolsk tradition. Vår internationella prägel och utblick har också väckt intresse. Vilken fråga har engagerat dig mest inom SKR? Flyktingfrågan har följt oss genom alla år eftersom Sverige blivit ett invandrarland. Kyrkornas roll i migration och integration är oerhört viktig. Vilket är rådets viktigaste uppgift? Att förmedla tron på Jesus Kristus med en gemensam röst så att folk förstår. Vi uttalar oss ofta i sociala frågor, exempelvis om migration eller klimatet och då är det viktigt att det framgår att allt bottnar i Jesus kärlek med fokus på de mest utsatta. Viktigaste framtidsfrågorna inom ekumeniken? Förutom evangelisation är det frågor som rör familj, sexualitet och livets uppkomst. Vi behöver också fokusera på de väsentliga frågorna som synen på Treenigheten och frälsningen där vi behöver fördjupa oss. Då kan man också komma varandra närmare i de frågor där vi har olika syn genom utbyte och gemensam reflektion. Vad betyder påvens besök i Lund och reformationsjubileet för ekumeniken? Att reformationen inte bara är något som skiljer oss åt, utan att vi kan gå vidare och hela det som brustit. Vi vill försonas och istället gå framåt tillsammans och sprida evangeliet. Den katolska kyrkan växer i Sverige varför? Migrationen är det enkla svaret. Den katolska kyrkan har också en viss anpassningsförmåga. Vi är inte så beroende av den kultur där vi Religionen har fått en större plats i samhället. lever. Vi har en egen tradition som överlever oberoende av yttre omständigheter. Inom vår kyrka är vi också tydligt fokuserade på de sju sakramenten vilket är något som människor alltid behöver. mikael stjernberg Anders Arborelius: Ålder: 66 år. Född: Sorengo, Schweiz. Yrke: Prästvigd 1979, biskopsvigd Valspråk: Gud till pris och ära. Besöker Rom: Två gånger per år. Fritidsintresse: Att promenera. Anders Arborelius mötte påven Franciskus i Rom. Katolske biskopen Anders Arborelius har under det senaste året varit SKR:s ordförande. bli ekumenisk följeslagare Vill du sprida medmänsklighet under konflikt och ockupation? Är du skicklig på att informera och inspirera, och vill verka för rättvisa och fred? Då kan du vara en av dem som Sveriges kristna råd söker för att sända ut som följeslagare till Palestina och Israel. Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel startades av Kyrkornas Världsråd år 2002 som respons på en förfrågan från lokala kyrkoledare i Jerusalem om internationell närvaro i konflikten. Följeslagare reser från hela världen till Israel och Palestina med syfte att genom sin ickevåldsliga närvaro vidga handlingsutrymmet för utsatta grupper och ge hopp och stöd åt människor som verkar för fred och försoning. Från Sverige har fler än 300 följeslagare sänts ut sedan programmet startade. Som följeslagare vistas man under tre månader i Israel och Palestina på någon av programmets sju placeringar som arvoderad frivillig. På plats arbetar och bor man i internationella team med människor med blandade åldrar och bakgrunder, vilket ställer höga Sverige har sänt ur mer än 300 följeslagare. Foto: jamie drew. krav på flexibilitet och anpassningsförmåga. Inför uppdraget utbildas och tränas följeslagarna i Sverige och i Jerusalem. I fält samlar följeslagarna sedan information och skriver rapporter för att i sina hemländer sprida kunskap om vad som händer i området, och för att öka engagemanget för fred och stärka folkrätten. Huvuduppgifter för följeslagaren: p Att genom närvaro ge skydd och ökat handlingsutrymme åt drabbad civilbefolkning. p Att visa solidaritet med palestinier och israeler som genom ickevåld verkar för en fredlig lösning av konflikten. p Att samla och sprida information om vad som sker i området. Läs mer om hur du ansöker om att bli följeslagare: ekumenisk kalender VI HAR FRÅGAT fyra KYRKOLEDARE 2016 Barmhärtighetens år (Katolskt fokus) Juni 7 Styrelsemöte Juli 5 SKR-seminarium i Almedalen Vilket värde har en människa på flykt September 1-30 Diakonins månad som i år fokuserar på barn och ungas psykiska ohälsa. 1-9/10 Skapelsetid 8 Styrelsemöte 16 Alla SKR:s arbetsgrupper samlas, Ekumeniska centret, Alvik 21 Internationella böndagen för fred 30 Seminarium om funktionshinder, Alvik Oktober 1 Sista ansökningsdag Följeslagarprogrammet 2 Böndag för världens barn 3-4 Kyrkoledardagar Idédagar för socialt/diakonalt arbete Ideell och professionell, Linköping Fairtrade fokusveckor/ Fairtrade challenge 31 Uppmärksammande av 500-årsminnet av reformationen, Lund. Medverkan av påven Fransiskus. November 10 Rådsmöte Kyrkornas globala vecka December 8 Styrelsemöte 2017 Reformationens år (Lutherskt fokus) Sveriges kristna råd fyller 25 år! Januari Böneveckan för kristen enhet 16 Utdelning av Martin Luther King-priset Februari 15 Rådsmöte 28 Sista ansökningsdag för Nathan Söderbloms minnesfond Mars 3 Världsböndagen 9 Styrelsemöte Vilket är det viktigaste uppdraget för skr? Viktigaste funktionen är att vara en mötesplats för kyrkoledarna för Sveriges olika kyrkor och samfund, där vi kan lära känna varandra och ber tillsammans. Det skapar också förutsättningar för att vara en viktig kristen röst och kraft i det svenska samhället. DANIEL NORBURG Missionsdirektor, Evangeliska frikyrkan Tillsammans har de kristna kyrkorna i Sverige ett uppdrag att gestalta hopp genom att vittna om evangeliet om Jesus Kristus i ord och handling. Som kyrkor är vi delaktiga i vår tids stora frågor, som klimatfrågan, den svåra flyktingsituationen i världen och det andliga sökandet. ANTJE JACKELÉN Ärkebiskop, Svenska kyrkan Att vara en tydlig och samlad röst för den kristna kyrkan i samhällsdebatten men också att vara en arena för kyrkors företrädare att mötas, lära känna varandra, samtala och djupna i olika relevanta frågor. SKR kan på så sätt trovärdigt representera kyrkorna i olika sammanhang. LASSE SVENSSON Kyrkoledare, Equmeniakyrkan Sveriges kristna råd är en plats för att utbyta vår kultur och att lära känna varandra bättre. Vi behöver känna till varandras traditioner så att vi lever efter bibelordet Kom och se. JEAN MANSOUR Arkimandrit, Grekisk-ortodoxa kyrkan av Antiokia 6 Sveriges kristna råd l 2016 Sveriges kristna råd l

5 Möten mellan traditioner Det religiösa landskapet i Sverige har inte bara blivit ett mångkulturellt samhälle utan också ett mångreligiöst samhälle. I vårt land finns i dag alla stora världsreligioner representerade, liksom praktiskt taget alla de stora kyrkotraditionerna. Denna skrift ger enkla pastorala råd för hur kyrkor och samfund okalt hanterar frågor kring dop, nattvard, konfirmation, vigsel och begravning. Möta människor i högtidens glädje och sorg. Pastorala råd för det mångkulturella lokala sammanhanget 46 sidor, Skriftserie nr 19 (2013) livet Tillsammans för Mission och evangelisation i en värld i förändring Värna den jord som Gud älskar. Kyrkorna i Sverige om klimat och hållbar utveckling Klimatsituationen blir alltmer akut. Kyrkorna i världen är engagerade i klimatfrågan och denna fråga berör kyrkornas själva väsen; skapelsen är något vi har att förvalta och inte förbruka. I denna skrift diskuteras kristen teologi tillsammans med frågor om global utveckling och global rättvisa. Kyrkan på väg mot en gemensam vision. Ekumeniskt samtal om kyrkornas väsen och uppgift 30 år efter publiceringen av Limadokumentet antog Kyrkornas världsråds centralkommitté 2012 detta dokument som initierar ett ekumeniskt samtal om kyrkans identitet och uppgift. 26 sidor, Skriftserien nr 18 (2013) 64 sidor, Skriftserien nr 21 (2014) Aktuella skrifter Sveriges kristna råd har hittills gett ut 21 skrifter i sin serie. Här finns ett unikt material för Sveriges kristenhet som berör olika områden som teologi, ekumenik, fred, etik, klimat och jämställdhet. Materialet beställs enkelt på webben. Det mesta av materialet går också att fritt ladda ner som PDF. Kostnad Skriftserien: 69 kr/st inklusive postens avgifter. 55 kr/st vid beställning av exemplar, samt postens avgifter. 45 kr/st vid beställning av 50 exemplar eller fler, samt postens avgifter. Beställ på webben: livets fest: till slut hävdar vi Missionsdokumentet Tillsammans för livet 56 sidor (2013), 25 kr samt postens avgifter. Utgiven av Sveriges kristna råd och Svenska missionsrådet. Så når kyrkan ut i världen Tillsammans för livet det är den inbjudan som Kyrkornas världsråd genom det nya missionsdokumentet vill ge till kyrkor i hela världen. Dokumentet inbjuder oss att samtala och reflektera över hur vi som kyrkor och kristna lever i mission, hur vi i ord och handling berättar evan-geliet, antingen det handlar om Jesus som befriaren eller om ansvaret för skapelsen. Dokumentet konstaterar att mission inte främst handlar om att öka kyrkornas medlemstal utan om hur kyrkan på olika sätt förkroppsligar Guds frälsning i världen. Vi har mycket material som du fritt kan ladda ner! Tio tumregler för god ekumenik Detta är ett försök att omsätta några av de grundläggande tankarna i SKR:s skrift Charta Oecumenica riktlinjer för det växande samarbetet mellan kyrkorna i Europa. Om religionsfrihet Religionsfriheten vad innebär den? Vad betyder den i ett mångkulturellt samhälle? Här är ett material om religionsfrihet som riktar sig till dig som arbetar i skolan med mer ämnesinriktad undervisning. Detta vill vi Kyrkorna och migrationsfrågorna Dokumentet kan användas för att presentera kyrkornas syn på migration och integration vid kontakt med olika myndigheter när samarbete planeras eller som inspiration i lokala församlingars eller ekumeniska råds arbete.