Slutrapport VillGott. Kvalitetssystem för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport VillGott. Kvalitetssystem för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden"

Transkript

1 Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (7) Beslutad av styrgrupp Slutrapport VillGott Kvalitetssystem för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist SOLNA STAD Organisationsnummer Solna Telefon Besöksadress Stadshusgången 2 Fax

2 Omvårdnadsförvaltningen SID 2 (7) Bakgrund Måltider är en betydelsefull del av omvårdnaden inom äldreomsorgen. Hur de boende upplever kvaliteten på mat och måltider på omvårdnadsboenden kan vara avgörande för deras välbefinnande såväl fysiskt som psykiskt. Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen ställer krav på att ledningssystem (kvalitetssystem) för att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens/vårdens kvalitet inom äldreomsorgen ska upprättas 1. Kvalitetssystem är ett medel för verksamheten att säkra tjänster med god kvalitet. Ett kvalitetssystem ska framförallt fungera som stöd i det dagliga arbetet och ge underlag och struktur för styrning, säkring, utvärdering och utveckling av verksamhetens kvalitet. Syftet med projektet var att utveckla en modell för kvalitetsutveckling för mat och måltider på omvårdnadsboenden. Mål Projektmålet var att det ska finnas ett kundfokuserat och lagenligt kvalitetssystem som omfattar policy för mat och måltider, kvalitetskrav för upphandling av vård och mat samt kvalitetsindikatorer för avtalsuppföljning (SoL) och tillsyn (HSL) gällande mat och måltider och som är känt av de som ska använda det det ska finnas en policy för mat och måltider som är antagen av Omvårdnadsnämnden det ska finnas implementerade rutiner på Skoga omvårdnadsboende, våning 5a, för några utvalda kvalitetsmål i policyn det ska finnas riskbedömningsmallar för undernäring och informationsmaterial gällande nutritionsåtgärder för sjuksköterskor Resultat Kvalitetssystem för mat och måltider Projektmålet är uppnått. Ett kvalitetssystem som beskriver hur säkring, styrning, uppföljning och utveckling av mat och måltider på vård- och omsorgsboenden ska ske är framtaget (bilaga 1). Systemet omfattar en policy för mat och måltider (bilaga 2) och kvalitetskrav för upphandling (bilaga 3). Kvalitetssystemet har redan börjat användas vilket innebär att det är känt av dem som ska använda det. 1 SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2006:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

3 Omvårdnadsförvaltningen SID 3 (7) Policy för mat och måltider Projektmålet är uppnått i och med att nämnden antog den framtagna policyn i februari Rutiner på Skoga omvårdnadsboende Utvärderingen av om de elva kvalitetskrav från policyn som valts ut att implementeras på våning 5A, genomfördes av projektledaren i samråd med projektmedlemmarna och referenspersonen Eva Christiansson. Metoden bestod av måltidsobservation, intervju med tre boende samt intervju med personal. Utvärderingen visar att sju av de elva kvalitetskraven är implementerade vilket innebär att projektmålet inte uppnåtts (bilaga 4). De utvalda kvalitetskraven Den boende ska lätt kunna ta del av matsedeln Den boende ska ha möjlighet att välja mellan olika maträtter och måltidsdrycker Den boende ska kunna påverka måltidernas bikomponenter och tillbehör Den boende ska kunna påverka innehållet i frukost, mellanmål och kvällsfika samt erbjudas olika alternativ att välja mellan Den boende ska få äta i sin egen takt De boende ska erbjudas sällskap vid bordet av personal som främjar den sociala samvaron Den boende ska bemötas på ett bra sätt Den boende ska vid måltiden få veta vilken mat som serveras och få se den innan servering Den boende ska vid varje måltid kunna påverka portionsstorleken och hur maten läggs upp på tallriken Den boende ska serveras på ett trevligt sätt Den boende ska erbjudas kvällsfika/nattmål Riskbedömningsmallar och informationsmaterial I projektet har MNA valts ut som bedömningsinstrument avseende risk för undernäring. En guide till bedömningsinstrumentet har tagit fram liksom en blankett för utredning av nutritionsproblem, olika mallar för utredningsbedömningar samt åtgärdsguide med tillhörande informationsmaterial. Allt material har sammanställts till en nutritionshandbok för sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden. Det innebär att projektmålet uppnåtts.

4 Omvårdnadsförvaltningen SID 4 (7) Tidplan/Aktiviteter Projektet pågick under perioden augusti 2008 december Aktivitet Tidsperiod Projektplanering 2008 Framtagande av policy för mat och måltider Framtagande av kvalitetsindikatorer för 2009 avtalsuppföljning och tillsyn av hälso- och sjukvård Framtagande av kvalitetskrav för 2009 upphandling Sammanställning av kvalitetssystem Framtagande och implementering av rutiner Framtagande av nutritionshandbok för 2010 sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden Nutritionsutbildning för sjuksköterskor 2010 Projektmålsutvärdering 2010 Framtagande av policy för mat och måltider För att ta fram kvalitetskrav för mat och måltider deltog ca 50 boende från åtta vård- och omsorgsboenden i gruppintervjuer under ledning av projektledaren. Under intervjuerna fördes diskussioner utifrån frågan Vad tycker du kännetecknar en bra måltid?. De boendes synpunkter sammanställdes som kvalitetskrav på mat, måltidsmiljö och måltidsordning. Sammanställningen gjordes av projektledaren och referenspersonen Annika Wiechel. Kvalitetskrav på mat och måltider enligt Hälso- och sjukvårdslagen och livsmedelslagstiftningen togs fram av projektledaren och referenspersonen Annette Arnkil. Framtagande av kvalitetsindikatorer Projektledaren i samråd med referenspersonerna Annika Wiechel och Annette Arnkil tog fram kvalitetsindikatorer (kvalitetsmått) som är kopplade till kvalitetskraven i policyn. Kvalitetsmåtten omfattar: strukturmått som avser att följa upp vilka förutsättningar som finns till exempel skriftliga rutiner processmått som avser att följa upp vad som faktiskt görs resultatmått som avser att följa upp vad de boende tycker Kvalitetsindikatorerna har använts i samband med avtalsuppföljning och tillsyn av vård- och omsorgsboenden under 2010.

5 Omvårdnadsförvaltningen SID 5 (7) Framtagande av kvalitetskrav för upphandling Framtagandet av kvalitetskraven för upphandling av vård- och omsorgsboende utgick från policyn för mat och måltider. Kvalitetskraven togs fram av projektledaren. Upphandlingskraven används i samband med upphandling av vård- och omsorgsboenden Sammanställning av kvalitetssystem Sammanställningen av kvalitetssystemet gjordes av projektledaren i samråd med referenspersonerna Annika Wiechel och Annette Arnkil. Framtagande och implementering rutiner Projektledare, projektmedlemmar och personal som arbetar på Skoga vård- och omsorgsboende våning 5A tog tillsammans fram rutiner för verksamheten. Rutiner togs fram för de utvalda kvalitetskraven i policyn (bilaga 5). Urvalet av kvalitetskrav gjordes av projektmedlemmarna. Projektmedlemmarna har tillsammans med referenspersonen Eva Christiansson stöttat personalen att följa de framtagna rutinerna. Framtagande av nutritionshandbok för sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden Nutritionshandboken togs fram av projektledaren och referenspersonerna Annika Håkansson, Maryam Mansouri och Theodor Nilsson. Nutritionsutbildning för sjuksköterskor 27 sjuksköterskor som arbetar på vård- och omsorgsboenden deltog i utbildning som handlade om kostråd för äldre med diabetes och realistisk nutritionsbehandling för äldre. Föreläsare var Marianne Pegelow, diabetessjuksköterska CeFAM, Monica Pehrsson, dietist CeFAM och Tommy Cederholm, överläkare i geriatrik vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor i klinisk nutrition vid Uppsala Universitet. Resurser Projektet har finansierats med statliga stimulansmedel. Kostnader under projektet har framför allt bestått av: projektorganisation vikarieersättning i samband med utbildning och framtagande av rutiner och nutritionspärm föreläsararvoden

6 Omvårdnadsförvaltningen SID 6 (7) Projektorganisation Styrgrupp Iréne kallin, förvaltningschef Margareta Lennfalk, ekonomichef Annelie Söderman, informationsansvarig Annika Wiechel, kvalitetsutvecklare Referensgrupp Bengt Norrbom, Äldreforum Roland Bjurling, Äldreforum Sten Jakobson, Äldreforum Projektkoordinator Evelina Danielsson, hälsopedagog till och med Projektansvarig/projektledare Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist, 30% även projektkoordinator från och med Projektmedlemmar Alice Söderberg, administrativ sjuksköterska Skoga vård- och omsorgsboende, 10% till och med Projektmedlem: Iris Norman, processledare Skoga vård- och omsorgsboende, 10% till och med 2009, 20% under 2010 Referenspersoner Annette Arnkil, medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Wiechel, kvalitetsutvecklare Eva Christiansson våningschef Skoga vård- och omsorgsboende våning 5A Annika Håkansson, dietist/kostchef Hallen vård- och omsorgsboende Maryam Mansouri, sjuksköterska Frösunda vård- och omsorgsboende Theodor Nilsson, sjuksköterska Skoga vård- och omsorgsboende Erfarenheter Framtagande och implementering rutiner Under projektår 2 stagnerade projektet i samband med att rutiner för Skoga våning 5 skulle tas fram. Anledningen var att det var svårt att hitta en bra metod. Dessutom var inte enhetschefen involverad i projektet. För att ta fram nya rutiner och tillämpa dem krävs

7 Omvårdnadsförvaltningen SID 7 (7) kontinuerlig handledning och ett tydligt och närvarande ledarskap. En annan viktig faktor för att lyckas med ett projekt är att tydliggöra chefens ansvar under respektive efter projektet. Personalen på våning 5A var misstänksam och förstod inte att det var en förmån att delta i projektet. De trodde att de skulle delta i projektet utifrån att de var särskilt dåliga. Att få den attityden att vända tog mycket lång tid och mycket engagemang från hela projektledningen. I förändringsprocessen är det viktigt att personalen känner sig delaktiga; att de har inflytande och att deras kunskaper tas tillvara samt att utrymme för diskussion och reflektion finns. När utvecklingsarbete sker i projektform är det dessutom mycket viktigt att avsätta tid i projektets början för att tydliggöra projektets syfte, mål och metod för alla inblandade. Förändringsarbetet har ibland gått så sakta att projektmedlemmarna nästan givit upp. Projektet har varit en lång vandring som tagit mycket längre tid än vad som var planerat från början. Medvetenhet om svårigheter i förändringsarbete och stöd för projektmedlemmarna från projektledaren är mycket viktigt för att orka driva ett projekt vidare när det går trögt. Vad händer efter projektet? Efter projektet kommer våning 5A på Skoga vård- och omsorgsboende att fortsätta utvecklingsarbetet kring mat och måltider. De förbättringsåtgärder som framkom i samband med projektmålsutvärderingen kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Våningschefen är ansvarig för det fortsatta arbetet. Mat och måltider ska vara en stående punkt på arbetsplatsträffar på Skoga. För att kontinuerligt utveckla kvaliteten avseende mat och måltider på alla vård- och omsorgsboenden kommer det framtagna kvalitetssystemet att användas av staben för kvalitetsutveckling och stadens medicinskt ansvariga sjuksköterska i samband med upphandling, avtalsuppföljning och tillsyn. Nutritionshandboken för sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden ska presenteras för verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden, i början av Det är sedan verksamheternas ansvar att de framtagna rutinerna implementeras. Rutinerna kommer att publiceras på Solna stads webbplats. I samband med tillsyn kommer följsamheten till rutinerna kontinuerligt att följas upp. Bilaga/or Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Kvalitetssystem för mat och måltider Policy för mat och måltider Kvalitetskrav för upphandling av vård- och omsorgsboenden Utvärdering av projektmål Skoga 5A Rutiner på Skoga

8 1 (7) Kvalitetssystem för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden

9 2 (8) Innehåll Bakgrund... 3 Kvalitetssystem för mat och måltider... 4 Policy för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden... 6 Kvalitetskrav för upphandling av vård- och omsorgsboenden... 6 Avtalsuppföljning... 7 Tillsyn av hälso- och sjukvård... 8 Bilagor 1. Policy 2. Kvalitetskrav för upphandling Avtalsuppföljning a) Intervjufrågor till boende b) Intervjufrågor till personal c) Enkätfrågor till verksamhetschef d) Mall för enkätfrågor till verksamhetschef e) Observation f) Sammanställning av avtalsuppföljning Tillsyn av hälso- och sjukvård a) Journalgranskning nutrition b) Mall för journalgranskning nutrition

10 3 (8) Bakgrund Måltider är en betydelsefull del av omvårdnaden inom äldreomsorgen. Hur de boende upplever kvaliteten på mat och måltider på omvårdnadsboenden kan vara avgörande för deras välbefinnande såväl fysiskt som psykiskt. Socialtjänstlagen ställer krav på att insatserna ska vara av god kvalitet. En vanlig definition av begreppet kvalitet är den som formulerats av Standardiseringskomissionen i Sverige (SIS), som definierar kvalitet som alla sammantagna egenskaper hos en produkt eller tjänst som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov. För att uppnå kvalitet krävs därmed en helhetssyn som omfattar alla komponenter som påverkar kvaliteten samt att kunderna är i fokus. Insatsernas syfte är dock inte alltid att göra kunderna nöjda. Ibland kan syftet vara att följa lagar och riktlinjer. Ett exempel på det är kraven som ställs i livsmedelslagstiftningen. Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen ställer krav på att ledningssystem (kvalitetssystem) för att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens/vårdens kvalitet inom äldreomsorgen ska upprättas 1. Kvalitetssystem är ett medel för verksamheten att säkra tjänster med god kvalitet. Kvalitetssystemet omfattar principer, mål och rutiner för hur verksamheten arbetar med kvalitet. Systemet ska framförallt fungera som stöd i det dagliga arbetet och ge underlag och struktur för styrning, säkring, utvärdering och utveckling av verksamhetens kvalitet. Att arbeta med ständiga förbättringar är en av grundförutsättningarna för att lyckas med att utveckla verksamheten och är även en av grundstenarna i kvalitetsutveckling. Utvecklingsarbetet är därmed en ständigt pågående process och blir aldrig avslutat eller färdigt. Genom ett kvalitetssystem som omfattar mat och måltider skapas förutsättningar för en kontinuerlig utveckling för att säkerställa en god omvårdnad och en säker hälso- och sjukvård. 1 SOSFS 2005:12, SOSFS 2006:11

11 4 (8) Kvalitetssystem för mat och måltider Kvalitetssystemet skall fungera som stöd i det dagliga arbetet och ge underlag och struktur för säkring, styrning, utvärdering och utveckling av kvaliteten på mat och måltider på vård- och omsorgsboenden. Solna stads miljöprogram Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Socialtjänstlagen (SoL) Livsmedels lagstiftningen POLICY för mat och måltider Avtalsuppföljning Tillsyn av hälso- och sjukvård Kvalitetskrav för upphandling Rutiner för hälsooch sjukvård Rutiner för omvårdnad Schematisk bild av kvalitetssystemet för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden Säkring av kvaliteten Kvalitetssäkring innebär att det är dokumenterat vad verksamheten ska innehålla och vad som kan förväntas. Vid upphandling av vård- och omsorgsboenden ställs kvalitetskrav utifrån policyn för mat och måltider. Policyn baseras på vad boende tycker kännetecknar en bra måltid (Socialtjänstlagen), Hälso- och sjukvårdslagen, livsmedelslagstiftningen och Solna stads miljöprogram. Styrning av kvaliteten Kvalitetsstyrning innebär att det är dokumenterat hur verksamheten ska utföras. Alla vård- och omsorgsboenden ska bryta ned kvalitetskraven i policyn till lokala rutiner för mat och måltider (grundläggande omvårdnad). Rutiner för att identifiera, utreda, åtgärda och följa upp nutritionsproblem (hälso- och sjukvård) ska tas fram av stadens medicinskt ansvariga sjuksköterska och följas av alla vård- och omsorgsboenden.

12 5 (8) Uppföljning av kvaliteten Uppföljning av kvaliteten innebär uppföljning av vad verksamheten ska innehålla (kvalitetssäkringen). Vartannat år ska vård- och omsorgsboendenas kvalitet på mat- och måltider utvärderas genom avtalsuppföljning. Syftet med uppföljningen är förutom att följa upp kvaliteten även att jämföra kvaliteten mellan vård- och omsorgsboendena. Varje år ska vård- och omsorgsboendenas kvalitet på mat- och måltider utvärderas genom tillsyn. Syftet med uppföljningen är förutom att följa upp kvaliteten även att jämföra kvaliteten mellan vård- och omsorgsboendena. Utveckling av kvaliteten Kvalitetsutveckling innebär att resultatet från kvalitetsuppföljningen används för utveckling. Resultatet av avtalsuppföljningen och tillsynen återkopplas till vård- och omsorgsboendena som vid behov ska utveckla sina rutiner för att säkerställa en god kvalitet på mat och måltider. För att ständigt utveckla kvaliteten ska även kvalitetssystemet revideras kontinuerligt. Ansvar inom kvalitetssystemet Revidering av kvalitetssystem: staben för kvalitetsutveckling och stadens medicinskt ansvarig sjuksköterska - revidering av policy - revidering av kvalitetskrav för upphandling - revidering av kvalitetsmått för avtalsuppföljning - revidering av kvalitetsmått för tillsyn Revidering av rutiner för att identifiera, utreda, åtgärda och följa upp nutritionsproblem (hälso- och sjukvård): medicinskt ansvarig sjuksköterska Framtagande och revidering av lokala rutiner för omvårdnad (grundläggande omvårdnad): verksamhetschef på respektive vård- och omsorgsboende Övergripande avtalsuppföljning: kvalitetsutvecklare för vård- och omsorgsboenden Fördjupad avtalsuppföljning: verksamhetsutvecklare/dietist Tillsyn av hälso- och sjukvård: medicinskt ansvarig sjuksköterska

13 6 (8) Policy för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden Syftet med policyn är att tydliggöra vilka kvalitetskrav som ställs på mat och måltider på vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen. Den baseras på vad de boende tycker kännetecknar en bra måltid (Socialtjänstlagen), Hälso- och sjukvårdslagen, livsmedelslagstiftningen och Solna stads miljöprogram. I Socialtjänstlagen ställs krav på att insatser ska vara av god kvalitet. För att definiera vad det innebär när det gäller mat och måltider har ca 50 boende från åtta vårdoch omsorgsboenden deltagit i gruppintervjuer. Under intervjuerna har deltagarna fört en diskussion utifrån frågan: Vad tycker du kännetecknar en bra måltid? De boendes synpunkter har sammanställts som kvalitetskrav på mat, måltidsmiljö och måltidsordning. Kvalitetskraven på mat och måltider enligt Hälso- och sjukvårdslagen, livsmedelslagstiftningen och Solna stads miljöprogram, har tagits fram av staben för kvalitetsutveckling och stadens medicinskt ansvarig sjuksköterska. Policyn anger vilka krav som ställs på vård- och omsorgsboenden men inte hur de ska uppnås. Varje vård- och omsorgsboende ska ta fram lokala rutiner för att efterleva policyn vilket i sin tur ska möjliggöra en individuellt anpassad vård och omsorg. I policyn beskrivs ansvar samt när den ska revideras (bilaga 1). Revisionen utgår från erfarenheter och resultat av genomförda avtalsuppföljningar och tillsyner. Kvalitetskrav för upphandling av vård- och omsorgsboenden Kvalitetskraven på mat och måltider som ställs vid upphandling av vård- och omsorgsboenden baseras på policyn för mat och måltider. I kvalitetskraven finns preciserat vilka åtgärder vård- och omsorgsboendet ska kunna tillhandahålla för att åtgärda nutritionsproblem. Det innebär krav på kostutbud och energi- och näringsinnehåll i maten. Vid upphandling ställs dessutom krav på kunskap, samarbetsrutiner och dietistkompetens (bilaga 2).

14 7 (8) Avtalsuppföljning Övergripande och fördjupad avtalsuppföljning Det finns två versioner av avtalsuppföljning av mat och måltider; en övergripande och en fördjupad. Den övergripande ingår som en del av ordinarie avtalsuppföljning som sker vartannat år. Den fördjupade versionen genomförs vid minst varannan avtalsuppföljning och ersätter då den övergripande versionen. Övergripande avtalsuppföljning Uppföljningen omfattar några av kvalitetskraven i policyn. Dessa utses bland annat genom inkomna synpunkter och klagomål samt resultat från olika uppföljningar. Fördjupad avtalsuppföljning Uppföljningen omfattar alla kvalitetskrav i policyn. Kvalitetsmått Vid avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboendenas kvalitet gällande mat och måltider används kvalitetsmått som är kopplade till kvalitetskraven i policyn. Kvalitetskraven följs upp genom olika mått; struktur, process och resultat. Strukturmått används för att följa upp vilka förutsättningar som finns till exempel skriftliga rutiner. Metoden är enkät till verksamhetschef på vård- och omsorgsboendet. Processmått används för att följa upp vad som faktiskt görs. Processmått delas upp i två metoder; 1, process 1: intervju med personal 2, process 2: observation Resultatmått används för att följa upp vad de boende tycker. Metoden är intervju med boende Kvalitetsbedömning 1. Varje kvalitetsmål bedöms genom att alla kvalitetsmått som hör till kvalitetsmålet sammanvägs till ett omdöme. 2. Sedan sammanvägs omdömena för alla kvalitetsmål inom varje kvalitetsområde; mat, måltidsmiljö, måltidsordning och livsmedelhantering. Vid bedömningen används en skala från 0 till 5. Efter bedömningen återkopplas resultatet till vård- och omsorgsboendet för att få in synpunkter. Därefter justeras eventuellt resultatet. Åtgärdsplaner Vid behov av förbättringsåtgärder utifrån avtalsuppföljningen ska vård- och omsorgsboendet lämna in en åtgärdsplan som beskriver hur förbättringsarbetet ska genomföras. När åtgärdsplaner upprättas följs de upp nästkommande år.

15 8 (8) Redovisning av resultat Resultatet av avtalsuppföljningen presenteras för vård- och omsorgsboendet, Omvårdnadsnämnden och på Solna stads webbplats. Uppföljningen av åtgärdsplaner presenteras för vård- och omsorgsboendet och Omvårdnadsnämnden. Tillsyn av hälso- och sjukvård Kvalitetsmått Vid tillsyn av vård- och omsorgsboendenas kvalitet gällande mat och måltider används kvalitetsmått som är kopplade till kvalitetskraven i policyn. Kvalitetskraven följs upp genom processmått. Måttet används för att följa upp vad som faktiskt görs. Metoden är journalgranskning. Kvalitetsbedömning Varje kvalitetsmål bedöms enligt följande skala: 0: inte alls uppfyllt målet 1: delvis uppfyllt målet 2: helt uppfyllt målet Efter bedömningen återkopplas resultatet till vård- och omsorgsboendet för att få in synpunkter. Därefter justeras eventuellt resultatet. Uppföljning av förbättringsåtgärder Vid behov av förbättringsåtgärder utifrån tillsynen ska vård- och omsorgsboendet vidta åtgärder och genomföra en egenkontroll inom sex månader. Resultatet av egenkontrollen ska redovisas till förvaltningens medicinskt ansvarig sjuksköterska. Ansvarig för egenkontrollen är verksamhetschefen. Redovisning av resultat Resultatet av tillsynen presenteras för vård- och omsorgsboendet, Omvårdnadsnämnden och på Solna stads webbplats.

16 SOLNA STAD 1 (3) Omvårdnadsförvaltningen Sara Vigebo ON/2009:25 Policy för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen Bakgrund Måltider är en betydelsefull del inom äldreomsorgen. Hur de boende upplever kvaliteten på mat och måltider på vård- och omsorgsboenden kan vara avgörande för deras välbefinnande såväl fysiskt som psykiskt. För att uppnå kvalitet krävs en helhetssyn som omfattar allt som påverkar kvaliteten samt att de boende är i fokus. Denna policy baseras på de lagar och policyer som styr området mat och måltider samt på vad de boende tycker kännetecknar en bra måltid. Syfte Syftet med policyn är att tydliggöra vilka kvalitetskrav som ställs på mat och måltider på vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen. Policyn är en del av kvalitetssystemet för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden och ska styra framtagandet av lokala rutiner för det dagliga arbetet gällande allmän omvårdnad 1 rutiner gällande specifik omvårdnad 2 egenkontroll gällande allmän och specifik omvårdnad kvalitetskrav för upphandlingar kvalitetsindikatorer för avtalsuppföljning gällande allmän och specifik omvårdnad Ansvar Respektive verksamhetschef är ansvarig för att lokala rutiner gällande allmän omvårdnad och egenkontroll tas fram samt för att de rutiner som tas fram av medicinskt ansvarig sjuksköterska följs. Medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att ta fram rutiner gällande specifik omvårdnad. Staben för kvalitetsutveckling är, tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska, ansvarig för att ta fram kvalitetskrav för upphandlingar och kvalitetsindikatorer för avtalsuppföljning samt för att revidera policyn Allmän omvårdnad är grundläggande omvårdnad som ska erbjudas alla boende, oavsett om de har nutritionsproblem eller inte. 2 Specifik omvårdnad omfattar att bedöma och utreda om boende har nutritionsproblem, samt att erbjuda åtgärder till de som har nutritionsproblem och att följa upp vidtagna åtgärder.

17 2 (3) Kvalitetskrav på mat och måltider Maten Den boende ska lätt kunna ta del av matsedeln Den boende ska ha inflytande över maträtternas variation, smak och utseende Den boende ska erbjudas mat som avspeglar helger och högtider Den boende ska ha möjlighet att välja mellan olika maträtter och måltidsdrycker Den boende ska kunna påverka måltidernas bikomponenter och tillbehör Den boende ska erbjudas efterrätt en gång per dag Den boende ska kunna påverka innehållet i frukost, mellanmål och kvällsfika samt erbjudas olika alternativ att välja mellan Den boende ska få känna doften av och äta nybakat bröd Den boendes näringsbehov ska kunna tillgodoses Måltidsmiljön Den boende ska erbjudas en bestämd matplats som är anpassad utifrån behov och önskemål Den boende ska ha möjlighet att äta gemensamt eller enskilt Den boende ska få äta i sin egen takt Den boendes måltider ska präglas av lugn och ro De boende ska erbjudas sällskap vid bordet av personal som främjar den sociala samvaron Den boende ska bemötas på ett bra sätt Den boende ska få stöd och hjälp utifrån behov och önskemål Den boende ska serveras mat vid ett bord som är dukat utifrån behov och önskemål Den boende ska serveras mat vid ett bord där helger och högtider avspeglas i dukningen Den boendes behov och önskemål ska ligga till grund för belysningen vid matplatsen Den boende ska vid måltiden få veta vilken mat som serveras och få se den innan servering Den boende ska vid varje måltid kunna påverka portionsstorleken och hur maten läggs upp på tallriken Den boende ska ges möjlighet att servera sig själv Den boende ska serveras på ett trevligt sätt Måltidsordningen Den boendes måltider ska fördelas jämnt över dagen Den boende ska serveras lunch och middag på bestämda tider Den boende ska kunna påverka tiden för servering av frukost och kvällsfika Den boende ska kunna få mellanmål när som helst under dygnet Den boende ska erbjudas kvällsfika/nattmål Den boende ska få hjälp med privata, små inköp när behovet inte kan tillgodoses på annat sätt

18 3 (3) Hälso- och sjukvård Den boendes nutritionstillstånd ska riskbedömas vid inflyttning och vid förändringar av hälsotillståndet samt dokumenteras Den boendes eventuella nutritionsproblem ska utredas, åtgärdas och följas upp/utvärderas och dokumenteras samt vidarerapporteras Den boendes vikt ska kontrolleras minst var tredje månad Livsmedelshygien Vård- och omsorgsboendets aktuella mathantering ska anmälas till Miljöoch hälsoskyddsnämnden Vård- och omsorgsboendet ska uppfylla livsmedelslagstiftningen krav på egenkontroll Miljö Vård- och omsorgsboendet ska aktivt verka för att målen i Solna stads miljöprogram uppnås.

19 SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Sara Vigebo (2) Kvalitetskrav för upphandling Entreprenören ska 1. Följa Solna stads Policy för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden genom att omsätta kvalitetskraven för maten, måltidsmiljön, måltidsordningen, livsmedelshygien och miljö till rutiner som är anpassade till de boende, följa de rutiner som tas fram av stadens medicinskt ansvarig sjuksköterska, följa upp att rutinerna följs genom egenkontroll. 2. Sträva efter att begränsa matens innehåll av tillsatser som inte är av värde för målgruppen servera mat som är fri från genetiskt modifierade livsmedel och transfetter hantera maten miljövänligt 3. Endast servera mat som innehåller tillsatser som är godkända enligt livsmedelslagstiftningen 4. Hantera mat så att hela hanteringskedjan sker enligt livsmedelslagstiftningen samt med så liten näringsförlust som möjligt 5. Besitta och använda den kunskap och de samarbetsrutiner (ansvarsfördelning) inom och mellan olika yrkeskategorier som krävs för att förebygga och behandla nutritionsproblem. För enheten ska dietist finnas tillgänglig. 6. Ansvara för de åtgärder som kan bli aktuella för att förebygga och/eller behandla nutritionsproblem. Det innebär att entreprenören ska ha ett utbud av koster och konsistenser som följer ESS-gruppens (Expertgruppen för samordning av sjukhuskoster) rekommendationer med tillägg av personlig kost efter individuell medicinsk bedömning och konsistensen grov paté (luftig, mjuk och grovkornig konsistens, typ saftig och mjuk köttfärslimpa, som går lätt att dela med gaffel) tillgodose behov av livsmedel för speciella medicinska ändamål, t.ex. sondnäring, näringsdryck, berikningspulver och energimoduler servera luncher och middagar som innehåller minst 475 kalorier per portion (exklusive bröd, dryck, sallad) servera luncher och middagar (gäller ej A-kost) som har en fördelning av energigivande näringsämnen som följer ESS-gruppens rekommendationer genom att medelvärdet för kolhydrater, fett och protein för 2 (på varandra \\file03.katalog.local\home\usr_r\sarvig001\my Documents\VillGott slutrapporter 2010\Kvalitetssystem för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden\bilaga 3 Kvalitetssystem för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden.doc Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Telefax Bankgiro Webbplats E-post:

20 följande) veckors luncher och middagar stämmer med rekommenderat intervall servera luncher och middagar (gäller ej A-kost) som har ett vitamin- och mineralinnehåll som följer svenska näringsrekommendationer genom att medelvärdet för 4 (på varandra följande) veckors luncher och middagar minst innehåller 45 % av rekommendationen för män och kvinnor > 75 år (medelvärdet för de två grupperna ska användas) servera måltider som ingår i medicinsk behandling t ex dialyskost, fettreducerad kost och proteinreducerad kost i enlighet med läkar-/dietistordination erbjuda 6 måltider varje dag 2 (2)

Slutrapport VillGott. Kvalitetssystem för mat och måltider inom hemtjänsten

Slutrapport VillGott. Kvalitetssystem för mat och måltider inom hemtjänsten Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 1 (7) Beslutad av styrgrupp 2011-02-11 Slutrapport VillGott Kvalitetssystem för mat och måltider inom hemtjänsten Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

SLUTRAPPORT. Matlagningskurser

SLUTRAPPORT. Matlagningskurser SID 1 (6) Beslutad av styrgrupp 2012-02-29 SLUTRAPPORT Matlagningskurser Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-30 SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-12-21 SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd som ansvarar för maten

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Vård och omsorgsboende. Information till dig som snart ska flytta in

Vård och omsorgsboende. Information till dig som snart ska flytta in Vård och omsorgsboende Information till dig som snart ska flytta in 1 Ett meningsfullt liv i Luleå Av olika skäl är det nu dags för dig att förändra din tillvaro och flytta till ett vård- och omsorgsboende.

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Uppföljning av daglig verksamhet LSS

Uppföljning av daglig verksamhet LSS 2013-11-04 SN-2013/2908.726 1 (7) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning av daglig verksamhet LSS Förslag till beslut Socialnämnden tar del av sammanställning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se Kopia till Inger Andresson, proaros Helene

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

www.simrishamn.se 2 (6)

www.simrishamn.se 2 (6) Socialförvaltningen 1 (6) Hemtjänsten SKRIVELSE 2009-01-15 Kristina Privér Verksamhetsutvecklare Sammanfattning av verksamhetsuppföljningar genomförda hösten 2008 Hid nr: 2008.2134 Medicinsk ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Avtalsuppföljning av Humaniora hemtjänst år 2013

Avtalsuppföljning av Humaniora hemtjänst år 2013 Omvårdnadsförvaltningen 2013-09-27 SID 1 (5) Avtalsuppföljning av Humaniora hemtjänst år 2013 Bakgrund Staben för kvalitetsutveckling genomför en uppföljning varje år. Vid 2013 års avtalsuppföljning har

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12) Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

4.1.1. Iakttagelser... 6. 4.2. Roll och ansvarsfördelning... 8. 4.2.1. Iakttagelser... 8. 4.3. Styrning, uppföljning och kontroll...

4.1.1. Iakttagelser... 6. 4.2. Roll och ansvarsfördelning... 8. 4.2.1. Iakttagelser... 8. 4.3. Styrning, uppföljning och kontroll... Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Revisionsfråga... 3 2.3. Revisionskriterier... 3 2.4. Metod och avgränsning... 4 3. Organisation... 5 4. Granskningsresultat...

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när?

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010 Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Resultat Ny arbetsordning Vardagsrehabilitering Gå till maten Förbättra personalens

Läs mer

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet

Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Uppsala T»KOMMUN. Nämnden för hälsa och omsorg. Uppföljningsplan 2013-2014. Förslag till beslut Nämnden för hälsa och omsorg föreslås besluta

Uppsala T»KOMMUN. Nämnden för hälsa och omsorg. Uppföljningsplan 2013-2014. Förslag till beslut Nämnden för hälsa och omsorg föreslås besluta Uppsala T»KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Hedberg Jenny Datum 2013-02-05 Diarienummer NHO-2013-0034.00 Nämnden för hälsa och omsorg Uppföljningsplan 2013-2014 Förslag till beslut

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Redovisning av beställarkompetens för kost inom vård och omsorg

Redovisning av beställarkompetens för kost inom vård och omsorg Tjänsteskrivelse 2014-12-15 Liz Silvergrund Elfsberg FHN 2014.0053 Folkhälsonämnden Redovisning av beställarkompetens för kost inom vård och omsorg Sammanfattning Vårdavdelningarna ska ges förutsättningar

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Här får du veta mer om portionsmaten

Här får du veta mer om portionsmaten Här får du veta mer om portionsmaten Håll dig frisk med bra mat Känner du dig fortfarande ganska pigg och aktiv och gillar att laga mat? Kanske märker du samtidigt att det ibland är svårt att få orken

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan 2015-02-20 Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20 februari 2015 Helene Yxhammar Verksamhetschef Vardaga äldreomsorg Sveagatan Mallen är anpassad av Vardaga

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Öppna jämförelser 2012

Öppna jämförelser 2012 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-01-21 ON 2013/0026 53515 Omsorgsnämnden Öppna jämförelser 2012 Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen till

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer