Slutrapport VillGott. Kvalitetssystem för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport VillGott. Kvalitetssystem för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden"

Transkript

1 Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (7) Beslutad av styrgrupp Slutrapport VillGott Kvalitetssystem för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist SOLNA STAD Organisationsnummer Solna Telefon Besöksadress Stadshusgången 2 Fax

2 Omvårdnadsförvaltningen SID 2 (7) Bakgrund Måltider är en betydelsefull del av omvårdnaden inom äldreomsorgen. Hur de boende upplever kvaliteten på mat och måltider på omvårdnadsboenden kan vara avgörande för deras välbefinnande såväl fysiskt som psykiskt. Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen ställer krav på att ledningssystem (kvalitetssystem) för att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens/vårdens kvalitet inom äldreomsorgen ska upprättas 1. Kvalitetssystem är ett medel för verksamheten att säkra tjänster med god kvalitet. Ett kvalitetssystem ska framförallt fungera som stöd i det dagliga arbetet och ge underlag och struktur för styrning, säkring, utvärdering och utveckling av verksamhetens kvalitet. Syftet med projektet var att utveckla en modell för kvalitetsutveckling för mat och måltider på omvårdnadsboenden. Mål Projektmålet var att det ska finnas ett kundfokuserat och lagenligt kvalitetssystem som omfattar policy för mat och måltider, kvalitetskrav för upphandling av vård och mat samt kvalitetsindikatorer för avtalsuppföljning (SoL) och tillsyn (HSL) gällande mat och måltider och som är känt av de som ska använda det det ska finnas en policy för mat och måltider som är antagen av Omvårdnadsnämnden det ska finnas implementerade rutiner på Skoga omvårdnadsboende, våning 5a, för några utvalda kvalitetsmål i policyn det ska finnas riskbedömningsmallar för undernäring och informationsmaterial gällande nutritionsåtgärder för sjuksköterskor Resultat Kvalitetssystem för mat och måltider Projektmålet är uppnått. Ett kvalitetssystem som beskriver hur säkring, styrning, uppföljning och utveckling av mat och måltider på vård- och omsorgsboenden ska ske är framtaget (bilaga 1). Systemet omfattar en policy för mat och måltider (bilaga 2) och kvalitetskrav för upphandling (bilaga 3). Kvalitetssystemet har redan börjat användas vilket innebär att det är känt av dem som ska använda det. 1 SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2006:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

3 Omvårdnadsförvaltningen SID 3 (7) Policy för mat och måltider Projektmålet är uppnått i och med att nämnden antog den framtagna policyn i februari Rutiner på Skoga omvårdnadsboende Utvärderingen av om de elva kvalitetskrav från policyn som valts ut att implementeras på våning 5A, genomfördes av projektledaren i samråd med projektmedlemmarna och referenspersonen Eva Christiansson. Metoden bestod av måltidsobservation, intervju med tre boende samt intervju med personal. Utvärderingen visar att sju av de elva kvalitetskraven är implementerade vilket innebär att projektmålet inte uppnåtts (bilaga 4). De utvalda kvalitetskraven Den boende ska lätt kunna ta del av matsedeln Den boende ska ha möjlighet att välja mellan olika maträtter och måltidsdrycker Den boende ska kunna påverka måltidernas bikomponenter och tillbehör Den boende ska kunna påverka innehållet i frukost, mellanmål och kvällsfika samt erbjudas olika alternativ att välja mellan Den boende ska få äta i sin egen takt De boende ska erbjudas sällskap vid bordet av personal som främjar den sociala samvaron Den boende ska bemötas på ett bra sätt Den boende ska vid måltiden få veta vilken mat som serveras och få se den innan servering Den boende ska vid varje måltid kunna påverka portionsstorleken och hur maten läggs upp på tallriken Den boende ska serveras på ett trevligt sätt Den boende ska erbjudas kvällsfika/nattmål Riskbedömningsmallar och informationsmaterial I projektet har MNA valts ut som bedömningsinstrument avseende risk för undernäring. En guide till bedömningsinstrumentet har tagit fram liksom en blankett för utredning av nutritionsproblem, olika mallar för utredningsbedömningar samt åtgärdsguide med tillhörande informationsmaterial. Allt material har sammanställts till en nutritionshandbok för sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden. Det innebär att projektmålet uppnåtts.

4 Omvårdnadsförvaltningen SID 4 (7) Tidplan/Aktiviteter Projektet pågick under perioden augusti 2008 december Aktivitet Tidsperiod Projektplanering 2008 Framtagande av policy för mat och måltider Framtagande av kvalitetsindikatorer för 2009 avtalsuppföljning och tillsyn av hälso- och sjukvård Framtagande av kvalitetskrav för 2009 upphandling Sammanställning av kvalitetssystem Framtagande och implementering av rutiner Framtagande av nutritionshandbok för 2010 sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden Nutritionsutbildning för sjuksköterskor 2010 Projektmålsutvärdering 2010 Framtagande av policy för mat och måltider För att ta fram kvalitetskrav för mat och måltider deltog ca 50 boende från åtta vård- och omsorgsboenden i gruppintervjuer under ledning av projektledaren. Under intervjuerna fördes diskussioner utifrån frågan Vad tycker du kännetecknar en bra måltid?. De boendes synpunkter sammanställdes som kvalitetskrav på mat, måltidsmiljö och måltidsordning. Sammanställningen gjordes av projektledaren och referenspersonen Annika Wiechel. Kvalitetskrav på mat och måltider enligt Hälso- och sjukvårdslagen och livsmedelslagstiftningen togs fram av projektledaren och referenspersonen Annette Arnkil. Framtagande av kvalitetsindikatorer Projektledaren i samråd med referenspersonerna Annika Wiechel och Annette Arnkil tog fram kvalitetsindikatorer (kvalitetsmått) som är kopplade till kvalitetskraven i policyn. Kvalitetsmåtten omfattar: strukturmått som avser att följa upp vilka förutsättningar som finns till exempel skriftliga rutiner processmått som avser att följa upp vad som faktiskt görs resultatmått som avser att följa upp vad de boende tycker Kvalitetsindikatorerna har använts i samband med avtalsuppföljning och tillsyn av vård- och omsorgsboenden under 2010.

5 Omvårdnadsförvaltningen SID 5 (7) Framtagande av kvalitetskrav för upphandling Framtagandet av kvalitetskraven för upphandling av vård- och omsorgsboende utgick från policyn för mat och måltider. Kvalitetskraven togs fram av projektledaren. Upphandlingskraven används i samband med upphandling av vård- och omsorgsboenden Sammanställning av kvalitetssystem Sammanställningen av kvalitetssystemet gjordes av projektledaren i samråd med referenspersonerna Annika Wiechel och Annette Arnkil. Framtagande och implementering rutiner Projektledare, projektmedlemmar och personal som arbetar på Skoga vård- och omsorgsboende våning 5A tog tillsammans fram rutiner för verksamheten. Rutiner togs fram för de utvalda kvalitetskraven i policyn (bilaga 5). Urvalet av kvalitetskrav gjordes av projektmedlemmarna. Projektmedlemmarna har tillsammans med referenspersonen Eva Christiansson stöttat personalen att följa de framtagna rutinerna. Framtagande av nutritionshandbok för sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden Nutritionshandboken togs fram av projektledaren och referenspersonerna Annika Håkansson, Maryam Mansouri och Theodor Nilsson. Nutritionsutbildning för sjuksköterskor 27 sjuksköterskor som arbetar på vård- och omsorgsboenden deltog i utbildning som handlade om kostråd för äldre med diabetes och realistisk nutritionsbehandling för äldre. Föreläsare var Marianne Pegelow, diabetessjuksköterska CeFAM, Monica Pehrsson, dietist CeFAM och Tommy Cederholm, överläkare i geriatrik vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor i klinisk nutrition vid Uppsala Universitet. Resurser Projektet har finansierats med statliga stimulansmedel. Kostnader under projektet har framför allt bestått av: projektorganisation vikarieersättning i samband med utbildning och framtagande av rutiner och nutritionspärm föreläsararvoden

6 Omvårdnadsförvaltningen SID 6 (7) Projektorganisation Styrgrupp Iréne kallin, förvaltningschef Margareta Lennfalk, ekonomichef Annelie Söderman, informationsansvarig Annika Wiechel, kvalitetsutvecklare Referensgrupp Bengt Norrbom, Äldreforum Roland Bjurling, Äldreforum Sten Jakobson, Äldreforum Projektkoordinator Evelina Danielsson, hälsopedagog till och med Projektansvarig/projektledare Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist, 30% även projektkoordinator från och med Projektmedlemmar Alice Söderberg, administrativ sjuksköterska Skoga vård- och omsorgsboende, 10% till och med Projektmedlem: Iris Norman, processledare Skoga vård- och omsorgsboende, 10% till och med 2009, 20% under 2010 Referenspersoner Annette Arnkil, medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Wiechel, kvalitetsutvecklare Eva Christiansson våningschef Skoga vård- och omsorgsboende våning 5A Annika Håkansson, dietist/kostchef Hallen vård- och omsorgsboende Maryam Mansouri, sjuksköterska Frösunda vård- och omsorgsboende Theodor Nilsson, sjuksköterska Skoga vård- och omsorgsboende Erfarenheter Framtagande och implementering rutiner Under projektår 2 stagnerade projektet i samband med att rutiner för Skoga våning 5 skulle tas fram. Anledningen var att det var svårt att hitta en bra metod. Dessutom var inte enhetschefen involverad i projektet. För att ta fram nya rutiner och tillämpa dem krävs

7 Omvårdnadsförvaltningen SID 7 (7) kontinuerlig handledning och ett tydligt och närvarande ledarskap. En annan viktig faktor för att lyckas med ett projekt är att tydliggöra chefens ansvar under respektive efter projektet. Personalen på våning 5A var misstänksam och förstod inte att det var en förmån att delta i projektet. De trodde att de skulle delta i projektet utifrån att de var särskilt dåliga. Att få den attityden att vända tog mycket lång tid och mycket engagemang från hela projektledningen. I förändringsprocessen är det viktigt att personalen känner sig delaktiga; att de har inflytande och att deras kunskaper tas tillvara samt att utrymme för diskussion och reflektion finns. När utvecklingsarbete sker i projektform är det dessutom mycket viktigt att avsätta tid i projektets början för att tydliggöra projektets syfte, mål och metod för alla inblandade. Förändringsarbetet har ibland gått så sakta att projektmedlemmarna nästan givit upp. Projektet har varit en lång vandring som tagit mycket längre tid än vad som var planerat från början. Medvetenhet om svårigheter i förändringsarbete och stöd för projektmedlemmarna från projektledaren är mycket viktigt för att orka driva ett projekt vidare när det går trögt. Vad händer efter projektet? Efter projektet kommer våning 5A på Skoga vård- och omsorgsboende att fortsätta utvecklingsarbetet kring mat och måltider. De förbättringsåtgärder som framkom i samband med projektmålsutvärderingen kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Våningschefen är ansvarig för det fortsatta arbetet. Mat och måltider ska vara en stående punkt på arbetsplatsträffar på Skoga. För att kontinuerligt utveckla kvaliteten avseende mat och måltider på alla vård- och omsorgsboenden kommer det framtagna kvalitetssystemet att användas av staben för kvalitetsutveckling och stadens medicinskt ansvariga sjuksköterska i samband med upphandling, avtalsuppföljning och tillsyn. Nutritionshandboken för sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden ska presenteras för verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden, i början av Det är sedan verksamheternas ansvar att de framtagna rutinerna implementeras. Rutinerna kommer att publiceras på Solna stads webbplats. I samband med tillsyn kommer följsamheten till rutinerna kontinuerligt att följas upp. Bilaga/or Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Kvalitetssystem för mat och måltider Policy för mat och måltider Kvalitetskrav för upphandling av vård- och omsorgsboenden Utvärdering av projektmål Skoga 5A Rutiner på Skoga

8 1 (7) Kvalitetssystem för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden

9 2 (8) Innehåll Bakgrund... 3 Kvalitetssystem för mat och måltider... 4 Policy för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden... 6 Kvalitetskrav för upphandling av vård- och omsorgsboenden... 6 Avtalsuppföljning... 7 Tillsyn av hälso- och sjukvård... 8 Bilagor 1. Policy 2. Kvalitetskrav för upphandling Avtalsuppföljning a) Intervjufrågor till boende b) Intervjufrågor till personal c) Enkätfrågor till verksamhetschef d) Mall för enkätfrågor till verksamhetschef e) Observation f) Sammanställning av avtalsuppföljning Tillsyn av hälso- och sjukvård a) Journalgranskning nutrition b) Mall för journalgranskning nutrition

10 3 (8) Bakgrund Måltider är en betydelsefull del av omvårdnaden inom äldreomsorgen. Hur de boende upplever kvaliteten på mat och måltider på omvårdnadsboenden kan vara avgörande för deras välbefinnande såväl fysiskt som psykiskt. Socialtjänstlagen ställer krav på att insatserna ska vara av god kvalitet. En vanlig definition av begreppet kvalitet är den som formulerats av Standardiseringskomissionen i Sverige (SIS), som definierar kvalitet som alla sammantagna egenskaper hos en produkt eller tjänst som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov. För att uppnå kvalitet krävs därmed en helhetssyn som omfattar alla komponenter som påverkar kvaliteten samt att kunderna är i fokus. Insatsernas syfte är dock inte alltid att göra kunderna nöjda. Ibland kan syftet vara att följa lagar och riktlinjer. Ett exempel på det är kraven som ställs i livsmedelslagstiftningen. Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen ställer krav på att ledningssystem (kvalitetssystem) för att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens/vårdens kvalitet inom äldreomsorgen ska upprättas 1. Kvalitetssystem är ett medel för verksamheten att säkra tjänster med god kvalitet. Kvalitetssystemet omfattar principer, mål och rutiner för hur verksamheten arbetar med kvalitet. Systemet ska framförallt fungera som stöd i det dagliga arbetet och ge underlag och struktur för styrning, säkring, utvärdering och utveckling av verksamhetens kvalitet. Att arbeta med ständiga förbättringar är en av grundförutsättningarna för att lyckas med att utveckla verksamheten och är även en av grundstenarna i kvalitetsutveckling. Utvecklingsarbetet är därmed en ständigt pågående process och blir aldrig avslutat eller färdigt. Genom ett kvalitetssystem som omfattar mat och måltider skapas förutsättningar för en kontinuerlig utveckling för att säkerställa en god omvårdnad och en säker hälso- och sjukvård. 1 SOSFS 2005:12, SOSFS 2006:11

11 4 (8) Kvalitetssystem för mat och måltider Kvalitetssystemet skall fungera som stöd i det dagliga arbetet och ge underlag och struktur för säkring, styrning, utvärdering och utveckling av kvaliteten på mat och måltider på vård- och omsorgsboenden. Solna stads miljöprogram Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Socialtjänstlagen (SoL) Livsmedels lagstiftningen POLICY för mat och måltider Avtalsuppföljning Tillsyn av hälso- och sjukvård Kvalitetskrav för upphandling Rutiner för hälsooch sjukvård Rutiner för omvårdnad Schematisk bild av kvalitetssystemet för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden Säkring av kvaliteten Kvalitetssäkring innebär att det är dokumenterat vad verksamheten ska innehålla och vad som kan förväntas. Vid upphandling av vård- och omsorgsboenden ställs kvalitetskrav utifrån policyn för mat och måltider. Policyn baseras på vad boende tycker kännetecknar en bra måltid (Socialtjänstlagen), Hälso- och sjukvårdslagen, livsmedelslagstiftningen och Solna stads miljöprogram. Styrning av kvaliteten Kvalitetsstyrning innebär att det är dokumenterat hur verksamheten ska utföras. Alla vård- och omsorgsboenden ska bryta ned kvalitetskraven i policyn till lokala rutiner för mat och måltider (grundläggande omvårdnad). Rutiner för att identifiera, utreda, åtgärda och följa upp nutritionsproblem (hälso- och sjukvård) ska tas fram av stadens medicinskt ansvariga sjuksköterska och följas av alla vård- och omsorgsboenden.

12 5 (8) Uppföljning av kvaliteten Uppföljning av kvaliteten innebär uppföljning av vad verksamheten ska innehålla (kvalitetssäkringen). Vartannat år ska vård- och omsorgsboendenas kvalitet på mat- och måltider utvärderas genom avtalsuppföljning. Syftet med uppföljningen är förutom att följa upp kvaliteten även att jämföra kvaliteten mellan vård- och omsorgsboendena. Varje år ska vård- och omsorgsboendenas kvalitet på mat- och måltider utvärderas genom tillsyn. Syftet med uppföljningen är förutom att följa upp kvaliteten även att jämföra kvaliteten mellan vård- och omsorgsboendena. Utveckling av kvaliteten Kvalitetsutveckling innebär att resultatet från kvalitetsuppföljningen används för utveckling. Resultatet av avtalsuppföljningen och tillsynen återkopplas till vård- och omsorgsboendena som vid behov ska utveckla sina rutiner för att säkerställa en god kvalitet på mat och måltider. För att ständigt utveckla kvaliteten ska även kvalitetssystemet revideras kontinuerligt. Ansvar inom kvalitetssystemet Revidering av kvalitetssystem: staben för kvalitetsutveckling och stadens medicinskt ansvarig sjuksköterska - revidering av policy - revidering av kvalitetskrav för upphandling - revidering av kvalitetsmått för avtalsuppföljning - revidering av kvalitetsmått för tillsyn Revidering av rutiner för att identifiera, utreda, åtgärda och följa upp nutritionsproblem (hälso- och sjukvård): medicinskt ansvarig sjuksköterska Framtagande och revidering av lokala rutiner för omvårdnad (grundläggande omvårdnad): verksamhetschef på respektive vård- och omsorgsboende Övergripande avtalsuppföljning: kvalitetsutvecklare för vård- och omsorgsboenden Fördjupad avtalsuppföljning: verksamhetsutvecklare/dietist Tillsyn av hälso- och sjukvård: medicinskt ansvarig sjuksköterska

13 6 (8) Policy för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden Syftet med policyn är att tydliggöra vilka kvalitetskrav som ställs på mat och måltider på vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen. Den baseras på vad de boende tycker kännetecknar en bra måltid (Socialtjänstlagen), Hälso- och sjukvårdslagen, livsmedelslagstiftningen och Solna stads miljöprogram. I Socialtjänstlagen ställs krav på att insatser ska vara av god kvalitet. För att definiera vad det innebär när det gäller mat och måltider har ca 50 boende från åtta vårdoch omsorgsboenden deltagit i gruppintervjuer. Under intervjuerna har deltagarna fört en diskussion utifrån frågan: Vad tycker du kännetecknar en bra måltid? De boendes synpunkter har sammanställts som kvalitetskrav på mat, måltidsmiljö och måltidsordning. Kvalitetskraven på mat och måltider enligt Hälso- och sjukvårdslagen, livsmedelslagstiftningen och Solna stads miljöprogram, har tagits fram av staben för kvalitetsutveckling och stadens medicinskt ansvarig sjuksköterska. Policyn anger vilka krav som ställs på vård- och omsorgsboenden men inte hur de ska uppnås. Varje vård- och omsorgsboende ska ta fram lokala rutiner för att efterleva policyn vilket i sin tur ska möjliggöra en individuellt anpassad vård och omsorg. I policyn beskrivs ansvar samt när den ska revideras (bilaga 1). Revisionen utgår från erfarenheter och resultat av genomförda avtalsuppföljningar och tillsyner. Kvalitetskrav för upphandling av vård- och omsorgsboenden Kvalitetskraven på mat och måltider som ställs vid upphandling av vård- och omsorgsboenden baseras på policyn för mat och måltider. I kvalitetskraven finns preciserat vilka åtgärder vård- och omsorgsboendet ska kunna tillhandahålla för att åtgärda nutritionsproblem. Det innebär krav på kostutbud och energi- och näringsinnehåll i maten. Vid upphandling ställs dessutom krav på kunskap, samarbetsrutiner och dietistkompetens (bilaga 2).

14 7 (8) Avtalsuppföljning Övergripande och fördjupad avtalsuppföljning Det finns två versioner av avtalsuppföljning av mat och måltider; en övergripande och en fördjupad. Den övergripande ingår som en del av ordinarie avtalsuppföljning som sker vartannat år. Den fördjupade versionen genomförs vid minst varannan avtalsuppföljning och ersätter då den övergripande versionen. Övergripande avtalsuppföljning Uppföljningen omfattar några av kvalitetskraven i policyn. Dessa utses bland annat genom inkomna synpunkter och klagomål samt resultat från olika uppföljningar. Fördjupad avtalsuppföljning Uppföljningen omfattar alla kvalitetskrav i policyn. Kvalitetsmått Vid avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboendenas kvalitet gällande mat och måltider används kvalitetsmått som är kopplade till kvalitetskraven i policyn. Kvalitetskraven följs upp genom olika mått; struktur, process och resultat. Strukturmått används för att följa upp vilka förutsättningar som finns till exempel skriftliga rutiner. Metoden är enkät till verksamhetschef på vård- och omsorgsboendet. Processmått används för att följa upp vad som faktiskt görs. Processmått delas upp i två metoder; 1, process 1: intervju med personal 2, process 2: observation Resultatmått används för att följa upp vad de boende tycker. Metoden är intervju med boende Kvalitetsbedömning 1. Varje kvalitetsmål bedöms genom att alla kvalitetsmått som hör till kvalitetsmålet sammanvägs till ett omdöme. 2. Sedan sammanvägs omdömena för alla kvalitetsmål inom varje kvalitetsområde; mat, måltidsmiljö, måltidsordning och livsmedelhantering. Vid bedömningen används en skala från 0 till 5. Efter bedömningen återkopplas resultatet till vård- och omsorgsboendet för att få in synpunkter. Därefter justeras eventuellt resultatet. Åtgärdsplaner Vid behov av förbättringsåtgärder utifrån avtalsuppföljningen ska vård- och omsorgsboendet lämna in en åtgärdsplan som beskriver hur förbättringsarbetet ska genomföras. När åtgärdsplaner upprättas följs de upp nästkommande år.

15 8 (8) Redovisning av resultat Resultatet av avtalsuppföljningen presenteras för vård- och omsorgsboendet, Omvårdnadsnämnden och på Solna stads webbplats. Uppföljningen av åtgärdsplaner presenteras för vård- och omsorgsboendet och Omvårdnadsnämnden. Tillsyn av hälso- och sjukvård Kvalitetsmått Vid tillsyn av vård- och omsorgsboendenas kvalitet gällande mat och måltider används kvalitetsmått som är kopplade till kvalitetskraven i policyn. Kvalitetskraven följs upp genom processmått. Måttet används för att följa upp vad som faktiskt görs. Metoden är journalgranskning. Kvalitetsbedömning Varje kvalitetsmål bedöms enligt följande skala: 0: inte alls uppfyllt målet 1: delvis uppfyllt målet 2: helt uppfyllt målet Efter bedömningen återkopplas resultatet till vård- och omsorgsboendet för att få in synpunkter. Därefter justeras eventuellt resultatet. Uppföljning av förbättringsåtgärder Vid behov av förbättringsåtgärder utifrån tillsynen ska vård- och omsorgsboendet vidta åtgärder och genomföra en egenkontroll inom sex månader. Resultatet av egenkontrollen ska redovisas till förvaltningens medicinskt ansvarig sjuksköterska. Ansvarig för egenkontrollen är verksamhetschefen. Redovisning av resultat Resultatet av tillsynen presenteras för vård- och omsorgsboendet, Omvårdnadsnämnden och på Solna stads webbplats.

16 SOLNA STAD 1 (3) Omvårdnadsförvaltningen Sara Vigebo ON/2009:25 Policy för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen Bakgrund Måltider är en betydelsefull del inom äldreomsorgen. Hur de boende upplever kvaliteten på mat och måltider på vård- och omsorgsboenden kan vara avgörande för deras välbefinnande såväl fysiskt som psykiskt. För att uppnå kvalitet krävs en helhetssyn som omfattar allt som påverkar kvaliteten samt att de boende är i fokus. Denna policy baseras på de lagar och policyer som styr området mat och måltider samt på vad de boende tycker kännetecknar en bra måltid. Syfte Syftet med policyn är att tydliggöra vilka kvalitetskrav som ställs på mat och måltider på vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen. Policyn är en del av kvalitetssystemet för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden och ska styra framtagandet av lokala rutiner för det dagliga arbetet gällande allmän omvårdnad 1 rutiner gällande specifik omvårdnad 2 egenkontroll gällande allmän och specifik omvårdnad kvalitetskrav för upphandlingar kvalitetsindikatorer för avtalsuppföljning gällande allmän och specifik omvårdnad Ansvar Respektive verksamhetschef är ansvarig för att lokala rutiner gällande allmän omvårdnad och egenkontroll tas fram samt för att de rutiner som tas fram av medicinskt ansvarig sjuksköterska följs. Medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att ta fram rutiner gällande specifik omvårdnad. Staben för kvalitetsutveckling är, tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska, ansvarig för att ta fram kvalitetskrav för upphandlingar och kvalitetsindikatorer för avtalsuppföljning samt för att revidera policyn Allmän omvårdnad är grundläggande omvårdnad som ska erbjudas alla boende, oavsett om de har nutritionsproblem eller inte. 2 Specifik omvårdnad omfattar att bedöma och utreda om boende har nutritionsproblem, samt att erbjuda åtgärder till de som har nutritionsproblem och att följa upp vidtagna åtgärder.

17 2 (3) Kvalitetskrav på mat och måltider Maten Den boende ska lätt kunna ta del av matsedeln Den boende ska ha inflytande över maträtternas variation, smak och utseende Den boende ska erbjudas mat som avspeglar helger och högtider Den boende ska ha möjlighet att välja mellan olika maträtter och måltidsdrycker Den boende ska kunna påverka måltidernas bikomponenter och tillbehör Den boende ska erbjudas efterrätt en gång per dag Den boende ska kunna påverka innehållet i frukost, mellanmål och kvällsfika samt erbjudas olika alternativ att välja mellan Den boende ska få känna doften av och äta nybakat bröd Den boendes näringsbehov ska kunna tillgodoses Måltidsmiljön Den boende ska erbjudas en bestämd matplats som är anpassad utifrån behov och önskemål Den boende ska ha möjlighet att äta gemensamt eller enskilt Den boende ska få äta i sin egen takt Den boendes måltider ska präglas av lugn och ro De boende ska erbjudas sällskap vid bordet av personal som främjar den sociala samvaron Den boende ska bemötas på ett bra sätt Den boende ska få stöd och hjälp utifrån behov och önskemål Den boende ska serveras mat vid ett bord som är dukat utifrån behov och önskemål Den boende ska serveras mat vid ett bord där helger och högtider avspeglas i dukningen Den boendes behov och önskemål ska ligga till grund för belysningen vid matplatsen Den boende ska vid måltiden få veta vilken mat som serveras och få se den innan servering Den boende ska vid varje måltid kunna påverka portionsstorleken och hur maten läggs upp på tallriken Den boende ska ges möjlighet att servera sig själv Den boende ska serveras på ett trevligt sätt Måltidsordningen Den boendes måltider ska fördelas jämnt över dagen Den boende ska serveras lunch och middag på bestämda tider Den boende ska kunna påverka tiden för servering av frukost och kvällsfika Den boende ska kunna få mellanmål när som helst under dygnet Den boende ska erbjudas kvällsfika/nattmål Den boende ska få hjälp med privata, små inköp när behovet inte kan tillgodoses på annat sätt

18 3 (3) Hälso- och sjukvård Den boendes nutritionstillstånd ska riskbedömas vid inflyttning och vid förändringar av hälsotillståndet samt dokumenteras Den boendes eventuella nutritionsproblem ska utredas, åtgärdas och följas upp/utvärderas och dokumenteras samt vidarerapporteras Den boendes vikt ska kontrolleras minst var tredje månad Livsmedelshygien Vård- och omsorgsboendets aktuella mathantering ska anmälas till Miljöoch hälsoskyddsnämnden Vård- och omsorgsboendet ska uppfylla livsmedelslagstiftningen krav på egenkontroll Miljö Vård- och omsorgsboendet ska aktivt verka för att målen i Solna stads miljöprogram uppnås.

19 SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Sara Vigebo (2) Kvalitetskrav för upphandling Entreprenören ska 1. Följa Solna stads Policy för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden genom att omsätta kvalitetskraven för maten, måltidsmiljön, måltidsordningen, livsmedelshygien och miljö till rutiner som är anpassade till de boende, följa de rutiner som tas fram av stadens medicinskt ansvarig sjuksköterska, följa upp att rutinerna följs genom egenkontroll. 2. Sträva efter att begränsa matens innehåll av tillsatser som inte är av värde för målgruppen servera mat som är fri från genetiskt modifierade livsmedel och transfetter hantera maten miljövänligt 3. Endast servera mat som innehåller tillsatser som är godkända enligt livsmedelslagstiftningen 4. Hantera mat så att hela hanteringskedjan sker enligt livsmedelslagstiftningen samt med så liten näringsförlust som möjligt 5. Besitta och använda den kunskap och de samarbetsrutiner (ansvarsfördelning) inom och mellan olika yrkeskategorier som krävs för att förebygga och behandla nutritionsproblem. För enheten ska dietist finnas tillgänglig. 6. Ansvara för de åtgärder som kan bli aktuella för att förebygga och/eller behandla nutritionsproblem. Det innebär att entreprenören ska ha ett utbud av koster och konsistenser som följer ESS-gruppens (Expertgruppen för samordning av sjukhuskoster) rekommendationer med tillägg av personlig kost efter individuell medicinsk bedömning och konsistensen grov paté (luftig, mjuk och grovkornig konsistens, typ saftig och mjuk köttfärslimpa, som går lätt att dela med gaffel) tillgodose behov av livsmedel för speciella medicinska ändamål, t.ex. sondnäring, näringsdryck, berikningspulver och energimoduler servera luncher och middagar som innehåller minst 475 kalorier per portion (exklusive bröd, dryck, sallad) servera luncher och middagar (gäller ej A-kost) som har en fördelning av energigivande näringsämnen som följer ESS-gruppens rekommendationer genom att medelvärdet för kolhydrater, fett och protein för 2 (på varandra \\file03.katalog.local\home\usr_r\sarvig001\my Documents\VillGott slutrapporter 2010\Kvalitetssystem för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden\bilaga 3 Kvalitetssystem för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden.doc Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Telefax Bankgiro Webbplats E-post:

20 följande) veckors luncher och middagar stämmer med rekommenderat intervall servera luncher och middagar (gäller ej A-kost) som har ett vitamin- och mineralinnehåll som följer svenska näringsrekommendationer genom att medelvärdet för 4 (på varandra följande) veckors luncher och middagar minst innehåller 45 % av rekommendationen för män och kvinnor > 75 år (medelvärdet för de två grupperna ska användas) servera måltider som ingår i medicinsk behandling t ex dialyskost, fettreducerad kost och proteinreducerad kost i enlighet med läkar-/dietistordination erbjuda 6 måltider varje dag 2 (2)

Slutrapport VillGott. Kvalitetssystem för mat och måltider inom hemtjänsten

Slutrapport VillGott. Kvalitetssystem för mat och måltider inom hemtjänsten Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 1 (7) Beslutad av styrgrupp 2011-02-11 Slutrapport VillGott Kvalitetssystem för mat och måltider inom hemtjänsten Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Slutrapport VillGott. Matlagningskurser

Slutrapport VillGott. Matlagningskurser SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-02-11 Slutrapport VillGott Matlagningskurser Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Birgit Granbo, hushållslärare

Läs mer

SLUTRAPPORT. Matlagningskurser

SLUTRAPPORT. Matlagningskurser SID 1 (6) Beslutad av styrgrupp 2012-02-29 SLUTRAPPORT Matlagningskurser Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist

Läs mer

Avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015

Avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015 2016-01-18 Avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015 Sammanfattning Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheten på stadens vård- och omsorgsboenden. Syftet med

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-30 SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-12-21 SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-29 SID 1 (5) Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Frösunda vård- och omsorgsboende drivs av Attendo Care. Frösunda har 44 lägenheter uppdelade på fyra

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2016

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2016 SID 1 (5) Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2016 Bakgrund Verksamheten på Frösunda vård- och omsorgsboende drivs av Attendo Care i egenregi. Frösunda har 40 lägenheter uppdelade på fyra

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

SLUTRAPPORT. Seniorluncher

SLUTRAPPORT. Seniorluncher SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2012-02-29 SLUTRAPPORT Seniorluncher Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning Ansvarig Bengt Gustafson, tf verksamhetschef Dokumentnamn 5.1.2 Egenkontroll och kvalitetsuppföljning Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072 1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Kostpolicy för Ånge kommun

Kostpolicy för Ånge kommun Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2015-10-26, 81 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Kvalitetsuppföljning av hemtjänst 2015

Kvalitetsuppföljning av hemtjänst 2015 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-07-07 AN-2016/322.731 1 (2) HANDLÄGGARE Sofia Nenzelius 08-535 378 41 sofia.nenzelius@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kvalitetsuppföljning av

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Mat- och måltidspolicy

Mat- och måltidspolicy Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014

Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 2015-01-09 SID 1 (5) Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2014 Bakgrund Verksamheten på Ametistens vård- och omsorgsboende drivs av Vardaga. Ametisten har 80 lägenheter uppdelade på fem våningar

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende 2016-10-19 1 (6) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende Information och marknadsföring Ge information om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna innebär till

Läs mer

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy. för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina

Läs mer

Berga vård- och omsorgsboende år 2014

Berga vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-09 SID 1 (5) Berga vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Berga vård- och omsorgsboende drivs av Temabo AB. Berga har 96 lägenheter uppdelade på tolv våningar. Verksamheten har

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för systematiskt kvalitetsarbete Bakgrund I SOSFS 2011:9, för systematiskt kvalitetsarbete, finns föreskrifter och allmänna råd som reglerar hur socialtjänstens kvalitetsarbete ska ledas. Författningen

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun

Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun ÄLDREFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun An tagna av äldrenämnden 2010-11-25, reviderad 2016-04-27 Postadress: Uppsala kommun, äldreförvaltningen,

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-14 Reviderad senast 2018-07-14 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy

Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy Sida: 1 (9) Handlingsplan för särskilt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy 2015-2018 Sida: 2 (9) Inledning Kommunfullmäktige fastställde den 14 mars 2013 en kostpolicy för Barn- och

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Lokal värdighetsgaranti. för äldreomsorgen i Kristianstads kommun

Lokal värdighetsgaranti. för äldreomsorgen i Kristianstads kommun Lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen i Kristianstads kommun Vad är en lokal värdighetsgaranti? Kristianstads kommun har en lokal värdighetsgaranti för äldreomsorgen, beslutad av omsorgsnämnden. Värdighetsgarantin

Läs mer

Kvalitetsarbete Bergagården Avd blå

Kvalitetsarbete Bergagården Avd blå Kvalitetsarbete Bergagården Avd blå Inledning Mat för äldre är ett tema som ofta präglar diskussioner om deras livs kvalité. Dessa diskussioner leder oftast till att man konstaterar att gamla äter dåligt

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Författningssamling i Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för mat i förskola och skola Dokumenttyp Riktlinje

Läs mer

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Elizabeth Lindholm Hahne - 1 - Innehållsförteckning: 1. Syfte och bakgrund... 3 2. Modell för IKG... 4 2.1 Styrinstrument... 5 2.1.1 Socialtjänstlagen...

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Kostpolicy. Riktlinjer

Kostpolicy. Riktlinjer Kostpolicy och Riktlinjer för måltidsverksamhet inom Hjo kommun Inledning Folkhälsopolitiken syftar till att förbättra folkhälsan och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Det

Läs mer

Tjänsteskrivelse Yttrande angående kostpolicy för Vallentuna kommun

Tjänsteskrivelse Yttrande angående kostpolicy för Vallentuna kommun VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-09-24 DNR SN 2014.162 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-05-08 AN-2014/162.732 1 (6) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen

Läs mer

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i förskolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i förskolan är mycket viktiga i omsorgen om barnen.

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämnden Reviderad 17 december 2013 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård och omsorgsnämnden tillhandahåller tjänster bl.a. i form av

Läs mer

Handlingsplan för ordinärt boende utifrån. Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy

Handlingsplan för ordinärt boende utifrån. Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy Sida: 1 (7) Handlingsplan för ordinärt boende utifrån Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy 2018 Sida: 2 (7) Inledning Kommunfullmäktige fastställde den 14 mars 2013 en kostpolicy för Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), huvudmän i enskild verksamhet med ansvar för vård

Läs mer

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende 2016-10-13 1 (4) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende Information och marknadsföring Biståndshandläggarna lämnar ut om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna

Läs mer

Avtalsuppföljning av FSB omsorg år 2013

Avtalsuppföljning av FSB omsorg år 2013 Omvårdnadsförvaltningen 2013-09-26 SID 1 (5) Avtalsuppföljning av FSB omsorg år 2013 Bakgrund Staben för kvalitetsutveckling genomför en uppföljning varje år. Vid 2013 års avtalsuppföljning har kvalitetsutvecklaren

Läs mer