Konstens verkstäder. En studie av Sveriges konstnärliga kollektivverkstäder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konstens verkstäder. En studie av Sveriges konstnärliga kollektivverkstäder"

Transkript

1 Konstens verkstäder En studie av Sveriges konstnärliga kollektivverkstäder

2 Inledning Det har varit mycket intressant och lärorikt att genomföra en genomlysning av Konstnärernas kollektivverkstäder i Sverige och jag vill tacka alla de konstnärer och kulturadministratörer som ställt upp med sin tid och kommit med synpunkter på arbetet. Projektet har för mig givit insikt i konstnärsdrivna organisationer där medlemmarna har ett stort engagemang i verksamheten. Eftersom jag själv till vardags arbetar med en medieverkstad för konstnärer och kulturarbetare kunde jag känna igen mig i en del av det jag fick höra under intervjuerna, och mycket gav inspiration att ta tillbaka till vår egen verksamhet. Vi har varit tre personer i projektgruppen David Karlsson, Lotta Lekvall och undertecknad. Tillsammans har vi analyserat det material som vi samlat in genom intervjuer och läsningar av ansökningar, årsredovisningar, styrelseprotokoll och annat material som tidigare rapporter från Konstnärsnämnden och Statens Kulturråd. Det insamlade materialet har lett oss till att arbeta med fyra analysområden: Materialbaserad konst, medlemsrekrytering, arbetet på riksnivå och kulturpolitisk synlighet. Under arbetets gång har det stått allt klarare fram vilken unik och välbehövd verksamhet som bedrivs på KKVerna i Sverige. Samtidigt finns stort utrymme för utveckling. Jag tror att om KKV Riks och de enskilda KKVerna vågar ta det modiga steg som det innebär att förändra sin verksamhet inifrån så kommer de att märka resultat. Det är min förhoppning att den här genomlysningen kan fungera vägledande i det arbetet. Bakgrunden till vår studie är en önskan från KKV Göteborg som vänt sig till oss på Nätverkstan och bett om en genomlysning av sin organisation och verksamhet. För att finansiera arbetet vände vi oss till Framtidens Kultur med en frågan om de kunde vara med och stödja projektet. Framtidens Kultur meddelade oss att de uppfattade frågan som viktig men att det vore bättre om vi kunde tänka oss att göra vårt arbete riksomfattande. Vi ville självklart anta den utmaningen. Eftersom KKV Göteborg redan beviljats pengar från Västra Götalandsregionen för den genomlysning som enbart gällde dem har vi låtit arbetet löpa parallellt och möjligheten att gå in i en organisation på djupet har också visat sig ha stor betydelse för vårt arbete på riksplanet. Båda rapporterna finns tillgängliga i pdf-format via Nätverkstans hemsida.

3 Carl Forsberg Göteborg, december 2009 Historik och överblick Det finns idag ingen heltäckande historik över Sveriges kollektivverkstäder och det har heller inte varit denna studies ambition att skriva en sådan. Inte desto mindre vore det förstås bra om en sådan historia skrevs, kanske särskilt av skälet att det ytterligare skulle bidra till förståelsen av betydelsen som verkstäderna spelat i en större konstnärlig kontext. Något generellt går ändå att säga om bakgrunden till KKVerna. Bildandet av kollektivverkstäder startar på allvar under 70-talet och de bildas då efter enskilda initiativ från sammanslutningar av konstnärer. De får inledningsvis stöd av kommuner, Statens Kulturråd, Bildkonstnärsfonden och i något fall privata finansiärer. Ideella insatser från konstnärerna för att rusta upp och iordningställa lokaler har varit avgörande. Den äldsta kollektivverkstad vi hittat som fortfarande är verksam och som är medlem i KKV-riks är Tidaholms grafiska verkstad, bildad Verkstädernas uppgift är att möjliggöra arbete i konstnärliga tekniker som kräver kostsam utrustning och krävande processer, tekniker som enskilda konstnärer har svårt att finansiera själva. Genom att organisera sig i kollektiva verkstäder där medlemmarna delar på utrustningen kan flera personer möjliggöra sitt skapande. Denna idé är än idag verkstädernas viktigaste uppgift. Några KKVer har skapat avdelningar för digital media inom sina organisationer men den allt överskuggande verksamheten bedrivs idag i verkstäder dominerade av tunga fysiska processer som bronsgjutning, stenhuggeri, textil, grafiktryck osv. KKV-riks, KKVernas riksorganisation bildas 1996 i Göteborg och den får till syfte: - att vara ett samordnande organ mellan landets kollektivverkstäder. - att kunna agera part i förhandlingar med stat, kommun, landsting och näringsliv.

4 - att ta fram material som påvisar KKV:s viktiga funktion i svenskt kulturliv, t ex vid offentliga utsmyckningar och vidareutbildningar för yrkesverksamma konstnärer och konsthantverkare. - att påvisa den viktiga länk mellan konsthögskoleutbildningar och arbetsliv som KKV utgör. Riksorganisationens styrelse flyttas runt mellan de olika medlemsorganisationerna, inte sällan genom att ansvaret läggs ovanpå verkstadens befintliga styrelse. Tanken med det har varit att stärka insynen i organisationen genom att många får vara med och dela på ansvaret men det har också inneburit att kontinuiteten i arbetet blivit dålig. Vi kommer att återkomma till det införs för första gången något som liknar en officiell nationell stödform för KKVerna. Vi säger liknar, eftersom stödformen utrustningsbidrag inte är begränsat till KKVer utan även kan sökas av andra organisationer, exempelvis tidskriftsverkstäder. Som namnet antyder är stödet enbart avsett för inköp av utrustning till verkstäderna. Den totala summan av utrustningsbidraget har under senare år skrivits ner med en halv miljon kr, ca 25% av det totala bidraget. Orsaken anges av Statens Kulturråd vara dels att verkstäderna under några år inte kom in med så många ansökningar och därefter att nya prioriteringar gjorts på bildkonstområdet.

5 Idag är 26 verkstäder medlemmar i KKV-riks och enligt egna uppgifter samlar man omkring medlemmar. Siffrorna får dock tas med en nypa salt eftersom KKV-riks inte ansvarar för att samla in gemensam statistik och flera verkstäder har dålig uppföljning på vem som verkligen betalat sin medlemsavgift. Samtidigt står det helt klart att KKVerna i Sverige samlar flera tusen aktiva konstnärer, många vars produktion hade varit helt omöjlig utan deras existens. De är därmed en kraft att räkna med i Sveriges kulturliv. Vi bedömer också att det finns flera organisationer och verksamheter runt om i Sverige som borde kunna bli medlemmar i KKV-riks men som av olika anledningar inte är det idag. Situationen ser mycket olika ut på de olika verkstäderna. En del är specialiserade runt en enda eller en liten grupp tekniker, andra erbjuder över 10 olika verksmahetsområden. Antal medlemmar varierar mellan över 800 i den största och 10 i den minsta. Ekonomierna varierar också stort, både vad gäller spridning av finansieringskällor och total omsättning. Gemensamt har de dock att intäkter från medlemmar, både serviceavgifter och medlemsavgifter, är en betydande del av ekonomin. Det ideella arbetet för att renovera och upprätthålla en god verkstadsmiljö är fortfarande ett betydande inslag. På de flesta KKVer arbetar även styrelserna ideellt även om betalning i form av gratis arbetstimmar på verkstaden är vanlig. Styrelserna utgörs i stort sett uteslutande av konstnärer som är medlemmar i kollektivverkstaden.

6 Makroperspektiv Nedanstående bild beskriver det vidgade kultursystem i vilket KKVerna ingår. De flesta KKVer har relationer med samtliga aktörer i systemet som kan delas upp i kategorier enligt följande: Finansiärer, utbildning, fackliga organisationer och intresseorganisationer, allmänhet, kulturentrepenörer, konstmarknaden, arbetsmarknaden, offentlig konst, stat, region och kommun. Vi menar att KKVerna fyller en nyckelroll i det konstnärliga systemet genom sin förmåga att interagera med alla dessa områden och uppfylla de vitt skilda behov som finns. Vi menar att det är avgörande för KKVernas verksamhet att odla och utveckla dessa relationer i ett lyhört samspel med sina nätverk. Det är inom det här kultursystemet KKVerna finner nya samarbeten, får inspiration till att utveckla sina organisationer och blir relevanta på politisk, konstnärlig och kommersiell nivå.

7 För att förtydliga ställer vi upp följande lista på de behov KKVerna fyller eller har potential att fylla: - Konstnärernas behov - Utbildningarnas behov - Arbetsmarknadens behov - Beställarnas behov - Medborgarnas behov Konstnärernas behov är själva anledningen till att KKVerna skapats från början. Genom att fler är med och delar på resurserna kan konstnärer arbeta i tekniker som de annars inte hade haft råd med. För de konstnärliga utbildningarna utgör KKVerna den plats där konstnärer som arbetar i materialbaserade tekniker kan fortsätta att utöva och utveckla sitt konstnärskap genom att lära sig nya tekniker efter det att de lämnar skolornas verkstäder. Många konstnärliga utbildningar saknar även vissa av de tekniker och verkstadsmöjligheter som KKVerna tillhandahåller.

8 Genom ett intensifierat samarbete med lokala utbildningar tror vi att KKVernas betydelse för de konstnärliga utbildningarna kommer att öka. Det är vår uppfattning att KKVerna i sina kontakter med utbildningar idag i huvudsak vänder sig förberedande konstnärliga utbildningar, trots att de flesta av KKVernas medlemmar själva är högskole- eller universitetsutbildade. Vi tror att en fördjupad kontakt och fler samarbeten med de konstnärliga högskolorna är viktig för att höja statusen på de utbildningar KKVerna erbjuder. AMS har under flera år varit en viktig samarbetspartner för enskilda KKVer. En återkommande synpunkt i många intervjuer med företrädare är att det är synd att man lagt de AMS-finansierade utbildningarna på is eftersom de gav betydande ekonomiska bidrag till verksamheten och de medverkade samtidigt till att introducera nya konstnärer till verksamheten, konstnärer som sedan inte sällan blev medlemmar. Vi menar att ovanstående resonemang delvis bygger på en felaktig uppfattning. AMS har inte valt KKVerna som utbildningsanordnare för att ge ekonomiska bidrag till den övriga verksamheten, utan för att KKVerna är en viktig utbildningsresurs inom konstens kultursystem. Det är här utrustningen, kompetensen och erfarenheten finns. Det är alltså AMS som har behov av välfungerande KKVer och inte tvärtom. Därför är det glädjande att AF Kultur nu meddelar att AMS-utbildningar åter beviljas till KKVer. Finanskrisen har ökat behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser och KKVerna står väl rustade för att möta efterfrågan på utbildningsanordnare. Beställarna av framför allt offentliga utsmyckningar har behov av den struktur KKVerna erbjuder, både inom offentlig och privat sektor. Många offentliga utsmyckningsuppdrag genomförs redan idag på KKVerna och här finns möjligheten för byggherrar att få insikt i möjligheterna och produktionsvillkoren för offentliga utsmyckningar, exempelvis i showrooms eller guidade turer. Fler och fler privata byggherrar får också upp ögonen för det ökade ekonomiska värde som offentliga utsmyckningar är med och skapar KKVerna kan genom sin medverkan bidra till att stärka den bilden.

9 Det politiska behovet av KKVerna dikteras i slutänden av allmänheten och den kulturpolitik de väljer att stödja. Också för allmänheten kan vi se att KKVerna tillfredställer en rad behov. De är med och skapar ett levande konstklimat på sin ort och i sin region, de tillgängliggör inte minst genom offentliga utsmyckningsuppdrag konstnärlig produktion och de fungerar i bästa fall som katalysatorer för kulturell verksamhet i stort genom att interagera med andra kulturaktörer, såväl lokalt som regionalt, nationellt och internationellt. Analys I vårt analysarbete har vi koncentrerat oss kring fyra områden: - Materialbaserad konst - Medlemsrekrytering - Arbetet på riksnivå - Kulturpolitisk synlighet Materialbaserad konst Det var en fördom i projektgruppen att den materialbaserade konsten som är KKVernas huvudsakliga verksamhetsområde var på nedgång idag. Den fördomen har under studiens gång visat sig vara helt felaktig. Materialbaserad konst dvs fysiska konstnärliga objekt har visat sig vara ett mycket starkt område i samtidskonsten, inte bara i Sverige. Samtal med elever och lärare på konstskolor bekräftar detta, liksom urvalet på de stora biennalerna. För offentliga utsmyckningar är av förståeliga skäl materialbaserad konst nära nog det enda alternativet. Om man kan skönja en utvecklingstrend inom den materialbaserade konsten är det att konstnärer idag i högre grad än tidigare rör sig mellan olika tekniker istället för att som tidigare utbilda sig grundligt inom en teknik eller ett material.

10 Vi bedömer därför att behovet av kollektivverkstäder fortfarande är stort. KKVerna rymmer idag både verktygen och kunskaperna för att konstnärer ska kunna skapa konst. Behovet av att dela resurser har snarast ökat med den ökade benägenheten att pröva nya material. Medlemsrekrytering KKVerna upplever generellt svårigheter att rekrytera nya medlemmar. Det finns undantag, särskilt närhet till större städer och konstskolor med gedigen utbildning inom materialbaserad konst är avgörande faktorer. Verkstäderna upplever också generellt att endast ett mindre antal av deras medlemmar verkligen utnyttjar verkstaden varje år. En del av svårigheten att rekrytera nya medlemmar förklaras av trögheten i förändringsarbetet. Kontinuerliga behovsinventeringar saknas i regel och när nya behov oftast nya tekniker har identifierats tar de lång tid att implementera. Många KKVer har omfattande lokala nätverk och samverkar med föreningar, kommunala och regionala förvaltningar och näringslivet. Några exempel som vi vill lyfta fram (notera att Borås inte är en KKV):

11

12

13

14 Vi upplever dock att det fortfarande finns en stor potential för KKVerna att fylla. Med hänvisning till den skiss över KKVernas omvärld vi presenterat (ref till bilden med bollarna ) menar vi att KKVerna fyller en mycket viktig roll i det konstnärliga ekosystemet. Men då krävs det att KKVerna aktivt deltar i och utvecklar sina lokala nätverk. Och det är viktigt att man kontinuerligt gör behovsinventeringar, både externt och internt. Dessa behovsinventeringar bör utgöra grund för det långsiktiga strategiska arbetet inom KKVerna. Arbetet på riksnivå Det är både naturligt och viktigt att en verksamhet som rymmer ca 3700 aktiva konstnärer fördelade på 26 verkstäder har en riksorganisation som kan tillvarata dess medlemmars intressen. Vi bedömer att de syften som KKV Riks har för sitt arbete är riktiga men organisationen dras med en rad problem: - Styrelsen roterar mellan de olika medlemsorganisationerna. Syftet med en roterande styrelse är två: dels att sprida arbetet över landet och ge ökad insyn i och förståelse för arbetet med KKV Riks, och dels att inte dra på sig kostnader för dyra resor och sammanträden. Resultatet har dock blivit en svag kontinuitet i arbetet där arbetsuppgifter och planer måste börja om med varje ny styrelse. - Det är inget krav men en vanlig praxis att arbetet i KKV Riks styrelse läggs ovanpå den ordinarie styrelsen i en lokal KKV. Eftersom arbetet i båda styrelserna i regel är ideellt och förbehållet medlemmar i en verkstad dvs yrkesverksamma konstnärer präglas det ofta av tidsbrist. Styrelsen i KKV Riks får dessutom en väldigt ensidig kompetens. - Dokumentationen av tidigare arbeten och processer i KKV Riks är undermålig vilket ytterligare bidrar till att försvaga kontinuiteten. Övergripande statistik saknas helt och man arbetar heller inte för att samla in den, trots att ett statistiskt underlag och möjligheten att analysera pågående trender exempelvis vad gäller medlemsutveckling (antal, ålder, kön osv) och bidragsfördelning är betydande verktyg i kommunikationen med samarbetspartners.

15 - Vi uppfattar som sagt att de uppgifter som KKV Riks tagit på sig är relevanta men de verkar svagt förankrade hos medlemsorganisationerna. Samtidigt ger den dåliga kontinuiteten att uppdraget egentligen inte utförs. Uppdraget är därför otydligt. Det behöver förankras bättre hos medlemsorganisationerna och man måste också kunna uppvisa tydliga resultat. Vår rekommendation är att man stärker riksorganisationen. Detta arbete måste ledas av KKV Riks själva men eftersom det med all sannolikhet är en omfattande uppgift rekommenderar vi att man tar hjälp av externa aktörer, exempelvis Coompanion. Vi har ett antal förslag som vi anser att man bör ta ställning till under förändringsarbetet men vill inte på något sätt begränsa arbetet. Målsättningen måste vara att få till stånd en välfungerande organisation som kan ta tillvara sina medlemmars intressen. Kulturpolitisk synlighet KKVerna i Sverige är idag i stort sett osynliga i den kulturpolitiska debatten. Ett mycket talande exempel är att kollektivverkstäderna bara nämns en enda gång i Kulturutredningen (SOU 2009:16), och då i samband med att portföljmodellen förklaras. Vi menar att KKVerna utgör en dold kulturpolitisk resurs av stort nationellt värde. Här finns ca 3700 verksamma konstnärer organiserade med stor kunskap i de tekniker som de olika verkstäderna erbjuder. Som vi tidigare har visat (makro-kapitlet) utgör KKVerna en vital länk i samspelet mellan enskilda konstnärer, utbildningssektorn, konstmarknaden och en mängd andra kulturaktörer. Med all säkerhet har detta bidragit till att det idag saknas en nationell stödform för KKVerna. Det statliga utrustningsbidraget räknar vi inte eftersom stödformen inte är begränsat till KKVer utan även kan sökas av andra organisationer, exempelvis tidskriftsverkstäder. Som namnet antyder är stödet enbart avsett för inköp av utrustning till verkstäderna. Detta stöd har dessutom under senare år skurits ner betydligt. En orsak till KKVernas osynlighet på riksplanet är förstås avsaknaden av pålitlig övergripande statistik. Vi rekommenderar därför att KKV Riks tar på sig att samla in data om

16 KKVerna. Det är också med hänvisning till den kulturpolitiska osynligheten som vi återigen rekommenderar en förstärkning av KKV Riks så att de kan bli en tydlig röst för medlemsorganisationerna. Rekommendationer Nedan följer våra rekommendationer från vårt arbete med studien. Den första delen riktar sig till KKV Riks eftersom vi uppfattar dem som den naturliga motorn i ett förändringsarbete. Men mycket arbete finns också att göra på lokalplanet och de utgör sannolikt grunden för ett förändringsarbete på nationell nivå. Den andra delen riktar sig lokalt. Den tredje delen riktar sig avslutningsvis både till den nationella och lokala nivån. 1. Stärk riksorganisationen - KKV Riks bör ändra systemet med roterande styrelse för att öka kontinuiteten i arbetet.

17 - KKV Riks bör bli mycket bättre på att dokumentera sitt arbete och samla in statistik från sina medlemsorganisationer. En webbaserad databas för statistik vore ett utmärkt redskap. - KKV Riks kan vara en kunskapsresurs medlemsorganisationerna. Vi tänker oss att de kan samla dokument rörande processer och tekniker från de lokala KKVerna och göra dem tillgängliga via sin hemsida. - Den gemensamma identiteten för KKVerna behöver stärkas. Medlemsorganisationerna måste känna ett värde av att tillhöra KKV Riks. På ett övergripande plan kan det handla om enkla åtgärder som en gemensam grafisk profil men arbetet att skapa en gemensam identitet måste grunda sig i medlemsorganisationernas önskningar och målsättningar inför framtiden. - KKV Riks bör ta initiativet och företräda KKVerna nationellt och utgöra en röst i det kulturpolitiska samtalet. 2. Ökad lokal samverkan - Bygg relationer. Vi har beskrivit det stora sammanhang i vilket KKVerna ingår och vilken potential som finns i en effektiv delning av resurser. Vi uppfattar att varje enskild KKV har möjligheten att vara en central nod i ett lokalt nätverk av konstnärlig och kulturell aktivitet. - Behovsinventera både internt och externt. För att vara en intressant samarbetspartner både för konstnärer och i det lokala nätverket är det viktigt att hålla sig uppdaterad med behoven hos de olika aktörerna. - Se ert sammanhang. Vi vill återigen hänvisa till bilden av det kultursystem KKVerna ingår i. Vilka aktörer har ni relationer med idag? Vilka borde ni söka kontakt med? Vilken roll spelar just er KKV i ert lokala kultursystem?

18 3. Professionellare organisation - Professionalisera styrelsearbetet. - Bredda kompetensen. Idag utgörs styrelserna enbart av yrkesverksamma konstnärer. Vi tror att styrelserna skulle vinna på att också kunna välja in exempelvis duktiga strateger, ekonomer, jurister, marknadsförare och personer med erfarenhet av kulturpolitiskt arbete. - Gör tydligare projektbeskrivningar. De projekt som drivs både av KKV Riks och av lokala KKVer har ofta oklara projektbeskrivningar, särskilt vad gäller genomförande och uppföljning. Projekten hade vunnit mycket på en tydligare styrning redan på planeringsstadiet. - Bli bättre på att planera verksamheten långsiktigt. Sätt upp långsiktiga mål och delmål. Skapa en arbetsordning för styrelsen där det ingår att följa upp och utvärdera verksamheten. - Gör en organsationsöversyn. Vi uppfattar att en del KKVer arbetar slentrianmässigt i sin verksamhet och därför är oförmögna till förändring. Exempel på frågor som kan ställas i en översyn: Gör vi rätt saker idag? Har eventuell personal rätt utbildning och rätt arbetsuppgifter? Är vår ekonomiska situation och fördelning av resurser tillfredställande? Om inte, vilka förändringar vill vi ha till stånd?

19 Källförteckning Intervjuer Kjell-Åke Andersson, Arbetsförmedlingen Kultur Väst, Ingemar Andersson, KKV Bohuslän, Cecilia Borgström-Fälth, Kulturförvaltningen Göteborg, Lucia Bruones och Berta Guerra Aredal, KKV Nacka Ulf Carlsson, VSBK, Kennet Derlow och Torbjörn Skogkvist, KKV Nacka Anne Deval, Sici Ekvall, Betty Jarra, KKV Nacka, Mia Frankedal, KKV Göteborg Sara Edström, KKV Luleå / föreningen Syster, Sven-Olof Halvares, chef för konsthallen i Luleå, Erik Holmstedt, DBV Luleå, Leslie Johnson, Konsthögskolan Valand, Lennart Källström, KKV Nacka, Torgny Larsson, KKV Nacka, Dan Lestander, Kim Holmqvist, KKV Luleå, Ann-Kristin Gustavsson, DBV Luleå Kerstin Lindström, KKV Härnösand, Gunnel Oldenmark, Anders Eliasson, Staffan Westerlund, KKV Härnösand, Johan Palzon, KKV Nacka, Anna Persson, Perry Stein, mfl i KKV Nacka styrelse Olivia Reuterswärd, KKV Nacka, Simon Roos, Västra Götlands kultursekretariat, Margit Schiött, projekt Skaparkraft, Zoltan Schnierer, KKV Nacka, Shangowande, KKV Nacka, Kerstin Shnell, Härnösands konsthall Vladimir Stoces, KKV Göteborg Emma Ströde, KKV Göteborg Mats Wikström och Ann-Kristin Gustavsson, DBV Luleå / KKV Luleå, Josef Wideström, Arctic Studios, Erik Åsberg, Statens Kulturråd, Övriga samtal och möten Nätverksträff för Skånes KKVer, Presenation av studien av KKV Göteborg, Presentation av studien av KKV Riks, Riksdagsmotioner och utredningar Motion 1990/91:Kr249 Konstnärsstödet Motion 1996/97:Kr218 Konstnärernas kollektivverkstäder Motion 1997/98:Kr298 Konstens verkstäder Motion 1998/99:Kr240 Stöd till kollektivverkstäder Motion 2001/02:Kr358 Konstens kollektiva verkstäder

20 Motion 2005/06:Kr382 Kulturens kraft och motkraft Motion 2005/06:Kr409 Konstnärernas villkor Motion 2006/07:Fi245 Ekonomisk politik för jobb, rättvisa och hållbar utveckling

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 2009-11-30 1 (5) Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 Plats: KKV-Härnösand Datum: lördagen den 28 november 2009 Före mötet presenterade Carl Forsberg från Nätverkstaden en studie om KKV:erna i Sverige.

Läs mer

Västsvensk Byggkonst Fas 2 Pang i bygget

Västsvensk Byggkonst Fas 2 Pang i bygget Projektansökan för Kulturmedel från Västra Götalandsregionen Projektbeskrivning för Västsvensk Byggkonst Fas 2 Pang i bygget Ett utvecklingsprojekt med syfte att skapa en hållbar plattform för samarbete

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34)

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-10-01 Dnr 14-13/2010 Ku2010/882/KV YTTRANDE På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Konstnärsnämnden har till

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Regler för stöd från Kulturutveckling

Regler för stöd från Kulturutveckling Regler för stöd från Kulturutveckling Region Gävleborg vill ge nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Detta övergripande mål uttrycks i den regionala

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015 Företagarna Botkyrka-Salem

Verksamhetsplan 2014-2015 Företagarna Botkyrka-Salem Verksamhetsplan 2014-2015 Företagarna Botkyrka-Salem 2014-03-06 - Styrelsen Innehållsförteckning Inledning... 3 Medlemsnyttan i fokus... 3 Opinion... 4 Stöd... 5 Service... 5 Tjänster... 5 Kommunikation...

Läs mer

Synpunkter på remissutgåva till Regional kulturplan för Region Gotland 2014-2016

Synpunkter på remissutgåva till Regional kulturplan för Region Gotland 2014-2016 Sveriges Författarförbu - Sveriges Dramatikerförbu - Svenska Journalistförbuet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbu - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Mellanlanda 2009 Kulturcheckens namn Länsbygderådet Sjuhärad Sökande (Namn/Förening) 868401-2795 0320-910

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Resurscentrum Workshop Halmstad 29e april Halmstads stadsbibliotek

Resurscentrum Workshop Halmstad 29e april Halmstads stadsbibliotek Resurscentrum Workshop Halmstad 29e april Halmstads stadsbibliotek Vid pennan: Anders Gustavsson KRO/KIF Introduktion Konstkonsulent Anne Lang hälsade alla välkomna. Sven Lundström, museichef Hallands

Läs mer

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Inledning Ideell kulturallians är inte utpekad som remissinstans

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Förbundsstyrelsens förslag till kongressen Inledning I år antar kongressen för första gången en långtidsplan. Den drar upp riktlinjerna för de kommande fem åren och hur vi ska

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Anders Hurtig Kulturverkstan LIA- rapport: KITE-projektet/ Webbresurs för länskonstnärer

Anders Hurtig Kulturverkstan LIA- rapport: KITE-projektet/ Webbresurs för länskonstnärer Anders Hurtig Kulturverkstan 2001-05-18 LIA- rapport: KITE-projektet/ Webbresurs för länskonstnärer kite [kajt] 1. zoo. glada 2. drake av papper etc. y a a) sända upp en drake b) bildl. släppa upp en försöksballong,

Läs mer

Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman

Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman Till Västra Götalandsregionens kulturnämnd Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman Syfte Ansökan

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Verksamhetsplan & Budget

Verksamhetsplan & Budget Verksamhetsplan & Budget 2014-2015 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation 40 år den 16 oktober 2014 MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Kultur Skånes mötesplats Halvlek kulturplan, Victoriateatern i Malmö 2 september 2014

Kultur Skånes mötesplats Halvlek kulturplan, Victoriateatern i Malmö 2 september 2014 Kultur Skånes mötesplats Halvlek kulturplan, Victoriateatern i Malmö 2 september 2014 Dokumentation från World Cafésamtalen World Café: Bordssamtal 1-4 Omgång 1: Tankar och reflektioner om grundidén om

Läs mer

Framväxtbolaget i Dalarna. Kompetensförsörjning på lokal nivåproblem

Framväxtbolaget i Dalarna. Kompetensförsörjning på lokal nivåproblem Kompetensförsörjning på lokal nivåproblem och lösningar Rätt person??? Önskelista - Hitta rätt person till specialisttjänster (i offentlig och privat sektor) - På (främst) längre sikt kunna bemanna kommunala

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Verksamhetsplan 2016

Verksamhetsplan 2016 VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSÅR 2016 Verksamhetsplan 2016 Sverok är Sveriges största ungdomsförbund med ideella föreningar verksamma inom spelhobbyn, exempelvis rollspel, levande rollspel, E-sport,/LAN,

Läs mer

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Att söka pengar och exempel på projektbudget

Att söka pengar och exempel på projektbudget Att söka pengar och exempel på projektbudget Samhällsentreprenör - 2010/2011 Stöd och projektmedel var hittar vi det? Lokalt, kommunala stöd/projektmedel eller andra lokala aktörer. Exempel i Malmö: Kulturexpressen

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Strategikarta 2015 Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014 Medborgarperspektivet Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Antalet besök/år till kulturverksamheter med regionala

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2017

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2017 Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2017 2 (11) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 4 3.1 Styrelsen... 4 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Mångfaldsorientering en tillväxtfråga OECD:s Territorial Review for Stockholm (2006/2010): bristande integration på arbetsmarknaden största hot för tillväxt

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet och status

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Utvärdering av verksamheten Kultur i vården i Stockholms läns landsting. 1 Förslag till beslut. 2 Bakgrund

Utvärdering av verksamheten Kultur i vården i Stockholms läns landsting. 1 Förslag till beslut. 2 Bakgrund KUN 2013-11-21,p 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE KUN 2013/654 Utvärdering av verksamheten Kultur i vården i Stockholms läns landsting 1 Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att godkänna

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Textilkonst och Sportvagnsträff Kulturcheckens namn Roland Haraldsson Sökande (Namn/Förening) 520612-5717

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Luleå Studentkår Vision

Luleå Studentkår Vision Luleå Studentkår Vision Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: ks@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/7 Innehållsförteckning VISION...3 MÅLBILD...4 Vad vi gör... 4 Utbildningsbevakning... 4

Läs mer

Projektet Hållbara lokala servicelösningar strategi

Projektet Hållbara lokala servicelösningar strategi Projektet Hållbara lokala servicelösningar strategi Bakgrund En väl fungerande allmän vardagsservice är viktig för landsbygden Hela Sverige ska leva driver just nu ett projekt där femton orter arbetar

Läs mer

Syfte och övergripande långsiktiga mål

Syfte och övergripande långsiktiga mål Syfte och övergripande långsiktiga mål Sektionen för Industriell ekonomi Inom Teknologkåren vid Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet Antagna 2014-04-10 Senaste ändringar tagna 2014-04-10 SektionenförIndustriellekonomi

Läs mer