Konstens verkstäder. En studie av Sveriges konstnärliga kollektivverkstäder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konstens verkstäder. En studie av Sveriges konstnärliga kollektivverkstäder"

Transkript

1 Konstens verkstäder En studie av Sveriges konstnärliga kollektivverkstäder

2 Inledning Det har varit mycket intressant och lärorikt att genomföra en genomlysning av Konstnärernas kollektivverkstäder i Sverige och jag vill tacka alla de konstnärer och kulturadministratörer som ställt upp med sin tid och kommit med synpunkter på arbetet. Projektet har för mig givit insikt i konstnärsdrivna organisationer där medlemmarna har ett stort engagemang i verksamheten. Eftersom jag själv till vardags arbetar med en medieverkstad för konstnärer och kulturarbetare kunde jag känna igen mig i en del av det jag fick höra under intervjuerna, och mycket gav inspiration att ta tillbaka till vår egen verksamhet. Vi har varit tre personer i projektgruppen David Karlsson, Lotta Lekvall och undertecknad. Tillsammans har vi analyserat det material som vi samlat in genom intervjuer och läsningar av ansökningar, årsredovisningar, styrelseprotokoll och annat material som tidigare rapporter från Konstnärsnämnden och Statens Kulturråd. Det insamlade materialet har lett oss till att arbeta med fyra analysområden: Materialbaserad konst, medlemsrekrytering, arbetet på riksnivå och kulturpolitisk synlighet. Under arbetets gång har det stått allt klarare fram vilken unik och välbehövd verksamhet som bedrivs på KKVerna i Sverige. Samtidigt finns stort utrymme för utveckling. Jag tror att om KKV Riks och de enskilda KKVerna vågar ta det modiga steg som det innebär att förändra sin verksamhet inifrån så kommer de att märka resultat. Det är min förhoppning att den här genomlysningen kan fungera vägledande i det arbetet. Bakgrunden till vår studie är en önskan från KKV Göteborg som vänt sig till oss på Nätverkstan och bett om en genomlysning av sin organisation och verksamhet. För att finansiera arbetet vände vi oss till Framtidens Kultur med en frågan om de kunde vara med och stödja projektet. Framtidens Kultur meddelade oss att de uppfattade frågan som viktig men att det vore bättre om vi kunde tänka oss att göra vårt arbete riksomfattande. Vi ville självklart anta den utmaningen. Eftersom KKV Göteborg redan beviljats pengar från Västra Götalandsregionen för den genomlysning som enbart gällde dem har vi låtit arbetet löpa parallellt och möjligheten att gå in i en organisation på djupet har också visat sig ha stor betydelse för vårt arbete på riksplanet. Båda rapporterna finns tillgängliga i pdf-format via Nätverkstans hemsida.

3 Carl Forsberg Göteborg, december 2009 Historik och överblick Det finns idag ingen heltäckande historik över Sveriges kollektivverkstäder och det har heller inte varit denna studies ambition att skriva en sådan. Inte desto mindre vore det förstås bra om en sådan historia skrevs, kanske särskilt av skälet att det ytterligare skulle bidra till förståelsen av betydelsen som verkstäderna spelat i en större konstnärlig kontext. Något generellt går ändå att säga om bakgrunden till KKVerna. Bildandet av kollektivverkstäder startar på allvar under 70-talet och de bildas då efter enskilda initiativ från sammanslutningar av konstnärer. De får inledningsvis stöd av kommuner, Statens Kulturråd, Bildkonstnärsfonden och i något fall privata finansiärer. Ideella insatser från konstnärerna för att rusta upp och iordningställa lokaler har varit avgörande. Den äldsta kollektivverkstad vi hittat som fortfarande är verksam och som är medlem i KKV-riks är Tidaholms grafiska verkstad, bildad Verkstädernas uppgift är att möjliggöra arbete i konstnärliga tekniker som kräver kostsam utrustning och krävande processer, tekniker som enskilda konstnärer har svårt att finansiera själva. Genom att organisera sig i kollektiva verkstäder där medlemmarna delar på utrustningen kan flera personer möjliggöra sitt skapande. Denna idé är än idag verkstädernas viktigaste uppgift. Några KKVer har skapat avdelningar för digital media inom sina organisationer men den allt överskuggande verksamheten bedrivs idag i verkstäder dominerade av tunga fysiska processer som bronsgjutning, stenhuggeri, textil, grafiktryck osv. KKV-riks, KKVernas riksorganisation bildas 1996 i Göteborg och den får till syfte: - att vara ett samordnande organ mellan landets kollektivverkstäder. - att kunna agera part i förhandlingar med stat, kommun, landsting och näringsliv.

4 - att ta fram material som påvisar KKV:s viktiga funktion i svenskt kulturliv, t ex vid offentliga utsmyckningar och vidareutbildningar för yrkesverksamma konstnärer och konsthantverkare. - att påvisa den viktiga länk mellan konsthögskoleutbildningar och arbetsliv som KKV utgör. Riksorganisationens styrelse flyttas runt mellan de olika medlemsorganisationerna, inte sällan genom att ansvaret läggs ovanpå verkstadens befintliga styrelse. Tanken med det har varit att stärka insynen i organisationen genom att många får vara med och dela på ansvaret men det har också inneburit att kontinuiteten i arbetet blivit dålig. Vi kommer att återkomma till det införs för första gången något som liknar en officiell nationell stödform för KKVerna. Vi säger liknar, eftersom stödformen utrustningsbidrag inte är begränsat till KKVer utan även kan sökas av andra organisationer, exempelvis tidskriftsverkstäder. Som namnet antyder är stödet enbart avsett för inköp av utrustning till verkstäderna. Den totala summan av utrustningsbidraget har under senare år skrivits ner med en halv miljon kr, ca 25% av det totala bidraget. Orsaken anges av Statens Kulturråd vara dels att verkstäderna under några år inte kom in med så många ansökningar och därefter att nya prioriteringar gjorts på bildkonstområdet.

5 Idag är 26 verkstäder medlemmar i KKV-riks och enligt egna uppgifter samlar man omkring medlemmar. Siffrorna får dock tas med en nypa salt eftersom KKV-riks inte ansvarar för att samla in gemensam statistik och flera verkstäder har dålig uppföljning på vem som verkligen betalat sin medlemsavgift. Samtidigt står det helt klart att KKVerna i Sverige samlar flera tusen aktiva konstnärer, många vars produktion hade varit helt omöjlig utan deras existens. De är därmed en kraft att räkna med i Sveriges kulturliv. Vi bedömer också att det finns flera organisationer och verksamheter runt om i Sverige som borde kunna bli medlemmar i KKV-riks men som av olika anledningar inte är det idag. Situationen ser mycket olika ut på de olika verkstäderna. En del är specialiserade runt en enda eller en liten grupp tekniker, andra erbjuder över 10 olika verksmahetsområden. Antal medlemmar varierar mellan över 800 i den största och 10 i den minsta. Ekonomierna varierar också stort, både vad gäller spridning av finansieringskällor och total omsättning. Gemensamt har de dock att intäkter från medlemmar, både serviceavgifter och medlemsavgifter, är en betydande del av ekonomin. Det ideella arbetet för att renovera och upprätthålla en god verkstadsmiljö är fortfarande ett betydande inslag. På de flesta KKVer arbetar även styrelserna ideellt även om betalning i form av gratis arbetstimmar på verkstaden är vanlig. Styrelserna utgörs i stort sett uteslutande av konstnärer som är medlemmar i kollektivverkstaden.

6 Makroperspektiv Nedanstående bild beskriver det vidgade kultursystem i vilket KKVerna ingår. De flesta KKVer har relationer med samtliga aktörer i systemet som kan delas upp i kategorier enligt följande: Finansiärer, utbildning, fackliga organisationer och intresseorganisationer, allmänhet, kulturentrepenörer, konstmarknaden, arbetsmarknaden, offentlig konst, stat, region och kommun. Vi menar att KKVerna fyller en nyckelroll i det konstnärliga systemet genom sin förmåga att interagera med alla dessa områden och uppfylla de vitt skilda behov som finns. Vi menar att det är avgörande för KKVernas verksamhet att odla och utveckla dessa relationer i ett lyhört samspel med sina nätverk. Det är inom det här kultursystemet KKVerna finner nya samarbeten, får inspiration till att utveckla sina organisationer och blir relevanta på politisk, konstnärlig och kommersiell nivå.

7 För att förtydliga ställer vi upp följande lista på de behov KKVerna fyller eller har potential att fylla: - Konstnärernas behov - Utbildningarnas behov - Arbetsmarknadens behov - Beställarnas behov - Medborgarnas behov Konstnärernas behov är själva anledningen till att KKVerna skapats från början. Genom att fler är med och delar på resurserna kan konstnärer arbeta i tekniker som de annars inte hade haft råd med. För de konstnärliga utbildningarna utgör KKVerna den plats där konstnärer som arbetar i materialbaserade tekniker kan fortsätta att utöva och utveckla sitt konstnärskap genom att lära sig nya tekniker efter det att de lämnar skolornas verkstäder. Många konstnärliga utbildningar saknar även vissa av de tekniker och verkstadsmöjligheter som KKVerna tillhandahåller.

8 Genom ett intensifierat samarbete med lokala utbildningar tror vi att KKVernas betydelse för de konstnärliga utbildningarna kommer att öka. Det är vår uppfattning att KKVerna i sina kontakter med utbildningar idag i huvudsak vänder sig förberedande konstnärliga utbildningar, trots att de flesta av KKVernas medlemmar själva är högskole- eller universitetsutbildade. Vi tror att en fördjupad kontakt och fler samarbeten med de konstnärliga högskolorna är viktig för att höja statusen på de utbildningar KKVerna erbjuder. AMS har under flera år varit en viktig samarbetspartner för enskilda KKVer. En återkommande synpunkt i många intervjuer med företrädare är att det är synd att man lagt de AMS-finansierade utbildningarna på is eftersom de gav betydande ekonomiska bidrag till verksamheten och de medverkade samtidigt till att introducera nya konstnärer till verksamheten, konstnärer som sedan inte sällan blev medlemmar. Vi menar att ovanstående resonemang delvis bygger på en felaktig uppfattning. AMS har inte valt KKVerna som utbildningsanordnare för att ge ekonomiska bidrag till den övriga verksamheten, utan för att KKVerna är en viktig utbildningsresurs inom konstens kultursystem. Det är här utrustningen, kompetensen och erfarenheten finns. Det är alltså AMS som har behov av välfungerande KKVer och inte tvärtom. Därför är det glädjande att AF Kultur nu meddelar att AMS-utbildningar åter beviljas till KKVer. Finanskrisen har ökat behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser och KKVerna står väl rustade för att möta efterfrågan på utbildningsanordnare. Beställarna av framför allt offentliga utsmyckningar har behov av den struktur KKVerna erbjuder, både inom offentlig och privat sektor. Många offentliga utsmyckningsuppdrag genomförs redan idag på KKVerna och här finns möjligheten för byggherrar att få insikt i möjligheterna och produktionsvillkoren för offentliga utsmyckningar, exempelvis i showrooms eller guidade turer. Fler och fler privata byggherrar får också upp ögonen för det ökade ekonomiska värde som offentliga utsmyckningar är med och skapar KKVerna kan genom sin medverkan bidra till att stärka den bilden.

9 Det politiska behovet av KKVerna dikteras i slutänden av allmänheten och den kulturpolitik de väljer att stödja. Också för allmänheten kan vi se att KKVerna tillfredställer en rad behov. De är med och skapar ett levande konstklimat på sin ort och i sin region, de tillgängliggör inte minst genom offentliga utsmyckningsuppdrag konstnärlig produktion och de fungerar i bästa fall som katalysatorer för kulturell verksamhet i stort genom att interagera med andra kulturaktörer, såväl lokalt som regionalt, nationellt och internationellt. Analys I vårt analysarbete har vi koncentrerat oss kring fyra områden: - Materialbaserad konst - Medlemsrekrytering - Arbetet på riksnivå - Kulturpolitisk synlighet Materialbaserad konst Det var en fördom i projektgruppen att den materialbaserade konsten som är KKVernas huvudsakliga verksamhetsområde var på nedgång idag. Den fördomen har under studiens gång visat sig vara helt felaktig. Materialbaserad konst dvs fysiska konstnärliga objekt har visat sig vara ett mycket starkt område i samtidskonsten, inte bara i Sverige. Samtal med elever och lärare på konstskolor bekräftar detta, liksom urvalet på de stora biennalerna. För offentliga utsmyckningar är av förståeliga skäl materialbaserad konst nära nog det enda alternativet. Om man kan skönja en utvecklingstrend inom den materialbaserade konsten är det att konstnärer idag i högre grad än tidigare rör sig mellan olika tekniker istället för att som tidigare utbilda sig grundligt inom en teknik eller ett material.

10 Vi bedömer därför att behovet av kollektivverkstäder fortfarande är stort. KKVerna rymmer idag både verktygen och kunskaperna för att konstnärer ska kunna skapa konst. Behovet av att dela resurser har snarast ökat med den ökade benägenheten att pröva nya material. Medlemsrekrytering KKVerna upplever generellt svårigheter att rekrytera nya medlemmar. Det finns undantag, särskilt närhet till större städer och konstskolor med gedigen utbildning inom materialbaserad konst är avgörande faktorer. Verkstäderna upplever också generellt att endast ett mindre antal av deras medlemmar verkligen utnyttjar verkstaden varje år. En del av svårigheten att rekrytera nya medlemmar förklaras av trögheten i förändringsarbetet. Kontinuerliga behovsinventeringar saknas i regel och när nya behov oftast nya tekniker har identifierats tar de lång tid att implementera. Många KKVer har omfattande lokala nätverk och samverkar med föreningar, kommunala och regionala förvaltningar och näringslivet. Några exempel som vi vill lyfta fram (notera att Borås inte är en KKV):

11

12

13

14 Vi upplever dock att det fortfarande finns en stor potential för KKVerna att fylla. Med hänvisning till den skiss över KKVernas omvärld vi presenterat (ref till bilden med bollarna ) menar vi att KKVerna fyller en mycket viktig roll i det konstnärliga ekosystemet. Men då krävs det att KKVerna aktivt deltar i och utvecklar sina lokala nätverk. Och det är viktigt att man kontinuerligt gör behovsinventeringar, både externt och internt. Dessa behovsinventeringar bör utgöra grund för det långsiktiga strategiska arbetet inom KKVerna. Arbetet på riksnivå Det är både naturligt och viktigt att en verksamhet som rymmer ca 3700 aktiva konstnärer fördelade på 26 verkstäder har en riksorganisation som kan tillvarata dess medlemmars intressen. Vi bedömer att de syften som KKV Riks har för sitt arbete är riktiga men organisationen dras med en rad problem: - Styrelsen roterar mellan de olika medlemsorganisationerna. Syftet med en roterande styrelse är två: dels att sprida arbetet över landet och ge ökad insyn i och förståelse för arbetet med KKV Riks, och dels att inte dra på sig kostnader för dyra resor och sammanträden. Resultatet har dock blivit en svag kontinuitet i arbetet där arbetsuppgifter och planer måste börja om med varje ny styrelse. - Det är inget krav men en vanlig praxis att arbetet i KKV Riks styrelse läggs ovanpå den ordinarie styrelsen i en lokal KKV. Eftersom arbetet i båda styrelserna i regel är ideellt och förbehållet medlemmar i en verkstad dvs yrkesverksamma konstnärer präglas det ofta av tidsbrist. Styrelsen i KKV Riks får dessutom en väldigt ensidig kompetens. - Dokumentationen av tidigare arbeten och processer i KKV Riks är undermålig vilket ytterligare bidrar till att försvaga kontinuiteten. Övergripande statistik saknas helt och man arbetar heller inte för att samla in den, trots att ett statistiskt underlag och möjligheten att analysera pågående trender exempelvis vad gäller medlemsutveckling (antal, ålder, kön osv) och bidragsfördelning är betydande verktyg i kommunikationen med samarbetspartners.

15 - Vi uppfattar som sagt att de uppgifter som KKV Riks tagit på sig är relevanta men de verkar svagt förankrade hos medlemsorganisationerna. Samtidigt ger den dåliga kontinuiteten att uppdraget egentligen inte utförs. Uppdraget är därför otydligt. Det behöver förankras bättre hos medlemsorganisationerna och man måste också kunna uppvisa tydliga resultat. Vår rekommendation är att man stärker riksorganisationen. Detta arbete måste ledas av KKV Riks själva men eftersom det med all sannolikhet är en omfattande uppgift rekommenderar vi att man tar hjälp av externa aktörer, exempelvis Coompanion. Vi har ett antal förslag som vi anser att man bör ta ställning till under förändringsarbetet men vill inte på något sätt begränsa arbetet. Målsättningen måste vara att få till stånd en välfungerande organisation som kan ta tillvara sina medlemmars intressen. Kulturpolitisk synlighet KKVerna i Sverige är idag i stort sett osynliga i den kulturpolitiska debatten. Ett mycket talande exempel är att kollektivverkstäderna bara nämns en enda gång i Kulturutredningen (SOU 2009:16), och då i samband med att portföljmodellen förklaras. Vi menar att KKVerna utgör en dold kulturpolitisk resurs av stort nationellt värde. Här finns ca 3700 verksamma konstnärer organiserade med stor kunskap i de tekniker som de olika verkstäderna erbjuder. Som vi tidigare har visat (makro-kapitlet) utgör KKVerna en vital länk i samspelet mellan enskilda konstnärer, utbildningssektorn, konstmarknaden och en mängd andra kulturaktörer. Med all säkerhet har detta bidragit till att det idag saknas en nationell stödform för KKVerna. Det statliga utrustningsbidraget räknar vi inte eftersom stödformen inte är begränsat till KKVer utan även kan sökas av andra organisationer, exempelvis tidskriftsverkstäder. Som namnet antyder är stödet enbart avsett för inköp av utrustning till verkstäderna. Detta stöd har dessutom under senare år skurits ner betydligt. En orsak till KKVernas osynlighet på riksplanet är förstås avsaknaden av pålitlig övergripande statistik. Vi rekommenderar därför att KKV Riks tar på sig att samla in data om

16 KKVerna. Det är också med hänvisning till den kulturpolitiska osynligheten som vi återigen rekommenderar en förstärkning av KKV Riks så att de kan bli en tydlig röst för medlemsorganisationerna. Rekommendationer Nedan följer våra rekommendationer från vårt arbete med studien. Den första delen riktar sig till KKV Riks eftersom vi uppfattar dem som den naturliga motorn i ett förändringsarbete. Men mycket arbete finns också att göra på lokalplanet och de utgör sannolikt grunden för ett förändringsarbete på nationell nivå. Den andra delen riktar sig lokalt. Den tredje delen riktar sig avslutningsvis både till den nationella och lokala nivån. 1. Stärk riksorganisationen - KKV Riks bör ändra systemet med roterande styrelse för att öka kontinuiteten i arbetet.

17 - KKV Riks bör bli mycket bättre på att dokumentera sitt arbete och samla in statistik från sina medlemsorganisationer. En webbaserad databas för statistik vore ett utmärkt redskap. - KKV Riks kan vara en kunskapsresurs medlemsorganisationerna. Vi tänker oss att de kan samla dokument rörande processer och tekniker från de lokala KKVerna och göra dem tillgängliga via sin hemsida. - Den gemensamma identiteten för KKVerna behöver stärkas. Medlemsorganisationerna måste känna ett värde av att tillhöra KKV Riks. På ett övergripande plan kan det handla om enkla åtgärder som en gemensam grafisk profil men arbetet att skapa en gemensam identitet måste grunda sig i medlemsorganisationernas önskningar och målsättningar inför framtiden. - KKV Riks bör ta initiativet och företräda KKVerna nationellt och utgöra en röst i det kulturpolitiska samtalet. 2. Ökad lokal samverkan - Bygg relationer. Vi har beskrivit det stora sammanhang i vilket KKVerna ingår och vilken potential som finns i en effektiv delning av resurser. Vi uppfattar att varje enskild KKV har möjligheten att vara en central nod i ett lokalt nätverk av konstnärlig och kulturell aktivitet. - Behovsinventera både internt och externt. För att vara en intressant samarbetspartner både för konstnärer och i det lokala nätverket är det viktigt att hålla sig uppdaterad med behoven hos de olika aktörerna. - Se ert sammanhang. Vi vill återigen hänvisa till bilden av det kultursystem KKVerna ingår i. Vilka aktörer har ni relationer med idag? Vilka borde ni söka kontakt med? Vilken roll spelar just er KKV i ert lokala kultursystem?

18 3. Professionellare organisation - Professionalisera styrelsearbetet. - Bredda kompetensen. Idag utgörs styrelserna enbart av yrkesverksamma konstnärer. Vi tror att styrelserna skulle vinna på att också kunna välja in exempelvis duktiga strateger, ekonomer, jurister, marknadsförare och personer med erfarenhet av kulturpolitiskt arbete. - Gör tydligare projektbeskrivningar. De projekt som drivs både av KKV Riks och av lokala KKVer har ofta oklara projektbeskrivningar, särskilt vad gäller genomförande och uppföljning. Projekten hade vunnit mycket på en tydligare styrning redan på planeringsstadiet. - Bli bättre på att planera verksamheten långsiktigt. Sätt upp långsiktiga mål och delmål. Skapa en arbetsordning för styrelsen där det ingår att följa upp och utvärdera verksamheten. - Gör en organsationsöversyn. Vi uppfattar att en del KKVer arbetar slentrianmässigt i sin verksamhet och därför är oförmögna till förändring. Exempel på frågor som kan ställas i en översyn: Gör vi rätt saker idag? Har eventuell personal rätt utbildning och rätt arbetsuppgifter? Är vår ekonomiska situation och fördelning av resurser tillfredställande? Om inte, vilka förändringar vill vi ha till stånd?

19 Källförteckning Intervjuer Kjell-Åke Andersson, Arbetsförmedlingen Kultur Väst, Ingemar Andersson, KKV Bohuslän, Cecilia Borgström-Fälth, Kulturförvaltningen Göteborg, Lucia Bruones och Berta Guerra Aredal, KKV Nacka Ulf Carlsson, VSBK, Kennet Derlow och Torbjörn Skogkvist, KKV Nacka Anne Deval, Sici Ekvall, Betty Jarra, KKV Nacka, Mia Frankedal, KKV Göteborg Sara Edström, KKV Luleå / föreningen Syster, Sven-Olof Halvares, chef för konsthallen i Luleå, Erik Holmstedt, DBV Luleå, Leslie Johnson, Konsthögskolan Valand, Lennart Källström, KKV Nacka, Torgny Larsson, KKV Nacka, Dan Lestander, Kim Holmqvist, KKV Luleå, Ann-Kristin Gustavsson, DBV Luleå Kerstin Lindström, KKV Härnösand, Gunnel Oldenmark, Anders Eliasson, Staffan Westerlund, KKV Härnösand, Johan Palzon, KKV Nacka, Anna Persson, Perry Stein, mfl i KKV Nacka styrelse Olivia Reuterswärd, KKV Nacka, Simon Roos, Västra Götlands kultursekretariat, Margit Schiött, projekt Skaparkraft, Zoltan Schnierer, KKV Nacka, Shangowande, KKV Nacka, Kerstin Shnell, Härnösands konsthall Vladimir Stoces, KKV Göteborg Emma Ströde, KKV Göteborg Mats Wikström och Ann-Kristin Gustavsson, DBV Luleå / KKV Luleå, Josef Wideström, Arctic Studios, Erik Åsberg, Statens Kulturråd, Övriga samtal och möten Nätverksträff för Skånes KKVer, Presenation av studien av KKV Göteborg, Presentation av studien av KKV Riks, Riksdagsmotioner och utredningar Motion 1990/91:Kr249 Konstnärsstödet Motion 1996/97:Kr218 Konstnärernas kollektivverkstäder Motion 1997/98:Kr298 Konstens verkstäder Motion 1998/99:Kr240 Stöd till kollektivverkstäder Motion 2001/02:Kr358 Konstens kollektiva verkstäder

20 Motion 2005/06:Kr382 Kulturens kraft och motkraft Motion 2005/06:Kr409 Konstnärernas villkor Motion 2006/07:Fi245 Ekonomisk politik för jobb, rättvisa och hållbar utveckling

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 2009-11-30 1 (5) Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 Plats: KKV-Härnösand Datum: lördagen den 28 november 2009 Före mötet presenterade Carl Forsberg från Nätverkstaden en studie om KKV:erna i Sverige.

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Textilkonst och Sportvagnsträff Kulturcheckens namn Roland Haraldsson Sökande (Namn/Förening) 520612-5717

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Mellanlanda 2009 Kulturcheckens namn Länsbygderådet Sjuhärad Sökande (Namn/Förening) 868401-2795 0320-910

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Att söka pengar och att skapa en projektbudget

Att söka pengar och att skapa en projektbudget Att söka pengar och att skapa en projektbudget Samhällsentreprenör - 2013/2014 Samarbete hellre än projektpengar? Projektet och turnén Hej Sverige Resan för engagemang Stöd och projektmedel var hittar

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Att söka pengar och exempel på projektbudget

Att söka pengar och exempel på projektbudget Att söka pengar och exempel på projektbudget Samhällsentreprenör - 2010/2011 Stöd och projektmedel var hittar vi det? Lokalt, kommunala stöd/projektmedel eller andra lokala aktörer. Exempel i Malmö: Kulturexpressen

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2015 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionstyrelsens ansvar Sid 4 Administrativt centrum Region Öst och Mitt

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd

Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd 96=LEADER II 2001= Leader+ Föreningen Astrid Lindgrens Hembygd verkar lokalt i 4 kommuner

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen 0 KULTURRADET BESLUT GD 2010:352 2010-10-04 Dnr KUR 2010/4183 Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen Sökande Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Nybrokajen 13, 111 48 Stockholm,

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Att söka pengar och exempel på projektbudget

Att söka pengar och exempel på projektbudget Att söka pengar och exempel på projektbudget Samhällsentreprenör - 2012/2013 Samarbete hellre än projektpengar? Projektet och turnén Hej Sverige Resan för engagemang Stöd och projektmedel var hittar vi

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

VILL DU ÖKA DINA MÖJLIGHETER ATT FÅ DET JOBB DU VILL HA? HAR DU BRÅTTOM ATT SKAFFA DIG ETT JOBB?

VILL DU ÖKA DINA MÖJLIGHETER ATT FÅ DET JOBB DU VILL HA? HAR DU BRÅTTOM ATT SKAFFA DIG ETT JOBB? VILL DU ÖKA DINA MÖJLIGHETER ATT FÅ DET JOBB DU VILL HA? HAR DU BRÅTTOM ATT SKAFFA DIG ETT JOBB? Av Kunskap & Kompetens AB kan du förvänta dig en engagerad coach som guidar dig till ett nytt jobb. Individuell

Läs mer

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet 2 Vi ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet genom att ge stöd till omställning och kompetensutveckling, både till

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

KF 43 27 FEBR 2012. Nr 43. Motion av Edip Akay (V) om att inrätta ett interkulturellt råd i Uppsala kommun KSN 2011-0528

KF 43 27 FEBR 2012. Nr 43. Motion av Edip Akay (V) om att inrätta ett interkulturellt råd i Uppsala kommun KSN 2011-0528 KF 43 27 FEBR 2012 Nr 43. Motion av Edip Akay (V) om att inrätta ett interkulturellt råd i Uppsala kommun KSN 2011-0528 Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Föreningens ändamål Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering har som mål att verka för de mänskliga rättigheterna samt ett samhälle präglat av mångfald och respekt för människors

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Vi är en ideell organisation, som stöder start ups och SME-företag i tillväxtfas. Vi stöds och finansieras av det lokala Näringslivet, VGR, Tillväxtverket,

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Handbok för En snabb slant Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan du söka för? 3 Hur du söker e-tjänsten

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Handbok för. projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd

Handbok för. projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd Handbok för projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd Innehållsförteckning Allmänt om projektstöd PRONTO! 3 Ansökningstider 3 Vem kan få projektstöd?

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

MOTIONER TILL KONSTNÄRSCENTRUM ÖST ÅRSMÖTE 2015

MOTIONER TILL KONSTNÄRSCENTRUM ÖST ÅRSMÖTE 2015 MOTIONER TILL KONSTNÄRSCENTRUM ÖST ÅRSMÖTE 2015 Kulturrådet poängterar angående bidragen till Konstnärscentrum att man vill ha en gemensam ansökan från KC- regionerna, och man påpekar att samordning och

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

Handbok för. Ateljéstöd. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats ateljéstöd

Handbok för. Ateljéstöd. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats ateljéstöd Handbok för Ateljéstöd En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats ateljéstöd Innehållsförteckning Ateljéstöd 3 Allmänt om ateljéstöd 3 Vem kan få ateljéstöd? 3 Hur länge kan man

Läs mer

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Mångfaldsorientering en tillväxtfråga OECD:s Territorial Review for Stockholm (2006/2010): bristande integration på arbetsmarknaden största hot för tillväxt

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer