3 Förutsättningar Umeå-Luleå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3 Förutsättningar Umeå-Luleå"

Transkript

1 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling 3 Förutsättningar - Det övergripande ändamålet med Norrbotniabanan är att bidra till långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Målet har ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner, som är beroende av varandra och som tillsammans bidrar till den hållbara utvecklingen. I följande kapitel beskrivs förutsättningarna på systemnivå för Norrbotniabanan. Norrbottens län 3.1 Befolkning och större industrier Norra norrlandskusten består av ett pärlband av städer och större tätorter (figur 3.1.1). De industriella produktionsvärdena är höga baserat på ett väl fungerande samspel med inlandets viktiga råvaruproduktion och kuststråkets tillverkningsindustri (figur 3.1.2). Kapacitetsbrist råder på Stambanan genom övre Norrland som har ett av landets viktigaste godsflöden. Avstånden är dessutom alltför långa för att med buss och bil uppnå tillräckligt korta restider och önskat inbördes samspel mellan kuststäderna. Befolkningen i kustkommunerna, Robertsfors,, och uppgår sammantaget till invånare. På finska sidan, som är tätare befolkad, tillkommer cirka invånare inom 200 km från Haparanda och härvid främst längs bottenvikskusten. Haparanda/ Tornio Malmbanan mot /Narvik B A Carlssons Såg ( ton) Boden kommun har cirka invånare. Industrin domineras av pappers- och trävaruindustri, bl.a. genom bolagen Smurfit Kappa Kraftliner, SCA Packaging, SCA Skog och Setra sågverk. I finns även plastvarutillverkning genom främst ABB Plast samt flera småföretag. Plannja ( ton) E4 hamn (1,8 milj./ton) E4 Tätortsbefolkning Narvik Gällivare Wallmarks Såg ( ton) Rovaniemi 14 är Sveriges största stad utan persontrafik på järnväg. kommun har cirka invånare. är av tradition en viktig industristad med bl.a. Boliden och Rönnskärsverken som särskilt betydelsefulla arbetsplatser. Rönnskärsverken framställer koppar, silver och guld av malmer från Aitikgruvan och Skelleftefältet. Alimak, Metso Minerals och Trelleborg Skega är exempel på andra viktiga industrier som utvecklats baserat på Bolidens verksamhet. Storuman hamn (1,9 milj./ton) E4 Boliden Rönnskärsverken ( ton) Västerbottens län Martinssons ( ton) Boden Arvidsjaur Bottenviken Kraft ( ton) Kuusakoski ( ton) Robertsfors Robertsfors är med invånare den minsta kommunen i stråket. Näringslivet består till stor del av tillverknings- och verkstadsindustri. SSAB Tunnplåt ( ton) LKAB hamn (7 milj./ton) ( ton) Smurfit Kappa Kraftliner ( ton) Setra ( ton) SCA Skog ( ton) SCA Packaging ( ton) Kåge Såg ( ton) är länscentrum och har genom Tekniska universitet stor betydelse för regionens kompetensförsörjning. kommun har drygt invånare och är den mest expansiva kommunen i norra Sverige. har som utbildnings- och sjukvårdsstad samt länscentrum stor offentlig sektor. Dessutom har betydelsefull tillverkningsindustri, bl.a. Volvo lastvagnar och Komatsu Forest. hamn har stora godsflöden, bl.a. via färjeförbindelsen med Vasa och dagliga avgångar. har även omfattande pappers- och trävaruindustri genom SCA Packaging, SCA Containerboard och SCA Skog. Outukumpu ( ton) Älvsbyn har cirka invånare. är den främsta hamnstaden för EU:s viktigaste gruvregion och har betydande stål- och tillverkningsindustri med företag som exempelvis SSAB Tunnplåt, Gestamp HardTech, Plannja och Ferruform. har också stora företag inom IT-sektorn. Hamnen i är Norrlands största och hanterar huvudsakligen järnmalm från Malmberget och kol till SSAB i och till Malmberget. Kalix Kalix Kemi Uleåborg Robertsfors Vindeln E4 Lycksele Robertsfors Sollefteå Kramfors Vasa Örnsköldsvik Figur Tätortsbefolkning och järnvägsnät (2000) i Bottenviksregionen (Källa: ÅF-Infraplan, bearbetad statisik från SCB och FinStat). Vännäs ICA Handlarna ( ton) Botniabanan mot Sundsvall/Stockholm Dåva kraftvärmeverk ( ton) SCA Packaging ( ton) SCA Skog ( ton) hamn (2 milj./ton) Godsgenererande verksamheter längs norrlandskusten mellan och (ton/år 2004) (Källa: ÅF-Infraplan).

2 Gemensamt kapitel för samtliga järnvägsutredningar för Norrbotniabanan 3.2 Transportinfrastruktur Malmbanan mot /Narvik Morjärv Järnväg Järnvägssystemet i norra Sverige har mycket stor betydelse för godstransporter. Godsflödena påverkas dock negativt av rådande kapacitetsbrister. Persontrafiken hämmas även mer av att kustjärnväg saknas norr om Härnösand. Härigenom har erforderligt samspel och regionförstoring mellan kustorterna inte blivit möjligt. Botniabanan Botniabanan, den nya kustjärnvägen mellan Ådalen och, beräknas vara klar Den innebär att kustorterna, Nordmaling och Örnsköldsvik binds samman inbördes samt med övriga kustorter söderöver. Dessutom fördubblas kapaciteten för godstågen, som också får minskad störningskänslighet. Banan byggs enkelspårig med en teknisk och geometrisk standard som medger hastigheter upp till 250 km/tim för persontåg, och maximal lutning på 10, vilket ger tillåtna vagnvikter på cirka ton med ett lok. Ådalsbanan Ådalsbanan sträcker sig mellan Sundsvall och Långsele, via Härnösand och Kramfors. Banan är enkelspårig och har låg geometrisk standard. Botniabanan ansluter till Ådalsbanan strax norr om Kramfors. För att klara kapacitetskraven från Botniabanetrafiken kommer Ådalsbanan att rustas upp/läggas om på särskilt begränsande delsträckor. Stambanan genom övre Norrland Lokaliseringen valdes av kostnadsskäl och av militärstrategiska skäl. Dagens krav på största tillåtna lutning på 10 var standard redan på 1800-talet. Av kostnadsskäl sänktes kravet på lutning för Stambanan till 16,7. ATC infördes under perioden för att öka säkerheten, möjliggöra enkelbemanning på loken samt öka kapaciteten. Idag kan man resa mellan och på cirka 4 timmar. Detta motsvarar en medelhastighet på 68 km/tim. Möjligheterna till ytterligare förbättring av medelhastigheterna är emellertid mycket begränsade. Haparandabanan g Haparandabanan ingår i TEN-nätverket och sträcker sig mellan Boden och Haparanda, där banan ansluter till det finska järnvägsnätet. För närvarande pågår upprustning av järnvägen sträckan Boden-Morjärv-Kalix. Banan kommer att få en ny, kustnära sträckning mellan Kalix och Haparanda, vilket ger stärkta förutsättningar för framtida tranporter från/till Finland och nordvästra Ryssland. Dessutom förbättras förutsättningarna för att åter bedriva persontrafik på banan. Malmbanan E4 Sunderbyn C Älvsbyn Antnäs Stambanan genom Övre Norrland Rosvik Norrfjärden havsbad Jävre E4 Bottenviken Väg E4 längs norrlandskusten har betydande flöden, cirka fordon per dygn på sträckorna mellan de större orterna och uppemot fordon per dygn genom de större städerna. Byske Kåge/Ersmark Bastuträsk Hamn Bureå Västerbottens län E4 förbinder orterna längs norrlandskusten och fortsätter vidare in i Finland. Genom Norrbotten har E4 relativt god standard och framkomlighet. E4 har förbifarter i nära anslutning till och. Genom Västerbotten förekommer standardbrister mellan Bureå och Robertsfors och på delsträckor mellan Robertsfors och. E4 går centralt genom och och förbifarter planeras. E10 mellan Narvik och samt E12 Mo i Rana- (-VasaHelsingfors) har viktiga roller för bl.a. norsk och finsk transittrafik med gods samt resor av turismkaraktär. Haparandabanan mot Finland Boden Malmbanan är den järnväg i Sverige som har de största godsvolymerna. Banan ingår i TEN-nätverket, är enkelspårig med mötesstationer, och sträcker sig mellan Boden och Riksgränsen. Vid Riksgränsen fortsätter banan under namnet Ofotenbanan vidare in i Norge till Narvik. Malmbanan inkluderar även anslutningarna från Gällivare till LKAB:s gruva i Vitåfors/Malmberget samt från Råtsi (söder om ) till Svappavaara med anriknings- och pelletsverk. Vägsystemet har störst betydelse för lokala och inomregionala resor samt godstransporter. För norra Sverige har vägsystemet också stor betydelse för interregionala resor beroende på att järnvägssystemet idag inte ger önskvärda kopplingar inom landsdelen och till/från övriga Sverige. Kalix äcknin Ny str flygplats E4 Burträsk Lövånger Bygdsiljum Ånäset Robertsfors Vindeln Bygdeå E4 Vännäs Sävar C Ö Botniabanan mot Sundsvall/Stockholm Figur Transportinfrastruktur i norra Norrlands kustband (Källa ÅF Infraplan). Järnväg Väg Resecentrum/ Järnvägsstation Godsbangård Flygplats Hamn Stambanan genom övre Norrland är definierad som sträckan mellan Bräcke och, inklusive Vännäs-. Stråket ingår i det Europeiska transportnätverket, TEN, vilket består av utpekade transportstråk i EU. Banan är enkelspårig med mötesstationer. De långa avstånden mellan mötesstationerna innebär att kapaciteten begränsas. Stambanans främsta uppgift är att hantera stora godsflöden mellan norra och södra Sverige. Banan byggdes under 1800-talets senare hälft, är kurvig och har branta lutningar. Detta hindrar den tunga godstrafiken från att ha samma tågvikter som järnvägstransporter i södra Sverige, vilket innebär högre transportkostnader för exportintensiv svensk industri. Haparanda/ Torneå 15

3 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling Hamnar hamn i Holmsund hanterar årligen cirka 2 miljoner ton. Färjeförbindelsen över Kvarken är betydelsefull både för gods- och passagerartrafik. hamn hanterar cirka 1,9 miljoner ton/år (2005). Volymerna består till huvudsak av bulk som skogsprodukter, smältmaterial och färdigprodukter till/från Rönnskärsverken samt stålämnen, skrot och sågade trävaror. hamn vid Haraholmen hanterar cirka 1,7 miljoner ton/år (2005), huvudsakligen skogsprodukter, kraftliner och pappersmassa. hamn hanterar årligen cirka 7 miljoner ton (2005). Bulkgods, främst järnmalmspellets från Malmberget, och kol står för huvuddelen av volymen. Narviks hamn hanterar cirka 15,5 miljoner ton/år och är LKAB:s viktigaste ut- och inskeppningshamn av främst järnmalmspellets från och oljeprodukter. Hamnen hanterar även containers. Flyg Flygsystemet har avgörande betydelse för långväga resor från/till norra Sverige. Linjeutbudet fokuserar på Arlanda. flygplats är Sveriges sjätte största flygplats i passagerarantal, drygt passagerare år 2006, med inrikes avgångar samt chartertrafik. Antalet dagliga avgångar till/från Stockholm uppgår till 16 st. År 2005 hanterades även cirka ton post, vilket gör den till Sveriges näst största postflygterminal. flygplats ligger cirka 15 km söder om och har 8 dagliga avgångar till Stockholm och även viss chartertrafik hade flygplatsen passagerare. Airport (tidigare benämnd Kallax flygplats) är Sveriges femte största flygplats med passagerare Airport har 17 dagliga avgångar till/från Stockholm och dessutom reguljära avgångar till/från /Tromsö samt chartertrafik. Flygplatsen, som även har militär funktion, har landningsbana på meter för att kunna hantera internationella fraktflyg. Terminaler Godsterminaler Godsterminaler i nära anslutning till godsgenererande verksamheter och med rationella funktioner har avgörande betydelse för att tillgodose effektivt samspel mellan transportslagen och därmed näringslivets transportbehov. Hamnar och järnvägsterminaler hanterar de stora volymerna. Nyttan avspeglas dock inte endast i de volymer som hanteras. Flygfraktterminaler och bussgodshantering har viktiga roller för exempelvis snabba leveranser av reservdelar och andra försändelser av smågods. Större godsterminaler i stråket finns i (kombi, post, etc), hamn, hamn, hamn, hamn och /Gammelstad (kombi). Resecentrum/järnvägsstationer En attraktiv kollektivtrafik förutsätter terminaler med centrala lokaliseringar och rationella och attraktiva funktioner för personresor. Hanterade ton vid hamn (över kaj, 1000-tal) Enhetsgods Olja Övrig flytande bulk Skogsprodukter Järn- & stålprodukter Övrig torrbulk Annan last Dubbelturer /dag < >20 Inför trafikeringsstarten av Botniabanan byggs i ett nytt resecentrum ( Ö) i anslutning till Norrlands universitetssjukhus och universitet. C kommer att uppgraderas för att svara upp till kraven på ett modernt resecentrum. Bodens resecentrum har under 2005/2006 omvandlats för att kunna ta emot såväl järnvägstrafik som busstrafik. Figur Stambanan genom övre Norrland är både backig och krokig, vilket begränsar vagnvikterna och hastigheten. Sundsvall Gävle Figur Norrlandskustens hamnar hanterar stora godsmängder (Källa: ÅF Infraplan, bearbetad statistik från Sveriges hamnar 2005). Figur Flygsystemets uppbyggnad (Källa: ÅF Infraplan). 16

4 Gemensamt kapitel för samtliga järnvägsutredningar för Norrbotniabanan 3.3 Trafikering och resande Godstrafik Eftersom industrin inom regionen bidrar till stora delar av landets export är transportflödet söderut dubbelt så stort som flödet norröver för såväl järnväg som sjöfart. Lastbilstrafiken inom norra Sverige har betydligt lägre andelar, men har något större norrgående flöden än södergående. Järnvägstransporter De större godsgenererande industrierna längs norra norrlandskusten transporterar redan idag stora mängder gods på järnväg. Detta gäller särskilt SCA Packaging, Göteborg Atlanten USA/Canada/ Storbritannien Trondheim Mo i Rana Bodö Östersund Östersjön Sundsvall Gävle Stockholm Harstad Narvik Gällivare Karleby Bottenviken Boden Uleåborg Helsingfors SCA Contaninerboard och SCA Skog i, Boliden Rönnskärsverken i, Smurfit Kappa Kraftliner, SCA Packaging och SCA Skog i samt SSAB Tunnplåt i. Dessa industrier nyttjar egna trafikupplägg, sk systemtåg, som behöver beaktas vid utformningen av Norrbotniabanan. Övriga transporter sker med lastbil och med båt. Systemtransporter står för en väsentlig andel av volymerna på Stambanan genom övre Norrland. Merparten av de drygt 30 godstågen per dygn är systemtåg. Stålämnen, kopparämnen, papper och pappersmassa, timmer, sågade trävaror, lastbilshytter samt färskvaror transporteras i nord-sydlig riktning. Rovaniemi Kemi Flödena ökar Kotka På lång sikt Salla Kajaani Ledmozero Ala- Kurtti St Petersburg Murmansk Kostamus Sortavala Ladoga Barents hav Miljoner nettoton per bankm Kirovsk Belomorsk Kotskoma < km Kolahalvön Archangelsk Severdovinsk Onega Petrozavodsk Kargopol Onega Figur Godsflöden på järnvägsnätet i norra Norden och nordvästra Ryssland. Norra Sverige har sedan ett sekel mycket stora godsflöden på järnväg. Ytterligare flödesökningar kan förväntas baserat på norrländsk industri. Dessutom förväntas en utveckling av internationella godsflöden främst från/till nordvästra Ryssland. Röda pilar symboliserar potentiell transportlänk (Källa: ÅF Infraplan). Vita havet Systemtransporter: Transporter av stora volymer i hela tågsätt. Transporten går oftast direkt mellan anläggningar/industrier med egna spår. Idag går bl.a. papper och pappersmassa, sågade trävaror, järnmalm, kopparkoncentrat och kopparämnen samt lastbilshytter som systemtransporter. Vagnslasttransporter: Förekommer i hela Sverige från enstaka vagnar i det finmaskiga bannätet till större vagnvolymer och frekvens. Gemensamt är att vagnarna kopplas samman med andra vagnar med andra destinationer till hela tåg från en utgångsstation och fördelas/ sammansätts på nytt i andra terminaler. Kombitrafik: Går med särskilda lastbärare mellan kombiterminaler, där gods omlastas till lastbil eller båt för att nå sin slutdestination. Stålämnestransporter -Borlänge, Stålpendeln, är det enskilt största systemtågsupplägget i kuststråket. Idag går 21 turer per vecka à ton. (Det krävs tre lok för att kunna dra denna tågvikt på den backiga Stambanan). Inom kort planeras höjning till ton per tågsätt. Exempel på andra viktiga systemtågsupplägg är Kopparpendeln (Skelleftehamn-Helsingborg), Aitikpendeln (Aitik-Skelleftehamn), Outokumpupendeln (Torneå-Avesta) och SCA-pendeln (-Holmsund-Skövde). Vägtransporter E4 har mycket stora godsflöden. De senaste åren har lastbilstransporterna tagit ytterligare marknadsandelar från järnvägen, som dock fortfarande är klart dominerande. Transittransporter, dvs. utländska lastbilar som passerar genom Sverige, står för ca 1 procent av de totala vägtransporterna i Sverige. Styckegods och förädlade trävaror står för merparten av de södergående lastbilsflödena medan verkstadsindustrin står för avsevärt mindre andelar. De norrgående lastbilsflödena, cirka 20 procent av de totala norrgående flödena, består främst av styckegods och jordbruksprodukter/livsmedel. Sjöfart Sjöfartsflödena består till stora delar av malm, stålämnen och förädlade skogs- och trävaror söderöver. Norrut transporterar sjöfarten huvudsakligen oljebaserade produkter och insatsvaror till industrin. Trondheim Östersund Ånge 7 Narvik Kramfors Tromsö 5 milj ton Gällivare Härnösand Sundsvall Söderhamn Gävle Örnsköldsvik Boden Figur Godsvolymer per transportslag i norra Sverige (Källa: ÅF Infraplan). Godsflöden 2000 Miljoner nettoton per år Järnväg Sjöfart km Tryggare transporter av farligt gods Järnvägssystemet transporterar farligt gods på ett betydligt säkrare sätt än lastbilstrafiken. Ungefär 2,4 miljoner ton farligt gods transporteras årligen på järnväg i Sverige jämfört med omkring fem gånger mer som körs på väg (12,4 miljoner ton). Transportsträckorna på järnväg är vanligen betydligt längre än på väg, vilket innebär att cirka 40 procent av allt transportarbete avseende farligt gods på land sker på järnväg. Kalix Vasa 11 milj ton ,5 Haparanda Uleåborg Lastbil 17

5 Persontrafik Medan ortsystemet i mellersta och södra Sverige har resmönstret utspritt i många olika riktningar, har norra Sverige ett påtagligt nord-sydligt mönster. Flödena längs norrlandskusten är därför betydligt större än vad man ser i andra områden med samma befolkningstäthet. Avsaknad av järnväg längs den befolkningstäta norrlandskusten innebär att busstrafiken är omfattande mellan orterna. Idag körs 22 dubbelturer (dvs. 22 turer i varje riktning), mellan och. - har 12 dubbelturer och - har 30 dubbelturer med bussar. Tågutbudet i norra Norrland hösten 2006 består av två dubbelturer nattåg Göteborg/Stockholm-/Narvik, två dubbelturer Boden-, en dubbeltur - och en dubbeltur -, den sistnämnda med motorvagnståg. Tågrestiderna är idag konkurrenskraftiga med busstrafiken i stråken Narvik- och Boden-Vännäs- samt i andra längre resrelationer. Restiden - är ungefär densamma med tåg som med buss, men busstrafiken är idag mera konkurrenskraftig beroende på högre turtäthet och större mellanmarknad (främst och ). Persontransporter på Norrbotniabanan kommer att bedrivas som interregional snabbtågstrafik, regional snabbtågstrafik och nattågstrafik. Planerad trafikvolym på banan innebär att persontåg och godståg fördelas ca 60/40 mellan och. Mellan och kommer persontågen att svara för ca 75 procent av trafiken, se figur Bodö Avgörande för Norrbotniabanans funktion för persontrafiken är dels sträckningen för att nå viktiga målpunkter, dels resecentras lokalisering och utformning, dels bra samordning med andra transportslag. Tåg/dygn Sträcka Person Gods Mo i Rana Totalt Figur Planerad tågtrafik på Norrbotniabanan. Resflöden Trafikflödena, i den idag dominerande vägtrafiken, är särskilt höga på sträckorna -Robertsfors och - (-Boden). Narvik Dagens begränsade tågtrafik består främst av nattågstrafik till/från Stockholm/Göteborg samt begränsad dagtågstrafik på Malmbanan och Stambanan. Trafiken är påtagligt långväga och har mycket låg andel av resandet i övre Norrland frånsett persontågstrafiken på Malmbanan som har hög marknadsandel. Total marknad 2000 xxxx yy% Resor per dygn okänt Antal resor Kollektivandel Tåg Buss Bil Färja Flyg Data för Finland och -Haparanda avser år Bussresor i Finland är en skattning. Arvidsjaur 31% 2% % 1% 1600 Gällivare Boden 9% 4% % 8% 3000 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Kalix % 10% 8% 2000 Haparanda/Torneå % 2% Utställningshandling Till följd av dagens bristfälliga tågtrafikstandard står biltrafiken för den absoluta merparten av resandet, särskilt längs kuststräckan. Viktiga orsaker är dels dagens långa tågrestider, dels att Stambanan trafikerar cirka 5-8 mil in i landet, långt från det befolkningstäta kuststråket. Endast Malmbanestråket har idag betydande tågtrafikandelar, vilket beror på konkurrenskraftiga restider som kommer av att järnvägssträckan är kortare än vägssträckan. Pajala Rovaniemi Kemi mot Murmansk/ Archangelsk 37% 6% % 4% 7700 Storuman % Uleåborg Lycksele % Robertsfors 18 Figur X2000 är ett exempel på tågtyp för interregional snabbtågstrafik. Trondheim % Åre % % % % 900 Östersund % 600 Kramfors Sollefteå 5% 1% % 11% 7% % % % % % % Örnsköldsvik mot Stockholm mot Helsingfors Figur Trafikutbud med tåg, buss och flyg 2000 (Figuren kommer att uppdateras till Utställningshandling i de stråk som berörs av det framtida tågtrafiksystemet (Källa: ÅF Infraplan). OBS! OBS! Ånge Grönt och Rött har bytt. Härnösand Se legend. Dock är flödena bara justerade ner till Härnösand. Orsak: brådis. / Erik Sundsvall Vasa

6 Gemensamt kapitel för samtliga järnvägsutredningar för Norrbotniabanan 3.4 Näringsliv och arbetsmarknad Norra Sverige har stora produktionsvärden De industriella produktionsvärdena är höga i Västerbottens och Norrbottens län, cirka 85 miljarder kronor/år (SCB, 2005). I angränsande Torneå ligger Outokumpu, ett av världens största stålverk (rostfritt stål), som har ett produktionsvärde på cirka 23 miljarder kr/år. Norra Sverige har mycket stora naturresurser i form av malm och skogsråvara. Norrbottens järnmalm står för nära 90 procent av produktionen inom EU. Aitik i Gällivare och fältets fyndigheter av koppar, zink och guld står också för betydande delar av produktionen inom EU. Dessa råvarutillgångar har stor betydelse för den svenska ekonomin genom att de förädlas i olika utvecklingssteg i hela landets industriella system. Totalt producerar det svenska, metallbaserade industrisystemet för mer än 435 miljarder kronor per år, vilket inte varit möjligt utan malmförekomsterna och tillhörande industritradition. Detta understryker dessutom behovet av ett effektivt transportsystem såväl för gods som för persontrafik. Skogs- och trävaruindustrin i Västerbotten och Norrbotten står för cirka 10 procent av rikets produktion, eller cirka 23 miljarder kr/år. Exportprodukterna är främst papper, massa samt sågade och hyvlade trävaror. Såväl gruv- och metallindustrin som den skogsbaserade industrin har varit påtagligt innovationsdrivande för att klara den egna konkurrenskraften. Dessa näringsgrenar har härigenom stimulerat maskin- och utrustningstillverkande industri och kunskapsföretag i hela landet, som står för betydande, tillkommande nettoexportvärden. Gruv- och metallvaruindustri Sverige är EU:s främsta gruvland med stora fyndigheter och betydande produktion särskilt i Norrbottens och Västerbottens län. Gruvnäringen, dess anknytande näringar och fortsatta förädlingssteg står för höga industriella produktionsvärden motsvarade värdet mer än 435 miljarder kronor i landet som helhet, figur Exportandelen är hög och leder i fortsatta förädlingssteg till höga produktionsvärden inom EU som helhet. Gruvnäringens innovationsdrivande roll för anknytande näringar har skapat förutsättningar för maskin- och utrustningstillverkande industri och IT/Telekom för gruvnäringens olika moment. Samspelet och synergierna mellan företagen inom olika branscher och inom föräd- Industriellt produktionsvärde mdkr, Östersund Sundsvall Gävle Gällivare Örnsköldsvik lingskedjan, har bidragit till internationell konkurrenskraft för inblandade företag. För att den viktiga industrin i övriga landet och inom EU, som baserar sin produktion på malm och metall skall klara konkurrenskraften krävs ett effektivt och robust transportsystem. Skogsbaserade näringar Den skogsbaserade industrin (massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin) står för den största delen av exporten från norra Sverige. Exportprodukterna är främst papper, massa samt sågade och hyvlade trävaror. Industrierna har ledande positioner inom Europa. T.ex är Smurfit Kappa Europas största kraftlinerfabrik. Nya nischer är på framväxt, t.ex. skogsbaserade biobränslen. GRUVRELATERADE NÄRINGAR Gruvor och utvinningsindustri, stål- och metallindustri samt maskinindustri Produktionsvärde år Mkr Mkr 500 Mkr Gruvor och övrig utvinning förädlingssteg Stål- och metall & metallvaruindustri förädlingssteg Maskinindustri Östersund Sundsvall Gävle Torneå Konkurrenskraft i åtföljande förädlingssteg kräver stärkt transportinfrastruktur Figur redovisar produktionen i den skogsbaserade industrin år Vidareförädlingen av Norrlands sågade trävaror sker till viss del inom regionen, bl.a. till spånplattor, limträ, småhus och träbroar, men det mesta av trävarorna vidareförädlas utanför regionen. Detta innebär att råvaran från norra Sverige ger ett väsentligt ekonomiskt utbyte i andra delar av landet och inom landet. Industrin i Norrland har utvecklat ledande kompetens kring skogsråvarans utvinning och förädling. Klustret inom skogsbrukets mekanisering. Vindeln, Malå, och har internationell dignitet och exporten kräver effektiva transportlösningar. SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK Årlig genomsnittlig skogsproduktion, MSEK 300 MSEK Östersund Sundsvall Gävle Norra Skogsägarna Setra Billerud Smurfit Kappa SCA Setra SCA M-Real Ökade förädlingsgrader har stor betydelse för långsiktig konkurrenskraft och tillväxt. Från 2000 till 2005 har det industriella förädlingsvärdena i Sverige ökat med 14 procent, medan förädlingsvärdena i de två nordligaste länen ökat med 56 procent. För EU:s interna försörjning av strategiska råvaror är det av stor betydelse att de infrastrukturella förutsättningarna medger långsiktigt hållbara förutsättningar. Norrbotniabanan har härvid stor betydelse eftersom den skapar förbättrade förutsättningar för hållbar råvaru- och produktförsörjning från såväl norra Sverige som norra Norge, norra Finland och nordvästra Ryssland. Göteborg Arvika Halmstad Helsingborg Malmö Karlstad Linköping Karlskrona Oskarshamn Kalmar Förädlingsvärde per sysselsatt, jmf med rikssnitt > > -300 Figur Industrin i norra Sverige har högre förädlingsvärde/sysselsatt jämfört med rikssnitt. Efter stagnation av utvecklingstakten i slutet av 1990-talet och början på 2000-talet är nu tillväxten klart högre än rikssnittet (Källa: ÅF Infraplan, bearbetad statistik från SCB och FinStat). Visby Göteborg Halmstad Malmö Karlstad Linköping Karlskrona Kalmar Visby Totalt 435 Mdr kronor per år Figur Den malm- och metallbaserade industrin i Sverige baseras i hög grad på gruvorna i, Malmfälten, Skelleftefälten och i Västerbottens inland (Källa: ÅF Infraplan, bearbetad statistik från SCB). Göteborg Halmstad Malmö Karlstad Linköping Karlskrona Kalmar Figur Produktionen i den skogsbaserade industrin baseras i väsentlig grad på skogsråvara och industrier i norra Sverige. Exportintensiteten är hög (Källa: ÅF Infraplan, bearbetat statistik från SCB). Visby 19

7 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling Marknader för den norrländska industrin För utbyggnaden av järnvägsnätet behöver blicken lyftas för att se såväl nationella som internationella samband, såväl befintliga som potentiella. En viktig potential är ökat samspel med nordvästra Ryssland, som stärker ökade krav på järnvägsinfrastrukturen. De största marknaderna för svensk och norrländsk industri finns i Västeuropa och Norden. När EU:s inre marknad nu ökat, bl.a. med Polen, Estland, Lettland och Litauen, har nya marknader öppnats med ekonomier som växer successivt från en låg nivå till vår relativt höga nivå. Stor variation i näringslivssammansättning,, Gällivare, och Kalix har särskilt stora andelar sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Samtidigt har och /Boden särskilt höga andelar anställda inom offentlig sektor. Denna variation leder med dagens restider till obalanser, men kan med modern tågtrafik att leda till inbördes komplettering av näringslivsutbudet och ökad dynamik bland företag och verksamheter. Sysselsättningen inom högre utbildning och forskning har stor betydelse för att långsiktigt klara produktionsutveckling, produktutveckling, marknadsföring etc inom tillverkningsindustri och övriga branscher. Näringslivsstruktur (dagbefolkning) Tillverkning Tjänster Offentlig sektor Gällivare Barentsregionen har stor potential att utvecklas till ett viktigt råvaruområde för det norrländska näringslivet och för hela EU, bl.a. genom rika tillgångar på skog, malm, mineraler, olja och gas. Barentsregionen med nordvästra Ryssland blir dessutom successivt en alltmera intressant, potentiell avsättningsmarknad för de norrländska industrierna. Såväl EU-projekt som Banverkets Framtidsplan pekar på flera framtida prioriterade godsstråk i öst-västlig riktning. Förbättrade transportmöjligheter i österled skapar förutsättningar för nya handelsupplägg och nya samarbetsmöjligheter och ställer samtidigt ökade krav på det nord-sydliga stråket Bottniska korridoren. Detta består förutom av Norrbotniabanan även av Botniabanan, Ådalsbanan och Ostkustbanan i samspel med Norra Stambanan vidare via Godsstråket genom Bergslagen. North-East-West Freight Corridor och Barents Link North-East-West Freight Corridor (NEW-Korridoren), se även kapitel 1.6, är ett projekt som studerar möjligheten att utveckla en transportrutt för storskalig containertrafik mellan Nordamerika och Ryssland, via Skandinavien. Lycksele Jokkmokk Älvsbyn Boden Robertsfors Kalix Torneå Uleåborg Rovaniemi Korridoren bygger på att det är mycket kortare avstånd mellan Narvik och Moskva än Rotterdam-Moskva, likaså är det kortare över havet från Kanada och USA till Narvik än till Rotterdam. Norra Sverige har en nyckelroll i att skapa en effektiv förbindelse längs denna korridor, där Norrbotniabanan, tillsammans med Malmbanan och Haparandabanan, utgör en viktig del på sträckan i förbindelsen mellan den isfria hamnen i Narvik via Finland och över till Ryssland. Örnsköldsvik Sundsvall Gävle Vasa Figur Näringslivsstruktur, 2004 (Källa: ÅF Infraplan, bearbetad statistik från SCB och FinStat). 20

8 Gemensamt kapitel för samtliga järnvägsutredningar för Norrbotniabanan Andra näringar Troms fylke Turism Besöksnäringen i norra Sverige är betydelsefull. Inte bara för regionens sysselsättning utan även för handelsbalansen och för folkhälsan för ett betydligt större geografiskt område. Narvik Besöksnäringen i vissa delområden är starkt beroende av järnvägstrafiken. Järnvägstrafikens betydelse kommer dessutom att bli större till följd av klimathotet, som påtagligt kommer att påverka turismen både regionalt och globalt Norrlandsnattågen har för turisterna och besöksnäringen särskild betydelse till/från Lapplandsfjällen// Narvik och Jämtlandsfjällen, men har även betydelse till/från städerna och badorterna längs norrlandskusten. Lapplandsfjällen har ovanligt hög beläggning sommartid, främst genom besökande fjällvandrare, men har också en lika stor vinterbeläggning. Jämfört med landets övriga fjällregioner är balansen besökare sommar-vinter avsevärt bättre. Den restidsmässiga tillgängligheten är emellertid betydligt sämre för norra Norrlands inland, vilket innebär att marknadspotentialerna inte kan tas tillvara fullt ut. Potentiellt ökat samspel inom besöksnäringen mellan anläggningar i Lapplandsfjällen och kompletterande utbud i området Narvik/Lofoten begränsas också. Gästnätter inkl camping jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Bodö Mo i Rana Hemavan/ Tärnaby Gällivare Jokkmokk Uleåborg Utöver turismen i fjällområdena finns omfattande turism även i kustområdena som sommartid har goda badtemperaturer och många soltimmar. Norska besökare står för en stor del av sommarturismen till de norrländska havsbaden. Även turister söderifrån besöker anläggningar längs norrlandskusten, varvid särskilt och Byske havsbad har stora besöksvolymer och många gästnätter. Skattat antal för kommuner med färre än 5 anläggningar Lycksele Haparanda/Torneå befinner sig i en kraftfull omvandling, bl.a. genom att städerna utvecklar ett gemensamt stadscentrum. Världens nordligaste IKEA-varuhus har nyligen invigts i det gemensamma centrumområdet och bedöms få cirka 1 miljon besökare per år. Åre Figur Antal gästnätter på kommersiella anläggningar och campingplatser, per kommun, 2004 (Källa: ÅF Infraplan, bearbetad statistik från SCB och FinStat). 21

9 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling Arbetsmarknad Sysselsättning Läns- och utbildningscentra har fått allt större betydelse för arbetsmarknadernas funktion. Sverige som helhet och i synnerhet norra Sverige har sedan flera decennier haft påtaglig obalans mellan arbetsmarknaderna för män och för kvinnor. Läns-, utbildnings- och sjukvårdscentra har av tradition haft bra arbetsmarknader för kvinnor, medan industriorter och periferiorter ofta haft mycket bristfälliga arbetsmarknader för kvinnor. Jämfört med männens arbetsmarknader greppar de geografisk obalanserna för kvinnor över betydligt längre avstånd, vilket innebär att erforderliga restider för att nå kompletterande arbetsmarknader är förhållandevis längre för kvinnor än för män. Den starkaste arbetsmarknaden för kvinnor i norra Sverige finns i. Boden har också hög sysselsättningsgrad för kvinnor, starkt beroende av lokaliseringen av sjukhuset (tidigare i Boden och nu i Sunderbyn mellan Boden och ). Trots rollen som läns- och utbildningscentrum ligger under rikssnitt vad gäller förvärvsfrekvens för kvinnor, men gör en successiv upphämtning. och Boden har utvecklats mera till en integrerad arbetsmarknad beroende på relativt korta inbördes restider. har till följd av sjukhuset, turismen och den kommunala förvaltningen relativt god sysselsättning bland kvinnor, strax under rikssnitt. har något bättre förvärvsfrekvens för kvinnor än rikssnitt, efter att tidigare ha legat under rikssnitt. s förhållandevis goda siffror är dock en följd av tidigare relativt stor utflyttning av kvinnor. En viktig orsak är att arbetsmarknaden inte har tillräckligt utbud och att kompletterande arbetsmarknader saknas inom dagspendlingsrestid. Robertsfors har under senare år fått förbättrad sysselsättning för kvinnor genom ökat pendlingsutbyte med. Det samlade underskottet av arbetstillfällen för kvinnor är större än vad som framgår från den offentliga statistiken, eftersom de kommuner som har låga förvärvsfrekvenser för kvinnor dessutom vanligen har ackumulerade kvinnounderskott p.g.a. utflyttning. (I sin tur har detta medfört födelseunderskott för dessa kommuner). För män har de norrländska industrikommunerna sedan decennier haft goda förvärvsfrekvenser under högkonjunktur beroende på det avsevärda industriinnehållet. Näringslivsstrukturen förändrats fortlöpande i hela landet. Universitetskommuner som har numera särskilt höga förvärvsfrekvenser även för män beroende på differentierad arbetsmarknad och expansion främst inom universitetet samt inom privata tjänstenäringar. Förvärvsfrekvensen för män har samtidigt ofta sjunkit i industrikommunerna beroende på rationalisering är inom industrin och på kommunikationsmässigt otillräckliga förutsättningar för differentiering av näringslivet och för pendling till kompletterande arbetsmarknader. och ligger högt i förvärvsfrekvens för män, medan, och Boden ligger under rikssnitt. Bättre dagspendlingsmöjligheter skulle ge bättre balansering av arbetsmarknaderna. Dessutom skulle bättre arbetspendling ge bättre möjligheter till rekrytering av spetskompetenser, vilket ytterligare skulle stärka näringslivsutvecklingen Arbetspendling Regionförstoring skapar förutsättningar för att motverka den negativa befolkningstrenden för de mindre orterna längs norrlandskusten. Norrlandskustens orter ligger dessutom på ett lämpligt avstånd från varandra för effektiv persontrafik. Med utvecklade pendlingsmöjligheter underlättas förutsättningarna att arbeta på större avstånd från hemmet utan att behöva flytta. Detta gör det enklare att effektivt knyta samman arbetskraft och arbetstillfällen. Särskilt betydelsefullt är detta för orter som inte är kommuncentra, t.ex. Burträsk och Byske. Samhällsservice Specialistsjukvård är en form av samhällsservice, som av ekonomiska och kvalitetsskäl behöver koncentreras till ett fåtal orter. Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland betjänas därför av Universitetssjukhuset i, länssjukhus samt av länsdelssjukhus. Norrbotten har satsat på ett nytt länssjukhus i Sunderbyn mellan Boden och. Sjukhuset har lagts nära järnvägen och en järnvägsstation har byggts får ökad tillgänglighet både för arbetskraft och besökande. Företag, kommuner och andra offentliga funktioner och organisationer behöver god tillgänglighet till länsservice av olika slag. Denna finns i all huvudsak i länscentra, i form av länsstyrelse, länsarbetsnämnd, landsting etc. Tillgången till kunskapsföretag av olika slag är en annan viktig faktor för en region. Företag av detta slag, t.ex. konsultföretag med olika inriktningar, finns främst i länsoch utbildningscentra. Dessa förtag har dessutom ofta en internationell marknad. Sysselsättning och arbetspendling, Män Sysselsättning Arbetspendling 2004 jmf med 2004, km rikssnitt Antal personer +>5% +3-5% % +0-1% % % < 20 anges ej - 3-5% - >5% Gällivare Sundsvall Figur Arbetsmarknad och arbetspendling, män (Källa: ÅF Infraplan, bearbetad statistik från SCB). Figur Norrlands universitetssjukhus och universitet bildar tillsammans Norrlands största arbetsplatsområde. Arbetsplatssammansättningen är dessutom sådan att området med Botniabanan och Norrbotniabanan kommer att fungera som landsdelens viktigaste kompletterande arbetsmarknad, särskilt för kommuner inom dagspendlingsrestid. Sysselsättning och arbetspendling, Kvinnor Sysselsättning Arbetspendling 2004 jmf med 2004, km rikssnitt Antal personer +>5% +3-5% % +0-1% % % < 20 anges ej - 3-5% - >5% Gällivare Figur Arbetsmarknad och arbetspendling, kvinnor (Källa ÅF Infraplan, bearbetad statistik från SCB). Sundsvall Figur Sunderby länssjukhus i. 22

10 Gemensamt kapitel för samtliga järnvägsutredningar för Norrbotniabanan 3.5 Kompetensförsörjning Utbud av högre utbildning Stråket - har tre universitet - två i ( universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet) och ett tekniskt inriktat i. Det högre utbildningsutbudet i norra Norrland är relativt välutbyggt även utanför universitetsstäderna och, se figur Tekniska universitet har tre filialer, Musikhögskolan i, Träinriktningen i samt Rymdprogrammet i. Utbildningsnivå Universitetsorterna har god kompetensförsörjning med högre utbildade. Detta hänger dels samman med att högre utbildning innefattar många tjänster för högutbildade. Dels beror det på att det är lättare att rekrytera högre utbildade till orter med högre utbildning eller högre utbildning inom rimligt dagspendlingsavstånd. Östersund Andelen högre utbildade i kommunerna utanför utbildningsorterna är särskilt låga för män, medan kvinnor har något högre andelar, se figur och I dessa orter är det dessutom främst sysselsatta inom utbildning och vård som har högre utbildning. Den ofta exportintensiva tillverkningsindustrin alltför låga andelar högre utbildade. Detta är ett systemproblem som är angeläget att överbrygga för att långsiktigt kunna vidmakthålla den internationella konkurrenskraften och därmed regionens höga nettoexportvärden. Rekrytering till högre utbildning Geografisk närhet, i synnerhet dagspendlingsrestid, har strategiskt betydelse för valet av högre studier. Absoluta merparten ungdomar utan studietradition i hemmet väljer närmast belägna högskola eller universitet. Många avstår från att studera ifall högskoleutbildning inte är möjligt att förena med dagpendling åtminstone första utbildningåret. Även för fortbildningsstuderande, som ofta har bindningar till familj och bostad, är Göteborg dagspendlingstillgänglighet till högre utbildning betydelsefull. Rekrytering till arbetslivet Vid rekrytering från högre utbildning till näringsliv och offentlig sektor har samspelet mellan arbetsmarknaderna stor betydelse. I avskilda arbetsmarknader mellan de tyngre utbildningsorterna, har det genom åren varit svårare att rekrytera Östersund högre utbildade. För att två personer i ett hushåll ska kunna få arbete någorlunda samtidigt är det betydelsefullt att arbetsmarknaderna är tillräckligt stora, eller att kommunikationer medger samspelande arbetsmarknader. Förbättrade kommunikationer har dessutom stor betydelse för samspel och samverkan mellan universitets- och högskoleenheter, vilket förbättrar både resursutnyttjandet och kvalitet. Andel högre utbildade KVINNOR >11% över 6-11% över 3-6% över 0-3% över 2005 Rikssnitt: 18,3% 0-3% under 3-6% under 6-9% under >9% under Uppsala Gällivare Stockholm Gällivare Vasa Uleåborg Figur Utbildningsnivå kvinnor, 2005 (Källa ÅF Infraplan, bearbetad statistik från SCB OCH FinStat). Andel högre utbildade MÄN >11% över 6-11% över 3-6% över 0-3% över 2005 Rikssnitt: 14,8% 0-3% under 3-6% under 6-9% under >9% under Figur Utbildningsnivå män, 2005 (Källa: ÅF Infraplan, bearbetad statistik från SCB och FinStat). Uppsala Vasa Uleåborg Trondheim (ht03/vt04) TEKNISKT OCH NATURVETENSKAPLIGT UNIVERSITET Examinerade studenter inom olika ämneskategorier ht 2004/vt 2005 Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Undervisning Naturvetenskap Teknik Medicin och odontologi Vård och omsorg Konstnärliga utbildningar Sverige Ort med utlokaliserad utbildning (mindre enhet) Ort med utlokaliserad utbildning (större enhet) Östersund Mora UNIVERSITET LANTBRUKSUNIV. DESIGNHÖGSK. KONSTHÖGSK. HÄLSOHÖGSK. IDROTTSHÖGSK. TEKNISK HÖGSK. MILJÖHÖGSK. HANDELSHÖGSK. SKYDDSSKOLA HOCKEY-UNIV. Ljusdal Pga otillräcklig statistik redovisas Mh som en enhet. Mittuniversitetet Bollnäs HÖGSKOLA Falun/Borlänge Storuman UmU LTu Söderhamn 0 50km LTU UmU TEKNISKT UNIV. TEATER HÖGSK. LTU har 13 institutioner Boden och 69 forskningsämnen inom tekniskt resp humanistiskt/ samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. MUSIKHÖGSKOLA Lycksele UmU Gällivare Umu Örnsköldsvik Kramfors RÄDDNINGSSKOLA Sundsvall Hudiksvall Härnösand Gävle HÖGSKOLA GIS INSTITUT Uppsala LTU UmU UNIVERSITET LANTBRUKSUNIV. VÅRDHÖGSKOLA LTU UmU YRKESHÖGSKOLA UNIVERSITET YRKESHÖGSKOLA UNIVERSITET UNIVERSITET YRKESHÖGSKOLA Kemi YRKESHÖGSKOLA YRKESHÖGSKOLA Uleåborg UNIVERSITET Brahestad YRKESHÖGSKOLA YRKESHÖGSKOLA TEKN. UNIVERSITET YRKESHÖGSKOLA YRKESHÖGSKOLA UNIVERSITET UNIVERSITET Figur Utbudet av högre utbildning. Cirklarnas storlek är ytproportionell med antal helårsprestationer per ort (Källa: ÅF Infraplan, bearbetad statistik från Högskoleverket). 23 Stockholm

11 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling 3.6 Geologiska förhållanden Hela norra norrlandskusten ligger under högsta kustlinjen (HK). Endast ett fåtal bergstoppar ligger nära gränsen för HK. Nivån för HK varierar från +240 i södra delen av utredningsområdet till +210 i områdets norra delar. I området under högsta kustlinjen har de ytliga jordarterna påverkats och sorterats i olika grad av vattnets vågor under landhöjningen som i området huvudsakligen är cirka 8 mm/år. Landhöjningen är som störst i Norrbottens kustland med upp till 9 mm/år. På uppstickande höjder i landskapet har påverkan från havets vågor varit så kraftig att berg ofta ligger helt i dagen (markerad med röd färg i figur). Områden med svallsand och svallsilt finns i mindre ansamlingar, och är jämnt utspridda längs norra norrlandskusten. Tjockleken begränsas ofta till ett par meter. (Klapper, sten, grus och sand är markerad med orange färg i figur och silt med gul färg). Det allra finaste ursköljda materialet har omlagrats till lera som återfinns som mäktiga sediment terrängens lägsta partier. I områden med större mäktighet är mot djupet både lera och silt svartflammig eller helt svart och kallas sulfidjordar. Färgen är förorsakad av svaveljärnföreningar, vilka vid lufttillträde oxideras och kan orsaka försurande effekt på omgivande mark och vatten. De finkorniga silt- och lersedimenten är vanligast förekommande i de större dalgångarna och de östligaste delarna av kustremsan. (Silt och lera är markerad med gul färg i figur 3.6.1). Älvsbyn Den av inlandsisen avsatta moränen har i sydöstliga lägen tvättats ur i ytan varvid finmaterialet sköljts bort. Urtvättningen har gett upphov till en morän med svallat ytskikt, svallad morän. Den utgörs av grövre jordfraktioner och har i allmänhet ett luckert utseende, som avtar mot djupet i den underliggande, opåverkade moränen. Morän är den vanligast förekommande jordarten och täcker cirka 50 procent av ytan. (Morän och svallad morän är markerad med blå färg i figur 3.6.1). Mycket kraftig svallning har även gett upphov till svallsediment. Beroende på vågornas storlek, vattendjupet och läget i terrängen uppkommer olika typer av svallsediment. Det grövsta sedimentet består av väl rundade stenar och kallas klapper. Klapper och svallgrus har inte förflyttats långt från den ursprungliga moränen. Svallgrus är ofta ofullständigt sorterad. Svallsand och svallsilt har ofta transporterats längre ut från stränderna och avsatts i sedimentformationer med likartad kornstorlek. I lokala sänkor finns organiska jordarter såsom torv. Torv förekommer relativt jämnt fördelat inom hela området. (Torv är markerad med brun färg i figur ). Ett antal isälvsavlagringar korsar området i riktning från nordväst mot sydost. Dessa är uppbyggda av ensgraderade (sorterade) grovkorniga sediment såsom block, sten, sand och grus. Karaktäristiskt för isälvssediment i allmänhet är att de ofta är uppbyggda av ensgraderade lager växelvis. (Grovkorniga sediment är markerad med orange färg i figur 3.6.1). Den dominerande berggrunden i området är ådergnejs (i huvudsak av sedimentärt ursprung). Inom gnejsområdet har mindre formationer av granit och granodiorit trängt upp, dess struktur är ojämnkornig och massformig till gnejsig. Basiska vulkaniter, gabbror och dioriter förekommer lokalt. Kvartärgeologisk karta Högsta kustlinjen (HK): Den nivå dit havet nådde som högst under eller efter den senaste istiden. Placeringen av HK i landskapet har stor betydelse för fördelningen av jordarter som t.ex. morän och isälvssediment. Figur Kvartärgeologisk karta över norra norrlandskusten. Robertsfors Organisk jordart Finkorniga havsoch sjösediment Grovkorniga sediment Morän Berg Övrigt Vatten Korridorer från förstudien Kilometer Sveriges geologiska undersökning (SGU) Dnr: /

12 Gemensamt kapitel för samtliga järnvägsutredningar för Norrbotniabanan 3.7 Miljö och naturresurser Buller Buller definieras som oönskat ljud och är den miljöstörning som berör flest antal människor i Sverige. Buller kan påverka människors hälsa och välbefinnande både direkt och indirekt. Direkta effekter är hörselpåverkan och öronsus s.k. tinnitus. Indirekta effekter är sömnstörningar, samtalsstörningar och effekter på vila och avkoppling. Prestationer och inlärning kan också påverkas och psykologiska och fysiologiska stressrelaterade symtom förekommer och kan ge upphov till försämrad livskvalitet. Kroniska fysiologiska effekter med högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom är också beskrivet. Samhällsbuller som huvudsakligen omfattar buller från väg- tåg och flygtrafik är främst kopplat till indirekta effekter. Bullerstörning är ett subjektivt begrepp. Ingen direkt koppling till bullernivån kan göras på individnivå, utan störningen beror bland annat på den situation som personen befinner sig i. Nivån på störning varierar med Lokaltyp eller områdestyp Ekvivalent ljudnivå db(a) för dygn Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler Utomhus Inomhus se nedan Undervisningslokaler Inomhus Arbetslokaler Inomhus Maximal ljudnivå db(a) Områden med låg bakgrundsnivå Rekreation i tätort 55 1,4 Friluftsområden 40 1,4 1 Riktvärdena avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden 2 Avser uteplats, särskilt avgränsande område 3 Avser utrymme för sömn och vila (sovrum) kl samt övriga bostadsrum (ej hall, förråd och WC. 4 Avser områden med låg bakgrundsnivå. 5 Avser arbetslokaler för tyst verksamhet 6 Avser nivå under lektionstid 7 Vi förutsätter att fasaden har en dämpning på minst 30 db(a), därför anges inget värde typ av aktivitet och på vilket sätt som aktiviteten störs. Störningen varierar dessutom mellan olika individer med olika känslighet för bullerpåverkan och även andra faktorer kan inverka, som individens inställning till bullerkällan. På gruppnivå har dock ett samband mellan faktisk exponeringsnivå och besvärsförekomst påvisats i ett flertal studier. Störningsnivån varierar också beroende på typ av buller. Vid ekvivalent dygnsmedelvärde för trafikbuller av 55 db(a), som är riktvärdesnivån, anger ca 15 % av dem som exponeras att de är mycket störda. Motsvarande värde för flygtrafik är högre och för tågtrafik lägre. Genom att det finns en mängd variabler att ta hänsyn till försvåras möjligheten till generella bedömningar av bullersituationen på olika platser och med olika trafiksammansättning. Enbart den ekvivalenta, genomsnittliga, bullernivån blir därför ofta ett alltför trubbigt instrument. 55 db(a) invid en väg med 1000 fordonspassager per dygn och 55 db(a) på större avstånd från en väg med betydligt högre trafikintensitet innebär helt olika påverkan. Därför används vid bedömningar en kombination av ekvivalenta och maximala ljudnivåer, inomhus och utomhus. Tillgång till tyst sida som kompensation till en bullerutsatt trafiksida är ett alltmer vanligt sätt att arbeta i planeringen för att begränsa bullerstörningar till de boende. Det är särskilt vanligt i tätortsmiljöer där bristen på utrymme och ett starkt bebyggelsetryck gör att nya bostäder ofta byggs i trafiknära lägen. Faktorer som påverkar ljudnivån längs en järnväg är bl.a. tågens typ, hastighet, längd och antal. Vidare påverkas ljudnivån av avståndet mellan järnvägen och mottagaren, markförhållanden, topografi samt bullerreducerande åtgärder. För inomhusnivån har byggnadens fasadisolering samt fönstertyp stor betydelse. I Sverige beskrivs buller från järnvägstrafik främst med två mått, ekvivalent och maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå är medelljudnivån under en viss tidsperiod, till exempel ett dygn och maximal ljudnivå är den högsta momentana ljudnivån. Trafikbuller redovisas i enheten decibel A, db(a). Indexet A anger att ljudets olika frekvenser har viktats så att det motsvarar hur människans öra uppfattar ljud. Om ljudnivån för tågtrafik ökar eller minskar med 3 db(a) upplevs det som en knappt hörbar förändring. Figur Riktvärden för järnvägsbuller vid nybyggnad (Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, Riktlinjer och tillämpning, 2002). Figur Upplevelsen av maximala bullernivåer db(a) ska inte förväxlas med ekvivalentnivå, som är ett vägt medelvärde över dygnet (Grafik: ÅF-Ingemansson). En förändring med 8-10 db(a) upplevs däremot som en fördubbling eller halvering av ljudnivån. Vid 40 db(a) kan sömnen påverkas, vid 45 db(a) kan känsliga personer vakna och vid db(a) kan tal bli svårt att uppfatta. Riksdagen har beslutat om riktvärden för järnvägstrafikbuller vid bostäder vid ny- eller väsentlig ombyggnad av järnväg (se figur 3.7.1). Övriga riktvärden har överenskommits mellan Banverket och Naturvårdsverket. I första hand skall tågbullernivåer jämföras med riktlinjernas planeringsmål som utomhus avser frifältsvärden och inomhus ljudnivå i normalt möblerade rum. De objekt som kan vara känsliga för buller utöver bostäder är skolor och daghem. Banverket kommer att vidta åtgärder i form av exempelvis bullerskärmar, fönsterbyten eller inlösen av fastigheter för att uppfylla de riktvärden som gäller för befintlig bebyggelse. Skyddsåtgärder kommer att utredas i detalj i järnvägsplaneskedet. Vibrationer Vibrationer från vägar och järnvägar handlar främst om komfortstörningar. Vibrationer kan även förstärka upplevelsen av bullerstörningar. Vibrationsnivåer som kan skada byggnader eller ge medicinska effekter förekommer ytterst sällan. Vibrationer från tågtrafik är, som övriga trafikvibrationer, av komplex natur. Tågens massa, fjädring och hastighet samt ojämnheter i rälsen påverkar vibrationens storlek och frekvens. Vibrationsutbredningen påverkas även av de geotekniska förutsättningarna i området. Här har jordens styvhet och mäktighet betydelse. Risk för stora vibrationer föreligger vid lösa jordar medan fasta jordar ofta medför små vibrationer, snabb dämpning och liten utbredning. Vid bedömningen av om vibrationer kan komma att bli en betydande konsekvens av en ny järnväg är det av vikt att utvärdera bebyggelsens läge i förhållande till förekomsten av lösa jordar. 25

13 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling Banverket har i samarbete med Naturvårdsverket tagit fram ett dokument gällande buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik. Däri anges riktvärden för såväl miljömål som högsta acceptabla nivå. Med miljömål menas riktvärden för att klara en god miljö med utgångspunkt från dagens kunskap om störningsupplevelser och inverkan på byggnader. Med högsta acceptabla nivån menas den gräns över vilken man inte ska behöva utsättas för i sovrum nattetid. Miljömålet anges till 0,4 mm/s och den hösta acceptabla nivån till 0,7 mm/s vid nybyggnation (se figur 3.7.3). Enligt riktlinjerna ska åtgärder alltid övervägas vid nybyggnad då miljömålet överskrids, men de ska vara samhällsekonomiskt lönsamma. Överskrids högsta acceptabla nivån ska åtgärder vidtas utan att de nödvändigtvis är samhällsekonomiskt lönsamma. Om åtgärder vidtas ska alltid miljömålet eftersträvas. Vibrationsnivå Hastighet Acceleration RMS (1-80 Hz) 0,4 mm/s 14 mm/s 2 Värden avser permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler Figur Riktvärden för vibrationer vid nybyggnad (Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, Riktlinjer och tillämpning, 2002). Luftkvalitet I tätorter förekommer ofta förhöjda halter av luftföroreningar som kan vara skadliga för människors hälsa. Exempel på skadliga föroreningar är kväveoxider, svaveldioxid, kolväten samt höga halter av sot och andra partiklar. För luftkvalitet finns miljökvalitetsnormer som inte får överskridas. Elektromagnetiska fält Elektriska fält alstras av spänning i en kraftledning. Elektriska fält mäts i Volt per meter (V/m). Strömmen i kraftledningen orsakar ett magnetiskt fält. Magnetiska fält mäts i Tesla. De styrkor som förekommer kring kraftledningar ligger på nivån miljondels Tesla (µt). När ett tåg tar ström ur luftledningen orsakar strömmen ett magnetiskt fält. Fältet är starkast när tåget passerar. När inget tåg befinner sig i närheten går mycket lite ström i ledningarna, och ett mycket begränsat magnetfält alstras (se figur och 3.7.5). Det elektriska fältet finns dock hela tiden. Elektriska och magnetiska fält avtar snabbt med avståndet till kraftledningen. På ett avstånd av 20 meter från järnvägens luftledning ligger styrkan på det magnetiska fältet normalt under 1 µt när ett tåg passerar och under 0,4 µt när inget tåg finns inom ett avstånd av 2,5 km. På nybyggda banor arrangeras normalt luftledning och ledning för återmatning av ström så att det magnetiska fältet ytterligare begränsas. Mikrotesla (µt) Avstånd (m) Järnväg när tåg passerar 0, Hårtork 1-6 0,1 Elspis 0, ,2 Dammsugare 0,1-1 1 Rakapparat ,03 Kraftledning 0, Figur Jämförelse mellan olika elektromagnetiska fält. Det finns för närvarvarande inga svenska lagar eller gränsvärden för acceptabla fältstyrkor. Strålskyddsinstitutet har beslutat om rekommenderade referensvärden. De överensstämmer med vad EU och Internationella strålskyddskommissionen (ICNIRP) rekommenderar. Referensvärdena är kopplade till kända, akuta hälsoproblem och avser en kort exponering. Hushållsel Järnvägsel Frekvens 50 Hz 16,7 Hz Referensvärde (µt) Figur Rekommenderade referensvärden vid olika frekvenser. Magnetfält från järnvägen, på avståndet 1 meter från järnvägen, ligger betydligt under referensvärdet 300 µt även när tåget passerar och magnetfältet är som störst. När det gäller långtidsexponering finns inga värden framtagna beroende på att det saknas tydliga kopplingar mellan exponering och hälsoeffekter. Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut har tillsammans utarbetat en vägledning för att utgöra stöd för beslutsfattare i frågor om hälsorisker och elektromagnetiska fält. Myndigheterna rekommenderar en försiktighetsprincip som går ut på att om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. Barriäreffekter Frågan om barriäreffekter vid planering och anläggning av järnväg har flera dimensioner. De fysiska barriärerna tar sig uttryck som ett hinder att röra sig fritt mellan två platser. Den visuella barriären tar sig uttryck som ett visuellt hinder mellan betraktaren och det man vill se. Ofta är dessa effekter kombinerade, men en bro kan t.ex. vara en visuell barriär men bidra till att en fysik barriär minskar. Järnvägen kan också innebära barriäreffekter för faunan. Det kan handla om allt från viltets rörelser mellan olika betesområden till barriäreffekter för fjärilar som nyttjar strandnära ängsmarker vid en älv som korsas av järnvägen. Barriären består främst av själva järnvägen men kan också förstärkas av järnvägens sidoanläggningar som bullerplank eller viltstängsel. De fysiska barriärerna kan bitvis byggas bort t.ex. genom planskilda korsningar och viltpassager. De visuella barriäreffekterna kan lindras genom gestaltning och genomtänkt utformning av järnvägen och de anläggningar som är förknippade med den. Banverket kommer i senare skeden av planeringen vidareutveckla åtgärder som minskar barriäreffekten. Biltrafiken är ofta den viktigaste källan till skadliga luftföroreningar. På många mindre orter i norra Sverige kan också vedeldning stå för en lokalt betydelsefull andel av olika föroreningar. Landskapets topografi och luftens skiktning under kalla vinterdagar brukar också vara viktiga faktorer för att förklara förekomsten av luftföroreningar. Eldriven järnväg är bra för att den drivs av el från förnybara källor. Endast en liten andel drivs med diesel, t. ex. vid rangering. En utbyggnad av järnvägen medför att delar av den vägburna trafiken kan överföras till järnväg vilket medför positiva effekter för luftmiljön. Figur Magnetfältets styrka på olika avstånd från järnvägen när tåget passerar. Det tillfälligt högre magnetfältet varar i ett par minuter. Figur Magnetfältets styrka på olika avstånd från järnvägen när tåget är långt borta (mer än 2,5 kilometer). 26

14 Gemensamt kapitel för samtliga järnvägsutredningar för Norrbotniabanan Landskapets värden Med landskapets värden avses de samlade värdena av naturmiljöer, kulturmiljöer, friluftslivets intresseområden samt landskapsbilden. Eftersom dessa värden ofta sammanfaller, t ex i de norrländska älvdalarna, finns det skäl att redovisa dem gemensamt. Landskapets värden är delvis föränderliga över tiden, bl.a. på grund av lanhöjningen utmed Bottenvikskusten och skogs- och jordbrukets förändringar av landskapet. Nedan presenteras några av de viktiga byggstenarna för landskapets värden utmed området mellan och. Älvarna Råneå Boden Natur- och kulturlandskapet i Norr- och Västerbottens kustland präglas av en lång, flikig och flack kuststräcka utmed Bottenviken. Utmed den flacka kusten är landhöjningen påtaglig. Älvsbyn 13 S Sunderbyn Gammelstaden 16 Bergnäset Landskapet mellan och är orienterat i en tydlig nordväst-sydostlig riktning med tiotalet skogsoch fjällälvar som var och en mynnar i Bottenviken. Kustlandet inom Norr- och Västerbotten har en påtaglig prägel av de stora älvarna och vid var och en av älvmynningarna finns norra Norrlands största städer. 15 Alvik Måttsund Ersnäs 14 Sjulsmark Rosvik Norrfjärden Kallfjärden Öjebyn Älvarna har haft en avgörande betydelse för befolkningen av och uppbyggnaden av hela norra Norrland. De vattenvägar som älvarna tidigare utgjorde är idag ersatta av moderna kommunikationsstråk utmed älvdalarna. Bland älvarna utmed Norrbotniabanan finns en av landets fyra nationalälvar, Piteälven samt några av landets mest skyddsvärda skogsälvar; Sävarån, Byskeälven och Åbyälven. Här finns också några av landets största utbyggda fjällälvar; Skellefteälven och Luleälven. I de orörda älvarna och deras biflöden förekommer skyddsvärda arter som flodpärlmussla, flodnejonöga, öring och lax. Bocköfjärden Sävast 10 Bondöfjärden Hemmingsmark Jävre 9 8 Åbyn 7 Byske 6 Norsjö Ostvik Boliden Kåge Stora delar av landskapets värden är samlade i dalgångarna utmed vattendragen med skogslandskapet som dominerande markslag däremellan. I dalgångarna kring älvarna finns ofta betydande natur-, kultur- och friluftsvärden. Där dalgångarna närmar sig kusten finns ofta ett bevarandevärt odlingslandskap. Mellan vattendragen finns enstaka större skogs-, sjö- eller våtmarksområden med utpekade värden. Ursviken Skelleftehamn Bureå 5 Burträsk Älvarna utmed Norrbotniabanan från söder till norr (de skyddsklassade älvarna är numrerade enligt figur 3.7.9) Umeälven Fjällälv, utbyggd för vattenkraft - Sävarån 1 Skogsälv, Natura 2000, Riksintresse för naturvården Miljöbalken kap 4 Rickleån 3 Skogsälv, betydande värden i nedre delen, Riksintresse för naturvården Miljöbalken kap 3 Sjörik skogsälv, den enda av älvarna som mynnar åt nordost - Skellefteälven Fjällälv, utbyggd för vattenkraft - Kågeälven Skogsälv som mynnar i stort odlingslandskap - Byskeälven 7 Skogsälv, betydande värden som laxfiskeälv, Natura 2000, Riksintresse för friluftsliv, kulturmiljö och naturvård Miljöbalken kap 3 och 4 Åbyälven 8 Skogsälv, Natura 2000 Miljöbalken kap 4 Piteälven 11 Fjällälv, Natura 2000, Riksintresse för naturvården Miljöbalken kap 3 och 4, Nationalälv Lövånger Bygdsilium Ånäset Bottenviken Robertsfors Vindeln Natura och riksintresseområden Natura 2000-område Riksintresse för naturvård 3 Riksintresse för friluftsliv Bygdeå Riksintresse för kulturminnesvården Naturreservat Utredningskorridor från Förstudien 1 Alterälven Liten skogsälv - Luleälven Fjällälv, utbyggd för vattenkraft - 2 Sävar Vännäs Röbäck Km Lantmäteriet Ur GSD-ÖVERS, Dnr: M2001/1502. Figur De största Natura och riksintresseområdena utmed den planerade Norrbotniabanan representerar sammantaget de viktigaste bevarandevärdena inom kategorierna naturmiljö, friluftsliv och kulturmiljö. I det nuvarande planeringsskedet - järnvägsutredningen - är det i första hand stora områden med nationella värden som har relevans för planeringen. Numrerade områden presenteras kortfattat i tabeller. Bureälven Figur Älvarna utmed Norrbotniabanan. 4 Skydd enligt miljöbalkens hushållningsbestämmelser 27

15 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling Naturmiljö Utöver älvarna som nämnts inledningsvis finns det flera typer av naturmiljöer och ekosystem som kännetecknar det nordnorrländska kustlandet. En del av dem är utpekade som Natura 2000-områden eller områden av riksintresse. Landhöjningsskogar och -stränder utmed Bottenvikskusten är några av de för övriga världen mest unika naturmiljöer som Sverige hyser. Den flacka kusten i kombination landhöjningen skapar årligen nya landarealer och uppgrundningsområden, bl.a. i form av grunda havsvikar. Norr om finns Norrbotniabanans utredningskorridor intill flera sådana landhöjningsområden. Något längre in på fastlandet finns spridda utmed kuststräckan flacka landskap med en komplexitet av öppna brukade marker, lövrika igenväxningsmarker samt rena lövskogar. Inte sällan finns de mest utpräglade av dessa kulturpåverkade naturmiljöer koncentrerade utmed de kustmynnande vattendragen, bl.a. vid Sävaråns, Skellefteälvens, Alterälven och Aleåns utlopp. Dessa miljöer är av stor betydelse för bl.a. häckande fåglar. En av dem är karaktärsarten för Norrbottens ladlandskap, lappugglan. I de något mer öppna markerna finns en annan, i odlingslandskapet allt mer tillbakaträngd karaktärsart, storspoven. Stora Natura och riksintresseområden utöver älvarna (numrerade enligt figur 3.7.9) Några näringsrika våtmarksområden inom utredningsområdet för Norrbotniabanan är av mycket stor betydelse för rastande våtmarksfåglar som nyttjar både våtmarksmiljöer och omgivande odlingslandskap. Sådana system av rastplatser finns vid: Innerviksfjärdarna, kommun. Ostträsket och Kågefjärden, kommun. Alvik-Ersnäs, kommun. Skogslandskapet mellan älvdalarna är i regel präglat av ett rationellt skogsbruk. Riktigt gammal naturskog finns kvar endast som små restobjekt. Flera är skyddade i form av mindre naturreservat eller biotopskydd. Även i skogslandskapet finns relativt gott om våtmarker. Några av dem är hydrologiskt opåverkade och hyser höga naturvärden. Den enda riktigt stora och högt värdeklassade våtmarken utmed den planerade Norrbotniabanan är Sjulsmyran norr om Sävar. Stråken med isälvsavlagringar utmed kusten har i vissa delar mycket höga naturvärden och bidrar till att förklara landskapets utveckling. Skydd enligt miljöbalkens hushållningsbestämmelser Sjulsmyran 2 Stor våtmark av högsta skyddsklass. Riksintresse för naturvård Miljöbalken kap 3 Byarna runt 4 Kulturbygd och vackert sjö- och odlingslandskap. Riksintresse för kulturmiljö Miljöbalken kap 3 Bygdeträsket Innerviksfjärdarna 5 Våtmarks- och deltaområde. Viktig fågellokal. Naturreservat. Riksintresse för naturvård Miljöbalken kap 3 Ostträsket 6 Grund slättsjö. Viktig fågellokal. Naturreservat, Natura 2000 och Riksintresse Miljöbalken kap 3 och 4 för naturvård Degerforsheden 9 Skogs- och myrlandskap. Riksintresse för naturvård Miljöbalken kap 3 Lillpitedalen 10 Kulturbygd och vackert odlingslandskap. Riksintresse för kulturmiljö Miljöbalken kap 3 Möröfjärden 12 Grund havsvik med anslutande odlingsbygd. Viktig fågellokal. Natura Miljöbalken kap Gäddvik-Karlsvik 13 Gammal bebyggelse. Riksintresse för kulturmiljö Miljöbalken kap 3 Kallaxheden 14 Naturreservat. Riksintresse för friluftsliv Miljöbalken kap 3 och 4 Sandön 15 Riksintresse för naturvård Miljöbalken kap 3 Gammelstadviken 16 Grund f d havsvik. Fågellokal. Naturreservat, Natura 2000 och Riksintresse för naturvård Figur Stora Natura 2000 och riksintresseområden. Miljöbalken kap 3 och 4 Figur Landhöjningsskogar och -stränder utmed Bottenvikskusten är några av norrlandskustens mest unika naturmiljöer. Flera grunda havsvikar med stora lövskogsområden skjuter in från havet mot utredningsområdet för Norrbotniabanan Norrbotniabanan - ett av flera riksintressen Miljöbalkens hushållningsbestämmelser i 3 och 4 kap ger ett starkt skydd till områden som är av riksintresse. Miljöbalken kap 3: Områden skyddade av lagens grundläggande hushållningsbestämmelser. Riksintressen utpekade med stöd av 3 kap kan vid konflikt vägas mot varandra: Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Norrbotniabanan betraktas som ett riksintresse enligt 3 kap 8 och kan vägas mot andra områden utpekade enligt 3 kap. Miljöbalken kap 4: Områden skyddade av lagens särskilda hushållningsbestämmelser. Hit räknas särskilt utpekade fjäll, kust och skärgårdsområden samt vissa älvar. Vid områden utpekade enligt 4 kap får Norrbotniabanan komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden och om det inte möter något hinder enligt 2-8. Här finns således en stoppregel. Även Natura 2000-områden räknas till riksintressen med stöd i Miljöbalkens 4 kap men skyddas även genom Miljöbalkens 7 kap. Skyddet avser områden som utpekats med stöd av EU:s naturskyddsdirektiv. Verksamheter och åtgärder som bedöms kunna påverka miljön i ett Natura 2000-område på ett betydande sätt ska genomgå särskild rättslig prövning. Stegvis bedömning av behovet av en Natura 2000-prövning Lagrum: Miljöbalken 7 kap Tillstånd krävs för att bedriva verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura område. Prövning av länsstyrelsen Påverkas området eller de värden (livsmiljöer eller arter) som området är utpekat för? Även påverkan som sker utanför området på de arter som är beroende av området ska bedömas. Tillstånd får lämnas endast om åtgärden inte skadar de livsmiljöer som avses skyddas eller på ett betydande sätt försvårar bevarandet av de arter som avses skyddas. Uppfylls dessa kriterier? Om Ja: Prövning enligt Miljöbalken 7 kap 28b. Länsstyrelsen meddelar beslut. Om Nej: Nästa steg Regeringens tillåtelse Hur stor är påverkan? Påverkas livsmiljöer och/eller försvåras skyddet av arter på ett betydande sätt? Om Ja: Prövning enligt Miljöbalken 7 kap 29 : Tillstånd får lämnas om: 1) det saknas alternativa lösningar 2) verksamheten måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse 3) skadan på livsmiljöer och arter kan kompenseras. Regeringen meddelar tillåtelse eller ej. Länsstyrelsen fattar därefter beslut i frågan. 28

16 Gemensamt kapitel för samtliga järnvägsutredningar för Norrbotniabanan Kulturmiljö Med kulturmiljö menas, av människan påverkad fysisk miljö som vittnar om historiska och geografiska sammanhang. Kulturmiljö kan avse kan allt från enskilda objekt till stora landskap. Kulturmiljön är därför en viktig del av vårt kulturarv, både som enskilda objekt och ur ett historiskt perspektiv. Både Västerbottens och Norrbottens län innehåller spår och lämningar från alla tidsperioder, ända från när inlandsisen släppte sitt grepp för cirka år sedan, fram till idag. I lagen om kulturminnen påpekas att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vårt kulturarv. På grund av landhöjningen har kustboplatserna med tiden fått alltmera inlandskaraktär i takt med att strandlinjen förskjutits. De äldsta kustboplatserna har påträffats kring 100 m över dagens havsnivå. När boplatserna nyttjades låg de i direkt anslutning till havet vid vikar eller sund. Utmed kusten finns spår av upp till tusen år gamla odlingslandskap. Som exempel har Byskeälvens dalgång lämningar från flera olika perioder av människans utnyttjande av dalgången: Forntida fångstkultur. Samisk renskötarkultur talets kolonisationsepok med gårdar och byar i kulturlandskap. Bruket av skog i form av kolbottnar, tjärdalar och flottningsanläggningar. Idag finns viktiga delar av det kulturella arvet i de odlingsbygder som blomstrat under och 1900-talen. Några av de finaste exemplen på stora och vackra odlingsbygder finns kring Bygdeträsket och Göksjön söder om Burträsk samt i nedre delen av Lillpitedalen. Kring Jävre finns det största kända gravfältsområdet av sydskandinavisk typ i Norrbotten. Fornlämningsområdet är av riksintresse för kulturmiljövården. En annan viktig del av det kulturella arvet utmed norra Norrlandskusten är de tidigare så betydelsefulla kyrkplatserna. I flera av orterna utmed kuststräckan finns väl bevarade kyrkstäder, bland annat i, Hortlax, Öjebyn () och Gammelstad () som ingår i Världsnaturarvet, men också i många mindre orter som Lövånger och Byske. Vägar är en annan viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Utmed kustlandet har det under lång tid funnits ett behov att färdas på land, mellan de olika älvmynningarna med sina kyrkplatser och städer. Vägarna visar hur man utifrån tekniska förutsättningar och stilideal har byggt och utformat vägar och dess närområden. Utefter de gamla kulturvägarna kan man utläsa landsändans kommunikationshistoria, bl.a. genom vägens bredd och beskaffenhet, broars utformning samt förekomsten av miloch länsgränsstenar. Den gamla kustlandsvägen var en av de viktigaste transportlederna längs Norrlandskusten fram till en bit in på 1900-talet. Bevarade sträckor finns idag för lokalt nyttjande, även om många delsträckor är igenväxta och utan användning. Friluftsliv Hela kuststräckan i Västerbottens och Norrbottens län har mycket likartade förutsättningar när det gäller friluftsliv. De stora älvarna med sina goda förutsättningar för fiske och friluftsliv utgör de största riksintresseområdena inom utredningsområdet för Norrbotniabanan. Vid sidan av detta är hela Norrbottenskusten (från E4 och österut) utpekad som riksintresse för friluftsliv. Generellt sett utgör tillgången till jakt och fiske viktiga förutsättningar för det rörliga friluftslivet. Flera av älvarna utgör mycket goda fiskevatten. Jakt på småvilt och älg förekommer inom hela kustlandskapets skogs- och odlingsbygder och är en viktig del av fritiden för många människor i Västerbotten och Norrbotten. Kring var och en av de större orterna finns närnaturområden som är av stor betydelse för ortsbefolkningens friluftsupplevelser. Ett av de största områdena är Vitberget i. De innersta delarna av skärgård utgör också ett tätortsnära rekreationsområde för borna. Figur Många gånger finns alla landskapets värden: naturmiljö-, kulturmiljö-, friluftslivets värden och värden för landskapsbilden samlade i ett och samma område, som här vid Åbyälven. Figur Rörligt friluftsliv sommar som vinter är en viktig del av markanvändningen inom utredningsområdet för Norrbotniabanan. 29

17 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling Rennäringen Rennäringen bedrivs av renskötare inom renskötselområdet från Dalarna till Norrbotten. Renskötseln är en arealkrävande, omfattande form av marknyttjande som följer en tydlig årstidsrytm och som har stora mellanårsvariationer i marknyttjandet. Rennäring som basnäring Rennäringen är en uråldrig näring i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och norra Dalarna. Den betraktas av tradition som en basnäring även om den inte har en omfattning som kan jämföras med t.ex. de stora basnäringarna jord- och skogsbruk. Årscykel Under olika årstider använder renarna således olika delar av landskapet för bete, kalvning och flytt. De ytor som används under olika årstider kallas årstidsland. Varje årstidsland har sin egen betydelse i samebyns och renskötselns årscykel, se figur Den praktiska renskötseln bedrivs mellan vinterbetesland via vår- och höstland till sommarlanden. Renskötarna driver djuren mellan olika betesområden, men renen har också en inneboende drift att under året flytta mellan de olika delarna av renskötselområdet. Vajorna (hondjuren) kalvar under vårvintern i maj. Kalvningen är en mycket känslig del av renskötselåret. Renhjorden samlas i särskilda hagar/rengärden vid olika tillfällen under året. Under sommaren samlar renskötarna hjorden för märkning av kalvarna. Under hösten sker slaktuttag i form av både kalvar och vuxna djur. Under vintern är renarna till stor del beroende av mark- och hänglavar. Samernas och rennäringens status Samerna i Sverige har, enligt 1 kap. 2 fjärde stycket regeringsformen, ett grundlagsskydd i egenskap av etnisk minoritet, som i sin egenskap av ursprunglig befolkning i sitt eget land intar en särskild ställning. Detta ger också rennäringen en särskild status. Renskötsel får bedrivas på statlig, kommunal och enskild mark. De rättigheter som tillkommer samerna har i rennäringslagen (1971:437) fått den sammanfattande beteckningen renskötselrätt. Renskötselrätten beskrivs i lagstiftningen som en rätt för samer att begagna mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. I Sverige sker den offentliga förvaltningen av rennäringen av Sametinget och Länstyrelserna. Rollen som central förvaltningsmyndighet för rennäring övergick i januari 2007 till Sametinget. Samebyarna är juridiska personer som är ansvariga för renskötseln inom sina områden. Varje sameby har en egen styrelse med uppgiften att företräda samt förvalta samebyns inre angelägenheter. Styrelsen utses av samebyns medlemmar. Samebyar utmed Norrbotniabanan Hela Norr- och Västerbotten används för renskötsel. I kustlandet mellan och fördelas renskötseln på 15 samebyar (se figur ). Samebyarna är fördelade på fjäll- och skogssamebyar där fjällsamebyarna bedriver rennäring från fjäll till kust medan skogssamebyarnas marker finns i skogs-och kustlandet. Gemensamt för alla berörda samebyar är den årscykel som beskrivits tidigare i avsnittet och som innebär flyttningar mellan kustlandet och marker i väster. I kustlandet finns samebyarnas vinterbetesområden. I samebyarnas årscykel utgör vinterbetesmarkerna i regel den begränsande faktorn för renskötseln. Renskötseln i Norr- och Västerbotten påverkas i hög grad av ett antal omvärldsfaktorer där flera är relaterade till annan markanvändning. Hit hör skogsbruk, vägar, gruvetableringar, vindkraft, bebyggelse och spåren av utbyggnaden av vattenkraften. Stambanan är en gemensam barriär och svår passage för nästan samtliga av samebyarna i Norr- och Västerbotten. E4 är en kraftig barriär för många av samebyarna. VINTERLAND Flytt ner till vinterlandet. Slakt och skiljning till mindre vintergrupper Förvinter (nov-dec): lavbete och bete på myrar viktigt tillskott Brunstperioden (slutet av september) HÖSTLAND Hänglavsbete nödvändigt Flytt till vårland (april) Bete: främst i barrskogsområden (olika marklavar) Vinterbetesmarker mycket känsliga för ingrepp - rennäringens flaskhalsar Sarvslakt (början av sept) (sarv = renhane) VÅRLAND Vajorna föder sina kalvar (maj), mycket känsliga för störning Bete: blandning av lavar, fjolårets rester av gräs, örter och löv samt tillskott av färsk grönska Försommaren (juni): bete i skog, på myrmarker och vid bäckdrag Högsommaren (juni-juli): spridda över olika kalfjällsområden (fjällsameby) och skogs- och myrmarker (skogssameby) Kalvmärkning (juli) Sensommaren (aug): skogs- och myrmarker, betar gräs, örter och framförallt svamp SOMMARLAND Figur Samebyarnas årscykel följer ett mönster där renarna vandrar mellan olika årstidsland. Årscykeln skiljer sig lite mellan skogsoch fjällsamebyar men ovan har detta förenklats något. Riksintressen I 3 kap 5 miljöbalken anges att: Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra rennäringens bedrivande. Områden som är av riksintresse för rennäringen skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Rennäringens riksintressen beslutades av Statens Jordbruksverk den 15 december Riksintressen redovisas som kärnområden och strategiska platser (flyttleder, rastbeten och svåra passager). Därutöver finns funktionskrav som utgörs av områden som inte är lika enkla att peka ut men som fyller viktiga funktioner i det praktiska renskötselarbetet och som därmed också har högt skyddsvärde. Kärnområden avser de viktigaste områdena där renarna hålls stationärt för bete och reproduktion medan strategiska platser avser områden som är viktiga för att renarna ska kunna röra sig mellan samebyns olika betesområden. I enlighet med Jordbruksverkets direktiv får den sammanlagda nettoarealen (den areal som kan utnyttjas för bete och andra funktioner) för riksintresseområdena ej överstiga 30 % av samebyns totala nettoarealen. Figur Renskiljning i Porjus inom Sirges sameby, en av de samebyar som kommer att beröras av Norrbotniabanan. 30

18 Gemensamt kapitel för samtliga järnvägsutredningar för Norrbotniabanan Råneå Boden STÅ KKE SIRG JÅH Bocköfjärden Sävast ES KÅG ASS TOU KA RPO N U Älvsbyn DT JA SEM ISJA LUO URKTA NJA -MÁ RG VAS S Sunderbyn Gammelstaden Bergnäset Alvik JU Måttsund Ersnäs JU ÖST Sjulsmark RA KIK STÅ KKE KEJ AUR E 0 Rosvik Norrfjärden JU 150 Kallfjärden JU 140 Bergsviken VÄS TRA KIK KEJ AUR E Bondöfjärden Hemmingsmark JU 140 ISJA UR- JU 130 NJA SVA RG Åbyn IPA Byske Norsjö Boliden JU 120 Kåge MA USJ AUR E Skogsbruket är en av de viktigaste basnäringarna i Norroch Västerbotten. Skogsmark är också dominerande markslag inom utredningsområdet för Norrbotniabanan och här i kustzonen finns också de mest produktiva skogsmarkerna inom de båda länen. Av den samlade skogsproduktionen står dock inlandets skogar för betydande delar. Norr- och Västerbottens viktigaste jordbruksmarker finns i kustlandet. De viktigaste jordbruksområdena finns koncentrerade i flera dalgångar och slättområden med finkorniga sediment- och lerjordar: Enskilda markägare dominerar skogsägandet i kustlandet men även stat och bolag äger stora arealer. Skogsbilvägnätet i kustlandet är väl utbyggt. Planeringen av Norrbotniabanan förutsätter hänsynstaganden till skogbrukets intressen. Tillgänglighet till skogsmarkerna genom skogsbilvägnätet är av stor betydelse för skogsbrukets ekonomi. Ostriket mellan Ånäset och Burträsk i Robertsfors och kommuner. Kågedalen i kommun. Öjebyn och området väster om Svensbyfjärden i kommun. Alvik-Ersnäs-Antnäs i kommun. Inom dessa områden finns också flera av regionens största gårdar. En omfattande rationalisering inom jordbruket pågår sedan flera decennier. Gårdarna blir färre och större. Många av de mindre gårdarna övergår från mjölkproduktion till köttdjur med betesdrift medan ett fåtal gårdar växer till stora enheter inom mjölkproduktion. Jordbruket har en avgörande betydelse för de värden som är förknippade med det öppna kulturlandskapet. Utan ett levande jordbruk följer en igenväxning av kulturlandskapet. Planeringen av Norrbotniabanan förutsätter hänsynstaganden till jordbrukets intressen. En god arrondering är ofta en förutsättning för att jordbruksföretagets ekonomi ska vara gynnsam. JU 130 Ostvik Jordbruk Den samhällsekonomiska betydelsen av skogsbruk och vidareförädling av skogsråvaran samt skogsbrukets beroende av väl fungerande transporter utvecklas i avsnitt 3.1. Jävre SEM Skogsbruk MA SKA URE Ursviken Skelleftehamn Bureå MA LÅ Burträsk SVA IPA Lövånger GRA N Bygdsilium Bottenviken JU 120 N Robertsfors Vindeln JU 110 Berörda samebyar RAN Sameby, gränsbestämt område Sameby, ej gränsbestämt område Bygdeå Tidigare gällande konventionsområde Rksintresse för rennäring Utredningskorridor från Förstudien Sävar Vännäs Röbäck Figur Riksintresse för rennäringen och samebyarnas gränser Km Lantmäteriet Ur GSD-ÖVERS, Dnr: M2001/1502. Ånäset GRA 31

19 Norrbotniabanan Järnvägsutredning 160 Utställningshandling 3.8 Regionala klimatscenarier I framtiden förväntas kortare vintrar, mindre snö, och högre vattenföring som ett led i förväntade klimatförändringar under de närmaste 100 åren. Detta är några av de slutsatser som kan ha betydelse för bl.a. planeringen av ny infrastruktur. Avsnittet redovisar en sammanfattning av aktuella regionala klimatscenarier som tar utgångspunkt i regional klimatmodellering vid det s.k. Rossby Centre vid SMHI. Klimatscenarierna utgör underlag för vissa beskrivningar och bedömningar i miljökonsekvensbeskrivningen samt för de beräkningar och dimensioneringar som görs med avseende på robusthet och säkerhet. Rossby Centres klimatscenarier bygger på en prognosperiod med jämförelser mellan åren och Sett över hela perioden ökar Sveriges årsmedeltemperatur med 2,5-4,5 ºC. Störst förändringar i temperaturökning under vintern beräknas inträffa utmed delar av Norrlandskusten och i Svealand. Nederbörden bedöms totalt sett öka i norra Sverige under både sommar och vinter. Nedanstående text är citat från SMHI:s hemsida. Temperatur och säsonger Sett över hela perioden, jämfört med , ökar Sveriges årsmedeltemperatur i Rossby Centrets scenarier med mellan 2,5 och 4,5 ºC. Trots den stora variabiliteten från år till år så är trenden tydlig. Den beräknade ändringen är statistiskt signifikant) redan om man jämför perioden med referensperioden Vid närmare detaljstudier finner man att temperaturökningen är som störst under vintern, mellan 2,8 och 5,5 ºC beroende på val av scenario vid slutet av seklet. Den större ökningen under vintern hänger samman med att snön minskar kraftigt i det varmare klimatet varvid strålningsbalans och skiktning påverkas, vilket i sin tur leder till ännu högre temperaturer. Den största ökningen under vintern beräknas vara längs Norrlandskusten och i Svealand. Detta är de områden där minskningen av snötäckets utbredning är som störst. När det gäller snötäcket är det inte bara utbredningen som ändras. Den del av året som det finns ett sammanhängande snötäcke blir kortare med minst en månad fram till perioden i alla scenarierna. Detta gäller i hela landet utom i Skåne och längs götalandskusten där snösäsongen är kort redan i dagens klimat och där snön försvinner så gott som helt i scenarierna. De största förändringarna, med mellan två och fyra månaders förkortning av snösäsongen beräknas för delar av Svealand Klimatforskning vid Rossby Centre Rossby Centre är SMHI:s klimatmodelleringsenhet. Forskningen är fokuserad på regional klimatmodellering. Detta innefattar både meteorologiska, oceanografiska och hydrologiska aspekter. I arbetet ingår modellutveckling och utvärdering liksom studier av klimatsystemet som helhet och dess olika delar. Frågan om klimatets förändring är en del av arbetet. De regionala klimatmodeller som framtagits på Rossby Centre är atmosfärsmodellen RCA, havsmodellen RCO och den sammankopplade versionen RCAO. Den hydrologiska modellen HBV används också. Rossby Centre är involverat i många nationella och internationella projekt inom klimatmodellering och andra aspekter på klimatforskning. och norrlandskusten. Samtidigt som snösäsongens längd och snötäckets utbredning minskar, minskar också det maximala snödjupet i hela landet, mest i de områden som har lite snö redan i dagens klimat, men även i fjällkedjan. Under sommaren sker största ökningen i temperatur främst i den sydligaste delen av landet. Den stora förändringen i temperaturer under vintern handlar inte bara om att medeltemperaturen förändras. Temperaturen ändras olika mycket mellan kalla och mildare dagar. Temperaturen ökar framförallt under de allra kallaste vinterdagarna. Samtidigt ökar också medeltemperaturen och temperaturen under mildare dagar, men inte lika mycket. Mönstret, med störst förändring under kalla dagar, gäller under vintern för hela landet. Under sommaren sker en motsvarande förändring i fördelningen mellan varma och svalare dagar i de sydligaste delarna av landet, där temperaturökningen är som störst. Då är det istället de varmaste dagarna som blir relativt sett ännu varmare, ökningen är större än för medeltemperaturen. I övriga landet förväntas temperaturen öka mer likartat både under svala och varma sommardagar. Uppvärmningen leder till att klimatzonerna flyttar norrut. Temperaturklimatet, både i form av medelvärden men också frekvensen av antalet dagar med temperatur i vissa intervall, har stor betydelse både för samhället men också för exv. växters förmåga att klara sig i olika regioner. I de scenarier som beskrivs ovan beräknas vegetationsperioden, dvs. den del av året då dygnets medeltemperatur under en sammanhängande period är över 5 ºC, öka med mellan en och två månader i hela Sverige utom allra längst i söder där den beräknade ökningen är uppemot tre månader. En annan konsekvens av att sommaren blir längre och varmare är att kylningsbehovet kan öka. Ser man till totala energibehovet i landet uppvägs detta av att det totala uppvärmningsbehovet under vinterhalvåret kan komma att minska med mellan procent i olika delar av landet beroende på vilket scenario som väljs. Nederbörd Nederbörden som faller över Sverige förväntas öka under det närmaste seklet med mellan knappt 10 och drygt 20 procent. I ännu högre grad än i fallet med temperatur är det stora variationer mellan olika år och olika decennier. Trots detta är trenden tydlig och skillnaden i årsnederbörd jämfört med är statistiskt signifikant redan under perioden Nederbördsökningen är störst under vintern. Just under vintern visar sig skillnader mellan de två globala modellerna som använts då simuleringen baserad på den tyska modellen med kraftigare västvindar över hela Norden ger mycket mer nederbörd i hela området. Samtidigt ger simuleringen baserad på den brittiska modellen minskad västvind och därigenom minskad nederbörd väster om den skandinaviska fjällkedjan samtidigt som mer nederbörd fås öster om fjällkedjan då sydostvindar blir vanligare. Under sommaren förväntas Sydsverige, tillsammans med övriga Europa söder därom, få minskad nederbörd i alla simuleringarna. Längst i norr förväntas dock nederbörden öka något även på sommaren. I samtliga scenarier gäller att extremnederbörden, exempelvis uttryckt som mängden nederbörd under ett dygn, förväntas öka. Detta gäller både i områden där den totala nederbörden ökar, men också i områden där den minskar. För Sydsverige under sommaren kan man alltså säga att det kommer att regna totalt sett mindre mängd och inte så ofta men, då det regnar, mer och då främst vid de tillfällen då det är fråga om kraftiga skurar. I norra Sverige under sommaren och hela landet under vintern kommer det att falla totalt sett både mer nederbörd och oftare. Vind Vindförhållandena förändras endast marginellt under sommaren i de olika scenarierna. Under resten av året och främst under vintern varierar förändringen beroende på vilken global klimatmodell som använts. I beräkningarna baserade på den tyska globalmodellen ökar vindarna med 7 till 13 procent till i slutet av seklet beroende på utsläppsscenario under vintermånaderna över Sverige i medeltal. Något större ökningar sker över Östersjön på vintern, speciellt Bottenviken och Bottenhavet. Detta beror på att havsisen till stor del försvinner i scenarierna vilket i sin tur gör atmosfären mindre stabil vilket främjar högre vindhastigheter. En liknande effekt med ökande vindar orsakade av högre havsytetemperatur, syns sommartid i beräkningar baserade på den engelska modellen. Den maximala vindhastigheten beräknas förändras ungefär lika mycket som förändringen i medelvindhastighet. I beräkningarna baserade på den engelska globalmodellen är vindförändringarna i allmänhet små i regionen. Östersjön Ett globalt varmare hav leder till ett högre vattenstånd i världshavet genom vattnets utvidgning vid uppvärmning. Dessutom kommer avsmältningen av landbaserad is (glaciärer) utanför Antarktis och Grönland att bidra till havsnivåhöjningarna. Globalt har effekterna uppskattats resultera i ett högre vattenstånd med cm i genomsnitt år 2100 jämfört med 1990 (AR4, IPCC 2007). Högre uppskattningar kan dock inte uteslutas. På den regionala skalan tillkommer för Östersjöns del också förändringar orsakade av förändringar i vind då exv. ökad västvind leder till högre vattenstånd i Östersjön. För Sveriges del måste man också ta hänsyn till landhöjningen som fortfarande är stor i norr men liten eller obefintlig i söder. Det bör poängteras att ökningen cm är ett globalt medelvärde. Regionalt kan det förekomma avvikelser från detta medelvärde. För de regionala beräkningarna av förändringar i Östersjön har Rossby Centres regionala klimatmodell använts. Den regionala klimatmodellen inkluderar även en modell för Östersjön då detta regionala hav inte kan representeras realistiskt i dagens globala klimatmodeller. Den regionala uppvärmningen påverkar även Östersjön. Av scenarioberäkningarna framgår att uppvärmningen är störst i norr sommartid och i söder vintertid och på våren. På årsbasis värms havsytan upp med i knappt 3 ºC som ett medelvärde från de olika scenarioberäkningarna Under olika säsonger kan lokala förändringar uppemot 5 ºC inträffa. Cirkulationseffekter (s.k. upwelling och downwelling) gör att stora variationer i uppvärmningen inträffar mellan olika delar av Östersjön. Den regionala uppvärmningen medför en kraftig lindring av vintertida genomsnittliga isförhållanden i Östersjön. I framtidsscenarierna finns is under ett normalår bara i delar av Bottenviken och längst inne i Finska viken. Den ökande nederbörden i stora delar av Östersjöns tillrinningsområde leder till mer färskvatten som påverkar Östersjön. Mer färskvatten kan orsaka en utspädningseffekt av Östersjöns salthalt. Samtidigt med ökad nederbörd kan den, i några scenarier, ökade västvinden också leda till ökad mängd färskvatten i Östersjön då havsytan höjs och saltvattenintrång försvåras. Förutom temperaturförändringar kan vindens inverkan på omblandning och saltvatteninträngningens inverkan på Östersjöns salthalt bidra till förändringar av skiktningen. Enligt beräkningarna kommer vare sig haloklinens (språngsiktet i salthalt) eller termoklinens (språngskiktet i temperatur) djup att förändras avsevärt trots förändringar i temperatur och salthalt. Förändrad nederbörd kan få konsekvenser även för vattenkvaliten då tillrinningen från mer eller mindre förorenade vattendrag kan förändras i olika utsträckning. 32

20 Gemensamt kapitel för samtliga järnvägsutredningar för Norrbotniabanan Variabilitet och extremer När det gäller extrema väderhändelser så framträder en bild av ett framtida klimat med förändringar både i frekvens och i grad av en del extrema händelser i regionen. De kalla extremerna minskar kraftigt under vinterhalvåret. Under sommaren visar beräkningarna på ett varmare klimat, men de riktigt stora förändringarna i varma extremer ligger längre söderut i Europa. Det är bara i de sydligaste delarna av landet som temperaturen under de varmaste dagarna proportionellt sett ökar mer än medeltemperaturen. Nederbördsklimatet ser ut att gå mot större mängder och mer intensiv nederbörd i hela landet. Det sistnämnda gäller även i Sydsverige på sommaren där nederbörden totalt sett beräknas minska. 3.9 Miljökvalitetsmål och allmänna hänsynsregler Miljökvalitetsmål Miljöfrågor berör oss alla, globala miljöeffekter såväl som en begränsad och lokal påverkan i vår livsmiljö, t.ex. på dricksvatten och boendemiljö. Samhället står inför stora utmaningar och för att vi ska nå en hållbar utveckling för vårt samhälle är det nödvändigt att det görs medvetna avvägningar mellan våra gemensamma mål för hela skalan av miljöfrågor. Den nationella miljöpolitiken går ut på att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Därför har riksdagen fastslagit 16 miljökvalitetsmål. Alla myndigheter och sektorer i samhället ska därför ta samma hänsyn till ekologiska aspekter som till ekonomiska och sociala när beslut fattas. Måluppfyllelse Inte för något av de 16 miljökvalitetsmålen är förhållandena sådana att målet bedöms kunna nås i Sverige inom den utsatta tidsramen. För nio av miljökvalitetsmålen bedömer Miljömålsrådet dock att det är möjligt att nå målen om ytterligare åtgärder vidtas. För övriga sju miljökvalitetsmål gör Miljömålsrådet bedömningen att det är mycket svårt att nå målet inom den utsatta tidsramen (bl.a. målen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv). De 16 miljökvalitetsmålen har inte graderats utifrån hur viktiga de är för att nå det övergripande målet om hållbart samhälle. Sammantaget kan konstateras att möjligheterna att nå måluppfyllelse inom utsatt tidsram är begränsade. För flera av delmålen är förutsättningarna för måluppfyllelse dock goda. Norrbotniabanan och miljökvalitetsmålen Etableringen av Norrbotniabanan innebär en genomgripande förändring på strukturell nivå för hela norra Norrland. Projektet kommer på lång sikt förändra människors sätt att arbeta, bo och resa. Norrbotniabanan är av stor betydelse för möjligheten att bygga ett samhälle med en långsiktigt hållbar utveckling. Av den anledningen är det av stor vikt att projektet utvärderas med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen har för detta projekt delats in i tre grupper med utgångspunkt från en analys av hur relevanta de är för projekt Norrbotniabanan. Mål där Norrbotniabanan aktivt bidrar till måluppfyllelsen För några av miljökvalitetsmålen kommer Norrbotniabanan på systemnivå att aktivt bidra till måluppfyllelsen (se figur 3.9.1). Målet Begränsad klimatpåverkan är dessutom intimt förknippat med ändamålet med Norrbotniabanan. De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. Det transportpolitiska målet En god miljö, ett av sex av Riksdagen antagna delmål för transportsektorn, har en tydlig koppling till flera av de 16 miljökvalitetsmålen. Nr Mål Analys 1 Begränsad klimatpåverkan Det nationella delmålet avser minskning av utsläppen av växthusgaser. Även de regionala delmålen i Västerbottens och Norrbottens län avser minskning av utsläppen av koldioxid och växthusgaser. I Norrbotten omfattar inte delmålet basindustrierna. Norrbotniabanan kommer att bidra till minskning av utsläppen av fossilt genererat koldioxid och andra växthusgaser genom överflyttning av trafikarbete från andra transportslag, främst vägtrafiken. Vart och ett av miljökvalitetsmålen beskriver ett tillstånd där den omgivande miljön är god, nedan är ett exempel på hur miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan beskrivits av Riksdagen. Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Vart och ett av miljökvalitetsmålen för Sverige har brutits ned i ett eller flera konkreta delmål. Dessa kan ses som etappmål med kortare tidsperspektiv (decennier), medan miljökvalitetsmålen är mer långsiktiga. Måluppfyllelsen övervakas kontinuerligt och beskrivs för närvarande i Miljömålsrådets uppföljning om målen kan nås till år 2020 (för Begränsad klimatpåverkan till år 2050 i en första etapp). 2 Frisk luft De nationella delmålen avser minskning av utsläppen av flera luftföroreningar som i stor utsträckning genereras av vägtrafik (svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon, flyktiga organiska föreningar, partiklar och benso(a)pyren. Även de regionala delmålen i Västerbottens och Norrbottens län avser minskning av utsläppen av flera av ovanstående luftföroreningar. 3 Bara naturlig försurning De nationella delmålen avser minskning av utsläppen av flera luftföroreningar som i stor utsträckning genereras av vägtrafik (svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon, flyktiga organiska föreningar, partiklar och benso(a)pyren. Även de regionala delmålen i Västerbottens och Norrbottens län avser minskning av utsläppen av flera av ovanstående luftföroreningar. I Norrbottens län finns konkreta mål om att år 2010 ha minskat utsläppen av svaveldioxid till luft till ton/år (5 000 ton år 1995). För kväveoxider är motsvarande mål för år ton ( ton år 1995) I Västerbotten är delmålen i stället formulerade som procentuella minskningar i förhållande till året Norrbotniabanan kommer att bidra till minskning av utsläpp av luftföroreningar genom överflyttning av trafikarbete från andra transportslag, främst vägtrafiken. Den största delen av de försurande ämnen som faller över Sverige har förts hit med vindar från andra länder. Utsläpp från transporter utgör en del av förklaringen till försurningen. Norrbotniabanan kommer att bidra till minskningen av försurningen genom reduktion av försurande ämnen från andra transportslag, fr a vägtrafik. Figur Miljökvalitetsmål där Norrbotniabanan kommer att bidra till måluppfyllelsen (Illustrationer av Tobias Flygar). 33

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

Umeå. Figur 4.1:1. Tåg av Regina-typ, används för regionaltrafik på flera sträckor i södra Sverige. Gemensam del för hela Norrbotniabanan

Umeå. Figur 4.1:1. Tåg av Regina-typ, används för regionaltrafik på flera sträckor i södra Sverige. Gemensam del för hela Norrbotniabanan 4 Framtidsscenario med Norrbotniabanan Norrbotniabanan är ett järnvägsprojekt med stor regional, nationell och internationell betydelse. Stora vinster redan på kort sikt finns att hämta för godstrafiken,

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Kunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan

Kunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan Kunskap om Norrbotniabanan 2009 Kunskap om Norrbotniabanan Faktaunderlag Analys av Norrbottniska och Västerbottniska naturresursers betydelse för hållbar tillväxt. Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten,

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Kunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan

Kunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan Kunskap om Norrbotniabanan 2008 Kunskap om Norrbotniabanan Faktaunderlag Analys av Norrbottniska och Västerbottniska naturresursers betydelse för hållbar tillväxt. Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten,

Läs mer

PM BULLER Fredriksskansbanan ny spåranslutning till Gävle Hamn Gävle Kommun, Gävleborgs län. 2012-07-06 Diarienummer: TRV2012/47813

PM BULLER Fredriksskansbanan ny spåranslutning till Gävle Hamn Gävle Kommun, Gävleborgs län. 2012-07-06 Diarienummer: TRV2012/47813 PM BULLER Fredriksskansbanan ny spåranslutning till Gävle Hamn Gävle Kommun, Gävleborgs län 2012-07-06 Diarienummer: TRV2012/47813 Medverkande Trafikverket Projektledning Cecilia Cederloo, projektledare

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Cross-border infrastructure between northern Sweden and Finland 2 Feb -09 Stellan Lundberg Tekn dr, Chef Samhällsplanering ÅF-Infrastruktur

Cross-border infrastructure between northern Sweden and Finland 2 Feb -09 Stellan Lundberg Tekn dr, Chef Samhällsplanering ÅF-Infrastruktur Barents hav Murmansk Narvik Kolahalvön Kandalaksja Salla Vita havet Northern Axis Archangelsk Trondheim Stambanan korridoren Botniabanan Norrbotniabanan banan Kostamus Petrozavodsk Ådalsbanan Ostkustbanan

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

Västernorrland. 24 700 Verkstadsindustri. 19 300 Metallindustri. 11 100 Gruvbaserad industri. 3 100 Övrig industriustri

Västernorrland. 24 700 Verkstadsindustri. 19 300 Metallindustri. 11 100 Gruvbaserad industri. 3 100 Övrig industriustri Industrins nettoexportvärde per bransch översiktligt fördelad per län Nettoexport Mkr Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland Skogsbaserad industri 8 000 9 600 1 000 2 700 3

Läs mer

Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt

Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt Narvik Riksgränsen Kiruna Gällivare Kiruna-Luleå under 3 timmar Luleå och Kallax flygplats

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala

för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala VÄGBULLERUTREDNING för Barnrikehusen mm Järnvägsgatan och Kyrkogatan i Svedala Riktvärden Regeringen har i infrastrukturproposition 1996/97:53 angivit riktvärden och åtgärdsprogram för trafikbuller. De

Läs mer

BRNT 2005:11. Ändamålsanalys. för förstudien av Norrbotniabanan. Slutrapport 051012

BRNT 2005:11. Ändamålsanalys. för förstudien av Norrbotniabanan. Slutrapport 051012 BRNT 2005:11 Ändamålsanalys för förstudien av Norrbotniabanan Slutrapport 051012 Innehåll 2 Sammanfattning...3 1. Inledning...4 1.1 Utgångspunkter... 4 1.2 Ändamålen... 4 1.3 Syfte... 5 1.4 Bedömningar

Läs mer

Norrbotniabanan Umeå-Luleå

Norrbotniabanan Umeå-Luleå 2004-04-05 Norrbotniabanan Umeå-Luleå Studier av etapputbyggnad N N Morjärv Morjärv Hapara Hapara Niemisel Niemisel Kalix Norrbottens län Kalix Norrbottens län Boden Boden Sunderbyn Sunderbyn Luleå Älvsbyn

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp

PM 10168123.03. Bullerutredning, detaljplaneområde i Påarp Uppdragsnr: 10168123 1 (8) PM 10168123.03 Denna PM har uppdaterats 2013-11-18 med nya data för trafik på Helsingborgsvägen samt järnvägen. Utöver detta har extra beräkningar utförts med lägre tåghastigheter

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning BULLERBERÄKNING FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Inledning I denna skrivelse och på bifogad karta och beräkning visas bullerberäkning gjord enligt Naturvårdsverkets

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen

Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen 2008-08-13 Dnr 1479-08 Länsstyrelsen i Norrbotten Kommunikationer 971 86 Luleå Kopia: ÅF/Infraplan Yttrande över regional systemanalys 2010-2020 för de fyra nordligaste länen Sammanfattande synpunkter

Läs mer

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11

RAPPORT 10192495. Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning, Djurgårdsängen, Sävsjö kommun 2014-03-11 Upprättad av: Jesper Lindgren Granskad av: Peter Comnell Godkänd av: Jesper Lindgren RAPPORT 10192495 Trafikbullerberäkning

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Bullerutredning kv. Kronometern, Luleå

Bullerutredning kv. Kronometern, Luleå RAPPORT 582835-A 1 (8) Handläggare Jonas Aråker Tel +46 (0)10 505 85 16 Mobil +46 (0)73 184 11 17 Fax +46 920 148 58 Jonas.Araker@afconsult.com Datum 2013-03-07 Beställare MAF Arkitektkontor AB Storgatan

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Foto: Tomas Nordgren. Avbrott för svensk industri. - Urspårningen vid Grötingen

Foto: Tomas Nordgren. Avbrott för svensk industri. - Urspårningen vid Grötingen Foto: Tomas Nordgren Avbrott för svensk industri - Urspårningen vid Grötingen Slutrapport september 2011 Innehåll 1 Inledning...7 2 Råvaror och insatsvaror för Sveriges och övriga EU:s förädlingsindustri...8

Läs mer

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet

Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Välkommen till vår värld! Örjan Lindholm Trafikbuller Industribuller Annan verksamhet i bostadsfastighet Innehåll Riktvärden Utredningar Mätningar Kommande riktvärden 2014-11-28 www.tyrens.se 2 Trafikbuller

Läs mer

2 Nuläge. 2 Nuläge. 2.1 Norrbotniabanegruppen. 2.2 En del av Barentsregionen

2 Nuläge. 2 Nuläge. 2.1 Norrbotniabanegruppen. 2.2 En del av Barentsregionen Gemensamt kapitel för hela Norrbotniabanan Barentsregionen och Norrland karaktäriseras av rika naturtillgångar med stora exportvärden främst inom skogs- och gruvnäringen. Näringslivet har en liten närmarknad

Läs mer

Bullerutredning för Detaljplan för bostäder på Floda 8:10 och 2:413

Bullerutredning för Detaljplan för bostäder på Floda 8:10 och 2:413 Floda Missionsförsamling Bullerutredning för Detaljplan för bostäder på Floda 8:10 och 2:413 Malmö 2014-11-13 Bullerutredning för Detaljplan för bostäder på Floda 8:10 och 2:413 Datum 2014-11-13 Uppdragsnummer

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller 1(5) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Anna-Karin Ekström 010-452 22 14 2(5) 1 Förutsättningar

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Tanums-Gissleröd Anneberg

Tanums-Gissleröd Anneberg Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 5229-B / / Rolf Cedås Tanums-Gissleröd Kartläggning av vägbuller för bostad Till denna rapport hör karta över planområde 5229-1 samt bullerkartor

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun Rapport 2014:66, version1.0 Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Serie nr: 2014:66 Projektnr: 14100 Författare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF

F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF F2 Samhällsbuller, Psykoakustik, SDOF Samhällsbuller i Sverige Idag uppskattas 2 miljoner människor i Sverige vara utsatta för en bullernivå* från flyg, tåg och vägtrafik som överstiger de riktvärden som

Läs mer

transportsätt Avsänt Mottaget Kiruna Gällivare 2000 kton 1000 kton 500 kton Murjek Haparanda Boden Kalix Luleå Piteå Storuman rundvirke

transportsätt Avsänt Mottaget Kiruna Gällivare 2000 kton 1000 kton 500 kton Murjek Haparanda Boden Kalix Luleå Piteå Storuman rundvirke Detta kapitel beskriver nuvarande godstransportflöden med koppling till Norrbotniabanaestråket. Avsikten är att få fram ett tillräckligt bra faktaunderlag avseende dagens godstransporter och marknadsförutsättningar

Läs mer

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Projekt: 544859 Rapport: 544859 B, Revision 1 Datum: 2010-03-29 Revision 1: 2010-04-22 Antal sidor: 5 Bilagor: 544859 B01 Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Linda Sjögren Aros arkitekter

Läs mer

Vårsta centrum, Botkyrka. Trafikbullerutredning. Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17

Vårsta centrum, Botkyrka. Trafikbullerutredning. Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17 Rapport: 2014-115 r01 Datum: 2014-10-16 Revision 2: 2014-10-17 Vårsta centrum, Botkyrka Trafikbullerutredning L:\2014\2014-115 SS Vårsta centrum, Botkyrka, Botkyrka kommun\rapporter\2014-115 r01.docx Beställare:

Läs mer

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder

Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdrag: 31 05451 Rapport: 31 05451 C Datum: 2009-12-18 Antal sidor: 9 Bilagor: 31 05451/C01 - C04 Vegastaden, Haninge kommun, Detaljplan 1 Trafikbullerutredning, åtgärder Uppdragsgivare: Maxera Bygg &

Läs mer

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020.

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020. 1000 miljarder SEK = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden 2011-2020 NORGE Tromsö Narvik Kiruna FINLAND Murmansk RYSSLAND Gällivare SVERIGE Pajala Luleå Kalix Kemi

Läs mer

3 Framtidsscenario för Norrbotniabanan

3 Framtidsscenario för Norrbotniabanan NORRBOTNIABANAN, DELEN UMEÅ - SKELLEFTEÅ HANDLING FÖR TIDIGT SAMRÅD 3 Framtidsscenario för Norrbotniabanan Norrbotniabanan utgör ett järnvägsprojekt med stor regional, nationell och internationell betydelse.

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning

Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Projekt: 544859 Rapport: 544859 A Datum: 2009-06-11 Antal sidor: 5 Bilagor: 544859 A01 Rosstorp 2, Salem Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Linda Sjögren Aros arkitekter Box 1924 SE 751 49 Uppsala Uppdrag:

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning

10933 Kv. Urmakaren, Kumla Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10933 Kv. Urmakaren, Kumla Rapport 10933-13112200.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 5 Uppdragsansvarig Jönköping 2013-12-11 k:\lime easy\dokument\10933\10933-13112200.doc

Läs mer

Dellenbanan Snabbjärnväg. Ljusdal Delsbo Näsviken - Hudiksvall Snabb persontrafik och robust godstrafik

Dellenbanan Snabbjärnväg. Ljusdal Delsbo Näsviken - Hudiksvall Snabb persontrafik och robust godstrafik Dellenbanan Snabbjärnväg Ljusdal Delsbo Näsviken - Hudiksvall Snabb persontrafik och robust godstrafik Dellenbanan 2018 Ljusdals och Hudiksvalls framtid Järnvägen är en förutsättning för kommunernas tillväxt

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se Bygger för framtiden INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun www.infrastrukturiumea.se MED UPPDRAG ATT UTVECKLA Infrastruktur i Umeå AB är ett kommunalt bolag med uppgift

Läs mer

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332

2012-04-11. KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03. Uppdragsnummer: 231332 1(12) 2012-04-11 KOTTEN, VIKSJÖ, JÄRFÄLLA Trafikbullerutredning avseende nya bostäder vid Viksjöleden R03 Uppdragsnummer: 231332 Uppdragsansvarig: Brita Lanfelt Handläggare Kvalitetsgranskning Brita Lanfelt

Läs mer

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2 Drift och underhåll Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg 1 Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Utby 3:25 m.fl. Änggatan i Älvängen Trafikbullerutredning

Utby 3:25 m.fl. Änggatan i Älvängen Trafikbullerutredning Utby 3:25 m.fl. Änggatan i Älvängen Beställare: Ale kommun 449 80 Alafors Beställarens representant: Charlotte Lundberg Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Anders Axenborg Uppdragsnr:

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

GEORANGE I BÖRJAN Medlemmar: 16 kommuner i AC och BD, ett landsting, SveMin, Boliden, m fl företag, Metall, SKB Projektfinansierat av EU, två länsstyrelser, SGU och näringsdepartementet Inriktning FoU-finansiering

Läs mer

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning

10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10734 Del av Åmål 2:1, Måkeberg Trafikbullerutredning Rapport 10734-11062200.doc Antal sidor: 7 Bilagor: 18 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Jönköping 2011-07-04

Läs mer

Botniska korridoren en investering i hela Sverige 8 ARGUMENT FÖR ATT SKYNDA PÅ BESLUTEN

Botniska korridoren en investering i hela Sverige 8 ARGUMENT FÖR ATT SKYNDA PÅ BESLUTEN Botniska korridoren en investering i hela Sverige 8 ARGUMENT FÖR ATT SKYNDA PÅ BESLUTEN Är Botniska korridoren lika viktig för Sverige som för EU? Hur länge ska myten om norra Sverige som tärande fortsätta

Läs mer

Åtgärdsprogram mot buller

Åtgärdsprogram mot buller Åtgärdsprogram mot buller Kortsiktiga åtgärder och långsiktig strategi Systematiskt åtgärdsarbete - ej gata för gata Beskriver dagens bullersituation med utblick mot framtiden Vidtagna åtgärder och pågående

Läs mer

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Ett sätt att lätta på transport-trycket? 2010-12-16 Övergripande bild av industristruktur i Sverige (källa SCB) Bergslagen vackert och centralt i Sverige

Läs mer

Delen Umeå - Skellefteå

Delen Umeå - Skellefteå BRNT 2005:05-I 2005-07 Förstudie Norrbotniabanan - ny järnväg Umeå - Luleå Delen Umeå - Skellefteå Handling för tidigt samråd NORRBOTNIABANAN, DELEN UMEÅ - SKELLEFTEÅ HANDLING FÖR TIDIGT SAMRÅD Referensgrupp

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder

Cirkulationsplats vid Djupedals idrottsplats i Mölnlycke. Bullerutredning vägtrafik. Nya bostäder Handläggare Hässel Johan Tel +400847 Mobil +4670184747 Fax +46 1 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (14) Datum 01-01- Härryda Kommun André Berggren Planenheten 4 80 Mölnlycke Uppdragsnr 69847

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på

Läs mer

8.1 Trafik. Godstrafik. Tillgänglighet till terminaler och samordning med övriga trafikslag

8.1 Trafik. Godstrafik. Tillgänglighet till terminaler och samordning med övriga trafikslag 8 Effekter och konsekvenser Konsekvensbeskrivningarna i förstudieskedet är översiktliga och ska endast utgöra underlag för bedömning av vilka tänkbara lösningar som ska studeras vidare. I nästa planeringsskede

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning

10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Trafikbullerutredning Projektrapport Infrastruktur Byggnad Industri 10955 Detaljplan för Konstgatan i Gnosjö kommun Rapport 10955-12082800.doc Antal sidor: 5 Bilagor: 2 Uppdragsansvarig Jönköping 2012-08-28 g:\kontakt\dokument\10955\10955-12082800.doc

Läs mer

Samtidigt med de höga industriella produktionsvärdena är förädlingsvärdet per sysselsatt lågt i hela entreprenörsregionen,

Samtidigt med de höga industriella produktionsvärdena är förädlingsvärdet per sysselsatt lågt i hela entreprenörsregionen, 2 Regionens funktion Entreprenörsregionens funktion och samspel med angränsande kommuner, län och regiondelar analyseras utifrån befolkningsförändringar, näringsliv, förvärvsfrekvenser, utbildningsnivå

Läs mer

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning

Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Projekt: 31-04414 Rapport: 31-04414-A Datum: 2006-10-25 Antal sidor: 6 Bilagor: 31-04414-A01 Jursta Gård, Upplands Bro Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Bo Hedberg Strömkarlsvägen 60, 6 tr 167 62 Bromma

Läs mer

Mölndals sjukhus. Nybyggnad hus R och en framtida administrationsbyggnad Bullerutredning till detaljplan

Mölndals sjukhus. Nybyggnad hus R och en framtida administrationsbyggnad Bullerutredning till detaljplan Handläggare Hässel Johan Tel +46105058427 Mobil +46701847427 Fax +46 31 7747474 johan.hassel@afconsult.com RAPPORT 1 (11) Datum Västfastigheter Sandra Torvfelt Uppdragsnr 564576 Rapport nr 564576-r-A rev

Läs mer

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning

Logistikcentrum Gläborg, Munkedals kommun - bullerutredning RAPPORT 1 (11) Handläggare Perry Ohlsson Tel +46 10 505 84 38 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09 perry.ohlsson@afconsult.com Datum 2012-08-21 Munkedals kommun 455 80 Munkedal Uppdragsnr 574831

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby

Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183 80 Täby Uppdrag: 552771 Rapport: 552771 A Datum: 2010-03-16 Antal sidor: 6 Bilagor: 552771 A01 Gripsvall, Täby Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Täby kommun Ylva Nilsson Tekniska kontoret, Täby kommun 183

Läs mer

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun 704840 RAPPORT A Author Johanna Åström Phone +46 10 505 46 19 Mobile +46706615021 E-mail johanna.astrom@afconsult.com Date 2015-06-17 Project ID 704840 Håbo Kommun Detaljplan Bålsta 1:595 mf, Håbo kommun

Läs mer

Infrastruktur i Region Norrland

Infrastruktur i Region Norrland norrstyrelsen rapport 2009: 3 En kartläggning av Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur Infrastruktur i Region Norrland Infrastruktur i Region Norrland Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda

Läs mer

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafiken Statlig myndighet under Näringsdepartementet Avhjälpa brister i tillgänglighet

Läs mer

20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö

20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö 20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö 16 aug-12 dec 2009 SJ SJ SJ SJ Natt Natt Natt Natt Tågnummer 10077 10077 2 10073 10073 3 16/8-5/9 16/8-5/9

Läs mer

Nordic Logistic Center i Storuman - intermodalt logistiknav i norra Skandinavien

Nordic Logistic Center i Storuman - intermodalt logistiknav i norra Skandinavien Nordic Logistic Center i Storuman - intermodalt logistiknav i norra Skandinavien Narvik Murmansk Mo i Rana Mosjøen NLC Storuman Östersund NLC Umeå Trondheim Vasa Oslo Stockholm Helsingfors St Petersburg

Läs mer

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5)

AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter. REVIDERAD (2) BULLERUTREDNING 2010-09-27 Sida 1 (5) Sida 1 (5) AnnaKarin H Sjölén, Arkitekt SA Sjölén & Hansson Arkitekter Bullerberäkningar, Kviström planområde Underlag för detaljplan för bostadsområde, på fastigheten Kviström 1:17 m.fl. tas fram av arkitekterna

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun

Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun memo03.docx 2012-03-28-14 PM 2014-09-22 Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun Bakgrund Sweco har på uppdrag av Hemsö Fastighets AB tagit fram en bullerutredning för fastigheten Vallbacken 24:3

Läs mer

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan

Bro station, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan 12108 RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (7) Kund Stena Fastigheter Projekt AB Tord Porsblad Box 16144 103 23 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2012-12-10 12108 Rapport (Förhandskopia) Bro station, Upplands Bro

Läs mer