Industrifonden nytt. Från malm till moln i Luleå tema Sidan 4 5. Rekordresultat för Industrifonden. Bra läge för InDex Sidan 8. Nr.

Transkript

1 Nr. 3 oktober 2011 Industrifonden nytt Industrifonden investerar i stora bolag medan de är små Från malm till moln i Luleå tema Sidan 4 5 Rekordresultat för Industrifonden Sidan 2 Bra läge för InDex Sidan 8

2 VD har ordet Tack för 12 år! n Sven-Åke Johansson överlämnade den 1 oktober ordförandeklubban i Industrifonden till styrelsekollegan Charlotte Brogren. Efter hela tolv års tjänst! Under den tiden har han lett 228 styrelse- och kommittémöten och varit med om ca 550 investeringar på ca 2 miljarder kronor och ett 50-tal exits på mer än 3 miljarder kronor. Dessa nyckeltal ger vidden av arbetsinsatsen! Under denna tid har många näringsministrar kommit och gått. Omvärlden har varit minst sagt turbulent, påverkad av IT- och riskkapitalhajp, 9/11, Irak-krig, kreditbubblor och finanskriser. Inga lätta vatten att navigera i; inte ens för en van seglare som Sven-Åke! Sven-Åke har varit mycket väl skickad att leda Industri fonden efter många år på ledningsnivå i svenskt näringsliv inom branscher som telekom, bygg, stål och finans. I slutet av karriären väljer Sven-Åke alltså att ägna morgondagens näringsliv sina omsorger. Är man dessutom teknologie doktor och har ett brinnande intresse för teknik och innovation så går det lättare att förstå den kommersiella potentialen i nya teknikorienterade företag. Sven-Åke har organiserat och lett styrelsearbetet på ett metodiskt och proffsigt sätt och har med humor och omtänksamhet skapat ett föredömligt arbetsklimat. Som VD har jag också särskilt uppskattat klarsyntheten och lugnet vid stora och svåra beslut. Jag tycker att Sven-Åke skall känna sig stolt över att Industrifonden under hans ledning har funnit och befäst sin speciella ställning och roll i det svenska riskkapitallandskapet. Dessutom låg den jazzintresserade f d ordföranden bakom Industrifondens investering i Stockholm Jazz. Vad hade Stockholms jazzfestival varit utan honom? Ledningen och styrelsen i Industrifonden känner stor respekt för Sven-Åkes exceptionella insats i småföretagsverksamhetens tjänst. Som avgående ordförande måste det säkert kännas befriande roligt att allt slit också krönts av Industrifondens resultatmässigt i särklass bästa år! Kvittot på väl utfört lagarbete, Sven-Åke! Vi alla välkomnar nu Charlotte Brogren som ny ordförande. Även hon är teknologie doktor och har gedigen erfarenhet från näringslivet, den offentliga sektorn och kan dessutom redan Industrifondens verksamhet utan och innan. Läs mer om henne på nästa sida. Claes de Neergaard, VD Utgivare: Industrifonden, Box 1163, Stockholm. Tel E-post: info@industrifonden.se Redaktör och ansvarig utgivare: Maria Montgomerie Form & Produktion: Narva Adressändring: info@industrifonden.se Rekordresultat och ökad investeringstakt för Industrifonden Industrifonden redovisar ett rekordresultat på 737 miljoner kronor för verksamhetsåret Det är en rejäl ökning jämfört med föregående års resultat på 156 miljoner kronor och förklaras främst av lyckosamma försäljningar av portföljbolag, bland annat QlikTech. Fonden ökade också investeringstakten till 376 (219) miljoner kronor. n Detta framgår av Stiftelsen Industri fondens årsredovisning för verksamhetsåret 1 juli juni Resultatet på 737 (156) miljoner kr motsvarar en avkastning på eget kapital på 21,7 (5,1) procent, vilket ligger väsentligt över styrelsens avkastningskrav. Största händelsen under året var försäljningen av fondens inne hav i QlikTech, det snabbväxande mjukvarubolaget inom business intelligence, som såldes för cirka 40 gånger investerat kapital. Industrifonden sålde också innehaven i Imdex, Hammarplast, Illuminate Labs och Transic. Detta sammantaget gjorde att Industrifondens intäkter ökade till (321) miljoner kronor. Fondens likvida medel ökade till (1 492) miljoner kronor och eget kapital ökade till (3 033) miljoner kronor. Under verksamhetsåret har fonden investerat totalt 376 (219) miljoner kronor, varav 208 (30) var investeringar i 12 (2) nya bolag, och 168 (189) var följdinvesteringar i tidigare engagemang. Året kännetecknades av ett exceptionellt överskott och en riktigt bra investeringstakt, säger Industrifondens vd Claes de Neergaard. Vi står nu utomordentligt väl finansiellt rustade med goda möjligheter till nya investeringar i fler svenska tillväxtföretag. Läs mer om några av de nya bolagen på sid 6 och mkr rekordresultat verksamhetsåret Industrifonden stöder YUMP n YUMP, ett initiativ för att öka antalet entreprenörer med ursprung ur storstädernas miljonprogramsområden, har fått in Industrifonden som ny sponsor. YUMP (Young Urban Movement Project) bildades 2009 och driver entreprenörsprogram för personer mellan år i Stockholm och Malmö. Målet är att genom en strukturerad process bygga företag med tillväxtpotential. Genom ett aktivt och omfattande rekryteringsarbete stimuleras unga att våga ta steget och se företagande som ett spännande alternativ till anställning. Genom en hård antagningsprocess väljs ett fåtal individer ut att under 6 månader gå från idé till ett koncept med tillväxtpotential. Programmet är praktiskt orienterat och tränar deltagarna som personer och som entreprenörer. 2

3 Aktuellt: Industrifonden Charlotte Brogren ny ordförande i Industrifonden Charlotte Brogren heter Industrifondens nya ordförande. Hon är första kvinna på den posten och efterträder Sven-Åke Johansson, som varit ordförande sedan Charlotte Brogren har varit ledamot av Industrifondens styrelse i fem år. Hon är kemiingenjör, teknologie doktor och har jobbat många år i olika ledande positioner inom ABB. Sedan 2009 är hon generaldirektör för den statliga tillväxtmyndigheten Vinnova.» Framgången med de senaste årens försäljningar visar vilka värden fonden bidrar till att skapa. «Varför tog du detta Uppdrag? Detta är en spännande vidareutveckling av de uppdrag jag har och har haft. Först på ABB, sedan Vinnova och nu detta, det kändes som ett naturligt nästa steg att ta. Vilken roll har Industrifonden? Vi är en viktig aktör för bolag i relativt tidiga skeden och det har vi visat i ett antal fall de senaste åren. Vi spelar en stor roll för de mindre företagen och bygger Sverige starkare för framtiden. Blir det någon Förändring med dig som ordförande? Nej, det blir det inte. Men vi måste hela tiden följa med utvecklingen i samhället. Nu ligger ett antal intressanta förslag på regeringens bord om effektivisering av det statliga riskkapitalet och det ska bli spännande att få vara med på den resan. Det finns för många aktörer i systemet och det är inte effektivt. Du är ju också general DIRektör för Vinnova, vad betyder det? Vinnova är en myndighet som ger bidrag till att forskare och entreprenörer kan utveckla goda idéer. Många av dessa idéer kommer senare att vara del av Industrifondens portfölj. Därför känns det naturligt att vi har ett nära och tätt samarbete. Vad är det viktigaste med Industrifonden? Framgången med de senaste årens försäljningar visar vilka värden fonden bidrar till att skapa. Men den är inte bara till för att tjäna pengar utan också för att bygga Sverige starkt för framtiden. Industrifonden har sålt TranSiC till amerikanska Fairchild n Industrifonden och övriga ägare har sålt cleantechföretaget TranSiC till amerikanska Fairchild. TranSiC, som utvecklar krafttransistorer av kiselkarbid för styrning av elmotorer, har haft Industrifonden som delägare sedan Fairchild är ett noterat halvledarföretag som omsätter ca 11 miljarder kronor. De ser köpet av TranSiC som ett strategiskt förvärv. TranSiC har kunskap och teknologi som Fairchild behöver för att kunna expandera ytterligare på den globala marknaden, säger Stefan Jakélius, investeringsansvarig på Industrifonden. Kistaföretaget TranSiC, som har ursprung ur forskning vid KTH, grundades 2005 och är det enda företaget i världen som kan leverera denna typ av fungerande transistorer av kiselkarbid. Största användningsområde är den växande marknaden för el- och hybridfordon. Vi är nöjda med vår investering i Transic, som gett en netto vinst på 50 procent, säger Stefan Jakélius. Vi tror också att bolaget kommer utvecklas väl med en stor internationell spelare som Fairchild som ägare. Huvudägare i TranSiC, förutom Industrifonden, var Volvo Technology Transfer, Midroc New Technology och grundarna. Tran- SiC kommer, även efter försäljningen, att finnas kvar i Sverige. och Carmel Pharma till amerikanska BD n Carmel Pharma har sålts till det amerikanska medicinteknikföretaget Becton, Dickinson and Company BD. Säljande majoritetsaktieägare inkluderar Investor Growth Capital, Priveq Investment, Industrifonden, Start Invest samt Carmel Pharmas anställda. Carmel Pharma är världsledande inom slutna system för hantering av läkemedel. Det egenutvecklade PhaSeal systemet är idag en internationellt etablerad produkt med försäljning i nästan 40 länder. Sedan starten i Sverige 1994 har miljontals doser av toxiskt läkemedel hanterats med hjälp av PhaSeal i syfte att skydda hälso- och sjukvårdspersonal från hälsorisker. BD är ett ledande globalt medicintekniskt företag noterat på New York Stock Exchange (NYSE: BDX) med ett börsvärde på cirka 120 miljarder kr. 3

4 Tema: Norrbotten Molnet framtidshopp Nya tider stundar i Luleå. Istället för att enbart förlita sig på malmen och stålet satsas det nu på något helt annat det så kallade molnet eller lagring av data. Ett stort amerikanskt företag, enligt pressen handlar det om Facebook, står nämligen i begrepp att bygga 2 3 stycken enorma serverhallar. För nu ska malmen och stålet kompletteras med en ny digital basindustri datalagring. Matz Engman, vd för Luleå Näringsliv AB Lars-Olov Söderström, vd Norrlandsfonden. n Luleå är en idealisk plats att etablera ett datacenter på, säger Matz Engman, ny vd för Luleå Näringsliv AB, som har arbetat hårt med att få hit det amerikanska företaget. Vi har kallt klimat, stora ytor och viktigast av allt, leveranssäker och billig förnybar el. De gigantiska datacenter eller serverhallar detta handlar om, drar enorma mängder el, cirka 120 MW per år. Det är mer än SSABs stålverk, som drar 90 MW/år! Eftersom det handlar om att lagra mycket stora mängder data så får det inte bli några strömavbrott. Detta gynnar Luleå, som kan erbjuda stora ytor och, tack vare sin gruv- och stålindustri, ett överdimensionerat elnät med stor överkapacitet. En ny era Planen är att bygga tre gigantiska serverhallar på 320 gånger 100 meter styck. Om amerikanerna gör slag i saken och etablerar sig i Luleå, då blir det starten för en ny era. Matz Engman räknar med ett hundratal nya kvalificerade jobb för att sköta datacentret, men kringeffekterna är ännu viktigare. Det bygger vårt varumärke och kan leda till att andra framtidsbranscher vill etablera sig här, säger han. Vi vill utveckla Luleå till ett datacenterkluster och skapa forskning och utveckling kring förnybar energi och långsiktig lagring av data. Vi ska ha hit forskning, fler studenter och fler företag inom området. God kompetens Luleå har god infrastruktur och god kompetens och här spelar Luleå Tekniska Universitet (LTU) en avgörande roll. Det har höjt kunskapsnivån i regionen och lett till att fler nya tillväxtföretag kommer fram, säger Norrlandsfondens vd Lars-Olov Söderström. Men hittills är det inte så många av de nya bolagen som blivit något; några har blivit uppköpta och lämnat Luleå, andra är fortfarande små. Luleås geografiska läge är trots mycket goda flygförbindelser något som av omvärlden uppfattas som en nackdel. Å andra sidan är både lönenivåer för kvalificerade tjänster och personalomsättning lägre här. Men Lars-Olov Söderström tror att detta är på väg att förändras. För 50 år sedan när Norrlandsfonden bildades var regionen väldigt beroende av de stora företagen och det ropades ofta på statlig hjälp. Så är det inte längre. Nu tar man saker och ting i egna händer och nu går det bra för Norrbotten. LKAB draglok Lars-Olov pekar på tre viktiga faktorer som förändrat Norrbotten. För det första LKAB, det extremt lönsamma statliga gruvbolaget som fungerar som draglok för hela regionen. Tack vare LKAB, som är Sveriges största industriinvesterare, ståtar Norrbotten med Sveriges näst högsta regionala BNP, efter Stockholm. För det andra att Norrbotten i LTU fått ett eget universitet med studenter och för det tredje att attityderna till företagande förändrats. Det finns flera norrbottniska Fakta norrlandsfonden Norrlandsfonden, som firar 50 år i år, ger topplån eller konvertibla lån till norrländska företag som har ambitioner att växa. Fonden, som är en statlig stiftelse med ett eget kapital om drygt en miljard kronor, har idag 750 miljoner kr utlånade till 375 bolag inom alla branscher runt om i Norrland. Grundplåten till Norrlandsfonden kom från LKAB:s vinster under 1960-talet. De flesta norrländska företag med fler än 10 anställda har finansierats av Norrlandsfonden i något viktigt utvecklingsskede.» Tack vare LKAB, som är Sveriges största industriinvesterare, ståtar Norrbotten med Sveriges näst högsta regionala BNP, efter Stockholm. «4

5 Tema: Norrbotten för Luleå Hur ser du på framtiden för Norrbotten? framgångsexempel, till exempel Max, Polarbröd, Ice Hotel och Student Consulting. Fler förebilder Dessa företag är förebilder för alla de nya, som Lars-Olov tror kommer att uppstå framöver. Det behövs fler teknikbaserade företag för att ge jobb åt studenterna på LTU. Idag är arbetsmarknaden för liten och många flyttar söderut efter avslutad utbildning. Det gör också många infödda Luleåungdomar, särskilt unga kvinnor. Det har lett till ett besvärande underskott av yngre kvinnor. Vi behöver råda bot på detta genom fler förebilder, säger Lars-Olov Söderström. LKAB jobbar med detta och vi på Norrlandsfonden satsar aktivt på att låna ut pengar till kvinnoledda företag. Idag leds 20 procent av våra företag av kvinnor. Men Lars-Olov ser positivt på framtiden för Norrbotten. I takt med att det kommer fram fler avknoppningar från universitetet och satsningarna på turism och andra servicenäringar bär frukt, så kommer Norrbotten att bli en mer attraktiv region för välutbildade av båda könen. Säkerhetskod från Luleå n Norrbotten är en perfekt bas för utveckling på grund av närheten till kompetens. Det säger Olov Renberg, vd för det innovativa IT-säkerhetsföretaget BehavioSec med lokaler i aurorum Science Park i Luleå. Företaget som grundades 2007, är en avknoppning från LTU och satt de första åren i Luleås inkubator Aurorum. Bolaget har också fått såddkapital från det lokala riskkapitalbolaget Lunova. Olov Renberg tycker att miljön här är perfekt för uppstart och utveckling, men för att komma närmare kunderna har de öppnat ett säljkontor i Stockholm. Utvecklingsavdelningen är dock kvar i Luleå. Det är lättare att finna och behålla kompetenta medarbetare här och det blir mer sammansvetsat i en miljö med andra startupbolag i byggnaderna kring teknikbyn. Stefan Lundblom, vd Lunova samt investment manager Innovationsbron AB Regionen är redan nu inne i en snabb omställning att skapa ett mer kunskapsintensivt och entreprenörsbaserat näringsliv. Det finns exempel på regionala IT-bolag som har tagit fram lösningar som möjliggör fortsatt världsledande position för kunder inom gruvindustrin. Jag tror på en utveckling med ännu fler företag och innovationsdrivna leverantörer som hittar en världsmarknad för sina tjänster och produkter. Margareta Jonsson, vd Polarrenen Det finns all anledning att se positivt på detta. Stora investeringar sker inom gruvindustrin och turistnäringen och norrbottniska livsmedel och brödkultur sprids till hela landet. Luleå Tekniska universitet bidrar till att vi får behålla fler unga. Det leder också till kommersialisering av forskning och många internationella kontakter. Attityden till företagande och företagare har också ändrats. Detta tillsammans skapar en ljusare syn på framtiden för alla i länet. Industrifonden satsar på Norrland n Åsa Knutsson är chef för Industrifondens affärsområde Industrifinans och gör investeringar i mognare bolag som söker expansionskapital. Hon har också ett särskilt ansvar för Industrifondens engagemang i Norrland. Vi har för närvarande ganska få investeringar i Norrland, säger Åsa Knutsson. Men vi är angelägna om att hitta fler. Vi välkomnar därför fler tillväxtbenägna företag att kontakta oss. Idag är Industrifonden engagerad i Scandinavian Air Ambulance, med huvudkontor i Östersund, och Fält Communications i Umeå samt i de regionala riskkapitalbolagen Investa, Uminova och Lunova. Bland tidigare engagemang märks Composite Scandinavia och Accra i Piteå och Caretech i Kalix. Som styrelseledamot i Lunova ser Åsa en hel del spännande nya bolag komma fram kring Luleå Tekniska Universitet. De är än så länge små, men har stor potential, säger hon. Närheten till basnäringarna är dock det viktigaste. Det går till exempel inte att underskatta LKAB:s betydelse för Norrbotten. Bolaget kommer nu att lägga ut verksamheter man tidigare skött i egen regi, vilket blir en drivkraft för nya bolag att komma fram. Johan Sterte, Rektor Luleå tekniska universitet En stark expansion av basbranscherna skapar möjligheter för andra branscher att växa vilket är mycket lovande. Vi är ett av världens främsta universitet inom metallurgi, bioenergi, förnybar energi, teknik i kallt klimat och tribologi (smörjning). Men vi måste vi hitta sätt att hantera utmaningen med studentrekrytering och kompetensförsörjning till länet. Om sedan det politiska styret tar till vara på utvecklingen och skapar infrastrukturella förutsättningar, kommer länet gå en stark framtid till mötes. 5

6 Nytt och noterat Många nyinvesteringar 2011 Det senaste halvåret har Industrifonden genomfört nio nyinvesteringar. Det är en blandning av branscher men gemensamt är att det handlar om bolag med innovationskraft och entreprenörsanda, som kan bli framgångsrika både nationellt men också har en stor internationell potential. Sol Voltaics Utvecklar ett nytt material och produktionsmetod som kan sänka kostnaden för att producera el från solceller väsentligt. Sol Voltaics, som grundades 2008, har möjlighet att erbjuda marknaden världens billigaste solceller där solcellstillverkare och användare får stora mervärden; högre effektivitet och ökad produktion till en lägre kostnad. I korthet går det ut på att snabbt växa nanotrådar av galliumarsenid (GaAs), där varje tråd är en solcell. Materialet har länge ansetts vara det bästa för att tillverka solceller men hittills har det varit för dyrt att använda. Sol Voltaics har nu utvecklat en metod, som radikalt kan sänka kostnaden. Marknaden för solceller är stor och global och växer så det knakar, inte minst i Tyskland där beslutet om att avveckla kärnkraften kan ge solceller en extra skjuts. Investering: Emission om totalt 40 miljoner kronor. Industrifonden investerade 18,5 miljoner kronor och blev ny delägare i företaget. Keybroker Erbjuder produkter och tjänster inom det snabbväxande området online marknadsföring och har två affärsområden: kampanjhantering och annonseringsteknologi. Keybroker, som grundades 2005, har vuxit snabbt och har nu ett 50-tal anställda och en omsättning på ca 180 miljoner kronor (2010). Huvudkontoret ligger i Stockholm och bolaget är också etablerat i Danmark, England och Italien. Under 2011 planeras även en inbrytning i USA. Bolaget erbjuder kompletta lösningar för marknadsföring på nätet via Google, Facebook och andra kanaler och har nyligen lanserat produkten Keybroker Social som omfattar verktyg för annonsörer som själva vill hantera sina kampanjer på Facebook och andra sociala medier. Samtliga produkter bygger på avancerad mjukvara, som optimerar kampanjerna genom att följa, mäta och modifiera dem i realtid. Investering: Bolaget tog totalt in 30 miljoner kronor varav Industrifonden investerade 15 miljoner kronor. Medinvesterare: Investor Growth Capital, och befintliga ägare. Bone Support Medicinteknikbolaget utvecklar ett keramiskt benmaterial CERAMENT som injiceras i en skadad kota eller lårbenshals och förstärker det skadade benet. BoneSupports material CERAMENT är giftfritt, till skillnad från det plexiglasbaserade material som ofta används idag. Det har samma hårdhet som ben, vilket har visat sig ge betydligt färre följdfrakturer på intilliggande kotor. Potentialen för Bone Supports material är stor och växer i takt med att allt fler människor drabbas av åldersrelaterade sjukdomar som till exempel benskörhet. Bonesupport, med säte i Lund, startades 1999 av den internationellt kände professorn Lars Lidgren. Investering: Sammanlagt 120 miljoner kronor varav Industrifonden investerade 40 miljoner kronor. Medinvesterare: HealthCap, som investerat i bolaget tidigare. Heliospectra Heliospectra har utvecklat ett unikt och energisnålt system för belysning av växter som bland annat får plantorna att växa snabbare. Med Heliospectras system kan odlaren styra hur plantorna växer och på så sätt få kontroll över kvaliteten. Det kan handla om stammens tjocklek, bladens täthet, växtens storlek och tålighet och hur snabbt den ska växa. Detta styrs via ett lysdiodbaserat (LED) belysningssystem, som kan ställas in på just den våglängd som krävs för att uppnå önskat resultat för varje specifik växtart. Systemet ger betydande energibesparingar jämfört med dagens belysningssystem. Det ger också en effektivare produktion med mindre svinn och passar bra även för ekologisk odling, då växten styrs med ljus istället för gifter. Heliospectra, som grundades 2006, har sitt ursprung i forskning inom växtbiologi. Investering: Totalt 20 miljoner kr, varav Industrifonden investerade 10 milj kr. Medinvesterare: Midroc New Technology. 6

7 Nytt och noterat SEEC Smarta och miljövänliga energisystem för uppvärmning och kylning av större fastigheter och industrianläggningar baserat på effektiv energi lagring i berg. Burt Utvecklar Rich, ett verktyg som hjälper ledande varumärken, byråer och medier att mäta, analysera och förbättra reklam på Internet. Burt har potentialen att påverka hur tiotals miljarder kronor i reklambudget investeras genom att göra Internet till ett mer attraktivt alternativ till traditionella medier. Med Rich kan användarna enkelt analysera de miljöer där annonser visats, se hur många andra annonser som finns på sidan och vilka annonser som varit synliga för användaren. Analysverktyget Rich släpptes 2010 och har redan analyserat över tio miljarder annonser och används av SAS, Bonnier, Stampen med flera. Burt grundades 2009 av reklamskaparna och entreprenörerna Gustav von Sydow och Gustav Martner. Investering: Totalt 20 miljoner kronor varav Industrifonden investerade 14 miljoner kronor. Medinvesterare: Investment bolaget Tornstaden och befintliga ägare. Hövding Sverige AB Har utvecklat en ny typ av cykelhjälm som är osynlig. Malmöföretaget Hövding, med grundarna och uppfinnarna Anna Haupt och Terese Alstin, har under sju år utvecklat en helt ny typ av cykelhjälm en diskret krage som cyklisten bär kring halsen. Kragen innehåller en hopvikt airbag som blir synlig först vid en olycka. Airbagen är utformad som en huva som vid olyckan omsluter och skyddar cyklistens huvud. Utlösningsmekanismen styrs med hjälp av sensorer som registrerar onormala rörelser hos cyklisten vid en olycka. Hövding står just nu i startgroparna inför försäljningsstart och redan nu i höst börjar hjälmen säljas på DesignTorget. Investering: Totalt 30 miljoner kronor varav Industrifonden investerade 20 miljoner. Medinvesterare: Befintliga ägare. Företaget, som grundades 2006, har utvecklat ett system för lagring av energi för bland annat större fastigheter som flerfamiljshus och industrifastigheter. SEEC:s teknik ger stora miljövinster och väsentligt lägre energikostnader. Tekniken är verifierad och finns i kommersiell drift sedan tre år tillbaka och bland kunderna finns Katrineholms kommun, där spillvärme från en bandyis lagras och återanvänds för att värma upp en fotbollsplan. Investering: Totalt nio miljoner kronor, varav Industrifonden investerade fem miljoner kronor. Medinvesterare: STING Capital och Almi. Apica Med Apicas system för Web Performance Management kan kunder med stora, komplexa och affärskritiska webbplatser testa, bevaka och dessutom förbättra webbapplikationens prestanda. Det unika med Apicas system är att det erbjuds som Software as a Service, det vill säga helt webbaserat och kan utnyttjas direkt via en webbläsare. Det är enkelt att använda och betydligt billigare än traditionella tjänster i segmentet, som kräver omfattande konsulthjälp. Bland kunderna återfinns företag med stora och tunga webbaserade system, som till exempel SJ, Expressen, Verket för Högskoleservice och Luftfartsverket. Apica grundades 2005 och har huvudkontor i Stockholm samt försäljningskontor i Storbritannien och USA. Bolaget är nu i inledningsfasen på en USA-etablering. Investering: Emission på totalt 15 miljoner kronor varav Industrifonden investerade 10 miljoner kronor. Medinvesterare: Befintliga investeraren KTH Chalmers Capital Airec Triventus Triventuskoncernen är verksam inom förnybar energi, främst vindkraft, men även biogas och småskalig vattenkraft. Triventuskoncernens affärsidé är att hantera alla led i värdekedjan inom förnybar energi. Bolaget, som har huvudkontor i Falkenberg, har haft en mycket snabb tillväxt sedan starten 2003 och förväntas omsätta över en miljard kronor inom några år vann Triventus Dagens Industris gaselltävling i Halland. Investering: Totalt 116 miljoner kronor, varav Industrifonden investerade 50 miljoner kronor. Medinvesterare: Sustainable technologies Fund, grundarna och befintliga ägare. Airec har utvecklat och internationellt introducerat helt nya typer av högeffektiva och kompakta plattvärmeväxlare. Airecs gas/vätske-värmeväxlarteknik är unik och erbjuder kunder och användare stora fördelar gentemot traditionella värmeväxlare, till exempel bättre pris/prestanda. Den högre effektiviteten och den kompakta designen möjliggör dessutom stora energibesparingar och minskade utsläpp när värmeväxlarna integreras i olika system. Airecs värmeväxlare används redan i bland annat värmepannor, kraftvärmemotorer, flygplansturbiner, olika kyl- och fryssystem, biogas- och andra processystem fick Airec Världsnaturfondens Climate Solver Award - ett klimatpris, som går till miljövänliga innovationer med potential för minskade koldioxidutsläpp. Investering: Totalt 30 miljoner kr, varav Industrifonden och RWE investerade 25. Medinvesterare: Den tyska investeraren RWE Innogy, grundaren Sven Persson och den tidigare ägaren Teknoseed II. Innogy Renewable Technologies Fund är en investerare knuten till Tysklands näst största energibolag RWE. 7

8 Aktuellt: InDex Bra läge för InDex Det finns två stora framtidstrender inom läkemedelsbranschen. Dels behandlingar som kan skräddarsys för varje enskild patients behov och dels läkemedel, som svarar på ett stort behov där det idag inte finns någon bot. Alla vill ha detta och vi sitter på båda! säger Jesper Wiklund, ny vd på det lilla läkemedelsbolaget InDex Pharmaceuticals. InDex utvecklar ett läkemedel för behandling av den svåra inflammatoriska tarm sjukdomen ulcerös kolit. Det heter Kappaproct och används på svårt sjuka patienter, när andra läkemedel har slutat att fungera. Den enda behandling som idag finns att ta till för dessa patienter är en stor tarmoperation. Ensamt i sin nisch Men Kappaproct, som används tillsammans med traditionella mediciner, gör att dessa får effekt och att patienten slipper operation. Detta är ett stort och ökande medicinskt behov idag, säger Jesper Wiklund. Det finns många som utvecklar läkemedel mot själva sjukdomen, men vi är helt ensamma i vår nisch. InDex, som har sitt ursprung i forskning vid Karolinska Institutet i Solna, grundades för 10 år sedan. Bolaget bygger på en upptäckt av ett läkemedel mot steroidresistens. Det används när steroiderna, som ingår i många vanliga mediciner, inte längre fungerar. InDex plattform används nu för att ta fram läkemedel mot steriodresistens för ulcerös colit. Om det visar sig fungera bra, så kan bolaget ta fram andra läkemedel från samma plattform mot fler sjukdomar, till exempel astma. Fas III-studie Först ska den avgörande studien av Kappaproct genomföras. Det är en så kallad Fas III-studie, där 120 patienter ska behandlas. Detta tar två år och om det fungerar så hägrar en stor marknad för InDex. Vi hoppas kunna erbjuda ett läkemedel som är bättre för patienten och billigare för vårdgivaren, säger Jesper Wiklund. Dessutom är vi ensamma i världen om det. De närmaste två åren är således mycket viktiga för InDex. Under den tid som Fas III-studien tar ska marknadsföringen av Kappaproct dras igång och prisdiskussioner med tänkta kunder föras. För planen är att bygga ett nytt läkemedelsbolag, som ska ta sin produkt ända till marknaden. Stort medicinskt behov Därför tog Index tidigare i år in 75 miljoner kronor, bland annat från Industrifonden och SEB Venture Capital. Pengarna ska gå till att bekosta den kliniska studien. InDex vd Jesper Wiklund är en stor vän av fokus. Det är helt orealistiskt att tro att vi, som litet bolag, kan vara experter på mer än en sak. Och för oss är det immunologi, inget annat. InDex löser ett stort medicinskt behov för dessa patienter, säger Lennart Hansson, affärsområdeschef Life Science på Industrifonden. Projektet visar övertygande kliniska data och har potential för bredare användningsmöjligheter. Det gör att vi ser mycket positivt på InDex framtida möjligheter. InDex har också en diagnostikverksamhet, med ett egenutvecklat test, DiBiCol, för magtarmsjukdomar. Detta tillsammans med Kappaproct gör att InDex kan erbjuda skräddarsydda behandlingar för varje patient, som lider av svåra inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös colit.» Vi hoppas kunna erbjuda ett läkemedel som är bättre för patienten och billigare för vårdgivaren. Dessutom är vi ensamma i världen om det. «8