STRATEGIER FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING EN REGIONAL PLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STRATEGIER FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING EN REGIONAL PLAN 2013 2015"

Transkript

1 1(13) STRATEGIER FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING EN REGIONAL PLAN BAKGRUND Norrlandstingen har definierat kompetensförsörjningen som den högst prioriterade strategiska frågan. En god kompetensförsörjning är grundförutsättningen för landstingens verksamhet. Samverkan med regionens universitet är viktig för att förbättra kompetensförsörjningen. Samverkan mellan landstingen i regionen är också en förutsättning för att lösa delar av kompetensförsörjningen. Mot den bakgrunden bildades 2012 inom Norrlandstingens Regionförbund ett kompetensförsörjningsråd (KFR), med representanter för den strategiska ledningsnivån i de fyra landstingen och vid tre av regionens universitet. Kompetensförsörjningsrådet beslöt att beskriva viktiga strategier och åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen i regionen. Som underlag inventerades problemområden som upplevs vara hinder för en förbättrad kompetensförsörjning. Inledningsvis gjordes också en översikt över rekryteringsbehovet hos landstingen och över utbildningsutbudet hos universiteten inom vissa yrkesområden. Avsikten var också att försöka göra en analys av hur många av de utbildade som stannar i regionen efter genomgången utbildning. Den senare uppgiften har visat sig svår att få fram. Möjligheten att få fram sådana uppgifter undersöks för närvarande. KFR gör dock bedömningen att även om inventeringen inte ger en exakt bild i fråga om behovet och i vilken utsträckning utbildningsutbudet motsvarar behovet, är underlaget tillräckligt för att gå vidare med förslag till strategier till stöd för regionens kompetensförsörjning. Strategidokumentet tar givetvis inte upp alla aspekter på kompetensförsörjning utan begränsar sig till de frågor som kan belysas utifrån kompetens och erfarenheter hos just detta partsammansatta organ och dess arbetsgrupp för frågor som rör verksamhetsförlagd utbildning. Dokumentet behandlar huvudsakligen långa och medellånga vårdutbildningar. När det övergripande dokumentet fastställts kommer KFR att utarbeta målbeskrivningar, aktiviteter och uppföljningsvariabler inom de angivna områdena. I höstpropositionen 2011 beslöt regeringen om en utökning av utbildningsplatser vad gäller utbildningarna till sjuksköterskor, läkare och tandläkare. Ett särskilt villkor för en utökad tilldelning av platser är att VFU för vårdutbildningar och klinisk praktik för läkarprogrammet kan garanteras med hög kvalitet. Regionens universitet och landsting ingav en gemensam skrivelse till utbildningsdepartementet med en avsiktsförklaring kring den gemensamma inriktningen för att klara fler utbildningsplatser. Där förklarar man att universiteten och landstingen åtar sig att gemensamt vidareutveckla metoderna och formerna för verksamhetsförlagd utbildning/klinisk praktik inom regionen.

2 2 (13) Beslutet blev att utöka med 94 nybörjarplatser vg sjuksköterskor. Därav 20 vid Luleå tekniska universitet, 24 vid Mittuniversitetet och 50 vid Umeå universitet. Tandläkarutbildningen utökades med 10 platser. För sjuksköterskeutbildningen tillfördes ingen ny finansiering till universiteten. KFR identifierade också tidigt att VFU för vårdutbildningarna och den kliniska praktiken inom läkarprogrammet en nyckelfråga i kompetensförsörjningen för i stort sett samtliga områden. VIKTIGA FAKTORER FÖR FRAMGÅNG En framgångsrik kompetensförsörjning bygger på en komplex dynamik där incitament och individuella drivkrafter är avgörande. Landstingen och universiteten råder endast över en del av de faktorer som avgör individens val beträffande utbildning och bostadsort. Tydliga strategier för att använda sig av de möjligheter man faktiskt har, får då ännu större relativ betydelse. Positiva incitament måste skapas och negativa incitament motverkas. Uppfattningen om arbetsgivarens varumärke påverkar kompetensförsörjning. Att studenterna känner sig efterfrågade och välkomna och att det är god kvalitet och bra planering i den kliniska delen av utbildningen/vfu spelar stor roll i hur den potentielle arbetsgivaren upplevs. Forskning, utbildning och patientnära verksamhet utgör alla tre viktiga faktorer för framgång. Att skapa förutsättningar för att höja den akademiska nivån hos medarbetarna är avgörande för fortsatt utveckling. En gemensam strategi för landstingen och universiteten ökar möjligheterna till en positiv utveckling. Eftersom det råder en bristsituation inom många yrkesområden kräver kompetensförsörjningen mer av ledningsinitiativ och överlagda långsiktiga åtgärder än den tidigare gjort. Det innebär att de grundläggande förslagen i regionens kompetensförsörjningsplan är de delar som föreslår insatser på systemnivå. D.v.s. förslag till strategier för anpassning till de nya omständigheter som råder beträffande vårdens utveckling och konkurrensen om arbetskraften. Förslagen grundar sig på konkreta erfarenheter från såväl landsting som universitet. Med stöd av väl fungerande strategier och samverkan kan man utforma konkreta samarbetsprojekt kring specifika utbildningar, eller rekryteringssatsningar. Utan stöd av långsiktiga strategier ger dock den konkreta samverkan mindre effekt. SYSTEMFAKTORER Fora för samverkan mellan landsting och universitet på samtliga organisatoriska nivåer. Universitet och landsting samverkar i forskning och utbildning inom vård ochmedicinområdet, utifrån sina respektive huvuduppdrag. Erfarenheter från såväl landsting som universitet visar att väl fungerande arenor för samverkan är en

3 3 (13) förutsättning för att lösa problem och finna nya vägar. I dagsläget finns inte etablerade forum för regelbunden samverkan på samtliga organisationsnivåer eller för alla utbildningar. Det är viktigt att såväl den övergripande ledningen som den operativa verksamheten har fungerande kanaler för samverkan mellan huvudmännen. Tydliga strategier i det övergripande ledningsperspektivet Utbildning, forskning och utveckling skall vara ett uppdrag lika viktigt som vårdarbetet vilket behöver prägla organisationskulturen och komma till uttryck i uppdragsbeskrivningar, uppföljningar och värdering av arbetsinsatsen. Detta kan åstadkommas genom ledningens förhållningssätt. Att ta emot studenter och handleda kräver planering och tid. Om enskilda enheter lämnas att själva prioritera hur tiden skall användas finns en naturlig risk att man prioriterar den dagsaktuella vården och nedprioriterar att ta emot studenter och handleda. Det behövs därför övergripande överenskommelser med god framförhållning, mellan landsting och universitet som motsvarar utbildningsåtagandet. Ett sådant förhållningssätt är i sig själv troligen också rekryteringsbefrämjande eftersom en organisationskultur som varmt välkomnar studenter ger en positiv bild av en presumtiv arbetsgivare. Landstingens arbete med kompetensförsörjning bör utformas också med stöd av professionen och aktiva forskare inom den egna verksamheten. Universitetens vision och mål är att tillhandahålla ett attraktivt och kvalitetssäkrat utbildningsutbud på såväl grund- som avancerad- och forskarutbildningsnivå. Utbildningarna bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vilket innebär att universiteten ska vara en arena för mötet mellan forskning, teori och praktik. Kvalitetssäkrad utbildning innebär därmed att universitetets lärare har en hög vetenskaplig, pedagogisk och professionsanknuten kompetens. Utbildningarna bör genomföras i goda vetenskapliga miljöer som utöver den professionella kunskapen också utvecklar studenternas generiska förmåga. Kvaliteten vid utbildningarna granskas av Universitetskanslersämbetet och det är angeläget både att kunna visa god kvalitet och klara en utökning av utbildningsplatserna. SPECIFIKA ÅTGÄRDSOMRÅDEN Aktuella satsningar inom ramen för EU-samarbete Inom ramen för EU:s politikområden, för programperiod EU 2020, lyfts utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården särskilt fram. Utpekade områden är forskning och utveckling inom områden som livsstilsfrågor, äldre-äldre, alternativa vårdformer i glesbygd, e-hälsa, m.m., samt inte minst kompetensförsörjning, där EU-strukturfond för programperioden avsatt en särskilt hög budget. Även rekrytering av nyckelkompetenser, kompetensförskjutning, nya metoder för kompetensutveckling är prioriterade frågor.

4 4 (13) Dessa ovan beskrivna områden stämmer väl med de utmaningar som norrlandstingen står inför och innebär en möjlighet att med samverkan och EU-bidrag kunna driva forsknings- och utvecklingsprojekt. Utvecklade yrkesroller med särskild utbildning och karriärutveckling Förutom de specifika bristområden som kommenterats ovan finns en generell bristsituation vad gäller läkare och specialiserade sjuksköterskor. Mot bakgrund av dagens bristsituation, prognoser om framtida personalbehov och svårigheten att genom en utökad utbildningsvolym nå balans, blir konsekvensen att en redan besvärande brist kommer att bli än större. Det är därför av största vikt att söka lösningar där yrkesroller kan utvecklas och nya kompetenser kan bidra till en god vård. Exempel på utbildningsinsatser som utvecklar yrkesrollen för sjuksköterskor är en satsning på utbildning till specialiserad sjuksköterska. Med samma metod kan man överväga om kompletterande utbildning kan utveckla rollen som undersköterska/skötare och läkarsekreterare. Genom att aktivt analysera hur kompetensutveckling kan bidra till verksamhetens bemanning skapas en karriärutveckling som ökar förutsättningarna för att klara den framtida kompetensförsörjningen. Utvecklingen i vården ställer allt högre kunskapskrav redan på den grundutbildade. Vilket kan komma att kräva förändringar i vårdutbildningarnas innehåll och längd Förändrad grundutbildning för läkare Läkarutbildningen är för närvarande föremål för nationell översyn. Regeringens utredare presenterar sitt slutliga förslag i mars De förändringar som kommer att föreslås är en förlängning av grundutbildningen från 5,5 till 6 år och att allmäntjänstgöringen (AT) tas bort. Legitimation kommer att erhållas efter genomgången grundutbildning. Dessa förändringar kommer att ge omfattande förändringar i landstingsverksamheten både avseende behovet av klinisk praktik men även p.g.a. förlusten av AT-läkare. Denna förändring kommer att innebära stora förändringar över hela norra regionen i den kliniska praktiken under läkarprogrammet. Regionaliserad läkarutbildning Den utökade och regionaliserade läkarutbildningen (RLU), innebär både möjligheter och utmaningar för verksamheten vid såväl landstingen som vid universitetet. Till skillnad från de utlokaliserade studenterna gör de regionaliserade studenterna såväl sin teoretiska som sin kliniska praktiska utbildning vid RLU-orterna. Detta kräver en ökande akademisk nivå för att genomföra den teoretiska delen med hög kvalitet. En stor utmaning är därför att utveckla de akademiska miljöerna i RLU landstingen. För detta görs särskilda satsningar med resurser från Umeå universitet (UmU), RLUlandstingen och med medel från Avtalet om Läkarutbildning och Forskning (ALF), till och med Framgång med att rekrytera disputerade specialister till RLU-orterna är avgörande för att RLU ska kunna bedrivas på vetenskaplig grund. Denna nya situation ställer nya krav på RLU orterna vars identitet förändras och blir mer akademisk. Ur rekryteringssynpunkt bör RLU vara positivt för landstingen utanför VLL under föreutsättning att tillgången på AT-läkaranställningar och därefter

5 5 (13) specialisttjänstgörings (ST)-anställningar är tillräcklig så att hela utbildningen fram till färdiga specialister kan genomföras. Specialistutbildning för läkare Inom bara några år kommer bristen på specialiserade läkare inom flera områden att bli mycket besvärande. Redan i dag är bristen på vissa specialiteter, t.ex. patologer, onkologer och radiologer i regionen så stor, att bemanning klaras med hjälp av bemanningsföretag. Landstingen har hela ansvaret för specialisttjänstgörings (ST)- utbildning och omfattningen av denna bör planeras i samverkan mellan landstingen. Landstingens planering för ST-utbildningar kan behöva revideras och anpassas till de egna behoven och till samverkan i regionen. Vad gäller patologer finns en nationell utredning som beskriver bristsituationen och i samband med den regionala utvecklingsplanen för cancerområdet och särskild samverkan mellan landstingen inom patologin, kommer konkreta åtgärdsförslag, bl.a. vad gäller e-patologi. Specialistutbildning för sjuksköterskor Norra regionen utbildar en relativt sett stor andel av alla studenter inom det medicinska området. Erfarenhet visar att de som är utbildade i regionen i större utsträckning också stannar som yrkesverksamma där. För att attrahera rätt personer till utbildning t.ex. specialiserade sjuksköterskor- kan flexibla utbildningsformer vara en fördel. Personer som redan är yrkesetablerade föredrar ibland distansutbildning eftersom det underlättar vardagslivet. Universiteten behöver således även fortsättningsvis planera för denna form av utbildning och landstingen behöver säkerställa att medarbetarna kan beredas villkor som möjliggör utbildning. Gemensamma utbildningar mellan universiteten Vissa utbildningar är inte lönsamma att driva för enbart ett universitet utan kräver nya former för samverkan mellan universiteten. Finansieringsincitamenten från staten går ut på konkurrens mellan lärosätena, men här krävs reell samverkan. För att lyckas med det krävs insatser från universitetsledningarna. Här krävs forum för samverkan i analogi med vad som inledningsvis konstaterats. Matchning av individer och utbildning individuella utvecklingsplaner Sökandetrycket till utbildningar inom flera bristområden är lågt. De individuella kompetensutvecklingsplanerna kan vara ett potentiellt verktyg för att motivera medarbetare till vidare utbildning. Säkrad tillgång till klinisk handledning och VFU med god kvalité De övergripande formerna för VFU inom Norra sjukvårdsregionen är reglerade i avtal Vart och ett av landstingen inom regionen har i samråd med de berörda universiteten utformat innehållet i VFU och man sluter lokala avtal kring antal platser. Norrlandstingen har antagit ett principdokument för utveckling av VFU, och rekommenderat landstingen att arbeta enligt förslagen. ( bilaga 4) En väl fungerande VFU/klinisk handledning är helt central för god kvalitet i utbildningarna. I samband med universitetens ansökan om utökade utbildningsplatser,

6 6 (13) har landstingen uttryckt sitt åtagande att medverka i VFU delen. Tillgången till VFU platser är dock tyvärr även i dagsläget i vissa fall problematisk. En utökning kräver således något ytterligare. För god kvalitet i utbildningarna behövs: säkrad tillgång till VFU platser (volym) god kvalitet i den kliniska handledningen När det gäller antalet tillgängliga VFU-platser sker fortlöpande förändringar i takt med att landstingens vårdorganisation förändras och vårdtiderna kortas. Det behövs en god löpande uppdatering och återkoppling mellan landsting och universitet. Det ökande behovet av VFU klinisk tjänstgöring kommer också att ställa krav på nya arbetsformer inom både landsting och universitet. Också den kommunala vården måste medräknas i den verksamhetsförlagda utbildningen. Omvårdnad utförs numer i allt större omfattning hos den primärkommunala huvudmannen. En sammanhållen VFU planering i landstingen är nödvändig för att klara planering samarbete och effektiv resursanvändning. Ledningsstrategin ska utgöra ett stöd för utbildningsverksamheten, genom att medarbetarnas utbildningsuppdrag poängteras. Dåvarande Högskoleverkets utvärdering 2006 betonade vikten av att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen håller god akademisk kvalitet. Detta ställer krav på handledarnas egna akademiska nivå. Målsättningen är att huvudhandledare har högre akademisk nivå än studenten. En viktig målsättningen är också att i verksamheten ha kombinationstjänster. Tjänstekonstruktionen kan vara rena kombinationstjänster eller adjungeringar. Regionlandstingen har visat intresse för den modell som utarbetats inom Norrbottens läns landsting i samarbete med Luleå tekniska universitet när det gäller utformningen av VFU. Modellen återfinns i bilaga 4 och är delvis inarbetad i mål och handlingsplan sist i detta dokument. Landstingen har gjort en inventering av sin kapacitet vad gäller handledare och deras kompetens. Inventeringen ligger till grund för utformning av mål och handlingsplan. Säkrad tillgång till klinisk placering med hög kvalité Läkarutbildningen består av teoretisk och praktisk utbildning. Den praktiska kliniska utbildningen görs till stor del i form av så kallad kliniska placeringar. Denna kliniska utbildning bedrivs i princip vid alla sjukvårdsenheter i Norra Regionen. För RLU bedrivs den kliniska delen av utbildningen i Sunderbyn, Sundsvall respektive Östersund. För alla andra studenter på programmet görs den kliniska utbildningen vid NUS och vid i princip alla vårdenheter i regionen. UmU ger årligen handledarutbildning för kliniska handledare. Kurserna fördelas efeter behov till de fyra landstingen. Fortfarande finns många läkare som deltar i handledning som saknar denna grundläggande handledarutbildning.

7 7 (13) RLU är reglerad i avtal mellan norra regionens landsting och Umeå universitet. För klinisk placering finns överenskommelse med VLL avseende placering vid VLLs vårdcentraler. Fördelningen av alla andra placeringar bygger på praxis och direkta kontakter med verksamheterna. En formalisering av landstingens uppdrag avseende kliniska placeringar är av värde för att garantera tillgången till klinisk placering för de studenter utbildningsuppdraget omfattar. Verksamhetsförlagd utbildning och Klinisk placering en rekryteringsmöjlighet Det förtjänar att påpekas att VFU och kliniska placeringar inte bara är del av en utbildning, utan också den första kontakten mellan studenten och en presumtiv arbetsgivare. Det bör ingå i den övergripande strategin att genom uppvärdering av utbildningsinslaget i vården rent generellt också skapa en positiv kultur som möter studenterna i deras kliniska del av utbildningen. Nya former för handledning. Som nämnts tidigare finns redan i dag ett kapacitetsproblem för att ta emot VFU och kliniska placeringar i vården. Detta problem kommer givetvis att öka om utbildningsplatserna utökas. Det blir då nödvändigt att utveckla och pröva andra handledarmodeller där kliniska utbildningsenheter är framkomliga vägar för att utnyttja peer learning, grupphandledning, studenttäta salar, handledning över professionsgränser, o s v Nya former för handledarutbildning för VFU Landstingen upplever att handledarutbildningen skulle kunna omstöpas så att den bättre går att kombinera med kliniskt arbete. En sådan modell bör utarbetas gemensamt mellan landsting och universitet. Förutsättningarna för medarbetare att bedriva handledning behöver säkerställas. Handledningsuppdraget kan upplevas konkurrera med det direkta vårdarbetet. Det händer också att medarbetare inte beviljas tid för att gå handledarutbildning. Handledarutbildning för klinisk praktik Handledningen på läkarprogrammet är i princip helt integrerad med det kliniska arbetet. Att denna har hög kvalitet är en viktig rekryteringsfaktor till grundutbildning och utvärderas återkommande nationellt. Att delta i den faktiska vården har ett mycket stort utbildningsvärde och möjlighet till detta är en framgångsfaktor. UmU bedriver handledarutbildning för kliniska handledare inom läkarutbildningen. Fortfarande finns ett antal läkare som saknar grundläggande handledarutbildning. Den kliniska handledningen under läkarprogrammet finansieras med ALF medel i form av direkt betalning till respektive landsting och i form av s.k. utbytestjänstgöring som en del i kontakt- och kompetensbyggande

8 8 (13) Regionens Rekryteringsbehov I följande avsnitt redovisas rekryteringsbehovet huvudsakligen i de delar av inventeringen som rör vissa medellånga vårdutbildningar och läkare. Materialet i sin helhet med alla yrkeskategorier finns hos landstingen och används i deras eget arbete. Ett underlag som relaterar rekryteringsbehovet till utbildningsutbudet kommer också att tas fram. I samband med det är det extra viktigt att försöka närmare analysera hur många som stannar i regionen efter examen. Att öka andelen som också arbetar i regionen efter examen, är givetvis en viktig framgångsfaktor (Detta underlag bearbetas för närvarande i KFR.) Rekryteringsbehov antal personer IVA-sjuksköterska Anestesisjuksköterska Ambulanssjuksköterska Sjuksköterska (grund) Röntgensjuksköterska Operationssjuksköterska Barnmorska Distriktssjuksköterska Psykiatrisjuksköterska Sjuksköterska specialfunktion Barnsjuksköterska Figur 1. Av diagrammen framgår att den yrkeskategori som till numerären visar det största rekryteringsbehovet är grundutbildade sjuksköterskor. De utgör också det sammantaget största antalet anställda. Om man relaterar rekryteringsbehovet till antalet anställda per kategori framträder en annan bild.

9 9 (13) Rekryteringsbehov procent av antalet anställda 2011 IVA-sjuksköterska Anestesisjuksköterska Ambulanssjuksköterska Sjuksköterska (grund) Röntgensjuksköterska Operationssjuksköterska Barnmorska Distriktssjuksköterska Psykiatrisjuksköterska Sjuksköterska specialfunktion Barnsjuksköterska 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Fig. 2 När rekryteringsbehovet uttrycks i förhållande till antalet anställda i yrkeskategorin ser man att bl.a. barnsjuksköterska, distriktssjuksköterska, psykiatrisjuksköterska är grupper där en stor andel behöver rekryteras. Totalt sett ska minst var tredje medarbetare ur dessa kategorier ersättas fram till 2017

10 10 (13) Rekryteringsbehov, antal personer Audionom Arbetsterapeut Dietist Kurator Logoped Sjukgymnast Biomedicinsk analytiker Psykolog Cytodiagnostiker Fig. 3 I ovanstående sammanställning finns exempel på fler yrkesområden där rekryteringsläget är bekymmersamt.

11 11 (13) Rekryteringsbehov procent av antalet anställda 2011 Audionom Arbetsterapeut Dietist Kurator Logoped Sjukgymnast Biomedicinsk analytiker Psykolog Cytodiagnostiker 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Fig 4 Sammanställningen visar rekryteringsbehovet i förhållande till det totala antalet anställda. Inom vissa diagnostiska områden kan behovet av medarbetare också väntas öka. Ett sådant område är biomedicinska analytiker. Rekryteringsbehov, läkare, (områden där behovet är större än 20 personer) antal personer Öron-, näs- och halssjukdomar Ögonsjukdomar Obstetrik och gyneologi Psykiatri Barn- och ungdomsmedicin Bild- och funktionsmedicin Ortopedi Internmedicin Kirurgi Anestesi-och intensivvård Allmän medicin Fig. 5 Diagrammet visar rekryteringsbehovet av läkare för områden där behovet är större än 20 personer. Underlag för att relatera behovet till den totala numerären anställda finns inte för närvarande.

12 12 (13) Rekryteringsbehov, läkare, (områden där behovet är färre än 20 personer) antal personer Klinisk genetik Klinisk neurofysiologi Plastikkirurgi Klinisk immunologi och transfmed Klinisk farmakologi Barn- och ungdomsallergologi Hörsel- och talrubbningar Gynekologisk onkologi Neonatologi Handkirurgi Klinisk kemi Barnonkologi Thoraxkirurgi Kod kan ej anges Hematologi Barn- och ungdomskardiologi Rättspsykiatri Neurokirurgi Kärlkirurgi Med gastroenterologi och hepatologi Klinisk bakteriologi och virologi Barn- och ungdomsneurologi med hab Endokrinologi och diabetologi Rehabiliteringsmedicin Reumatologi Lungsjukdomar Medicinska njursjukdomar Arbets- och miljömedicin Klinisk fysiologi Klinisk patologi Akutsjukvård Neurologi Barn- och ungdomspsykiatri Hud- och könssjukdomar Infektionssjukdomar Urologi Onkologi Kardiologi Geriatrik Fig. 6 Diagrammet visar rekryteringsbehovet av läkare för områden där behovet är mindre än 20 personer. Av sammanställningen åskådliggörs också den långtgående subspecialiseringen som ställer stora krav på specialistutbildningen.

13 13 (13) Rekryteringsbehov och beräknat antal examinerade läkare , antal personer Beräknat antal examinerade Rekryteringsbehov i landstingen Fig. 7 Rekryteringsbehovet är uttryckt per specialitet men behovet har trots det relaterats till numerären grundutbildade läkare i regionen. Vid den medicinska fakulteten i Umeå sker ett intag på 100 studenter x 2 gånger/år så med oförändrat intag bör det ha antagits ca 1000 studenter till programmet tom Man räknar på 90-95% genomströmning vilket ger grundutbildade läkare under perioden. Man kan beräkna ca 7 år från grundutbildning till färdig specialist. Diagrammet visar att ca 80% av de som utbildas i regionen också skulle behöva stanna här fram till färdig specialisering för att täcka behovet. Erfarenhetsmässigt bedömer man att en betydligt mindre andel stannar i regionen. Analys av detta underlag fortsätter. Särskilda bristområden Inventeringen visar på stora rekryteringsbehov inom många yrkesområden. Inom några områden är bristsituationen särskilt påtaglig och dessa diskuteras särskilt. Det gäller Patologer, Radiologer, Onkologer, Allmänläkare, Röntgensjuksköterskor, Specialiserade sjuksköterskor t.ex. inom operation och onkologi samt Biomedicinska analytiker. G:\NRF\Utbildning\K-råd\Strategier för kompetensförsörjning 2013 v 0.97.doc

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Arbetsidentifikation (AID)

Arbetsidentifikation (AID) Arbetsidentifikation (AID) 2015-02-13 Etikett Läkares specialitet Ansvar Arbetstidens förläggning Arvoderad tjänst 1 Inledning Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID) är ett system för gruppering

Läs mer

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS)

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) Datum Denna blankett skall användas för anmälan av verksamhet enligt 6 kap. 6 lagen (1998:531) om

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Sveriges läkarförbund 2010 Läkarna och EU/EES 1 Innehåll Läkarna och EU/EES 2 Den fria rörligheten 2 Yrkeskvalifikationsdirektivet

Läs mer

Del 4. Läkarprogrammets styrning och ledning... 37 4.1 Fakulteten för Medicin och Hälsa... 37

Del 4. Läkarprogrammets styrning och ledning... 37 4.1 Fakulteten för Medicin och Hälsa... 37 Del 1. Vidtagna åtgärder i denna ansökan utifrån den kritik som lämnades av Högskoleverket... 7 vid bedömningen 2007 2008 Programmets grundläggande struktur... 7 Pedagogisk modell för integration av teori

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild

Läs mer

Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp.

Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp. 2015-06-25 1(6) Om statistiken Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp. Uppgifterna redovisas för inkomna och avslutade

Läs mer

Yrkeskvalifikationer

Yrkeskvalifikationer Frågor om yrket Fastställande av yrket 1. 1. 1 1. 1. 2 1. 1. 3 1. 1. 4 1. 1. 5 Är yrket [${Profession}] reglerat inom ert territorium? Vilken verksamhet omfattar yrket [${Profession}] inom ert territorium?

Läs mer

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Totalpoängen är

Läs mer

Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag

Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag Bakgrund och uppdrag Strategin omfattar samtliga landsting och regioner. Arbetet sker gemensamt mellan landstingen

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Läkarprogrammet Umeå Universitet

Läkarprogrammet Umeå Universitet LÄKARPROGRAMMET 11 Terminer 330 Högskolepoäng Leder till LÄKAREXAMEN Cellen Organen A Organen B Sjukdomslära Kliniska Undersökningsmetoder, Farmakologi mm Termin 1 Umeå Termin 2 Umeå Termin 3 Umeå Termin

Läs mer

Kompetensförsörjningsplan för VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN. Sammanställning av förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner

Kompetensförsörjningsplan för VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN. Sammanställning av förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner Kompetensförsörjningsplan för VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Sammanställning av förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner 2015 Hur arbetar VGR med kompetensförsörjning? Västra Götalandsregionen har ett processorienterat

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2013 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2012) och arbetsmarknadsstatus (2011) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2010) och arbetsmarknadsstatus (2009) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Strategi och handlingsplan för kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård. Informationsmaterial

Strategi och handlingsplan för kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård. Informationsmaterial Strategi och handlingsplan för kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård Informationsmaterial Varför fokus på kompetensförsörjning? Västra Götalandsregionen är en av landets största arbetsgivare. Den

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING. Version: 1.003. Ansvarig: Björn Ahlnäs

EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING. Version: 1.003. Ansvarig: Björn Ahlnäs Bilaga 1 till Handlingsplan för utbildning av läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING Version: 1.003 Ansvarig:

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2010 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2009) och arbetsmarknadsstatus (2008) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Information: Charlotta Hansell, tel: 075-247 3426 Hans Schwarz, tel: 075-247 3578

Information: Charlotta Hansell, tel: 075-247 3426 Hans Schwarz, tel: 075-247 3578 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2008:2 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal officiell statistik om antal legitimerade (2007) och arbetsmarknadsstatus (2006) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och

Läs mer

2014-11-24. Läkarbesök 2 500 Läkarbesök akutmottagning dag 2 770 Läkarbesök akutmottagning jour 5 330

2014-11-24. Läkarbesök 2 500 Läkarbesök akutmottagning dag 2 770 Läkarbesök akutmottagning jour 5 330 Prislista 2015 Prislistan tillämpas för utomlänspatienter i enlighet med riksavtalet och gäller tills ny prislista utkommer. Priserna gäller oavsett om patientavgift erlagts eller ej. All sluten somatisk

Läs mer

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18 Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR Information i personalutskottet 2015-02-18 Begreppet Specialistundersköterska Begrepp som används av YH-myndigheten för att visa att

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Målbeskrivningsarbetet. Gemensam kunskapsbas. Rubrik Förnamn Efternamn 11/18/13

Målbeskrivningsarbetet. Gemensam kunskapsbas. Rubrik Förnamn Efternamn 11/18/13 Målbeskrivningsarbetet Rubrik Förnamn Efternamn Gemensam kunskapsbas 11/18/13 Syfte med översynen Att undersöka behov av justeringar av enskilda specialiteters placering i specialitetsstrukturen Att undersöka

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Psyksyrra eller klinisk specialist - behöver vi verkligen specialistsjuksköterskor?

Psyksyrra eller klinisk specialist - behöver vi verkligen specialistsjuksköterskor? Psyksyrra eller klinisk specialist - behöver vi verkligen specialistsjuksköterskor? Henrik Andersson Mats Törnblom Svenska psykiatrikongressen 2015-03-12 Psykiatrins hus, Akademiska sjukhuset Skillnader

Läs mer

Sammanfattning SPF och SFBUP tillstyrker att psykoterapeutexamen ges som en utbildning på avancerad nivå inom högskolan.

Sammanfattning SPF och SFBUP tillstyrker att psykoterapeutexamen ges som en utbildning på avancerad nivå inom högskolan. YTTRANDE Utbildningsdepartementet Ert diarienr U2012/1608/UH 103 33 STOCKKHOLM En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Svenska psykiatriska föreningen (SPF) organiserar Sveriges specialister i vuxenpsykiatri.

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning en nödvändighet för att möta framtiden

Strategisk kompetensförsörjning en nödvändighet för att möta framtiden Strategisk kompetensförsörjning en nödvändighet för att möta framtiden Hälso- och sjukvårdens HR-dag Stockholm 9 december 2014 Eva Lundh, HR-chef Kompetensförsörjning handlar om styrning och ledning -

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

HSA Nationell katalogtjänst och revisionen av kodverket Verksamhetskoder

HSA Nationell katalogtjänst och revisionen av kodverket Verksamhetskoder HSA Nationell katalogtjänst och revisionen av kodverket Verksamhetskoder Annika Asp Terminologicentrum TNC 29 september 2010 HSA Nationell katalogtjänst Nationell katalogtjänst innehållande information

Läs mer

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar 1(5) Anvisningar och regler fo r Bakgrund och syfte För att ge möjligheter till fortsatt forskning för disputerade medarbetare i vården måste tidsutrymme skapas så att forskning kan bedrivas parallellt

Läs mer

Denna proposition är en utveckling av tidigare dokument FSA angående utbildning och forskning som antogs vid fullmäktige 2008.

Denna proposition är en utveckling av tidigare dokument FSA angående utbildning och forskning som antogs vid fullmäktige 2008. Beslutad av Fullmäktige 2012 FSAs inställning är att utbildning och forskning utgör grunden i den arbetsterapeutiska verksamheten. Det är genom utbildning och forskning som yrket får legitimitet i samhället.

Läs mer

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab-sek Personalenheten Datum 2015-05-06 Referens 150276 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar 2015 Inledning Den 17 februari 2015 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2015:8)

Läs mer

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt 1(6) UTB. PLAN HUND OCH KATT -UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se 2013-09-20 2(6) Denna utbildningsplan

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Sökordstaggning av verksamhetskoder. Arbetsdokument 2013-04-23

Sökordstaggning av verksamhetskoder. Arbetsdokument 2013-04-23 Sökordstaggning av verksamhetskoder 2013-04-23 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Syftet att tagga verksamhetskoder med sökord... 3 Huvudområde: Kirurgirelaterade verksamheter...

Läs mer

Så tycker konsultläkaren om sin vardag. 2011-09-12 vers 1

Så tycker konsultläkaren om sin vardag. 2011-09-12 vers 1 Så tycker konsultläkaren om sin vardag 1 Syfte med undersökningen Syfte: att undersöka och kartlägga konsultläkarnas situation och behov Undersökningen har genomförts via TNS Sifo Navigares webbpanel.

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Sammanställt av en arbetsgrupp inom BLF under ledning av ordf. i BLF s utbildningsutskott, Jeanette Martinell.

Sammanställt av en arbetsgrupp inom BLF under ledning av ordf. i BLF s utbildningsutskott, Jeanette Martinell. Sammanställt av en arbetsgrupp inom BLF under ledning av ordf. i BLF s utbildningsutskott, Jeanette Martinell. Version 1 2009-08-26 Utbildningsguiden 2009 06 09 Utbildningsguide för ST utbildningen i Barn

Läs mer

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset (Venerologmottagningen hudmottagningen och 30 B1) T o m 2013 Antibiotikaanvändning (J01*+rifampicin), Hud- & könssjukdomar, Akademiska

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-21 mars 2014 NÄL och Uddevalla sjukhus NU-sjukvården Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Akutmedicin veckor - 2014/15 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2014/15 Kommentarer/Krav

Akutmedicin veckor - 2014/15 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2014/15 Kommentarer/Krav Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Nr 7 39. Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen

Nr 7 39. Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen Nr 7 39 Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen. Basuppgifter om serviceproducenten Serviceproducentens namn FO-nummer/personbeteckning

Läs mer

Skånes universitetssjukhus. Förslag till organisation

Skånes universitetssjukhus. Förslag till organisation Skånes universitetssjukhus Förslag till organisation SUS Divisionsindelning 1 januari 2010 1. Akutsjukvård, närsjukvård och geriatrik 2. Cancer och blodsjukdomar 3. Barn, kvinnor och reproduktion 4. Kirurgi

Läs mer

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vi arbetar gemensamt för att påverka utvecklingen av våra yrken. Därför ska vi också vara med och påverka och utveckla utbildningarna. Utbildningarna

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Målbeskrivningar 2008 (1) 1 ISBN 978-91-85999-55-2 Artikelnr 2008-126-2 Sättning Helen Eriksson, Edita Västra Aros AB Tryck Edita Västra

Läs mer

Tillgång på: Specialistläkare 2006

Tillgång på: Specialistläkare 2006 Tillgång på: Specialistläkare 26 Labour Supply in Sweden: Qualified Medical Specialists 26 The National Board of Health and Welfare Artikelnr: 28-125-5 ISBN: 978-91-85999-33- Sättning: Edita Västra Aros

Läs mer

Avrop strategiska personalsatsningar och schemaläggning 2/5

Avrop strategiska personalsatsningar och schemaläggning 2/5 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2015-03-30 LS-LED15-0253-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U M Avrop strategiska personalsatsningar och

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

~~-"., Vårdgaranti och kömiljard

~~-., Vårdgaranti och kömiljard "- bilaga LS 119C ~~-"., Vårdgaranti och kömiljard J Handlingsplan för att uppnå hög vårdgaranti- och kömiljarduppfyllelse inom Dalarnas specialiserade sjukvård Agenda Bakgrund Uppdrag II Generella verktyg

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor - en idé

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor - en idé Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor - en idé Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby

Allergologi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav. Anestesi veckor - 2015 veckor-2016 Kommentarer/Krav Ljungby Torsby Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN Klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) Bakgrund Landstingen i Norrland vill erbjuda sina medborgare en sjukvård av högsta klass. Detta

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Avtal ang verksamhetsförlagd utbildning mellan Linnéuniversitetet och Landstinget Kronoberg

Avtal ang verksamhetsförlagd utbildning mellan Linnéuniversitetet och Landstinget Kronoberg 2010-11-04 Avtal ang verksamhetsförlagd utbildning mellan Linnéuniversitetet och Landstinget Kronoberg Avtalsparter Linnéuniversitetet Landstinget Kronoberg Nedan kallad parterna Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Skånes universitetssjukvård. Högspecialiserade vårdens utveckling på SUS

Skånes universitetssjukvård. Högspecialiserade vårdens utveckling på SUS Högspecialiserade vårdens utveckling på SUS Utveckla SUS spets Högspecialiserad vård Stora patientmaterial nödvändiga för utvecklad kompetens Konkurrensen intensivare och internationell Konkurrensfördelar

Läs mer

Patologi samverkan i Norra Regionen. Helena Teglund, Memeologen Metod- och processtöd (NRF) E-post: helena.teglund@vll.se

Patologi samverkan i Norra Regionen. Helena Teglund, Memeologen Metod- och processtöd (NRF) E-post: helena.teglund@vll.se Patologi samverkan i Norra Regionen Helena Teglund, Memeologen Metod- och processtöd (NRF) E-post: helena.teglund@vll.se Samverkansarbete inom Patologin i de 4 nordligaste Landstingen: Bakgrund /problembeskrivning

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Koncernkontoret Koncernstab HR

Koncernkontoret Koncernstab HR Koncernstab HR Lisa Davidsson HR-strateg 044-309 33 21 lisa.davidsson@skane.se KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGSPLAN Datum 2015-03-09 Dnr 0900843 1 (14) Kompetensförsörjningsplan för 2015-2018 1. Inledning ska vara

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

Kompetensförsörjning Patologi Södra sjukvårdsregionen. Jens Enoksson Regional processledare Regionalt cancercentrum syd

Kompetensförsörjning Patologi Södra sjukvårdsregionen. Jens Enoksson Regional processledare Regionalt cancercentrum syd Kompetensförsörjning Patologi Södra sjukvårdsregionen Jens Enoksson Regional processledare Regionalt cancercentrum syd Klinisk patologi Obduktioner Diagnostik av sjukdomar, tumörsjukdomar Viktig del av

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

2014-08-06. 1. Socialnämnden avvisar förslaget till samverkansavtal och tackar nej till samverkan av det slag som föreslås.

2014-08-06. 1. Socialnämnden avvisar förslaget till samverkansavtal och tackar nej till samverkan av det slag som föreslås. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-08-06 Socialnämnden Dnr KSL/13/0045-37 Dnr Kst 2014/262 Son 2014/528 Samverkansavtal mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå i Stockholms län

Läs mer

Översyn av läkarnas specialitetsindelning

Översyn av läkarnas specialitetsindelning Översyn av läkarnas specialitetsindelning 2 Förord I enlighet med 14 förordningen (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen ska myndigheten dela in och benämna de specialiteter inom vilka specialistkompetens

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Urval av uppdrag inom slutenvården

Urval av uppdrag inom slutenvården Urval av uppdrag inom slutenvården Maila vilka veckor Du är intresserad av och vilka uppdrag! Då många kan ange intresse för samma uppdrag är det bra att ge flera alternativ. Detta ger endast en ögonblicksbild

Läs mer