STRATEGIER FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING EN REGIONAL PLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STRATEGIER FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING EN REGIONAL PLAN 2013 2015"

Transkript

1 1(13) STRATEGIER FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNING EN REGIONAL PLAN BAKGRUND Norrlandstingen har definierat kompetensförsörjningen som den högst prioriterade strategiska frågan. En god kompetensförsörjning är grundförutsättningen för landstingens verksamhet. Samverkan med regionens universitet är viktig för att förbättra kompetensförsörjningen. Samverkan mellan landstingen i regionen är också en förutsättning för att lösa delar av kompetensförsörjningen. Mot den bakgrunden bildades 2012 inom Norrlandstingens Regionförbund ett kompetensförsörjningsråd (KFR), med representanter för den strategiska ledningsnivån i de fyra landstingen och vid tre av regionens universitet. Kompetensförsörjningsrådet beslöt att beskriva viktiga strategier och åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen i regionen. Som underlag inventerades problemområden som upplevs vara hinder för en förbättrad kompetensförsörjning. Inledningsvis gjordes också en översikt över rekryteringsbehovet hos landstingen och över utbildningsutbudet hos universiteten inom vissa yrkesområden. Avsikten var också att försöka göra en analys av hur många av de utbildade som stannar i regionen efter genomgången utbildning. Den senare uppgiften har visat sig svår att få fram. Möjligheten att få fram sådana uppgifter undersöks för närvarande. KFR gör dock bedömningen att även om inventeringen inte ger en exakt bild i fråga om behovet och i vilken utsträckning utbildningsutbudet motsvarar behovet, är underlaget tillräckligt för att gå vidare med förslag till strategier till stöd för regionens kompetensförsörjning. Strategidokumentet tar givetvis inte upp alla aspekter på kompetensförsörjning utan begränsar sig till de frågor som kan belysas utifrån kompetens och erfarenheter hos just detta partsammansatta organ och dess arbetsgrupp för frågor som rör verksamhetsförlagd utbildning. Dokumentet behandlar huvudsakligen långa och medellånga vårdutbildningar. När det övergripande dokumentet fastställts kommer KFR att utarbeta målbeskrivningar, aktiviteter och uppföljningsvariabler inom de angivna områdena. I höstpropositionen 2011 beslöt regeringen om en utökning av utbildningsplatser vad gäller utbildningarna till sjuksköterskor, läkare och tandläkare. Ett särskilt villkor för en utökad tilldelning av platser är att VFU för vårdutbildningar och klinisk praktik för läkarprogrammet kan garanteras med hög kvalitet. Regionens universitet och landsting ingav en gemensam skrivelse till utbildningsdepartementet med en avsiktsförklaring kring den gemensamma inriktningen för att klara fler utbildningsplatser. Där förklarar man att universiteten och landstingen åtar sig att gemensamt vidareutveckla metoderna och formerna för verksamhetsförlagd utbildning/klinisk praktik inom regionen.

2 2 (13) Beslutet blev att utöka med 94 nybörjarplatser vg sjuksköterskor. Därav 20 vid Luleå tekniska universitet, 24 vid Mittuniversitetet och 50 vid Umeå universitet. Tandläkarutbildningen utökades med 10 platser. För sjuksköterskeutbildningen tillfördes ingen ny finansiering till universiteten. KFR identifierade också tidigt att VFU för vårdutbildningarna och den kliniska praktiken inom läkarprogrammet en nyckelfråga i kompetensförsörjningen för i stort sett samtliga områden. VIKTIGA FAKTORER FÖR FRAMGÅNG En framgångsrik kompetensförsörjning bygger på en komplex dynamik där incitament och individuella drivkrafter är avgörande. Landstingen och universiteten råder endast över en del av de faktorer som avgör individens val beträffande utbildning och bostadsort. Tydliga strategier för att använda sig av de möjligheter man faktiskt har, får då ännu större relativ betydelse. Positiva incitament måste skapas och negativa incitament motverkas. Uppfattningen om arbetsgivarens varumärke påverkar kompetensförsörjning. Att studenterna känner sig efterfrågade och välkomna och att det är god kvalitet och bra planering i den kliniska delen av utbildningen/vfu spelar stor roll i hur den potentielle arbetsgivaren upplevs. Forskning, utbildning och patientnära verksamhet utgör alla tre viktiga faktorer för framgång. Att skapa förutsättningar för att höja den akademiska nivån hos medarbetarna är avgörande för fortsatt utveckling. En gemensam strategi för landstingen och universiteten ökar möjligheterna till en positiv utveckling. Eftersom det råder en bristsituation inom många yrkesområden kräver kompetensförsörjningen mer av ledningsinitiativ och överlagda långsiktiga åtgärder än den tidigare gjort. Det innebär att de grundläggande förslagen i regionens kompetensförsörjningsplan är de delar som föreslår insatser på systemnivå. D.v.s. förslag till strategier för anpassning till de nya omständigheter som råder beträffande vårdens utveckling och konkurrensen om arbetskraften. Förslagen grundar sig på konkreta erfarenheter från såväl landsting som universitet. Med stöd av väl fungerande strategier och samverkan kan man utforma konkreta samarbetsprojekt kring specifika utbildningar, eller rekryteringssatsningar. Utan stöd av långsiktiga strategier ger dock den konkreta samverkan mindre effekt. SYSTEMFAKTORER Fora för samverkan mellan landsting och universitet på samtliga organisatoriska nivåer. Universitet och landsting samverkar i forskning och utbildning inom vård ochmedicinområdet, utifrån sina respektive huvuduppdrag. Erfarenheter från såväl landsting som universitet visar att väl fungerande arenor för samverkan är en

3 3 (13) förutsättning för att lösa problem och finna nya vägar. I dagsläget finns inte etablerade forum för regelbunden samverkan på samtliga organisationsnivåer eller för alla utbildningar. Det är viktigt att såväl den övergripande ledningen som den operativa verksamheten har fungerande kanaler för samverkan mellan huvudmännen. Tydliga strategier i det övergripande ledningsperspektivet Utbildning, forskning och utveckling skall vara ett uppdrag lika viktigt som vårdarbetet vilket behöver prägla organisationskulturen och komma till uttryck i uppdragsbeskrivningar, uppföljningar och värdering av arbetsinsatsen. Detta kan åstadkommas genom ledningens förhållningssätt. Att ta emot studenter och handleda kräver planering och tid. Om enskilda enheter lämnas att själva prioritera hur tiden skall användas finns en naturlig risk att man prioriterar den dagsaktuella vården och nedprioriterar att ta emot studenter och handleda. Det behövs därför övergripande överenskommelser med god framförhållning, mellan landsting och universitet som motsvarar utbildningsåtagandet. Ett sådant förhållningssätt är i sig själv troligen också rekryteringsbefrämjande eftersom en organisationskultur som varmt välkomnar studenter ger en positiv bild av en presumtiv arbetsgivare. Landstingens arbete med kompetensförsörjning bör utformas också med stöd av professionen och aktiva forskare inom den egna verksamheten. Universitetens vision och mål är att tillhandahålla ett attraktivt och kvalitetssäkrat utbildningsutbud på såväl grund- som avancerad- och forskarutbildningsnivå. Utbildningarna bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vilket innebär att universiteten ska vara en arena för mötet mellan forskning, teori och praktik. Kvalitetssäkrad utbildning innebär därmed att universitetets lärare har en hög vetenskaplig, pedagogisk och professionsanknuten kompetens. Utbildningarna bör genomföras i goda vetenskapliga miljöer som utöver den professionella kunskapen också utvecklar studenternas generiska förmåga. Kvaliteten vid utbildningarna granskas av Universitetskanslersämbetet och det är angeläget både att kunna visa god kvalitet och klara en utökning av utbildningsplatserna. SPECIFIKA ÅTGÄRDSOMRÅDEN Aktuella satsningar inom ramen för EU-samarbete Inom ramen för EU:s politikområden, för programperiod EU 2020, lyfts utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården särskilt fram. Utpekade områden är forskning och utveckling inom områden som livsstilsfrågor, äldre-äldre, alternativa vårdformer i glesbygd, e-hälsa, m.m., samt inte minst kompetensförsörjning, där EU-strukturfond för programperioden avsatt en särskilt hög budget. Även rekrytering av nyckelkompetenser, kompetensförskjutning, nya metoder för kompetensutveckling är prioriterade frågor.

4 4 (13) Dessa ovan beskrivna områden stämmer väl med de utmaningar som norrlandstingen står inför och innebär en möjlighet att med samverkan och EU-bidrag kunna driva forsknings- och utvecklingsprojekt. Utvecklade yrkesroller med särskild utbildning och karriärutveckling Förutom de specifika bristområden som kommenterats ovan finns en generell bristsituation vad gäller läkare och specialiserade sjuksköterskor. Mot bakgrund av dagens bristsituation, prognoser om framtida personalbehov och svårigheten att genom en utökad utbildningsvolym nå balans, blir konsekvensen att en redan besvärande brist kommer att bli än större. Det är därför av största vikt att söka lösningar där yrkesroller kan utvecklas och nya kompetenser kan bidra till en god vård. Exempel på utbildningsinsatser som utvecklar yrkesrollen för sjuksköterskor är en satsning på utbildning till specialiserad sjuksköterska. Med samma metod kan man överväga om kompletterande utbildning kan utveckla rollen som undersköterska/skötare och läkarsekreterare. Genom att aktivt analysera hur kompetensutveckling kan bidra till verksamhetens bemanning skapas en karriärutveckling som ökar förutsättningarna för att klara den framtida kompetensförsörjningen. Utvecklingen i vården ställer allt högre kunskapskrav redan på den grundutbildade. Vilket kan komma att kräva förändringar i vårdutbildningarnas innehåll och längd Förändrad grundutbildning för läkare Läkarutbildningen är för närvarande föremål för nationell översyn. Regeringens utredare presenterar sitt slutliga förslag i mars De förändringar som kommer att föreslås är en förlängning av grundutbildningen från 5,5 till 6 år och att allmäntjänstgöringen (AT) tas bort. Legitimation kommer att erhållas efter genomgången grundutbildning. Dessa förändringar kommer att ge omfattande förändringar i landstingsverksamheten både avseende behovet av klinisk praktik men även p.g.a. förlusten av AT-läkare. Denna förändring kommer att innebära stora förändringar över hela norra regionen i den kliniska praktiken under läkarprogrammet. Regionaliserad läkarutbildning Den utökade och regionaliserade läkarutbildningen (RLU), innebär både möjligheter och utmaningar för verksamheten vid såväl landstingen som vid universitetet. Till skillnad från de utlokaliserade studenterna gör de regionaliserade studenterna såväl sin teoretiska som sin kliniska praktiska utbildning vid RLU-orterna. Detta kräver en ökande akademisk nivå för att genomföra den teoretiska delen med hög kvalitet. En stor utmaning är därför att utveckla de akademiska miljöerna i RLU landstingen. För detta görs särskilda satsningar med resurser från Umeå universitet (UmU), RLUlandstingen och med medel från Avtalet om Läkarutbildning och Forskning (ALF), till och med Framgång med att rekrytera disputerade specialister till RLU-orterna är avgörande för att RLU ska kunna bedrivas på vetenskaplig grund. Denna nya situation ställer nya krav på RLU orterna vars identitet förändras och blir mer akademisk. Ur rekryteringssynpunkt bör RLU vara positivt för landstingen utanför VLL under föreutsättning att tillgången på AT-läkaranställningar och därefter

5 5 (13) specialisttjänstgörings (ST)-anställningar är tillräcklig så att hela utbildningen fram till färdiga specialister kan genomföras. Specialistutbildning för läkare Inom bara några år kommer bristen på specialiserade läkare inom flera områden att bli mycket besvärande. Redan i dag är bristen på vissa specialiteter, t.ex. patologer, onkologer och radiologer i regionen så stor, att bemanning klaras med hjälp av bemanningsföretag. Landstingen har hela ansvaret för specialisttjänstgörings (ST)- utbildning och omfattningen av denna bör planeras i samverkan mellan landstingen. Landstingens planering för ST-utbildningar kan behöva revideras och anpassas till de egna behoven och till samverkan i regionen. Vad gäller patologer finns en nationell utredning som beskriver bristsituationen och i samband med den regionala utvecklingsplanen för cancerområdet och särskild samverkan mellan landstingen inom patologin, kommer konkreta åtgärdsförslag, bl.a. vad gäller e-patologi. Specialistutbildning för sjuksköterskor Norra regionen utbildar en relativt sett stor andel av alla studenter inom det medicinska området. Erfarenhet visar att de som är utbildade i regionen i större utsträckning också stannar som yrkesverksamma där. För att attrahera rätt personer till utbildning t.ex. specialiserade sjuksköterskor- kan flexibla utbildningsformer vara en fördel. Personer som redan är yrkesetablerade föredrar ibland distansutbildning eftersom det underlättar vardagslivet. Universiteten behöver således även fortsättningsvis planera för denna form av utbildning och landstingen behöver säkerställa att medarbetarna kan beredas villkor som möjliggör utbildning. Gemensamma utbildningar mellan universiteten Vissa utbildningar är inte lönsamma att driva för enbart ett universitet utan kräver nya former för samverkan mellan universiteten. Finansieringsincitamenten från staten går ut på konkurrens mellan lärosätena, men här krävs reell samverkan. För att lyckas med det krävs insatser från universitetsledningarna. Här krävs forum för samverkan i analogi med vad som inledningsvis konstaterats. Matchning av individer och utbildning individuella utvecklingsplaner Sökandetrycket till utbildningar inom flera bristområden är lågt. De individuella kompetensutvecklingsplanerna kan vara ett potentiellt verktyg för att motivera medarbetare till vidare utbildning. Säkrad tillgång till klinisk handledning och VFU med god kvalité De övergripande formerna för VFU inom Norra sjukvårdsregionen är reglerade i avtal Vart och ett av landstingen inom regionen har i samråd med de berörda universiteten utformat innehållet i VFU och man sluter lokala avtal kring antal platser. Norrlandstingen har antagit ett principdokument för utveckling av VFU, och rekommenderat landstingen att arbeta enligt förslagen. ( bilaga 4) En väl fungerande VFU/klinisk handledning är helt central för god kvalitet i utbildningarna. I samband med universitetens ansökan om utökade utbildningsplatser,

6 6 (13) har landstingen uttryckt sitt åtagande att medverka i VFU delen. Tillgången till VFU platser är dock tyvärr även i dagsläget i vissa fall problematisk. En utökning kräver således något ytterligare. För god kvalitet i utbildningarna behövs: säkrad tillgång till VFU platser (volym) god kvalitet i den kliniska handledningen När det gäller antalet tillgängliga VFU-platser sker fortlöpande förändringar i takt med att landstingens vårdorganisation förändras och vårdtiderna kortas. Det behövs en god löpande uppdatering och återkoppling mellan landsting och universitet. Det ökande behovet av VFU klinisk tjänstgöring kommer också att ställa krav på nya arbetsformer inom både landsting och universitet. Också den kommunala vården måste medräknas i den verksamhetsförlagda utbildningen. Omvårdnad utförs numer i allt större omfattning hos den primärkommunala huvudmannen. En sammanhållen VFU planering i landstingen är nödvändig för att klara planering samarbete och effektiv resursanvändning. Ledningsstrategin ska utgöra ett stöd för utbildningsverksamheten, genom att medarbetarnas utbildningsuppdrag poängteras. Dåvarande Högskoleverkets utvärdering 2006 betonade vikten av att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen håller god akademisk kvalitet. Detta ställer krav på handledarnas egna akademiska nivå. Målsättningen är att huvudhandledare har högre akademisk nivå än studenten. En viktig målsättningen är också att i verksamheten ha kombinationstjänster. Tjänstekonstruktionen kan vara rena kombinationstjänster eller adjungeringar. Regionlandstingen har visat intresse för den modell som utarbetats inom Norrbottens läns landsting i samarbete med Luleå tekniska universitet när det gäller utformningen av VFU. Modellen återfinns i bilaga 4 och är delvis inarbetad i mål och handlingsplan sist i detta dokument. Landstingen har gjort en inventering av sin kapacitet vad gäller handledare och deras kompetens. Inventeringen ligger till grund för utformning av mål och handlingsplan. Säkrad tillgång till klinisk placering med hög kvalité Läkarutbildningen består av teoretisk och praktisk utbildning. Den praktiska kliniska utbildningen görs till stor del i form av så kallad kliniska placeringar. Denna kliniska utbildning bedrivs i princip vid alla sjukvårdsenheter i Norra Regionen. För RLU bedrivs den kliniska delen av utbildningen i Sunderbyn, Sundsvall respektive Östersund. För alla andra studenter på programmet görs den kliniska utbildningen vid NUS och vid i princip alla vårdenheter i regionen. UmU ger årligen handledarutbildning för kliniska handledare. Kurserna fördelas efeter behov till de fyra landstingen. Fortfarande finns många läkare som deltar i handledning som saknar denna grundläggande handledarutbildning.

7 7 (13) RLU är reglerad i avtal mellan norra regionens landsting och Umeå universitet. För klinisk placering finns överenskommelse med VLL avseende placering vid VLLs vårdcentraler. Fördelningen av alla andra placeringar bygger på praxis och direkta kontakter med verksamheterna. En formalisering av landstingens uppdrag avseende kliniska placeringar är av värde för att garantera tillgången till klinisk placering för de studenter utbildningsuppdraget omfattar. Verksamhetsförlagd utbildning och Klinisk placering en rekryteringsmöjlighet Det förtjänar att påpekas att VFU och kliniska placeringar inte bara är del av en utbildning, utan också den första kontakten mellan studenten och en presumtiv arbetsgivare. Det bör ingå i den övergripande strategin att genom uppvärdering av utbildningsinslaget i vården rent generellt också skapa en positiv kultur som möter studenterna i deras kliniska del av utbildningen. Nya former för handledning. Som nämnts tidigare finns redan i dag ett kapacitetsproblem för att ta emot VFU och kliniska placeringar i vården. Detta problem kommer givetvis att öka om utbildningsplatserna utökas. Det blir då nödvändigt att utveckla och pröva andra handledarmodeller där kliniska utbildningsenheter är framkomliga vägar för att utnyttja peer learning, grupphandledning, studenttäta salar, handledning över professionsgränser, o s v Nya former för handledarutbildning för VFU Landstingen upplever att handledarutbildningen skulle kunna omstöpas så att den bättre går att kombinera med kliniskt arbete. En sådan modell bör utarbetas gemensamt mellan landsting och universitet. Förutsättningarna för medarbetare att bedriva handledning behöver säkerställas. Handledningsuppdraget kan upplevas konkurrera med det direkta vårdarbetet. Det händer också att medarbetare inte beviljas tid för att gå handledarutbildning. Handledarutbildning för klinisk praktik Handledningen på läkarprogrammet är i princip helt integrerad med det kliniska arbetet. Att denna har hög kvalitet är en viktig rekryteringsfaktor till grundutbildning och utvärderas återkommande nationellt. Att delta i den faktiska vården har ett mycket stort utbildningsvärde och möjlighet till detta är en framgångsfaktor. UmU bedriver handledarutbildning för kliniska handledare inom läkarutbildningen. Fortfarande finns ett antal läkare som saknar grundläggande handledarutbildning. Den kliniska handledningen under läkarprogrammet finansieras med ALF medel i form av direkt betalning till respektive landsting och i form av s.k. utbytestjänstgöring som en del i kontakt- och kompetensbyggande

8 8 (13) Regionens Rekryteringsbehov I följande avsnitt redovisas rekryteringsbehovet huvudsakligen i de delar av inventeringen som rör vissa medellånga vårdutbildningar och läkare. Materialet i sin helhet med alla yrkeskategorier finns hos landstingen och används i deras eget arbete. Ett underlag som relaterar rekryteringsbehovet till utbildningsutbudet kommer också att tas fram. I samband med det är det extra viktigt att försöka närmare analysera hur många som stannar i regionen efter examen. Att öka andelen som också arbetar i regionen efter examen, är givetvis en viktig framgångsfaktor (Detta underlag bearbetas för närvarande i KFR.) Rekryteringsbehov antal personer IVA-sjuksköterska Anestesisjuksköterska Ambulanssjuksköterska Sjuksköterska (grund) Röntgensjuksköterska Operationssjuksköterska Barnmorska Distriktssjuksköterska Psykiatrisjuksköterska Sjuksköterska specialfunktion Barnsjuksköterska Figur 1. Av diagrammen framgår att den yrkeskategori som till numerären visar det största rekryteringsbehovet är grundutbildade sjuksköterskor. De utgör också det sammantaget största antalet anställda. Om man relaterar rekryteringsbehovet till antalet anställda per kategori framträder en annan bild.

9 9 (13) Rekryteringsbehov procent av antalet anställda 2011 IVA-sjuksköterska Anestesisjuksköterska Ambulanssjuksköterska Sjuksköterska (grund) Röntgensjuksköterska Operationssjuksköterska Barnmorska Distriktssjuksköterska Psykiatrisjuksköterska Sjuksköterska specialfunktion Barnsjuksköterska 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Fig. 2 När rekryteringsbehovet uttrycks i förhållande till antalet anställda i yrkeskategorin ser man att bl.a. barnsjuksköterska, distriktssjuksköterska, psykiatrisjuksköterska är grupper där en stor andel behöver rekryteras. Totalt sett ska minst var tredje medarbetare ur dessa kategorier ersättas fram till 2017

10 10 (13) Rekryteringsbehov, antal personer Audionom Arbetsterapeut Dietist Kurator Logoped Sjukgymnast Biomedicinsk analytiker Psykolog Cytodiagnostiker Fig. 3 I ovanstående sammanställning finns exempel på fler yrkesområden där rekryteringsläget är bekymmersamt.

11 11 (13) Rekryteringsbehov procent av antalet anställda 2011 Audionom Arbetsterapeut Dietist Kurator Logoped Sjukgymnast Biomedicinsk analytiker Psykolog Cytodiagnostiker 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Fig 4 Sammanställningen visar rekryteringsbehovet i förhållande till det totala antalet anställda. Inom vissa diagnostiska områden kan behovet av medarbetare också väntas öka. Ett sådant område är biomedicinska analytiker. Rekryteringsbehov, läkare, (områden där behovet är större än 20 personer) antal personer Öron-, näs- och halssjukdomar Ögonsjukdomar Obstetrik och gyneologi Psykiatri Barn- och ungdomsmedicin Bild- och funktionsmedicin Ortopedi Internmedicin Kirurgi Anestesi-och intensivvård Allmän medicin Fig. 5 Diagrammet visar rekryteringsbehovet av läkare för områden där behovet är större än 20 personer. Underlag för att relatera behovet till den totala numerären anställda finns inte för närvarande.

12 12 (13) Rekryteringsbehov, läkare, (områden där behovet är färre än 20 personer) antal personer Klinisk genetik Klinisk neurofysiologi Plastikkirurgi Klinisk immunologi och transfmed Klinisk farmakologi Barn- och ungdomsallergologi Hörsel- och talrubbningar Gynekologisk onkologi Neonatologi Handkirurgi Klinisk kemi Barnonkologi Thoraxkirurgi Kod kan ej anges Hematologi Barn- och ungdomskardiologi Rättspsykiatri Neurokirurgi Kärlkirurgi Med gastroenterologi och hepatologi Klinisk bakteriologi och virologi Barn- och ungdomsneurologi med hab Endokrinologi och diabetologi Rehabiliteringsmedicin Reumatologi Lungsjukdomar Medicinska njursjukdomar Arbets- och miljömedicin Klinisk fysiologi Klinisk patologi Akutsjukvård Neurologi Barn- och ungdomspsykiatri Hud- och könssjukdomar Infektionssjukdomar Urologi Onkologi Kardiologi Geriatrik Fig. 6 Diagrammet visar rekryteringsbehovet av läkare för områden där behovet är mindre än 20 personer. Av sammanställningen åskådliggörs också den långtgående subspecialiseringen som ställer stora krav på specialistutbildningen.

13 13 (13) Rekryteringsbehov och beräknat antal examinerade läkare , antal personer Beräknat antal examinerade Rekryteringsbehov i landstingen Fig. 7 Rekryteringsbehovet är uttryckt per specialitet men behovet har trots det relaterats till numerären grundutbildade läkare i regionen. Vid den medicinska fakulteten i Umeå sker ett intag på 100 studenter x 2 gånger/år så med oförändrat intag bör det ha antagits ca 1000 studenter till programmet tom Man räknar på 90-95% genomströmning vilket ger grundutbildade läkare under perioden. Man kan beräkna ca 7 år från grundutbildning till färdig specialist. Diagrammet visar att ca 80% av de som utbildas i regionen också skulle behöva stanna här fram till färdig specialisering för att täcka behovet. Erfarenhetsmässigt bedömer man att en betydligt mindre andel stannar i regionen. Analys av detta underlag fortsätter. Särskilda bristområden Inventeringen visar på stora rekryteringsbehov inom många yrkesområden. Inom några områden är bristsituationen särskilt påtaglig och dessa diskuteras särskilt. Det gäller Patologer, Radiologer, Onkologer, Allmänläkare, Röntgensjuksköterskor, Specialiserade sjuksköterskor t.ex. inom operation och onkologi samt Biomedicinska analytiker. G:\NRF\Utbildning\K-råd\Strategier för kompetensförsörjning 2013 v 0.97.doc

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

2012 års kommunala lönestatistik

2012 års kommunala lönestatistik Stockholm 2013-05-29 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 10/2013 2012 års kommunala lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2012 för läkare inom kommunal sektor är

Läs mer

Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett

Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett Chefs-, annat lednings- och funktions/ämnesansvar 2 positioner (position 1 = central kod, position 2 = för lokal komplettering). BEA, PAN samt arvoderad tjänstgöring

Läs mer

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm Läkarfakta 2016 statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund Box 5610 114 86 Stockholm info@slf.se 08-790 33 00 www.lakarforbundet.se Medlemmar i läkarförbundet 2015-12-31 Sverige Utlandet Totalt Yrkesverksamma

Läs mer

Om ansökan och antagning till SK-kurser

Om ansökan och antagning till SK-kurser Om ansökan och antagning till SK-kurser Här hittar du information kring om du är behörig att söka SK-kurser och om hur Socialstyrelsen fördelar platserna samt annat som rör ansökan, antagning och kursinformation.

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2014

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2014 Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2014 Information: Birgitta Ollars, utredare tfn. 075-247 3829 e-post: birgitta.ollars@socialstyrelsen.se Publicerad på Internet http://www.socialstyrelsen.se:

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2015:X (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den 17 februari 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande

Läs mer

Handlingsplan för kompetensutveckling av huvudhandledare och handledare inom vårdutbildningarna

Handlingsplan för kompetensutveckling av huvudhandledare och handledare inom vårdutbildningarna Beslutat i ELG (Västerbottens läns landstings Exekutiva Lednings Grupp) 2015-10-05 Slutversion 151005 Handlingsplan för kompetensutveckling av huvudhandledare och handledare inom vårdutbildningarna I dag

Läs mer

Arbetsidentifikation (AID)

Arbetsidentifikation (AID) Arbetsidentifikation (AID) 2015-02-13 Etikett Läkares specialitet Ansvar Arbetstidens förläggning Arvoderad tjänst 1 Inledning Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID) är ett system för gruppering

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Målbeskrivningar 2008 (1) 1 ISBN 978-91-85999-55-2 Artikelnr 2008-126-2 Sättning Helen Eriksson, Edita Västra Aros AB Tryck Edita Västra

Läs mer

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Tillsammans skapar vi morgondagens Hälsa Politisk känslig verksamhet Topp 100-listan Ca 17 000 lärosäten i världen. Ca 23 i Sverige

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:18 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1998:13) om anmälan av verksamheter på hälso- och sjukvårdens område Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens

Läs mer

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS)

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) Datum Denna blankett skall användas för anmälan av verksamhet enligt 6 kap. 6 lagen (1998:531) om

Läs mer

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2005-12-31

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2005-12-31 Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2005-12-31 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen

Läs mer

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden 2016-01-28 Dnr 2.7 48/2016 1(5) Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden Socialstyrelsen gör en behovsanalys för att avgöra inom vilka områden kurser ska upphandlas. I behovsanalysen samlar Socialstyrelsen

Läs mer

Yrkeskvalifikationer

Yrkeskvalifikationer Frågor om yrket Fastställande av yrket 1. 1. 1 Är yrket [${Profession}] reglerat inom ert territorium? - Ja - Nej 1. 1. 2 Vilken verksamhet omfattar yrket [${Profession}] inom ert territorium? 1. 1. 3

Läs mer

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och 2010-11-23 Bilaga till 2 i avtalet mellan Umeå universitet och Västerbottensläns landsting rörande verksamhetsförlag utbildning Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom

Läs mer

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter

Läs mer

Beslut 2011-03-24 Margareta Petrusson

Beslut 2011-03-24 Margareta Petrusson Beslut 2011-03-24 Margareta Petrusson Översikt för nya ST-utbildningen i landstinget Gävleborg Syfte Landstinget Gävleborg har ambitionen att utbilda ST-läkare. Med avstamp i förutsättningarna för SOSFS

Läs mer

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen Bilaga till 2 i avtalet mellan Umeå universitet och Västerbottensläns landsting rörande verksamhetsförlag utbildning Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens

Läs mer

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Sveriges läkarförbund 2010 Läkarna och EU/EES 1 Innehåll Läkarna och EU/EES 2 Den fria rörligheten 2 Yrkeskvalifikationsdirektivet

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Del 4. Läkarprogrammets styrning och ledning... 37 4.1 Fakulteten för Medicin och Hälsa... 37

Del 4. Läkarprogrammets styrning och ledning... 37 4.1 Fakulteten för Medicin och Hälsa... 37 Del 1. Vidtagna åtgärder i denna ansökan utifrån den kritik som lämnades av Högskoleverket... 7 vid bedömningen 2007 2008 Programmets grundläggande struktur... 7 Pedagogisk modell för integration av teori

Läs mer

Del 4. Läkarprogrammets styrning och ledning... 37 4.1 Fakulteten för Medicin och Hälsa... 37

Del 4. Läkarprogrammets styrning och ledning... 37 4.1 Fakulteten för Medicin och Hälsa... 37 Del 1. Vidtagna åtgärder i denna ansökan utifrån den kritik som lämnades av Högskoleverket... 7 vid bedömningen 2007 2008 Programmets grundläggande struktur... 7 Pedagogisk modell för integration av teori

Läs mer

Ortopedidagen 2012 2012 06 11

Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Verksamhetsområde Sjukgymnastik och Arbetsterapi Sjukgymnastikenheten Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 06 11 Styrelse Sjukhusdirektör Sjukhusdirektörens

Läs mer

KlinikKurt Klinisk handledning

KlinikKurt Klinisk handledning 1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2012 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande

Läs mer

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen av vård

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild

Läs mer

Antalet läkare ökar kraftigt

Antalet läkare ökar kraftigt Läkare 2013 1 Antalet läkare ökar kraftigt Den 1 januari 2013 var antalet legitimerade läkare i Finland 26 144. Av dem var 19 865 läkare i arbetsför ålder (under 65 år) och bodde i Finland. Allt fler läkare

Läs mer

KlinikKurt Klinisk handledning

KlinikKurt Klinisk handledning 1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2014 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande

Läs mer

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2011 Totalpoängen är

Läs mer

Uppdrag. Omställningsarbete Översyn av ledningsstruktur. Uppdragstagare: FLG

Uppdrag. Omställningsarbete Översyn av ledningsstruktur. Uppdragstagare: FLG Sidnu mmer 1(1) Uppdrag Omställningsarbete Översyn av ledningsstruktur Uppdragsgivare: Ann-Christin Kullberg Uppdragstagare: FLG Bakgrund 1. För hög kostnad i förhållande till given budgetram 2. Uppdraget

Läs mer

Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag

Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag Bakgrund och uppdrag Strategin omfattar samtliga landsting och regioner. Arbetet sker gemensamt mellan landstingen

Läs mer

Yrkeskvalifikationer

Yrkeskvalifikationer Frågor om yrket Fastställande av yrket 1. 1. 1 1. 1. 2 1. 1. 3 1. 1. 4 1. 1. 5 Är yrket [${Profession}] reglerat inom ert territorium? Vilken verksamhet omfattar yrket [${Profession}] inom ert territorium?

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Växjö universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr

Växjö universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr Växjö universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Växjö universitet ges rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen.

Läs mer

Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp.

Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp. 2015-06-25 1(6) Om statistiken Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp. Uppgifterna redovisas för inkomna och avslutade

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING 1(11)

UMEÅ UNIVERSITET VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING 1(11) UMEÅ UNIVERSITET VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING 1(11) Regionalt avtal mellan Västerbottens läns landsting och Umeå universitet om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling

Läs mer

Läkarprogrammet Umeå Universitet

Läkarprogrammet Umeå Universitet LÄKARPROGRAMMET 11 Terminer 330 Högskolepoäng Leder till LÄKAREXAMEN Cellen Organen A Organen B Sjukdomslära Kliniska Undersökningsmetoder, Farmakologi mm Termin 1 Umeå Termin 2 Umeå Termin 3 Umeå Termin

Läs mer

KlinikKurt Klinisk handledning

KlinikKurt Klinisk handledning 4,29 4,28 4,20 4,15 4,13 4,13 Klinisk handledning - en jämförelse mellan sjukhusets kliniker 1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk

Läs mer

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010

En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010 3,27 3,18 3,09 Klinisk handledning en tävling mellan sjukhusets kliniker 1 Klinisk handledning En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2010

Läs mer

Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden

Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden Dnr 2.7 43348/2013 1(5) Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden De valbara ramavtalsområdena i förfrågningsunderlaget (avsnitt 6 152) är grupperade i fyra större områden. Nedan följer en beskrivning

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

KlinikKurt Klinisk handledning

KlinikKurt Klinisk handledning 1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning höstterminen 2013 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande

Läs mer

Antalet läkare ökar. Läkarutvecklingen Antal Kvinnor Specialister Nya Läkare i År läkare % % med. stud. arbetsför ålder

Antalet läkare ökar. Läkarutvecklingen Antal Kvinnor Specialister Nya Läkare i År läkare % % med. stud. arbetsför ålder Läkare 2016 Antalet läkare ökar I Finland fanns det 1.1.2016 sammanlagt 28 565 legitimerade läkare. Av dessa var 20 970 läkare i arbetsför ålder (under 65 år) och bosatta i Finland. I vårt land finns 262

Läs mer

Verksamhetskod. Verksamhetskod version 3.0A 2007-05-15. Klassificering av verksamhet

Verksamhetskod. Verksamhetskod version 3.0A 2007-05-15. Klassificering av verksamhet Verksamhetskod Klassificering av verksamhet Verksamhetskod används för att tala om vilken typ av vård en vårdgivare kan leverera. Innehållet i attributet verksamhet, businessclassificationname och businessclassificationcode,

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning - Arbetsterapeut- och fysioterapeutprogrammen (beslut i PRAST )

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning - Arbetsterapeut- och fysioterapeutprogrammen (beslut i PRAST ) Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning - Arbetsterapeut- och fysioterapeutprogrammen (beslut i PRAST 2013-12-13) Huvudhandledare med följande kompetens tillhandhålls: Magisterexamen

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2013 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2012) och arbetsmarknadsstatus (2011) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING. Version: 1.003. Ansvarig: Björn Ahlnäs

EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING. Version: 1.003. Ansvarig: Björn Ahlnäs Bilaga 1 till Handlingsplan för utbildning av läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting EKONOMISKA VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR FÖR LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE UNDER UTBILDNING Version: 1.003 Ansvarig:

Läs mer

Landstingsdirektörens stab. Regionaliserad läkarutbildning Sunderby sjukhus

Landstingsdirektörens stab. Regionaliserad läkarutbildning Sunderby sjukhus Regionaliserad läkarutbildning Sunderby sjukhus Bakgrund 2007 Beslut fattas av riksdagen om utökade platser på läkarprogrammen p g a läkarbrist i Sverige Umeå universitet tilldelas 37 extra platser med

Läs mer

REGIONALA KONFERENSER 2011 FÖR VERKSAMHETSCHEFER/MOTSVARANDE

REGIONALA KONFERENSER 2011 FÖR VERKSAMHETSCHEFER/MOTSVARANDE REGIONALA KONFERENSER 2011 FÖR VERKSAMHETSCHEFER/MOTSVARANDE Basspecialitet resp Ansvariga Kontaktperson Datum Plats Inriktning/ Kirurgiska specialiteter Kirurgi Urologi Barn- och ungdomskirurgi Plastikkirurgi

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Biomedicinsk analytiker, specialister och nya befattningar

Biomedicinsk analytiker, specialister och nya befattningar Biomedicinsk analytiker, specialister och nya befattningar Agneta Colliander Leg. Biomedicinsk analytiker, Bitr. verksamhetschef, Laboratoriemedicin Universitetssjukhuset Örebro, ordf. IBL agneta.colliander@regionorebrolan.se

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2) Dnr 2929/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot operationssjukvård II, 40 poäng (AKOP2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

INST FÖR KLINISKA VETENSKAPER, LUND. Temadag forskning Forskarutbildning

INST FÖR KLINISKA VETENSKAPER, LUND. Temadag forskning Forskarutbildning INST FÖR KLINISKA VETENSKAPER, LUND Temadag forskning 26-9-29 Forskarutbildning S Bertil Olsson Bitr prefekt, FU-ansvar Det material som är underlag till denna bildserie har inhämtats från fakultetens

Läs mer

INST FÖR KLINISKA VETENSKAPER, LUND. Resultat forskarutbildningsenkät

INST FÖR KLINISKA VETENSKAPER, LUND. Resultat forskarutbildningsenkät INST FÖR KLINISKA VETENSKAPER, LUND Resultat forskarutbildningsenkät Disputerade 1991-25 25 2 175 195 222 15 1 5 1991-1995 1996-2 21-25 Ålder vid disputation 12 1 8 1991-1995 1996-2 21-25 6 4 2 24 26 28

Läs mer

ST-barometern och intern SPUR 2016

ST-barometern och intern SPUR 2016 ST-barometern och intern SPUR 2016 Innehåll: Bakgrund.. 1 Metod... 1 Resultat, basdata och anställningsförhållande. 2 Verksamheten/Lokaler/medarbetarstab... 3 Utbildningsprogram och struktur:.. 4 Introduktion,

Läs mer

Uppsala universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr

Uppsala universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth Reg.nr Uppsala universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Uppsala universitet ges rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen.

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2010) och arbetsmarknadsstatus (2009) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

RAPPORT Umeå universitets läkarutbildning vid Sunderby sjukhus 2011-2016

RAPPORT Umeå universitets läkarutbildning vid Sunderby sjukhus 2011-2016 RAPPORT Umeå universitets läkarutbildning vid Sunderby sjukhus 2011-2016 Högt tryck på läkarutbildningen I höstpropositionen 2007 beslutade Sveriges regering att utöka antalet utbildningsplatser på landets

Läs mer

Att rusta för framtidens vård

Att rusta för framtidens vård Att rusta för framtidens vård Studenters verksamhetsförlagda utbildning VFU integreras i verksamheternas uppdrag och i deras förbättringsarbete Utvecklingskraft 19 maj 2011 Karin Thörne Studierektor för

Läs mer

Kompetensförsörjningsplan för VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN. Sammanställning av förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner

Kompetensförsörjningsplan för VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN. Sammanställning av förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner Kompetensförsörjningsplan för VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Sammanställning av förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner 2015 Hur arbetar VGR med kompetensförsörjning? Västra Götalandsregionen har ett processorienterat

Läs mer

Medicinska fakulteten

Medicinska fakulteten Umeå universitet Medicinska fakulteten Norrbottens läns landsting Dnr: UmU 243-662-13 Dnr: NLL 719-13 AVTAL mellan medicinska fakulteten, Umeå universitet, och Norrbottens läns landsting om verksamhetsförlagd

Läs mer

Uppföljning av ifrågasättandet av rätten att utfärda specialistsjuksköterskeexamen vid Uppsala universitet

Uppföljning av ifrågasättandet av rätten att utfärda specialistsjuksköterskeexamen vid Uppsala universitet Uppsala universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Annika Vänje 08-563 08587 Annika.vanje@hsv.se

Läs mer

Kompetensförsörjning för framtidens hälso- och sjukvård

Kompetensförsörjning för framtidens hälso- och sjukvård 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal 2011-03-16 Handläggare: Kristina Pesula Kompetensförsörjning för framtidens hälso- och sjukvård Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har ansvaret

Läs mer

Remiss avseende förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring - inklusive målbeskrivningar

Remiss avseende förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring - inklusive målbeskrivningar 2014-10- 0718 Dnr 4.1.1-27795/2014 1(2) Avdelningen för regler och behörighet Febe Westberg febe.westberg@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss avseende förslag till reviderade föreskrifter och allmänna

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen

KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen 2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning..

Läs mer

Samverkansseminarium om kompetensförsörjning.

Samverkansseminarium om kompetensförsörjning. Samverkansseminarium om kompetensförsörjning www. Fokus för dagen Hur kan vi dimensionera högre utbildning på ett sätt som svarar både mot studenters efterfrågan och arbetslivets behov? Hur kan vi stärka

Läs mer

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18 Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR Information i personalutskottet 2015-02-18 Begreppet Specialistundersköterska Begrepp som används av YH-myndigheten för att visa att

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Ronny Wain 040-675 31 16 Ronny.Wain@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-27 Dnr 1502718 1 (8) Hälso- och sjukvårdsnämnden Central prioritering av ST-tjänster inom 2016 Ordförandens

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Lisa Davidsson Enhetschef 044-309 33 21 lisa.davidsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-05-22 Dnr 1101776 1 (3) Personal- och arbetsgivarutskottet Specialistutbildning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Lotta Christofferson Personalstrateg 040-675 30 66 lotta.christofferson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-11-17 Dnr 1402519 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Central prioritering

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Information: Charlotta Hansell, tel: 075-247 3426 Hans Schwarz, tel: 075-247 3578

Information: Charlotta Hansell, tel: 075-247 3426 Hans Schwarz, tel: 075-247 3578 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2008:2 Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal officiell statistik om antal legitimerade (2007) och arbetsmarknadsstatus (2006) SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och

Läs mer

Följande VFU-platser kan erbjudas efter inventering inom de berörda verksamheterna inom Lycksele kommun.

Följande VFU-platser kan erbjudas efter inventering inom de berörda verksamheterna inom Lycksele kommun. Sid 1 (9) Bilaga 1 volym Följande VFU-platser kan erbjudas efter inventering inom de berörda verksamheterna inom Lycksele kommun. Förklaringar förkortningar: Särskilt boende äldre (SÄBO), Hemsjukvård (HS),

Läs mer

Remiss U2010/2149/UH Dnr 14/05/10. Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? (Högskoleverkets rapport 2010:5 R)

Remiss U2010/2149/UH Dnr 14/05/10. Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? (Högskoleverkets rapport 2010:5 R) Utbildningsdepartementet Stockholm 2010-09-28 Fredrique Lémery Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? (Högskoleverkets rapport 2010:5 R) Remiss U2010/2149/UH Dnr 14/05/10 Svensk sjuksköterskeförening

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Centerpartiet Landstinget Sörmland ettkiitlbart utd 2013-04-09 CENTERPARTIET

Centerpartiet Landstinget Sörmland ettkiitlbart utd 2013-04-09 CENTERPARTIET Centerpartiet r.s9 Landstinget Sörmland ettkiitlbart utd 2013-04-09 CENTERPARTIET. 1.SORMLAND Interpellation ''1-04-0 9.Ls-teDi3-5U, Till hälso-och sjukvårdslandstingsrådetthomas af Bjur Robotassisterad

Läs mer

Branschråd

Branschråd Branschråd 2016-12-16 Agenda Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för sjuksköterske- och fysioterapeutstudenter Stimulansmedel Mål och budget 2017 Detaljorganisation Utvärdering Branschråd Vårens mötestider

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

Följande VFU-platser kan erbjudas efter inventering inom de berörda verksamheterna inom Vindelns kommun.

Följande VFU-platser kan erbjudas efter inventering inom de berörda verksamheterna inom Vindelns kommun. Sid 1 (8) Bilaga 1 Volym Reviderad 160202 Följande VFU-platser kan erbjudas efter inventering inom de berörda verksamheterna inom Vindelns kommun. Arbetsterapeuter (per termin) Termin 4 Termin 6 1 studenter/termin

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Dnr 2925/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Målbeskrivningsarbetet. Gemensam kunskapsbas. Rubrik Förnamn Efternamn 11/18/13

Målbeskrivningsarbetet. Gemensam kunskapsbas. Rubrik Förnamn Efternamn 11/18/13 Målbeskrivningsarbetet Rubrik Förnamn Efternamn Gemensam kunskapsbas 11/18/13 Syfte med översynen Att undersöka behov av justeringar av enskilda specialiteters placering i specialitetsstrukturen Att undersöka

Läs mer

Kompetensförsörjning vid den medicinska fakulteten

Kompetensförsörjning vid den medicinska fakulteten 2009-03-25 Sid 1 (8) Kompetensförsörjning vid den medicinska fakulteten Fakulteten har kartlagt kommande pensionsavgångar (se bilaga) inom professorsoch lektorskategorierna och prövar frågan om nyanställning

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Citation for the original published paper (version of record):

Citation for the original published paper (version of record): http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Nordisk Geriatrik. Citation for the original published paper (version of record): Akner, G. (2006) SWOT-analys av geriatriken

Läs mer

Datum Dnr Rapport - Genomförande av strategi för minskad inhyrning från bemanningsföretag

Datum Dnr Rapport - Genomförande av strategi för minskad inhyrning från bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-16 Dnr 1502570 1 (6) Personalnämnden Rapport - Genomförande av strategi för minskad inhyrning från

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Från student till specialist

Från student till specialist Från student till specialist Jens Schollin, utredare Uppdraget - Att genomföra en översyn av läkares specialiseringstjänstgöring och bl.a. analysera om en introduktion i hälso- och sjukvården inom ramen

Läs mer