Krav på redaktionella flerkanalspubliceringssystem

Transkript

1 Krav på redaktionella flerkanalspubliceringssystem - Nyhetspublicering på mobila e-pappers terminaler Examensarbete i Medieteknik om 20 poäng vid civilingenjörsprogrammet i Medieteknik, Kungliga Tekniska Högskolan år Handledare: Doktorand Ester Appelgren Examinator: Professor Nils Enlund

2 Sammanfattning Målet med detta examensarbete på KTH Medieteknik & Grafisk teknik är att genomföra en omvärldsanalys av redaktionella system på den svenska marknaden. Analysen har mynnat ut i en kravspecifikation på hur ett redaktionellt system kan vara uppbyggt för att stödja produktion och publicering av nyheter i flera kanaler, så kallad flerkanalspublicering. För att uppnå detta har en empirisk studie genomförts, dels hos fyra svenska dagstidningar, dels hos fem systemleverantörer av redaktionella system verksamma på den nordiska marknaden. Rapporten innehåller en genomgång av vad som ingår i begreppet flerkanalspublicering och hur det kan påverka de redaktionella arbetsflödena på en nyhetsredaktion, där fokus ligger på digital publicering av nyheter. Bakgrunden för undersökningen är det ökande läsandet av digitala nyheter och uppkomsten av nya publiceringskanaler, där den framväxande tekniken e-papper är ett aktuellt exempel. Examensarbetet har utförts på uppdrag av KTH Medieteknik & Grafisk produktion och Tidningsutgivarna inom ramen för ett europeiskt forskningsprojekt om nyhetspublicering på digitala e-pappersterminaler, kallat DigiNews. En stor fråga i DigiNews är hur den nya digitala kanalen e-papper kan introduceras på nyhetsredaktionen och fasas in i produktionsflödet. Min uppgift i projektet har varit att undersöka vad som krävs av det redaktionella systemet för att hantera detta. Undersökningen har mynnat ut i tre scenarier för hur e-papper skulle kunna integreras i tidningens arbetsflöde, och med dessa som grund har kravspecifikationen för ett redaktionellt system för flerkanalspublicerings tagits fram. Kravspecifikationen består av tio delområden som bör uppfyllas av det redaktionella systemet för att kunna stödja en effektiv flerkanalspublicering. För att en effektiv flerkanalspublicering ska vara möjlig bör ett och samma redaktionella innehåll kunna återanvändas i flera olika kanaler för publicering. Det redaktionella materialet måste anpassas på olika sätt för publicering i de olika kanalerna på grund av dess olika natur. För att det ska fungera är det önskvärt att innehållet lagras separerat från formen (layouten), struktureras upp och beskrivas med metadata, i den mån det är möjligt. Ju högre grad av strukturerad och beskriven information, desto högre grad av automatiserad publicering blir möjlig. Detta är enligt examensarbetet möjligt genom att systemet använder standarden XML (extensible Markup Language), där systemets viktigaste uppgift blir att möjliggöra inskrivning och ihopsamling av samtliga objekt av olika medietyper till en nyhetshändelse, ett så kallat jobb. På detta vis kan informationen struktureras, och göras åtkomlig för redigering och publicering av artiklar i flera kanaler. Nyckelord: Flerkanalspublicering, redaktionella system, elektronisk nyhetspublicering, e- papper, mobila e-pappersterminaler. 2

3 Abstract The intention of this Master Thesis is to perform a state-of-the-art analysis of editorial systems for news production on the Swedish market. The analysis includes a requirement specification for how an editorial system can be constructed to support production and publishing of news in multiple channels, so-called multiple channel publishing. To achieve this I have performed an empirical survey at four newspapers and at five system developers of editorial systems in Sweden. The report contains a review of what the concept of multiple channel publishing stands for, and how it can affect the editorial workflows at a news desk, where the investigation focuses on digital news publishing. The background of the research is the accelerating amount of online newsreaders during the recent years, and the emergence of new electronic publishing channels, where the technique E-paper is of great importance. The investigation has been commissioned by the department of Media Technology & Graphic Arts at The Royal Institute of Technology (KTH) and by The Swedish Newspaper Publishers Association (TU) within the framework of a European research project, DigiNews, which investigation field is digital news publishing on mobile E-paper terminals. A central issue within the DigiNews project is to investigate how the new E-paper channel could be introduced in the newsroom production workflow. My main task within the project has been to investigate the requirements of the editorial system to make it possible to introduce the e-paper channel in the workflow. In this thesis I will present three scenarios of possible ways for how news desks could produce and publish news on the E-paper channel. I have used the scenarios to produce the requirement specification containing ten areas that should be accomplished by the editorial system to support an efficient multiple channel publishing. To enable an efficient multiple publishing workflow it should be possible to re-use the news content and publish it in different channels. Because of the different nature of the publishing channels, the news content has to be edited to fit every channel. To make this possible it is desirable that the system can separate the content from presentation (layout) and to describe the content with metadata. According to this master thesis this is made possible by using the markup standard language XML (Extensible Markup Language), and the most important task for the editorial system is to gather all objects of the different media types to a news case. From the news cases, the journalists and editors can produce news articles for the different channels. Keywords: multiple channel publishing, cross media publishing, editorial systems, electronic news publishing, E-paper, mobile E-paper terminals, Digital Newsprint. 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Abstract... 3 Inledning...8 Bakgrund...8 Problemformulering... 9 Syfte... 9 Avgränsningar... 9 Metod Arbetsgång Kvalitativa och kvantitativa metoder Fallstudier Intervjumetodiker...11 Vald metodik...11 Teori...12 Projektet DigiNews...12 Vad är e-papper och elektroniskt bläck?...12 Mikroskopiskt små färgade partiklar och spänningsändringar...13 E Ink...13 Flexibel och böjbar skärm från Polymer Vision (Philips) LIBRiÉ Gyricon SmartPaper...15 Olja separerar vatten med elektrisk spänning Electrowetting...15 Digital Newsprint Dynamisk PDF ActivePaper från Olive Software Tieto Enators epaper...17 Varför e-papper? Fördelar för tidningarna Fördelar för konsumenterna Miljömässiga fördelar...20 Flerkanalspublicering...20 Två redaktionella modeller för flerkanalspublicering...21 Primär och sekundär utgåva...21 Symmetriska utgåvor Standarder XML NITF NewsML AdsML och AdConnexion...24 Web Services (webbtjänster) Systemleverantörer en kort beskrivning...26 Anygraaf...26 Infomaker...26 SAXoTECH TietoEnator Polopoly Sammanställning av funktionalitet hos fem redaktionella system...28 Artikelkatalogen och planeringsverktyg...28 Infomaker...29 Anygraaf...30 SAXoTECH...30 TietoEnator

5 Layoutplanering i produktionen Infomaker Anygraaf SAXoTECH Tieto Enator Reporterverktyg Infomaker SAXoTECH TietoEnator Mediaarkiv för flerkanalspublicering...38 Tieto Enator...38 Infomaker...40 Anygraaf Telegramhantering Bildhantering Infomaker...42 SAXoTECH...42 Stöd för nyhetsproduktion för publicering i flera kanaler SAXoTECH Infomaker Anygraaf...44 Polopoly...44 Webbpublicering...44 Polopoly...44 SAXoTECH Edge från Teknomedia i NT koncernen...46 Redaktionella systemets integrerbarhet med andra systemmoduler Tieto Enator Infomaker...48 Standarder och öppna system...48 Systemkrav...48 Infomaker...48 Anygraaf...48 SAXoTECH...49 Polopoly...49 Dynamisk PDF...49 Tidningarna...50 Kort om DN...51 Kort om SvD...51 Kort om GP...51 Kort om NT...51 Tidningarnas publiceringskanaler...51 DN:s publiceringskanaler WAP PDF SMS SvD:s publiceringskanaler PDF-tidningen WAP SMS-nyheter Nyhetsbrev på e-post RSS-rubriknyheter GP:s publiceringskanaler

6 54 AvantGo WAP SMS nyheter PDF-tidningen Taltidning GP:s A4 tidning NT:s publiceringskanaler Text TV SMS-tjänster Redaktionella system hos tidningarna DN:s redaktionella system SvD:s redaktionella system GP:s redaktionella system NT:s redaktionella system Webbpubliceringssystem...58 DN:s webbpubliceringssystem...58 SvD:s webbpubliceringssystem...58 GP:s webbpubliceringssystem...58 NT:s webbpubliceringssystem Organisation och arbetsflöde för flerkanalspublicering DN SvD...60 Från TT Från papperstidningens redaktion Nyheter producerade på SvD Nya Mediers redaktion...62 GP...62 NT Resultat Tre scenarier publicering av nyheter på mobila e-pappersapplikationer Arbetsflödet hos tidningarna idag Scenario 1 Automatisk publicering av e-pappersutgåvan från pappersutgåvan Scenario 2 - E-pappret som en fristående utgåva som produceras parallellt med pappersutgåvan...68 Scenario 3 - E-pappersutgåva som publiceras parallellt med webbutgåvan...69 Kravspecifikation av redaktionella system för flerkanalspublicering Nyhetsplanering Layoutplanering Reporterverktyg Mediaarkiv Telegramhantering Bildhantering Webbpublicering Integrerbarhet hos det redaktionella systemet med modulerna för nyhetsproduktion Systemkrav Standarder Slutsatser och rekommendationer...80 Låt det redaktionella systemet skapa möjligheterna...80 Ny organisation och arbetsroller Problem att övervinna för att uppnå effektiv flerkanalspublicering Tidsbrist...82 Okunskap...82 Motvilja att producera elektroniska nyheter...82 Bristfälligt stöd i det tekniska systemet

7 Lösningsförslag till problemen...82 Kritik till studien och förslag till vidare forskning...83 Källförteckning...84 Muntliga källor...84 Skriftliga källor...84 Elektroniska källor

8 Inledning I detta inledande kapitel beskrivs examensarbetets bakgrund, problemformulering, syfte, avgränsningar och metod. Bakgrund I år, 2005, är det ett årtionde sedan de första svenska dagstidningarna lanserades på Internet och mycket har hänt inom området nyhetspublicering sedan dess. Läsarnas nyhetsvanor har under denna tid förändrats, där nyheter på Internet har fått ett rejält genomslag, digitala nyheter läses mobilt i allt större utsträckning, och där gratistidningarnas intåg också bidragit till en stor förändring av marknaden (Hadenius & Weibull, 2003). Nya publiceringskanaler etablerar sig kontinuerligt, där nya kanaler för nyhetläsning utvecklas genom den rådande mediekonvergensen (Hvitfelt & Nygren, 2002). Ett exempel är nya generationer av mobiltelefoner som i allt högre grad går från att vara en telefon till att bli en multimedia-apparat och därmed kan klassas som en nyhetskanal. Detta medför att tidningarna under 10 år gått från att producera och publicera nyheter i en enstaka kanal, papperstidningen, till att publicera i flera kanaler, så kallad flerkanalspublicering. Detta ställer nya krav på såväl redaktionens uppbyggnad som det redaktionella systemet. Tidningarna, som från början byggde upp en helt fristående redaktion för digital nyhetspublicering, ofta kallad webbredaktionen, vid sidan av redaktionen för papperstidningen, har under de senaste åren sakta men säkert börjat integrera de båda redaktionerna för att anpassa sig för flerkanalspublicering (Hvidfelt & Nygren, 2002). I takt med denna utveckling växer det fram nya arbetsroller på redaktionen som stödjer de nya informationsflöden som följer flerkanalspubliceringen. I webbpubliceringens inledande fas fanns i stort sett inga utvecklade system för att publicera digitalt, och webbredaktionen publicerade på webben genom att skriva direkt i HTML (Hypertext Markup Language). Under perioden har det växt fram ett stort antal systemleverantörer av webbpubliceringssystem, varav några har utvecklats i samarbete med tidningarna. Webbpubliceringssystemen har fram tills idag varit helt fristående från de redaktionella systemen som används på papperstidningens redaktion. Det har inneburit att det krävts ett stort manuellt arbete för att föra över det redaktionella materialet mellan systemen för att kunna redigera och publicera tidningen i flera kanaler. Först nu har arbetet inletts med att integrera de två systemen. En ny generation av redaktionella system är på framväxt vilket möjliggör att utvecklingen mot en effektiv flerkanalspublicering går framåt. Då dagstidningsbranschen drabbats av en ganska svår ekonomisk period under flera år i rad har stora besparingar genomförts, där bland annat större teknikinvesteringar lagts på framtiden. Den tekniska utvecklingen har emellertid hunnit ikapp tidningarna där nyinvesteringar av redaktionella system mer eller mindre är ett måste för att möta de nya kraven för att upprätthålla en kvalitativ nyhetspublicering på papper såväl som digitalt. En relativt ny teknik, kallat elektroniskt papper (e-papper) är på framväxt på konsumentmarknaden och banar ytterligare väg för de digitala kanalernas framväxt jämte 8

9 papperstidningen. I och med denna utveckling har det skapats ett europeiskt samarbetsprojekt, kallat DigiNews som forskar kring användandet av e-papper. I DigiNews, vars målsättning är att införa en ytterligare nyhetskanal, e-pappret, som på lång sikt förväntas ersätta papperstidningen måste de redaktionella strukturerna, teknik, och arbetsflöden ses över för att möjliggöra en effektiv och samtidigt smidig integration (Bouffioux, 2003). Syftet med mitt examensarbete är att vara delaktig i denna undersökning, med redaktionella flerkanalspubliceringssystem mot e-papper som undersökningsområde, och att genom detta understödja KTH/Medieteknik arbete i DigiNews. Problemformulering Frågeställningarna för detta examensarbete är: Hur ser dagens redaktionella system för flerkanalspublicering ut på större dagstidningar i Sverige? Vilka system används och hur fungerar de? Vilka krav bör ställas på ett modernt redaktionellt system som stödjer flerkanalspublicering? Var i det redaktionella arbetsflödet skulle produktion och publicering i den nya kanalen e-papper kunna infogas för att effektivt utnyttja de resurser som finns på redaktionen? Syfte Syftet med detta examensarbete är att kartlägga vad de redaktionella systemen på markanden hanterar idag vad gäller flerkanalspublicering och hur tidningar arbetar för att analysera olika möjligheter tidningarna har för att införa ytterligare en digital kanal, e- pappret. I undersökningen ingår även att analysera förändringar i det redaktionella arbetsoch informationsflödet, som kan medföras av att arbeta mer renodlat med flerkanalspublicering. Målet är att presentera en kravspecifikation för ett redaktionellt system för flerkanalspublicering av nyheter. Avgränsningar Detta examensarbete har begränsats till att undersöka systemleverantörer av redaktionella system som är verksamma på den svenska marknaden. Med det åsyftas att systemleverantören åtminstone har ett försäljningskontor i Sverige. Själva undersökningen av de redaktionella systemen är begränsade till en övergripande funktionalitet och analyseras därför inte på detaljnivå. Detta eftersom målet med undersökningen är att utröna vad systemen hanterar för att kunna göra bedömningen hur de hanterar flerkanalspublicering och möjligheten att fasa in ytterligare kanaler i arbetsflödet. Detta ligger i linje med att intervjuerna fokuserats på personer som arbetar på teknikavdelningar i beslutsfattande positioner, snarare än operativ personal som reportrar och redigerare, och därför har tonvikten i kravspecifikationen lagts mer på funktionalitet ur ett strategiskt perspektiv. 9

10 I undersökningen av de redaktionella systemen har det inte tagits någon hänsyn till priset på systemen. Eftersom undersökningen är genomförd hos aktörer som är verksamma på en öppen marknad där fri konkurrens råder och med markandsmässig prissättning som följd, förutsätts att prisbilden hos de undersökta systemen är rimlig för den funktionalitet som erbjuds. Metod I det här avsnittet beskrivs de metoder som använts i undersökningen. Arbetsgång Undersökningen består dels en teoretisk litteraturstudie, dels en empirisk studie besående av intervjuer. Litteraturstudien består av en undersökning om flerkanalspublicering, redaktionellt arbete, organisation, arbetsflöden, och om redaktionella system. Böcker, Internet, akademiska uppsatser och facktidningar inom det grafiska området har använts. Den empiriska studien har genomförts dels på svenska dagstidningar, dels på svenska och nordiska systemleverantörer av redaktionella system. Genom att utföra undersökningen hos dessa båda parter har det ökat möjligheten att få en objektiv bild av hur redaktionella system och flerkanalspublicering fungerar. Utifrån den teoretiska och den empiriska studien har analysen utförts om möjligheterna att publicera i mobila e-pappers terminaler och en kravspecifikation för redaktionella system med flerkanalspublicering har utarbetats. Kvalitativa och kvantitativa metoder Kvalitativa och kvantitativa metoder är två skilda forskningsmetoder som har gemensamt att ge en ökad förståelse för det område som undersöks. Grundprincipen hos kvantitativa metoder är att de omvandlar insamlad information till siffror som forskaren sedan statistiskt analyserar. I kvalitativa metoder är forskarens tolkning av informationen i centrum, och där den undersökta informationen inte går eller lämpar sig att omvandla till siffror (Holme & Solvang). Fallstudier Fallstudier är en metod för vetenskaplig forskning där ett avgränsat problemområde undersöks på djupet och under en begränsad tidsrymd. Yin (1994) beskriver tre principer som är viktiga att hålla sig till vid utförandet av fallstudier: 1. Använd flera källor som bevis Åtminstone bör två olika typer av källor användas som behandlar samma fakta och rön. 2. Skapa en fallstudie-databas Med fallstudie-databas menas att insamla och formellt dokumentera all insamlad information. Detta ska hållas skilt från den slutgiltiga rapporten för fallstudien. 10

11 3. Skapa en beviskedja för analysen Med beviskedja menas att skapa explicita kopplingar mellan frågeställningen, insamlad data och slutsatserna som utröns. Yin kategoriserar olika typer av huvudkällor som kan används i fallstudier: dokument, arkiv, register, intervjuer, direkta observationer, och deltagandeobservationer. Vilken eller vilka man ska välja skiljer sig enligt Yin från fall till fall. I detta examensarbete har framförallt intervjuer använts som huvudkälla. Intervjumetodiker Weslander (1999) delar upp intervjuer i fyra principiella modeller: 1. Ostrukturerad personlig intervju Syftet är att undersöka den individuella syn intervjuobjektet har där han/hon helt och hållet bestämmer vad som ska diskuteras. 2. Semistrukturerad personlig intervju Syftet är att undersöka den individuella synen hos intervjuobjektet inom ett eller flera förbestämda områden som sätts upp av forskaren. Intervjuobjektet bestämmer vad som ska tas upp inom ramen för dessa områden. 3. Strukturerad personlig intervju Syftet med den strukturerade intervjun är att bedöma och jämföra responsen hos intervjuobjektet på ett antal specifika frågor som satts upp på förhand av forskaren. Intervjuobjektet är sedan mer eller mindre bunden att svara på dessa frågor. 4. Intervju med tryckt frågeformulär/enkät Intervjuer med tryckta frågeformulär fungerar på samma sätt som den strukturerade intervjun, med skillnaden att den inte utförs ansikte mot ansikte utan skriftligen och ofta på distans. Vald metodik I detta examensarbete har en kvalitativ undersökningsmetodik genom muntliga semistrukturerade intervjuer använts. Detta eftersom målet har varit att skapa förståelse för vad som är tekniskt möjligt hos dagens redaktionella system, och för att utreda vilka behov som finns hos tidningsredaktionerna för flerkanalspublicering. Ett viktigt delmål har dessutom varit att bilda en uppfattning om vad de olika parterna har för tankar om framtiden och om den nya kanalen e-papper. För att uppnå detta gjordes bedömningen att en kvalitativ undersökning med intervjuer var lämpliga. Anledningen till valet av semistrukturerade intervjuer är att målet i första hand har varit att få reda på de olika aktörerna åsikter, och i högsta möjliga mån undvika påverkan från forskarens sida, samtidigt som diskussionerna har velat hållas begränsade till undersökningsområdet. Rent praktiskt har intervjuerna oftast varat i drygt två timmar och på plats hos de personer som intervjuats. I ett första steg har de utvalda intervjupersonerna informerats om bakgrunden och syftet med intervjun utan att i förhand få några frågor. Under själva intervjun har intervjuobjektet talat fritt i så hög grad som möjligt. Alla intervjuer har spelats in med en diktafon, som sedan lyssnats av, analyserats och skrivits ner efter att intervjun genomfördes. 11

12 Efteråt har det sammanställda råmaterialet i skriftlig form skickats genom e-post till den intervjuade för godkännande. Detta för att undvika faktafel och för godkännande för publicering i mitt examensarbete. I vissa fall har även intervjun följts upp med ett antal följdfrågor för ytterligare förtydligande och för att erhålla kompletterande uppgifter. Teori Projektet DigiNews DigiNews är ett europeiskt samarbetsprojekt som sträcker sig över två års tid och vars mål är att utreda hur framtidens digitala tidningar kan se ut (Bouffioux, 2003). Med digitala tidningar åsyftas här distribution av nyheter på mobila e-pappersterminaler. Att distribuera nyheter är en av de tjänster som kan tillämpas med e-papper och kan genom projektet DigiNews ses som ett av de första stegen hos en reell tillämpning av tekniken. Bakom projektet står det europeiska forskningsprogrammet Eureka och ITEA (Information Technology for European Advancement). I DigiNews ingår 24 partners från nio Europeiska länder. Dessa partners består av små- och medelstora företag (SMEs), forskningslaboratorier, universitet och industrin. Projektet är i indelat i tre huvudsakliga fokusområden: 1. Affärsmodeller undersökning av vilka olika typer av affärsmodeller som möjliggörs av mobila e-pappersterminaler. 2. Systemarkitektur för elektroniska nyheter framtagning av en teknisk specifikation för en grundläggande elektronisk nyhetstjänst på e-pappersterminaler som ska mynna ut i en fungerande prototyp. 3. Tilläggstjänster undersökning av vilka olika typer av tilläggstjänster som kan kopplas på de mobila e-pappersterminalerna. Detta examensarbete faller inom ramen för det andra fokusområdet. Vad är e-papper och elektroniskt bläck? Det finns i dagsläget ingen enhetligt bestämd definition på ordet e-papper, eller E-Paper som det ofta benäms på engelska, utan ordet används i flera olika sammanhang för att beskriva skilda ting (Bouffioux, 2003). Nedan beskrivs de begrepp och definitioner inom området e- papper som används i detta examensarbete. Termen e-papper, är en förkortning av elektroniskt papper, och används i det här exjobbet för en typ av skärmteknik som har vissa likheter med vanligt cellulosapapper vad beträffar form och läsegenskaper. De tekniker av e-pappret som i dagsläget kan tänkas lämpa sig väl för mobila e-pappersterminaler består av en tunn display innehållandes olika former av elektroniskt bläck. Det elektroniska bläcket, som i dagsläget befinner sig i ett relativt tidigt 12

13 utvecklingsstadium bygger i grunden på några olika tekniker där två grundtekniker har kommit långt i sin utveckling. Dels finns tekniken med mikroskopiskt små färgade partiklar eller kulor som styrs med spänningsändringar, dels en teknik som bygger på färgad olja som separerar vatten med elektrisk spänning (Toofani, 2003). Det finns i huvudsak tre utvecklade varianter inom dessa två grundtekniker av det elektroniska bläcket; E Ink (bild 1), SmartPaper och Electrowetting (Toofani, 2003). Samtliga av dessa tekniker skulle kunna utgöra grunden för att möjliggöra produktionen av energisnåla, tunna och böjbara skärmar. Bild 1. Foto på en prototyp av Philips och E Inks e-papper (Philips (1), 2004) Mikroskopiskt små färgade partiklar och spänningsändringar Nedan beskrivs några tekniker för elektroniskt bläck som i grunden består av färgade partiklar eller kulor som styrs med elektriskt spänning. E Ink E Ink Corporation grundades 1997 utifrån ett forskningsprojekt på MIT Media Lab i Massachusetts, USA. Företaget har utvecklat ett patentskyddat elektroniskt bläck som kan integreras i elektroniska skärmar. Bläcket består av miljontals mikrokapslar, som var och en innehåller positivt laddade vita partiklar och negativt laddade svarta partiklar inneslutna i en genomskinlig vätska (E Ink (1), 2004). Kapslarna omges av transparenta elektroder. När en negativ elektrisk laddning läggs på den övre elektroden förflyttar sig de vita partiklarna till toppen av mikrokapseln där de blir synliga för betraktaren. Samtidigt drar ett motsatt elektriskt fält hos den nedre elektroden till sig de svarta partiklarna till kapseln botten där de hamnar under de vita och därmed inte syns. Detta resulterar i att punkten ser vit ut. Genom att lägga på en omvänd spänning sker det motsatta och punkten blir svart(bild 2). Mikrokapslarna innesluts av ett flytande bärmedium vilket enligt E Ink gör det möjligt att trycka bläcket med hjälp av existerande screentrycksmetoder på i stort sett vilket material som helst, som exempelvis glas, plast, tyg eller papper. (E Ink (1), 2004). För att skapa en böjbar skärm trycks det elektroniska bläcket på en plastfilm, som lamineras på ett lager strömkretsar (bild 2). Det elektroniska bläcket tillsammans med plastfilmen kallas för frontlaminatet, FPL (Front Plane Laminate), och detta används tillsammans med andra leverantörers displayteknik och strömkretsar för att skapa elektroniskt papper (bild 2). 13

14 Krav på redaktionella system för flerkanalspublicering nyhetspublicering på mobila e-pappersterminaler 2005 Bild 2. Till vänster. E Inks E-pappers teknologi i genomskärning. Till höger, en komplett e-papperslösning baserad på E Inks frontlaminat.(e Ink (2), 2004) E Inks bläck har en tjocklek på cirka 0,1 mm, kontrast 11:1 och en vitreflektans på 40 %. Bläcket kan i dagsläget inte generera färg utan vita, svarta eller grå pixlar i fyra skalor. Det finns möjlighet att placera ett färgfilter på skärmen, där pixlarnas färger så upplevs som antingen röda, gröna eller blå då pixeln är vit. Detta för dock med sig nackdelen att upplösningen reduceras med en tredjedel och lägre reflektans som följd. (E Ink (2), 2004) Flexibel och böjbar skärm från Polymer Vision (Philips) Polymer Vision är ett projektsamarbete ägt och styrt av Philips Technoloy Incubator. Philips Technoloy Incubator är en del av Royal Philips och som finansierar interna forskningsprojekt från Philips Corporate Research & Development (Polymer Vision, 2004). Polymer Vision har tillverkat en prototyp av en böjbar skärm, som i princip går att rulla ihop (bild 1). Prototypen som använder sig av E Inks elektroniska bläck tillsammans med bakomliggande displayteknik från Philips. Prototypen har en tjocklek på 350 µm, en upplösning på 240x320 pixlar (QVGA), och en böjningsradie på 20 mm (Polymer Vision, 2004). LIBRiÉ E-bokläsaren LIBRiÉ är ett samarbete mellan Philips, Sony och E Ink lanserades i Japan under 2004, och är den första produkten på konsumentmarknaden som består av e-papper med elektroniskt bläck (bild 3). LIBRiÉ har en upplösning på 170 ppi, vilket i praktiken är något högre än en normal dagstidning. Dock så kan den endast visa fyra gråtoner. Enligt tillverkarna ska gå att läsa sidor på fyra AAA-batterier och enheten har ett minne som kan lagra runt 500 e-böcker (E Ink (1), 2004). Bild 3. LIBRiÉs e-boksläsare från Philips, Sony och E-ink. (E Ink (1), 2004) 14

15 Gyricon SmartPaper Gyricon LCC är ett teknikföretag som knoppades av Xerox PARC år 2000, och som utvecklat ett elektroniskt bläck som går under namnet SmartPaper (Gyricon, 2004). Tekniken påminner om den som E Ink använder, med den största skillnaden att SmartPaper består av tvåfärgade kulor, där ena sidan är positivt laddad och den andra negativ (bild 4). Beroende på vilken laddning som kulorna utsätts för vänds en av de två sidorna mot betraktaren och uppfattas som antingen svarta eller vita. Bild 4. Till vänster visualiseras Gyricon SmartPaper principskiss med de tvåfärgade kulorna som styrs av elektrisk laddning. Till höger är en bild på SmartPaper som är tryckt på rullark. (Gyricon, 2004) Det elektroniska bläcket SmartPaper består av två tunna plastark där de tvåfärgade kulorna innesluts (Gyricon, 2004). SmartPaper kan tillverka e-paper med en tjocklek på 2,5 mm. Detta kan jämföras med E Inks e-papper vars minimala tjocklek är 0,1 mm. Olja separerar vatten med elektrisk spänning Electrowetting Elecroweting är en annan typ av teknik för att producera e-papper. Elecrowetting utnyttjar en teknik där färgad olja tränger undan vatten på en vit bakgrund, och som styrs med elektronisk spänning (Philips (1), 2004). E-pappret består av en plastfilm med vit bakgrund, vatten och färgad olja, separerade i små ytor med varsin transparent elektrod. Eftersom olja separerar vatten ligger den färgade oljan jämnt utbredd och täcker den vita bakgrunden i naturligt läge, och gör att ytan upplevs färgad av betraktaren. Då en spänning tillförs ytan med elektroden, inträder en spänningsskillnad mellan oljan och vattnet vilket gör att oljan trängs mot ett hörn, vilket resulterar i att den upplevs vit (Philips(2), 2004) (bild 5). Genom att anpassa spänningsgraden går det att skapa kontinuerliga gråskalor från vitt till svart. Bild 5. Till vänster, electrowettings princip. (A) Utan spänning på elektroden ligger den färgade oljan över den vita bakgrunden vilket resulterar i en färgad pixel. (B) Genom att lägga på en spänning förflyttas oljan åt sidan vilket gör att pixeln ser vit ut för betraktaren. Till höger, mikroskopiskt foto på fyra pixlar. (Philips (2), 2004) Förflyttningen av den färgade oljan går mycket snabbt vilket gör att e-pappret med electrowettingtekniken kan få en hög uppdateringshastighet till en låg strömförbrukning. 15

16 Den optiskt uppmätta responstiden i en pixel är 10 ms vilket möjliggör att visa rörliga bilder (Philips (2), 2004). Digital Newsprint Appelgren (2004) beskriver ordet Digital Newsprint som samlingsbegrepp för nyheter i digtal form som från början är producerade för att tryckas på papper. Formatet för hur dessa digitala nyheter förpackas kan vara flera, som exempelvis PDF, Postscipt, JPEG och HTML/XHTML. Det dominerande filformatet för att distribuera Digital Newsprint är i dagsläget PDF (Portable Digital Format) och är i sin enklaste form en elektronisk kopia av papperstidningen, fast i nedskalat format, vanligen A4. Under de senaste åren finns det även möjlighet för exempelvis utlandsboende prenumeranter att få en utskriven PDF-tidning i speciella tidningsautomater som kan finnas installerade på hotell, flygplatser och dylikt (Appelgren, 2004). Dessa kan gå under namnet Electronic Newsstands, eller elektronisk tidningskiosk, och exempel på företag, även kallade PDFåterförsäljare, som tillhandahåller dessa är Paypernews, Newsstand och Presspoint (Fahlström, 2002). NewsStand publicerade år titlar, som exempelvis New York Times, USA Today och the Boston Globe (Newsstand, 2003). Dynamisk PDF På senare år har många systemleverantörer av redaktionella publiceringssystem utvecklat en teknik för att automatiskt publicera en elektronisk version av papperstidningen som ett mellanting mellan PDF och webben (HTML). I detta examensarbete används termen dynamisk PDF som ett samlingsbegrepp för de lösningar. Lösningarna kan exempelvis vara uppbyggda av bitmappsbilder från papperstidningen i formatet JPEG (Joint Photographic Experts Group). Dessa bilder är sedan klickbara för vidare läsning i formatet HTML, exempelvis genom ett pop-up fönster som innehåller artikeltexten och artikelns bild. Många av lösningarna har någon form av menysystem så att användaren kan navigera sig genom tidningen, fritextsökning och möjligheten att förändra storleken på texten. Nedan beskrivs två systemleverantörers dynamiska PDF-lösningar, Olive Softwares ActivePaper och Tieto Enators epaper. ActivePaper från Olive Software Olive Softwares dynamiska PDF-lösning med namnet ActivePaper, har idag cirka 60 kunder, som exempelvis the Washington Post, The Daily Telegraph och The Star (Olive Software, 2004). Olive s ActivePaper använder sig av en XML-robot, the ActivePaper XML Publisher, som automatiskt genererar PDF-filer till en XML-struktur i publikationens informationskomponenter. Dessa komponenters innehåll, så som struktur på artiklarna, metadata, grafik och layout, lagras i ett arkiv, kallat ActivePaper XML Repository. Innehållet är här redo att användas för elektronisk läsning i HTML eller Flash-format (Olive Software, 2004) (bild 6). 16

17 Bild 6. Olive Softwares ActivePapers produktionslinje. Först konverteras pappersupplagan till XML som sedan omvandlas för elektronisk läsning i HTML eller Flash-format. (Olive Software, 2004) Nedanstående bild visar ett exempel på hur en tidningssida med Olive Softwares dynamiska PDF lösning kan se ut (bild 7). I exemplet är det Washington Post epaper, som är en av Oliver Softwares största tidningskunder. Bild 7. Olive Software Active Paper. The Washington Post. (Olive Software, 2004) Annonser visas på samma ställe som i papperstidningen, men det finns även utrymme för ytterligare annonsering till höger om själva tidningen i e-pappersfönstret. Olive Softwares ActivePaper går att läsa online, utan att läsaren aktivt behöver spara ner några sidor (filer) till sin dator. Förutom en webbläsare krävs ingen lokal programvara som måste installeras hos användaren. Tieto Enators epaper Tieto Enatos dynamiska PDF-lösning kallas epaper. Tieto Enators lösning liknar Olive Softwares, och som byggs från den tryckta tidningen, parallellt vid utskjutning till RIP (Raster Image Processor), och består av ett HTML-fönster med klickbara artiklar i JPEGformat. Texten och bilderna är kopplade till det redaktionella systemet vilket möjliggör att 17

18 artikeln dyker upp i ett eget fönster formaterade i HTML, då användaren klickar på dem (bild 8). För att systemet säkert ska fungera fullt ut, och göra artiklarna klickbara, krävs att samtliga artiklar har sparats ner i det redaktionella systemet (databasen) i fullständig form (Alriksson, 2004). Bild 8. Tieto Enators e-papperslösning epaper (TietoEnator, 2004) Varför e-papper? Vad är egentligen fördelarna med att distribuera dagstidningar i digital form på mobila e- pappersterminaler? Fördelar för tidningarna För tidningarna finns det stora ekonomiska vinningar med att publicera tidningen på e- papper. Det skulle generera ansenliga kostnadsbesparingar genom att reducera ett steg i produktionsprocessen, att trycka tidningen, men även den största delen av den nuvarande distributionskostnaden skulle minska. Det kommer sannolikt fortfarande att kosta tidningen att distribuera tidningen digitalt, i form av avgifter till nätdistributörer och dylikt, men jämfört med kostnaderna att frakta tidningarna från tryckerierna med lastbil och sedan avlöna tidningsbuden, torde de bli mycket små i sammanget. Enligt beräkningar gjorda av Tidningsutgivarna är svenska dagstidningskostnader uppdelade enligt nedanstående graf (diagram 1), där papper, produktion(tryck) och distribution idag står för en gemensam kostnad mellan 35 och 40 procent av de totala kostnaderna (Bouffioux, 2003). Under övergångsperioden, då tidningarna producerar parallella versioner av tidningen, kan kostnaderna å andra sidan bli relativt stora. Detta eftersom tidningarna måste genomföra teknikinvesteringar av system som stödjer kanalen e-papper samtidigt som produktions och distributionskostnaderna för papperstidningen till stor del kvarstår. 18

19 Salaries 33% Other 25% Production 14% Distribution 15% Paper 9% Depreciation 4% Diagram 1. Kostnadsfördelning hos Svenska dagstidningar. (Bouffioux, 2003). Med e-papper reduceras pappers- och produktionskostnaderna, samt den största delen av distributionskostnaderna, vilket skulle kunna innebära en mycket stor direkt kostnadsbesparing, om tidningen helt övergår till digital form. Ett exempel där distributionskostnaden är en stor post för en dagstidning är Svenska Dagbladet (SvD), som har en läskrets med prenumeranter i stora delar av Sverige. Distributionen per tidning är för SvD på vissa håll större än intäkten. Som mest har det kostat tidningen uppåt 25 kr om dagen per prenumerant i distributionskostnad, jämfört med prenumerantpriset på runt hälften så mycket. Detta har resulterat till att SvD sedan några år tillbaka distribuerar tidningen genom Posten till de delar av Sverige som är belägna norr om Östersund (Möller, 2003). Prenumeranter får härmed inte tidningen på morgonen under vardagar och helgupplagan först på måndagen. SvD har enligt Möller tappat många prenumeranter på detta, och det är ett problem som skulle kunna lösas med digitala e- pappersterminaler. Fördelar för konsumenterna För konsumenterna finns det flera potentiella fördelar med tidningar på e- pappersterminaler. Den digitala tidningen som publiceras på e-papper kan i sin enklaste form bestå av en ren ersättning av papperstidningen, med enda egentliga skillnaden att den är digital. Till exempel skulle pdf-tidningen, som i form och innehåll är en kopia av papperstidningen, kunna distribueras och laddas ner på e-pappersterminalerna under natten (Appelgren, 2004). Ett liknande konceptuellt scenario beskrivs av Fidler i boken Media Morphosis från 1997, (Fidler, 1997). Detta behöver inte ge läsaren några nämnvärda fördelar innehållsmässigt, men med ett väl utbyggt distributionsnät som möjliggör en räckvidd närmare 100% av befolkningen, ger den digitala tidningen stora fördelar i form av tillgänglighet. Om den digitala tidningen inte består av en statisk PDF-fil, utan av en i högre grad dynamisk och interaktiv lösning som mer utnyttjar möjligheterna hos det digitala formatet kan fördelarna bli många fler. En fördel med mobila e-pappersterminaler, jämfört med papperstidningen, skulle kunna vara att nyheterna kan uppdateras i realtid. En nackdel med denna lösning är emellertid att användaren måste vara uppkopplad mot nyhetstjänsten varje gång en ny sida besöks. Det ställer höga krav på ett väl utbyggt distributionsnät, jämfört med att arbeta lokalt med en nedladdad fil. En annan fördel med digitala tidningar är att de i högre utsträckning skulle kunna bli tillgängliga för synskadade. E-papper skulle kunna möjliggöra förstoring av texter, och uppspelning av taltidning genom en e-pappersterminal. 19

20 Utöver ovanstående exempel på fördelar kommer det med stor sannolikhet växa fram nya affärsmodeller för nyhetspublicering och annonsering allteftersom teknikens utbredning och användning ökar. Ett exempel på detta skulle kunna vara att läsaren i framtiden kan köpa specifika enskilda artiklar i stället för hela tidningar, vilket kan skapa mervärde för läsaren. Föredrar en läsare SvD:s utrikeskorrespondenter, DN:s kulturskribenter och Expressens sportskribenter, skulle man teoretiskt kunna göra det möjligt att låta honom/henne komponera ihop sin egen tidning. Miljömässiga fördelar Mobila e-pappersterminaler för även med sig stora miljömässiga fördelar. Förbrukningen av bläck och papper försvinner helt i produktionsledet, och reduceringen av det fysiska distributionsledet genererar att energiförbrukning med koldioxidutsläpp elimineras. Flerkanalspublicering Flerkanalspublicering av nyheter innebär att en nyhetshändelse (ett innehåll) bearbetas och publiceras i flera kanaler (Sabelström Möller, 2001). Exempel på kanaler för en tidning är papperstidningen, webben, mobiltelefoner, PDA (Personal Digital Assistant) och i framtiden möjligen även mobila e-pappersterminaler. Enlund har valt att kalla den teknik som hanterar medieproduktion för flera kanaler för premedieteknik. Premedietekniken ska kunna hantera att samla in och bearbeta mediala filer som text, bild, ljud och bild (Enlund i Hvitfelt & Nygren, 2002). Både innehåll och form måste anpassas för att passa i de olika kanalerna, men med ett väl fungerande arbetsflöde och redaktionellt system finns det stora möjligheter att automatisera en stor del av arbetet. I skapandet av redaktionellt material på en dagstidning används en rad olika system som tillsammans bildar ett redaktionellt produktionssystem. Själva kärnan, det vill säga det system som gör så att de olika delsystemen, eller modulerna, samverkar, definieras i detta examensarbete som det redaktionella systemet. Det redaktionella systemets moduler kan utgöras av: Bildhanteringssystem Telegramhanterare/mottagare Annonshanteringssystem Bildarkiv Textarkiv Mediaarkiv (video, ljud etc.) Produktionshanteringssystem Kunddatabas Webbpubliceringssystem Varje kanal har sitt unikum vad gäller innehåll och layout. Vissa kanaler, som exempelvis pappersutgåvan, kräver idag ett stort manuellt arbete för att publiceras med hög kvalitet, medan andra i högre grad kan publiceras per automatik utifrån grundmaterialet. För att kunna automatisera publiceringen krävs att materialet är väl strukturerat och uppmärkt med metadata så att rätt innehåll och form kan sammanlänkas med olika formatmallar (templates) för publicering i de olika kanalerna (Sabelstöm Möller i Hvitflet & Nygren, 2002). Beroende på mängden relevant metadata och väl utvecklade stilmallar ökar möjligheterna för att publiceringen kan automatiseras. En omtalad standard för att göra detta möjligt är XML (extensive Markup Language), där regler kan definieras för att koda och organisera det redaktionella innehållet, för att sedan automatiskt publicera särskilda 20