Lustverket ideella sexualupplysare för ungdomar i skola och fritidsgårdar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lustverket ideella sexualupplysare för ungdomar i skola och fritidsgårdar."

Transkript

1 Lustverket ideella sexualupplysare för ungdomar i skola och fritidsgårdar. Slututvärdering av projekt Lustverket år Jeanette Lundberg Projektledare Lustverket Kunskapsnätverket hiv/sti Norr

2 Förord Projekt Lustverket har pågått år Under projekttiden har flera personer och samarbetspartners involverats. Jag vill börja med att tacka alla studenter som varit med i projekt Lustverket, utan ert intresse hade det inte blivit något projekt. Sedan vill jag rikta ett stort tack till Kärleksakuten i Umeå som varit förebild, mentor och utbildare för studenter i Lustverket. Tack även till personal vid Ungdomsmottagning, Smittskydd, Hud- och könsmottagning i Norrbottens läns landsting, Jämtlands läns landsting och Landstinget Västernorrland för att ni tagit emot Lustverket på studiebesök i era verksamheter det har varit mycket värdefullt och uppskattat av studenterna! I projektet har det behövts hjälp med skapande och redigering av texter och material, tack Agneta Spaton Norqvist för ditt kunnande och engagemang. Tack också till Ove Demår för att du skapade en hemsida till Lustverket. Avslutningsvis vill jag rikta ett särskilt tack till Eva-Britt, Annika, Karin, Lena och Anna-Karin, mina kollegor i Kunskapsnätverket hiv/sti Norr, det har varit en rolig och lärorik tid i projektet tillsammans med er. Umeå Jeanette Lundberg Projektledare Lustverket Kunskapsnätverket hiv/sti Norr

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Hiv/STI prevention och sexuell hälsa Skolan som arena för preventiva insatser Kärleksakuten Statsanslag för hiv/sti prevention Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Projektorganisation Projektbudget Mål Målgrupp Urval Metod Rekrytering studenter till projektet Utbildning Referensgrupp Framtagande av rutiner och policy Detta är Lustverket Detta är en Lustvisit Marknadsföring Logga Lustverket Hemsida Lustverket Lustverket interna möten och forum för kommunikation Föreningsbildning Utvärdering... 15

4 Utvärdering Lustvisiter (ungdomar i skola och fritidsgård) Utvärdering Lustverkets grundutbildning Resultat Antal rekryterade studenter till Lustverket Resultat utvärdering Lustvisiter Resultat Lustverkets utbildningshelg Slututvärdering studenter i Lustverket höstterminen Studenters svar Lustverket Sundsvall Studenters svar Lustverket Luleå Studenters svar Lustverket Umeå Studenters svar Lustverket Östersund Diskussion Slutsats Bilaga A program utbildning år Bilaga B program utbildning år Bilaga C program utbildning år Bilaga D exempel utvärderingsmall Lustverkets utbildning Bilaga E exempel enkät slututvärdering projekt Lustverket... 36

5 Sammanfattning Lustverket, om sex och känslor, har bedrivits som ett projekt mellan år Målet har varit att starta upp en regionmodell liknande Kärleksakuten i syfte att utbilda universitetsstudenter vid Mittuniversitetet, Luleå tekniska universitet och Umeå universitet till ideella sexualupplysare för ungdomar i skolor (grundskolans 7-9 och gymnasieskolan) samt fritidsgårdar. För detta har en bildades Lustverket på fyra campusorter. Lustverket är ett komplement till skolans ordinarie sex- och samlevnadsundervisning. Målet var att Lustverket skulle bli en bestående förening i varje län efter projekttidens slut, undantag Umeå där skulle Lustverket inte bilda en egen förening utan ingå och samarbeta med Kärleksakuten. Förebild och mentor har varit Kärleksakuten i Umeå (ideell sexualupplysningsorganisation med läkarstudenter). Rekrytering av nya studenter har skett varje hösttermin från: lärarprogram, sjuksköterskeprogram, socionomprogram, psykologprogram, hälsovägledarprogram, projektledarprogram inriktning folkhälsa. Årlig utbildningshelg har hållits med Kärleksakuten som utbildare. Ungdomsmottagning, Smittskyddsenhet, Hud och könsmottagning samt RFSL har tagit emot Lustverket på studiebesök. På interna möte har studenterna tränat inför möten med ungdomar. Skolor och fritidsgårdar har via Lustverkets hemsida bokat Lustvisiter, ett gratis undervisningstillfälle på cirka tre timmar. Lustverket har förmedlat kunskap om sexuell hälsa, säkrare sex. Studenterna har fått värdefull kunskap och erfarenhet som de kan använda i sin blivande yrkesroll. Skolor och fritidsgårdar har bokat Lustvisiter och majoriteten av ungdomarna har upplevt det lärorikt och positivt att Lustverket besökt dem. Projektets mål har uppfyllts. Det går att skapa en ideell sexualupplysningsverksamhet/regionmodell liknande Kärleksakuten, med andra programstudenter än läkarstudenter. Två av fyra Lustverk är bestående och finns kvar efter projekttiden slut. Det finns efterfrågan av bokningar Lustvisiter bland skolor och fritidsgårdar i länen. Lustverket har under projekttiden uppskattningsvis gjort cirka 20 Lustvisiter och träffat drygt 600 ungdomar inom de fyra nordligaste länen. Samarbete med Kärleksakuten har varit avgörande för projektet, de har spridit sina metoder och delat med sig av erfarenheter. 5

6 1 Bakgrund Syftet med denna rapport är att övergripande beskriva projekt Lustverkets arbetsprocess, aktiviteter och resultat. Studenternas upplevelse av projektet samt ungdomarnas upplevelse av Lustvisiter i skola/fritidsgård. Rapporten innehåller inte en ekonomisk redovisning av projektet. 1.1 Hiv/STI prevention och sexuell hälsa Hiv och sexuellt överförda infektioner, STI, kan få stora konsekvenser för den enskilde personen och samhället 1. Infektionerna kan förebyggas genom kunskapsspridning, frivillig rådgivning och testning. Det förebyggande arbetet mot hiv och STI i Sverige ska ske på bred front i samhället. Arbetet utgår från nationella strategin som antagits av Sveriges riksdag 2. Exempelvis hälso- och sjukvården, skolan, ideella organisationer och myndigheter är viktiga aktörer i det förebyggande arbetet. Aktörerna kan tillsammans jobba för att öka kunskapen om hiv och andra STI, informera om konsekvenserna av att ha oskyddat sex, verka för ökad kondomanvändning. Arbetet är ofta integrerat med arbete för sexuell hälsa och inom området sexualitet och samlevnad i stort. Alla kan riskera att få hiv eller en STI. Vissa grupper i samhället anses särskilt utsatta för risk eller är särskilt sårbara, dessa grupper ska prioriteras i det förebyggande arbetet. En av preventionsgrupperna är unga och unga vuxna Skolan som arena för preventiva insatser Huvudsakliga arenor för hiv/sti prevention riktade till ungdomar är främst skolans sex och samlevnadsundervisning, skolhälsovården samt främst de ungdomsmottagningar som drivs av landsting och kommuner 4. Enligt Skolverket ska sex- och samlevnad vara ämnesintegrerad i skolan. Idag finns flera begrepp som rör sex- och samlevnad inskrivna i grundskolans kursplaner och gymnasieskolans ämnesplaner. Det handlar bland annat om kön, könsmönster, jämställdhet, sexualitet, sexuell hälsa, identitet, kärlek och mänskliga rättigheter. Enligt Skolverket vilar sex- och samlevnadsarbetet i skolan på tre ben: 1. vardagsarbete: vilket innebär att exempelvis läraren ska kunna svara på frågor och att ta itu med olika situationer eller händelser som inträffar i vardagen och som tangerar kunskapsområdet sexualitet och samlevnad. 2. speciella lektioner: eller samtalsstunder när man har en dialog, helst i halvklass, antingen i blandade eller könsspecifika elevgrupper kring frågor som rör sexualitet, kärlek, jämställdhet, med mera. Till dessa lektioner kan utomstående aktörer bjudas in. 3. sex och samlevnad vävs in i olika ämnen: utifrån ämnen som historia, religion, svenska, engelska, biologi och samhällskunskap 5. 1 Enligt Smittskyddsinstitutet avses som STI: hiv, klamydia, gonorré, syfilis, kondylom (HPV), herpes, och hepatit. STI betyder Sexually Transmitted Infections och är en sammanfattande beteckning för infektioner som huvudsakligen överförs sexuellt. 2 Regeringens proposition 2005/06:60 Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar Proposition 2005/06:60. Regeringens proposition 2005/06:60 Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar

7 1.3 Kärleksakuten Kärleksakuten är en sexualupplysningsorganisation som drivs av läkarstudenter. Organisationen startades som ett projekt inom IFMSA (International Federation of Medical Students Association) och har funnits i Sverige sedan år Kärleksakuten finns på sex orter i Sverige, där det finns en läkarutbildning. Umeå är den nordligaste orten där Kärleksakuten finns. Läkarstudenternas arbete sker helt ideellt och utanför studierna. Kärleksakuten ägnar sig i första hand åt sexualupplysning riktad till ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern (tonåren). Mötet med ungdomar sker på skolor och fritidsgårdar. Det är främst lärare, skolsköterskor och fritidsledare som anlitar Kärleksakuten för en utryckning som besöken kallas 6. Kärleksakuten vann år 2010 Nationalencyklopedins Kunskapspris inom kategorin folkrörelser/organisationer med motivering att Kärleksakuten sprider kunskaper till ungdomar år om kärlek, känslor och sexualitet. Med innovativa metoder har Kärleksakuten lyckats påverka ungdomars syn på viktiga frågor som relationer, sexualitet, porr, kroppsideal, värderingar jämställdhet och självbild Statsanslag för hiv/sti prevention Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sluter årligen överenskommelser om vissa ersättningar på folkhälsoområdet. Ersättningarna avser särskilt anvisade medel för insatser mot hiv/aids och sexuellt överförbara sjukdomar. Sedan ett flertal år tillbaka har bland annat landsting haft möjlighet att söka statsanslag från Smittskyddsinstitutet, SMI, som är den statliga myndighet som hanterar detta statsanslag Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Kunskapsnätverket hiv/sti Norr har funnits sedan 2009 och innefattar de fyra nordligaste landstingen, d.v.s. landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Nätverket arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom området sexuell hälsa. Nätverket består av en styrgrupp med en person från varje landsting och ytterligare fyra personer från varje län och några ersättare samt två projektledare. Hösten 2009 anställdes en projektledare på 25 procent i tre månader i syfte att inventera om det fanns intresse bland universitetsstudenter på utvalda program att bli ideella sexualupplysare i skolor och fritidsgårdar. Resultatet visade att det fanns intresse bland studenter. Kunskapsnätverket hiv/sti Norr gjorde därför en ansökan om statsanslag. Nätverket beviljades projektmedel för tre år ( ) inom området unga och unga vuxna. Projektet benämndes först Unga möter yngre men kom senare att kallas för Lustverket. Projektet startade i april år 2010, då projektledaren började anställningen. Det var samma projektledare som tidigare gjort inventeringen, så en förkunskap om projektidén fanns därför hos projektledaren. 2 Projektorganisation Projektorganisation har varit Kunskapsnätverket hiv/sti Norr. Nätverket består av en styrgrupp med en samordnare från varje landsting och ytterligare fyra personer från varje län samt ersättare och två projektledare. En mindre styrgrupp för projekt Lustverket har bestått av en projektledare samt de fyra samordnarna, en från varje län

8 Projektledaren har i samråd med samordnarna diskuterat och fattat beslut kring omfattande strategier och inriktning för projektet, i syfte att föra projektarbetet framåt att det skulle fortgå som planerat. Projektledaren har varit utförare av aktiviteter i projektet. Projektledaren har haft sin fysiska placering i Umeå, Västerbottens läns landsting (Staben för verksamhetsutveckling). 3 Projektbudget I denna rapport redovisas inte projektbudget. Däremot kan nämnas att projektmedel har gått till lön för projektledare på deltid (overhead kostnad för telefon, dator), omkostnader i samband med möten och utbildningar (resor, lokal, logi, kost, föreläsningsarvode), inköp av t-shirt och tröja till Lustverkets alla studenter, tryckkostnader för roll-up, visitkort och tröjor samt annonseringskostnad. 4 Mål Projektets övergripande mål har varit: att starta och utveckla en regionmodell/organisation liknande Kärleksakuten. att modellen/organisationen skulle vara bestående efter projekttidens slut. 5 Målgrupp Projektets målgrupp har varit: studenter vid Mittuniversitetet, Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. ungdomar i skola (grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan) och fritidsgårdar i Jämtland, Härjedalen, Västernorrland, Norrbotten och Västerbotten. 6 Urval Följande universitetsprogram och campus valdes ut: lärarprogram, campus Umeå universitet och campus Luleå tekniska universitet sjuksköterskeprogram, campus Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet campus Sundsvall och Östersund. socionomprogram, Mittuniversitetet campus Östersund. psykologprogram, Mittuniversitetet campus Östersund. program för hälsovägledning, campus Luleå tekniska universitet. program för projektledning inriktning folkhälsovetenskap Mittuniversitetet campus Sundsvall. Projektet skulle i första hand rikta sig till lärarstudenter (inriktning grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan) med förhoppning att lärarstudenter kunde få användning av sina meriter som ideell sexualupplysare bland ungdomar i sin blivande yrkesroll som lärare, att de skulle få det lättare att undervisa i sex och samlevnad. Eftersom lärarutbildning på Mittuniversitetet bedrivs på distans, och inte finns på campus Sundsvall, ingick inte den i urvalet. För att få ett tillräckligt urval av universitetsprogram och fler studenter till projektet valdes utbildningar med hälsoinriktning ut. Dessa program valdes också ut i syfte att studenterna kunde få erfarenhet och meriter som anses värdefulla i blivande yrken som: sjuksköterska, socionom, psykolog, hälsovägledare och projektledare inriktning folkhälsovetenskap. Psykologprogrammet i Östersund och sjuksköterskeprogrammet i Luleå var ej med i urvalet hösten 2010, för det fanns en osäkerhet om antalet studenter skulle bli för många i Lustverket. Men eftersom ett projekt som Lustverket kräver ett högt studentantal kom dessa programinriktningar med fullt ut hösten

9 På campus Umeå valdes endast lärarprogrammet ut, med förhoppning att lärarstudenter i projekt Lustverket skulle få ingå i Kärleksakutens befintliga organisation. Eftersom Kärleksakuten till majoritet måste bestå av minst 60 procent läkarstudenter och maximalt får ta in 40 procent studenter från övriga programinriktningar kunde endast lärarstudenter vara med i projektet Lustverket. Annars fanns risk att kvoten skulle överskridas. I Umeå har det aldrig varit aktuellt att konkurrera projekt Lustverket med Kärleksakutens befintliga organisation, som redan har en upparbetad kontaktyta ut mot skolor i länet. 7 Metod Projektledaren skapade en egen aktivitetsplan för varje år med tidsperiod januari-december. Aktivitetsplanen beskrev i stora drag vilka aktiviteter och moment som skulle genomföras, när i tid de skulle genomföras samt vem som skulle genomföra aktiviteten. Exempel på aktiviteter har varit att: marknadsföra projektet, planera och genomföra rekrytering, planera och genomföra utbildning, arrangera och hålla i mötestillfällen (med varje Lustverk och Referensgrupp), jobba med att utveckla rutiner och mål, förbereda inför föreningsbildning, utvärdera aktiviteter. Aktivitetskalendern har delats med studenterna så de skulle få en inblick i vilka aktiviteter som skulle inträda under året samt när i tid de skulle inträda och i vilka aktiviteter de skulle vara delaktiga att genomföra. Denna metod har skapat en viss framförhållning i projektet. 7.1 Rekrytering studenter till projektet För att kunna genomföra projektet har det varit viktigt att årligen rekrytera studenter från de utvalda programmen och som haft intresse av att bli ideella sexualupplysare för ungdomar. För att motivera studenter att gå med i projekt Lustverket har det i marknadsföringen varit viktigt att lyfta fram att intresset var viktigt och att inga förkunskaper krävdes. Det var också betydelsefullt att lyfta fram vad studenten som vill bli sexualupplysare kunde få i gengäld för att vara med i projektet: Gratis utbildning. Praktik som informatör och upplysare. Värdefulla kunskaper och erfarenheter. Skriftligt intyg att kunna bifoga CV. Projektledaren använde sig initialt av de upprättade kontakter på de olika campusorterna som användes vid inventeringen år Studentkårer och linjeföreningar, studenthälsomottagningar samt programansvariga varit viktiga kanaler för informationsspridning av projektet. Det har varit viktigt att ha en liknande metod för rekrytering på alla campusorter. För framgångsrik rekrytering på utbildningar har studenter både muntligt och skriftligt informerats om projektet och vad det innebär att bli ideell sexualupplysare och att ingå i ett projekt. Exempelvis har information distribuerats via universitetens intranät, direkt till studenters e-postadresser. Därefter har studenter bjudits in till ett informationsmöte på varje campus där projektledaren deltagit och även några av Kunskapsnätverkets och landstingens samordnare. På mötet fick studenterna möjlighet att få övergripande information om projektets bakgrund och mål, att intresseanmälan att ingå i projektet och bli ideell sexualupplysare för ungdomar skulle skriftligen mejlas projektledaren. Alla studenter som gjort anmälan har blivit uppringda av projektledaren i syfte att bekräfta att deras anmälan mottagits men också för att berätta att en gratis obligatorisk utbildning skulle ingå för den som ville vara med i projektet. Det har funnit två kriterier för att programstudenterna skulle få ingå i projektet; 1. Att studenterna var i början av sin utbildning (främst termin 1, 2, 3), för att projektet skulle få glädje av studenternas medverkan så lång tid som möjligt. 2. Att studenterna skulle vara med i projektet i minst två terminer (hösttermin och vårtermin) innan de kunde avsluta sitt ideella uppdrag, d.v.s. de skulle inte kunna medverka i gratis utbildning och sedan hoppa av uppdraget. 9

10 Rekrytering år 1, hösten 2010 Luleå: e-postutskick av programansvarig till alla hälsovägledarstudenter, därefter har projektledaren gett muntlig information vid klassbesök hos hälsovägledarstudenter och lärarstudenter på termin 1. Sundsvall: information till sjuksköterskestudenter och folkhälsovetarstudenter via universitetets intranät, därefter informationsmöte på campus i Sundsvall där projektledaren tillsammans med samordnare från landstinget/kunskapsnätverket. Umeå: projektledaren gett muntlig information till lärarstudenter på termin 1, studenter från Kärleksakuten i Umeå var med, därefter informationsmöte hos Kärleksakuten. Östersund: samordnare från landstinget/kunskapsnätverket gav information på introduktionsmässa, därefter inbjudan till informationsmöte där projektledare, samordnare och studentsjuksköterska medverkade. Rekrytering år 2, hösten 2011 Projektår 2 var det viktigt att studenter i Lustverket själva skulle involveras i rekrytering av nya studenter till projektet. Erfarenheter från det första projektåret var att det är mycket mer värdefullt att ge muntlig information direkt till nya studenter i klassrum och alltså är att föredra. Gamla studenter i Lustverket fungerar som förebilder för de nya och kan svara på frågor om hur det är att vara ideell sexualupplysare och projektledaren kan finnas med som ett stöd att berätta praktiskt hur projektet fungerar. Hösten 2011 ombads studenterna att göra intresseanmälan via anmälningsformulär på den nya hemsidan för projektet. Varje campus hade sin egen sida för anmälan vilket gjorde det enklare för projektledaren att få överblick över antal anmälningar. Luleå: annonsering via interna webbsidor för respektive program, information och e- postutskick via programansvariga Sundsvall: projektledaren ordnade klassbesök där studenterna i Lustverket själva fick gå ut och ge information till programstudenter, därefter informationsmöte där Lustverket och samordnare från landstinget/kunskapsnätverket medverkade. Umeå: projektledaren gav muntlig information till lärarstudenter, samt webbinformation via linjeförenings hemsida. Östersund: information på introduktionsmässa, studenterna i Lustverket och projektledaren informerat ute i klasser, därefter informationsmöte (hölls vid två tillfällen för att så många intresserade som möjligt skulle kunna vara med). Rekrytering år 3, hösten 2012 Sista projektåret ombads Lustverket på varje ort att själva helt ansvara för rekrytering av nya programstudenter ute i klasser. Projektledaren kontaktade program- och kursansvariga och bad dem avsätta lektionstid så Lustverket kunde besöka klassen i syfte att ge information om projektet, bjuda in till informationsmöte samt berätta hur intresseanmälan kunde göras via hemsidan. 10

11 På grund av ett mycket lågt studentantal i Lustverket Sundsvall fick projektet avslutas i Sundsvall avslutas i förtid, därför gjordes ingen ny rekrytering. Även i Luleå var det ett mycket lågt studentantal av studenter i Lustverket, därför kunde de inte hålla information i klassrum. Projektledaren stod själv för rekrytering i Luleå. Luleå: information på universitetets intranät, muntlig och skriftlig information av lärare för hälsovägledare. Sundsvall: ingen rekrytering. Umeå: information av student i Lustverket samt projektledare under lektionstid för alla nya lärarstudenter (förskola, grundskola och gymnasieskola) Östersund: information av Lustverket på introduktionsmässan, information av Lustverket i klasser, därefter informationsmöte som hölls av Lustverket. 7.2 Utbildning För att studenter ska kunna gå ut till ungdomar i skolor och fritidsgårdar som ideella sexualupplysare krävs utbildning inom området sexualitet och hälsa säkrare sex. För projektägaren Kunskapsnätverket hiv/sti Norr har det varit viktigt att studenterna skulle få en bra utbildning och träning av metoder så att klassbesöken ute i skolor skulle hålla en viss nivå. Eftersom projektet strävade att jobba liknande Kärleksakuten i Umeås modell var det givet att involvera Kärleksakutens studenter som utbildare för de nya studenterna i Lustverket utbildning av studenter för studenter. Kärleksakuten kunde med sin erfarenhet fungera som förebilder och inspirationskälla för de nya studenterna. Projektledaren har i dialog med främst Kärleksakutens i Umeås interna samordnare skapat och utformat upplägg till själva utbildningen. Försökt skräddarsy så det skulle passa målgruppen. Första året var den mest omfattande utbildningen, både innehållsmässigt och tidsmässigt. Utbildningen hade fokus på alla delar allt från projektorganisation, hur man bildar en förening, hur det går till att vara ideell sexualupplysare i klasser, utvärderingar mm. I planeringsarbetet inför varje utbildning har följande frågor ställts och besvarats: Vem genomför utbildningen? Hur ska den genomföras? När ska den genomföras? Var ska den genomföras? Förutom den obligatoriska utbildningshelgen som genomförts av projekt Lustverket i samarbete med Kärleksakuten i Umeå så har Lustverket på varje campusort kompletterat detta med studiebesök eller informationsträff med Ungdomsmottagningen, Smittskyddsenhet, Hud- och könsmottagning eller motsvarande samt RFSL. Lustverkets egna interna möten på varje campusort har också möjliggjort tillfällen att repetera det man lärt sig underutbildning men också för att träna på metoder. Till varje campus har också ett tiotal böcker köpts in till alla fyra campusorter som studenterna kunnat låna och läsa in för att lära sig mer om ämnet. Det finns alltid risk att det blir ett visst bortfall av studenter som först går utbildning men som sedan hoppar av projektet. Projektledaren har alltid ringt upp alla som skickat in en intresseanmälan för att förtydliga vad det innebär att vara med i projektet, att grundutbildning är ett obligatoriskt moment för den som vill bli ideell sexualupplysare att om man får gå gratis utbildning blev kravet att man som student minst skulle vara med två terminer i Lustverket 11

12 För att en student i Lustverket ska få ha huvudansvar för att genomföra klassbesök var kravet att de skulle ha deltagit i grundutbildning samt vid de studiebesök som anordnats. Inom Kärleksakuten i Umeå tillämpas ett så kallat praosystem, där erfarna studenter ska fungera som faddrar för de nya studenterna och lära dem hur klassbesök i skolor går till. Nya studenter får alltid börja med att gå med erfarna studenter ut till skolorna och behöver därför inte ha huvudansvar. I ett nytt projekt som Lustverket finns till en början inga erfarna studenter eftersom alla studenter är nya. Projektår 2 och 3 fanns i viss begränsad omfattning möjlighet för nya studenter att följa med som prao. I Luleå och i Sundsvall har Ungdomsmottagningen erbjudit studenter att följa med ut på inbokade klassbesök, vilket också utgjort ett optimalt och bra utbildningstillfälle för nya studenter att lära sig mer om att ge information om sexualitet till ungdomar. År 1, november 2010 utbildning i Umeå Gemensam utbildningshelg i Umeå för alla nya studenter i Lustverket i Luleå, Umeå, Sundsvall och Östersund (Bilaga A). Utbildare: studenter i Kärleksakuten Umeå upphandlat uppdrag kronor för en hel utbildningshelg. År 2, oktober 2011 utbildning i Umeå Gemensam utbildningshelg för nya studenter både i Lustverket Luleå, Umeå, Sundsvall och Östersund samt Kärleksakuten Umeå (Bilaga B). Lustverket erbjöds utbildningsplatser på Kärleksakutens utbildningshelg i Umeå. Utbildare, studenter i Kärleksakuten Umeå. Denna gång arvoderades inte Kärleksakuten för sitt uppdrag. Däremot anlitades Sexualrådgivarna/Sexualpedagogerna (Tina Nevin och Håkan Nevall) som föreläsare vilka arvoderades. År 3, oktober 2012 utbildning i Östersund Utbildningshelg endast för Lustverket Östersund (Bilaga C). Utbildare två studenter från Kärleksakuten i Umeå som arvoderades för att resa till Östersund och hålla i utbildning. Studenterna höll i utbildning i privat regi och erhöll arvodet själv, dvs. arvodet gick ej till Kärleksakuten centralt. Studenter i Lustverket Umeå deltog i Kärleksakuten Umeås ordinarie utbildningshelg som genomfördes i Vindeln. 7.3 Referensgrupp En referensgrupp bildades under projekttiden. Referensgruppen har utgjort en mötesplats för diskussion, erfarenhets- och idéutbyte i syfte att föra studenternas arbete i Lustverket framåt. I referensgruppen har en till två representanter från Lustverket i Östersund, Sundsvall, Luleå och Umeå samt projektledaren. Referensgruppen träffades vid tre olika tillfällen först i Umeå, därefter i Sundsvall och avslutningsvis i Luleå. Projektledarens roll var att utgöra en länk mellan projektorganisation Kunskapsnätverket hiv/sti Norr och studenterna i projektet, samt att vara sammankallande och stöttande för studenterna i deras arbete. Alla träffar har dokumenterats och minnesanteckningar har skickats ut till alla medverkande studenter i Lustverket. 7.4 Framtagande av rutiner och policy För att tydliggöra vad Lustverkets verksamhet står för, för att nå framgång i arbetet och för att strukturera och underlätta studenternas ideella arbete har det varit viktigt att ta fram ett vägledande dokument. Dokumentet har haft till avsikt att beskriva riktlinjer, rutiner, mål, policy för Lustverket i Luleå, Sundsvall, Umeå och Östersund 9. Förslag till innehåll har utarbetats av studenter i referensgruppen för Lustverket. 9 Riktlinjer, rutiner, policy och mål för Lustverket. 12

13 Efter det har dokumentet granskats av samordnarna i Kunskapsnätverket hiv/sti norr och avslutningsvis gick dokumentet gått ut på remiss till hela nätverket (nyckelpersoner inom hiv/sti från landstingen i Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland). Synpunkter som inkommit efter remissrunda har sedan diskuterats i referensgruppen som ansvarat för att fastställa dokumentet. För att göra dokumentet känt har det laddats upp på Lustverkets interna hemsida, samt att en kortversion med beskrivning av Lustverket gjorts. Projektledaren har ansvarat för att renskriva dokumentet som senast reviderades i maj år För att hålla dokumentet levande är det viktigt att studenterna i Lustverket vid behov kompletterar och uppdaterar uppgifter. 7.5 Detta är Lustverket Lustverket består av en grupp unga universitetsstudenter som fungerar som ideella sexualupplysare för ungdomar i högstadium, gymnasium och fritidsgårdar. Utifrån ungdomarnas behov och önskemål utformas en så kallad Lustvisit ett undervisningstillfälle. Lustverket utgör ett komplement till skolans ordinarie sex- och samlevnadsundervisning. Lustverket förmedlar fakta och använder sig av interaktiva metoder. Lustverket leder värderingsövningar där ungdomar ges möjlighet att uttrycka och bearbeta sina attityder och normer. Lustverket är inte vinstdrivande och alla studenter som ingår i Lustverket gör det på ideell basis och utanför studietid. Studenter som ingår i Lustverket är alla unga vuxna, vilket kan vara en fördel då ungdomar kan tycka att det är lättare att diskutera frågor inom området sexualitet med någon som är bara några år äldre än de själva. 7.6 Detta är en Lustvisit En Lustvisit är ett undervisningstillfälle som Lustverket genomför under ett 3 timmars pass i skola eller fritidsgård. I Lustvisiten tas följande moment upp: Vad är sex? Vad händer i kroppen? Säkrare sex, vad är det? Värderingsövningar Frågelåda Om skolor/fritidsgård bokar Lustverket för kortare tid än tre timmar ryms inte alla delar och moment. Oavsett tid till förfogande ska en Lustvisit alltid innehålla: information om vikten av säkrare sex, hur man kan skydda sig mot STI, kondomanvändning, kondomutdelning, samt Frågelåda med ungdomarnas egna anonyma frågor. Lustvisitens innehåll ska alltid anpassas utifrån den ålder ungdomarna har. Lustvisiter genomförs utan lärare/fritidsledare i rummet. Lustverkets egna interna möten har bl.a. haft till avsikt att utgöra tillfällen för studenter att träna och förbereda sig inför Lustvisiter. Alla Lustvisiter har varit gratis under projekttiden. Skolor och fritidsgårdar som velat boka in en Lustvisit har gjort det via Lustverkets hemsida. Lustverket har främst kommunicerat med skolor och fritidsgårdar via e-post då det saknats telefon. Projektledaren skapade en G-mailadress till Lustverket på varje campus (ej Umeå då Lustverket ingått i Kärleksakuten Umeå). 7.7 Marknadsföring För att göra marknadsföra Lustverket i syfte att rekrytera nya studenter har både visitkort och roll-up tryckts upp med budskap om Lustverket. I syfte att marknadsföra Lustverket och Lustvisiter ut mot skolor och fritidsgårdar har en pressinbjudan gjorts inför den första utbildningshelgen vilket uppmärksammades i radio och tidningar. 13

14 Under vårterminen 2011 gjordes ett pressutskick från landstinget i Norrbotten, Västernorrland och Jämtland. Resultatet blev att Lustverket fick stort medial uppmärksamhet i lokala nyhetssändningar i TV och radio samt i lokala tidningar. Lustverket ska främst själva ansvara för att marknadsföra sin verksamhet ut mot skolor och fritidsgårdar. Ett särskilt framtaget e-postmeddelande med bifogat informationsbrev som beskriver Lustverket och Lustvisiter ska alltid användas vid utskick till skolor och fritidsgårdar. En särskild version har funnits för varje Lustverk (ej Umeå). Lustverket har själva bestämt vem internt vilka studenter som haft till ansvar att skicka ut e-postmeddelande samt läsa och bekräfta bokningar av Lustvisiter. För att underlätta utskicken skapades ett register med aktuella kontaktuppgifter till skolchefer och skolsköterskor på högstadium och gymnasium men också till fritidsgårdar i de olika länen Logga Lustverket För att kunna profilera ett projekt måste det ha ett namn. Först benämndes projektet Unga möter yngre, ett arbetsnamn som Kunskapsnätverket använt sig av. För att ett långsiktigt namn som kunde tas emot av studenterna gjordes en namntävling där studenterna själva ombads att komma med namnförslag. Utifrån de inkomna förslagen gjordes en röstning. Det förslag som fick mest röster var Lustverket som projektledare, samordnarna i Kunskapsnätverket och Referensgruppen kunde godkänna. Lustverket skulle sedan synliggöras via en logga. Förslag till loggor togs fram av Clas Hedberg, Norrbottens läns landsting. Den logga som fastställdes är den som visas på denna rapports framsida. Loggan har tryckts upp på roll-up, profilkläder som t-shirts, väskor samt visitkort. Loggan har infogats i mejl och dokumentutskick till skolor och fritidsgårdar så de tydligt kunnat se vem som varit avsändare. Projektledaren alltid infogat loggan i styrdokument och minnesanteckningar Hemsida Lustverket Lustverket har en egen hemsida som under projekttiden administreras via systemansvarig för webb i Jämtlands läns landsting och projektledaren. På hemsidan skapades en intern projektplats (med särskild inloggning) där Lustverkets gemensamma dokument sparats. Skolor och fritidsgårdar ska alltid göra bokningar av Lustvisiter via hemsidan. Studenter som vill gå med i Lustverket ska göra intresseanmälning på hemsidan. Studenter i Östersund har under projektiden lärt sig att publicera text på hemsidan och den interna sidan. 7.8 Lustverket interna möten och forum för kommunikation Lustverket har haft ambitionen att ha interna möten minst en gång i månaden, vilket varierat mellan orterna. Flest möten och sammankomster har Lustverket i Östersund haft. Interna möten har utgjort tillfällen att träna och förbereda studenter inför Lustvisiter men också för att förbereda hur man organisatoriskt och praktiskt kan sköta en verksamhet som Lustverket. Studenterna i Lustverket skulle främst själva ansvara för att utforma innehållet på interna möten (efter behov och önskemål). I vissa fall har projektledaren kommit med förslag till ärenden som skulle tas upp till diskussion och beslut. Projektledaren har besökt varje Lustverk på interna möten vid cirka tre tillfällen. Lustverket i Sundsvall har besökts flest gånger med anledning av att det där fanns stort behov av stöd och uppbackning. Projektledaren förtydligade för alla studenter i Lustverket att de själva måste ta ansvar för att engagera sig och löpande hålla sig uppdaterade i vad som händer i projektet men också lokalt i den egna Lustverksgruppen. Primärt uppmandes studenterna att kommunicera med projektledaren via e-post. Eftersom inte kommunikationen fungerade så bra via e-post valde Lustverket på varje campus (ej Umeå) att skapa en egen intern Facebook sida. 10 Registret arbetades fram av studenten Annie Book-Söderberg, program för projektledning inriktning Folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet, som praktiserade i projektet några veckor vårterminen

15 För att projektledaren skulle kunna kommunicera med studenterna anslöt projektledaren till Lustverkets tre Facebookgrupper, vilket visade sig värdefullt då det i princip var den enda kommunikationskanalen som fungerade. 7.9 Föreningsbildning För att Lustverket som verksamhet skulle kunna fortsätta och leva vidare och stå på egna ben efter projekttiden har det varit ett krav att bilda en förening eller en organisation av verksamheten. Studenterna i Lustverket på varje campus har informerats om detta kontinuerligt redan från projektets start. Men i början på år 2012 gavs extra mycket information om detta så att studenterna skulle kunna börja förbereda sig för detta. Ett sätt som Lustverket under projekttiden har kunnat börja förbereda sig är genom att fördela ansvar på olika poster, liknande dem man kan ha i en styrelse och förening, exempelvis ordförande, vice ordförande, sekreterare, informationsansvarig. Kärleksakuten i Umeå fungerar som en organisation. Projektledaren såg det som en fördel att bilda en förening istället för en organisation då föreningen kunna erhålla ekonomiskt bidrag både från landstinget (statliga medel från SMI) samt föreningsbidrag från kommun. Därför var det mer som talade för att Lustverket skulle bilda en förening. En process som skulle starta hösten 2012, så att själva föreningen var bildad innan projekttiden skulle ta slut. Projektledaren har tagit kontakt med huvudansvarig inom föreningsservice eller motsvarande i Luleå kommun, Sundsvalls kommun och Östersunds kommun. Varje Lustverk har fått information från projektledaren om vad som gäller i deras kommun för att kunna starta en förening. Studenter har också kunnat läsa mer om hur man bildar en förening på kommunernas hemsidor men också i en föreningsbok som köpts in till varje Lustverk 11. En förutsättning för att kunna bilda förening är att det finns ett antal studenter som är motiverade och ansvarstagande att göra detta Utvärdering En kvantitativ utvärdering, enkäter, valdes som metod för all utvärdering. Syfte med utvärderingar har främst varit att kvalitetssäkra och förbättra Lustverket men också att utgöra underlag för slutrapportering av projektet både till Kunskapsnätverket och SMI. Därför har det varit viktigt att frågor i utvärdering skulle stämma överens med måluppfyllelse för projekt Lustverket Utvärdering Lustvisiter (ungdomar i skola och fritidsgård) Utvärderingsmallar har skapats för utvärdering i skolor och fritidsgårdar (Bilaga G). Från år 2012 har mallarna funnits att ladda ner från Lustverkets interna hemsida. Ungdomarna har uppmuntrats att skriftligt och anonymt besvara frågorna på plats i klassrum eller i fritidsgården. Lustverket skulle respektera om någon ungdom inte vill fylla i utvärdering. Även en mall för självutvärdering för studenter som gjort Lustvisit i skola/fritidsgård har skapats. Den utvärderingen har varit obligatorisk att fylla och resultatet har varit privat på så sätt att det endast diskuterats bland de studenter som gjort Lustvisiten. Alla mallar bygger delvis på de utvärderingsinstrument som Kärleksakuten i Umeå använder. De studenter som gjort Lustvisiten ansvarade för att sammanställa utvärderingarna av Lustvisten. Sammanställningarna av Lustvisiterna infogas i ett särskilt framtaget Exceldokument och resultatet skulle sedan laddas upp på Lustverkets interna hemsida. 11 Rune Nilsson: Ideell förening: bilda, styra & utveckla. 15

16 Utvärdering Lustverkets grundutbildning En skriftlig utvärdering har alltid lämnats ut till Lustverkets studenter efter avslutad utbildningshelg (Bilaga D, E, F). Hösten 2010 och 2011 skickades utvärderingen ut via e-post till studenterna. Hösten 2012 fick studenterna i Östersund fylla i utvärdering på plats direkt efter utbildningen Slututvärdering av studenter i projekt Lustverket En kvantitativ metod (enkät) valdes även för slututvärdering, vilket ansågs vara det mest tidseffektiva sättet att fånga in en stor mängd information på kort tid. Enskilda intervjuer hade nog inte gett lika mycket information främst från studenterna i Lustverket Sundsvall och Luleå som lades ned innan projekttidens slut, då de kanske inte direkt velat uttrycka sina åsikter till projektledaren. Fokusgruppsintervjuer har inte heller varit aktuellt, då det framkommit att vissa studenter att det varit svårt att uttrycka sig i gruppen. Projektledaren har främst velat fånga studenternas upplevelse och erfarenheter av att vara med i projektet, vad som uppfattats som positivt och negativt, men också vad som krävs för att få en verksamhet liknande Lustverket att bli bestående. Enkät distribuerades till samtliga studenter som var aktiv i Lustverket vårterminen 2012 eller höstterminen 2012 (Bilaga H). I Sundsvall, Östersund och Umeå har enkäten delats ut på avslutningsmötet för projektet. De som inte var med på mötet samt studenterna i Luleå fick enkäten skickad till sin e-postadress. Påminnelse har skickats ut två gånger via e-post. Undersökningen har haft en del bortfall främst beror detta på att deltagarna inte tagit sig tid eller prioriterat att besvara enkäten. I de fall utvärdering delats ut på plats har svarsfrekvensen varit högre än i de fall utvärdering skickats ut med e-post. 8 Resultat 8.1 Antal rekryterade studenter till Lustverket Antalet studenter som rekryterats är inte det totala antalet som varit aktiva varje år. Studenternas delaktighet i Lustverket varierar över tid, studenter kommer och går och är mer eller mindre engagerade i Lustverket. en förklaring till detta beror också på att alla programinriktningar har praktikperioder och då får de flesta studenterna svårigheter att vara med i Lustverket under den perioden. En del avhopp har förekommit före grundutbildning, efter grundutbildning sam senare under projekttiden. De vanligaste motiven till avhopp har varit byte av studieort, tidsbrist, samt brist på motivation att fortsätta. Totalt har 92 studenter rekryterats till projekt Lustverket år Majoriteten av studenterna som deltog var kvinnor, 88, och endast 4 manliga studenter. År 2010 rekryterades totalt 32 studenter, fördelning enligt följande: Luleå 7, Sundsvall 10, Östersund 9 och Umeå 6. År 2011 rekryterades totalt 40 studenter, fördelning enligt följande: Luleå 9, Sundsvall 9, Östersund 21 och Umeå 1. År 2012 rekryterades totalt 20 studenter, fördelning enligt följande: Östersund 9 och Umeå 5 studenter. Från Luleå gjorde 6 studenter intresseanmälan till Lustverket men eftersom Lustverket i Luleå avslutades så fick projektledaren tyvärr meddela studenterna att de inte kom med i projektet. 16

17 8.2 Resultat utvärdering Lustvisiter Under projekttiden finns totalt 13 Lustvisiter fullständigt utvärderade och dokumenterade. Fler Lustvisiter än 13 har genomförts, cirka 20 stycken. Lustverket har uppskattningsvis träffat 620 ungdomar i de nordligaste länen. Resultat från Umeå finns inte tillgängliga eftersom Lustverket är en del av Kärleksakuten. De 13 utvärderade Lustvisiterna besvarades av 275 ungdomar, varav 164 tjejer och 111 killar. Av 275 ungdomar svarade 113 att de tyckte att Lustvisiten var mycket bra, 116 tyckte att Lustvisiten var bra. Endast 22 ungdomar tyckte att Lustvisiten var mindre bra och 2 elever tyckte den var dåligt. Lustverket i Östersund har fått bäst resultat av alla Lustverk, där svarade alla ungdomar att de tyckte att Lustvisiten var mycket bra eller bra. Tabell 1: Ungdomarnas omdöme/betyg på Lustvisiter genomförda i skolor och fritidsgårdar. Övriga resultat som framkommit är att majoriteten av ungdomarna tycker att: Lustverket förklarade så att de förstod. det hade känts okej att fråga om det var något de inte förstod. de har fått ökad kunskap om kondomer. de har lärt sig något nytt om STI och hur man skyddar sig mot dem. Lustverket är välkommen tillbaka till deras skola/fritidsgård Några andra exempel på vad ungdomarna uttryckt som positivt är: att de fick lära sig nya saker, att det var bra förklarat, att det var roligt, att det var lekar samt att det inte var någon lärare med. Några exempel på vad ungdomar uttryckt som mindre bra är: att det var pinsamt, att det var tråkigt och att man blev kladdig av kondomer. 8.3 Resultat Lustverkets utbildningshelg Grundutbildning arrangerades för studenter vid tre tillfällen (år 2010, 2011, 2012). Av de 92 studenterna som anmält sig att ingå i Lustverket var det totalt 87 studenter som deltog i grundutbildning, 83 kvinnor och 4 män. Totalt 59 studenter (68 procent) som besvarade skriftlig utvärdering (enkät). Några få studenter har deltagit i utbildningen vid två tillfällen, en student har varit med sedan projektstart och deltagit vid alla tre utbildningstillfällen. De två första åren skickades enkäten ut via e-post och det sista året delades enkäten ut på plats. På frågan vilket helhetsomdöme studenterna gav utbildningen i stort svarade majoriteten, 41 studenter, att utbildningen var mycket bra och 18 studenter tyckte den var bra. Endast 1 student tyckte utbildningen var mindre bra. 17

18 Tabell 2: Studenternas helhetsomdöme av grundutbildningen, totala värden för alla tre utbildningstillfällen. På frågan om utbildningen på ett positivt sätt motsvarade studenternas förväntningar blev snittbetyget 4,9 på en 6 gradig skala. På frågan om studenterna direkt efter utbildningen kände sig motiverade och inspirerade att vara ideell sexualupplysare blev svaret även där högt 5,3 på en sexgradig skala. Kärleksakuten som utbildare fick mycket bra helhetsomdöme av studenterna i Lustverket. Totalt 43 studenter gav omdömet mycket bra, 14 studenter gav omdömet bra och endast 2 studenter tyckte Kärleksakuten var mindre bra som utbildare. Föreläsarna som deltog vid utbildningen år 2, dvs. hösten 2011, Tina Nevin och Håkan Nevall (Sexualpedagogerna) fick även de mycket positivt betyg på sin medverkan. Detta förtydligas genom två citat från studenter: Föreläsningen med Håkan och Tina var en av de bästa jag någonsin har varit på. Tina och Håkan var hur bra som helst, man lärde sig oerhört mycket utav dem. Övriga svar från utbildningarna har tidigare dokumenterats och presenterats i särskild rapportredovisning för varje år. Rapporterna har sparats på Lustverkets interna hemsida. Det enda som kan tilläggas är att studenterna tycker det är mycket bra att ha en hel utbildningshelg för att lära känna varandra och diskutera men också för att hinna lära sig så mycket som möjligt. 8.4 Slututvärdering studenter i Lustverket höstterminen 2012 Studenter vid alla fyra Lustverket har varit målgrupp för slututvärdering. De studenter som varit aktiva i Lustverket våren 2012 och- eller hösten 2012 har tilldelats en utvärderingsenkät att skriftligen besvara. Enkäten utformades med 7 övergripande frågeställningar (Bilaga H). Enkäten delades ut på plats till studenter som varit med på avslutningsmöte i Sundsvall, Umeå och Östersund. De som inte var på plats fick utvärderingen bifogad som fil med E-post. I Luleå har alla studenter fått utvärderingen skickat till sig med E-post. Totalt har 43 enkäter har delats ut och 37 studenter har besvarat utvärderingen, vilket motsvarar en svarsfrekvens på ungefär 86 procent. Ett övergripande resultat visar att majoriteten av studenterna, 36 personer, säger sig få nytta av den kunskap de fått via Lustverkets grundutbildning. Majoriteten av studenterna, 35 personer, kan också rekommendera andra studenter att gå med i Lustverket. Studenterna som medverkat i Lustverket som lades ner i Sundsvall och Luleå är lika positiva i sina svar som studenter som medverkat i Lustverket Östersund och Umeå. 18

19 Tabell 3: Beskrivning av studenternas upplevelse av att ha nytta av grundutbildning samt i vilken utsträckning de kan rekommendera andra studenter att gå med i Lustverket. Fortsättningsvis i kapitel presenteras resultat för Lustverket på varje campusort: Sundsvall, Luleå, Umeå och Östersund. För att projektorganisationen Kunskapsnätverket hiv/sti Norr ska få så god insikt i hur studenterna har upplevt projektmedverkan i Lustverket är det viktigt att lyfta fram majoriteten av alla svar som studenterna lämnat. Svaren listas i form av beskrivande citat. Citatet tydliggör varför projektet lyckats fortsätta på två campus och varför det lagts ner på campus Studenters svar Lustverket Sundsvall Totalt 8 av 10 har besvarat utvärderingen. Detta har varit bra med Lustverket, projektet i stort och Lustverket Sundsvall Idén bakom Lustverket är mycket bra. Att universitetsstudenter ska gå ut i skolor och prata om sex och känslor med eleverna känns som ett mycket bra komplement till skolans undervisning. Bra erfarenhet att ta med i kommande yrkesliv. Bra initiativ eftersom att sexualupplysningen behövs! Man har lärt sig mycket och har fått lära känna folk man inte skulle ha gjort annars. Större och ökad kunskap inom ämnet. Väldigt bra utbildning. Att få samarbeta med Ungdomsmottagningen har varit värdefullt. Den hjälp som Ungdomsmottagningen har ställt upp med har varit väldigt viktigt för Lustverkets överlevnad. Detta har varit mindre bra med Lustverket, projektet i stort och Lustverket Sundsvall Funnits få program att rekrytera ifrån. Det är svårt att hålla ihop en grupp med personer som går i samma klass då de ofta är på praktik. Det har varit otydligt vad som ska göras från gruppen och landstinget. Ibland har vi haft fria tyglar och ibland inte! Detta skapar förvirring. Projektet i stort har varit bra men lokalt i Sundsvall kan jag känna att det har varit rörigt och målet med Lustverket glömts bort och det har varit fokus på smågrejer istället. 19

20 Vi i Sundsvall har varit omotiverade och svårt att få en sammanhållning då halva gruppen kom från samma klass. Ojämnt ansvar mellan gruppmedlemmar. Dålig uppslutning. Känns väldigt dåligt med driv och initiativ från början i gruppen. De som var medlemmar sedan tidigare, det kändes som om de ej hade koll på hur upplägg av en Lustvisit skulle kunna se ut, vad vi skulle göra i projektet osv. samarbetet i gruppen fungerade ganska dåligt, vissa kändes mindre seriösa än andra bl.a. Detta bidrar inte till att driva projektet framåt. Kommunikation, tidsbrist, otillräcklighet och inte så stor entusiasm hos all Tillgång till mer stöd från projektledare. Detta kan göras bättre Att projektet kan pågå under flera år. Fokusera på ett campus i taget Projektledare på respektive ort. Fler studenter från olika program och årskurser så att inte alla har samma tentaperioder osv. Fler program som får vara med i Lustverket än t.ex. sjuksköterskor. Ha en klar bild av vad vårt syfte och uppdrag är och att alla drar åt samma håll. Mer information om hur mycket tid det tar. Bättre möteslokaler. Se till att det människor som är med i projektet verkligen vill detta och driva det framåt. Kommunikation är a och o. Så kan Lustverket kan leva vidare Att det finns ett brinnande intresse för detta, stark drivkraft och initiativförmåga behövs. Rätt personer som brinner för ämnet. Tydlig ledning och ett schema för när saker och ting ska ske, lite press är bra! Även när man bildar en förening att det skall finnas tillgång till stöd. Mer motivation för gruppen och fler studenter. Få en grupp motiverad. Bättre sammanhållning. Tydlig struktur kring hur man kan jobba, både på Lustvisiter och kring dem. Nytta av kunskap och utbildning Alla åtta studenter som besvarat utvärderingen i Sundsvall tror att de kommer att få nytta av sin kunskap och utbildning. Jag har lärt mig massor om sex och samlevnad, ungdomars syn på ämnet. 20

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas

Läs mer

Varför öva tillsammans?

Varför öva tillsammans? Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd

Läs mer

SLUTRAPPORT. Projekt Hivskola. År 2011-2013. Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr

SLUTRAPPORT. Projekt Hivskola. År 2011-2013. Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr SLUTRAPPORT Projekt Hivskola År 2011-2013 Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Innehållsförteckning Sammanfattning. 3 1. Kort presentation av projektägaren: Kunskapsnätverket hiv/sti

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning!

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning! Marknadsföringsaktiviteter som SLA stödjer med marknadsföringsbidrag - Inspiration och förslag för dig som arbetar på skolan eller är ledamot i skolans skogliga programråd. Branschen och SLA ser naturbruksskolorna

Läs mer

Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna

Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Smittskyddsinstitutet Sju webbsända seminarier med fokus

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

MSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014

MSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 MSM-enkäten Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 Ansvarig: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Handläggare: Maria Lindgren 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MSM-enkäten

Läs mer

Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10

Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10 Utvärdering Lärande med stöd av IKT vt-10 1. Hur bedömer du som helhet kursens kvalitet? ( 1 anger lägsta betyg, anger högsta betyg) Fråga 1 Fråga 1 Motivering: Bl a jätteintressant att träffa folk från

Läs mer

Projektbeskrivning - Säkrare Sex

Projektbeskrivning - Säkrare Sex ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST ANSÖKAN SID 1 (6) 2009-10-07 Projektbeskrivning - Säkrare Sex 2010-2012 Bakgrund Klamydia och andra könssjukdomar är ett stort problem bland ungdomar. Det har

Läs mer

Manual för ansökan om bidrag för insatser mot hiv/sti 2017

Manual för ansökan om bidrag för insatser mot hiv/sti 2017 Manual för ansökan om bidrag för insatser mot hiv/sti 2017 Denna manual har tagits fram som ett komplement till ansökningshandlingarna om bidrag för insatser mot hiv/sti. För att er ansökan ska kunna behandlas

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.

Eventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen. Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013

Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013 Sammanställning av Pinschersektionens telefonenkät 2013 Under 2013 har 50 telefonintervjuer med medlemmar i Pinschersektionen utförts(ps). Syftet med enkäten har varit att undersöka hur våra medlemmar

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Användarguide. Sök och administrera dina volontärer på Volontärbyrån

Användarguide. Sök och administrera dina volontärer på Volontärbyrån 1 Användarguide Sök och administrera dina volontärer på Volontärbyrån 2 Välkommen till Volontärbyrån! Den här guiden beskriver alla funktioner i volontärsamordnaradmin på www.volontarbyran.org. Har du

Läs mer

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06

3OM218. Examinator. Monica Christianson. 58% (14 av 24 möjliga personer) Muntlig utvärdering 2013-05 06 Institutionen för omvårdnad Sammanställning [2013-06-13] [OM 218vt13] Sid 1 (1) Kursutvärdering Kursnamn och poäng Kvinno- och familjehälsa I, 7,5 hp Kurs inom program (ange program)/fristående Barnmorskeprogrammet,

Läs mer

Sex och samlevnad i en modern skola

Sex och samlevnad i en modern skola Processbeskrivning Sex och samlevnad i en modern skola Januari 2004 Per Blanck och Eva Annerås Sex och samlevnad i en modern skola processbeskrivning Inledning Detta är en kortfattad redogörelse för arbetsprocessen

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisningen

Sex- och samlevnadsundervisningen Sex- och samlevnadsundervisningen En ny tid med många perspektiv! Agneta Nilsson, undervisningsråd agneta.nilsson@skolverket.se Handledningar är en spegling av sin tid 1994 en ny läroplan, nu målorienterad

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

SåSant. Att förbättra sex och samlevnadsundervisningen i skolan - Ett pedagogiskt stöd för skolors utveckling av undervisning i sexualitet

SåSant. Att förbättra sex och samlevnadsundervisningen i skolan - Ett pedagogiskt stöd för skolors utveckling av undervisning i sexualitet SåSant Att förbättra sex och samlevnadsundervisningen i skolan - Ett pedagogiskt stöd för skolors utveckling av undervisning i sexualitet http://www.youtube.com/watch?v=g691gtddjx4 SåSant - Skåne! linda.leveau@kfsk.se

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Verksamhetsplan 12/13

Verksamhetsplan 12/13 Verksamhetsplan 12/13 Styrelsen Styrelsen bör sträva efter att göra hemsidan mer användarvänlig för engelsktalande personer. Motivering: UF Linköping ska vara en tvåspråkig förening och öppen för personer

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

RFSL Umeå Verksamhetsplan 2017

RFSL Umeå Verksamhetsplan 2017 RFSL Umeå Verksamhetsplan 2017 Bakgrund Avdelningens syfte och ändamål är att verka för ett samhälle präglat av mångfald, öppenhet och respekt för människors olikheter, där alla människor, oavsett sexuell

Läs mer

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning

Läs mer

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Anvisning till slutrapport för projektstöd Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Förberedelse: Planera, planera, planera

Förberedelse: Planera, planera, planera Förberedelse: Planera, planera, planera En av de viktigaste beståndsdelarna i en lyckad rekrytering är planering. Planera i god tid, gärna på våren så att det inte blir stressigt på hösten precis innan

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Trädvård LK0196, 20078.1516 15 Hp Studietakt = 100% Nivå och djup = Grund Kursledare = Johan Östberg Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-12-2016-01-22 Antal svar 30 Studentantal 36 Svarsfrekvens

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Tre kondomer och en bedövad käke

Tre kondomer och en bedövad käke Tre kondomer och en bedövad käke DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Tre kondomer och en bedövad käke berättar en ung man om sina möten med skolungdomar som sex- och samlevnadsinformatör. Under informationspassen

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 Under året har styrelsemöten hållits enligt följande: Arbetsmöte i Stockholm den 15 februari Telefonmöten 1 gång per månad med undantag för juli och december. Telefonmötet den

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED 1(5) ( Växjö och Kalmar 2012-08-23 Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED Inledning Målet med upprättandet av kommunikationsplanen är att synliggöra kommunikationen

Läs mer

skola och arbetsliv i samverkan

skola och arbetsliv i samverkan skola och arbetsliv i samverkan Transfer - skola och arbetsliv i samverkan Transfer är Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare och förebilder från arbetslivet till skolan. Syftet är

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Utvärdering Vasa Gymnastik VT 16. Författare: Jessica Pettersson, Maria Landqvist och Sara Eriksson

Utvärdering Vasa Gymnastik VT 16. Författare: Jessica Pettersson, Maria Landqvist och Sara Eriksson Utvärdering Vasa Gymnastik VT 16 Författare: Jessica Pettersson, Maria Landqvist och Sara Eriksson 1 Inledning Föreningen Vasa Gymnastik har under terminen haft 4 aktiva grupper med barn mellan åldrarna

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Härjedalens gymnasieskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016

Härjedalens gymnasieskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016 Härjedalens gymnasieskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Innehåll Grunduppgifter... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen:... 4 Ansvarig för planen:... 4 Vår vision...

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Utvärdering av kurs (3 bilagor)

Utvärdering av kurs (3 bilagor) Rektor RIKTLINJER 2011-06-09 Dnr HS 2011/299-50 Utvärdering av kurs (3 bilagor) 1 Allmänt Kursutvärderingar ska göras efter varje genomförd kurs vid Högskolan i Skövde (Högskolan). Termen kursutvärdering

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

SLUTRAPPORT. Projekt: Hälsosamtal asylsökande. År 2011-2013. Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr

SLUTRAPPORT. Projekt: Hälsosamtal asylsökande. År 2011-2013. Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr SLUTRAPPORT Projekt: Hälsosamtal asylsökande År 2011-2013 Åsa Nordberg Projektledare Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Kort presentation av projektägaren: Kunskapsnätverket

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Umeå universitet Inst för informatik P O Ågren Annakarin Nyberg Sid 1 (7) Sammanställning av kursutvärdering Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer Framtidens IT-miljöer, 7,5 hp,

Läs mer

Demokrativeckor 2013

Demokrativeckor 2013 Demokrativeckor 2013 Ewa Franzén Bun 2013/259 Ubn 2013/118 november 2013 2013-10-18 1 (4) Innehåll 1. BAKGRUND/ SYFTE... 2 2. PLANERING OCH GENOMFÖRANDE... 2 3. SYNPUNKTER... 2 4. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG...

Läs mer

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Ornäs fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation...

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Staben för planering och styrning 2011-06-03 VLL 1065:7-2011 Ann-Sofi Grenholm

Staben för planering och styrning 2011-06-03 VLL 1065:7-2011 Ann-Sofi Grenholm 1 (5) Nämnden för folkhälsa och primärvård i Umeåregionen. Delårsrapport 2011 1. Nämndens samlade bedömning Året inleddes med en ny politisk organisation, ny sammansättning av nämnderna och utökat uppdrag.

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Volontärpolicy. Syfte: Volontärpolicyn finns för att Fryshusets verksamheter ska ha gemensamma riktlinjer i. Uppdateras av: HR

Volontärpolicy. Syfte: Volontärpolicyn finns för att Fryshusets verksamheter ska ha gemensamma riktlinjer i. Uppdateras av: HR Volontärpolicy Syfte: Volontärpolicyn finns för att Fryshusets verksamheter ska ha gemensamma riktlinjer i sitt arbete med volontärer. Den är skriven för internt bruk. (Information riktad till volontärer

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Fiskodling BI1125, 30035.1112 15 Hp Studietakt = 50% Nivå och djup = Grund Kursledare = Andreas Pettersson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2012-05-07-2012-05-20 Antal svar 8 Studentantal 9 Svarsfrekvens

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 2014-12-04 Kursfakta Kursens namn Inom program / fristående

Läs mer

Mall för kursrapporter vid Malmö högskola

Mall för kursrapporter vid Malmö högskola Mall för kursrapporter vid Malmö högskola Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Strukturen för kursutvärdering

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer