Vem är Same? lärarhandledning. Svenska Samernas Riksförbund/SSR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem är Same? lärarhandledning. Svenska Samernas Riksförbund/SSR"

Transkript

1 Vem är Same? lärarhandledning Svenska Samernas Riksförbund/SSR

2 Lärarhandledning Inledning sida 1 Vad vill vi med materialet? Kontakta oss Förberedelse sida 2 Vad vet eleverna om samer? Viktiga begrepp kultur, identitet och etnicitet Förslag på arbetsuppgifter Besöket på Skansen sida 3 Klädsel, mötesplats, innehåll, förhållningsregler, mat Efterarbete sida 4 Arbeta ämnesintegrerat Studera andra minoritetskulturer och urbefolkningar Bilagor Karta över mötesplatser på Skansen Utvärdering Studiematerialet är utarbetat av: Ellacarin Blind, Svenska Samernas Riksförbund AnnaVera Nylund, Skansen Layout: Inga-Lill Hellqvist, Skansen Omslagsbild: Patricia Fjellgren utanför Skansens sameviste Foto: Marie Andersson, Skansen skansens visningsavdelning svenska samernas riksförbund

3 Inledning VAD VILL VI MED MATERIALET? Stiftelsen Skansen har tillsammans med Svenska Samernas riksförbund erhållit särskilda medel från regeringens informationssatsning för att öka kunskapen och förståelsen för samernas kultur och historia. Vi kan nu därför erbjuda detta studieprogram med lärarhandledning och kostnadsfria visningar under våren 2003 avsett för grundskolans senare del och gymnasiet. Skälen för regeringens beslut är att genom verksamheten öka kunskapen om Sveriges urbefolkning och samernas kultur i hela landet. Av vikt är också att få ett ökat långsiktigt förtroende mellan samer och icke samer och kunna förebygga och motverka diskriminering. I studiematerialet lägger vi tyngdpunkten på den samiska identiteten. Vi tror att sökandet efter den egna identitet är aktuellt för målgruppen och ämnet kan också lätt överföras till identitetsskapande i andra kulturer och minoriteter än den samiska. Vi vill med materialet skapa en debatt om identitet och kultur. Här finns inga enkla svar och lösningar utan tanken är att eleverna själva ska reflektera och aktiveras i diskussioner om aktuella frågeställningar. Men för att kunna ta ställning i aktuella frågor måste man känna till den historiska bakgrunden, därav det historiska faktadelen. Vi kan i detta begränsade material omöjligtvis täcka in allt som rör den samiska kulturen utan har därför sammanställt en tematiserad källförteckning med kortare beskrivningar av innehåll i litteratur och på hemsidor. Vi föreslår att studieprogrammet används som temaprogram i ett lärarlag. Ämnet är tacksamt om man vill arbeta ämnesintegrerat. Det är lätt att få med olika ämnen som bild, musik, slöjd, svenska - samisk litteratur, geografi, biologi, samhällskunskap och historia. KONTAKTA OSS Ta gärna kontakt med oss om du har frågor och funderingar om materialet. Efter ni använt materialet och besökt oss vill vi att ni fyller i utvärderingen, se bilaga och faxa den till oss. Tack på förhand. Skansens museilärare nås via e-post fax tel (telefonsvarare) Ellacarin Blind, SSR nås via e-post fax tel /80 skansens visningsavdelning svenska samernas riksförbund sida 1

4 Förberedelse VAD VET ELEVERNA OM SAMER? Det är förstås viktigt att du förbereder eleverna på vad de ska göra på Skansen. Det är också viktigt för oss att veta vilka förkunskaper och intressen som just din klass har för att på bästa sätt kunna anpassa besöket till er. Ett sätt att ta reda på vad eleverna vet om samer är att göra en tankekarta om samer. För att få kännedom om vad eleverna skulle vilja lära sig mer om i ämnet samer, kan du göra en ny tankekarta med frågeställningen, vad vill du veta om samer? Resultatet av dessa övningar vill vi på Skansen gärna ta del av. Fax, e-post eller informera oss när vi ringer dig före besöket. Den andra tankekartan kan du och eleverna sedan använda som utvärdering av arbetet för att se om ni fick veta det ni ville. VIKTIGA BEGREPP Det är bra om ni före besöket gått igenom begreppen identitet, kultur och etnisk grupp. Identitet Inom kultur och socialantropologin betyder begreppet, personer eller gruppers egen identifikation som tillhörande en bestämd kultur, etnisk grupp eller nation 1. Man talar således om kulturell identitet, etnisk eller nationell identitet. Den egna gruppens identitet manifesteras ofta i klädsel, språk, ritualer och sätt att betrakta omvärlden. Faktorer som styr vår identiteter är ålder, genus, etnicitet, klass, religion och region. De flesta av oss deltar i olika sammanhang där flera av dessa faktorer ingår och vi blir på så sätt delaktiga i flera olika kulturer som tillsammans utgör vår identitet. Kultur Enligt ett socialantropologiskt synsätt är kultur det kollektiva medvetandet, de idéer, kunskaper, värderingar och erfarenheter som vi delar med andra människor, både medvetet och omedvetet. Etnisk grupp Under 1960-talet blev begreppet etnisk grupp en allmänt använd benämning på de sociokulturella enheter som brukade kallas för folkslag, nationer eller stammar. Termen uppkom för att handskas med mer eller mindre det konfliktfyllda umgänget mellan folk med skild språklig, kulturell och historisk bakgrund som präglar de flesta av jordens länder 2. FÖRSLAG PÅ ARBETSUPPGIFTER Samerna uppfyller alla tre olika kriterierna för identitet. Hur många identiteter har du och dina elever? Fråga eleverna vem de är? Hur beskriver de sig själva? Låt eleverna rangordna sina olika delar i identiteten, vilken blir viktigast? Går det att rangordna eller är alla lika viktiga? 1 Enligt Nationalencyklopedin 2 Enligt Nationalencyklopedin skansens visningsavdelning svenska samernas riksförbund sida 2

5 Besöket på Skansen KLÄDSEL Tänk på att ni är på ett friluftsmuseum och kommer att vara ute en stor del av besöket. Det är därför mycket viktigt att ni har varma kläder och bra skor. MÖTESPLATS Mötesplats för gruppen kl 9.30 är Älvrosgården och mötesplats för gruppen kl är Moragården. Se karta, bilaga. INNEHÅLL Innehållet i besöket kommer du att få kännedom om när du kommer på de planerade lärarkvällarna. Men i stort ser upplägget upp så här: Programmet är två timmar och under den tiden hinner vi besöka tre olika miljöer. Mötesplats, se ovan. Vi börjar i en bondemiljö från Härjedalen eller Dalarna. Där får klassen sitta ner och vi belyser förhållandet mellan samer och svenskar i ett historiskt perspektiv. Sedan går vi till Samevistet. Där delas klassen i två grupper. Den ena går in i kåtan och den andra studerar renarna och vistets övriga byggnader. Efter ca 20 min byter grupperna plats. Därefter går vi till Skogens hus för att prata om modernt sameliv. Här finns tid för frågor och ev diskussion. FÖRHÅLLNINGSREGLER Skansen är ett friluftsmuseum, och de flesta miljöerna vi visar består av originalföremål som är ömtåliga. Vi ber er respektera detta och inte röra några föremål, utan att först ha fråga om lov. Vi har även rekvisitaföremål som får röras. Man får inte äta, dricka eller röka i husen. Fotografering med blixt är inte heller tillåten inne i de kulturhistoriska miljöerna. MAT Vill ni äta medhavd matsäck kan ni antingen boka Barnmatsalen vid Högloftet på tel /21 eller gå till Sollidens paviljong Matsäcken. Ni köpa också köpa lunch på Sollidens självservering Café Ekorren, öppet Älvrosgården skansens visningsavdelning svenska samernas riksförbund sida 3

6 Efterarbete ARBETA ÄMNESINTEGRERAT Vi föreslår att man arbetar ämnesintegrerat för att få en helhet. Här kommer några förslag på vad som kan tas upp i olika ämnen. Svenska Använd några av insändarna om vargen John till argumentationsövningar, för och emot jakt på varg. Arbeta med rollspel/dramaövningar och dramatisera rovdjursdebatten. Läs litteratur/poesi av samiska författare och öva på muntligt berättande. Låt eleverna själva får skriva dikter inspirerade av samisk diktning, jojk. Ge exempel på områden där samiskan är mera ordrikt och nyanserat språk än svenskan. Vad är orsakerna till detta? Jämför med andra språk. Bild Studera samiska konstnärer och tekniker. Pröva på att rista eller rita trumteckningar. Slöjd Besöka Nordiska museets sameutställning och inspireras av samisk slöjd. Prova på någon enklare samisk slöjdteknik. Studera traditionell samisk klädedräkt, och inspireras till egna mönster och modeller. Musik Lyssna till traditionell och modern samisk musik. Besök Pierre Åhréns hemsida för samisk och svensk folkmusik. Samhällskunskap Arbeta med demokratifrågor och FN s konvention om mänskliga rättigheter. Arbeta med begreppet rasism. Teknik Hur bygger man en kåta? eller välj någon av de byggnader ni studerade på Skansens sameviste. Konstruktion och funktion? Biologi Studera genetik och rasbiologi Arbeta med etologi, djurens beteende. Studera renen och någon av de stora rovdjuren. Besök Världsnaturfondens hemsida eller och Religion Studera schamanism, en del av den samiska religionen som brukar fascinera. Studera Laestadismen. STUDERA ANDRA URBEFOLKNINGAR OCH MINORITETSKULTURER Jämför samerna idag med andra etniska minoritet i vårt land(invandrargrupper) och i andra länder (indianer, kurder, basker etc) Utbildningsradion, UR, har gjort 6 stycken 30 minuters program om urbefolkningar i hela världen. Serien heter Levande ursprung och går att låna på bibliotek och mediecenter Stockholm. UTVÄRDERING Glöm ej att fylla i och skicka in utvärderingen. skansens visningsavdelning svenska samernas riksförbund sida 4

7 MÖTESPLATSER Moragården Älvrosgården skansens visningsavdelning svenska samernas riksförbund

8 UTVÄRDERING Vi blir glada om du tar dig tid att svara på frågorna nedan och faxar blanketten till oss, På så sätt kan vi vidarutveckla materialet och få värdefull kunskap till vårt fortsatta arbete. Frågor Svar 1 Vilket/vilka ämnen undervisar du i? Hur gamla är dina elever? Arbetar du i lärarlag? Ja Nej Använde du materialet till ämnesövergripande studier? Ja Nej 2 Ungefär hur mycket tid lade klassen ner a) på förberedelse b) på efterarbete 3 Studieprogrammets innehåll a) Fick du den hjälp du behövde av lärarhandledningen? Ja Nej Om nej, vad saknade du? b) Infriades dina förväntningar på besöket på Skansen? Ja Nej Om nej, vad fattades? 4 Efterarbete vad gjorde ni? 5 Kryssa för om du anser att eleverna kan mer efter arbetet om samisk historia om modernt sameliv om identitet om ursprung eget alternativ 6 Skulle du göra samma sak med en annan klass? Ja Nej Om nej, varför skulle du inte det? skansens visningsavdelning svenska samernas riksförbund

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

TILL DIG SOM AR LARARE!

TILL DIG SOM AR LARARE! .... TILL DIG SOM AR LARARE! 1 .. VALKOMMEN! Det här är en lärarhandledning till Pernilla Stalfelts bok Vem är du? En bok om tolerans. Den är tänkt att vara ett inspirerande verktyg för dig som vill arbeta

Läs mer

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Förord Under våren 2013 hade Vansbro Kommun besök av Skolinspektionen som påvisade en brist av studie- och yrkesorienteringen, främst i de lägre åldrarna.

Läs mer

För mer. rättvisa. ett metodmaterial för skolan om barnkonventionen

För mer. rättvisa. ett metodmaterial för skolan om barnkonventionen För mer rättvisa ett metodmaterial för skolan om barnkonventionen 1 För mer rättvisa Tryckår: 2011 Layout: ADD Text: Malin Gustavsson och Antonia Wulff Ansvarig utgivare: Folkhälsans förbund rf Andra upplagan

Läs mer

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Svenska språket B Sommaren 2011 Helen Jonsson Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var En redovisning av vad elever och lärare tycker om placering

Läs mer

Attityder och bemötande mot funktionshindrade.

Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Tanja Sjöstrand Juni 2008 Examensarbete 10 p Social omsorg HK 97 Anders Hydén Sammanfattning Studien

Läs mer

Får man skriva vad man vill på internet?

Får man skriva vad man vill på internet? Får man skriva vad man vill på internet? en lärarhandledning till skriften Hat på nätet Får man skriva vad man vill på internet? en lärarhandledning till skriften Hat på nätet Förord Får man säga vad

Läs mer

ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet

ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet respekt integritet delaktighet vara trygg känna självkänsla må bra lika värde och villkor ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet synas finnas var våga

Läs mer

Så här har vi tänkt om materialet Sverige och Kina

Så här har vi tänkt om materialet Sverige och Kina LÄRARHANDLEDNING Så här har vi tänkt om materialet Sverige och Kina Sverige och Kina är ett inspirationsmaterial för gymnasieskolan i tre delar. Det har tagits fram av Svenskt Näringsliv tillsammans med

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan Ta plats på arenan En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan STUDIEMATERIAL Om mänskliga rättigheter Om hur Sverige styrs Om samverkan Om påverkansarbete Om att vara

Läs mer

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG

EMPATI. - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG EMPATI - Hur utvecklar barn empati? EVELINA ALA-TAINIO CAMILLA LINDSKOG Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå 15 hp Handledare Kamran Namdar

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?............................ 3 2. SAMLINGARNA.......................................................

Läs mer

/Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54

/Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54 /Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54 - Eleven har kunskaper om MR & BR och visar de genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. - Eleven kan samtala

Läs mer

Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn

Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn Beteckning: Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn Lise-Lotte Andersson & Pia Möller Heikkilä December 2008 Examensarbete, 15 högskolepoäng

Läs mer

de skogliga Rapportförfattare vid Linnéuniversitetet Skog och trä

de skogliga Rapportförfattare vid Linnéuniversitetet Skog och trä Dnr. SLU.sfak..Fe.2012.2.5.5-206 LNU Dnr. TEK2012/ /30-1.4 Delrapport i Nationella jämställdhetsstrategin inom skogsbrukssektorn. Rapporten avser fokusområdet Utbildning ochh följande åtgärd: Kompetenssatsning

Läs mer

På fritids tänker man inte på att man lär sig saker

På fritids tänker man inte på att man lär sig saker På fritids tänker man inte på att man lär sig saker Lärande på fritidshem Ingrid Bardon D-uppsats Pedagogik Höstterminen 2008 Handledare Ann Ludvigsson Examinator Christina Chaib HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

En by som alla andra. Spel: Del 1 Historiebruk och nationalism. Sammanfattning. Översikt. Tips till handledaren

En by som alla andra. Spel: Del 1 Historiebruk och nationalism. Sammanfattning. Översikt. Tips till handledaren Spel: Del 1 Historiebruk och nationalism En by som alla andra Sammanfattning En by som alla andra är ett spel som i första hand handlar om historiebruk och nationalism. Det använder en vanlig svensk by

Läs mer

Åtgärder mot mobbning En undersökning om hur sex lärare arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten

Åtgärder mot mobbning En undersökning om hur sex lärare arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten EXAMENSARBETE Hösten 2012 Lärarutbildningen Åtgärder mot mobbning En undersökning om hur sex lärare arbetar med åtgärder mot mobbning ute i verksamheten Författare Tina Bergman Helena Svensson Handledare

Läs mer

Vilka faktorer kan påskynda eller förhindra integration?

Vilka faktorer kan påskynda eller förhindra integration? Beteckning Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Vilka faktorer kan påskynda eller förhindra integration? Mary Eriksson & Karin Johansson maj 2008 C-uppsats 15 p Sociologi Sociologi C Examinator:

Läs mer

Medling i skola samt vid brott

Medling i skola samt vid brott Medling i skola samt vid brott En utredning om medling i Norrbotten Luleå Tekniska Universitet Utredningssociologi Jennie Oja Förord Jag vill först och främst tacka kommunförbundet i Norrbotten som gav

Läs mer

SE HUNGERN LÄRARHANDLEDNING AV: TOVE SWAHN SEALY

SE HUNGERN LÄRARHANDLEDNING AV: TOVE SWAHN SEALY SE HUNGERN LÄRARHANDLEDNING AV: TOVE SWAHN SEALY 1 SE HUNGERN - LÄRARHANDLEDNING Den här programserien är UR:s bidrag till kampanjen Hungerhjälpen som år 2013 utmanade gymnasieelever landet runt att samla

Läs mer

Pedagogers definition och syn på lek

Pedagogers definition och syn på lek Pedagogers definition och syn på lek En enkätstudie mellan pedagoger inom två pedagogiker Maria Svensson & Linda Torstenson Kurs. LAU370 Handledare: Staffan Stukát Examinator: Pia Williams Rapportnummer:

Läs mer

Pia Williams & Niklas Pramling

Pia Williams & Niklas Pramling Att bli en berättande person: Samverkan mellan bibliotek och förskola i syfte att främja barns språkutveckling Pia Williams & Niklas Pramling Innehåll Förord... 4 Inledning... 5 Rapportens disposition...

Läs mer

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan Hur föräldrar stödjer sina barn att bli vinnare i livet genom idrott Idrott kan vara en fantastisk upplevelse mellan barn och ungdomar och deras

Läs mer

Waldorfpedagogiken och elever med inlärningssvårigheter och funktionshinder

Waldorfpedagogiken och elever med inlärningssvårigheter och funktionshinder Waldorfpedagogiken och elever med inlärningssvårigheter och funktionshinder Synsätt bemötande arbetssätt Ingrid Liljeroth Monica Naeser Bo Dahlin Projektet Waldorfskolor i Sverige Delrapport 6 Karlstads

Läs mer