Kvalitativt innehåll ska positionera SVT på framtidens TV-marknad

Transkript

1 VionLabs låter känslorna styra TVtittarna rätt MRTV:s rapport Medietrender 2013 i sammanfattning Foto: Evelina Carborn Personnyheterna: Karin Zingmark lämnar Viasat Nyheter i korthet ger dig snabb koll på vad som hänt sen sist november Kvalitativt innehåll ska positionera SVT på framtidens TV-marknad

2 Exakt Media AB Johannesgränd Stockholm Telefon: Fax: E-post: info@exaktmedia.se Ansvarig utgivare: Malin Svenberg Telefon: Mobil: E-post: malin.svenberg@exaktmedia.se Redaktionsråd Redaktionsrådet ger stöd i övergripande frågor om nyhetsbrevets inriktning och utveckling. Det består av följande personer: 1. Stefan Trampus Com Hem 2. Karin Zingmark Viasat 3. Åsa sundberg Teracom Group 4. Stefan Widmark Mannheimer Swartling Chefredaktör: Mats Sjödin Telefon: Mobil: E-post: mats.sjodin@tv-nyheterna.se 5. Anders Sjöman Voddler 6. Helene Miksche Com Advokatbyrå 7. John Nordin Canal Digital Redaktör: Frida Nyvinger Telefon: Mobil: E-post: frida.nyvinger@tv-nyheterna.se 8. Ulrika Matsgård Telia Broadband Services 9. Märta Rydbeck Dealdonegood 10. Johan Brunnberg Stelacon 2 Prenumeration: Jenny Stenberg Telefon: E-post: jenny.stenberg@tv-nyheterna.se Prenumeration kr + moms. I prenumerationen ingår även e-postade nyheter två gånger/vecka. Prenumerationen betalas i förskott och kan endast avslutas vid periodens slut, det går dock bra att byta mottagare under prenumerationsperioden. TV-Nyheterna skyddas av upphovsrättslagen. Det är inte tillåtet att vidarebefordra eller på annat sätt mångfaldiga innehållet utan redaktionens tillåtelse. Utgivning 6 nr per år. Detta nummer är presslagt 21 november 2013.

3 Ledare 3 Vart är vi på väg? Vart är vi på väg? En fråga som ställts många gånger i rutan på fredagskvälllarna i ett välkänt TV-program, och en fråga som nog många på den svenska TVmarknaden nu för tiden upprepar med jämna mellanrum. Ja, för MTG-koncernens del handlar det troligen just nu om de sista förberedelserna inför kommande vinter-os, som kommer att sändas i TV3 och TV10 i början av nästa år. En och annan i branschen kan nog ha höjt på ögonbrynen åt detta val och frågat sig varför inte sändningarna i stället lades i TV6, en kanal som når så pass stor del av svenska folket att den i princip kan jämställas med en fri-tv-kanal. Anledningen, som MTG och Viasat själva förklarar det, är att TV3 är programhusets äldsta och mest välkända kanal. Det kan möjligen vara ett sätt att på sikt stärka denna kanals ställning ytterligare, men för stunden får nog MTG först ta sin an det upp till bevis som kommer med förvaltandet av dessa OSrättigheter i kommersiella kanaler. Eva Hamilton, vd för SVT, gör knappast någon hemlighet av public services önskan om att lägga vantarna på sändnings rättigheterna av spelen efter OS koncept av att samla brett och smalt sida vid sida går i linje med Sveriges Televisions uppdrag menar hon, och berättar mer om SVT:s framtidsvisioner för TV-Nyheterna i denna pdf. En annan aktuell fråga är införandet av en så kallad evenemangslista, som innebär att TV-bolag som sänder listade evenemang inte får sända dessa på ett sådant sätt att en väsentlig del av allmänheten utestängs från att se evenemanget i fri-tv. Evenemang på en lista ska ha ett brett allmänintresse och inträffa högst en gång per år, där just OS anges som typexempel. Det förslag som MRTV presenterat för regeringen är ett täckningskrav om minst 80 procent, vilket i dag inkluderar SVT, TV4, MTG och SBS. Skulle kravet höjas, vilket SVT bland andra förespråkar, skulle dock MTG:s TV3 och TV10 kunna exkluderas och därmed inte kunna värva några fler sändningsrättigheter för framtida Olympiska spel. Tidigare nämnda TV6 når dock en större del av befolkningen än sina systerkanaler och skulle därmed möjligen kunna inkluderas på listan. Med andra ord, denna fråga kan komma att bli allt hetare. I skrivande stund har dessutom ansökningarna inför nästa tillstånds period i frekvensutrymmet för marksänd TV samlats in och behand las av Myndigheten för radio och TV. Ett överraskande namn bland de ansökande var Aftonbladet som ännu inte vill berätta mer om vad detta kan betyda. TV4 har dock desto tydligare deklarerat avsikten med sin linjära satsning, nya TV12. Kanalen ska fylla tomrummet efter gamla TV4+ med livstils- och sportprogram som börjar sända nästa år. Onekligen ett intressant drag av TV4, när de flesta aktörer i stället väljer att sats fullt ut på de digitala plattformarna. Skulle telekombranschen dessutom få sin vilja igenom och övertyga regeringen om att avsätta en del av frekvensutrymmet till mobilt bredband, ja då får MRTV mindre utrymme att fördela tillstånden på. Å andra sidan har telekombolagen en poäng i att konsumtionen av rörlig bild i de nya mobila fönstren skulle få bättre förutsättningar att nå ut till tittarna runt om i landet. Så frågan är vart är den svenska TV-marknaden på väg? Ja, det kan nog varken Ingvar Oldsberg, Kristian Luuk eller någon annan i dagsläget säkert svara på. Men efter årsskiftet, när ärmarna kvalas upp och handdukar kastas in, kan vi kanske få en idé om i vilken riktning respektive aktör tror att det bär Frida Nyvinger Redaktör

4 Eva hamilton svt Kvalitativt innehåll ska positionera SVT på framtidens TV-marknad 4 Sveriges Television har alltid haft en självklar plats på den svenska TV-marknaden. Men i snabbföränderliga tider måste även public service förnya sitt innehåll och hänga med i den tekniska utvecklingen. Trots att SVT i mångt och mycket går sin egen väg konkurrerar de kommersiella programbolagen om samma publik och nya, något oväntade, rivaler både utmanar och inspirerar. För TV-Nyheterna berättar Eva Hamilton varför programbolagets vd bör vara en skicklig balanskonstnär, varför OS är så viktigt för SVT och vilken den största utma ningen är för public service i dag. Den största utmaningen är rättigheter. Det är en djungel att orientera sig fram bland nationella, internationella och geo-blockerade rättigheter. Det är rättigheter för olika devices, rättigheter i andra, tredje och fjärde led och alla värnar om sina egna upphovsrättsligt skyddade verk. De stora amerikanska TV-nätverken och filmbolagen, som HBO och Disney, vill i dag dessutom förpacka sitt content själva och styra över egna fönster, säger Eva Hamilton och tillägger: I dag när det uppstår problem och strular kan du alltid i slutändan leda det till att det är något rättighets tjafs i början av kedjan. För Sveriges Television har denna utveckling inneburit en allt större utmaning i att förvalta sitt innehåll och utforma nya format menar hon, något som SVT under lång tid lämnade därhän. Vi har ju en rätt liten kapacitet jämfört med de stora, multinationella produktionsbolagen som kan testa sina format på väldigt många

5 5 olika publikgrupper och vända och vrida på dem. För SVT vill ha möjlighet att själva styra över innehållet, även om Eva Hamilton förtydligar att produktionerna nödvändigtvis inte behöver ut formas innanför programbolagets fyra väggar. Vi lägger i allt högre grad ut produktion på andra, men vi försöker behålla mer av rättigheterna till formaten. Vi vill ha en manusutveckling som är värd namnet här i huset så att vi kan äga manus i högre grad än vad vi hittills har gjort. Rättighetskedjan bryts upp Den traditionella kedjan av rättigheter bestående av broadcast som förstasändning, Play som andra sändning följt av arkivsändning är inte lika självklar längre enligt Eva Hamilton. Kan vi exempelvis välja att bara köpa on demand för arkiv och vad är priset på det i så fall? De här prisnivåerna sätts nu väldigt slumpartat och alla jagar högsta möjliga pris på något man inte har en aning om vilket genomslag det får. Liknande frågeställningar fick Sveriges Television brottas med vid lanseringen av Öppet Arkiv tidiga re i år. Då visste varken SVT eller Copyswede vad rättigheterna var värda berättar Eva Hamilton. Vad är en visning i Öppet Arkiv värd i jämförelse med en vanlig repris i TV? Vi famlar allihop, konsta terar hon. Nästa stora utmaning för SVT, liksom för de flesta leverantörer av rörlig bild, är den tekniska anpassningen. Oavsett om TV-tittarna äger en TV av märket Panasonic eller en Sony, och oavsett om de har Telia eller Com Hem som TVoperatör, ska de få samma höga kvalitet. Vill tittarna konsumera rörlig bild i mobiltelefonen ska upplevelsen i en Android vara lika bra som i en smartphone från Apple. I dag krävs otaliga anpassningar till alla speciallösningar. Det är ohållbart i längden, suckar Eva Hamilton. Därför försöker SVT aktivt påverka branschen att skapa gemensamma standards. När det gäller våra internetbaserade tjänster bygger vi dem på vedertagen internetstandard, men i vissa fall tvingas vi ändå anpassa oss till en verklighet där standardi seringen inte kommit så långt som vi hade hoppats. Den tekniska anpassningen av innehållet, som variabla gränssnitt och appar anpassade till olika fönster och apparater den som inte gäller programbolagets egen sfär ska inte falla på SVT, anser Eva Hamilton. Vi har en stabil grund i att vi är bäst i Sverige på rörlig bild Skulle vi axla också det uppdraget skulle vi tömma licensbetalarnas konto, konstaterar hon. Det är ju underbart att alla vill ta del av våra program, men hur ska de förvalta det? Vi är glada över att exponera våra program, oavsett var, men när de tjänar pengar på oss, ska vi då även stå för deras tekniska anpassning och rättigheter? Nej, så klart inte. SVT:s relation till YouTube Därför förespråkar SVT ett öppet internet där public service material ska finnas tillgängligt för alla, utan betalväggar och inlåsta modeller. Även söksajten YouTube är Eva Hamilton generellt sett positiv till, även om webbplatsen stundtals ställer till det för public service. Jag tycker att YouTube är en underbar distributionsform, men när användarna på YouTube lägger ut våra program utan en överenskommelse kan du ge dig sjutton på att det inte är rättighetsklarerat. Vi har ständiga samtal med YouTube där de får återkalla hela eller delar av våra program därför att vi själva inte har rättigheterna till att låta det ligga ute. Trots all osäkerhet kring rättigheter på olika plattformar i dag, är hon ändå hoppfull om att pusselbitarna tids nog kommer att falla på plats. Jag tror att vi så småningom kommer att få en etablerad prissättning på alla dessa olika ställen som har relevans till verkligheten. Men vad rättighetsinnehavarna just nu är ute efter är att både behålla det höga priset på TV, fast de tittarsiffrorna sjunker, och samtidigt behålla extremt höga priser på de nya plattformarna trots att det är samma publik som bara har flyttat på sig, säger Eva Hamilton och fortsätter: Rimligtvis borde TV-priserna i stället sjunka och kompenseras av priserna på on demand på andra plattformar.

6 6 SVT är bäst i Sverige på rörlig bild, men har ett gediget jobb framför sig för att behålla sin position anser Eva Hamilton. Play är prio ett Eva Hamilton anser ändå att Sveriges Television har en ganska stabil grund att stå på när marknaden skakas om. Vi är ganska väl rustade. Dels för att vi har tillgång till rörlig bild, vilket ju är vår business och vår kärnverksamhet, dels för att vi har ett enormt kunnande om hur man gör meningsfull, känslomässig, intelligent rörlig bild. Vi har ett förtroendekapital på rörlig bild som är mycket stort. Programbolagen kan välja att springa på många olika bollar just nu menar hon. Sveriges Television har gjort sitt val, med ambitionen att också fortsättningsvis vara den ledande innehållsleverantören på marknaden. SVT:s fokus har varit att lämna 99 av de där bollarna och köra Play-bollen. Vi ska ha den bästa strukturen tekniskt. Sajten ska inte buffra, utan ha bra bildkvalitet med responsive design och den bästa navigationen, hitta och upptäcka. Där kan jag tycka att vi har ett ordentligt jobb att göra, för i dag är inte vårt material tillräckligt sökbart. Men vi har en stabil grund i att vi är bäst i Sverige på rörlig bild och vi är också, utan att förhäva mig alltför mycket, bäst på att leverera rörlig bild via en Play-funktion. Mobilfönstret kommer att vara en annan prioriterad plattform för SVT framöver. Däremot är det inte alla program som är anpassade för den minsta skärmen menar Eva Hamilton. En balettföreställning eller en fotbollsmatch tror hon även fortsättningsvis är bäst lämpade för den traditionella distributionsformen. Att se en timmes drama på en mobil är inte optimalt. Producerar man då ett femtonminutersdrama? Lägger man ut dramaserien med alla episoder på en gång, eller ett avsnitt i veckan en viss dag och på ett visst klockslag som traditionell TV? Där finns flera spännande frågor. Samtidigt är hon noga med att understryka det särskilda ansvar public service har i jämförelse med sina kommersiella konkurrenter. SVT ska nå alla. Det stora flertalet av våra program ses fortfarande på traditionell TV och det kan vi inte släppa. Därtill har vi ett ansvar för den allra äldsta och den allra yngsta publiken, den som inte är kommersiellt intressant för andra aktörer, men som är ett av våra huvuduppdrag. Gamla licenspengar till nya skärmar Ingen annan bryr sig om publiken över 60 år, de TV-tittare som inte använder sig av de nya plattformarna i samma utsträckning, konstaterar hon. Därför måste SVT kontinuerligt utvärdera hur licenspengarna ska fördelas mellan de olika skärmarna. För oss gäller det hela tiden att balansera mellan hur mycket pengar vi för över från traditionell TV till att frigöra rättigheter, utveckla nya format, vårt sök eller nya gränssnitt.

7 7 De pengarna tar vi ju från TV och vi har ingen ny inkomstkälla. Vi tar inte betalt mer för att finnas på de här nya plattformarna, utan det är ju ett utvidgat erbjudande inom ramen för samma gamla TV-licens. Även vad gäller själva innehållet har Sveriges Television andra prioriteringar än de kommersiella bolagen. SVT ska erbjuda något för den åldersgrupp konkurrerande programbolag huvudsakligen riktar sig till, liksom de yngsta och de äldsta åldersgrupperna. I det avseendet bör Sveriges Televisions vd vara en ganska skicklig ekvilibrist. Den balansen är en klassisk frågeställning för en verkställande direktör på SVT och har alltid varit. Alla betalar ju TVlicensen. Därför ska vi ha något att erbjuda både en ensamstående mamma i en småstad och en högintellektuell professor i en storstad. Den balansen mellan brett och smalt, mellan riktade program och det stora breda, det är vår uppgift. Mätningar av tittarsiffror och statistik som redovisar trafiken på de nya plattformarna är i allra högsta grad intressant även för public service. SVT vill visserligen inte i mångt och mycket jämföra sig med de andra distributörerna av rörlig bild, men Eva Hamilton tycker ändå att det finns skäl i att kasta ett öga på konkurrenterna. Tyvärr tycker hon dock att de mätningar som görs i dag är otillräckliga. Ett exempel är när nyhetstittan det på webben jämförs mellan SVT och övriga aktörer. Då kan man ju fråga sig huruvida det egentligen är en nyhet folk tar del av när de går in och ser ett klipp om bantning på Aftonbladets nyhetssajt. Det visar på hur besvärligt det är just nu och att vi inte kan få någon relevant mätning att ta fasta på, säger Eva Hamilton och fortsätter: Intressant är också att mätningarna för vecka 37 och 38 visade på ett tapp med hela tio minuter för det traditionella TV-tittandet jämfört med samma period i fjol. Det sjönk ner till runt 140 minuter om dagen och det är en väldigt kraftig sänk ning. Samtidigt ser vi att tittandet via Play, klipp och arkiv här hos oss liksom tjänster som Netflix ökar. Intressant är för övrigt att notera att nyhetstittandet är den kategori som ökar snabbast på SVT.se. Men det som är svårt att mäta i dag är huruvida tittandet Eva Hamilton under sitt föredrag på TV-Dagen, ett heldagsseminarium TV-Nyheterna anordnade tidigare i år på Grand Hôtel i Stockholm

8 8 på TV per automatik går upp på andra plattformar. MMS mäter ju TV-bolagens nättittande, vilket är fullkomligt irrelevant. De behöver plocka in Aftonbladet och YouTube också för att få ett rimligt mått på hur duktiga vi egentligen är. Aftonbladet utmanar och inspirerar SVT Eva Hamilton har tidigare riktat kritik mot TV4 och ansett att kanalen inte längre är en jämbördig motståndare vad gäller nyhetsbevakningen. I stället namnger hon just Aftonbladet som en ny konkurrent till SVT inom detta segment, men också en inspiratör. Aftonbladets journalistik är ofta kvalificerad, men en de har en väldigt bred och ofta underhåll ningsprioriterad nyhetsrapportering. Det är inte vår uppgift. Vår uppgift är att erbjuda en nyhetsförmedling som orkar hålla ett myc ket stort antal utrikes korrespondenter, även i länder som just nu inte befinner sig i strålkastarljuset. Likaså är vår uppgift att ha en omfattande kulturbevakning och en omfattande politik bevakning, säger hon och fortsätter: Så vi jämför oss inte med Aftonbladet vad gäller urval och betoning, men vi jämför oss med Aftonbladet i deras snabbhet och deras kontakt med publiken. Där är de överlägsna oss. Vi måste bli minst lika snabba som Aftonbladet och förbättra vår kontakt med publiken, så att vi får tips och engagemang på det sätt som kvällspressen fått i alla tider. Utan att frångå sin roll som den utförliga nyhetsförmedlaren vill hon se SVT först på plats. Kvällspressens strategi att locka läsarna med belöning för bästa inkomna tips eller bild, liksom att tydligt förmedla sin kontaktinformation, är metoder också SVT kan använda sig av. Det där är något vi måste jobba med, men framför allt måste vi bli snabbare. Varför hände det och vad händer härnäst, det ska vi förklara. Men vi ska ju inte vara så lata att vi inte befinner oss på plats i samma ögonblick som det händer. Med en fot kvar i den traditionella nyhetsjournalistiken ska SVT alltså ta ett kliv in i den nya. Vi gamla public service-människor är uppfostrade med devisen sänd inte förrän du vet vad som har hänt, men i dag finns en ny överenskommelse med publiken. Här har något hänt, vi vet inte vad som hänt ännu. Hjälp oss så vi får reda på vad som hänt. Senare kan man konstatera att den första spekulationen var helt fel och då har publiken hela tiden varit medveten om att det var just det, en första spekulation. Däri finns en annan deal med publiken och den innebär en utmaning för oss äldre journalister. Evenemangslistan och kampen om OS-rättigheterna Myndigheten för radio och TV (MRTV) utreder just nu förutsättningarna för en så kallad Evenemangslista, en förteckning över evenemang av särskild vikt för samhället som via fri-tv ska nå en väsentlig del av allmänheten. Enligt radio- och TV-lagen får regeringen utforma en sådan lista med en angiven procentsats för att ange hur stor del av befolkningen som ska garanteras möjligheten att se dessa specifika TV-händelser. De flesta i branschen som MRTV talat med är dock emot listan eftersom de anser att det i dag redan ställs höga krav på befolkningstäckning vid försäljning av rättigheter. Eva Hamilton ser fördelarna med Vi måste bli minst lika snabba som Aftonbladet införandet av en Evenemangslista, även om hon ifrågasätter liggande förslag på dess utformning. Ska vi ha en evenemangslista måste vi lägga ribban ganska högt. Just nu ligger ett förslag på att minst 85 procent ska kunna se evenemangen. Det är väldigt lågt och innebär att femton procent inte får tillgång till sändningar som är nationellt betydelsefulla. Det motsvarar 1,5 miljoner svenskar som inte får se evenemangen, sannolikt de som har minst pengar, och då är listan ganska meningslös, säger Eva Hamilton. Likt andra Västeuropeiska länder, däribland England, Tyskland och Norge, bör Sverige lägga sig på en procentsats över 95 procent anser hon. Det finns en rättvisa i det också. Jag tycker det är lämpligt att SVT inte är ensamt garanterad sändningsrätt med en sådan lista,

9 9 också TV4 och MTG kan erbjuda fri-tv och därmed rätt att sända till hela folket. Men för att det ska vara meningsfullt behöver du som sagt lägga ribban högre än 85 procent. Ett evenemang som Myndigheten för radio och TV anger som typexempel på en sådan lista Skit är skit också på en ipad är sändningarna av de Olympiska Spelen. Sveriges Television, som i flera decennier varit den kanal som sänt OS, fick för första gången släppa ifrån sig dessa rättigheter. I stället kommer nu MTG att sända både vinter-os 2014 och sommar-os SVT är väldigt beslutsamma om att få tillbaka OS efter 2016, det är ett av de prioriterade sportevenemangen för oss. Vi skulle ju inte drömma om att buda om rättigheterna till Champions League och det ska mycket till innan vi går tillbaka till att ta upp kampen om VM i ishockey, men OS är ett mycket brett och folkligt evenemang med allt från kanot till bordtennis och de stora sporterna, säger Eva Hamilton. De Olympiska Spelen stämmer därför väl överens med public service uppdrag anser hon. Att kunna erbjuda också det smala och nischade ger med OS möjligheten att också belysa de små sporterna som utövas i Sverige och lyfta fram oväntade stjärnor. Vem hade trott att vi skulle gå upp i spinn för ett damlag i curling? Det är en del av OS och det är en del av vårt upp drag, så vi tänker i allra högsta grad vara med i den rättighetsstriden efter Content is king och skit är skit Eva Hamilton medger att det trots allt är mer spänd förväntan än nervositet hon känner inför den oförutsägbara utveckling marknaden står inför. Ja, därför att jag tycker att vi är ganska väl positionerade. SVT har ett bra innehåll att erbjuda och jag vet att svenska folket uppskattar det. Vi blir alltid belönade när vi gör någonting kvalitativt. Det behöver nödvändigtvis inte avspegla sig i jättehöga tittarsiffror, men vi blir belönade i form av en långsiktig investering. Svenska folket förväntar sig att vi ska göra serier som Torka aldrig tårar utan handskar eller kanske mer otippat Sveriges bästa äldreboende, med en miljon tittare. Content is king, och med bra content känner sig Eva Hamilton ganska trygg inför den framtid SVT och resterande TV-marknaden går till mötes. Det handlar i slutändan om inne hållets kvalitet. Skit är skit också på en ipad.

10 VIONLABS VionLabs spelar på dina känslor för att rekommendera rätt film och TV-program Christer Hernestig och Arash Pendari, två av tre grundare till VionLabs, kommer från ganska skilda bakgrunder. Christer Hernestig har en gedigen bakgrund inom telekombranschen och digital media, medan Arash Pendari är en gammal piratkopierare som utbildade sig till 3Danimatör och mjukvaruexpert. Tillsammans är de övertygade om att VionLabs kan förändra förutsättningarna i den digitaliserade TV-branschen. Med känslor som utgångspunkt hittar de nya sätt att ledsaga tittarna bland det växande utbudet på alla skärmar. 10 Christer Hernestig, grundare och ansvarig för distribution och rättigheter på VionLabs. Arash Pendari hanterade piraternas servar på sitt studentrum innan han klev över till den lagliga sidan. I dag har han arbetat inom VOD-branschen i tio år och vill nu få TV-aktörerna att inse att slaget mot piraterna går att vinna, och att Sverige har goda förutsätt ningar att bli ledande inom den globala teknikutvecklingen. Foto: Frida Nyvinger

11 På 11 VionLabs kontor på Kungsholmen i Stockholm är väggarna tapetserade med filmomslag från golv till tak. Anledningen till att Arash Pendari gav sig in i branschen var det faktum att piratsidan låg före och han ville hitta sätt för lagliga alternativ att komma ikapp. Jag började redan på slutet av nittiotalet samla på VHS med The Simpsons. Därefter började jag samla samma serie på DVD, men när BluRay kom gav jag upp. Samtidigt insåg jag att något man missat med streaming-sajter i dag är just att paketera och förklara för användarna vad fördelen med streaming är, som att inte behöva byta ut mitt samlade innehåll bara för att det kommer en ny stan dard på marknaden, berättar Arash Pendari, CEO och en av grundarna till VionLabs. Tillsammans med Christer Hernestig och Rudolf Castillo grundade han 2009 VionLabs och byggde som ett av sina första upp drag Tele2 Play för operatörens räkning. I dag består kundbasen bland annat av en mängd kunder i Mellanöstern. Vi jobbar i dag väldigt nära hårdvaruleverantörerna själva, som Motorola och Zenterio, det vill säga boxtillverkarna. På så vis får vi ett helhetsgrepp, vilket ger en enorm förståelse för alla i ledet. Vi hämtar hem contenträttigheter och vi distribuerar dem utåt och bygger tekniken, säger Christer Hernestig, ansvarig för distribution och rättigheter på VionLabs. Ett år efter att företaget bildats släppte VionLabs sin första produkt Film i mobilen tillsammans med Tele2. Och i dag, mer än någonsin, är utvecklingen av mobilfönstret prioritering nummer ett. Något vi med många andra har starkt fokus på är mobilen. Det är inget snack om att mobilen växer allra mest just nu. Och vi arbetar med att lösa det största problemet film- och TV-tittare har i dag att hitta innehåll, säger Christer Hernestig. Ett problem Spotify inom musikbranschen tampas med är att kunna erbjuda en lösning som hjälper användarna att hitta rätt bland över 20 miljoner låtar. Där har VionLabs sett ett motsvarande problem för rörlig bild. På vår YouTube-sida fick jag exempelvis en rekommendation om My Little Pony. En ganska dålig rekommendation när vi sitter och arbetar med TV och teknik. När jag gick in på Netflix och tittade på Terminator fick jag på samma vis tips om Snutarna i Hollywood med Eddie Murphy, en jättedålig rekommendation som är så långt ifrån Terminator som det kan bli, säger Arash Pendari och fortsätter: Samma sak när jag gick in och såg ett TV-program med Gordon

12 12 Ramsay på Hulu. Då fick jag en hel rad med rekommendationer om annat Gordon Ramsey-innehåll, men jag hade ju redan sett ett tjugotal avsnitt med honom. Det borde de Vi arbetar med att lösa det största problemet film- och TV-tittare har i dag att hitta innehåll veta och sluta rekommendera mig honom, för har jag sett så mycket vet jag redan vem han är. Då känner jag troligen också till alla hans andra program och borde i stället bli tipsad om andra matlagnings program. Hollywood bestämmer färgtrenderna som styr oss Här såg han och VionLabs ett problem som gjorde att de började skrapa på ytan av alla filmer och TVprogram. I stället för ytligare taggar som skådespelare och genre valde VionLabs att gå några snäpp djupare och analyserar andra features. Om du tittar på vampyrfilmer ser du mycket blå och kalla färger, medan om du tittar på Hobbits är det ljusgröna glada färger. Tittar du på filmer från 2013 syns en jättetrend med färger i svart, blått och orange. Varenda filmaffisch domineras just nu av de tre färgerna för att de är mest populära just nu. Det är faktiskt så att utan att vi vet om det pressar Hollywood på oss olika typer av trender på det här viset. Samma färger i filmen, samma typ av musik och samma ljudeffekter, säger Arash Pendari. Kan dessa saker identifieras kan också mycket bättre sökfunktioner utformas menar han och därför har VionLabs valt att peta ur dessa russin ur kakan och fokusera på de känslor en film eller ett program framkallar. Men hur görs då det? Om vi exempelvis tar den lilla animerade figuren från Ice Age. Då lär vi vårt system hur den ser ut genom att visa den från flera olika vinklar och låta systemet ta bilder på den. Det gör att vi alltid kommer att hitta figuren igen så fort den dyker upp i andra filmer, till och med om den bara gästspelar i bakgrunden, förklarar Arash Pendari. Logotyper leder till köp och ämnet fördjupas efter filmens slut Logotyper som Coca Cola, eller om någon i rutan håller en Starbucksmugg, identifieras på samma sätt. Utifrån det kan sedan detta Arash efter att VionLabs vann Guld-Mobilen för sin Mobila innovation av sökmotorn för TV & Film. Foto: Tidningen Mobil vi sitter hemma och drömmer om en perfekt värld och i stället låter robotar leva livet åt oss. Efter att jag sett filmen hade jag inget intresse av Bruce Willis, som medverkar i filmen. Däremot blev jag extremt intresserad av själva ämnet. Hur nära anstående är den här skrämmande framtiden? Varför rekommenderas jag inte en dokumentär, en föreläsning eller ett YouTube-klipp som visar hur långt vi kommit i robotutvecklingen? Detta menar han är relevanta rekommendationer som uppehåller hans intresse för en tjänst. De mer uppenbara rekommendasystem användas till produktplaceringar, som i sin tur leder till fler köp och tittarna kan söka efter dessa specifika produkter direkt i sökfältet på streaming-tjänsten när de letar efter en film eller ett program. På samma vis lär VionLabs system sig att känna igen skådespelare på hur de ser ut i alla vinklar och på deras röst. Detta är ett viktig steg i att nå den optimala rekommendationsfunktionen tror Arash Pendari, och att koppla ihop filmen eller programmet med andra tjänster och information hänförliga till innehållet är nästa. Vi tar ett exempel med filmen Surrogate, som handlar om hur

13 13 tionerna, som vilka andra filmer Bruce Willis medverkar i, kan han i stället själv enkelt leta upp. Men de andra taggningarna öppnar för en upplevel se som kan fortsätta på andra plattformar. Sociala medier är missvisande Problemet VionLabs försöker lösa är i grund och botten problemet för användarna att orientera sig fram bland de nya streaming-tjänsterna, sidotjänsterna och andra innehållsleverantörer. Det traditionella, bakåtlutande zappandet har i princip försvunnit menar Arash Pendari och i dag krävs ett visst förarbete när du ska konsu mera rörlig bild i det nya TV-landskapet. Därför är dessa funktioner viktiga och diskussionerna i sociala media räcker inte till, utan kan snarare stjälpa mer än hjälpa tror han. Ja, det är viktigt för att vi egentligen inte gillar vad vi faktiskt gillar i sociala nätverk. Om vi utgår från att bygga rekommendationsfunktioner såsom Netflix och andra där man utgår från Facebook och vad mina kompisar tittar på, kommer jag inte bli rekommenderad något jag faktiskt vill se. Många gånger trycker du på gilla på en film som du kanske egentligen inte gillar, utan som du tror att andra gillar. Därför är denna modell inte pålitlig menar Arash Pendari. Det har blivit en status- och popularitetstävlig där ute. Därför grundar vi inte vår sökmotor på sociala nätverk på det sättet, konstaterar han. Atflick är en tjänst VionLabs utvecklat dessa funktioner på. Där har varje användare en egen profil andra kan besöka för att få tips och läsa recensioner. Profilsidan har en tidslinje, men användaren kan själv välja vad som är publikt och inte. Integritet är viktigt, punkt slut. Om jag tittar på Hollywoodfruar vill jag kanske inte berätta det för någon och då kan jag välja att dölja det på min profilsida i tjänsten, säger Arash Pendari. När du som användare av tjänsten vill se en filmtrailer från YouTube har VionLabs utformat sammankopplingen så att du inte behöver slussas vidare till YouTubes egen webbplats, utan i stället visas klippet direkt och du behöver aldrig lämna streamingtjänsten. På samma vis fungerar samspelet med exempelvis Twitter och Spotify. Det gör att du inte behöver gå in och söka på Google maps för att hitta platsen där en filmscen spelats in. Och vill du veta vilka solglasögon Sylvester Stallone har på sig i filmen visas den specifika modellen från Prada, och genom att klicka på dem kommer du direkt till Amazon för att kunna köpa dem. Grundtanken, som Arash Pendari beskriver det, är att ta bort så många sökfält som möjligt. I stället vävs informationskällor och tjänster ihop. Du ska inte behöva förflyttas från ett nytt fönster til ett annat, utan för att enkelt kunna gå bakåt läggs fälten ovanpå varandra. Ett annat exempel VionLabs låtit sig inspireras av är kvällstidningarnas gamla sätt att locka till fortsatta köp genom att varje vecka skicka med en DVD tillsammans med tidningen. Många gånger trycker du på gilla på en film som du kanske egentligen inte gillar, utan som du tror att andra gillar Men vi gör i stället en digital win/ win, så att exempelvis McDonalds via Grupons kan erbjuda kuponger en fredag när jag är på väg hem, där jag kanske får två menyer till priset av en med två gratis filmer i streaming-tjänsten på köpet. På så vis säljer McDonalds fler menyer och användarna får gratis film. Att VionLabs strävar efter att tänka nytt och tänka stort framgår tydligt. Och de vill gärna få med sig resten av den svenska TV-marknaden för att Norden ska kunna gå i bräschen för den digitala utvecklingen av rörlig bild. Det handlar i slutändan om att förse konsumenterna med de rätta verktygen menar Arash Pendari, först då tror han att valet av lagliga alternativ har en chans att slutligen besegra piraterna.

14 MEDIEUTVECKLING Sammanfattning av rapporten Medieutveckling 2013 framtagen av Myndigheten för radio och TV Internetanvändningen bland svenskarna fortsätter att öka, trots minskad tid totalt för medieanvändning. För TV-tittandet medför detta att allt mer rörlig bild konsumeras på nya uppkopplade fönster. Men traditionell TV håller positionen och till och med ökade under Det kan Nordicom konstatera i sin Mediebarometer, som lagt grunden till rapporten Medieutveckling 2013 som Myndigheten för radio och TV, MRTV, publicerat. 14 I dag använder vi mest tid åt internet, sedan TV och därefter radion. Sedan förra året har tiden vi spenderar på internet ökat markant, samtidigt som den totala användningstiden för medier minskat något skriver MRTV i sin rapport Medietrender Vad gäller de svenska TV-tittarna har dessa skaffat sig allt fler mobila enheter och konsumerar allt oftare rörlig bild i dem. Trots det ligger det traditionella TV-tittandet fortsatt i topp. Det traditionella TV-tittandet, som mäts av MMS, har till och med ökat under Samtidigt ökar tillgången till mobil- TV och 2012 hade 35 procent av befolkningen i åldern 9 till 79 år tillgång till en så kallad smart mobiltelefon att jämföra med 14 procent Under 2012 hade 25 procent tillgång till TV i sin mobil, mp3 eller ipod, att jämföra med 9 procent Det visar statistik från Nordicoms Mediebarometer, som MRTV tagit hjälp av i sin rapport. TV-bolagen satsar stort på play Digitaliseringen har nu pågått i mer än tio år och den ger fortfarande upphov till stora förändringar på medieområdet. TV-marknaden tvingas se över sina gamla affärsmodeller och snegla mot nya när konsumenterna i allt större utsträckning upptäcker de digitala tjänsterna. Tendensen är att tittandet börjar flytta från den tablålagda TV:n till de tjänster där du själv väljer vad och när du vill se på rörlig bild. De traditionella TV-bolagen satsar därför stort på sina play-kanaler för att finnas där tittarna kommer vara i allt större utsträckning. Under hösten 2012 lanserade både HBO Nordic och Netflix sina beställtjänster i Sverige. För att möta konkurrensen har de svenska aktörerna satsat på att förbättra sina beställ-tvtjänster genom ett större utbud och bättre funktionalitet. Tittar na har skaffat sig allt fler mobila enheter och konsumerar allt oftare rörlig bild i dem. Den totala konsumtionen av rörlig bild ökar när utbudet alltid finns tillgängligt. På samma gång pågår en utbyggnad av bredbandsnätet och regerin-

15 15 gens mål att minst 90 procent av hushållen ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020, kommer troligen att öka svenskarnas konsumtion av rörlig bild på mobila enheter. Nischkanaler och nya aktörer på webben Nordicom konstaterar i sin rapport om rörlig bild att trenden att erbjuda konsumenten större valmöjligheter och fler valbara kanaler i operatörernas utbud kommer fortsätta vilket innebär högre krav på TVoperatörerna att ha väl paketerade och delvis nischade kanaler. Det finns en vilja bland konsumenterna att nischa sig, att köpa ett mindre betal-tv abonnemang och komplettera med beställ-tv-tjänster eller fritt valda linjära kanaler. De fyra stora kanalhusen, SBS, MTG, TV4-Gruppen och SVT, har fortfarande en stark dominans med 90 procent av allt tittande på den linjära TV:n och det är även deras play-kanaler som är mest populära. De har lyckats behålla många av sina tittare genom att de har kompletterat sina huvudkanaler med flera nischkanaler och nu även med sina play-tjänster, skriver MRTV. I dag startas det få nya linjära TV-kanaler däremot finns det en trend att börja sända rörlig bild på webben. Flera etablerade tidningar startar webb-tv-kanaler och även andra aktörer som inte är mediebolag startar webb-tv-sändningar eftersom det är ett enkelt och billigt sätt att sprida information. Nästa år ska dock TV4-Gruppen starta en ny linjär kanal under namnet TV12 som ska innehålla så kallade livsstilsprogram samt sporthöjdpunkter. Dessutom har Aftonbladet ansökt om sändningstillstånd i marknätet inför nästa tillståndsperiod, vilket kan tyda på att trenden för linjära TV-kanaler på sina håll är på väg att vända. TV-tittandet är på det stora hela fortfarande starkt förankrat i alla ålderskategorier, men det minskar hos de yngre och ökar hos de äldre kan Nordicom konstatera. TV-tittandet totalt har dock ökat sedan förra året, både vad gäller tid och räckvidd. Den dagliga räckvidden, det vill säga andelen av TV-befolkningen mellan 3 och 99 år som tittat på TV under minst TV-tittandet är fortfarande starkt förankrat i alla ålderskategorier, men det minskar hos de yngre och ökar hos de äldre 5 sammanhängande minuter en genomsnittlig dag, är 71,2 procent 2012 enligt MMS, vilket är en ökning jämfört med föregående år då räckvidden var 70,7 procent. Under en genomsnitt lig dag 2012 tittade den svenska TV-befolkningen (3-99 år) 164 minuter, det vill säga två timmar och 41 minuter, på TV vilket är två minuter mer än förra året skriver MRTV i rapporten. SVT och TV4 sänder mest lägerelds-tv Den största förändringen hos TVtittarna under år 2012 har skett bland män i åldersgruppen 60 år och uppåt. Där har tittartiden ökat med åtta minuter under det gångna året. En förändring som skett i tittarmönstret är att det blivit allt mer koncentrerat till de två största kanalerna, SVT1 och TV4. Tidigare var tittandet mer jämnt spritt över de fem största kanalerna men nu börjar Big 5 närma sig Big 2. Vad gäller public service-kanalerna har det informationsinriktade programutbudet aldrig varit så omfattande som under Samtidigt har det informationsinriktade utbudet i TV4 minskat. Men de mest populära programmen som blir lägereldar är Melodifestivalen, Kalle Anka på julafton och stora sportevenemang. De programmen sänds i princip uteslutande på de två största kanalerna, SVT1 och TV4. Samtliga diagram och tabeller som redovisas är hämtade från rapporten Medieutveckling 2013 och specifik källa anges under varje figur.

16 Övrigt internet 19% Kvällstidning2 1% Bok 5% 1. Figuren är en beräkning där Mediebarometerns bruttotid för radio och tv fördelats på grundval av uppgifter från räckviddsstudier för respektive medium Källor: TNS-Sifo (radio), MMS (tv). 2. Avser enbart papperstidningen. 3. Avser tv, dagstidning och tidskrift på internet. Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometer Tabell 4. Total användningstid för radio, tv och internet en genomsnittlig dag i hela befolkningen 9-79 år (minuter) Diagram 2. Total användningstid för radio, tv och internet i minuter i befolkningen 9-79 år Användningstid Radio Tv Internet Källa: Nordicoms-Sveriges Mediebarometer min MEDIEKONSUMTION Medieutveckling 2013 Diagram 2. Total användningstid för radio, tv och internet i minuter i befolkningen 9-79 år min Radio Tv Internet Radio Tv Internet Källa: Nordicom-Sveriges Medeibarometer 2012 Diagram 4. Tittartidsandel för tv via internet per skärm, individ Diagram år, Q4 3. Månadsräckvidd 2012 tv via internet, totalt och per skärm, individ år, Q Koppla dator till tv 14% 60 % 50 Smart-tv 3% Mobiltelefon 10% Källa: Nordicom-Sveriges Medeibarometer Diagram 3. Månadsräckvidd tv via internet, totalt och per skärm, individ år, Q % Surfplatta 9% 0 Totalt Dator 61% Dator Mobiltelefon Surfplatta Koppla dator till tv Spelkonsol Smart-tv Källa: Mediavision Källa: Mediavision Anmärkning: i tv via internet inkluderas all rörlig bild distribuerad via internet både klipp och program. Med månadsräckvidd menas andelen av individer i åldern år som har tittat på tv via internet någon gång under de senaste 30 dagarna. Tabell 5. Tv-tittare via olika apparater i befolkningen 9 79 år en

17 Surfplatta 9% Dator 61% Källa: Mediavision Tabell 5. Tv-tittare via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2012 (procent) Tittar en genomsnittlig dag: Totalt på vanlig tv-apparat Via dator/mobiltelefon/mp3/ annan apparat Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometern 2012 Tabell 6. Tv-tittare via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag (procent) Tittar en genomsnittlig dag: på vanlig tv-apparat Via dator/mobiltelefon/mp3/ annan apparat Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometern 2012 Tabell 11. Tittartidsandel Big Kanaler SVT1 21, , ,2 22,9 24,3 SVT2 14,5 12,5 10,4 7,5 6,9 6,7 6,7 TV3 9,4 9,3 8,8 8,4 8,1 7,2 6,4 TV4 22,2 21,2 20,1 19,4 19,2 19,6 18,9 Kanal 5 8,8 8,2 7,9 7,2 6,8 6,5 6,1 Tabell 11. Tittartidsandel Big Källa: MMS Mediemätning i Skandinavien AB Kanaler Flest tittare år 2012 hade SVT1 med 24,3 %. Därefter kommer TV4 med 18,9 SVT1%. SVT1:s tittarandelar 21,8ökade 19 under 19, och 21TV4:s 23,2 minskade 22,9 något. 24,3 Allt SVT2 sedan SVT:s kanalomläggning 14,5 12, ,4 då SVT1 7,5 blev den 6,9breda 6,7 kanalen 6,7 med TV3 program för alla och SVT2 9,4 blev 9,3en faktainriktad 8,8 8,4 kanal 8,1har SVT2 7,2 6,4 tappat TV4 tittare. SVT1 har blivit 22,2 den 21,2 största 20,1 kanalen 19,4 mätt i 19,2 tittarandelar 19,6 och 18,9 är Kanal den 5kanal som har en ökad 8,8 andel 8,2 tittare 7,9 sedan ,2 Övriga 6,8 kanaler 6,5 har 6,1 däremot tappat tittare under flera år. Källa: MMS Mediemätning i Skandinavien AB Diagram Flest tittare 6. år Tittartidsandel 2012 hade SVT1 Big med ,3 %. Därefter kommer TV4 med 18,9 %. SVT1:s tittarandelar ökade under 2012 och TV4:s minskade något. 25% Allt sedan SVT:s kanalomläggning 2008 då SVT1 blev den breda kanalen med program för alla och SVT2 blev en faktainriktad kanal har SVT2 20 tappat tittare. SVT1 har blivit den största kanalen mätt i tittarandelar och är den kanal som har en ökad andel tittare sedan Övriga kanaler har 15 däremot tappat tittare under flera år. Tabell 7. Play-tv-tittare i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig vecka 2012 (%) 10 Diagram 6. Tittartidsandel Big % Tittar en genomsnittlig vecka: Totalt Play-tv (totalt) MEDIEKONSUMTION Play-tv (totalt) 2012 Medieutveckling Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometern Källa: MMS Mediemätning i Skandinavien AB TV4 SVT1 SVT2 TV3 Kanal Tabell 8. Play-tv-tittare i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig vecka 2012 per tjänst (%) Tittar en genomsnittlig dag: Totalt SVT Play TV4 Play TV3 Play Kanal5 Play Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2012 Allt fler vänjer sig vid att med digital-tv-mottagaren enkelt kunna spela in eller pausa tv-program för att se på programmet i efterhand. År 2006 var det endast 2 % som hade tillgång till en personal video recorder 5 Även 2012 var årets mest sedda program finalen i Melodifestivalen som sändes i SVT1. På andra plats kom julaftonsprogrammet Kalle Anka 0 och hans 2006 vänner som 2007 även det 2008sändes 2009 på SVT Topplistan 2011över de 2012 mest sedda programmen domineras av SVT1. Källa: MMS Mediemätning i Skandinavien AB MEDIEKONSUMTION Medieutveckling 2013 Även 2012 var årets mest sedda program finalen i Melodifestivalen som sändes i SVT1. På andra plats kom julaftonsprogrammet Kalle Anka och hans vänner som även det sändes på SVT1. Topplistan över de mest sedda programmen domineras av SVT1. TV4 SVT1 SVT2 TV3 Kanal 5 25

18 Personnyheterna 18 film2home värvar ny vd från Spotify Ulrika Lindwall, tidigare Director of International Growth på Spotify, tillträder tjänsten som vd för film2home i december. film2home har det senaste året rivstartat en kraftig tillväxt och på kort tid etablerat sig som det självklara valet när man ska hyra de senaste filmerna. Nu ska vi ta ytterligare ett steg i rätt riktning och visa den breda massan att film enklast konsumeras digitalt, precis som Spotify gjort med musiken. Vi tror att Ulrika är rätt person att leda det arbetet, säger Gerard Versteegh, grundare film2home, i en kommentar. Det känns riktigt kul att få förtroendet att ta över stafettpinnen i film2home. Med den plattform som film2home har byggt upp sedan starten 2001, ett kompetent team och starka huvudägare har vi alla förutsättningar att ta bolaget till nästa nivå. Mina erfarenheter från att lansera medietjänster mot konsumenter kommer komma till stor användning, säger Ulrika Lindwall. film2home ägs av Hemmakväll och Bonverkoncernen. Magine förstärker teamet med marknadschef i Tyskland Med kommersiell lansering på gång i Tyskland har Magine nu utökat sitt team med en tysk marknadschef. Freiderike Behrends har en lång och gedigen bakgrund i branschen, med 15 år som chef för några av Tysklands största mediaföretag och kommer senast från en position som fullserviceleverantörschef på WDR MEDIA- GROUP. Vi är väldigt glada över att ha en dokumenterad expert inom digital media med oss nu när vi ger oss in på den tyska marknaden. Tyskland är en viktig marknad för oss och vi är övertygade om att hon kan hjälpa Magine att etablera sig framgångsrikt, säger Mattias Hjelmstedt, vd och grundare av Magine, i en kommentar. SVTi på jakt efter visionär teknikdirektör SVT interaktiv, som utvecklar SVT:s interaktiva plattformar och tjänster, är på jakt efter en visionär teknikdirektör. Det framgår av annonser som Sveriges Television har börjat annonsera de senaste dagarna. Den person som public service-bolaget söker, kommer att ansvara för att utveckla och driva övergripande teknisk strategi, miljöer, system och tjänster som ligger bakom bland annat svt.se och svtplay.se. Han eller hon ska även ansvara för en långsiktig plattformsstrategi och infrastruktur. Här kan du läsa mer om jobbet: Viasats Karin Zingmark blir marknadschef på Microsoft Viasat Sveriges presschef Karin Zingmark kommer att lämna sin tjänst efter sju år på Viasat. Hon kommer strax efter årsskiftet att börja som CMO Lead, det vill säga marknadschef, för Microsoft i Sverige. Vem som tar över jobbet som presschef på Viasat är ännu inte klart.

19 19 Karin Winther ny kreativ chef och producent på Pocket Entertainment Karin Winther blir kreativ chef och producent på Pocket Entertainment. Det skriver Dagens Media. Karin Winther är känd från SVT:s Von Svenssons kläder och har tidigare programledare för bland annat Kulturnyheterna och varit kvällsredaktör. Vår affärsidé grundar sig på ett kvalitativt innehåll och kreativa medarbetare vilket gör att Karin Winther passar väldigt väl in hos oss, säger Elin Sandström Lundh, vd på Pocket Entertainment, i ett pressmeddelande. Karin Winther själv kommenterar: Jag ser verkligen fram emot det här Pocket Entertainment är just nu inne i en spännande utvecklingsfas och är ett bolag som ligger i frontlinjen för digital TV-produktion. Tillsammans med ett så gediget företag som Anagram känns det klockrent. Det är verkligen ett drömjobb. Patrick Danckwardt till Telenor och rådgivare för VionLabs Patrick Danckwardt har tillträtt som Nordic Content Manager på Telenor Group tillika Senior Advisor på VionLabs och Atflick. Patrick Danckwardt kommer närmast från Boxer där han var Nordic Content Manager. Dessförinnan var han produktchef på Zenterio och har även innehaft samma titel inom verksamhetsområdet TV på Tele2. Roland Svensson ny produktdirektör på Teracom Den gamle it- och telekomveteranen Roland Svensson har börjat som produktdirektör på Teracom. Närmast kommer Roland från Clavister, där han har varit både ordförande och vd. Han har även arbetat på Ericsson, Drutt (som startade Halebop), Oracle och IBM. I min tjänst som produktdirektör kommer jag att ansvara för produkter och stödsystem för våra privatmarknader inom TV i Sverige och Danmark. Det handlar bland annat om våra boxar, moduler och uppspelningsinfrastruktur, men även till exempel billingsystem, för Boxer i Sverige och Danmark, säger Roland Svensson till TV-Nyheterna. Roland Svensson tillträdde sin tjänst den 1 oktober, men har jobbat som konsult på Teracom sedan början av hösten. Åsa Ragnar ny HR- och kommunikationsdirektör på Teracom Group Åsa Ragnar tillträder som ny HR- och kommunikationsdirektör för medieoperatören Teracom Group. I samband med utnämningen samordnas enheterna HR, Communication och Public & Regulatory Affairs under den nya HR- och kommunikationsdirektören. Åsa Ragnar kommer närmast från egen verksamhet där hon bland annat agerat som tillförordnad kommunikationsdirektör för Tengbom. Hon har därtill ett förflutet som vd för kommunikationsbyrån Hill & Knowlton i Sverige. Teracom Group är en stark spelare i en spännande och utmanande bransch som genomgår stora och snabba förändringar tillsammans med det övriga medielandskapet. Vi ska bli Nordens mest kundfokuserade medieoperatör och för att lyckas med detta krävs både teknik och personal i världsklass. Koncernen är redan på god väg och jag ser fram emot att förstärka detta förändringsarbete ytterligare, säger Åsa Ragnar i en kommentar. Syftet med att samordna de olika enheterna

20 inom Teracom är att stärka koncernens konkurrenskraft genom att skapa ett effektivare stöd i förändringsarbetet som är ytterst drivet av den spännande utvecklingen på marknaden, meddelar bolaget. Förändringstakten på radio- och TV-marknad är hög och kundernas krav ändras snabbt. För att vara konkurrenskraftiga och fortsatt lönsamma måste vi realisera vår nya strategi på bästa möjliga sätt. Vi ska öka förändringstakten, utvecklingen av våra medarbetare och förstärka profileringen samt påverkansarbetet av koncernen för att bli verkligt kundfokuserade. Jag är övertygad om att Åsa Ragnar på ett avgörande sätt kommer kunna bidra i detta arbete, säger Åsa Sundberg vd och koncernchef för Teracom Group. SVT:s Eva Hamilton nominerad till Årets vd SVT:s vd Eva Hamilton var en av sex slutkandidater till titeln Årets vd 2013 inom kategorin Stora Företag. Den 31 oktober delades utmärkelsen Årets vd ut på Berns Salonger i Stockholm. Totalt delades tre priser ut för små, mellanstora respektive stora företag. I den sistnämnda kategorin återfinns Eva Hamilton, vd för Sveriges Television, som en av de nominerade. Slutkandidaterna till Årets vd inom kategorin stora företag var: Petra Einarsson, Sandvik Materials Technology Eva Hamilton, Sveriges Television AB Jan Johansson, SCA Ray Mauritsson, Axis Communications Jonas Siljhammar, Compass Group AB Anders Strålman, Axfood Vinnare blev Ray Mauritsson, Axis Communications. Jonas Tränk lämnar Viasat och går till Com Hem Viasat tappar marknadschefen när Jonas Tränk lämnar sin tjänst och går till operatören Com Hem. Jonas Tränk har arbetat som marknadschef och sitter nu i karantän. Com Hem har haft en tillförordnad marknadschef i Eva S Halén, sedan Annika Wink gick till Svenska Spel i slutet av LikeTV värvar ny chef från Facebook Second screen-tjänsten Like.tv har anställt Fergal Walker, tidigare ansvarig för mobila partnerskap för Europa, Afrika och Mellanöstern på Facebook, som chef för Like.tv från och med 4 november. 20 på Viasat sedan 2008, men när han nu lämnar sin tjänst kliver i stället Karl-Oskar Tjernström in som tillförordnad marknadschef till dess att Viasat hittat en ersättare. Karl-Oskar Tjernström är också central marknadschef för Viasat Nordic. Jonas Tränk går istället till konkurrenten Com Hem. Därmed fick han lämna sitt arbete på dagen Dessutom har Like.tv nyligen också stärkt sitt team med Niklas Engdahl som ny produktansvarig, tidigare produktutvecklingsansvarig på