En överblick på marknaden för streaming i mobilen ISA ERICSSON

Transkript

1 En överblick på marknaden för streaming i mobilen ISA ERICSSON Examensarbete Stockholm, Sverige 2010

2 En överblick på marknaden för streaming i mobilen ISA ERICSSON Examensarbete i medieteknik om 15 högskolepoäng vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2010 Handledare på CSC var Alex Jonsson Examinator var Daniel Pargman TRITA-CSC-E 2010:130 ISRN-KTH/CSC/E--10/130--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Sammanfattning På uppdrag av företaget Qbrick, som jobbar med streaminglösningar, har jag tittat på marknaden för mobilstreaming. Det finns redan ett antal tjänster, både där man laddar material till mobiltelefonen och där man skickar från mobiltelefonen. Men det är svårt att få en bra överblick på marknaden, mycket beroende på att det är så många steg för att nå ut med innehåll till en slutanvändare och där varje steg har flera aktörer inblandade. Jag har valt att fokusera på några faktorer; de grundläggande tekniska förutsättningarna, de vanligaste betalningsmetoderna och vilka regler som finns för marknaden. Utredningen av dessa faktorer bygger främst på intervjuer med personer som är verksamma på marknaden, men även på tidigare rapporter och tidningsartiklar. Mycket av tekniken finns redan och utvecklas ständigt. 3G-telefonerna säljs i större upplaga än GSM-telefonerna och 3G-nätet är utbyggt i den mån att det täcker större delen av befolkningen. När det gäller betalning av mobiltjänster finns olika alternativ, men det är svårt att få pengarna att räcka till alla som ska vara med att dela på vinsten. Marknaden är ännu inte stor nog att regleras av egna lagar, men mobilen går under samma kategori som streaming på webben när det gäller upphovsrätt. För att marknaden ska växa krävs det att användandet ökar och det kan man åstadkomma genom att utforma tjänster som är enkla att använda och som är anpassade efter att visas på en mobiltelefon. Man borde till exempel ta mer hänsyn till skärmstorleken på mobiltelefonen och möjligheterna att navigera.

4 Abstract A general view on the market for streaming in a mobile phone On a request from the streaming solutions Company Qbrick, I have been looking into the market for streaming in a mobile phone. There are already a number of services, where you can download and upload to and from the mobile phone. But it can be difficult to get a general view, because there are so many stages to get the content to the user and in each stage are there several operators. I have been focusing on the basic technical qualifications, the most common ways of payment and if there are any terms of use. This report is mostly based on interviews with persons in the business, but also on other reports and articles. There is already plenty of technology for streaming in a mobile phone and it is getting better. The 3G-phones are sold more than the GSM-phones and the 3G-network covers the bigger part of the population. There is some various ways of payment, but the problem is to get enough money to share it with all parts that have been involved. There is no specific law only for streaming in a mobile phone, because the market is not that big. But when it comes to copyright, it is the same rules as for streaming on the web. It takes more users to make the market increase and it can be achieved if the services get specially designed for mobile phone, like taking consideration of the size of the screen and the ways of navigations.

5 Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 Syfte... 2 Metod... 2 Problemformulering... 4 Avgränsningar... 4 BEGREPP... 5 Teknik... 5 Utsändning...7 Terminalparker...7 Kodning av olika format...8 Mobile Network Operators (MNO)...11 Mobilmarknaden...12 Innehållstjänster...12 Betalning...13 IPX...14 Organisationer...15 Marknadsregler...15 RESULTAT OCH DISKUSSION...17 Teknik...17 Mottagning...17 Olika sorters material...17 Mobil TV...17 Användningsområden...18 Näringskedja...19 Betalning...20 Regler...20 SLUTSATS...21 REKOMMENDATIONER...22 KÄLLFÖRTECKNING...24 BILAGOR...27 Intervjufrågor...27 Källor...28

6

7 Inledning Bakgrund För många människor har mobiltelefonen blivit ett ting man alltid har med sig. Att ständigt vara kontaktbar och ha möjlighet att kommunicera med andra är en självklarhet. Mobiltelefonen idag, är mycket mer än bara samtal och SMS. Möjligheten att surfa på Internet via mobilen, öppnade dörren till underhållning, till att alltid vara uppdaterad och även att kunna spara tid. i Där kommer begreppet streaming in. Att spela upp ljud och/eller bilder hos mottagaren samtidigt som det sänds, passar bra i mobiltelefonen, både för att det inte tar något utrymme på mobiltelefonens minne och för att det händer direkt. Idag erbjuds allt från musiktjänster och ljudböcker till underhållning, nyhetsreportage och informationsfilmer. Begreppet Mobil-TV bygger på streaming och gjorde entré under år 2007, men har ännu inte fått sitt riktiga genombrott. Idag finns aktörer som arbetar med streaming på både webben och i mobiltelefonen. Företagt Qbrick startades år 1999 som ett B2B företag inom streaming media. Produkter och tjänster kan delas upp i Digital Media (anpassning för sändning över internet), Media Applications (Webb-TV lösningar) och Server Solutions (lagring och distribution). De tar fram mobil-tv lösningar för både företag som redan jobbar med mobilen som plattform och företag som vill nå ut till sina kunder även via mobiltelefonen. Vilket innebär att de erbjuder allt från Mobil-TV spelare, videoreklamutskick och broadcasting från mobiltelefon till webb. Många företag erbjuder redan sina tjänster både på webben och i mobiltelefonen, men ändå väntar hela begreppet streaming i mobilen på att slå igenom ordentligt. ii 1

8 Inledning Syfte Rapporten ska ge en överblick på den svenska mobilstreamingmarknaden idag och kunna fungera som en kartläggning över aktörer. Den ska även ta upp faktorer man behöver ta hänsyn till när man kommer i kontakt med mobilstreaming. Oavsett var i näringskedjan man befinner sig, kan det vara bra med en överblick på hur andra aktörer arbetar. Rapporten kan även vara av intresse för personer som är nya i branschen och är intresserade av att arbeta med mobilstreaming. Den kan även fungera som en grund till ett nytt examensarbete, eftersom det tar upp flera faktorer inom mobilstreaming, men inte fördjupar sig inom någon teknik. Som läsare ska man få en helhetssyn på marknaden och därmed se olika stegen av processen. Examensarbetet är gjort på uppdrag av företaget Qbrick och deras Mobile Manager, Mia Sandell. De levererar lösningar för Mobil-TV från webben till mobilen och vice versa. Dessutom arbetar de tillsammans med andra aktörer, för att tillsammans erbjuda leverans av video i mobilen, mobila portaler och communities. Qbrick ville ha en helhetssyn hur kedjan ser ut från produktionen av innehållet, till distributionen och själva användandet. Metod Rapporten bygger i stort på intervjuer av personer som är aktiva inom branschen. Det är en kvalitativ undersökning. iii De intervjuade personerna är utvalda med ett så kallat snöbollsurval, eftersom det behövdes spetskunskaper hos de intervjuade personerna. iv De intervjuade personerna har främst varit kunder eller kontakter till Qbrick och de har i sin tur föreslagit andra personer som har kunskap inom ämnet. Urvalet av personer är anpassat efter Qbricks önskemål och är därmed begränsat efter deras behov och intressen. För att få en överblick på marknaden representerar de intervjuade personerna olika delar av marknaden, från innehållsleverantör, operatör och distributör. Dock arbetar några av personerna med flera delar. Informationen har främst inhämtas genom semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer. Intervjuerna har haft en låg grad av standardisering v eftersom de intervjuade personerna jobbar inom olika områden och har olika kunskaper om ämnet. Därför var det väntat att få olika svar som gav olika möjligheter till följdfrågor. Intervjuerna var tänkta att ge objektiva svar, men eftersom alla personer svarar utifrån deras plats i näringskedjan har svaren speglat just deras situation. Intervjuerna började med allmänna frågor om företaget och grundläggande information om vad de jobbade med och hur de jobbade. Sedan fortsatte intervjun med frågor om tre faktorer; teknik, betalning och regler. Dessa var de faktorer var de önskemål från Qbricks sida som jag valde att fokusera på. 2

9 Inledning Eftersom den här rapporten ska visa den nuvarande ställningen, finns den mesta informationen att hämta hos personer som arbetar med just de frågorna, men det har även funnits information i tryckt media, i form av facktidningar. Även Internet har varit en användbar källa, där många företag och föreningar har egna hemsidor med nyhetsarkiv och publicerade rapporter. För information om de mer tekniska delarna har även kurslitteratur och andra böcker använts. 3

10 Inledning Problemformulering Överlag är den mobila marknaden väldigt komplicerad. Det finns många aktörer och idéer och det har visats sig vara svårt att få en bra överblick på den mobila streamingmarkanden. Därför ska den här rapporten presentera en sammanfattning, med de faktorer, som ett företag som Qbrick tycker är viktigast. Vilka grundläggande, tekniska förutsättningar krävs för mobilstreaming? Hur ser näringskedjan ut? Vilka användningsområden finns för mobilstreaming? Vilka betalningsmetoder finns det? Hur ser marknadsreglerna ut? Avgränsningar Rapporten behandlar varje punkt (se listan ovan) generellt och kommer inte att göra någon specialisering inom något ämne. När det gäller aktörer på marknaden kommer rapporten endast att nämna en handfull, där urvalet är baserat på Qbricks kontakter. När det gäller de tekniska förutsättningarna hos mobiltelefonerna kommer GSM-telefoner inte att tas upp, eftersom de endast motsvarar en liten del av den mobila streamingmarknaden. Den kommer inte heller göra någon utredning på aspekter så som färgskärmar, batteritid och inbyggda kameror. 4

11 Teori Begrepp Teknik Två grundläggande förutsättningar för att streaming med rörliga bilder ska fungera är att man har en mobiltelefon som klara att spela upp material och att man har en uppkoppling som klarar av datatrafiken. Ända sedan år 1998 när WAP (Wireless Application Protocol) om ut på marknaden, har man som användare, haft möjlighet att vara uppkopplad mot Internet via mobilen. vi När GPRS (General Packet Radio Services), infördes år 2000, gav det möjlighet till att vara uppkopplad hela tiden, men bara betala för den mängd data man skickade eller tog emot. vii 3G-tekniken lanserades i Sverige under år 2003, men blev ingen direkt succé. Två år senare presenterar Post och Telestyrelsen siffror som visade att endast 10 % av 2005 års sålda mobiltelefoner var 3G-mobiler. Det tog ytterligare tre år innan man, i maj år 2008, kunde konstatera att det fler 3G-telefoner än GSM-telefoner, då 3G-telefonerna stod för 52% av försäljningen. viii Under årens lopp har även 3G-nätet byggts ut, idag säger operatören Tre att de har nät som täcker 97% av befolkningen. De nordiska länderna är ett bra exempel att titta på, eftersom de alla ligger bra till i utvecklingen. ix Enligt siffror från den norska mobiloperatören Netcom, ger deras 3G-nät täckning för 78% av befolkningen och de levererar EDGE (Enhanced Data rates for GSM Evolution) till 95%. Även HSDPA-sändningarna, (High Speed Downlink Packet Access) beräknas komma igång under år I Danmark förser operatören Tre, 93,3% av befolkningen med 3G-täckning och 86% med s.k. turbo3g. I Finland redovisar kommunikationsministeriet, år 2006, att 3G-nätet finns tillgängligt i 81 kommuner vilket är ungefär hälften av hushållen. Med 3G-nätet kom också 3G-mobilerna, vilka idag säljer mer än GSM-mobilerna. Det finns möjlighet till den uppkoppling som krävs, mobiltelefonerna har inbyggda kameror och färgskärmar, det vill säga, tekniken för att streaming i mobilen finns, men ännu är intresset inte nog stort för att aktörerna ska våga satsa fullt ut. 5

12 Teori Figur 1: Försäljningen av mobiltelefoner i Sverige. Källa: MobilTelebranschen Figur 2: Kort teknikhistorik. Källa: Mobilen 50 år, Mörner E. mobil.se, Hörnfeldt E. Tre. 6

13 Teori Utsändning Det finns gräns vid 100 Kb på uppkoppling, för att man ska kunna streama material. Ljud är möjligt att streama via GPRS, men det handlar om vilken kvalitet man vill ha på materialet. För att streaming ska bli en tjänst man kan ta betalt för krävs en viss kvalitet, så en 3G-telefon är en grundläggande faktor för att se på rörliga bilder. Med 3G menar man främst överföringssystemet UMTS, (Universal Mobile Telecommunications System) där man kan komma upp i en hastighet av 2 Mbit/s nedströms. x UMTS bygger på GSM och använder sig av WCDMA-tekniken (Wide Code Division Multiple Access). xi På hösten år 2006 började mobiloperatören Tre att leverera hastigheter upp till 3,6 Mbit/s nedströms. Det åstadkom de genom att använda sig av systemet HSDPA, även kallat turbo-3g. Efter en uppgradering under år 2007 kan en hastighet upptill 7,2 Mbit/s erbjudas. xii När hastigheterna blir högre, ökar utbudet av tjänster. Mobil-TV är en av tjänsterna som är aktuella. Mobiloperatörerna erbjuder idag mobil-tv via 3G-nätet. Vilket innebär att man kan se på vissa kanaler i mobiltelefonen, så länge man har 3G-täckning. Än så länge är det endast unicast som fungerar, men med MBMS, (Multimedia Broadcast Multicast Service) ska man även möjliggöra multicasting via 3G-nätet. xiii Det finns även planer på att utnyttja det digitala marknätet för sändning med DVB-H, (Digital video broadcasting handheld). Till skillnad från MBMS, är datatrafiken skild från telefontrafiken, men det krävs utbyggnad av det digitala marknätet för att det ska fungera. DVB-H har redan testats i Stockholm under år , xiv men är ännu inte tillgänglig för allmänheten. Det pågår konkurrens mellan de två teknikerna, eftersom det ännu inte finns någon given standard. Nokia främjar DVB-H-tekniken, medan Ericsson har stått bakom MBMS. I mars år 2008 sade Viviane Reding, EU-kommissionär för informationssamhället och medierna,: EU ger sitt stöd åt DVB-H som förstahandsval för markbunden mobil-tv. Terminalparker När man ska sända streamat material till en mobiltelefon, måste man ta hänsyn till vilka tekniska förutsättningar mottagaren har; egenskaper som skärmstorlek, antal färger skärmen klarar och vilken mjukvara mobiltelefonen har. Mobiloperatörer köper ofta in större mängder mobiltelefoner, direkt från mobiltelefontillverkarna och i gengäld kan de vara med att påverka vilket innehåll mobiltelefonen ska ha. De kan lägga till eller ta bort inställningar och mjukvara, för att det ska passa deras tjänster. Dessutom kan mobiloperatörerna även ha samarbeten med andra aktörer och då måste deras mobiltelefoner klara av just deras material. Detta innebär att man som operatör kan 7

14 Teori begränsa sina kunder med de tekniska förutsättningarna, till exempel till att använda just de tjänster som de utvecklar. xv Flera av mobiloperatörerna levererar sina mobiltelefoner med förprogrammerade webbportaler. Ofta finns det en knapp eller ikon i menyn som gör det enkelt för användaren att komma ut på portalen. I dessa portaler presenterar operatörerna tjänster som nyhetessajter, väder, spel och liknande. Eftersom dessa tjänster och mobiltelefonerna är utvalda av operatörerna kan de på ett enkelt sätt se till att tjänsterna fungerar som de ska. Detta gör det enkelt för användaren att börjar surfa med mobiltelefonen. xvi Kodning av olika format Om man vill sända ut material till mobiltelefoner finns det olika kodningstekniker. På svenska marknaden idag, släpper varje mobiltillverkare flera olika modeller som klarar av olika sorters kodningar. Vilket innebär att om man vill nå ut med streamat material till många mobiltelefoner, behöver man koda sitt material i flera olika versioner. När det gäller skärmstorlek är det vanligaste skärmarna 144x176 pixel eller 240x320 pixel, om man bortser från iphone och större smartphones. Figur 3: De vanligaste skärmstorlekarna på 3G-mobiltelefoner, bortsett från Smartphones. David Karlsson, CTO Digital Media på Qbrick, säger att med 6-7 olika format, i olika kombinationer, kan man nå ut till de allra flesta 3G-mobiltelefoner i Sverige. David förklarar även att man kan dela upp formaten till olika containrar. Innehållet i varje container kan man kombinera på olika sätt för att det ska passa en viss mobiltelefon. 8

15 Teori 3GP/MP4 som är några av de vanligaste containrarna, kan innehålla: Komprimering för bild Komprimering för ljud H.263 AAC H.264 (MPEG 4 Part 10) AMR MP4 HE-AAC För Windows Mobile Phones används oftast WMV (ASF): Komprimering för bild Komprimering för ljud WMV v8 WMA v9 WMV v9 HE-AAC Flash spås att ha en god framtid och innehåller: Komprimering för bild Komprimering för ljud Spark MP3 On2VP6 AAC H.264 HE-AAC Ett exempel, för en SonyEricsson W910i som är köpt av operatören 3. Om vi vill visa rörliga bilder kan vi använda format som WMV, MP4, H.263 eller H.264. Till ljudet kan vi bland annat använda WMA eller AMR. Om vi använder oss av 3GP-containern kan vi till exempel kombinera MP4 för bilderna och AMR för ljudet. Tekniken som används i Sverige, Danmark, Norge och Finland är ungefär den samma. Däremot skiljer sig länderna i hur många olika format man behöver göra för att nå ut till så stor del av befolkningen som möjligt. Niclas Granholm från Ericsson, berättar att i Norge har operatörerna och mobiltelefontillverkarna att närmare samarbete. Det resulterar i att man som innehållsleverantör eller distributör inte behöver koda i lika många olika format för att nå ut till en stor del av befolkningen. Figur 4: Sonyericsson W910i För att göra det enklare för distributörer finns det företag som t.ex. Mobizoft som tillhandahåller information om olika mobiltelefonernas inställningar och tekniska förutsättningar. De har en databas som innehåller informationen om tal mobiltelefoner, vilket gör att man på ett enkelt sätt kan använda just det format som passar din mobiltelefon bäst. 9

16 Teori Som leverantör av streamingtjänster till mobilen, kan man även välja att göra en embedded (inbäddad) mediaspelare på sin hemsida. På det sättet behöver man som leverantör inte koda sitt material i flera olika format, men istället blir man beroende av att användaren har en webbläsare som klarar av att visa sidan. 10

17 Teori Mobile Network Operators (MNO) FINLAND Operatör Elisa Ålandsmobiltelefoni Sonera DNA Finland Data 3G-data GPRS, 3G-data 3G-data GPRS, 3G-data Nät UMTS GSM, UMTS GSM, UMTS GSM, UMTS xvii NORGE Operatör Mobile Norway NetCom Telenor Data GPRS 3G-data 3G-data Nät GSM UMTS UMTS xviii DANMARK Operatör Tre Sonofon TDC Mobil Telia Data 3G-data GPRS 3G-data GPRS, 3G-data Nät UMTS GSM UMTS GSM, UMTS xix SVERIGE Operatör TeliaSonera Tele2 Telenor Tre Data GPRS, 3G-data GPRS, 3G-data GPRS, 3G-data 3G-data Nät GSM, UMTS (delar med Tele2) GSM, UMTS (delar med TeliaSonera) GSM, UMTS UMTS Som visas ovan, ser de mobiltelefonnäten ganska lika ut i Finland, Norge, Danmark och Sverige. Alla länderna har flera operatörer som äger ett UMTS-nätverk. Förutom dessa operatörer med egna nät, finns det ett antal virtuella operatörer (Virtual operators, VO) som hyr in sig de nät, men erbjuder egna tjänster och priser. xx Exempel på VO i Sverige är Halebop och Glocalnet. 11

18 Teori Mobilmarknaden Innehållstjänster Man kan med en förenklad uppdelning beskriva de mobila innehållstjänsterna i tre grupper; nyttotjänster, nöjestjänster och företagstjänster. Nyttotjänsterna kan t.ex. vara att se på nyheter, väder, kartor, tidtabeller, nummerupplysning eller använda banktjänster. Nöjestjänsterna är spel, horoskop, communities, bilder, musik, musikvideor, videoklipp och så vidare. För företag kan tjänster som , ha tillgång till bokningssystem, ha koll på lagersaldon eller sjukvård i hemmet erbjudas. xxi Varav nyttotjänsterna och nöjestjänsterna är de som har flest möjligheter när det gäller streaming. Det är ingen större skillnad mellan utbudet av mobila innehållstjänster som erbjuds i Sverige, Norge, Danmark och Finland, men populariteten skiljer sig. I Norge används streamingtjänsterna mest till underhållning och även Mobil-TV, inklusive nyheter. xxii I Sverige har organisationen Morgan gjort en undersökning hos tjejer och killar mellan år och bland annat frågat vilka mobila innehållstjänster som de använder. Flertalet talade om nyttotjänster kopplade till nöjestjänster. T.ex. att kunna kolla vad som gick på bio, kunna betala bilparkering eller bussbiljett med mobiltelefonen. Det var delade åsikter om mobil-tv, en del tyckte att det lät spännande, andra var inte alls intresserade av den tjänsten. I Finland är de mest inhemska innehållsleverantörer, men hos de finska ungdomarna är det populärt att använda mobiltelefonen till communities som t.ex. Habbo. Danmark är ett litet land med en liten marknad och har därför inte lika stort utbud på mobila innehållstjänster, men mobiloperatörerna erbjuder dem samma. xxiii Enligt en undersökning av Stelacon år 2004, krävs det att tjänsterna är enkla att använda, att det visar att de är anpassade för varje mobiltelefon och att de visar tydligt vad det kommer att kosta, för att de ska bli populära. När det gäller innehållstjänster som även finns via andra kanaler som TV eller webben, har de intervjuade personerna stark förespråkat att alla hemsidor och användargränssnitt ska vara anpassade för en mobiltelefon. Det ska inte vara en förminskad version av det man kan se på webben via en dator. Qbrick jobbar bland annat med att konvertera filmer gjorda för större skärmar, till en upplösning som passar en mobiltelefon. Men det handlar även om användargränssnitt och t.ex. mängden text ska anpassas för att användas på en mobiltelefon, både för att läsa och att skriva. Mobiforge är en sajt (tidigare känt som dev.mobi) som bland annat fungerar som ett community för utvecklare och som vägledning om hur man utvecklar sidor anpassade för en mobiltelefon. De har även tagit fram ett toppdomännamn.mobi, som garanterar att innehållet fungerar och är anpassat efter att ses på en mobiltelefon. 12

19 Teori Betalning Enligt Stelacons rapport 2004, finns det tre olika betalmodeller som används idag när det gäller mobila innehållstjänster. Pay per unit (betala per enhet) Oftast innebär det att man får ladda hem en tjänst och därefter kan man använda den flera gånger, t.ex. ett videoklipp eller ett spel. Pay per view (betala per för det du ser) Innehållet kan t.ex. streamas till användare och därmed sparas inget på mobiltelefonen. Om man vill använda tjänsten igen får man betala en gång till. Prenumeration Som användare betalar man en fast kostnad per vecka/dag/månad osv. och kan sedan använda tjänsten/tjänsterna hur mycket man vill under den tiden. Det handlar ofta om tjänster som uppdateras kontinuerligt som nyheter, väder eller sport. I Norge fungerar det på liknande sätt. Kenneth Wagenius på Qbrick i Olso berättar att betalningslösningarna varierar, men flera av de största mobiloperatörerna erbjuder sina kunder CPA-stream, vilket innebär att som användare behöver du inte betala någon rörlig kostnad för datatrafiken, men för själva streamingtjänsten betalar användaren antingen med en prenumeration eller pay per view. De använder också premium SMS och då måste man betala för datatrafiken. Kenneth berättar också att de flesta abonnemangen har ett tak för hur mycket datatrafik man som användare kan bli debiterad för. Det finns även innehållsleverantörer som vänder sig till en målgrupp som inte är köpstark, men villiga att testa på nya tjänster så som ungdomar. De är tvungna att erbjuda sina tjänster gratis och finansiera sig på annat sätt än att ta betala av slutanvändaren. xxiv Intäkterna från en mobilinnehållstjänst ska fördelas på de olika aktörerna. Det finns olika uppgörelser mellan de olika aktörerna. Enligt Stelacon finns det tre modeller som används mest. Revenue sharing (intäktsdelning) Intäkten delas procentuellt mellan de som varit inblandade i affären. Pay per download (Betalt per nedladdning) Innehållsleverantören får betalt för varje nedladdning/användning av tjänsten. Oftast handlar det om att de får ett fast pris varje gång tjänsten används. Rättigheter En operatör kan köpa upp rättigheterna till en tjänst och äger sedan tjänsten. 13

20 Teori Kenneth Wagenius säger att det är ett problem att få pengarna att räcka till alla aktörer som behövs för att leverera en tjänst. Till exempel, om användaren köper en tjänst för 20 kr. Dessa pengar ska sedan delas upp mellan alla aktörer som varit med att förmedlat tjänsten, d.v.s. operatören, leverantören, den som sköter betalningen och de som varit med och utvecklat tjänsten. IPX Premium SMS har varit ett vanligt sätt att ta betalt för tjänster i mobilen. Det innebär att man, förutom den vanliga SMS-taxan, betalar extra för tjänsten man köper. Internet Payment exchange (IPX) är utvecklat av Ericsson och fungerar som en mellanhand mellan innehållsleverantör och operatörer. Det är ett betalsystem som gör det enklare för innehållsleverantörer att ta betalt för sina tjänster. Innehållsleverantörerna betalar Ericsson för att använda IPX och i gengäld tar Ericsson hand om betalningen för innehållsleverantörens tjänst av slutanvändaren. Det underlättar för innehållsleverantören på det sättet att de t.ex. inte behöver skriva avtal med alla olika mobiloperatörer. xxv Figur 5: Värdekedja med IPX. Källa: Niclas Granholm Vilket sätt man än betalar med, tjänar mobiloperatörerna på att deras kunder använder mobiltelefonen. Om kunden betalar genom ett premium SMS tar mobiloperatören oftast en vanlig SMS-taxa. Om kunden prenumererar på en tjänst, betalar de fortfarande för datatrafiken som de skickar eller tar emot. Det kan vara en utgift kunderna glömmer bort. Flat rate-abonnemang har blivit ett vanligt sätt för användare att betala för sin datatrafik. Det innebär i det här fallet att mobiloperatörerna tar ett fast pris, oftast per månad eller dag, för all datatrafik som användaren skickar och tar emot. xxvi 14

21 Teori Organisationer Trots att det finns lösningar som gör det enklare att nå ut till mobiltelefonanvändarna, är mobilmarknaden komplicerad. Därför finns det ett antal organisationer som jobbar för att ta fram standardiseringar. Bland dem finns The 3rd Genarations Partnership Project (3GPP) som startades år Det är ett samarbete mellan stora Telecomorganisationer och företag från hela världen. Europa representeras av European Telecommunications Standards Institute (ETSI). 3GPP har bland annat definierat 3GPcontainern. xxvii I Sverige finns branschorganisationen Morgan som består av drygt 60 företag som på ett eller annat sätt är verksamma i den mobilbranschen. Det fungerar som ett kontaktnät för olika aktörer och har bland annat kommit överens om gemensamma regler, Code of Conduct för mobila innehållstjänster. Därtill finns även MobilTelebranschen som också är en branschorganisation som jobbar för att underlätta arbetet för distributörer, leverantörer och återförsäljare. Nationellt sett finns även Open Mobile Alliance (OMA) med runt 200 företag inom Telecom- och IT-branschen. Marknadsregler I Sverige har organisationen Morgan tagit fram regler för mobila premiumtjänster (Code of conduct). Code of conduct behandlar generella regler som t.ex. att en tjänsteleverantör - måste ha bevis på att en beställning har gjorts. - bara får ett försök att ta betalt av en kund. - ska ta betalt i samband med beställning eller leverans av tjänsten och inte vid ett senare tillfälle. - måste erbjuda sina användare en kundtjänst med vissa öppettider och svensktalande support. Code of Conduct-reglerna är inte lagstiftad, utan träder i kraft genom operatörernas avtal och de gäller för alla som gör affärer med denna typ av medium. xxviii De har även regler för marknadsföring av tjänster som Etiska Rådet för Betalteletjänster (ERB) har tagit fram. Dessa affärsetiska regler talar om hur man som tjänsteleverantör får marknadsföra sig och gäller för alla medlemmar i organisationen Morgan. Det är regler som till exempel säger, att priset ska vara tydligt och visas horisontellt och att det alltid är tjänsteleverantörens ansvar att innehållet följer dessa regler. Idag är det ett begränsat utbud på live-sändningar via Mobil-TV i Sverige. Däremot finns flera kanaler som sänder TV-program, men det är inte samma TV-tablå som till en vanlig TV. T.ex. på kanal 5 kan man se på deras egna inspelningar som Fredrik och Filip, men man kan inte se på Desperate Housewives. Det beror på rättigheterna när de 15

22 Teori köper in program från andra bolag. De köper hittills bara rätten att sända ut programmet i TV, däremot deras egna produktioner bestämmer de själva över. I Danmark fungerar det inte på samma sätt. Där äger kanalerna sina program på ett annat sätt och har samma rättigheter att sända ut i mobiler som på TV. Dessutom kan man se en del program live, till exempel nyheter från DR, men även från SVT 1 och SVT 2. Detta gör att det finns ett större intresse att använda sig av mobil-tv i Danmark än i Sverige. Det är alltid innehållsleverantören som är ansvarig för innehållet. Vilket innebär att det är de som ska ha kontakt med upphovsrättsorganisationen som STIM (Svenska tonsättares internationella musikbyrå), copyswed m.fl.. Det är även deras skyldighet att se till att innehållet är lagligt. Däremot finns det företag som t.ex. Bambuser i en sorts gråzon, på liknande sätt som Youtube, eftersom de tillhandahåller en tjänst som gör att deras användare kan lägga upp och göra egna inspelningar och då är det användaren som står ansvarig för innehållet. xxix För tillfället behöver man inte betala någon TV-avgift för att titta på mobil-tv i Sverige. Dock behöver innehållsleverantörerna betala en licensavgift till STIM och de lyder under samma regler som för Internet. Musikmängd (tillgänglig på hemsidan) Möjliga samtidiga lyssnare min 400 kr/mån min 1000 kr/mån 1-2 tim 1500 kr/mån 2-6 tim 2000 kr/mån 6-12 tim 3000 kr/mån Figur 6: STIM s betalningstabell för Internet och mobil, streaming bildproduktioner. Källa: STIM 16