mobil.nyheter.se? Oscar Westlund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "mobil.nyheter.se? Oscar Westlund"

Transkript

1 mobil.nyheter.se? mobil.nyheter.se? Oscar Westlund N är mobiltelefonens spridning tog fart bland svenskarna under mitten av nittiotalet anammades den i syfte att användas som ett interpersonellt kommunikationsmedium genom röstsamtal. Efterhand har mobilen kompletterats med SMS, MMS, e-post och chatt. Teknologisk innovation har sedan millennieskiftet möjliggjort för mobiltelefonen att bli ett multimedium som i dagsläget snarast kan liknas vid en personlig och allestädes närvarande schweizisk armékniv. Bland mobilens multimediefunktioner finner vi video, musik, foto, GPS och inte minst åtkomst till Internet. Även om teknologisk utveckling av mobilens funktioner kan stimulera adoption och användning av Internet och nyheter i mobilen kan teknologin inte betraktas som en determinerande faktor. Flertalet studier har visat att adoption och användning av internetrelaterade tjänster i mobilen är tämligen begränsat (Wilson 2006, Church, Smyth, Cotter and Bradley, Bohlin & Westlund,, Westlund, a). Utifrån en omfattande analys av mobilt Internet på uppdrag av EUkommissionen rapporterar Feijóo et al. att det är ett kraftigt gap mellan innehav och användning (2009). Det tycks framför allt vara i Japan och Sydkorea som användningen av Internetrelaterade tjänster och innehåll fått en bred spridning (Ito et al 2005, World Association of Newspapers, NTT DoCoMo, ). Denna artikel syftar till att studera förändringar över tid vad gäller just användning av nyheter med mobilen. 1 Det står klart att användningen av nyheter i mobilen på ett allmänt plan är begränsad, precis som att alla funktioner i den schweiziska armékniven inte heller används av alla. Däremot kan vissa funktioner passa för specifika grupper, och för specifika situationer och ändamål. Forskning om utvecklingen av mobilen som nyhetsmedium är i högsta grad del central för vår förståelse om det skifte från tryckt till digitala medier som sker när det gäller det svenska nyhetsmedielandskapet (se Mathias Färdighs och Oscar Westlunds kapitel i denna volym). I enlighet med Rogers (2003) diffusionsteori kan vi se att anammandet av nyheter i mobilen leds av innovatörer och tidiga accepterare, vilka återfinns bland specifika grupper. I föregående SOM-bok presenterades fyra dimensioner som urskiljer tidiga anammare från övriga samhällsgrupper; socio-demografi, nyhetsorientering, livsstil och teknikorientering (Westlund, b). I det följande är avsikten att göra en uppföljande analys vad avser användning av nyheter i mobilen kring dessa fyra dimensioner för år, men vi skall först studera spridningen av mobilt Internet bland svenskarna över tid. 407

2 Oscar Westlund Förändringar över tid i användning av mobilt Internet I de nationella SOM-undersökningarna har svenskarna tillfrågats om de använder Internet med mobilen år 2003 samt åren 2006 till. Frågan ingår i ett större batteri om frågor kring ny teknik och särskilt olika funktioner hos en mobil. Från tabell 1 framgår regelbundenheten i användning bland allmänheten (svenskar i åldern år) samt olika grupper. År 2003 var det 6 procent av allmänheten som tog del av Internet med mobilen någon gång i månaden eller oftare, en siffra som år har ökat till 20 procent. Det är i tabellen framträdande dels att antalet användare ökat över tid, dels att regelbundenheten i användningen har ökat. Tabell 1 Användning av mobilt internet bland olika grupper (procent) Varje månad Varje vecka Dagligen Antal svar Alla Kön Man Kvinna Ålder år år år år år år Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Betalform Privat kontantkort Privat abonnemang I tjänsten Källa: Riks-SOM undersökningen 2003 samt Antal svar: antalet svar varierar mellan de olika frågorna och åren. Det angivna antalet avser det lägsta antalet svar för respektive fråga och år. Kommentar: Med allmänheten avses samtliga svenskar i åldern år. Mobilfrågans formulering är Hur ofta brukar du använda din mobil till följande och svarsalternativet använda internet innehåller en rad alternativ av för olika frekvenser. 408

3 mobil.nyheter.se? Vad gäller användning hos olika grupper har det över tid blivit allt tydligare att män i högre utsträckning än kvinnor anammat mobilen som internetredskap. År nyttjar var tredje man mobilen för Internet, vilket är dubbelt så många som bland kvinnor. Under hela tidsperioden har svenskar i åldern år skiljt ut sig genom en högre användning än övriga åldersgrupper. Fram till och med 2006 var den dagliga användningen mycket begränsad, men har sedan ökat markant. Det kan vidare noteras att mellan år och ökade andelen användare inom åldersgruppen år från 16 till 24 procent, och att det i synnerhet är i den dagliga användningen det skett en uppgång. När det kommer till användning beroende på utbildningsnivå visar resultaten att användningen är tämligen jämnt fördelad bland olika grupper och över tid, med undantag för de lågutbildade, bland vilka användningen är mer begränsad. Användningsmönster skiljer sig också mellan olika grupper vad avser betalform. Abonnemangsinnehavare, särskilt personer med företagsabonnemang, använder mobilt Internet i klart större utsträckning än kontantkortsinnehavare. En slutsats är att användningen av Internet i mobilen har ökat väsentligt den senaste femårsperioden, i synnerhet bland män, åringar samt abonnemangsinnehavare. Vad är det då svenskarna använder för internetrelaterade tjänster och funktioner med sina mobiler? Från tidigare studier kan det konstateras att svenskarna framförallt använder mobilen till e-post, söka information samt ta del av nyheter (Westlund & Bohlin, ). Från års SOM-mätning framgår att 12 procent av svenska befolkningen använder e-post med mobilen någon gång i månaden, medan motsvarande användning av nyheter landar på 11 procent. Förändringsmönster i nyhetsanvändningen När frågan om användning av nyheter i mobilen ställdes första gången år 2005 var det sju procent bland allmänheten som överhuvudtaget använde mobilen som nyhetsmedium hade andelen ökat till tio procent, och under följande år har andelen stabiliserats kring denna nivå. Det är först vid en närmare granskning av användningen bland specifika grupper som vi kan skönja förändringstendenser. Såväl bland män som personer i åldern år sker det en ökning i daglig användning, medan andelen veckovisa användare har sjunkit något. Vad gäller utbildningsnivå kvarstår föregående års mönster; de lågutbildade är de minst regelbundna användarna, och särskiljer sig därmed från medellåg-, medelhög- och högutbildade. Användning av nyheter i mobilen skiljer sig också beroende på betalningsform; kontantkortsanvändarna använder nyheter i mobilen mer sällan än de övriga grupperna. Det förklaras av att mobiler som säljs med kontantkort vanligen är mindre avancerade, samt att dess användare är mer priskänsliga. Resultaten i tabell 2 visar att det i synnerhet är bland personer med företagsabonnemang som den regelbundna användningen ökat under tidsperioden. År är andelen användare i 409

4 Oscar Westlund denna grupp 23 procent, bland vilka fem procent är dagliga användare. Det är i synnerhet den dagliga användningen som ökat i denna grupp under senare år, vilket kan förklaras av att de inte upplever samma osäkerhet kring kostnaderna som övriga grupper (Westlund ). Tabell 2 Användning av nyheter i mobilen bland olika grupper (procent) Varje månad Varje vecka Dagligen Antal svar Allmänheten Kön Man Kvinna Ålder år år år år år år Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Betalform Privat kontantkort Privat abonnemang I tjänsten Källa: Riks-SOM undersökningen Antal svar: antalet svar varierar mellan de olika frågorna och åren. Det angivna antalet avser det lägsta antalet svar för respektive fråga och år. Kommentar: Med allmänheten avses samtliga svenskar i åldern år. Mobilfrågans formulering är Hur ofta brukar du använda din mobil till följande och svarsalternativet använda nyhetstjänster innehåller en rad alternativ av för olika frekvenser. Liksom föregående års analys av nyheter i mobilen (Westlund, ), kan vi dra slutsatsen att användningens utbredning överlag är begränsad, samtidigt som regelbundenheten i användningen ökar bland de faktiska användarna. Också användning 410

5 mobil.nyheter.se? av nyheter i mobilen är vanligast, om än i begränsad omfattning, bland män, abonnemangsinnehavare och personer inom åldern år. De allmänna nyhetsvanornas betydelse Det har konstaterats att användning av nyheter i mobilen är högre bland personer som har en digital orientering i sin nyhetsanvändning. Mer specifikt kan sägas att användning av nyheter i mobilen är mer vanligt bland regelbundna nättidningsanvändare, i synnerhet vad gäller kvällspress på nätet. Likaså är användning av nyheter i mobilen mer utbredd bland regelbundna gratistidningsläsare, medan det tvärtom är mindre förekommande bland personer som regelbundet tar del av dagstidningar i pappersform (Westlund, ). Dessa resultat har därmed inte givit stöd för den hypotes som bekräftats i många äldre studier, nämligen att en omfattande användning av nyheter i ett nyhetsmedium innebär omfattande exponering för nyheter också i andra medier (se t ex Weibull, 1983:332ff). En förklaring till att hypotesen inte bekräftas vad gäller nyheter i mobilen handlar om att storkonsumenter av nyheter i pappersform (samt tv och radio) företrädelsevis är äldre personer med väl inarbetade medievanor, vanor som vanligen exkluderar digitala nyhetsmedier. Det hör också samman med att i dagens mångfacetterade medielandskap är fragmentering ett utmärkande drag för medieanvändningen (Hadenius, Weibull och Wadbring, ). Dessa resultat ger emellertid anledning till fortsatt analys av de regelbundna nätoch gratistidningsanvändare utifrån hur situationen utvecklats år i jämförelse med. Resultaten i figur 1 illustrerar användningen av nyheter i mobilen bland regelbundna användare gratistidningar, samt regelbundna användare av morgon- och kvällstidning i både papper och på nät. Under har andelen användare av nyheter i mobilen minskat något bland regelbundna användare av morgon- och gratistidningar i pappersform. Nedgången i användning av nyheter i mobilen bland de regelbundna gratistidningsläsarna kan delvis förstås utifrån den något förändrade sammansättningen hos gruppen gratistidningsläsare och då främst en konsekvens av nedläggningen av punkt.se under våren. År var det framförallt regelbundna besökare av kvällspressens nättidningar som nyttjade sin mobil för nyheter. Då var det drygt en av fyra som gjorde så, och resultaten för år visar att situationen i princip är oförändrad. Bland de regelbundna användarna av morgontidningar däremot har det skett en stadig ökning, i synnerhet av dagliganvändare. Med en ökning på fem procentenheter har andelen ökat till 23 procent, och är därmed i princip lika stor som andelen regelbundna besökare av kvällspressens nättidningar. En möjlig förklaring till ökningen kan vara att morgontidningar satsat på utveckling av innehåll och tjänster för den mobila kanalen under tidsperioden mellan de två undersökningar. En annan möjlig förklaring är att gruppernas sammansättning har förändrats; de yngre har i ökande grad lämnat papperstidningarna och samtidigt har de digitala 411

6 Oscar Westlund kvällstidningarna fått en bredare publik, vilket kan ha påverkat intresset för nyheter i mobilen. Figur 1 Användning av nyheter i mobilen bland olika grupper av högfrekventa användare av andra nyhetsmedier - (procent) Morgontidningsnyheter på papper Kvällstidningsnyheter på papper Gratisstidningsnyheter Morgontidningsnyheter på internet Kvällstidningsnyheter på internet Varje månad Varje vecka Dagligen Källa: Den nationella SOM-undersökningen och Antal svar: morgontidningsnyheter på papper: 1143 () och 1221 (), morgontidningsnyheter på internet 150 () och 233 (), kvällstidningsnyheter på papper 133 () och 153 (), kvällstidningsnyheter på internet 223 () och 246 (), gratistidningsnyheter 168 () och 142 () Kommentar: med användning av gratistidning och morgontidning (papper & internet) avses minst fem dagar i veckan och för kvällstidningsläsning (papper & internet) avses minst sex dagar i veckan. Det innebär att skillnaderna för kvällspressens användare kan förmodas vara något förstärkta. Mobilfrågans formulering är Hur ofta brukar du använda din mobil till följande och svarsalternativet använda nyhetstjänster innehåller en rad alternativ av för olika frekvenser. Att frekventa nätnyhetsanvändare i större utsträckning än andra tar del av nyheter i mobilen kan förklaras av att de har utvecklat både en kompetens och ett behov för uppdaterad och interaktiv nyhetskonsumtion. Vad gäller den omfattande användningen bland högfrekventa läsare av gratistidningar förklaras det dels av att de till stor del består av ungdomar och unga vuxna, dels av att de är kollektivresenärer som skaffat sig för vana att uppdatera sig om nyhetsflödet på resande fot. Att frekventa papperstidningsläsare använder mobilen mindre för nyheter hör samman med 412

7 mobil.nyheter.se? att vi bland dessa finner vi en stor andel äldre, vilka vanligen är mer orienterade mot traditionella nyhetsmedier. Mobilens roll i den aktiva livsstilen Enligt Weibull finns tre övergripande förklaringsfaktorer till människors nyhetsanvändning; samhällssituationen, individens sociala situation och mediesituationen (Weibull 1985). Vad gäller de första faktorerna kan vi konstatera att svenskarnas arbetssituation sedan åttiotalet blivit mer flexibel, och att tiden för mediekonsumtion har blivit mer utspridd över tid och rum. Sammansättningen i svenska hushåll har förändrats; andelen ensamhushåll har ökat. Detta hänger samman med att övergångarna mellan olika faser i livet förskjutits; svenskarna bildar numera familj i ett senare skede. Det kan sägas ha skett en individualisering av svenskar, såväl i värderingar som i medieanvändning (Bergström 2005, Ahrne et al ). Man kan också tala om en ökad rörlighet p.g.a. den långtgående urbanisering som skett under 1900-talet, men också p.g.a. att människor förflyttar sig längre sträckor inom såväl yrkes- som privatliv. När det kommer till mediesituationen kan det konstateras att traditionella nyhetsmedier och internet för många utgör basen för nyheter vid specifika platser som hemmet och arbetsplatsen. Dessa nyhetsmedier har väl etablerade rums- och tidsstrukturer i vardagen. Exempelvis levereras den prenumererade morgontidningen gårdagens nyheter till hemmets dörr lagom till frukost, och läses av tradition också vanligen vid denna tidpunkt. Användningen av ett individualiserat nyhetsmedium som mobilen är mindre knuten till specifika tider och rum, och kan därför förmodas passa för människor i rörelse (Andersson, 2006). I det följande presenteras en analys av de två livsstilar som visade sig ha störst betydelse i föregående års undersökning: en allmän rörlighet och en knuten till arbete (Westlund, b). Med allmän rörlighet avses aktiviteter som innebär att man lämnat hemmets domän och dess tillgång till olika nyhetsmedier, och kan ha ett behov av att nyttja mobilen för nyheter. Från Tabell 3 ser vi att i jämförelse med allmänheten så är användning av nyheter i mobilen år klart vanligare bland dem som ofta äter snabbmat, samt går på restaurang/bar/pub på kvällstid. Bland dem som gör så minst någon gång i veckan är andelen veckovisa användare av nyheter i mobilen nio procent, jämfört med två procent bland dem som aldrig gör så. Vad gäller betydelsen av att ägna sig åt aktiviteter utanför hemmet på kvällstid så har den skillnad som funnits fram till nu utjämnats. 413

8 Oscar Westlund Tabell 3 Andel användare av nyheter i mobilen åtminstone någon gång per vecka efter hur ofta man utöver olika aktiviteter (procent) Aldrig Varje månad Varje vecka Gått på restaurang/bar/pub på kvällstid Ätit snabbmat (hamburgare/ pizza/kebab) Varit upptagen kvällstid med aktiviteter/ärenden utanför hemmet Arbetat övertid Rest i tjänsten x x x Antal svar Källa: De nationella SOM-undersökningarna Antal svar: antalet svar varierar mellan de olika frågorna och åren. Det angivna antalet avser intervallet mellan det lägsta och högsta antalet svar för samtliga frågor för respektive år. Kommentar: med andel användare av nyheter i mobilen avses dem som använder detta minst någon gång per månad. Frågan om resande i tjänst ställdes inte Mobilfrågans formulering är Hur ofta brukar du använda din mobil till följande och svarsalternativet använda nyhetstjänster innehåller en rad alternativ av för olika frekvenser. Vad gäller analysen av hur människors livsstil är knuten till arbete är det två faktorer som ställs i fokus; övertidsarbete och resande i tjänsten. Resultaten visar att nyhetsanvändning i mobilen är vanligare också bland människor där arbetet kan sägas ta en stor plats i vardagslivet. Andelen användare av nyheter i mobilen bland dem som varje vecka arbetar övertid har sjunkit från elva procent år till nio procent år, en andel som dock fortfarande är högre än 2006 års nivå. Därmed kan dess betydelse sägas ha minskat. Däremot har det skett en tämligen kraftig ökning i användning bland dem som reser i tjänsten varje vecka. År var andelen användare elva procent, vilket skall jämföras med 21 procent år. En slutsats är att den specifika gruppen av regelbundna tjänsteresenärer i relativt stor omfattning börjat integrera nyhetsanvändning via mobilen i sina vanor. Den tekniska orienteringens betydelse I förståelsen av varför människor tar del av nyheter brukar man tala om att man söker en orientering om omvärlden, utifrån ens intresse för exempelvis lokalsamhället, kultur, sport, politik eller nöje. Ett stort intresse för teknik är vanligen inte av betydelse för att man ska börja använda ett nyhetsmedium, men har visat sig vara 414

9 mobil.nyheter.se? viktigt för nyheter i mobilen eftersom detta fordrar en viss teknisk kompetens. Detta medför att somliga grupper väljer att avstå från användning, medan mer tekniskt orienterade grupper är snabbare med att anamma (Ohlsson, Westlund b). Denna tekniska orientering kan ta sig uttryck genom vilka medieteknologier en individ tagit till sig och använder. Redovisningen i Figur 2 fokuserar innehav av bredband och 3G-mobil, samt huruvida man är en regelbunden användare av Internet med datorn. Det skall noteras att innehavsfrågan för bredband avser hushållsnivå, och att de presenterade resultaten sannolikt därför är något lägre än om de skulle spegla individens eget teknikintresse till fullo. Figur 3 Användning av nyheter i mobil beroende på teknisk orientering bland olika grupper - (procent) Har bredband Regelbundna Internetanvändare Har 3G-mobil Varje månad Varje vecka Dagligen Källa: Den nationella SOM-undersökningen och Antal svar: har bredband 1194 ()och 864 (), regelbundna Internetanvändare 1050 () och 846 () har 3G-mobil 336 () och 433 (). Kommentar: med regelbundna Internetanvändare avses de som använder internet flera gånger i veckan. Med innehav av bredband avses hushållsnivå medan innehav av 3G-mobil avser individnivå. Mobilfrågans formulering är Hur ofta brukar du använda din mobil till följande och svarsalternativet använda nyhetstjänster innehåller en rad alternativ för olika frekvenser. Resultaten visar att användningen av nyheter i mobilen är högre jämfört med allmänheten vad avser samtliga tre dimensioner. Mellan och har det skett 415

10 Oscar Westlund en minskning i användning bland innehavare av bredband, men en ökning bland regelbundna Internetanvändare. Att andelen användare inte är mer utbredd i dessa grupper i jämförelse med allmänheten förklaras rimligtvis av att dessa fenomen blivit tämligen vanligt förekommande i det svenska samhället. Att ha bredband är inte något som längre skiljer ut människor intresserade av ny kommunikationsteknik (jfr Annika Bergströms artikel om hushållens teknik i denna volym). Det är sannolikt också ur detta perspektiv vi ska förstå nedgången i användning av nyheter i mobilen bland innehavare av 3G-mobiler. Ur ett tekniskt perspektiv kan 3G-mobiler sägas främja användning av nyheter. Det eftersom dessa kan nyttja den snabbare överföringshastighet som 3G erbjuder i jämförelse med GSM/ GPRS, men också eftersom de vanligen har en förbättrad användarvänlighet för sådana funktioner. Tidiga studier har visat att användning av internetrelaterade mobila tjänster är högre bland 3G-användare än GSM-användare (Kivi ). År var andelen användare av nyheter i mobilen 24 procentenheter högre än för allmänheten, vilket kan jämföras med tio procentenheter för år. Tidiga anammare av 3G-mobiler har skaffat sig dessa delvis för att kunna nyttja mobilen för internetrelaterade tjänster. I dagsläget är det nästan enbart 3G-mobiler som erbjuds till nyförsäljning, vilket innebär att alla slags användare blir innehavare av dessa, inklusive dem som inte har för avsikt att använda dessa för Internet och nyheter. mobil.framtid.nu? I jämförelse med de traditionella nyhetsmedierna är användningen av mobilen för nyheter begränsad. Samtidigt är möjligen massmediernas tid gången; istället har ett fragmentiserat mediesamhälle har vuxit fram. I detta mediesamhälle gör svenskarna individualiserade val bland ett växande smörgåsbord av nyhetsmedier. Användare av såväl nyheter och internet i mobilen återfinns särskilt bland män i åldern år, samt abonnemangsinnehavare. Även teknisk orientering och regelbunden användning av nyheter på nätet har visat sig ha en betydelsefull inverkan. Det är utifrån SOM-statistiken möjligt att göra analyser av typfallsgrupper som innehar specifika kännetecken. I sådana analyser måste man ta hänsyn till att desto fler kännetecken som används, desto lägre antal respondenter återfinns i den specifika typfallsgruppen. Med utgångspunkt i att ålder, kön och innehav av 3G visat sig ha stor betydelse i de tidigare analyserna, används de nu för en slutlig analys. Typfallsgruppen tidiga accepterare består av män år som har en 3G-mobil, eftersläntrare å andra sidan består av kvinnor i åldern 50 år och uppåt som inte har 3G-mobil. 416

11 mobil.nyheter.se? Figur 3 Användning av nyheter och Internet i mobil bland tidiga accepterare och eftersläntrare (procent) Tidiga accepterare; Internet i mobilen Tidiga accepterare; nyheter i mobilen Eftersläntrare; Internet i mobilen Eftersläntrare; nyheter i mobilen Varje månad Varje vecka Dagligen Källa: Den nationella SOM-undersökningen Antal svar: tidiga accepterare av både Internet och nyheter (169) samt eftersläntrare av både Internet och nyheter (394) Kommentar: med tidiga accepterare avses män år som har en 3G-mobil. Med eftersläntrare avses kvinnor i åldern 50 år och uppåt som inte har 3G-mobil. Figur 3 visar att 66 procent av de tidiga accepterarna använder mobilt Internet och 52 procent använder mobilen för nyheter. Även om andelen månatliga användare är hög så framgår att 20 procent av de tidiga accepterarna av mobilt Internet använder det dagligen. Bland eftersläntrarna är det endast fem procent som överhuvudtaget använder mobilt Internet, och två procent som använder nyheter i mobilen. Figuren pekar med andra ord också på det växande gap i användning mellan dessa två funktionsområden som de tidigare presenterade resultaten i denna artikel vittnat om. En möjlig tolkning är att medan de flesta användarna av Internet i mobilen under tidigare år också nyttjade mobilen för nyheter, så är detta mindre vanligt i dagsläget. En förklaring kan vara att det är andra typer av sajter som lockar i mobilen, som exempelvis sociala nätverkssajter. Att kolla meddelanden och statusuppdateringar på Facebook i mobilen kan vara en drivande faktor till användning av Internet i mobilen. I dagsläget kan sådana typer av användningsområden öka gapet mellan användningen av mobilt Internet och nyheter i mobilen. På lång sikt bidrar emel- 417

12 Oscar Westlund lertid dessa drivkrafter troligen också till att de nya användarna av mobilt Internet också upptäcker möjligheten att uppdatera sig om nyhetsflödet via mobilen. Dessa resultat och tolkningar ligger i linje med de slutsatser Bergström presenterat om Internetanvändning via datorn. Hon skriver att det framförallt är andra användningsområden än nyheter som lockar folk ut på Internet, men att nyhetssajter ändå utgör en del av det utbud man vanemässigt tar del av (Bergström, 2005). Att anammandet av nyheter i mobilen sker sakta bör förstås i ljuset av att förändringar i användarbeteenden sker sakta p.g.a. exempelvis vanor. Den betydelse spridning av touch-screen mobiler, utveckling av innehåll och tjänster specifikt för mobilen, samt utbredning av flat-rate abonnemang kommer att ha får utläsas i kommande års SOM-undersökningar. Not 1 Mobilen kan användas som nyhetsmedium på en rad olika sätt via nyhetssajter, applikationer, RSS podcasts, radio eller genom meddelanden i form av e-post, SMS och MMS. I SOM-undersökningen bes respondenterna att ta ställning till om de använder mobilen för att ta del av nyheter, vilket alltså kan innefatta samtliga olika distributionstekniker. Referenser Ahrne, Göran, Christine Roman och Mats Fransén () Det sociala landskapet en sociologisk beskrivning av Sverige från 50-tal till 90-tal. Göteborg: Korpen. Andersson, Magnus (2006) Hemmet och världen, Avhandling vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG) Bergström, Annika (2005) Nyhetsvanor.nu, Avhandling vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG) Church, Karen, Smyth, Barry, Cotter, Paul, Bradley, Keith () Mobile information access: a study of emerging search behaviour on the mobile internet, ACM Trans. Web, 1, 1, Article 4 (May ), Hadenius, Stig, Weibull, Lennart och Wadbring, Ingela () Massmedier, Ekerlids förlag Ito, Mizuko, Okabe, Daisuke & Matsuda, Misa (2005) Personal, portable, pedestrian: mobile phones in Japanese life, Cambridge, MIT Press Kivi, Antero (). Diffusion and usage of mobile browsing in Finland Paper presented at Mobile Media, 4th international CICT conference, Technical University of Denmark, Lyngby, Denmark. NTT DoCoMo () Comparison of General Outlook for Mobile Societies in China and Japan (Global Questionnaire), Mobile Society Research Institute, Tokyo Ohlsson, Jonas (). Göteborgsakademiker 2006 medieinnehav och medieanvändning bland unga högutbildade, Arbetsrapport 48, Institutionen för journalistik 418

13 mobil.nyheter.se? och mass kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Rogers, M Everett (2003) The diffusion of innovations, Free Press, New York Weibull, Lennart (1983) Tidningsläsning i Sverige. Stockholm, Publica. Weibull, Lennart (1985) Structural factors in gratifications research, i Karl-Erik, Rosengren, Lawrence A, Wenner & Palmgreen, Philip (Red) Media gratifications research. Current perspectives. Sage, London Westlund, Oscar () Internet and news in mobile devices attitudes towards adoption among young adults, I Gerard Goggin & Larissa Hjorth (red) MobileMedia, The University of Sydney, Sydney Westlund, Oscar (a) Diffusion of internet for mobile devices in Sweden, Nordic and Baltic journal of information and communications technologies (nb!ict) Volume 2, issue 1, pp Westlund, Oscar (b) En mobilt uppkopplad nyhetsgeneration?, i S Holmberg & L Weibull Nilsson (red) Skilda världar, SOM-institutet, Göteborgs universitet Westlund Oscar & Bohlin Erik () Explaining Mobile Internet Adoption and Use: Results from a National Survey in Sweden, Paper presented at the 17th Biennial ITS Conference, Montreal, Canada, June 24-27, Wilson, Jason (2006) 3G to Web 2.0? Can mobile telephony become an architecture of participation?, Convergence, Vol 12 (2), pp , Sage, London World Association of Newspapers () World Digital Media Trends, Special Report. Paris 419

14

EN MOBILT UPPKOPPLAD NYHETSGENERATION?

EN MOBILT UPPKOPPLAD NYHETSGENERATION? En mobilt uppkopplad nyhetsgeneration? EN MOBILT UPPKOPPLAD NYHETSGENERATION? Oscar Westlund Nyhetssverige är i hög grad präglat av papperstidningar och public service-kanaler i radio och tv. Emellertid

Läs mer

DE MOBILT UPPKOPPLADE SVENSKARNA

DE MOBILT UPPKOPPLADE SVENSKARNA De mobilt uppkopplade svenskarna DE MOBILT UPPKOPPLADE SVENSKARNA OSCAR WESTLUND 2009 var ett genombrottsår för mobilen som nät- och nyhetsmedium. Den dagliga användningen har bland allmänheten fördubblats,

Läs mer

MOBILTELEFONEN ETT NYHETSMEDIUM FÖR DE SÄRSKILT NYHETSINTRESSERADE?

MOBILTELEFONEN ETT NYHETSMEDIUM FÖR DE SÄRSKILT NYHETSINTRESSERADE? Mobiltelefonen ett nyhetsmedium för de särskilt nyhetsintresserade? MOBILTELEFONEN ETT NYHETSMEDIUM FÖR DE SÄRSKILT NYHETSINTRESSERADE? Oscar Westlund N yheter och mobiltelefoni är globalt spridda fenomen

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG

NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,

Läs mer

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst

Läs mer

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007

Läs mer

Olika former av medier har under lång tid utgjort en central del i svenskarnas

Olika former av medier har under lång tid utgjort en central del i svenskarnas Ständigt uppkopplad och uppdaterad Ständigt uppkopplad och uppdaterad Oscar Westlund Olika former av medier har under lång tid utgjort en central del i svenskarnas vardagsliv. Det talas om att vi lever

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD

UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast

Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast Ökande mobilkommunikation Ökande mobilkommunikation Göran Bolin Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast att ha tillgång till i Sverige. Hela 95 procent av svenskarna

Läs mer

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT

KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT Kvällstidningsläsning på papper och digitalt KVÄLLSTIDNINGSLÄSNING PÅ PAPPER OCH DIGITALT MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND F rågan om digitala mediers inverkan på traditionella medier är en angelägen

Läs mer

Dagspresskollegiet. Nyheter i mobilen: vad, var och varför? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr.

Dagspresskollegiet. Nyheter i mobilen: vad, var och varför? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 72 Nyheter i mobilen: Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Detta PM analyserar individers nyhetsanvändning

Läs mer

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET

DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning

Annika Bergström. Fortsatt ökad användning Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Från kvällspress till kvällsmedia

Från kvällspress till kvällsmedia Från kvällspress till kvällsmedia Från kvällspress till kvällsmedia Mathias A Färdigh och Oscar Westlund S edan mitten av 9-talet har Aftonbladet och Expressen försett svenska allmänheten med nyhetsuppdateringar,

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och

Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.

Läs mer

Radio kanaler, plattformar och förtroende

Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?

Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Mobiltelefonens roll i svenskarnas vardagsliv har förändrats avsevärt under senare

Mobiltelefonens roll i svenskarnas vardagsliv har förändrats avsevärt under senare Användning av mobilen för information och kommunikation Användning av mobilen för information och kommunikation Oscar Westlund Mobiltelefonens roll i svenskarnas vardagsliv har förändrats avsevärt under

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de Internetanvändningens fas II INTERNETANVÄNDNINGENS FAS II ANNIKA BERGSTRÖM Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova

Läs mer

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent) December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen

Läs mer

NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT?

NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT? Nya tidningsformer konkurrenter eller komplement? NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT? Annika Bergström OCH Ingela Wadbring N yhetsutbudet har aldrig varit så stort och mångfacetterat som

Läs mer

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil

Läs mer

NYHETSMEDIERNAS FUNKTIONER

NYHETSMEDIERNAS FUNKTIONER Nyhetsmediernas funktioner NYHETSMEDIERNAS FUNKTIONER Oscar Westlund och Gustav Ekström Dagens medielandskap är komplext, mångfacetterat och föränderligt. För den som önskar ta del av nyheter låter detta

Läs mer

NYHETSANVÄNDNING MED mobil

NYHETSANVÄNDNING MED mobil Nyhetsanvändning med mobil NYHETSANVÄNDNING MED mobil Oscar Westlund D et är nu mer än 40 år sedan de första mobilsamtalen genomfördes och vid samma tidpunkt hade också användningen av internet precis

Läs mer

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser

Läs mer

Svenskarna och internet

Svenskarna och internet Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges

Läs mer

Var det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och

Var det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och Internetval 006 för de redan frälsta Internetval 006 för de redan frälsta Annika Bergström Var det 006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och icke-användare skulle minska? Var det

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet

Läs mer

Mobila generationer. Göran Bolin

Mobila generationer. Göran Bolin Mobila generationer Mobila generationer Göran Bolin S edan 2003 har generationsanvändning av mobilen analyserats i de årliga SOMundersökningarna, främst med fokus på de generationer som är födda på 1930-,

Läs mer

MOGNANDE MOBIl MULTIMEDIA

MOGNANDE MOBIl MULTIMEDIA Mognande mobil multimedia MOGNANDE MOBIl MULTIMEDIA Oscar Westlund Utvecklingen och användningen av mobilen har genomgått en påtaglig förändring från 1990-tal till idag. Mobilen är en portabel och individuellt

Läs mer

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns

Läs mer

Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedialt sökverktyg

Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedialt sökverktyg Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedialt sökverktyg Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedialt sökverktyg Göran Bolin I dagens Sverige har i stort sett alla människor

Läs mer

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN

ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN Ökad polarisering i morgontidningsläsningen ÖKAD POLARISERING I MORGONTIDNINGSLÄSNINGEN INGELA WADBRING OCH ULRIKA HEDMAN A tt göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför

Läs mer

nyheter, bloggar och offentliga sajter.

nyheter, bloggar och offentliga sajter. Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.

Läs mer

Ökad polarisering i morgontidningsläsningen

Ökad polarisering i morgontidningsläsningen Ökad polarisering i morgontidningsläsningen Ökad polarisering i morgontidningsläsningen Ingela Wadbring och Ulrika Hedman A tt göra framtidsscenarier är svårt. Mycket svårt. Ofta görs förutsägelser inför

Läs mer

Internetbarometer 2009

Internetbarometer 2009 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2009 Den nya mediedagen 0 20 60 80 0 Television (totalt) 83 Dagstidning (totalt) Radio (totalt) 73 77 Internet 65 Bok (totalt) 36 Traditionella medier på internet Sociala

Läs mer

Skiftande mediepreferenser för annonser

Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.

Läs mer

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre

Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre Web.0 om deltagande online Web.0 om deltagande online Annika Bergström Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre fjärdedelar av den vuxna svenska befolkningen har

Läs mer

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste

Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör

Läs mer

SVENSKARS OCH INVANDRARES

SVENSKARS OCH INVANDRARES INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit

Läs mer

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar

Ingela Wadbring. Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Ingela Wadbring D et finns en stark norm som säger att det är viktigt att människor tar del av nyheter. Det är genom att hålla oss informerade om allmänna samhällsangelägenheter

Läs mer

KVÄLLSPRESSEN FRÅN ETT 360 -PERSPEKTIV I OLIKA GENERATIONER

KVÄLLSPRESSEN FRÅN ETT 360 -PERSPEKTIV I OLIKA GENERATIONER Kvällspressen från ett 360 -perspektiv i olika generationer KVÄLLSPRESSEN FRÅN ETT 360 -PERSPEKTIV I OLIKA GENERATIONER MATHIAS A. FÄRDIGH OCH OSCAR WESTLUND D en svenska kvällspressen har sedan länge

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Framtidens tidningsläsare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 43 Framtidens tidningsläsare Ulrika Andersson 2003 Framtidens tidningsläsare Vilka är framtidens

Läs mer

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Förtroendet för Arbetsförmedlingen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap

Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Lennart Weibull Tidningsläsning i Göteborgsregionen Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Regelbunden läsning av morgontidningar i Göteborgsregionen, 1998-9

Läs mer

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation

Arbetsrapport nr 7. Läsvanestudien. En tabellrapport. Rudolf Antoni och Therese Eriksson JMG. Institutionen för Journalistik och Masskommunikation JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf Antoni och Therese Eriksson Arbetsrapport nr. 7 Läsvanestudien En tabellrapport Rudolf

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag Personligt och privat i sociala medier Personligt och privat i sociala medier Annika Bergström Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både

Läs mer

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Filmvanor och -attityder 2013 Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens

Läs mer

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen

Läs mer

MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE

MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE Morgontidningens ställning bland unga högutbildade MORGONTIDNINGENS STÄLLNING BLAND UNGA HÖGUTBILDADE Jonas Ohlsson H ur ska det egentligen gå för den svenska dagspressen? Allt sedan de första nyhetssajterna

Läs mer

Internetbarometer 2012

Internetbarometer 2012 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 22 En bearbetning av Mediebarometern 22 September 2 2 4 5 6 7 8 9 Television (totalt) Internet (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt)

Läs mer

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

Det svenska medielandskapet må ha präglats av höststämning under den senare

Det svenska medielandskapet må ha präglats av höststämning under den senare Mobilanvändningens tilltagande komplexitet Mobilanvändningens tilltagande komplexitet Göran Bolin Det svenska medielandskapet må ha präglats av höststämning under den senare delen av året 2008, men på

Läs mer

Användning och icke-användning av kvällspressen: på papper, via dator, mobil och surfplatta

Användning och icke-användning av kvällspressen: på papper, via dator, mobil och surfplatta Användning och icke-användning av kvällspressen: på papper, via dator, mobil och surfplatta Användning och icke-användning av kvällspressen: på papper, via dator, mobil och surfplatta Mathias A. Färdigh

Läs mer

NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT?

NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT? Nya tidningsformer konkurrenter eller komplement? NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT? ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING N yhetsutbudet har aldrig varit så stort och mångfacetterat som

Läs mer

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag Personligt och privat i sociala medier PERSONLIGT OCH PRIVAT I SOCIALA MEDIER ANNIKA BERGSTRÖM Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom

Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom Ungas nyhetsvanor UNGAS NYHETSVANOR ANNIKA BERGSTRÖM Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom olika massmedier kan man få idéer, inspiration och förebilder som på olika

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg SOM-rapport nr 08:11 SOM Energiopinionen Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986

Läs mer

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag

Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag Gamla och nya medier i Skåne GAMLA OCH NYA MEDIER I SKÅNE Lennart Weibull Det fanns en tid då nya medier i Sverige fick sitt första genomslag i Skåne. Idag är det nästan glömt, eftersom medieinnovationer

Läs mer

Skilda digitala världar

Skilda digitala världar Skilda digitala världar Skilda digitala världar Annika Bergström Nätet, och framför allt webben, har blivit en egen arena som erbjuder såväl medierad som personlig kommunikation, information och service.

Läs mer