mobil.nyheter.se? Oscar Westlund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "mobil.nyheter.se? Oscar Westlund"

Transkript

1 mobil.nyheter.se? mobil.nyheter.se? Oscar Westlund N är mobiltelefonens spridning tog fart bland svenskarna under mitten av nittiotalet anammades den i syfte att användas som ett interpersonellt kommunikationsmedium genom röstsamtal. Efterhand har mobilen kompletterats med SMS, MMS, e-post och chatt. Teknologisk innovation har sedan millennieskiftet möjliggjort för mobiltelefonen att bli ett multimedium som i dagsläget snarast kan liknas vid en personlig och allestädes närvarande schweizisk armékniv. Bland mobilens multimediefunktioner finner vi video, musik, foto, GPS och inte minst åtkomst till Internet. Även om teknologisk utveckling av mobilens funktioner kan stimulera adoption och användning av Internet och nyheter i mobilen kan teknologin inte betraktas som en determinerande faktor. Flertalet studier har visat att adoption och användning av internetrelaterade tjänster i mobilen är tämligen begränsat (Wilson 2006, Church, Smyth, Cotter and Bradley, Bohlin & Westlund,, Westlund, a). Utifrån en omfattande analys av mobilt Internet på uppdrag av EUkommissionen rapporterar Feijóo et al. att det är ett kraftigt gap mellan innehav och användning (2009). Det tycks framför allt vara i Japan och Sydkorea som användningen av Internetrelaterade tjänster och innehåll fått en bred spridning (Ito et al 2005, World Association of Newspapers, NTT DoCoMo, ). Denna artikel syftar till att studera förändringar över tid vad gäller just användning av nyheter med mobilen. 1 Det står klart att användningen av nyheter i mobilen på ett allmänt plan är begränsad, precis som att alla funktioner i den schweiziska armékniven inte heller används av alla. Däremot kan vissa funktioner passa för specifika grupper, och för specifika situationer och ändamål. Forskning om utvecklingen av mobilen som nyhetsmedium är i högsta grad del central för vår förståelse om det skifte från tryckt till digitala medier som sker när det gäller det svenska nyhetsmedielandskapet (se Mathias Färdighs och Oscar Westlunds kapitel i denna volym). I enlighet med Rogers (2003) diffusionsteori kan vi se att anammandet av nyheter i mobilen leds av innovatörer och tidiga accepterare, vilka återfinns bland specifika grupper. I föregående SOM-bok presenterades fyra dimensioner som urskiljer tidiga anammare från övriga samhällsgrupper; socio-demografi, nyhetsorientering, livsstil och teknikorientering (Westlund, b). I det följande är avsikten att göra en uppföljande analys vad avser användning av nyheter i mobilen kring dessa fyra dimensioner för år, men vi skall först studera spridningen av mobilt Internet bland svenskarna över tid. 407

2 Oscar Westlund Förändringar över tid i användning av mobilt Internet I de nationella SOM-undersökningarna har svenskarna tillfrågats om de använder Internet med mobilen år 2003 samt åren 2006 till. Frågan ingår i ett större batteri om frågor kring ny teknik och särskilt olika funktioner hos en mobil. Från tabell 1 framgår regelbundenheten i användning bland allmänheten (svenskar i åldern år) samt olika grupper. År 2003 var det 6 procent av allmänheten som tog del av Internet med mobilen någon gång i månaden eller oftare, en siffra som år har ökat till 20 procent. Det är i tabellen framträdande dels att antalet användare ökat över tid, dels att regelbundenheten i användningen har ökat. Tabell 1 Användning av mobilt internet bland olika grupper (procent) Varje månad Varje vecka Dagligen Antal svar Alla Kön Man Kvinna Ålder år år år år år år Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Betalform Privat kontantkort Privat abonnemang I tjänsten Källa: Riks-SOM undersökningen 2003 samt Antal svar: antalet svar varierar mellan de olika frågorna och åren. Det angivna antalet avser det lägsta antalet svar för respektive fråga och år. Kommentar: Med allmänheten avses samtliga svenskar i åldern år. Mobilfrågans formulering är Hur ofta brukar du använda din mobil till följande och svarsalternativet använda internet innehåller en rad alternativ av för olika frekvenser. 408

3 mobil.nyheter.se? Vad gäller användning hos olika grupper har det över tid blivit allt tydligare att män i högre utsträckning än kvinnor anammat mobilen som internetredskap. År nyttjar var tredje man mobilen för Internet, vilket är dubbelt så många som bland kvinnor. Under hela tidsperioden har svenskar i åldern år skiljt ut sig genom en högre användning än övriga åldersgrupper. Fram till och med 2006 var den dagliga användningen mycket begränsad, men har sedan ökat markant. Det kan vidare noteras att mellan år och ökade andelen användare inom åldersgruppen år från 16 till 24 procent, och att det i synnerhet är i den dagliga användningen det skett en uppgång. När det kommer till användning beroende på utbildningsnivå visar resultaten att användningen är tämligen jämnt fördelad bland olika grupper och över tid, med undantag för de lågutbildade, bland vilka användningen är mer begränsad. Användningsmönster skiljer sig också mellan olika grupper vad avser betalform. Abonnemangsinnehavare, särskilt personer med företagsabonnemang, använder mobilt Internet i klart större utsträckning än kontantkortsinnehavare. En slutsats är att användningen av Internet i mobilen har ökat väsentligt den senaste femårsperioden, i synnerhet bland män, åringar samt abonnemangsinnehavare. Vad är det då svenskarna använder för internetrelaterade tjänster och funktioner med sina mobiler? Från tidigare studier kan det konstateras att svenskarna framförallt använder mobilen till e-post, söka information samt ta del av nyheter (Westlund & Bohlin, ). Från års SOM-mätning framgår att 12 procent av svenska befolkningen använder e-post med mobilen någon gång i månaden, medan motsvarande användning av nyheter landar på 11 procent. Förändringsmönster i nyhetsanvändningen När frågan om användning av nyheter i mobilen ställdes första gången år 2005 var det sju procent bland allmänheten som överhuvudtaget använde mobilen som nyhetsmedium hade andelen ökat till tio procent, och under följande år har andelen stabiliserats kring denna nivå. Det är först vid en närmare granskning av användningen bland specifika grupper som vi kan skönja förändringstendenser. Såväl bland män som personer i åldern år sker det en ökning i daglig användning, medan andelen veckovisa användare har sjunkit något. Vad gäller utbildningsnivå kvarstår föregående års mönster; de lågutbildade är de minst regelbundna användarna, och särskiljer sig därmed från medellåg-, medelhög- och högutbildade. Användning av nyheter i mobilen skiljer sig också beroende på betalningsform; kontantkortsanvändarna använder nyheter i mobilen mer sällan än de övriga grupperna. Det förklaras av att mobiler som säljs med kontantkort vanligen är mindre avancerade, samt att dess användare är mer priskänsliga. Resultaten i tabell 2 visar att det i synnerhet är bland personer med företagsabonnemang som den regelbundna användningen ökat under tidsperioden. År är andelen användare i 409

4 Oscar Westlund denna grupp 23 procent, bland vilka fem procent är dagliga användare. Det är i synnerhet den dagliga användningen som ökat i denna grupp under senare år, vilket kan förklaras av att de inte upplever samma osäkerhet kring kostnaderna som övriga grupper (Westlund ). Tabell 2 Användning av nyheter i mobilen bland olika grupper (procent) Varje månad Varje vecka Dagligen Antal svar Allmänheten Kön Man Kvinna Ålder år år år år år år Utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Betalform Privat kontantkort Privat abonnemang I tjänsten Källa: Riks-SOM undersökningen Antal svar: antalet svar varierar mellan de olika frågorna och åren. Det angivna antalet avser det lägsta antalet svar för respektive fråga och år. Kommentar: Med allmänheten avses samtliga svenskar i åldern år. Mobilfrågans formulering är Hur ofta brukar du använda din mobil till följande och svarsalternativet använda nyhetstjänster innehåller en rad alternativ av för olika frekvenser. Liksom föregående års analys av nyheter i mobilen (Westlund, ), kan vi dra slutsatsen att användningens utbredning överlag är begränsad, samtidigt som regelbundenheten i användningen ökar bland de faktiska användarna. Också användning 410

5 mobil.nyheter.se? av nyheter i mobilen är vanligast, om än i begränsad omfattning, bland män, abonnemangsinnehavare och personer inom åldern år. De allmänna nyhetsvanornas betydelse Det har konstaterats att användning av nyheter i mobilen är högre bland personer som har en digital orientering i sin nyhetsanvändning. Mer specifikt kan sägas att användning av nyheter i mobilen är mer vanligt bland regelbundna nättidningsanvändare, i synnerhet vad gäller kvällspress på nätet. Likaså är användning av nyheter i mobilen mer utbredd bland regelbundna gratistidningsläsare, medan det tvärtom är mindre förekommande bland personer som regelbundet tar del av dagstidningar i pappersform (Westlund, ). Dessa resultat har därmed inte givit stöd för den hypotes som bekräftats i många äldre studier, nämligen att en omfattande användning av nyheter i ett nyhetsmedium innebär omfattande exponering för nyheter också i andra medier (se t ex Weibull, 1983:332ff). En förklaring till att hypotesen inte bekräftas vad gäller nyheter i mobilen handlar om att storkonsumenter av nyheter i pappersform (samt tv och radio) företrädelsevis är äldre personer med väl inarbetade medievanor, vanor som vanligen exkluderar digitala nyhetsmedier. Det hör också samman med att i dagens mångfacetterade medielandskap är fragmentering ett utmärkande drag för medieanvändningen (Hadenius, Weibull och Wadbring, ). Dessa resultat ger emellertid anledning till fortsatt analys av de regelbundna nätoch gratistidningsanvändare utifrån hur situationen utvecklats år i jämförelse med. Resultaten i figur 1 illustrerar användningen av nyheter i mobilen bland regelbundna användare gratistidningar, samt regelbundna användare av morgon- och kvällstidning i både papper och på nät. Under har andelen användare av nyheter i mobilen minskat något bland regelbundna användare av morgon- och gratistidningar i pappersform. Nedgången i användning av nyheter i mobilen bland de regelbundna gratistidningsläsarna kan delvis förstås utifrån den något förändrade sammansättningen hos gruppen gratistidningsläsare och då främst en konsekvens av nedläggningen av punkt.se under våren. År var det framförallt regelbundna besökare av kvällspressens nättidningar som nyttjade sin mobil för nyheter. Då var det drygt en av fyra som gjorde så, och resultaten för år visar att situationen i princip är oförändrad. Bland de regelbundna användarna av morgontidningar däremot har det skett en stadig ökning, i synnerhet av dagliganvändare. Med en ökning på fem procentenheter har andelen ökat till 23 procent, och är därmed i princip lika stor som andelen regelbundna besökare av kvällspressens nättidningar. En möjlig förklaring till ökningen kan vara att morgontidningar satsat på utveckling av innehåll och tjänster för den mobila kanalen under tidsperioden mellan de två undersökningar. En annan möjlig förklaring är att gruppernas sammansättning har förändrats; de yngre har i ökande grad lämnat papperstidningarna och samtidigt har de digitala 411

6 Oscar Westlund kvällstidningarna fått en bredare publik, vilket kan ha påverkat intresset för nyheter i mobilen. Figur 1 Användning av nyheter i mobilen bland olika grupper av högfrekventa användare av andra nyhetsmedier - (procent) Morgontidningsnyheter på papper Kvällstidningsnyheter på papper Gratisstidningsnyheter Morgontidningsnyheter på internet Kvällstidningsnyheter på internet Varje månad Varje vecka Dagligen Källa: Den nationella SOM-undersökningen och Antal svar: morgontidningsnyheter på papper: 1143 () och 1221 (), morgontidningsnyheter på internet 150 () och 233 (), kvällstidningsnyheter på papper 133 () och 153 (), kvällstidningsnyheter på internet 223 () och 246 (), gratistidningsnyheter 168 () och 142 () Kommentar: med användning av gratistidning och morgontidning (papper & internet) avses minst fem dagar i veckan och för kvällstidningsläsning (papper & internet) avses minst sex dagar i veckan. Det innebär att skillnaderna för kvällspressens användare kan förmodas vara något förstärkta. Mobilfrågans formulering är Hur ofta brukar du använda din mobil till följande och svarsalternativet använda nyhetstjänster innehåller en rad alternativ av för olika frekvenser. Att frekventa nätnyhetsanvändare i större utsträckning än andra tar del av nyheter i mobilen kan förklaras av att de har utvecklat både en kompetens och ett behov för uppdaterad och interaktiv nyhetskonsumtion. Vad gäller den omfattande användningen bland högfrekventa läsare av gratistidningar förklaras det dels av att de till stor del består av ungdomar och unga vuxna, dels av att de är kollektivresenärer som skaffat sig för vana att uppdatera sig om nyhetsflödet på resande fot. Att frekventa papperstidningsläsare använder mobilen mindre för nyheter hör samman med 412

7 mobil.nyheter.se? att vi bland dessa finner vi en stor andel äldre, vilka vanligen är mer orienterade mot traditionella nyhetsmedier. Mobilens roll i den aktiva livsstilen Enligt Weibull finns tre övergripande förklaringsfaktorer till människors nyhetsanvändning; samhällssituationen, individens sociala situation och mediesituationen (Weibull 1985). Vad gäller de första faktorerna kan vi konstatera att svenskarnas arbetssituation sedan åttiotalet blivit mer flexibel, och att tiden för mediekonsumtion har blivit mer utspridd över tid och rum. Sammansättningen i svenska hushåll har förändrats; andelen ensamhushåll har ökat. Detta hänger samman med att övergångarna mellan olika faser i livet förskjutits; svenskarna bildar numera familj i ett senare skede. Det kan sägas ha skett en individualisering av svenskar, såväl i värderingar som i medieanvändning (Bergström 2005, Ahrne et al ). Man kan också tala om en ökad rörlighet p.g.a. den långtgående urbanisering som skett under 1900-talet, men också p.g.a. att människor förflyttar sig längre sträckor inom såväl yrkes- som privatliv. När det kommer till mediesituationen kan det konstateras att traditionella nyhetsmedier och internet för många utgör basen för nyheter vid specifika platser som hemmet och arbetsplatsen. Dessa nyhetsmedier har väl etablerade rums- och tidsstrukturer i vardagen. Exempelvis levereras den prenumererade morgontidningen gårdagens nyheter till hemmets dörr lagom till frukost, och läses av tradition också vanligen vid denna tidpunkt. Användningen av ett individualiserat nyhetsmedium som mobilen är mindre knuten till specifika tider och rum, och kan därför förmodas passa för människor i rörelse (Andersson, 2006). I det följande presenteras en analys av de två livsstilar som visade sig ha störst betydelse i föregående års undersökning: en allmän rörlighet och en knuten till arbete (Westlund, b). Med allmän rörlighet avses aktiviteter som innebär att man lämnat hemmets domän och dess tillgång till olika nyhetsmedier, och kan ha ett behov av att nyttja mobilen för nyheter. Från Tabell 3 ser vi att i jämförelse med allmänheten så är användning av nyheter i mobilen år klart vanligare bland dem som ofta äter snabbmat, samt går på restaurang/bar/pub på kvällstid. Bland dem som gör så minst någon gång i veckan är andelen veckovisa användare av nyheter i mobilen nio procent, jämfört med två procent bland dem som aldrig gör så. Vad gäller betydelsen av att ägna sig åt aktiviteter utanför hemmet på kvällstid så har den skillnad som funnits fram till nu utjämnats. 413

8 Oscar Westlund Tabell 3 Andel användare av nyheter i mobilen åtminstone någon gång per vecka efter hur ofta man utöver olika aktiviteter (procent) Aldrig Varje månad Varje vecka Gått på restaurang/bar/pub på kvällstid Ätit snabbmat (hamburgare/ pizza/kebab) Varit upptagen kvällstid med aktiviteter/ärenden utanför hemmet Arbetat övertid Rest i tjänsten x x x Antal svar Källa: De nationella SOM-undersökningarna Antal svar: antalet svar varierar mellan de olika frågorna och åren. Det angivna antalet avser intervallet mellan det lägsta och högsta antalet svar för samtliga frågor för respektive år. Kommentar: med andel användare av nyheter i mobilen avses dem som använder detta minst någon gång per månad. Frågan om resande i tjänst ställdes inte Mobilfrågans formulering är Hur ofta brukar du använda din mobil till följande och svarsalternativet använda nyhetstjänster innehåller en rad alternativ av för olika frekvenser. Vad gäller analysen av hur människors livsstil är knuten till arbete är det två faktorer som ställs i fokus; övertidsarbete och resande i tjänsten. Resultaten visar att nyhetsanvändning i mobilen är vanligare också bland människor där arbetet kan sägas ta en stor plats i vardagslivet. Andelen användare av nyheter i mobilen bland dem som varje vecka arbetar övertid har sjunkit från elva procent år till nio procent år, en andel som dock fortfarande är högre än 2006 års nivå. Därmed kan dess betydelse sägas ha minskat. Däremot har det skett en tämligen kraftig ökning i användning bland dem som reser i tjänsten varje vecka. År var andelen användare elva procent, vilket skall jämföras med 21 procent år. En slutsats är att den specifika gruppen av regelbundna tjänsteresenärer i relativt stor omfattning börjat integrera nyhetsanvändning via mobilen i sina vanor. Den tekniska orienteringens betydelse I förståelsen av varför människor tar del av nyheter brukar man tala om att man söker en orientering om omvärlden, utifrån ens intresse för exempelvis lokalsamhället, kultur, sport, politik eller nöje. Ett stort intresse för teknik är vanligen inte av betydelse för att man ska börja använda ett nyhetsmedium, men har visat sig vara 414

9 mobil.nyheter.se? viktigt för nyheter i mobilen eftersom detta fordrar en viss teknisk kompetens. Detta medför att somliga grupper väljer att avstå från användning, medan mer tekniskt orienterade grupper är snabbare med att anamma (Ohlsson, Westlund b). Denna tekniska orientering kan ta sig uttryck genom vilka medieteknologier en individ tagit till sig och använder. Redovisningen i Figur 2 fokuserar innehav av bredband och 3G-mobil, samt huruvida man är en regelbunden användare av Internet med datorn. Det skall noteras att innehavsfrågan för bredband avser hushållsnivå, och att de presenterade resultaten sannolikt därför är något lägre än om de skulle spegla individens eget teknikintresse till fullo. Figur 3 Användning av nyheter i mobil beroende på teknisk orientering bland olika grupper - (procent) Har bredband Regelbundna Internetanvändare Har 3G-mobil Varje månad Varje vecka Dagligen Källa: Den nationella SOM-undersökningen och Antal svar: har bredband 1194 ()och 864 (), regelbundna Internetanvändare 1050 () och 846 () har 3G-mobil 336 () och 433 (). Kommentar: med regelbundna Internetanvändare avses de som använder internet flera gånger i veckan. Med innehav av bredband avses hushållsnivå medan innehav av 3G-mobil avser individnivå. Mobilfrågans formulering är Hur ofta brukar du använda din mobil till följande och svarsalternativet använda nyhetstjänster innehåller en rad alternativ för olika frekvenser. Resultaten visar att användningen av nyheter i mobilen är högre jämfört med allmänheten vad avser samtliga tre dimensioner. Mellan och har det skett 415

10 Oscar Westlund en minskning i användning bland innehavare av bredband, men en ökning bland regelbundna Internetanvändare. Att andelen användare inte är mer utbredd i dessa grupper i jämförelse med allmänheten förklaras rimligtvis av att dessa fenomen blivit tämligen vanligt förekommande i det svenska samhället. Att ha bredband är inte något som längre skiljer ut människor intresserade av ny kommunikationsteknik (jfr Annika Bergströms artikel om hushållens teknik i denna volym). Det är sannolikt också ur detta perspektiv vi ska förstå nedgången i användning av nyheter i mobilen bland innehavare av 3G-mobiler. Ur ett tekniskt perspektiv kan 3G-mobiler sägas främja användning av nyheter. Det eftersom dessa kan nyttja den snabbare överföringshastighet som 3G erbjuder i jämförelse med GSM/ GPRS, men också eftersom de vanligen har en förbättrad användarvänlighet för sådana funktioner. Tidiga studier har visat att användning av internetrelaterade mobila tjänster är högre bland 3G-användare än GSM-användare (Kivi ). År var andelen användare av nyheter i mobilen 24 procentenheter högre än för allmänheten, vilket kan jämföras med tio procentenheter för år. Tidiga anammare av 3G-mobiler har skaffat sig dessa delvis för att kunna nyttja mobilen för internetrelaterade tjänster. I dagsläget är det nästan enbart 3G-mobiler som erbjuds till nyförsäljning, vilket innebär att alla slags användare blir innehavare av dessa, inklusive dem som inte har för avsikt att använda dessa för Internet och nyheter. mobil.framtid.nu? I jämförelse med de traditionella nyhetsmedierna är användningen av mobilen för nyheter begränsad. Samtidigt är möjligen massmediernas tid gången; istället har ett fragmentiserat mediesamhälle har vuxit fram. I detta mediesamhälle gör svenskarna individualiserade val bland ett växande smörgåsbord av nyhetsmedier. Användare av såväl nyheter och internet i mobilen återfinns särskilt bland män i åldern år, samt abonnemangsinnehavare. Även teknisk orientering och regelbunden användning av nyheter på nätet har visat sig ha en betydelsefull inverkan. Det är utifrån SOM-statistiken möjligt att göra analyser av typfallsgrupper som innehar specifika kännetecken. I sådana analyser måste man ta hänsyn till att desto fler kännetecken som används, desto lägre antal respondenter återfinns i den specifika typfallsgruppen. Med utgångspunkt i att ålder, kön och innehav av 3G visat sig ha stor betydelse i de tidigare analyserna, används de nu för en slutlig analys. Typfallsgruppen tidiga accepterare består av män år som har en 3G-mobil, eftersläntrare å andra sidan består av kvinnor i åldern 50 år och uppåt som inte har 3G-mobil. 416

11 mobil.nyheter.se? Figur 3 Användning av nyheter och Internet i mobil bland tidiga accepterare och eftersläntrare (procent) Tidiga accepterare; Internet i mobilen Tidiga accepterare; nyheter i mobilen Eftersläntrare; Internet i mobilen Eftersläntrare; nyheter i mobilen Varje månad Varje vecka Dagligen Källa: Den nationella SOM-undersökningen Antal svar: tidiga accepterare av både Internet och nyheter (169) samt eftersläntrare av både Internet och nyheter (394) Kommentar: med tidiga accepterare avses män år som har en 3G-mobil. Med eftersläntrare avses kvinnor i åldern 50 år och uppåt som inte har 3G-mobil. Figur 3 visar att 66 procent av de tidiga accepterarna använder mobilt Internet och 52 procent använder mobilen för nyheter. Även om andelen månatliga användare är hög så framgår att 20 procent av de tidiga accepterarna av mobilt Internet använder det dagligen. Bland eftersläntrarna är det endast fem procent som överhuvudtaget använder mobilt Internet, och två procent som använder nyheter i mobilen. Figuren pekar med andra ord också på det växande gap i användning mellan dessa två funktionsområden som de tidigare presenterade resultaten i denna artikel vittnat om. En möjlig tolkning är att medan de flesta användarna av Internet i mobilen under tidigare år också nyttjade mobilen för nyheter, så är detta mindre vanligt i dagsläget. En förklaring kan vara att det är andra typer av sajter som lockar i mobilen, som exempelvis sociala nätverkssajter. Att kolla meddelanden och statusuppdateringar på Facebook i mobilen kan vara en drivande faktor till användning av Internet i mobilen. I dagsläget kan sådana typer av användningsområden öka gapet mellan användningen av mobilt Internet och nyheter i mobilen. På lång sikt bidrar emel- 417

12 Oscar Westlund lertid dessa drivkrafter troligen också till att de nya användarna av mobilt Internet också upptäcker möjligheten att uppdatera sig om nyhetsflödet via mobilen. Dessa resultat och tolkningar ligger i linje med de slutsatser Bergström presenterat om Internetanvändning via datorn. Hon skriver att det framförallt är andra användningsområden än nyheter som lockar folk ut på Internet, men att nyhetssajter ändå utgör en del av det utbud man vanemässigt tar del av (Bergström, 2005). Att anammandet av nyheter i mobilen sker sakta bör förstås i ljuset av att förändringar i användarbeteenden sker sakta p.g.a. exempelvis vanor. Den betydelse spridning av touch-screen mobiler, utveckling av innehåll och tjänster specifikt för mobilen, samt utbredning av flat-rate abonnemang kommer att ha får utläsas i kommande års SOM-undersökningar. Not 1 Mobilen kan användas som nyhetsmedium på en rad olika sätt via nyhetssajter, applikationer, RSS podcasts, radio eller genom meddelanden i form av e-post, SMS och MMS. I SOM-undersökningen bes respondenterna att ta ställning till om de använder mobilen för att ta del av nyheter, vilket alltså kan innefatta samtliga olika distributionstekniker. Referenser Ahrne, Göran, Christine Roman och Mats Fransén () Det sociala landskapet en sociologisk beskrivning av Sverige från 50-tal till 90-tal. Göteborg: Korpen. Andersson, Magnus (2006) Hemmet och världen, Avhandling vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG) Bergström, Annika (2005) Nyhetsvanor.nu, Avhandling vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG) Church, Karen, Smyth, Barry, Cotter, Paul, Bradley, Keith () Mobile information access: a study of emerging search behaviour on the mobile internet, ACM Trans. Web, 1, 1, Article 4 (May ), Hadenius, Stig, Weibull, Lennart och Wadbring, Ingela () Massmedier, Ekerlids förlag Ito, Mizuko, Okabe, Daisuke & Matsuda, Misa (2005) Personal, portable, pedestrian: mobile phones in Japanese life, Cambridge, MIT Press Kivi, Antero (). Diffusion and usage of mobile browsing in Finland Paper presented at Mobile Media, 4th international CICT conference, Technical University of Denmark, Lyngby, Denmark. NTT DoCoMo () Comparison of General Outlook for Mobile Societies in China and Japan (Global Questionnaire), Mobile Society Research Institute, Tokyo Ohlsson, Jonas (). Göteborgsakademiker 2006 medieinnehav och medieanvändning bland unga högutbildade, Arbetsrapport 48, Institutionen för journalistik 418

13 mobil.nyheter.se? och mass kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Rogers, M Everett (2003) The diffusion of innovations, Free Press, New York Weibull, Lennart (1983) Tidningsläsning i Sverige. Stockholm, Publica. Weibull, Lennart (1985) Structural factors in gratifications research, i Karl-Erik, Rosengren, Lawrence A, Wenner & Palmgreen, Philip (Red) Media gratifications research. Current perspectives. Sage, London Westlund, Oscar () Internet and news in mobile devices attitudes towards adoption among young adults, I Gerard Goggin & Larissa Hjorth (red) MobileMedia, The University of Sydney, Sydney Westlund, Oscar (a) Diffusion of internet for mobile devices in Sweden, Nordic and Baltic journal of information and communications technologies (nb!ict) Volume 2, issue 1, pp Westlund, Oscar (b) En mobilt uppkopplad nyhetsgeneration?, i S Holmberg & L Weibull Nilsson (red) Skilda världar, SOM-institutet, Göteborgs universitet Westlund Oscar & Bohlin Erik () Explaining Mobile Internet Adoption and Use: Results from a National Survey in Sweden, Paper presented at the 17th Biennial ITS Conference, Montreal, Canada, June 24-27, Wilson, Jason (2006) 3G to Web 2.0? Can mobile telephony become an architecture of participation?, Convergence, Vol 12 (2), pp , Sage, London World Association of Newspapers () World Digital Media Trends, Special Report. Paris 419

14

EN MOBILT UPPKOPPLAD NYHETSGENERATION?

EN MOBILT UPPKOPPLAD NYHETSGENERATION? En mobilt uppkopplad nyhetsgeneration? EN MOBILT UPPKOPPLAD NYHETSGENERATION? Oscar Westlund Nyhetssverige är i hög grad präglat av papperstidningar och public service-kanaler i radio och tv. Emellertid

Läs mer

MOBILTELEFONEN ETT NYHETSMEDIUM FÖR DE SÄRSKILT NYHETSINTRESSERADE?

MOBILTELEFONEN ETT NYHETSMEDIUM FÖR DE SÄRSKILT NYHETSINTRESSERADE? Mobiltelefonen ett nyhetsmedium för de särskilt nyhetsintresserade? MOBILTELEFONEN ETT NYHETSMEDIUM FÖR DE SÄRSKILT NYHETSINTRESSERADE? Oscar Westlund N yheter och mobiltelefoni är globalt spridda fenomen

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast

Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast Ökande mobilkommunikation Ökande mobilkommunikation Göran Bolin Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast att ha tillgång till i Sverige. Hela 95 procent av svenskarna

Läs mer

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om

De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om Morgontidningen kostar för mycket Morgontidningen kostar för mycket ULRIKA HEDMAN De som tror på dagspressens snabba död verkar få alltmer stöd. Uppgifter om det senaste årets utveckling på den amerikanska

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Mobiltelefonens roll i svenskarnas vardagsliv har förändrats avsevärt under senare

Mobiltelefonens roll i svenskarnas vardagsliv har förändrats avsevärt under senare Användning av mobilen för information och kommunikation Användning av mobilen för information och kommunikation Oscar Westlund Mobiltelefonens roll i svenskarnas vardagsliv har förändrats avsevärt under

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

NYHETSMEDIERNAS FUNKTIONER

NYHETSMEDIERNAS FUNKTIONER Nyhetsmediernas funktioner NYHETSMEDIERNAS FUNKTIONER Oscar Westlund och Gustav Ekström Dagens medielandskap är komplext, mångfacetterat och föränderligt. För den som önskar ta del av nyheter låter detta

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedialt sökverktyg

Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedialt sökverktyg Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedialt sökverktyg Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedialt sökverktyg Göran Bolin I dagens Sverige har i stort sett alla människor

Läs mer

NYHETSANVÄNDNING MED mobil

NYHETSANVÄNDNING MED mobil Nyhetsanvändning med mobil NYHETSANVÄNDNING MED mobil Oscar Westlund D et är nu mer än 40 år sedan de första mobilsamtalen genomfördes och vid samma tidpunkt hade också användningen av internet precis

Läs mer

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser

Läs mer

MOGNANDE MOBIl MULTIMEDIA

MOGNANDE MOBIl MULTIMEDIA Mognande mobil multimedia MOGNANDE MOBIl MULTIMEDIA Oscar Westlund Utvecklingen och användningen av mobilen har genomgått en påtaglig förändring från 1990-tal till idag. Mobilen är en portabel och individuellt

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan

Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns

Läs mer

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att

Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre

Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre Web.0 om deltagande online Web.0 om deltagande online Annika Bergström Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre fjärdedelar av den vuxna svenska befolkningen har

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

Generationer av mobilbruk

Generationer av mobilbruk Generationer av mobilbruk Generationer av mobilbruk Göran Bolin M obiltelefonen är sedan länge det medium som flest personer i Sverige, liksom i många övriga länder, använder i sitt vardagliga liv. Mobiltelefonen

Läs mer

Användning och icke-användning av kvällspressen: på papper, via dator, mobil och surfplatta

Användning och icke-användning av kvällspressen: på papper, via dator, mobil och surfplatta Användning och icke-användning av kvällspressen: på papper, via dator, mobil och surfplatta Användning och icke-användning av kvällspressen: på papper, via dator, mobil och surfplatta Mathias A. Färdigh

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Skilda digitala världar

Skilda digitala världar Skilda digitala världar Skilda digitala världar Annika Bergström Nätet, och framför allt webben, har blivit en egen arena som erbjuder såväl medierad som personlig kommunikation, information och service.

Läs mer

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag Personligt och privat i sociala medier PERSONLIGT OCH PRIVAT I SOCIALA MEDIER ANNIKA BERGSTRÖM Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både

Läs mer

INTERNET SOM MASSMEDIUM

INTERNET SOM MASSMEDIUM INTERNET SOM MASSMEDIUM ANNIKA BERGSTRÖM & LENNART WEIBULL Få svenskar kan numera ha undgått att det finns något som heter Internet. Med självklarhet presenteras webbadresser i annonser, i tidningsartiklar

Läs mer

Vad betyder Radio? Jan Strid

Vad betyder Radio? Jan Strid Vad betyder Radio? Vad betyder Radio? Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjligheter för vissa sammanslutningar,

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 8/2012 Hushållens bredbandsabonnemang Förekomsten av snabba internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken

Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Adam Shehata D e senaste decennierna har omfattande förändringar skett på den svenska mediemarknaden.

Läs mer

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK HUR MÄN OCH KVINNORS ANVÄNDANDE AV SOCIALA MEDIER SKILJER SIG OCH VAD DE EFTERFRÅGAR AV VARUMÄRKEN ONLINE. 6 SEPTEMBER 2012 Den här presentationen handlar

Läs mer

HESA FREDRIK, KRISAPPAR OCH LARM VIA RADIO & TV

HESA FREDRIK, KRISAPPAR OCH LARM VIA RADIO & TV Hesa Fredrik, krisappar och larm via radio & TV HESA FREDRIK, KRISAPPAR OCH LARM VIA RADIO & TV BENGT JOHANSSON H esa Fredrik är det populära namnet på det larm som vi i Sverige hör testas klockan 15 den

Läs mer

Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner.

Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner. Medieförtroende i nytt medielandskap MEDIEFÖRTROENDE I NYTT MEDIELANDSKAP Lennart Weibull Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner. Beslutet medför att 24 lokala

Läs mer

Det hävdas att samhället nu befinner sig i en konvergenskultur, pådriven av digitaliseringen,

Det hävdas att samhället nu befinner sig i en konvergenskultur, pådriven av digitaliseringen, Värmlänningars nyhetskonsumtion via mobiltelefon Värmlänningars nyhetskonsumtion via mobiltelefon Michael Karlsson Det hävdas att samhället nu befinner sig i en konvergenskultur, pådriven av digitaliseringen,

Läs mer

Hushållens medieutgifter

Hushållens medieutgifter Hushållens medieutgifter Presentation på MEG 2014-03-07 Madeleine Thor, IRM madeleine.thor@irm-media.se Magnus Anshelm, MMS magnus.anshelm@mms.se Agenda Om studien Hushållens medieutgifter 2014 De största

Läs mer

Kommunikationstjänsterna förändras Övergår alla konsumenter till internet?

Kommunikationstjänsterna förändras Övergår alla konsumenter till internet? Marknadsöversikt 4/2011 Kommunikationstjänsterna förändras Övergår alla konsumenter till internet? 1 Kommunikationsverket 2011 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år Ungar & medier 215 Ungar & medier 215 Genomförs vartannat år Nu för sjä

Läs mer

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar

Läs mer

Eleverna och internet 2015

Eleverna och internet 2015 Eleverna och internet 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson iis.se Version 1.0 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

Göran Bolin. Mobilanvändning och nya medier

Göran Bolin. Mobilanvändning och nya medier Mobilanvändning och nya medier Mobilanvändning och nya medier Göran Bolin U nder 2000-talet har diskussionen kring nya medier varit omfattande och brokig. Några entydiga definitioner har knappats vunnit

Läs mer

Olle Findahl. Äldre svenskar och Internet

Olle Findahl. Äldre svenskar och Internet Olle Findahl Äldre svenskar och Internet 2010 Äldre svenskar och Internet 2010 version 1.0.SE 2011 Text och diagram skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50

Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50 Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50 Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap A, 30 p Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur och medievetenskaper Umeå Universitet September 2011

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Preliminära resultat från SOM-undersökn 2013 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning

Läs mer

Att medielandskapet har förändrats de senaste decennierna torde inte ha undgått

Att medielandskapet har förändrats de senaste decennierna torde inte ha undgått Allt fler står utanför nyhetsvärlden Allt fler står utanför nyhetsvärlden Adam Shehata och Ingela Wadbring Att medielandskapet har förändrats de senaste decennierna torde inte ha undgått någon. Konkurrensen

Läs mer

Medborgarna och e-förvaltningen

Medborgarna och e-förvaltningen Medborgarna och e-förvaltningen Medborgarna och e-förvaltningen Annika Bergström A llt fler delar av den offentliga förvaltningen anammar och införlivar digitala verktyg i såväl intern som extern verksamhet.

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Mobiltelefonen som multimedium och nyhetsmedium

Mobiltelefonen som multimedium och nyhetsmedium Arbetsrapport nr. 50 Mobiltelefonen som multimedium och nyhetsmedium Ett användarperspektiv Oscar Westlund Arbetsrapport nr. 50 Mobiltelefonen som multimedium och nyhetsmedium Ett användarperspektiv Oscar

Läs mer

Du har intresset. Vi har magasinet.

Du har intresset. Vi har magasinet. Du har intresset. Vi har magasinet. Trender som påverkar alla medier Digitalisering allt större digital konsumtion Versonifiering ökad grad av paketering Personifiering allt mer skräddarsys TV-vitalisering

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

Mobiltelefonen är sedan länge en etablerad och naturaliserad del av dagens

Mobiltelefonen är sedan länge en etablerad och naturaliserad del av dagens Generationsskiftningar i mobillandskapet Generationsskiftningar i mobillandskapet Göran Bolin Mobiltelefonen är sedan länge en etablerad och naturaliserad del av dagens medielandskap. De som är födda från

Läs mer

Demokratin och det förändrade medielandskapet

Demokratin och det förändrade medielandskapet Demokratin och det förändrade medielandskapet Mot ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor? Jesper Strömbäck 1 Förord 2014 års Demokratiutredning har i uppgift att analysera behovet av och utarbeta

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002 FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12 MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Ladda ner, streama, fildela. Marina Ghersetti

Ladda ner, streama, fildela. Marina Ghersetti Ladda ner, streama, fildela Ladda ner, streama, fildela Marina Ghersetti D en 3 januari 008 väcktes åtal mot fyra svenskar, ansvariga för internetsajten The Pirate Bay. Sajten ansågs vara världens största

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook Manpower Work life Rapport 2011 Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook I Manpowers undersökning Work Life från 2008 visade resultaten att de mest populära webbaserade nätverken

Läs mer

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5) Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)

Läs mer

TIDIGA LÄSARE AV E-BÖCKER

TIDIGA LÄSARE AV E-BÖCKER Tidiga läsare av e-böcker TIDIGA LÄSARE AV E-BÖCKER ANNIKA BERGSTRÖM OCH LARS HÖGLUND E -böcker blir vanligare, men befinner sig i Sverige tidigt i en spridningsprocess. Det mest utbredda sättet att betrakta

Läs mer

SVARSFORMULERINGENS BETYDELSE I FRÅGEUNDERSÖKNINGAR

SVARSFORMULERINGENS BETYDELSE I FRÅGEUNDERSÖKNINGAR Svarsformuleringens betydelse i frågeundersökningar SVARSFORMULERINGENS BETYDELSE I FRÅGEUNDERSÖKNINGAR MAGNUS HAGEVI S om man frågar får man svar. Trots denna välkända fras refereras ofta enstaka opinionsmätningar

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

16 Mobilens roll i våra medieliv

16 Mobilens roll i våra medieliv 16 Mobilens roll i våra medieliv Oscar Westlund Under historiens gång har åtskilliga viktiga innovationer växt fram, som på olika sätt har förbättrat människors livsvillkor och vardagsliv. Elektricitet,

Läs mer

Ungar & medier 2015. Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier

Ungar & medier 2015. Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier Ungar & medier 15 Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier Ungar & medier 15 Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier Innehållsförteckning Förord Inledning, bakgrund,

Läs mer

Höga läsfärdigheter bland unga

Höga läsfärdigheter bland unga Höga läsfärdigheter bland unga Foto: Anne Dillner, Bildarkivet Sex av tio unga svenskar har goda kunskaper i läsning, jämfört med fyra av tio bland äldre. Det framgår av en internationell undersökning

Läs mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer LZTA 803 1015 2008-03 Mobilt Prislista Så här får du veta mer För mer prisinformation gå in på www.telia.se eller ring kundtjänst, tel. 90 200 (privat) eller tel. 90 400 (företag) för, förbetalt kort och

Läs mer

Svenskarnas användning av Telefoni & Internet. Individundersökning 2008

Svenskarnas användning av Telefoni & Internet. Individundersökning 2008 Svenskarnas användning av Telefoni & Internet Individundersökning TNS Gallup: Per Löfqvist, Dennis Stenberg & Maria Rönnberg Post- och telestyrelsen: Camilla Jönsson Projektnummer: 17843 Datum: -12-04

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Fram%dens medier. Magma- seminariet 8.10.2014. Tom Moring Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet tom.moring@helsinki.

Fram%dens medier. Magma- seminariet 8.10.2014. Tom Moring Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet tom.moring@helsinki. Fram%dens medier Magma- seminariet 8.10.2014 Tom Moring Svenska social- och kommunalhögskolan, Helsingfors universitet tom.moring@helsinki.fi Medieanvändningen ändras radikalt Ofcom Copyright 2014 Robert

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Mångfacetterad och oumbärlig: om mobilens roll i vardagslivet

Mångfacetterad och oumbärlig: om mobilens roll i vardagslivet PRE-PRINT Westlund, Oscar (2014). Mångfacetterad och oumbärlig: om mobilens roll i vardagslivet, ( Multifaceted and indispensable: the role of the mobile in everyday life ) In: Carlsson, Ulla and Facht,

Läs mer

Inflation eller deflation i mediekonsumtionen?

Inflation eller deflation i mediekonsumtionen? Nordicom-Information 34 (2012) 1, pp. 37-48 Inflation eller deflation i mediekonsumtionen? En analys av människors medieutgifter och syn på mediers prisvärdhet Ingela Wadbring Abstract Syftet med studien

Läs mer

Givarna inom vintage (55-85 år)

Givarna inom vintage (55-85 år) Givarna inom vintage (55-85 år) 2014-05-26 FRII Varför vintage? Befolkningsökningen är 50++ Stor andel välbeställda och konsumtionsinriktade Andel av befolkningen 55+ 33% 0-54 år 67% 0-54 år 0-33% Andel

Läs mer

Svenskarna och Internet

Svenskarna och Internet Olle Findahl Svenskarna och Internet 2012 Olle Findahl Olle Findahl Svenskarna och Internet 2012 Svenskarna och Internet 2012 Version 1.0 2012 Olle Findahl Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och

Läs mer

Förtroendebarometer 2011

Förtroendebarometer 2011 Förtroendebarometer 2011 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 29 november 2011 För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

Svenskarna och Internet

Svenskarna och Internet Olle Findahl Svenskarna och Internet 2012 Olle Findahl Olle Findahl Svenskarna och Internet 2012 Svenskarna och Internet 2012 Version 1.0 2012 Olle Findahl Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och

Läs mer

Olle Findahl Svenskarna och internet

Olle Findahl Svenskarna och internet Olle Findahl Svenskarna och internet Svenskarna och internet 2013 Version 1.0 2013 Olle Findahl Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5

Läs mer

En första översikt Mars 2015

En första översikt Mars 2015 Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)

Läs mer

Kommentarer på PTS Samråd om kalkylränta för det mobila nätet

Kommentarer på PTS Samråd om kalkylränta för det mobila nätet Post- och telestyrelsen Kista 2010-12-16 Kommentarer på PTS Samråd om kalkylränta för det mobila nätet, som givits tillfälle därtill, kommenterar nedan PTS samrådsförslag rörande kalkylränta för det mobila

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

En undersökning om samhällsservice i tätort

En undersökning om samhällsservice i tätort En undersökning om samhällsservice i tätort och på landsbygden d 20-204 Service för en fungerande vardag En god samhällsservice behövs för att få vardagen att fungera där man bor. TNS Sifo har på uppdrag

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer