Feeling.nu. Examensarbete Våren 2008 Interaktionsdesign Malmö Högskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Feeling.nu. Examensarbete Våren 2008 Interaktionsdesign Malmö Högskola"

Transkript

1 Examensarbete Våren 2008 Interaktinsdesign Malmö Högskla Feeling.nu Ett prjektarbete m att överföra en känsla från butik till Internet för att nå ut till en större kundkrets ch skapa kundstöd Marie Otterbeck Igr Mićanvić Daniel Lim Handledare: Michael Svedemar

2 Abstract This paper is abut transferring a feeling frm a physical place t the Internet. The paper explres methds n hw this transfer is dne. Websites have a tendency t nt prtray the cmpany behind it in a crrect way. Fr cmpanies with a distinct esthetic and wrk hard n their image and brand it is imprtant that this hard wrk is prtrayed crrectly in every aspect. The prblems this paper explres are: the imprtance f persnas in a design prcess, methds f transferring a feeling frm a physical place with design and hw this can be tested, and using pen-surce cntent management systems in creating usable websites. T reach cnclusins within these prblems, we used persnas in a cntext with scenaris, created mdbards t define the cmpany s characteristics, and testing the design n pssible users t test usability and if the feeling is transferred in a crrect way. The drawn cnclusins are that persnas have a high imprtance in a design prcess when in a cntext f a scenari. The persna helps t define the user s gals and requirements. The characteristics f a cmpany are well prtrayed and defined when using mdbards. The mdbards can be used as an inspiratin-surce when designing. T see if the feeling is prtrayed in the right way it can be tested at tw pints; when the mdbard is created and when the design is finished. Open-surce CMS is a gd way fr a small cmpany t add usability fr themselves and their custmers. It makes it easier fr emplyees t manage and update the website. The users benefit frm this by getting an up t date website with useful infrmatin and features. 2

3 Förrd Detta är ett examensarbete inm ämnet Interaktinsdesign, sm är genmfört på K3; Knst, Kultur ch Kmmunikatin vid Malmö Högskla. Vi vill tacka alla sm har deltagit i intervjuer ch fältstudier. Det är tack vare er sm det har varit möjligt att genmföra detta arbete. Ett strt tack riktar vi även till vår handledare, Michael Svedemar sm har varit ett strt stöd ch bidragit med vägledning under arbetets gång. Dessutm vill vi tacka Susanne Algtssn, ägare till Feeling, för insikt i företaget ch intressanta svar på alla våra frågr. Slutligen, vill vi tacka familj ch vänner för ert stöd under uppsatsens gång. 3

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Prblembakgrund Syfte Avgränsningar Frågeställning Arbetssätt KONTEXT Hemsidan Frumet Vad utgör ett bra Internetfrum? Annymitet på frumet Frum sm marknadsföringsverktyg SWOT-analys CMS - Innehållshanteringssystem CMS + Feeling = WCMS GNU Public License METOD Persnas Antalet persnas i designprcessen Feelings Persnas Scenari ch strybards Mdbards Användbarhetstester Feelings användbarhetstest WORDPRESS Varför Wrdpress? Plugins Feelings Plugins Teman Web Design principer för Feeling.nu Layut Upplösning

5 5. DESIGNPROCESS Jhanna Hlmgren - Persna Karina Nilssn Persna Sandra Erikssn Persna Resultat Strybard Feelings mdbard Jhannas mdbard Den första designen Frumets första design Resultat av det första testet Den andra designen Frumets andra design Resultat av det andra testet SLUTSATS Persnas sm designverktyg Användarvänlighet ch frum Förmedling av känslr genm design Slutdiskussin KÄLLFÖRTECKNING Tryckta källr Elektrniska källr APPENDIX Bilaga 1: Screensht Nyheter Bilaga 2: Screensht Om Feeling Bilaga 3: Screensht Kundklubb Bilaga 4: Screensht Varumärken Bilaga 5: Screensht Kntakt Bilaga 6: Screensht Frum Bilaga 7: Screensht Tema Bilaga 8: Test Bilaga 9: Test

6 1. INLEDNING I följande kapitel kmmer vi presentera vårt fallföretag sm uppsatsen grundar sig på ch deras prblem. Vi kmmer här även redgöra för våra avgränsningar, vårt syfte ch våra frågeställningar sm baseras på tre lika intressemråden; persnas, användarvänlighet ch design. 1.1 Prblembakgrund Feeling är ett relativt litet underklädesföretag för kvinnr sm startade upp i mars Butiken är lkaliserad i Malmö, ch har sedan starten expanderat snabbt. En ny butik ska öppnas i Helsingbrg ch till hösten kmmer det att satsas på en tredje butik i Lund. Företagets namn, Feeling, passar bra ihp med affärsidén sm syftar till att bl.a. skapa en avslappnad känsla för kunderna. Stämningen i butiken är väldigt lätt ch öppen. De anställda har sm mtt att bry sig m sina kunder ch kmma med tips ch råd när det behövs. Efter att ha pratat med Feelings ägare fick vi en bra bild av hur företaget fungerar. De vill inte vara en traditinell affär, utan de vill förändra ch tänja på gränserna när det gäller synen på kvinnkrppen ch de ideal sm finns. Ett exempel på detta är Feelings beslut att tacka nej till mdeller sm var för smala ch istället använda sig av kurvigare mdeller. Under intervjuer sm genmfördes med Feelings anställda fick vi reda på de ideal ch åsikter sm många kunder delar, t.ex. att många kunder anser att m deras bh-strlek är grtesk m den överstiger ett visst mått. Det leder i många fall till att kvinnr köper fel bh-strlek, vilket kan rsaka ryggprblem ch dålig hållning. Persnalen på Feeling berättade även att de ibland upplever ett förtrendeprblem mellan persnal ch kunder, då kunderna inte alltid litar på de tips de får när det gäller bh-strlekar eller mdeller. Ett annat fenmen sm fta uppstår är att kunderna kan känna sig skygga då det vistas fler kunder i butiken. Detta märks ftast då kunden diskuterar med persnalen ch inte vill att andra människr ska höra eller se det sm de upplever sm ett prblem eller jbbigt. Feeling har marknadsfört sig genm annnser i tidningar ch har satsat på en unik design i butiken, speciella påsar, inslagningspapper ch en öppen atmsfär mellan kunder ch persnal för att bli ihågkmna, ch förhppningsvis kunna sprida ett gtt rykte genm wrd f muth. Men deras marknadsföring på nätet har varit knapp. De har haft en hemsida sm det aldrig har gjrts någn reklam för, dels för att den har varit väldigt statisk ch dels för att det har varit svårt att underhålla utan utmstående hjälp av en webbdesigner. Feeling hade en önskan m att få bättre kntakt med sina kunder, gärna med hjälp av en alternativ kanal. Anledningen till att företaget kntaktade ss var dels för att Marie, en av författarna till den här uppsatsen, är syster till Feeling ägare ch dels för att Marie själv sm brukar jbba på Feeling har upptäckt ch påpekat brister sm kan förbättras. För ss har detta varit en str fördel, genm Marie fick vi en mycket bättre insikt i hur butiken fungerar samt hur kunder reagerar ch vilka frågr de ställer när de behöver hjälp eller ska inhandla nya underkläder. Efter intervjuer ch undersökningar km vi fram till att kundkretsen kan öka m man breddar sitt varumärke på Internet. Några av bristerna sm ägaren påpekade var svårigheterna med att få webbsidan uppdaterad så fta sm önskat. Det fanns helt enkelt ingen sm hade tid att sköta den i den utsträckning sm de ville. Vi km därför tillsammans fram till att med hjälp av en tydlig, fräsch ch ständigt uppdaterad webbsida får 6

7 kunderna möjlighet att hålla sig infrmerade m vad sm sker på Feeling. Det kan handla m mdemässr, lansering av nya märken, rea-dagar etc. 1.2 Syfte Vårt syfte är att hjälpa Feeling att nå ut till en större målgrupp, nämligen internetanvändare. För att nå detta mål är det viktigt för Feeling att deras distinkta stil ch känsla blir överförd till en webbplats. Eftersm Feelings målgrupp är väldigt bred ch består av kvinnr mellan år, är det viktigt att ta hänsyn till den del av målgruppen sm inte är vana internetanvändare ch vi var därför tvungna att fkusera mycket på användarvänlighet. Användarvänligheten står i fkus för både kund ch persnal. 1.3 Avgränsningar Eftersm vårt syfte kan behandlas utifrån flera lika perspektiv har vi valt att avgränsa ss till tre specifika mråden; persnas, användarvänlighet ch design. Vi anser även att vårt syfte är mest lämpligt att behandla utifrån en kvalitativ metd. Detta innebär att vi kmmer att genmföra intervjuer, bservatiner ch användartester. Den kvalitativa metden tillåter ss då att ta hänsyn till de nyanser sm kan finnas i intervjuerna eller bservatinerna. Dessutm har vi valt att grundligt beskriva dessa tre ämnesmråden utifrån våra frågeställningar ch Feelings behv. Vi kmmer inte att vara delaktiga eller ansvariga för innehållet på webbplatsen. Vi har heller inte fkuserat på att utfrma hur de lika kategrierna i frumet ska se ut. Detta får vara butikens uppgift sm de kan anpassa efter kunders feedback ch kmmentarer. Enligt butikens önskemål har vi valt att inte driva undersökningar på butikens kunder. När vi frågade m just detta fick vi ett blankt nej. Detta berr på att vissa kunder känner sig bekväma ch blttade när det handlar underkläder. Därför ville inte butiken att vi skulle påtvinga de mer stress genm att ställa frågr eller be dem fylla i ett frmulär. Kntakten med Feelings ägare har varit begränsad då hn var i full gång med att öppna upp en ny butik ch har därför inte alltid varit tillgänglig för ss. Marie har fungerat sm en representant för butiken samtidigt sm att hn är med i prjektet. 1.4 Frågeställning För att vi ska kunna beskriva de tre intressemrådena grundligt har vi valt att utgå från tre separata frågeställningar. Dessa kmmer även att hjälpa till för att skapa en struktur i uppsatsen ch bidra till att en helhet uppnås. Dessutm har vi inm gruppen delat upp dessa tre intressemråden för att fkusera mest på en, för att på så sätt kunna fördjupa ss inm det mrådet. Vi har även tillsammans diskuterat dessa tre ch hur de interagerar med varandra. Våra frågeställningar täcker det sm är viktigt för att skapa den srtens webbsida sm Feeling söker. Områden sm är valda; persnas, användarvänlighet ch design är tre typiska ämnen inm interaktinsdesign sm ständigt är återkmmande. Anledningen till att just dessa tre teman är intressanta frskningsmråden för ss är för de kan tillämpas på många lika prjekt, ch inte enbart webbsidr. 7

8 Persnas Innan designprcessen sätter igång är det viktigt att veta vem man designar för, dvs. man måste först definiera målgruppen. För att inte vända sig till en alltför bred målgrupp eller skapa en för bred prdukt kan man använda sig av persnas. Persnas används sm ett verktyg inm interaktinsdesign för att underlätta designprcessen ch sätta tydliga ramar för vem man designar för. Igr Midanvid har huvudansvaret att skapa persnas sm passar Feelings målgrupp. Dessa kmmer att användas sm hjälpverktyg inm designprcessen ch skapandet av Feelings webbsida. Frågeställningen för detta mråde är: Hur kan persnas användas sm designverktyg, ch varför? Användarvänlighet För att skapa den dynamik sm Feeling söker i en webbsida, ch ett nytt sätt att få kntakt med sina kunder är det viktigt med en användbar sida sm tillfredställer både persnalens ch kundernas behv. Användbarheten anses i vårt fall vara ett samarbete mellan design ch teknik. För att skapa en kntakt mellan kunden ch butiken kmmer vi att skapa ett frum på webbsidan. Frumet måste, precis sm resten av sidan, vara användarvänligt för båda parterna; persnalen på Feeling ch kunderna sm besöker webbsidan. Daniel Lim har ansvaret för det tekniska biten ch har valt att utgå från följande frågeställning: Hur utnyttjar man innehållshanteringssystem med öppen källkd för att skapa användarvänliga webbplatser för både användare ch administratör? Vilka faktrer är det sm styr vad sm uppfattas vara ett användbart frum? Design För Feeling är det viktigt att deras varumärke ch stil förblev densamma på Internet sm i butiken. Därför är det viktigt för ss att använda metder sm kan hjälpa till att fånga känslan ch förmedla den genm design. Marie Otterbeck har huvudansvar inm design ch har valt att fkusera på följande fråga: Hur kan man fånga känslr till en butik ch överföra den till internet? Hur kan man testa att man har lyckats få samma känsla? Det vi menar med att fånga känslr handlar m att förmedla butikens känsla till en webbsida. Besökarna av sidan ska alltså känna igen färger, design sv. från butiken, ch på så sätt få en liknande känsla sm att besöka den fysiska butiken. 1.5 Arbetssätt Vi har valt att bygga upp uppsatsen utifrån begrepp sm fta används inm interaktinsdesign, sm exempelvis SWOT-analys, persnas, scenaris, mdbards ch usability tests. Insamlingen av data 8

9 har skett genm intervjuer av Feelings ägare ch de anställda. Dessa intervjuer har sedan använts för att skapa persnas ch mdbards. Usability tests bygger på bservatin av testpersner då de använde slutprdukten, här ingick även ett frågefrmulär sm testpersnerna svarade på. SWOTanalysen användes för att ta fram styrkr, svagheter, möjligheter ch ht för en prdukt. Genm att knyta ihp dessa begrepp kunde designprcessen underlättas ch falla på plats till en helhet. Efter brainstrming ch alla synpunkter från butiken km vi fram att vi inte vill skapa någt helt nytt ch annrlunda sm inte går i linje med vad Feeling redan står för, utan att vi istället vill överföra den känslan sm finns i butiken till Internet. Genm att underlätta administratinen av sidan ska persnalen på så sätt kunna uppdatera ch hålla webbsidan aktuell. För att skapa samma öppna diskussin sm finns i butiken kmmer vi att bygga ett frum där kvinnr kan prata m allt från bhstrlekar till andra ämnen sm rör Feeling. 2. KONTEXT I detta kapitel kmmer vi ta upp hur vi anser att Feeling bör göra för att nå ut till sina kunder på Internet, ch vad fördelarna med detta alternativ är. Dessutm kmmer vi redgöra för den tekniska biten av webbsidans uppbyggnad, där vi kmmer beröra begrepp sm t.ex. CMS, GNU ch SWOT-analys. 2.1 Hemsidan Feelings gamla hemsida blev administrerad ch skapad av en privatpersn sm gjrde det på sin fritid. Prblemet med sidan var att den var statisk ch sällan uppdaterad. Om Feeling ville att deras sida skulle uppdateras var de tvungna att kntakta administratören sm br i Eskilstuna, sedan var administratören tvungen att hitta tid till att göra uppdateringarna. Det kunde fta ta lång tid, vilket gjrde att uppdateringen inte var aktuell längre. När man sökte efter nyckelrd sm passar in på Feeling, var inte Feelings hemsida högt placerat på resultatlistan. Detta kan vara p.g.a. att Feeling är relativt nytt företag ch att de inte har satsat på att marknadsföra sig på Internet. Figur 1: Feelings gamla hemsida. 9

10 2.2 Frumet Sm nämndes tidigare upplever persnalen att kunderna ibland inte litar fullständigt på dem när de t.ex. föreslår en bh-strlek. Ett känt prblem är att vissa kvinnr anser att en viss bh-strlek är trligt str jämfört med deras tidigare. Kunderna sm besöker butiken i jakt på nya underkläder visar sig fta ha alldeles för liten strlek på kupan ch för strt mått runt m bröstkrgen på sin bh. För att hjälpa Feeling med detta prblem, valde vi att implementera ett internetfrum på deras hemsida. Tanken med frumet var att det skulle hjälpa kunden med prblem sm ftast kan anses vara tabubelagda ch svåra att prata m. Kunden får inte bara en möjlighet att diskutera med andra kunder, men även föra diskussiner med butiken. Frumet kan ckså vara en str hjälp för butiken, dels i marknadsföringssyfte, men även för att bygga bättre kundrelatiner Vad utgör ett bra Internetfrum? Innan vi satte igång med frumet på Feelings webbsida var det viktigt att från början definiera vad sm utgör att ett frum är bra eller dåligt. Definitinen av frum påverkade vårt val av hur Feelings frum ser ut ch fungerar. Brian Krassenstein (2008) skriver i sin artikel What makes a gd Internet frum att han, efter 8 år sm säljare, skapare ch administratör av Internetfrum har lärt sig en del m hur människr vill att ett frum ska vara uppbyggt. Han nämner fyra punkter: 1. En strukturerad kategri- ch ämneslista. 2. Vänliga administratörer. 3. Administratörer sm tillåter allas åsikter. 4. Det ska vara intressant. För att användarna lätt ska kunna leta sig fram till infrmatin i frumet är det viktigt att det inte är för många lika kategrier, vilka kan försvåra navigeringen ch därmed försvåra åtkmsten till den infrmatin sm man söker. Enligt Krassenstein (2008) har administratören tre huvuduppgifter: 1. Se till att regler efterföljs. 2. Ta brt önskat material. 3. Hjälpa användarna med deras frågr. Om administratören missbrukar sin makt kan det leda till att användarna går till andra frum för att diskutera ch leta infrmatin. Administratören ska även tillåta att flk har sina meningar ch inte censurerar användarnas åsikter. Om detta skulle ske kan det leda till en tryckt stämning på frumet vilket gör att diskussinerna inte blir lika öppna sm man önskar. Det är viktigt att användarna tycker att det är intressant att diskutera, så länge det är liv i frumet ch administratören tar ansvaret med att både hålla igång ch starta nya diskussiner är det en bra grund till att lcka nya användare. 10

11 Det är viktigt för Feeling att ha vannämnda punkter i åtanke. Därför anser vi att persnalen bör se webbsidan sm en del av marknadsföringen ch sm en del av sysslrna sm utförs med hjälp av Internet. Uppdateringar ch nya inlägg kan ske i samband med när de exempelvis svarar på kundernas e-pst. Vi anser att det är viktigt att Feeling några dagar i veckan ser över frumet ch håller det uppdaterat för att användaren ska känna att frumet uppfyller sitt syfte Annymitet på frumet Anledningen till att vi valde ett Internetfrum där användare kan prata m sina prblem var för att det är ett sätt för de att ventilera sina åsikter ch prblem annymt. Svenningsn (2006) skriver m debatterna ch frskningen sm pågick under 90-talet m annymitet på Internet. Hn skiljer mellan tre lika perspektiv: 1. Mindre infrmatin m den sciala kntexten En datrmedierad kmmunikatin innebär en större grad av annymitet vilket gör att de sm deltar i en sådan kmmunikatin är mindre känsliga inför andra, eftersm mängden av scial infrmatin är mindre. I vårt fall kmmer frumet fungera sm en datrmedierad kmmunikatinskanal, kvinnr kan här prata m sådant sm de anser vara pinsamt eller på annat sätt behagligt. Här kan de diskutera sådant sm de kanske inte vågar ta upp med persnalen på plats eller diskutera med deras vänner m. 2. Mindre stabila identiteter Svenningsn (2006) menar ckså att människr kan skapa sig nya rller på Internet sm är helt skilda från de i verkligheten, de sm människr lever i. Det spelar inte någn större rll att skillnaden mellan rllen på Internet ch rllen i det verkliga livet är enrm, möjligheten att frigöra sig från den fysiska krppen är det viktiga. Man kan framställa sig på vilket sätt man vill på Internet, vilket betyder att man kan kmma i kntakt med människr sm man annars inte hade kntaktat eller haft tillfälle att träffa av diverse anledningar. 3. Mindre scialt tryck Det sciala trycket minskar på Internet eftersm vi inte bryr ss m vad andra tycker ch tänker m ss lika mycket sm i det verkliga livet. Annymiteten gör att man blir djärvare när man interagerar ch man vågar därför säga mer. Man får mindre respekt för auktriteter ch sciala regler ch större känsla av säkerhet, eftersm man inte kan uppleva samma knsekvenser sm följd av våra handlingar på Internet. Dessutm kan det leda till ett jämlikt diskussinsklimat då rädslan för att yttra sig är mindre. Det kan även leda till att man öppnar upp sig på ett tidigare stadium, man anförtrr sig till varandra ch upplever därmed en större närhet till andra användare. För vår del handlar det m att frumet ska fungera sm ett stöd för kvinnr, de ska känna sig trygga i att diskutera m sina prblem angående underkläder utan att skämmas eller känna sig bekväma. Det kan vara en str lättnad för många när man inser att prblemet sm man har faktiskt delas av andra. Förhppningen är även att Feelings persnal kmmer att vara aktiv i frumet ch besvara frågr, vilket vi hppas kan avdramatisera många av prblemen. Detta leder i sin tur att det blir lättare för kunderna när de kmmer in till butiken ch ska köpa en ny bh, eftersm de kmmer känna sig mer pålästa ch ha ett ökat förtrende för persnalen på Feeling. 11

12 2.2.3 Frum sm marknadsföringsverktyg Att använda Internetfrum sm ett marknadsföringsverktyg har många fördelar enligt Fwler ch Pitta (2005). Man kan med hjälp av frum få infrmatin m: Hur nöjda kunderna är med lika prdukter ch service. Önskade ch önskade egenskaper hs framtida tjänster. Ljalitet ch priskänslighet hs kunderna. Nya marknader ch prdukter. Hur kunderna uppfattar knkurrenterna. Ändringar i kundernas attityd ch preferenser över en längre tid. De menar ckså att Internetfrum ger företaget en bättre möjlighet att bservera kundernas intressen på ett mer direkt sätt. Det är ckså en fördel för företaget att ha ljala kunder sm är aktiva i frumet sm kan delta i framtida undersökningar, intervjuer etc. Frum kan ckså fungera sm ett marknadsföringsverktyg genm att det hjälper företaget att bygga starka relatiner med kunderna. Tidigare kunde det dröja en längre tid innan man kunde ta del av andras tankar ch åsikter; man hörde lika rykten eller kunde ta del av recensiner i tidningar ch dylikt. De menar att histriskt sett så har det varit viktigt med kmmunikatin mellan företag ch kund, men på senare tid har även kmmunikatin mellan kunder blivit viktigare eftersm det visar sig att kunderna påverkar varandra m vilka företag eller tjänster de ska använda sig av. Wrd-f-muth är den srts marknadsföring sm har störst påverkan på ptentiella kunder ch är dessutm nästintill gratis. Fwler, Franzak ch Pitta (2006) anser att det bästa scenarit är att fler existerande kunder sm redan är ljala skriver på frumet, eftersm de förmdligen redan är nöjda ch kmmer därför sprida mest psitiva erfarenheter. Pitta ch Fwler (2005) menar att det även är bra att låta andra sm inte är kunder delta eller bara läsa vad andra skriver. Det kan göra att ptentiella kunder blir psitivt påverkade ch deras intresse för företaget ökar. 2.3 SWOT-analys Vi har gjrt en enkel SWOT analys sm identifierar frumets styrkr (Strengths), Svagheter (Weaknesses), möjligheter (Opprtunities) ch ht (Threats). Vi i gruppen satt först för ss själva ch fyllde i en SWOT-matris. Sedan diskuterade vi våra resultat med varandra ch km fram till följande punkter sm var viktiga för att frumet skulle vara resultatrikt. Vi har valt att inte göra en utökad SWOT-analys eftersm vi använder metden för att utvärdera knceptet med att ha ett frum på sidan. Med analysen identifierar vi hur företaget måste priritera för att frumet ska bli ett lycksamt drag. Strenghts: Direktkntakt med kunder. Gratis Mer eller mindre självgående Weaknesses: Svårt för målgruppen att kmma igång med frum m de aldrig har använt frum tidigare. 12

13 Svårt att lcka dit nya användare. Om företaget bara använder frumet för att öppet marknadsföra sig själv kan det skada butikens image. Opprtunities: Förbättrad relatin med kunder. Förbättrar kunders syn på lika prblem. Möjlighet att lcka till sig nya kunder. Bättre förståelse för kundernas behv ch önskemål. Threats: Om frumet över längre tid inte har användare, kan det kännas sm en nödig del av hemsidan. Risk att missnöjda kunder sprider missnöjet till andra användare. Utmstående kan hacka eller spamma frumet, vilket kan ge ett seriöst intryck. Figur 2: SWOT - matris. 2.4 CMS - Innehållshanteringssystem En definitin på innehållshanteringssystem eller Cntent Management System (CMS), sm i den här uppsatsen används är; ett system för att skapa, redigera ch ta brt innehåll från en webbplats (Webdesign, CMS). Ett exempel på innehållshanteringssystem är Wiki, sm används av Wikipedia. Wikipedia tillåter sina besökare att själva skriva innehållet till en ständigt expanderande nline encyklpedi (Wikipedia). Innan CMS blev utvecklat, var det vanligt att man hårdkdade alla webbsidr på sin webbplats, dvs. att man för hand kdade allt innehåll man ville att sidan skulle ha. Den här metden krävde mycket av den sm skulle ändra, lägga till eller ta brt innehåll på en sida, vilket ckså gjrde att designen fick lida för att man lätt skulle kunna uppdatera sidan. I många fall blev inte sidrna uppdaterade mer än några gånger m året, eftersm prceduren var så mfattande när det km till redigering. Ofta hade företag en dedikerad webbmaster för sidan, sm var den tekniskt ansvarige för webbplatsen ch skötte bl.a. prgrammering, design, planering, ch statistik vid sidan av innehållshanteringen. För mindre företag var detta en str kstnad, vilket resulterade i att en webbdesigner anställdes för att skapa en hemsida åt företaget. Slutsatsen blev en statisk webbplats sm kanske bara blev uppdaterad några gånger m året pga. av den höga kstnaden sm krävdes för att anlita en webbdesigner. Om CMS används kan ägaren via Internet lgga in på sin webbplats ch ändra innehållet direkt, avsett datr eller plats. CMS eliminerar nödvändigheten av en webbmaster ch dessutm drar den ner på kstnaderna för att hålla sin webbplats uppdaterad. De flesta lösningar sm CSM innebär är så enkla att vem sm helst kan använda dem. Fördelar med CMS med öppen källkd (Webdesign, CMS): Det är enkelt att lägga till innehåll. Man kan snabbare göra ändringar på sidan. Man kan uppnå en högre grad av knsistens av utseendet ch strukturen. Bättre navigatin. Större flexibilitet. Decentraliserad innehållshantering. 13

14 Bättre säkerhet. Reducerade administratinskstnader för företaget. Möjlighet för egna mdifikatiner. Nackdelar med CMS med öppen källkd: Man måste ändra m existerande struktur för att det ska fungera sm man vill. Många lika utvecklare gör att det kan vara stabilt. I standardläget måste man följa restriktinerna det valda CMS har. Det kan frtfarande vara svårt att förstå för en persn sm inte har en datrvana CMS + Feeling = WCMS Typen av CMS sm användes till Feelings hemsida är WCMS, sm står för Web Cntent Management System. WCMS är helt enkelt CMS sm helt ch hållet styrs nline. Med WCMS har man en administratinspanel på Internet där alla inställningar ch ändringar på sidan görs. Bilden visar ett exempel på en administratinspanel för ett CMS sm i detta fall är Wrdpress. I administratinspanelen kan administratören styra alla delar av sin sida. Här kan man lägga till nytt innehåll, redigera innehållet, välja design ch göra alla inställningar ch val sm behövs. Administratinspanelen är lättåtkmligt från var sm helst med Internetuppkppling. Figur 3: Ett exempel på en administratinspanel för ett CMS. Funktinaliteten till WCMS kan brytas ner i fyra delar (Steptw): 1. Innehållskreatin Innehållskreatinen styrs med ett enkelt administratinsgränssnitt sm är designat för att likna Wrd. Detta gör att användaren inte behöver ha HTML kunskaper, eftersm innehållet kan skrivas på samma sätt sm ett vanligt textdkument i Wrd. WCMS tillåter dessutm användaren att ändra m sidans struktur ch hur sidrna relaterar ch länkar till varandra genm användargränssnittet. 14

15 2. Innehållshantering När innehållet har skapats på sidrna, tillåter administratinsgränssnittet att man går tillbaka ch ändrar innehållet. Innehållet sparas i en central databas. Databasen gör att man kan använda innehållet till flera lika ändamål, det är t.ex. enkelt att flytta över infrmatinen till en ny sida. 3. Publicering När innehållet väl har blivit sparat i databasen, kan det publiceras. Man kan själv designa hur innehållet skall visas när det publiceras, eller så kan man ha kvar innehållsystemets standardutseende. Detta gör att man skapar ett knsistent utseende på alla sidr, ch även detta innebär att den sm skriver innehållet kan kncentrera sig helt ch hållet på innehållet utan att vara rädd för hur det kmmer se ut på sidan. 4. Presentatin CMS gör autmatiskt länkar till de skapade sidrna, vilket igen underlättar för administratören, eftersm menyer skapas utan att det behövs någn HTML kunskap. Detta hjälper sidans dynamik vilket förstärker helhetsintrycket av sidan. Figuren nedan visar hur databasinfrmatinen hanteras när man skapar innehåll till en sida med CMS. När innehållet skapas kan man hela tiden gå tillbaka ch ändra infrmatinen. När man är klar för publicering presenteras databasinnehållet på Internet. Figur 4: Flödesdiagram för CMS (Steptw). 2.5 GNU Public License Prgramvaran vi använder ss av pererar under GNU Public Licence, GNU står för Gnu s Nt Unix. GNU Public License innebär att det i grunden är fri prgramvara, eller öppen källkd sm det ckså heter. GNU Public License bygger på fyra frihetsprinciper (GNU): 1. Friheten att använda prgramvaran i valfritt syfte. 2. Friheten att undersöka prgrammet för att förstå hur det fungerar ch använda dessa kunskaper i egna syften. 3. Friheten att fritt få vidaredistribuera kpir för att hjälpa andra. 4. Friheten att förbättra prgrammet, anpassa det till egna krav ch distribuera förbättringarna så att andra kan dra nytta av mdifieringarna. 15

16 För vår del så betyder det att vi har full åtkmst till kden, ch kan ändra m allt vi vill. I det stra hela betyder det att andra sm har bättre erfarenhet av kdning kan gå in ch göra m kden, ch skapa s.k. plugins, eller insticksprgram, för att lägga till mer funktinalitet. Man har även ttal kntrll över hur gränssnittet ser ut. Om CMS sm inte var öppen källkd hade använts till Feeling hade det medfört mindre funktinalitet, ch mindre utrymme för att mdifiera det till Feelings fördel. Nackdelen med öppen källkd är att ändringar i kden inte går genm en centraliserad utgivare, vilket gör att vem sm helst kan utveckla prgramvaran, ch därmed mdifikatiner sm görs kan störa prgramvaran. Detta kan i sin tur leda krck ch att delar slutar fungera. När det finns så många lika utvecklare är det svårt att ha kntrll på hur de lika mdifikatinerna är uppbyggda ch fungerar. Om man t.ex. hade haft ett kmmersiellt CMS hade det förmdligen funnits extra funktinalitet med plugins, men det är upp till utgivaren av prgramvaran sm skapar det, ch i vissa fall hs gdkända utvecklare att utveckla ch gdkänna plugins. Det psitiva med kmmersiellt CMS är att utgivaren kan ha någn slags kntrll ch garanti på att alla plugins fungerar. Med öppen källkd kan vem sm helst mdifiera prgramvaran, ch det skapar ett strt antal utvecklare till skillnad från stängd källkd där endast ett fåtal utvecklare används. 3. Designa känslr Enligt Nrman (2004) tar vi människr till ss infrmatin i tre lika lager: invärtes, sm är autmatiskt, beteende, sm kntrllerar vardagligt beteende, ch det reflektiva. Utöver detta tar lika människr till sig till de tre lika lagrena på lika sätt. En prdukts design kan med utseendet appellera till det invärteslagret, användningen appellerar till beteendelagret ch den persnliga tillfredställelsen appellerar till det reflektivalagret. Eftersm alla tar till sig infrmatinen på lika sätt är det möjligt att designa någt för att appellera till alla. Det gör det viktigt att identifiera prduktens användare ch deras behv. Nrman (2004) menar att alla de tre lagren av design spelar rll för upplevelsen. Den invärtes eller Visceral designen handlar för en designer m den så kallade ww -faktrn. Det är känslr man får av en design sm man inte har kntrll över. Exempelvis när man kmmer till en webbsida ch vid första ögnkastet tycker att den är snygg, är ett resultat av det invärtes lagret. Att enbart designa för det invärtes lagret är inte tillräckligt. Beteende eller behaviral design tar för sig användning. Här spelar inte utseendet någn rll då all fkus ligger på användbarheten av en design. Det tredje lagret, reflektivdesign, handlar m hur man känner sig efter att ha använt prdukten, vilken mening har prdukten haft sv. Att man till exempel väljer en prdukt sm är fair trade framför en annan är ett reflektivt val. Det har inget med utseendet att göra eller hur bra prdukten är, det handlar m att välja det rätta. Wensveen, Overbeeke & Djajadiningrat (2000) föreslår en metd för att designa med känslr. Det första steget handlar m att utfrska de känslmässiga aspekterna. Dessa identifierar hur man upplever en specifik händelse eller prdukt. Eftersm de ville designa en väckarklcka med känslr började dem med att skicka ut prbes till användare för att identifiera hur människr upplevde att vakna upp på mrgnen. Prbes är en metd där ett paket med lika instruktiner ch material 16

17 överlämnas till en utmstående persn. Med hjälp av instruktiner löser man diverse uppgifter ch skickar sedan prben tillbaka till designern sm analyserar resultaten. För att kunna designa en bättre känslmässig upplevelse anser Capta, van Hut & van der Geest (2007) att man måste förstå upplevelsen. Denna förståelse börjar med att mäta känslrna sm man upplever. 3.1 Ett företags känsla på internet För att överför en butik, företagskänsla eller varumärke till Internet finns det flera saker att tänka på. När det kmmer till en webbsida är chansen str att den första reaktinen är en emtinell sådan skriver Egger (Affective Design f E-Cmmerce User Interfaces: Hw t Maximise Perceived Trustwrthiness). Appellen till det grafiska gränssnittet ch layuten kan direkt påverka användarens tankar ch användning av sidan. För att upprätthålla företagets varumärke är det viktigt att lätt kunna identifiera företaget ch deras aktivitetssektr, exempelvis med lgtyp ch slgan. Vidare skriver Egger att man generellt uppfattar ett företag sm mindre pprtunistiskt ju mer de har investerat i sin webbsida. För företag finns det vissa saker att göra för att överföra sitt varumärke till internet: Integrera varumärkets attribut till hemsidan (färger, stil). Försäkra sig att alla delar använder sig av samma stil. Integrera marknadsföringskampanjer till hemsidan. (Affective Design f E-Cmmerce User Interfaces: Hw t Maximise Perceived Trustwrthiness). 4. METOD I detta kapitel redgör vi för vilka metder sm vi har använt ss av för att uppnå vårt mål. Vi kmmer diskutera varför vi har använt ss av metderna samt hur vi har använt metderna till vårt syfte. Det sm vi knkret tar upp är bl.a. persnas ch rllen av dessa då man vill nå ut till sin målgrupp. Vi kmmer även krt att förklara de persnas sm vi själva har byggt upp. Förutm detta kmmer vi även gå in scenarier, mdbards ch användbarhetstester. 4.1 Persnas Termen persna är väldigt vanligt inm interaktinsdesign. Det är ett verktyg sm används under designprcessen för att underlätta ch smalna av målgruppen sm man arbetar med. Persnas används sm ett verktyg för att underlätta designprcessen ch för att sätta klara riktlinjer ch mål för vad man designar ch vem man designar till. Till skillnad från riktiga persner eller användare så är en persna fiktiv. Han eller hn bygger på riktiga persner sm är relevanta för prdukten sm framställs. Genm att använda sig av typiska attribut, namn, mål ch andra specifika detaljer skapar man en persna sm visar vägen ch genm sina drag kan hjälpa till i utfrmningen av en prdukt. 17

18 En persna kan aldrig ersätta riktiga användare men kan liknas vid en karaktär i en berättelse eller en film, ch kan användas i scenaris ch sm en röd tråd i ett designarbete. Om man skapar en prdukt sm ska tilltala en bred målgrupp eller många lika srters användare så brde själva prdukten, i lgiken, vara så bred sm möjligt i funktinerna. Detta är däremt fel sätt att handskas med designprcessen enligt Cper (2004). Han anser att större framgång skapas då man designar till endast en enda persn. Det är här persnas blir användbara. Cper (2004) menar att det mest uppenbara sättet att få infrmatin av en användare, dvs. att ställa direkta frågr, inte fungerar i en designprcess. Att expnera användaren för designprblemet innebär inte lösningar. För att kunna undvika detta prblem skapar man fiktiva användare ch designar för dem. Sm nämndes tidigare är det dck viktigt att inte förväxla en persna med en riktig persn eller användare. När man tänker på verkliga persner eller användare så tänker man ftast i genmsnittliga termer eller mått. Ett exempel på hur genmsnittliga termer används är då man exempelvis menar att medelsvensken har 2,8 barn, detta kan däremt vara missvisande när man designar för specifika användare då måttet är alldeles för brett. Cpers ch Saffers syn på persnas är relativt lik. Detta kan ber på att de mer är inställda på designbiten än på det tekniska. Grudin ch Pruitt har en annan vinkel på hur persnas bör vara. Deras metd går i strt sätt ut på att titta kvantitativ på marknaden Grudin ch Pruitt menar att persnas brde användas sm kmplement ihp med andra metder för att de ska vara så mäktiga sm möjligt. Att enbart använda sig av traditinell användarcentrerad design i ens designprcess kan leda till att alla delar inte täcks. Dessa delar kan vara sciala, plitiska ch det kan dessutm vara svårt att definiera ch skildra representativitet ch kmplexitet. Det är viktigt att persnas kmmer först i designprcessen. Och genm att använda metden persnas behöver man inte utesluta några andra metder. Persnas är en grund sm hjälper till att skapa scenaris, att samla in data sv. Det är just här sm Grudin ch Pruitts syn på persnas skiljer sig från Cper ch Saffer. Både Cper ch Saffer är mer inriktade på en prdukts design ch bygger sina persnas på krta berättelser ch attraktin ch inte så mycket på data. Dessutm använder de persnas sm ett eget verktyg sm inte alls behöver ha alltför mycket ihp med andra designmetder, medans Grudin ch Pruitt använder persnas tillsammans med andra verktyg eller metder (Persnas, Participatry Design and Prduct Develpment:An Infrastructure fr Engagement). Till skillnad från Cper anser de att det är viktigt att samla på sig så mycket kvalitativ ch kvantitativ infrmatin sm möjligt för att sedan få en större överblick över attributen sm kan tilldelas de lika persnas. Prcessen börjar med att titta över marknaden, sedan gå över till fältstudier, fkusgrupper ch intervjuer. Cper (2004) menar att när en persna har tilldelats attribut, mål ch har accepterats av designlaget kan man gå vidare med att skapa meningsfulla scenariers. Även här finns det meningsskillnader, Grudin ch Pruitt menar att scenaris, persnas ch prdukten ska utvecklas i samband med pågående bservatiner ch feedback från riktiga persner sm har inspirerat persnas. 18

19 För att skapa persnas använder sig Grudin ch Pruitt av två lika metder berende på prjekt. Den ena metden är mer intensiv ch invlverar ett lag sm består att ett 20-tal persner ch prcessen sträcker sig över en två månaders perid. Laget består av planerare, användbarhetsingenjörer, interaktinsdesigners, marknadsfrskare ch tekniska skribenter. Den andra metden är mindre intensiv ch invlverar två persner sm arbetar under krtare perid, denna metd bygger på en befintlig användarstudie ch genererar en mindre detaljerad persna. När Grudin ch Pruitt har skapat en persnas görs en dkumentatin på alla attributen ch på resterande data sm stödjer dessa. Dkumentatinen består av ftnter, kmmentarer ch länkar på undersökningar sm visar underlag för persnas. Under designprcessen är det viktigt att designteamet hela tiden expneras för persnas på lika sätt. Det kan handla m att skapa adresser till persnas ch sedan skicka ut mail från dessa adresser till designteamet varje vecka. Man kan även göra affischer eller leksaker sm föreställer persnas. En lyckad persna ger instruktiner till designern ch är ett hjälpmedel (Persnas, Participatry Design and Prduct Develpment:An Infrastructure fr Engagement). Lene Nielsen ser persnas sm ett hjälpmedel för att förstå användaren ch sätta sig in i behven ch kraven på ett system eller en design. Nielsens definitin av användare är följande: Ett verktyg för att skapa förståelse ch identifikatin. Lagringsplats för infrmatin. En metd sm fkuserar på särskilda andelar av marknaden. Hjälper designern att förstå systemet ur en användare synvinkel. Designern kan träda in på livet på en användare på ett helt annat sätt. Designern kan lättare förstå behv ch krav på ett system. Det är viktigt att se på en persna sm en individ. Designern bör sätta sig själv i relatin till persnas kunskap, känslr, mål sv. En persna ska utvärderas mralt för att förstå persnas tankesätt ch för att sätta sig in i kntexten (Engaging Persnas and Narrative Scenaris) Prblematik med att persnas Grudin ch Puitt nämner fyra huvudprblem med att skapa persnas: Karaktärerna är inte trvärdiga, antigen är de för uppenbara ch inte baserade på data eller så var data sm tgs fram klar. Karaktärerna kmmunicerade inte tillräckligt bra med designers Det finns ingen förståelse för hur karaktärerna ska användas. Prjektet var för ytligt ch det fanns inte tillräckligt med material för att göra persnas synliga. Det fanns inga affischer eller annan material för att påminna designern m persnan. Grudin ch Puitt menar ckså att persnas kan användas i en alltför str utsträckning. Det kan hindra utvecklingen ch anpassandet efter nya krav ch ny marknad. Det är viktigt att ta hänsyn till att lika krav sätts inm lika mråden. T.ex. kan det finnas ett krav eller behv inm prduktutvecklingen men helt andra krav ch behv inm marknadsföringen. Att hålla fast vid samma persna kan göra att man inte möter kraven sm sätts (Persnas: Practice and Thery) Fördelar med persnas: Fkusen sätts på en specifik målgrupp. 19

20 Persnas skapar str fkus på användare i kntext även fast de är fiktiva. Genm att skapa persnas undviker man fällan att tillfredställa alla användare utan kan istället fkusera sig på en särskild målgrupp eller användare. Persnas underlättar ch hjälper till med valen under designprcessen. Genm persnas kan man kmmunicera med marknaden ch användare genm under den första undersöknings fasen sm innehåller intervjuer ch studier, insamling av data sv. (Persnas: Practice and Thery). Genm att använda sig av persnas i ett designarbete får man knkreta svar när man gör sina val i designprcessen. En detaljerad ch specifik persna beskriver exakt vilka riktlinjer sm ska följas ch vem designen ska vändas till. När en persnas mål, datrvana, driv, ålder, intressen, familjestatus etc. definieras blir persnas ett kraftfullt verktyg (Cper, 2004) Antalet persnas i designprcessen Det ultimata är att skapa fler än en persna. Det innebär inte att man designar för alla utan snarare för att påpeka vilka persnas sm står utanför ens målgrupp. Vissa persnas kan dessutm skapas för att enbart påminna m vilka man inte ska designa för. Varje design bör däremt rikta sig till en persna, ch målet är att tillfredställa den persnan ch inte fler. Väljer man att ha två primära persnas bör man därför ta fram två lika designer (Cper, 2004). Försöket att tillfredställa en alltför str grupp användare kan leda till att man dödar en prdukt. Att designa en prdukt till flera subgrupper ch försöka hålla prdukten bred i funktinaliteten kan leda till att ingen blir nöjd. Prdukten kmmer då förmdligen inte tillfredställa någn av subgrupperna till 100 %. Lösningen på detta är att ta reda på vilken grupp sm kan tänkas använda prdukten ch sedan dela upp den gruppen i subgrupper där ens persna representerar en av subgrupperna. Om det finns fyra subgrupper så innebär det alltså att ens målgrupp är 25 % av den stra gruppen. Genm att enbart kncentrera sig på sin målgrupp kan man uppnå 100 % tillfredställda användare vilket ger större framgångar än att inte tillfredställa hela den stra gruppen till 100 % (Cper, 2004) Feelings Persnas Genm intervjuer med Feelings ägare ch anställda har en målgrupp kunnat definieras. De sm ftast besöker butiken, ch definieras därför sm målgruppen är kvinnr i åldrarna år. De flesta kunder handlar på Feeling mer än en gång vilket gör att de anställda på Feeling får en bra uppfattning m vem deras kunder är ch att de även lär känna kunderna på ett visst plan. Då det rör sig m en relativt bred målgrupp på kvinnr mellan 20 till 50 år, har vi skapat två persnas utifrån hela användargruppen ch en persna sm representerar en anställd på Feeling. Feelings persnal var specifik med hur en typisk kund kan se ut, vad hn brukar ställa för frågr, hur hn beter sig i butiken ch hur hn ser på sin krpp. Dessa data har fungerat sm hjälpmedel för att skapa persnas för Feeling. Persnas sm skapades har ett namn, ålder, persnliga intressen, datavanr, scialt liv, vanr, vanr, kmplex etc. Dessa var till str hjälp under hela designprcessen då man när sm helst kunde gå tillbaka ch bli påmind m vilka val sm var rätt ch vilka sm var fel. 20

21 De tre persnas sm skapades heter Jhanna, Karina ch Sandra. Jhanna ch Karina står för två typiska kunder, medans Sandra är en anställd på Feeling. Jhanna står för hur designen ch webbsidan upplevs ch används ur kundens perspektiv. Hn är alltså den primära persnan vars mål ch förväntningar vi vill leva upp till. Anledningen till att hn är vår primära persna berr bl.a. på att hn har Internetvana ch för att hn befinner sig i en känslig ålder då man påverkas väldigt mycket av mvärlden. Det kan handla m allt från samhällsideal till grupptryck från kmpisar. Karina står för persnan sm vi vill undvika. Någn sm tillhör målgruppen men blir för banal att designa till. Hn har inte lika mycket datrvana ch är egentligen inte i behv av samma saker sm Jhanna. Hn har en stabil självbild ch vet vad hn vill ha utan att behöva uppsöka infrmatin. Karina är väldigt framåt ch har inga prblem att diskutera saker sm kan anses vara tabubelagda. Sandra står för företagets perspektiv, både när det gäller administratinen ch webbsidan. Hennes handlingar aktiveras av kundernas mål. Hn behöver funktiner sm gör det enkelt att tillfredställa behven sm uppkmmer från kunder. Det kan handla m att uppdatera infrmatin på webbsidan, till att svara på inlägg i frumet ch e-pst sm kunderna skickar. Efter att dessa tre persnas skapades var tanken att göra tre lika designer. Ganska snabbt upptäckte vi att Jhanna ch Sandra är i ett samspel ch att de är berende av varandra. Jhannas mål ch behv aktiverar samspelet med Sandras behv ch mål, därför km vi fram till att inte göra lika design för varje persna. Istället har vi använt våra persnas för att påminna ss m vad sm är relevant ch vad sm bör undvikas. Vi har tagit ställning till vår primära persna, Jhanna, ch anpassat designen efter hennes behv ch mål. Genm att fkusera på Jhannas behv ch de funktiner sm hn behöver har Sandras behv fallit in naturligt. 4.2 Scenari ch strybards Cper(2004) skriver att designern måste leva sig in i persnans rll, ch glömma sin egen utbildning, förmågr ch verktyg, ch föreställa sig att han eller hn har persnans bakgrund istället. Det kan vara svårt att göra utan att ha en kntext eller detaljer att fkusera på, det är här scenaris kmmer in. Saffer (2007) skriver att scenaris är ett snabbt ch effektivt sätt att föreställa sig designkncepten i användning. Han säger att scenaris är prttyper av rd. I grunden är scenaris histrier m hur en prdukt eller tjänst kmmer användas när den har blivit gjrd. Huvudpersnen i histrien är persnan. När man använder scenaris kan designern placera persnan i en kntext för att ge dem ännu mer liv. Scenaris är en av anledningarna till persnas är värt att använda (ibid.). Effektiva scenarier enligt Cper (2004) måste vara kmpletta i bredden, men inte i djupet. Dvs. att det är viktigare att scenarit är beskrivet från start till slut än att beskriva varje steg i minsta detalj. 21

22 Löwgren ch Stlterman (2004) menar att den främsta nackdelen med scenaris är bristen på precisin. Det kan vara ganska stra vlymer med text när arbetet har pågått ett tag ch kan vara svårt att sätta sig in i. När lika scenarier har blivit skapade, kan designern enligt Saffer (2007) skapa strybards, sm används för att ytterligare illustrera prdukten eller tjänsten i användning. Strybards är en teknik hämtat från film ch reklam. När man kmbinerar text med bilder kan designern, på ett effektivt sätt, berätta hur en prdukt eller tjänst kmmer att användas i en kntext. Enligt Grudin ch Pruitt kan scenaris tappa sin effekt m de inte bygger på persnas. De menar att scenaris nästan är sm en film, det bygger på en berättelse med skådespelare sm har lika mål eller svårigheter att ta sig igenm. Dessutm bygger scenaris ftast på en actinsekvens där någt händer kring prdukten sm designern tar fram. Grudin ch Pruitt påpekar dessutm att det kan vara prblematiskt att enbart använda sig av scenaris i en designprcess. Detta berr på att scenaris saknar data eller knkret infrmatin m användare eller skådespelare, dessutm kan det saknas data på prdukten eller tjänsten sm designs (Persnas, Participatry Design and Prduct Develpment:An Infrastructure fr Engagement). När vi skapade scenaris var det viktigt att utgå från våra persnas. Samtliga persnas blev tilldelade ett scenari där persnan ch prblemet är i fkus. Genm att använda sig av den metden kunde vi enklare leva ss in i prblemen sm kan uppstå ch även lösningar på dessa. Detta följdes upp med hjälp av illustrerade strybards. 4.3 Hitta Feelings känsla med Mdbards För att hitta rätt känsla på Feeling diskuterade vi lite m hur Feeling appellerar till dem tre lagren sm Nrman (2004) beskriver. Feeling appellerar till det invärteslagret med att ha en distinkt ch uttänkt design på sin butik. De använder färger ch sin lgtyp i str utsträckning. Utanför butiken har dem stra skyltar sm visar att butiken ligger där. Hade butiken bara tilltalat det invärtes lagret hade det inte jbbat någn i butiken ch dem hade inte haft några prdukter att sälja. Prdukterna sm de säljer ch persnalen sm jbbar på Feeling tilltalar beteendelagret. Kunderna tilltalas av designen på butiken sm lckar in dem, men prdukterna ger en användning för butiken. Det reflektiva lagret tilltalas när man har varit i butiken, det är känslan man får efter att ha pratat med persnalen ch kanske köpt en prdukt i butiken. I Feelings fall handlar det mycket m att bättra kvinnrs användning av bh vilket kan lösa en del prblem sm dessa kvinnr tidigare har haft pga. fel bh-strlek. För att först identifiera upplevelsen av Feeling valde vi att jbba med mdbards. Enligt Dan Saffer (2007) är mdbards ett designverktyg sm används för att utfrska en service eller prdukts känslmässiga landskap. Med hjälp av bilder, rd, färger ch annat sm designern känner är lämpligt kan ett kllage sm försöker uttrycka den känslan sm önskas för den slutgiltiga prdukten skapas. Traditinellt sätt blir mdbards gjrt på en str pster, där man lätt kan klippa ut bilder från tidningar eller andra ställen, eller eventuellt ta egna bilder, ch klistra det på pstern. Fördelen med den fysiska mdbarden är att man kan hänga den på väggen för att ständigt kunna titta på den för inspiratin. Mdbards kan även skapas digitalt, fördelen med den digitala versinen är att man kan inkludera rörelse ch ljud. Några fördelar enligt Lifeclever.cm (Lifeclever), sm är en webbsida sm erbjuder designhjälp, är att det är bra att hänvisa till en mdbard för att 22

23 illustrera sitt kncept. Då mdbarden är på en så pass enkel nivå är det svårt att se det sm en slutprdukt. Det gör att man kan fkusera diskussinen på knceptet istället för slutdetaljer. Saffer (2007) menar att avsett vilken metd man använder sig av är det viktigaste att mdbarden reflekterar känslan designern strävar efter i slutprdukten. Enligt Lucer & Vaajakalli (2008) kan skapandet av en mdbard delas upp i sex steg. 1. Samla material 2. Gå genm materialet för att hitta passande bilder till sin mdbard 3. Skapa sammanhang mellan bilder man vill använda 4. Bygga sin mdbard 5. Expandera efterhand för att skapa den rätta känslan 6. Kmmunicera, eller visa fram sin mdbard till stakehlders Det var naturligt att vi använde ss av mdbards eftersm att det är ett bra verktyg för att fånga en känsla. En annan fördel var att det går snabbt att göra, vilket gjrde att vi kunde kmma igång med vår första design ganska snabbt. Vi har valt att göra mdbardsen sm en digital versin. Dck har vi inte använt ss av rörliga bilder eller ljud. Anledningen var att i huvudsak fånga Feelings estetiska känsla. Vi hittade bilder sm vi ansåg förmedlade den känslan, men försökte även att förmedla Feelings grundtanke. För våra användare gjrde vi samma sak, eftersm vi ansåg att det skulle vara lättare att göra jämförelser mellan dem två m de var i samma frmat. Då känslan är det viktiga för Feeling så var det en självklarhet att skapa samma känsla på hemsidan sm i butiken. Mdbarden användes sm verktyg för att i början visualisera känslr mellan en butik ch en persna. Vi började med ett digitalt kllage med bilder, av dessa skapades två stycken mdbards, en från butikens perspektiv ch en från Jhannas perspektiv sm är en av våra persnas. Anledningen till varför vi utgick från Jhanna var för att hn är vår primära persna ch för att vi har henne i åtanke när vi designar. 4.4 Användbarhetstester Löwgren ch Stlterman (2004) förklarar användbarhetstester på följande sätt: Med användbarhetstester menas ett mer eller mindre frmellt experiment, där de blivande användarna försöker använda systemet eller en prttyp för att genmföra ett antal krtare testuppgifter. Deras interaktin med systemet studeras ch man kncentrerar sig speciellt på prestatin: hur lång tid det tar att lösa uppgifterna, hur många fel man gör, vilka typer av fel, hur fta rådfrågar man användarhandledningen eller experimentledaren, ch så vidare. Preece, Rgers ch Sharp (2002) menar att utan användbarhetstester kan inte designern vara säker på m designen är användbar eller är vad användaren vill ha. Det räcker inte bara med att följa designguider för att få till bra användbarhet. De rekmmenderar att man ska följa tre principer: 1. Fkusera på användaren ch deras uppgifter. 2. Observera, mät ch analysera deras användning av designen. 23

24 3. Designa iterativt, dvs. upprepande ch kntinuerligt. Användningen av användbarhetstester gör att prblem kan lösas innan designen används, att designteamet kan kncentrera sig på det verkliga prblemet ch inte det påhittade ch slutligen att kdare kan kda istället för att diskutera designfrågr eller möjliga designprblem (ibid.). Jakb Nielsen (Useit) har i sin frskning kmmit fram till en kurva sm säger att när man kmmer över 15 tester tappar testandet värde. Figuren nedan visar att när man har gjrt mellan tester har man hittat upp mt 100 % av alla prblem. Figur 5: Värdet av antalet testare mt hittade prblem Feelings användbarhetstest För att kunna designa iterativt har vi valt att göra två stra tester. Efter första designen då vi hade implementerat alla delar på sidan vi ville ha, testade vi grunddesignen på 12 användare. Testerna utfördes på en grupp kvinnr mellan år för att täcka in ptentiella användare. Eftersm vi inte hade möjlighet att göra tester på kunder sm var i butiken fick vi istället välja testpersner sm skulle kunna vara tänkbara kunder. En tänkt möjlighet för att lösa detta var att först skicka in våra testpersner i butiken för att utföra vissa uppgifter där för att sedan göra testet på webbsidan. Detta visade sig vara svårt att genmföra eftersm de flesta var på sina jbb eller i sklan när Feeling hade öppet. Dessutm km vi fram till att vi kunde få ut med genm att utföra testet i deras lugna ch trygga hemmiljö. Testpersnerna var familjemedlemmar, vänner ch även kvinnr sm inte är relaterade till ss eller Feeling på någt sätt. För att undvika att testpersnen påverkades ch möjligtvis ändrade sina svar valde vi att den sm minst kände testaren skulle genmföra undersökningen. Det viktiga var även att testgruppen var i relatin till våra persnas, Jhanna ch Karina. Därför valdes kvinnr av lika datrvana ch även lika sätt att söka sig till infrmatin ch hjälp på Internet. Av 12 testpersner var sju relaterade till Jhanna ch fem till Karina. Vi har valt att följa Preece, Rgers ch Sharps (2002) riktlinjer m att fkusera på användaren ch deras uppgifter. Dan Saffer (2007) menar att testerna bäst görs i testpersnens egen miljö; på sin egen datr, hemma hs testpersnen, på testpersnens jbb sv. När vi utförde själva testet var det viktigt för ss att inte vara defensiva angående vår design. Saffer (2007) skriver att designern ska 24

25 helst inte vara med då testet genmförs. Människr har en tendens att peka användaren mt lösningarna, t.ex. m designern vägleder testpersnen att göra rätt genm att säga var de ska trycka, eftersm designern känner designen bättre än testpersnen. Det var viktigt för ss att inte kunna identifiera vem det var sm hade gjrt designen. Saffer (2007) menar att m testpersnen vet att designern är där finns det risk för att testpersnerna ändrar eller dämpar sin feedback. När vi utfrmade testet ville vi ta reda på: Om webbsidan förmedlade företagets känsla. Om det var klart vad företaget erbjöd. Hur navigatinen fungerade. Hur läsbarheten var. Hur frumets navigatin fungerade. För att ta reda på dem här sakerna utfrmade vi 13 frågr ch uppgifter. Vi har valt att inte följa en specifik mdell, då en heuristic evaluatin sm Nielsen beskriver kräver mer av användarna än vad vi ville utsatta de för (Hw t Cnduct a Heuristic Evaluatin). En sådan mdell förlitar sig på att testarna ska hitta prblemen, ch de flesta testpersnerna sm utförde testet är inga stra datranvändare. Sättet vi har valt att testa på liknar mer en "cperative evaluatin där vi sitter ch ser vad våra användare gör ch hur de löser uppgifterna "(C-perative Evaluatin). Denna metd möjliggör att testpersnerna kan iakttas ch med hjälp av iakttagelser kan man kmma fram till möjliga fel i designen ch navigatinen på webbsidan. För att mäta m vi lyckas förmedla butikens känsla har vi lagt till frågr sm inte har med användbarhet att göra. När vi frågade flk m de ville agera testare var den vanligaste följdfrågan: "Hur lång tid tar det?" Vi försökte hålla testet så krt sm möjligt för att göra det lättare att lcka testare, vi riktade därför in ss på ca 15 minuters tester per persn. Dkumentatinen på testerna nterades på papper, vi tg även hänsyn till vad flk frågade ch vilka dialger de förde under testet. Vi satt med testpersnerna hela tiden testet gjrdes ch nterade vad de gjrde ch sade. Efter att de hade gjrt uppgifterna ch svarat på frågrna fick de en skala där de bedömde hur lätta eller svåra de lika uppgifterna var. Efter testet frågade vi dem vad de hade för kmmentarer utöver de frågr sm ställdes. När vi hade analyserat första testet gjrdes en ny design baserat på resultatet. När designen var klar gjrde vi nya tester. Syftet med testet förändrades inte, utan vi ville frtfarande få svar på samma frågr. Vi mfrmulerade frågrna ch uppgifterna så att de skulle bli mer lättförståeliga, men målet med dem var detsamma. Vi valde att använda hälften av de testpersner sm deltg i det första testet ch andra hälften bestd av nya testpersner. Vi valde att kmbinera testpersnerna dels för att vi ville ha en ny input från någn sm inte hade sett den förra hemsidan, ch för att några av dem gamla testpersnerna inte hade möjlighet att medverka. Anledningen till att vi ville behålla några gamla testpersner var för att se hur den nya designen ändrade deras sätt att hantera sidan på. 25

26 5. WORDPRESS Feelings webbsida byggdes med hjälp av Wrdpress. Detta är ett blggverktyg med öppen källkd sm gör det möjligt att skapa ch ändra infrmatin berende från datr eller plats. Nedan beskriver vi anledningen till varför Wrdpress valdes. Det finns en uppsjö av lika pluggins sm kan användas för att mdifiera Wrdpress. Vi valde plugins efter behv ch syfte till vårt prjekt. Förutm detta tar vi upp webbdesign ch principerna bakm den ch även hur man kan mdifiera webbsidans teman efter behv. 5.1 Varför Wrdpress? Sen Wrdpress versin 2.5 släpptes i början på april har över en halv millin laddat hem den nya versinen (Wrdpress, dwnlad). Wrdpress är världens mest använda blggverktyg, med flera hundra tusen sajter ch titals miljner användare varje dag (Wrdpress, abut). Wrdpress använder sig av PHP med en SQL-databas i bakgrunden. Duglas, Little ch Smith (2006) menar att Wrdpress är ett mdernt, semantiskt, persnligt publicerings verktyg med fkus på estetik, webbstandarder ch användarvänlighet. De menar att Wrdpress är semantiskt för att det är byggt på XHTML-märkspråk sm betyder någt. Det innebär att t.ex. sökmtrer kan förstå vad det är för innehåll på sidan, till skillnad från tidigare då man var tvungen att berätta för sökmtrn vad innehållet var. Wrdpress prducerar alltså sidr sm fungerar utan stilmall, ch även fungerar för skärmläsare sm blinda använder. Vi undersökte andra pen-surce CMS sm Drupal ch Jmla. Drupal ch Jmla är mer rendlade CMS men i grunden har alla samma funktinalitet. Skillnaderna ligger i hur det är uppbyggt ch hur väl det är dkumenterat. När vi valde CMS km vi fram till att vi ville att det skulle vara lätt för ss att skapa en ny design, ch att vi skulle ha full åtkmst till kden. Den största anledningen till att Wrdpress valdes var dess bredd ch hur mycket dkumentatin det fanns m Wrdpress på Internet. Vi var ckså berende av svensk dkumentatin ch möjligheten att använda det svenska språket sm Wrdpress har bra stöd för. Wrdpress har dessutm ett strt Cmmunity där hjälp kan fås m svårigheter upplevs. De andra lösningarna har frtfarande inte lika str bredd när det kmmer till den punkten. Vi upptäckte Wrdpress tidigt i våra tekniska undersökningar, ch insåg efter ett tag att även m Wrdpress i grunden var ett blggverktyg, så innehöll det grunden för ett rendlat CMS. Eftersm Wrdpress är öppen källkd under GNU Public License, finns det ett hundratal kdare över hela världen sm har mdifierat Wrdpress för att bli mer än bara ett blggverktyg. I senare versiner av prgramvaran har man lagt till funktiner för att lägga till statiska sidr, ch ändra var på sidan man vill ha sin blgg. Den funktinen gör det möjligt att skapa en hel sajt med prgramvaran, ch använda administratinssidan i Wrdpress för ändringar ch uppdateringar på sidan. Funktiner sm Wrdpress har ch sm vi ansåg var viktiga för Feelings webbsida är: 26

27 Möjlighet att ha flera lika innehållsskribenter. Möjligheten att spara innehåll på servern, vilket gör att man kan gå tillbaka ch skriva klart innehållet för att sedan publicera det. Det genererar standard XHTML ch CSS kd, vilket gör det lättare för sökmtrer att hitta sidan. Möjligheten för att ttalt ändra utseendet på sidan med hjälp av teman sm kan bytas med några musklick. En enkel ch intuitiv administratinspanel. Möjligheten för insticksprgram eller plugins vilket gör det möjligt att lägga till flera funktiner till prgramvaran ch än så länge finns det över 2000 plugins till Wrdpress (Wrdpress, extend). Möjligheten för att fler än en ska kunna uppdatera sidan eller lägga in kmmentarer var en självklarhet när vi pratade med de anställda i butiken. De ville att man lätt skulle kunna uppdatera sin sida med nyheter, bilder ch inf. Vem sm helst av de anställda skulle ha denna möjlighet ch därför var möjligheten för flera skribenter viktig. Om man t.ex. vill skriva nyheterna ch sedan låta någn annan granska ch gdkänna de innan de läggs ut på hemsidan är det bra att infrmatinen sparas i en databas. Sökmtrptimering (Webdesign, sökmtr) är en viktig del för alla webbsidr. Wrdpress skapar XHTML kd sm valideras genm Wrld Wide Web Cnsrtium (W3), sm är en rganisatin sm ser till att webbprgrammering följer deras standard. När en webbsidas kd följer deras standard blir det lättare för sökmtrer att hitta sidan vid sökmtrsök. För ss sm kdade ch designade Feelings sida var det viktigt att det fanns tillräckligt med dkumentatin för att göra jbbet så smidigt sm möjligt. Om man i framtiden vill byta utseendet på sin sida kan man genm Wrdpress byta utseendet med några enkla klick i administratinspanelen efter att en webbdesigner har gjrt en ny design till sidan. Ett annat viktigt element var att ha en enkel ch överskådlig administratinspanel för Feelings anställda. Den viktigaste egenskapen till Wrdpress var att tillämpa diverse plugins, eller insticksprgram. 5.2 Plugins Plugins är små insticksprgram sm lägger till funktinalitet i Wrdpress. Plugins är inget fenmen sm bara finns i Wrdpress, utan ckså i många andra prgramvarr. Man kan t.ex. köpa plugins till Adbe Phtshp sm lägger till nya funktiner. Fördelen med att använda plugins är att man själv kan mdifiera prgramvaran så den passar ens behv. För en Wrdpress sida betyder det att man bara installerar prgram sm lägger till en kd sm man behöver. Det gör att sidan blir mindre i nerladdningsstrlek, vilket för användaren innebär att sidan laddar snabbare. 27

28 5.2.1 Feelings Plugins Följande plugins har vi har använt ss av för att mdifiera Wrdpress till ett CMS samt ge bättre funktinalitet för användare ch administratör när det gäller Feelings webbsida: All in One SEO Pack Den här pluginen lägger till möjlighet för utökad sökmtrptimering (SEO) av sidan (Uberdse). För att sidan ska kmma längre upp på sökningar på t.ex. Ggle är det viktigt att ptimera sidan för det. Pluginen gör att man på ett enkelt sätt, utan att gå in i kden, kan ändra titel, metainfrmatin, nyckelrd ch beskrivning. Det gör att t.ex. Ggle lättare kan relatera sökningar till just Feelings sida. cfrmsii cfrmsii är en plugin sm lägger till möjligheten att enkelt lägga till frmulär på sin sida (Deliciusdays). Frmulären kan användas till undersökningar ch kntakt. I vårt fall använder vi cfrmsii för att lägga till ett kntaktfrmulär på sidan. Fördelen med att vi använder ett frmulär istället för att bara lägga till e-pst adressen är för att frmulären är enklare att använda när besökare på sidan vill skicka kmmentarer eller frågr. Den andra fördelen med frmulären är att risken för skräppst till Feelings mail blir mindre. Om en e-pstadress ligger på sidan är det större risk för skräppstprgram att läsa av sidan ch plcka in e-pstadressen för att sedan skicka skräppst till den. För administratören är fördelen att det är enkelt att genm administratinsgränssnittet skapa nya frmulär, ch lägga till sin egen frmatering ch stil till det. Man har full kntrll över vad frmuläret innehåller samt hur det ser ut. Anledningen till att vi valde just cfrmsii framför andra liknande plugins är för att cfrmsii är det mest använda pluginen, ch det uppdateras ständigt, samt för att det finns mycket dkumentatin på hur det fungerar ch hur man mdifierar det till sina behv. Figur 6: Feelings kntaktfrmulär ch administratinspanel. Ggle XML sitemaps Den här pluginen är ännu en plugin sm hjälper sökmtrptimeringen av sidan. Ggle XML sitemaps skapar autmatiskt en XML sitemap av sidan, sm man sedan kan skicka in till Ggle. Det 28

29 gör att Ggle lättare kan söka genm sidan för att se m den har någn relatin till sökningen sm görs. New User Setup För att enkelt kunna ändra registreringsinfrmatin sm skickas till användaren på e-pst, används den här pluginen. Den tillåter administratören att själv skriva exakt vad sm ska stå i e-psten man får när man registrerar sig i frumet, till skillnad från e-psten sm skickas ut i vanliga fall. Utan den här pluginen så skickas det endast ut en e-pst där man får sina inlggningsuppgifter. För administratören gör det att man genm administratinssidan kan skriva in exakt vad sm skall stå i e- psten utan att de behöver kunna kdning. För användaren ser det mer ut sm ett persnligt brev, där man kan få lite infrmatin m frumet ch företaget. Figur 7: Administratinsgränssnittet för New User . Pst Template För att kunna skilja på bilder ch text sm vi har gjrt i vår design, var vi tvungna att använda den här pluginen. Utan Pst Template fanns det ingen möjlighet att skilja på text ch bild utan att manuellt skriva in HTML kd när man skrev en pst. För att lägga till den HTML kden sm behövs autmatiskt varje gång man skriver en pst användes därför den här pluginen. Den fungerar på följande sätt: en mall för hur nyhetspsterna ser ut blir skapad av en sm vet hur strukturen ska vara. Mallen tvingar den sm ska skriva en nyhet att lägga bilden på ett ställe ch texten på ett annat ställe. Det skribenten inte ser är att under detta ligger det en HTML kd sm strukturerar psten ch säger till var bilden ska ligga samt var texten ska ligga. 29

30 Nedanstående figurer visar skillnaden då en mall används vid en nyhetspst ch då den inte används. Figur 8: Nyhetspst utan mall. Figur 9: Nyhetspst med mall. Simple: Press Frum Simple: Press Frum används för att skapa ett diskussinsfrum på Feelings sida. Den främsta anledningen till varför vi använder just denna plugin, är för att den hade har ett eget diskussinsfrum där hjälp kan fås m det behövs. Den har hög funktinalitet ch mdifieringsmöjligheter vilket, för ss, var viktigt för att kunna få ett frum sm var enkelt ch samtidigt passade in på sidan. Pluginen Simple: Press Frum är utvecklat av Yellw Swrdfish (Yellw Swrdfish). Det finns ett strt frum på deras hemsida där det går att diskutera pluginen, få hjälp eller hjälpa andra. Andra fördelar med denna plugin är de stra möjligheterna att mdifiera frumet ch för att det svenska språket ska kunna användas enkelt. Administratinssidan för frumet är mfattande med val sm kan användas ch behövas. Om valet av frum inte hade varit en plugin så hade en egen databas varit nödvändig ch likaså en administratör, vilket hade minskat användarvänligheten enrmt. 30

31 Figur 10: Frumets administratinspanel. 5.3 Teman Med teman menas hur Wrdpress visar innehållet i webbläsaren. Wrdpress utnyttjar teman på ett speciellt sätt (Wrdpress, themes). De flesta Wrdpress teman är hpsatta av flera lika filer sm styrs av en huvudfil. Feelings sida använder ttalt fem lika filer för att sätta ihp det sm visas i webbläsaren. En vanlig enkel HTML-sida består av en HTML-fil sm länkar till andra HTML-filer. Header.php - innehåller struktur ch innehåll för hur den övre delen av sidan ser ut. I Header.php finns titel på sidan, meta infrmatin, lgtypen ch navigatinen. Index.php - lagrar den största delen av sidans struktur. Här hämtas innehållet till sidan sm administratören skriver. Fter.php - innehåller struktur för hur sidans nedre del ser ut. I Feelings fall finns det lite navigatin för nyhetspster ch infrmatin m företaget. Page.php - sätter ihp alla delar till en helhet. Style.css - innehåller all infrmatin m hur designen visas ch är fördelad. Här bestämmer man färger, typsnitt, strlekar, psitinering sv. Figur 11 visar hur infrmatinen från databasen färdas genm de lika PHP filerna. Här struktureras infrmatinen ch frm ch färg läggs till innan det visas på webbsidan. 31

32 Fördelen med den här strukturen är framförallt översikt. Man måste tänka att allt är en helhet, men när ändringar görs i strukturen har man större översikt på vad ch var man ska ändra. En annan fördel med det här systemet är att man kan använda så kallade template-filer eller mall för att ändra utseendet på en specifik sida. Exempelvis har vi i Feelings fall använt ss av en speciell mall för frumsidan. På Feelings frum var vi tvungna att ändra m på hur infrmatinen Figur 11: Flödesdiagram för Feeling.nu. frmaterades. Detta p.g.a. vissa frmaterings val vi har för hela webbsidan gör att frmateringen på frumet störs. Detta gjrde t.ex. det att hela frumets struktur blev utsträckt över webbplatsens bredd, vilket vi inte ville. För att kunna styra hur frumet betedde sig skapades det en mall för hur frumet skulle se ut, vilket gjrde att element i frmateringen sm gjrde att frumet såg knstigt ut kunde plckas brt. Fördelen för administratören är att m det önskas att en specifik sida på webbplatsen ska ha en egen frmatering, eller ett eget utseende kan detta uppnås genm att tilldela den specifika sidan en mall. Mallen kan återanvändas hur mycket sm helst m administratören önskar att andra sidr ska ha samma struktur eller utseende. Figur 12 visar hur en sida är hpsatt i Wrdpress ch hur de lika filerna visas på webbsidan. Figur 12: Webbsida i Wrdpress. 32

33 5.4 Web Design principer för Feeling.nu Enligt Nielsen (2000) finns det två lika framgångsmetder för webbdesign. Den ena är det estetiska perspektivet, där det viktiga är att uttrycka sig artistiskt ch den andra metden syftar på ett funktinellt perspektiv. Nielsen menar att den viktigaste framgångsmetden är från ett ingenjörsperspektiv, då det viktigaste målet för designern är att göra det lätt för användaren att utföra sina mål. Beaird (2007) menar däremt att det är viktigt att maximera både det funktinella ch det estetiska perspektivet för att både dra till sig läsarens uppmärksamhet ch hålla deras intresse uppe. Det viktigaste att tänka på enligt Beaird (ibid.) är att kmmunicera. Om en sida sm fungerar ch presenterar innehållet bra, inte är visuellt tilltalande eller passar klientens visuella stil, kmmer ingen vilja använda den. Om man vänder på det ch gör en sida sm är visuellt tilltalande men är möjlig att navigera eller använda, kmmer användaren precis sm van, låta bli att använda sidan. För att definiera gd webbdesign menar Beaird (2007) att det finns tre viktiga punkter att tänka på: Användare blir tillfredställda av design men dragna till innehållet. Användaren kan navigera sidan med en intuitiv navigatin. Användaren känner att alla sidr på sajten är en del av webbplatsen Layut I grunden består en webbsida av följande delar enligt Beaird(2007): Behållare: Alla webbsidr har en behållare, en ram ch innanför denna finns sidan. Utan en behållare hade sidans element varit flytande utan restriktiner. Lgtyp: Lgtypen är viktig för att överföra identitet till Internet. Lgtypen bör sitta på tppen av varje sida för att visa användaren att sida är en del av webbplatsen. Navigatin: Den allra viktigaste egenskapen navigatinen brde ha är enkelhet för att underlätta för användaren att lätt hitta runt ch använda en webbsida. Användaren förväntar sig fta att navigatinen är på tppen av designen. Oberende m man har vertikal eller hrisntal navigatin är det viktigt att den är så nära tppen av sidan sm möjligt. Innehåll: Innehållet är det viktigaste. En typisk webbanvändare kmmer till en sida ch lämnar den inm några sekunder. Om användarna inte hittar innehållet de letar efter kmmer de stänga ner Internetfönstret eller gå vidare till en annan sida. Det är viktigt att innehållet har huvudfkus i designen. Ft: Ften brukar innehålla viktig infrmatin m sidan ch indikera att läsaren har kmmit till sidans slut. Whitespace: Designtermen whitespace eller negativ space refererar till delar av designen sm inte har innehåll eller illustratiner. Utan whitespace känns sidan hptryckt ch gör det svårare för användaren att läsa sidan. 33

34 Figur 13: Layutbjekt i sammanhang. Figuren van visar hur de lika punkterna delas upp på en webbsida. En viktig regel enligt Nielsen (2000) för all gränssnittsutveckling är att man brde gå igenm alla sina designelement ch plcka brt dem en efter en. Det designen klarar sig utan behöver inte vara där. Enkelhet vinner alltid över kmplexitet Upplösning Ett prblem med webbdesign är att det är möjligt att veta vilken upplösning på skärmen en användare har. För att lösa det prblemet diskuterar Beaird (2007) två lika metder för att definiera bredden på en webbsida, då bredden utgör den största ändringen när man ändrar upplösning på en sida. Den ena metden är fixerad bredd. Med fixerad bredd menas att bredden är knstant satt av designern. Designern får då göra ett beslut m vilken upplösning han eller hn vill designa utifrån. Allt utöver bredden på designen kmmer att fyllas med sidans bakgrundsfärg eller bild. Vilket gör det lättare för designern att planera whitespace. Nackdelen med detta är att på en datr med hög upplösning kan en sådan design se vanligt liten ut. Den andra metden bygger på så kallad flytande bredd. Med flytande bredd definieras sidans bredd i prcentandelar av webbläsarfönstret. Oberende från upplösningen kmmer designen att sträcka sig över en viss prcentandel av webbläsarfönstret. En nackdel med den här metden är att det är svårare att utföra den, samt att det är svårare att planera whitespace, vilket leder till att sidan kan bli svår att läsa på vissa upplösningar. 34

35 6. DESIGNPROCESS I det här kapitlet visar vi hur vår designprcess gått till. Vi visar resultat av hur vi använde våra metder ch redgör för vad de har gjrt för vår design. Kapitlet börjar med de persnas sm skapades utifrån Feelings målgrupp. Efter vår brainstrming var det viktigt för ss att snabbt göra våra persnas ch sätta dem i en kntext för att kunna identifiera vår huvudpersna Jhannas mål ch krav på en hemsida. Efter att vi hade gjrt persnas ch scenaris hade vi en klar tanke m hur vår målgrupp såg ut. För att identifiera Feelings varumärke ch illustrera vår primära persnas mål ch krav, gjrdes två mdbards. En för Feeling ch en för Jhanna, vår huvudpersna. 6.1 Jhanna Hlmgren - Persna Jhanna är 23 år gammal, br i Malmö ch studerar Service Management i Helsingbrg. Service Management prgrammet är någt sm hn nyligen bestämde sig för. Osäkerheten på vad livet efter studierna kmmer att erbjuda finns kvar men samtidigt vill hn börja någnstans. Hn har tidigare läst lika individuella kurser men har aldrig känt att hn har hittat rätt. Hn har haft många lika jbb; t.ex. sm servitris, butiksbiträde ch på psten. Hennes liv går mycket ut på att scialisera med kmpisar ch nya människr. Hn går fta ut ch tar en öl ch fikar med vänner. När hn har tid över brukar hn sitta vid datrn ch hålla kntakt med sina vänner över msn, skype ch facebk. Hn besöker aftnbladet.se flera gånger m dagen trts att hn hatar tidningen ch sidan. Annat sm hn gör på internet är att läsa mdeblggar. Hn tar gärna till sig shppingtips ch letar fta efter nya sidr att beställa kläder från. Att gå ut ch handla kläder är inte hennes favritsyssla, då hn ftast tycker att det är jbbigt att prva kläder p.g.a. hennes fbi för prvrum ch speglar. Trts att Jhanna har en massa vänner kan hn känna att vissa saker är svåra att diskutera ch ta upp. Om hn shppar ute på stan föredrar hn att göra det själv. Tidigare när Jhanna beställde kläder på internet var det inte helt främmande att kläderna inte riktigt passade strleksmässigt. Nu har hn dck en ny taktik sm innebär att hn beställer flera stycken av samma plagg men i lika strlekar. Anledningen till de flesta felköpen är tydliga strleksguider på hemsidr sm säljer kläder, strlekarna kan variera mycket mellan lika plagg ch att använda sig av måttband behöver inte alltid betyda att man hittar rätt strlek. När det gäller internetbutiker upplever Jhanna dem ftast sm statiska. Man får inte mycket hjälp ch det kan lätt kännas persnligt. I framtiden vill Jhanna kncentrera sig lite mer på sklan men samtidigt försöka hålla sitt sciala liv så aktivt sm möjligt. Hn vill även jbba på sina fbier för prvrum ch speglar. Hn trr ckså att hn kmmer att vilja dejta ftare ch förhppningsvis träffa någn sm passar henne, m hn jbbar på sitt självförtrende ch sin självkänsla. Scenari: Jhanna sitter sm vanligt framför datrn ch surfar en kväll ch kmmer in på hemsidan till en underklädesaffär i Malmö. Även m Jhanna är medlem i lite lika cmmunities sm Facebk så har hn inget frum att diskutera de saker sm plågar henne mest. Hn beställer mycket kläder på 35

36 nätet för att hn tycker att det är smidigt, samt att hn slipper att stå i prvrum. När det gäller bh:ar så har hn varit lite tveksam till att beställa de på nätet. Hn har alltid tyckt att hennes bröst är ganska stra ch att det är svårt att hitta en bh sm passar. På hemsidans frum läser hn m andra sm har samma prblem ch har ännu större bröst än vad hn har, samt lite kmmentarer från butiken. Hn märker snabbt att hn inte är ensam m att känna så sm hn gör. Jhanna skapar ett knt på frumet ch börjar diskutera med andra sm befinner sig i samma sits. Hn snappar upp lite tips ch hör att butikens persnal är mycket hjälpsamma ch trevliga. Hn bestämmer sig därför för att ta tjuren vid hrnen ch gå dit dagen efter. Jhanna märker snabbt att det är samma atmsfär i butiken sm det var på hemsidan ch frumet. Hn kllar runt på lite bh:ar ch ser ganska många mdeller sm hn gillar. Persnalen kmmer fram ch är lika hjälpsamma sm det ryktades att de var. Tillsammans hittar de några bh:ar sm är större än vad Jhanna är van vid, detta km inte sm en chck för henne då hn i frumet läste m ett fall då kunden fick sin strlek justerad av persnalen från en A-kupa till en D-kupa. Kunden var jättenöjd ch märkte str skillnad vilket ledde till att hn gladeligen rekmmenderade affären ch deras kunniga persnal. Jhanna kände själv en str skillnad på de nya bh:arna ch hennes tidigare. Hn tycker även att det ser mycket bättre ut i spegeln. När hn kmmer hem sätter hn sig vid datrn, lggar in på Feelings hemsida ch tackar för alla tips, samt lägger ut sin egen histria ch kmmentarer m butiken ch persnalen. 6.2 Karina Nilssn Persna Karina är 45 år gammal. Hn är en ensamstående mamma sm är skild sedan tre år tillbaka. Hennes sn är 19 år gammal ch har nyligen flyttat ut ch börjat studera. Karina arbetar sm revisr på ett strt företag, hn är målmedveten, tänker mycket på karriären ch tar jbbet väldigt seriöst. När snen var yngre jbbade hn 8 timmar/dag, men de senaste tre åren har hn inte haft någt emt att jbba övertid ch hn vill gärna hålla i många trådar på jbbet. Hn har gda kunskaper inm SPCS, bkföringsprgrammet. Hn är dessutm duktig på att skriva snabbt men hn har inte haft mycket tid eller intresse för att lära sig att använda datrn för andra äranden. Internet använder hn bara till saker såsm betalning av räkningar. Av andra anses hn vara en stark ch självständig kvinna sm är mycket mtänksam, hjälpsam ch utåtriktad. Då hn gärna hjälper till kan hennes vänlighet utnyttjas ibland. Det är t.ex. hn sm vattnar blmmrna, ringer vaktmästaren m någt inte fungerar sm det ska ch sköter helt enkelt de flesta praktiska detaljerna på jbbet. Hennes arbetskllegr kan dessutm kmma fram till henne ch fråga m hn kan byta deras glödlampa på kntret när hn ändå är igång. Hennes dagar är ftast fullspäckade men ungefär en gång/månad känner hn att hn har lite tid för sig själv. Detta utnyttjar hn genm att gå ut ch shppa så frt hn får ett tillfälle, eftersm hn tycker att utseendet är väldigt viktigt. Karina är mycket mdemedveten ch tycker m att handla dyra märken, hennes stil är sfistikerad ch stilren. Det är sällan sm hn prvar nya butiker utan är istället stammis på några affärer där hn har gd kntakt med persnalen. Hn hatar att få kläder i present då hn ftast tycker att flk köper fel saker eller fel strlek. Hennes nyårslöfte är att klämma in lite mtin i sin vardag, minst två gånger i veckan. Hn ska dessutm försöka hitta lite mer tid för sig själv ch shpping. 36

37 Scenari: Karina har jbbat hårt den sista veckan, ch känner att hn vill belöna sig själv med någt fint. En arbetskamrat berättar m en liten butik i Malmö sm säljer lite finare underkläder ch sm dessutm har en mycket hjälpande hemsida. Det var ett tag sedan Karina unnade sig själv en riktigt fin bh. Hn har en tung byst ch känner att hn skulle kunna behöva en ny stadig bh. När hn kmmer hem från jbbet sätter hn sig vid datrn ch knappar in adressen till underklädesaffären sm hn har fått av sin kllega. Väl inne på hemsidan bläddrar hn igenm nyheterna ch märker snabbt att de har väldigt många nya mdeller sm ser jättefina ut på bild. Hn bläddrar bland de andra nyheterna ch läser lite rapprter m mdemässr sm butiken har varit på. Intresset växer, ch hn kllar genm lite tips från butiken. När hn läser tipsen så börjar hn tänka att hn i ganska många år har använt samma strlek på sina bh:ar. Nästa lördag åker hn in till staden ch besöker butiken ch pratar med persnalen. Där får hn reda på att hn använder helt fel strlek. Persnalen ger henne tips ch låter henne prva nya strlekar, Karina märker snabbt att hennes hållning blir bättre. Persnalen berättar ckså vikten av en stadig bh när man har en tyngre byst. De närmsta veckrna märker hn skillnad i hur det känns nu när hn har en ny bh sm ger henne rätt stöd. 6.3 Sandra Erikssn Persna Sandra är singel, 29 år gammal ch br i Lund. Hn har jbbat på Feeling sedan 2007, då butiken öppnade. Innan Sandra fick jbbet sm butiksbiträde på Feeling har hn haft diverse jbb inm lika yrken. Det var just detta sm Feelings ägare lckades av när hn anställde Sandra. Hennes impnerande CV visar att hn efter gymnasiet åkte runt i Asien ch Sydamerika i två år. Under den tiden passade hn på att jbba mestadels inm restaurangbranschen sm servitris men även sm bartender. Andra jbb med mer ansvar förekm då Sandra fick förtrende att driva en surfingaffär i tre månader på Bali där man kan hyra ch köpa surfingutrustning. Hemma i Sverige jbbade hn på ett ålderdmshem, ett kafé ch på dagis. Sandra är en öppen persn sm är mtyckt av sin mgivning. Alla sm träffar henne upplever henne sm snäll, mtänksam ch ljal. Hennes vänner betyder mycket för henne ch hn tycker att det är väldigt viktigt att ställa upp för dem i alla lägen. På sin fritid lägger Sandra mycket tid på musik. Hn har spelat cell i många år men håller nu på att lära sig att spela pian. När hn själv inte spelar musik så lägger hn ner mycket tid på att lyssna på musik ch även upptäcka nya artister. Hn ch hennes vänner åker fta på stra knserter men de besöker även mindre klubbar ch kaféer där lkala band spelar. Sandras har inte en mfattande datrvana. När hn gick i sklan var det frtfarande inte så vanligt med datrer eller Internet. Hn äger själv en bärbar MacBk sm hn utför enklare sysslr på. Det kan handla m att betala räkningar eller klla busstider, köpa bibiljetter eller läsa mdeblggar. Mde ch inredning är andra intressen sm hn håller kärt. I sin bkhylla har hn ett 50-tal mdetidningar från lika hörn av världen. Vissa kmmer från Frankrike, Italien ch USA ch andra är från Japan. Persnlighetsmässigt är Sandra väldigt bestämd. Hn vet vad hn vill ha ch hn tar för sig. Hennes humr, öppenhet ch självförtrende bidrg till att hn fick jbbet på Feeling. Redan de första dagarna sm anställd på Feeling fick hn jättebra kntakt med kunder. Hn var väldigt hjälpsam ch 37

38 delade med sig av tips ch råd till kunderna. Ett år efter öppningen trivs hn frtfarande väldigt bra på jbbet. Feeling kmmer att expandera ch hennes kntakt med ägaren bidrar till att hn kmmer vara en str del av det. Hela tiden får hn mer ch större ansvar vilket mtiverar Sandra. Tillsammans med Feelings ägare åker hn på lika mdemässr ch hjälper till med inköp ch val av märken. Framtiden är inget sm bekymrar Sandra, hn lever efter vad sm känns rätt ch siktar i varje stund att fånga dagen på bästa möjliga sätt. Hn vill gärna vara med ch utveckla företaget ch varumärket Feeling sm någt psitivt, ch stöd för kvinnr i alla åldrar. Hn har träffat den rätta partnern ch kan tänka sig att bilda en familj inm lppet av fem år. Scenari: På måndag mrgn kmmer Sandra till Feeling. Måndagar är alltid lugna ch hn har inget att göra så därför sätter hn sig ner för att se m det har kmmit nya inlägg i frumet. Hn lggar in på frumet ch bläddrar igenm sidrna för att se m någn har lagt till någt nytt. Hn ser att någn har lagt in en fråga m en specifik bh-mdell. Sandra kllar hur lagret ser ut ch svarar i inlägget att de har vissa i lager men kan även beställa andra strlekar sm för tillfället är slut. En annan persn har en fråga m vad man ska tänka på när man har mindre byst ch ska välja en bh. Hennes chef har sagt till henne att lägga till lite nyheter på sidan. Hn lggar in på administratinspanelen ch lägger till en nyhet m en ny bh-mdell sm är på väg in till butiken. Dagen efter kmmer en kund in ch frågar efter bh:n sm hn såg på webbsidan. Sandra svarar att den inte har kmmit in än, men att kunden är välkmmen att titta på andra mdeller i samma stil. Kunden kllar mkring lite, men bestämmer sig för att vänta tills mdellen hn var ute efter har kmmit in. 6.4 Resultat När persnas skapades användes mest Cper sm inspiratinskälla. Dels för att han är mer inriktad på design ch dels för att hans sätt upplevs mer öppet ch fritt. Att samla på sig enrma mängder data för att sedan skapa persnas var nekligen svårt eftersm kntakten med kunderna i butiken var ytterst begränsad. I det abslut första stadiet av prjektet skapades ett tital persnas sm var relativt begränsade i sin persnlighet, mål ch behv. Många av attributen kastades m på de lika persnas ch lekfulla tester gjrdes inm gruppen för att se hur det kunde se ut med en 60+ åring med strt dataintresse ch str kunskap inm Internet ch samtidigt ett intresse för Feeling. Vissa persnas byggde på män sm skulle handla underkläder till sina flickvänner eller fruar. Dessa hade ingen aning m strlekar utan använde istället mått sm en handfull. Efterhand sm Marie började bservera ch ntera de lika kunderna ch persnligheterna sm hälsade på i butiken kunde vi bygga vidare på våra persnas. De fick fler attribut baserade på riktiga kunder ch målgruppen vilket gjrde de levande efter ett tag. De tre riktiga persnas sm skapades har varit väldigt viktiga för den första delen i designprcessen. Trts att idén m att skapa en ny webbsida dök upp första gången när vi km i kntakt med Feeling ch långt innan vi ens började jbba med prjektet så var det viktigt att använda persnas. Pga. begränsad tillgång till Feelings kunder kunde vi fördjupa ss betydligt med hjälp av våra persnas. 38

39 Designprcessen började med en tanke, en webbsida. Därefter skapades persnas sm i början var relativt smala med attribut. Just attributen, behvet ch målet underlättade valen sm tgs när navigatinen ch designen tgs fram. Vi hade hel tiden någn att testa mt långt innan det första testet gjrdes på riktiga testpersner. I samband med persnas skapades även scenaris. Eftersm vi redan innan prjektet satte igång hade en idé ch tanke m att bygga en hemsida blev det tyvärr så att scenarit inte vägde lika mycket eftersm vi redan hade en bild i huvudet på vad vi ville göra ch ptentiella prblem ch lösningar sm undermedvetet påverkade scenaris. I jämförelse med Persna så var scenaris inte lika inspirerande. Efter att ha skapat tre persnas ch tre scenaris var det mycket enklare att dra slutsatser för vilka designval sm var rätta att göra ch vilka sm inte passade in. Vi kunde utläsa att vår primära persnas mål ch behv är bl.a. trygghet, annymitet, en hjälpande hand sm kunde besvara hennes frågr i infrmatinssökandet ch även ett kmmunikatinsverktyg på Internet. Hn har str datrvana ch är van vid att både läsa ch skriva inlägg på diverse Internetsidr. Internet är även en del av hennes dagliga kmmunikatin då hn använder prgram sm msn ch hemsidr sm facebk för att hålla kntakt med sina vänner. Persnan Karina lutar mer åt den typiska besökaren i butiken sm vet vad hn vill ha utan att behöva diskutera alltför mycket. Även hn kan tänkas använda Feelings webbsida men hennes persnlighet, ålder ch livsstil skapar inte samma behv. I hennes fall duger det med en mer statisk webbsida där man uppdaterar med lite nyheter ch srtment. Sandra blir en srts förmedlare mellan Feeling ch kunderna. Det är hn sm står för den hjälpande handen ch även för infrmatinen sm läggs ut på Hennes ansvar är att hålla sidan uppdaterad genm att lägga in nya nyheter ch svara på inlägg i frumet. Genm att göra detta visar hn att även Internetanvändare kan få samma srts hjälp sm kunderna sm kmmer in i butiken. Hennes uppgift är även att förmedla budskap från webbsidan till butiken ch vice versa. Eftersm Jhanna är vår primära persna valde vi att skapa en strybard sm förklarar hennes användning av Feelings webbsida. Att skapa strybard till Karina ch Sandra är inte lika relevant eftersm Jhanna är den sm måste utfrskas mest. 39

40 6.5 Strybard Följande strybard skapades utifrån persnas ch scenaris: Figur 14: Strybard. 1. Jhanna använder sig av ggle för att söka på underklädesbutik + malmö ch kmmer då in på 2. Hn läser nyheterna på första sidan ch bildar sig en uppfattning av vad det fär för srts företag. 3. Hn går sedan in på länken Varumärken för att se vilka märken butiken erbjuder. 4. Därefter tittar hn på infrmatinen Om Feeling för att se var butiken befinner sig. 5. Hn tar även en titt i frumet för att se vad sm duskuteras. 6. Jhanna beger sig till butiken. 7. Pratar med persnalen ch nämner några saker sm hn har funderat på ch kikat på i frumet. 8. Jhanna beger sig sedan hemåt med Feelings påse i handen. 9. Hemma sätter hn sig vid datrn för att kmmentera ett av inläggen sm hn läste innan hn gick till affären. 10. Hn lggar in på frumet ch skriver sina tankar m Feeling. 40

41 6.6 Feelings mdbard Figur 15: Feelings mdbard. Feelings mdbard, dvs. den mdbard sm skapades utifrån affärens perspektiv, består av bilder sm förmedlar en yxig känsla tack vare deras shppingpåsar, en hjälpande hand, bild på butiken, bild på kvinnr i lika strlekar, en bild på Marilyn Mnre sm anses vara en av de vackraste kvinnrna genm tiderna, sv. Detta för att visualisera att alla vill känna sig vackra. Andra bilder sm hallngdis är för att visa att underkläder ftast inhandlas sm en srts belöning eller någt sm man unnar sig. Feelings mdbard genmsyras av att ge en hjälpande hand ch att alla kvinnr är välkmna. Även för Feeling är det viktigt att hemsidan ch delarna i den ska ha en lugn atmsfär, inga stressande mment. Den ska se lyxig ut. Men framför allt ska den inte vara kmplicerad utan enkel att handskas med. Feelings staty, sm har blivit ett signum för dem, är ett viktigt mment på sidans design. Den ska ckså på ett bra ch harmniskt sätt visa upp bilder på mdellerna. Dessa bilder får inte blinka för snabbt ch inte störa användaren. För att relatera resultatet av mdbarden till de tre lagern sm nämns på sida 16, kan vi säga att bilderna sm visar lyx tilltalar det invärteslagret. Bilderna där prdukter visas samt den hjälpande handen tilltalar beteendelagret, då det visar vad butiken erbjuder. Geléhallnen symbliserar någt man unnar sig, ch kanske känner sig bra av, vilket tilltalar det reflektivalagret. 6.7 Jhannas mdbard Bilderna på Jhannas mdbard visar saker sm anses vara kvinnliga, sm t.ex. den rsa verktygslådan ch bilden på smink. Mde var viktigt för Jhanna vilket illustreras med bilden på catwalken ch bilden på kläder ch accessarer. Även här ser vi Marilyn Mnre sm står för det vackra. Diamanten, champagne ch påsen med pengar visar hennes strävan efter det lyxiga, vilket ftast är begränsat när man är student. Böckerna representerar infrmatin ch fakta ch samtidigt hennes sklstress. Slnedgången ch ljusen symbliserar lugnet sm alla människr vill känna. Gemenskapen till sina vänner visas av händerna sm håller i varandra. Jhannas mdbrd genmsyras av hennes behv av lugn ch mde. Hn vill gärna få en inblick i vad sm är nytt ch inne, Figur 16: Jhannas mdbard. 41

42 hn vill gärna känna samhörighet ch vill inte känna sig ensam i prblemet att hitta den rätta bh:n. Jhanna gillar att det ser lite lyxigt ut, gillar det vackra ch trendiga. Samtidigt vill hn känna att infrmatinen hn får är riktig. För att tilltala Jhannas invärteslager är det fkus på lyx ch lugn. För att tilltala hennes beteendelager måste hn känna samhörigheten ch prdukterna måste vara trendiga samt funktinella. För det reflektiva lagret är det svårt att definiera någt för Jhanna men det hänger ihp med beteendelagret. Om Jhanna känner sig nöjd med någt kan det appellera till hennes reflektivalager Resultat När mdbarden var färdiga jämförde vi de för att se vilka likheter det fanns mellan de båda, ch hur Feeling kunde tilltala dem tre lagren, dvs. finns det någn likhet med Feelings perspektiv ch Jhannas strävan efter att hitta en bra bh ch en trygg butik. Likheterna sm fanns var framförallt gemenskapen, lugnet ch känslan av att alla har rätt att känna sig lyxiga. För att tilltala alla Jhannas tre lager, invärtes, beteende ch det reflektiva är det viktigt att det satsas på en lyxig ch lugn känsla. Det måste finnas funktin i designen, samt att Jhanna måste känna sig bra efter att ha använt prdukten. Feelings butik har en enkel ch elegant design. De fkuserar mycket på att ha någt för alla strlekar samt att ge en hjälpande hand i alla frågr. Det viktiga är inte att sälja så mycket sm möjligt men att sälja rätt prdukt till rätt persn för att bättra persnens kmfrt, hållning ch självförtrende. Detta är punkter vi tar med ss in i nästa steg för att göra en första design ch för att försöka fånga alla dessa delar sm Feeling förmedlar i butiken. 6.8 Den första designen Med hjälp av våra mdbards ch Jakb Nielsens (2000) argument m att enkelhet är bättre en kmplexitet, km vi fram till två lika designlösningar med fkus på enkelhet. Vi hade vissa restriktiner från företaget sm gjrde det lite svårare för ss sm designers. Först ch främst var det en självklarhet att få med Feelings lgtyp. Den första versinen av lgtypen vi fick från Feelings reklambyrå. Figur 17: Feelings lgtyp. Den hade en färg sm inte var anpassad för användning på Internet eftersm färgen såg väldigt skarp ut. Feelings gamla hemsida var baserad på den lgtypen ch den skarpa färgen. Den första mdifieringen sm gjrdes var att ändra nyansen på färgen för att dämpa den ch skapa en mer harmnisk ch lugnare känsla. Enligt Beaird (2007) är lgtypen på sidan den viktigaste faktrn för att överföra företagets identitet till Internet. Därför var det viktigt att Feelings lgtyp alltid var synlig på alla sidr på webbplatsen. För att efterlikna butiken var det viktigt att få med Feelings-statyn, sm används för att identifiera Feelings varumärke. Statyn finns på Feelings påsar, visitkrt m.m. prblemet med statyn är att den är klippt på vänstersidan ch på undersidan, vilket gjrde det möjligt att ha den fristående. Statyn fick därför ställas intill någt för att dölja bildens klippta kanter ch för att fungera tillsammans med resten av sidan. Eftersm statyn Figur 18: Feelings staty. 42

43 är en så str del av Feelings varumärke var den till str hjälp med att överföra Feelings identitet ch känsla till webbsidan. Vi ville fånga innehållet sm Beaird (2007) säger, ch vi valde att göra en definierad ruta. Vi ville att den behållande rutan skulle vara centrerad i webbläsaren för att skapa hrisntell symmetri. Beaird (ibid.) skriver att alla layutbjekt har vikt. När bjekten på vars sin sida av layuten är av samma vikt, har man balans. Hrisntell symmetri är ett sätt att skapa balans. En annan anledning till den centrerade rutan är att det gör det hela lite mer upplösningsvänligt sm vi pratar m i kapitlet m webbdesignprinciper vi har använt ss av. Vi har valt att ha fixerad bredd för att kntrllera hur vår layut visas. Det gör att bjekten står på samma ställe hela tiden berende av skärmens upplösning. När upplösningen ökar, är det bara bakgrunden sm blir större, men den behållande rutan har alltid samma strlek. För att lösa prblemet med statyn blev den placerad nere till höger i den behållande rutan, för att den inte skulle ha en lika framträdande rll, blev den dämpad med hjälp av genmskinlighet. Vi ville att den skulle vara sm ett vattenmärke. Lgtypen placerades längst upp till höger på designen, med tanken på att den alltid skulle vara där berende från resterande innehållet på. Eftersm Beaird (ibid.) menar att navigatinen på sidan alltid brde vara så långt upp på sidan sm möjligt, valde vi en hrisntell navigatin. Anledningen till detta är för att förstärka den hrisntella symmetrin. Den blev placerad till vänster i designen för att behålla balansen vi skapade genm att ha en centrerad behållande ruta. För att förhöja kntrasten ch läsbarheten på navigatinen blev navigatinens text inlagd på en ljusare bakgrund. Kntrast är, enligt Beaird (ibid.), den vanligaste metden att förhöja ett bjekts betydelse. De lika länkarna hämtades från Feelings gamla webbsida. Feeling ville ha: Nyheter, Om Feeling, Kundklubb, Varumärken ch Kntakt. Vi lade till Frumet sm en ny länk. Det feminina ch mjuka förstärktes med ett blmmigt mönster. Ett snabbtest gjrdes på en sida utan mönster men detta kändes sterilt ch stelt. För att skapa en mer intressant design lade vi även till blmmigt mönster utanför den behållande rutan vilket resulterade i att sidan kändes mer sm en helhet. Feelings reklambyrå hade redan spikat en färg sm skulle passa butiken ch lgtypen. Denna färg kallar vi för Feeling-grön. Eftersm färgerna i butiken ch lgtypen redan var definierade var det inte svårt att utgå från det gröna ch frtsätta på samma spår. Den gröna färgen blir enligt Beaird(2007) asscierad till natur. Grön, är en lugn färg sm symbliserar växt, fräschhet ch hpp, fräschheten är ett signum för Feeling. Mnkrm färgpalett valdes, det innebär att alla färger på sidan utgår från en färg. Figur 18 är en illustratin på den första designen. Figur 19: Den första designen. 43

44 För att visa innehållet sm hämtas från Wrdpress valde vi att skapa en ram, eller en frame. Ramen placerades inne i designen. Fördelen med detta är att sidans behållande ram aldrig ändrade strlek. Nackdelen är däremt att man måste scrlla på sidan för att visa innehållet sm är större än innehållsramen. Scrllen läggs till höger i innehållsramen vilket gör att designen på den behållande ramen förstördes. Figur 20: Innehållramens placering ch nyhetssidan Nyheterna på sidan visades i två klumner. Till vänster fanns nyhetspsterna, till höger en klumn för arkivering ch sökfunktin. Sökfunktinen kan vara ett bra hjälpmedel till vår persna, Jhanna. Om Jhanna inte har varit inne på Feelings webbsida på ett tag ch vill se vad sm är nytt ch uppdaterad så kan hn göra detta genm att bläddra i arkivet. Om hn däremt är ute efter någt specifikt kan hn söka på specifika nyheter genm att använda sökfunktinen. Nyheterna är markerade med datum ch namn på administratören sm har lagt ut nyheten. Figur 19 illustrerar hur nyhetssidan såg ut. Om vi utgår från vår persna, Jhanna, sm vill kntakta butiken har vi lagt till ett kntaktschema, där hn lätt kan skriva in sin e-pstadress ch sitt meddelande. Meddelandet skickas till butiken ch vid svar hamnar det i Jhannas e-pstprgram. Genm ett kntaktschema kan man direkt skicka till butiken utan att behöva använda sitt e-pstprgram, man slipper därför att kpiera ch klistra in adressen i ett annat, externt, fönster. Det leder till att flera steg elimineras när Jhanna vill kmma i kntakt med butiken. Figur 21: Kntaktschema. På länken m Feelings kundklubb finner man fördelar med att gå med i kundklubben. Dessa fördelar är upplagda sm en punktlista. Även punktlistr är en metd sm gör det lättare för användaren att scanna sig igenm sidan ch hitta den viktigaste infrmatinen. 44

45 6.8.1 Frumets första design För att förenkla frumet använde vi ss av Nielsens metd, där vi började med en grunddesign. I vårt fall var frumet färdiggjrt ch strukturerat sedan innan, delar sm ansågs nödiga för Jhanna plckades brt. Här hade vi även butikens persna, Sandra, i åtanke. Allt sm var nödigt för hennes rll i frumet skalades ner. Figur 22:Frumets första design. Frumstatistiken sm visas längst ner i frumet plckades brt. Det gjrdes för att Jhanna skulle få slippa läsa ch scanna sig genm nödig infrmatin. Sökverktyget tgs ckså brt eftersm frumet är nischat med i strt sätt ett strt ämne sm delas upp i ett flertal mindre. Sökverktyget gör att det läggs till en extra rad på frumets huvud. Om frumet blir större kan sökningen alltid läggas till. Frumet har möjlighet för RSS-feeds. Vi trr att det är en nödig funktin för Jhanna i nuläget, men m det finns intresse för det i framtiden går det att lägga till. För att underlätta för Sandra är det fritt att skapa en prfil ch skriva inlägg istället för att mderatrn ska behöva gdkänna alla nyregistrerade prfiler ch inlägg innan de kan användas. Vi gjrde även ändring på frumets färger för att det skulle passa in på webbplatsen. Sm Beaird (2007) skriver är det en av dem viktigaste punkterna för gd webbdesign Resultat av det första testet Det första testet medförde vissa svårigheter, dels var det svårt att få tag på passande persner att testa på, sedan var det svårt att hitta tid för persnerna att göra testet på. Det gjrde att testet fick göras på ca 15 minuter. Fyra av våra 12 testpersner fick göra testet på sin arbetsplats för att följa riktlinjerna med att hålla det i en känd miljö fr testpersnerna. Prblemet med detta var att vissa persner kände sig lite stressade med att bli klara, vilket kan ha försämrat resultaten. Resten av testerna utfördes hemma hs testpersnerna. Vi delade upp ss när vi testade ch gjrde tester på lika håll. Sm mest var vi två stycken vid varje testtillfälle, vi tyckte att det var viktigt att fr att hålla det så ledigt för testaren sm möjligt ch därmed inte ha alla prjektmedlemmar med på samma 45

46 gång. Vi hade en persn på 60+ år med dålig datrvana ch prblem att läsa liten skrift. Fyra av testpersnerna var i åldrarna år. De hade liten datrvana men hade aldrig registrerat sig eller deltagit aktivt i ett frum. Den sista gruppen testare var lättast att få tag på, de sm är lika vår persna Jhanna, unga kvinnr i åldern 20+, med en viss datrvana ch aktivt deltagande på frum ch andra cmmunities. Efter första testet fick vi mycket input m vad vi behövde jbba med. Från våra egna bservatiner var det inte svårt att se det största prblemet med sidan. Eftersm vår design är en fixerad ruta där allt innehåll befinner sig i, blir det prblem med lika typer av upplösning. Vid låg upplösning, ser det bra ut ch testpersnen hade inga prblem med att läsa. Prblemet uppstd när det var en högre upplösning. Då upplevdes rutan sm liten ch texten ännu mindre. Flera hade prblem med att sidan kändes hptryckt ch det var svårt att få översikt. Ett annat prblem var att det inte var helt klart vad det var för företag. Någn sa att dem fick en spa-känsla när dem skulle beskriva företaget, en annan persn lyckades läsa sig till att det var ett underklädesföretag. P.g.a. den enkla designen var det någn sm identifierade företaget sm litet, ch m man inte läste sig till det gav den inte intrycket av att vara ett underklädesföretag. Eftersm det inte fanns möjlighet att göra användartester på Feelings kunder kunde vi inte få raka svar på m känslan var densamma när de besöker hemsidan ch butiken. Det hade kanske gett ss en större insikt i hur väl vi hade förmedlat känslan av butiken. Vi valde därför att fråga våra testpersner hur de upplevde webbsidan ch vad de förknippade designen med. På uppgifterna där vi ville att användaren skulle navigera sig genm sidan ch leta infrmatin var det ingen sm hade större prblem. De flesta svarade att det var lätt att navigera sig på sidan. Ett av dem större prblemen med frumet var registreringen. Eftersm frumet skickar inlggningsuppgifter till användarens e-pst adress verkade det sm ett svårt mment för våra testpersner. Sen var det vissa sm hade prblem med att hitta hur man skrev ett nytt ämne eller inlägg. 6.9 Den andra designen På grundlag av resultaten på första testet skapades en ny design. De restriktiner ch principer sm vi använde ss av på första designen fanns kvar. Ett fel med sidan vi själva märkte när vi testade på andra persner, var att vår statiska strlek på den behållande rutan gjrde att, på vissa skärmar, såg liten ut. Prblemet med det var att vissa persner hade prblem att läsa vad sm std. Dessutm utgjrde frumet ett strt prblem för våra testpersner. Eftersm den första designen var skapad för att ha statisk bredd ch höjd var vi tvungna att tänka m för att lösa det här prblemet. Vi började med att skapa en design utan en synlig behållare sm vi valde på första designen. Vilket gjrde att vi var tvungna att tänka m statyns psitin. Vi var tvungna att kmma på ett sätt att dölja dem klippta kanterna. Vi valde att ställa statyn nere i vänster hörn i webbläsaren. Tanken var att placera den så att den alltid std på samma psitin. Vi testade flera lika strlekar för att prprtinen mt resten av designen inte skulle göra att ögnen dras mt statyn. Prprtin är enligt Beaird (2007) en designprincip sm handlar m Figur 23: Den nya placeringen av statyn. 46

47 skillnader i strlek mellan lika bjekt. Vi var tvungna att se statyn sm en ett eget layutbjekt, ch vi ville inte att den skulle dra till sig för mycket fkus. För att dra ner betydelsen av statyn lade vi till vertikala ränder bakm den. Ränderna utgick från vår gröna färg, ch fick representera sidans färgpalett. Ränderna sträcker sig över hela webbläsarfönstret. Feelings lgtyp fick en större plats ch blev placerad till vänster istället för höger. Vid sidan m lgtypen har vi placerat navigatinen till skillnad från första designen då navigatinen tg plats under. Eftersm navigatinen inte var någt prblem för testpersnerna gjrde vi inte så mycket ändringar på den. Vi behöll navigatinen textbaserad, men vi lade till en bakgrundsfärg när man för muspekaren över ett navigatinsbjekt för att pängtera att det är navigatin. Den behållande ramen är numera dynamisk i höjden. Det betyder att berende på hur mycket innehåll sm visas så sträcker ramen sig för att passa innehållet. För att se resten av innehållet måste man scrlla, men till skillnad från innan kmmer scrllen i webbläsarfönstret. Det gör att när en användare måste scrlla kmmer inte scrllen att påverka designen. Ften har vi inte ändrat så mycket, den har fått en någt annrlunda färg ch strlek. Ften kmmer även att lägga sig efter innehållet på sidan. Om innehållet inte är större än webbläsarfönstret kmmer ften att lägga sig längst ner i fönstret. Nyhetspsterna fick ett nytt frmat. Eftersm ingen av testpersnerna använde sig av sökfunktinen eller arkivet tg vi brt funktinen. Några testpersner reagerade på att det std namn på den sm hade lagt till nyheten, eftersm att de inte hade någn aning m vem den ena eller den andra var. Därför valde vi att plcka brt den delen ch kvar finns titel ch datum. För att föra dem vertikala linjerna vi har bakm statyn vidare in i designen använder vi ss av en vertikal linje för att skilja på lika typer av innehåll. Vi valde att placera alla bilder sm pstas till vänster i psten, ch ha texten till höger. Mellan bilden ch texten har vi den vertikala linjen. Den här strukturen frtsätter vi med på alla webbplatsens sidr. Vi anser att det förstärker användarens känsla av att alla sidr är en del av sajten. Figur 24: Innehållets struktur. 47

48 Figur 25: Den andra designen. Ändringar gjrdes även på vilken sida sm visas först när man kmmer in Vi valde Nyheter sm startsida då vi anser att det kan förstärka intrycket när man direkt ser vad för slags företag det är Frumets andra design Eftersm det största prblemet med frumet var navigering ch registrering gjrde vi några ändringar. Figur 26: Frumets andra design. 48

49 Sm standard var frumet inställt på att ha skräppstfilter vid nya inlägg ch användarregistrering. Det plckades brt för att det var ännu ett nödigt steg för användare. För att hjälpa navigeringen på sidan, gjrde vi nya ch större knappar. Det största prblemet med registreringen var att man är tvungen att skriva in sin e-pst adress för att registrera sig. För att lgga in är man tvungen att vänta på e-psten med registreringsinfrmatin ch lösenrd. Det steget kan vi tyvärr inte ändra m, dels för att Feeling måste ha någn frm av kntrll på dem sm registrerar sig, ch dels för att vi tekniskt sätt inte har någn lösning på att låta användaren välja sitt eget lösenrd Resultat av det andra testet Andra testet utfördes med samma mål sm första, men med hälften nya testare. Vi valde att byta ut några persner från det första användartestet. På så sätt kunde frågr sm Vad är det för företag? ställas på nytt. Testsituatinerna var de samma, förutm att vi valde att inte testa i någns arbetsmiljö, då vi kände att det stressade upp användaren. Alla våra testare gjrde det andra testet i sina hem, med ss sm bservatrer. Skillnaden i översikt från första designen var märkbar. Det var ingen sm kmmenterade att det var speciellt svårt att läsa. Prblemet med att sidan kändes hptryckt var brta för de testpersner sm hade kmmenterat det innan. De flesta tyckte att sidan såg enhetlig ut, även frumet sm innan hade känts lite utanför. Många reagerade psitivt på att vi hade lagt till flera bilder. Även den nya lgtypen gjrde skillnad. Och gjrde det lättare att identifiera vad företaget handlade m. Ändringen från att infrmatin m företaget var första sida till att nyheterna var första sida hjälpte även till med identifikatinen av företaget. De små ändringar vi gjrde i navigatinen gjrde att det ännu lättare att navigera sig genm sidan. Navigatinen i frumet hade bättrat sig lite. Våra nya knappar gjrde det lättare för testpersnerna att hitta knappar för att lägga till pster ch inlägg. Prblemet sm kvarstd från första gången var registreringen på frumet. Flera hade prblem med registreringen ch tyckte att det var svårt. 7. SLUTSATS I det här kapitlet tar vi upp våra resultat ch diskussiner kring de valda intressemrådena. Slutsatsen är uppbyggd på ett sådant sätt att det blir enkelt att följa resultatet av de lika frågeställningarna. 7.1 Persnas sm designverktyg Oberende från vad man designar är det viktigt att definiera målgruppen sm man designar för. Anledningen till att man ska smalna av sin målgrupp är för att det ftast kan kännas möjligt att designa för en str grupp användare. Detta kan döda en prdukt eftersm valen ch kraven kan bli 49

50 ändliga. Genm att kmma ifrån genmsnittliga mått sm beskriver en målgrupp kan man lättare få grepp m exakt vad ch vem man designar till. Det är i dessa fall sm persnas används. De är inte riktiga användare utan hyptetiska typer av användare. Persnas är alltså fiktiva men skapade med en str precisin ch är en blandning av användare med lika mål, mtivatin ch beteende. Skillnaden mellan persnas ligger i deras karaktäristiska drag (Saffer, 2007). Målen ch attributen sm en persna har definieras utifrån användare sm är kpplade till en prdukt eller en tjänst. Hur man går tillväga för att skapa persnas kan skilja sig berende på prjektet sm utförs, marknaden eller behvet för en prdukt eller tjänst. Grudin ch Pruitt siktar på att samla väldigt mycket infrmatin för att sedan fördela denna på persnas sm skapas. De använder sig dessutm av persnas sm ett tilläggsverktyg till andra metder för att täcka de mråden sm enbart en metd inte kan täcka. Cper ch Saffer ser persnas mer sm en egen metd sm kan användas med andra metder så sm scenaris sm så önskas. Här kan det ber på att Cper ch Saffer riktar in sig på design ch därför kan använda sig av mer extrema attribut eller persnas sm bygger på steretyper av målgrupper. I Feelings fall handlar det m kunder sm besöker butiken för att inhandla nya underkläder. Dessa kunder ska känna samhörighet med Feelings nya webbsida på samma sätt sm det känner samhörighet med butiken. Genm att lära känna Feelings målgrupp har vi kunnat smalna av den ch skapa en fiktiv persn sm representerar målgruppen sm vi designar till. Denna persna är vår primära persna men för att avgränsa ss på vad sm är rätt ch fel valde vi att skapa en persna till utifrån den relativt stra målgruppen. Detta för att kunna skilja på vår primära persna ch resterande influenser sm dyker upp under en designprcess. En tredje persna skapades för att avgränsa butikens rll i prjektet. Denna persna definierar den typiska anställda på Feeling. Utifrån hennes attribut kunde vi se krav från butikens perspektiv. I vår designprcess var det lika viktigt att ta hänsyn till kunden sm till de anställda, sm i framtiden ska sköta webbsidan på egen hand ch hålla kunderna nöjda. Om vi inte hade använt ss av persnas ch scenaris sm verktyg så hade designen ch webbsidans funktiner sett annrlunda ut. Designen ch funktinaliteten på sidan hade mer byggt på våra egna behv ch mål. Eftersm vi hela tiden hade tre persnas i åtanke kunde vi lägga vår privata strävan åt sidan ch istället kncentrera ss på vad persnas vill ch inte vill. Persnas underlättade dessutm definitinen av kunder ch målgruppen eftersm vi hade begränsad tillgång till Feelings kunder. Med hjälp av persns ch klara riktlinjer kunde vi kmma igång med designen av sidan relativt snabbt. Funktinerna föll på plats naturligt när vi tänkte på Jhanna ch hennes persnlighet, mål ch behv. Dessutm vad Jhannas fritidsintressen väldigt viktiga för ss. Det var dessa sm indikerade hennes datakunskaper ch även hennes strävan efter kntakt ch trygghet. Att använda persnas sparade dessutm tid eftersm vi slapp tänka på de genmsnittliga siffrrna sm man får dras med m man enbart reflekterar över att designa för riktiga användare. Och det hade dessutm varit svårare att avgränsa ch dra slutsatser för vad sm passar in i designprcessen ch vad sm är nödigt ch bör stå utanför. 50

51 Risken hade dessutm funnits att vi hade designat för en str målgrupp där alla har lika behv ch beteende. En webbsida sm försöker anpassa till kunder sm inte har behv av frum eller sm inte ens använder Internet kan bli kan lätt misslyckas inm hela målgruppen. De med mer datrvana kan uppleva sidan sm banal ch att den inte uppfyller deras krav, medans den andra delen av målgruppen sm inte har datrvana ändå inte kmmer att besöka webbsidan. Det kan även finnas prblematik med att använda sig av persnas. Grudin ch Puitt nämner fyra huvudprblem med att skapa persnas: Karaktärerna är inte trvärdiga, antigen är de för uppenbara ch inte baserade på data eller så var data sm tgs fram klar. Karaktärerna kmmunicerade inte tillräckligt bra med designers Det finns ingen förståelse för hur karaktärerna ska användas. Prjektet var för ytligt ch det fanns inte tillräckligt med material för att göra persnas synliga. Det fanns inga affischer eller annan material för att påminna designern m persnan. Grudin ch Puitt menar ckså att persnas kan användas i en alltför str utsträckning. Det kan hindra utvecklingen ch anpassandet efter nya krav ch ny marknad. Det är viktigt att ta hänsyn till att lika krav sätts inm lika mråden. T.ex. kan det finnas ett krav eller behv inm prduktutvecklingen men helt andra krav ch behv inm marknadsföringen. Att hålla fast vid samma persna kan göra att man inte möter kraven sm sätts (Persnas: Practice Thery). Prblemen sm vi själva har stött på handlar m ensidig kmmunikatin, sm Grudin ch Pruitt nämner. När man väl har definierat en persna ch ställer in sig på att den står för en målgrupp eller en grupp människr med samma mål ch behv så kan man ibland kmma till den punkten då man vill kmmunicera med sin persna på ett helt annat plan. Man vill ställa frågr ch diskutera design ch valen sm man har gjrt. Här kan det vara fördel att använda dig av blandade metder, t ex persnas i samband med participatry design. 7.2 Användarvänlighet ch frum Vi ville att frumet skulle vara lätt att använda, men även ha en mening för de sm använder det. För kunderna kan frumet vara ett sätt att ventilera sina prblem ch funderingar. För Feeling är frumet ett bra sätt att marknadsföra sig själva, bygga kundrelatin ch identifiera kunders behv. För ett litet företag sm Feeling, finns det stra fördelar att använda sig av ett gratis CMS med öppen källkd. Om man har öppen källkd finns det taliga möjligheter för att mdifiera det så att det passar just Feeling. Eftersm Feelings behv var en dynamisk sida med bättre möjligheter för kntakt med kunder ch säljstöd är Wrdpress ett bra alternativ. Wrdpress lägger str vikt på sökmtrptimering i likhet med andra innehållshanteringssytem. Det har varit viktigt för ss att hela tiden följa standarden sm Wrld Wide Web Cnsrtium har satt för att kmma högre upp på resultatlistr vid sök på sökmtrer. Det gör det mer användarvänligt för användaren eftersm att dem lätt kan hitta sidan när dem söker på Internet. Eftersm prgramvara med öppen källkd tillåter att vem sm helst kan utveckla prgramvara, i vårt fall med hjälp av plugins, gör det att man kan utöka prgramvarans funktinalitet. Eftersm det finns så många utvecklare finns det även stra cmmunities på Internet där man kan få hjälp med att mdifiera prgramvaran. Hade vi inte använt ss av plugins så hade sidan inte haft ett integrerat 51

52 frum, ett kntaktschema hade inte funnits ch nyhetspsterna hade sett annrlunda ut eftersm vi då hade haft tekniska restriktiner när vi designade. Dessutm hade förmdligen inte Feeling fått lika bra resultat på söklistr. För administratören är det enkelt att lägga till eller ändra innehållet på sidan. Om det finns behv för att ändra eller lägga till någt på sidans statiska infrmatin kan det göras lätt genm administratinssidan. Ändringarna kan göras från var sm helst så länge man har Internetåtkmst. Om ett CMS inte hade använts hade administratören varit tvungen att gå in i HTML kden ch ändra innehållet. Vi har lagt till kntaktschema för att förenkla för användaren m dem vill kntakta butiken. För att kunder ska kunna diskutera med andra kunder samt få svar på sina frågr till butiken har vi lagt till ett diskussinsfrum med hjälp av Wrdpress. Även det är gratis ch kan administreras genm webbplatsens administratinspanel. Nackdelarna vi har sett med att använda Wrdpress är, att vi inte har lika str kntrll på innehållet sm vi trdde från början. Vi var tvungna att använda en plugin för att frmatera psterna sm vi ville. Det gör att pstaren måste gå igenm flera steg innan han eller hn kan lägga till sin nya pst. Eftersm vi använde Wrdpress sm i grunden är ett blggverktyg är administratinspanelen framförallt mdifierad för blggning. Det gör att vissa termer ch val i administratinen är riktade mt just detta. Det gör att de sm ska psta i administratinen måste lära sig hur man lägger upp nya pster. Vi undersökte även vad sm var viktigt för ett frum ch vad sm ansågs vara ett användbart frum. Den viktigaste faktrn för ett frums succé är innehållet ch hur innehållet hanteras. Administratören får inte missbruka sin makt, ch bör respektera att alla har sin persnliga åsikt. För att frumet ska hållas vid liv är det viktigt att Feeling håller det intressant ch så fta de kan svarar på frågr ch uppmanar till diskussiner. Rent strukturmässigt är det viktigt med enkla ch rena kategrier ch ämneslistr. Vi märkte ckså med våra användartester att det kan vara svårt för användaren att veta hur man lägger till pster ch var man läser dem. Därför är det viktigt att ha klara markeringar på var innehållet är ch hur man lägger till eget innehåll. En nackdel vi märkte med frumet var att dem sm registrerar sig är tvungna att skriva in sin e-pst adress för att registrera sig. Vilket kan verka svårt för vissa användare. Ibland kmmer inte e-psten fram, men vi misstänker att det har nått med servern att göra. Att göra på detta sätt är dck en försäkring för Feeling, eftersm att dem har någn frm av kntrll på vem sm skriver i frumet. Vi tycker att vi har utnyttjat Wrdpress på ett bra sätt, för att göra det enklare för användaren ch administratören. Jämfört med tidigare har sidan fått et design sm persnalen själv kan välja brt. Persnalen kan även gå in själva ch lägga till nyheter eller ändra innehåll utan att tänka på hur det kmmer se ut på sidan, eftersm att alt frmateras efter samma stilmall. Användaren har fått en mer dynamisk sida där innehåll uppdateras ständigt, ch dem lätt kan hitta infrmatin dem söker på sidan. I frumet kan dem även diskutera med andra kunder ch persnal. Ett frum sm är levande ch ständigt uppdateras med nytt innehåll, är strukturerat ch har administratörer sm tillåter dem flesta diskussiner är några faktrer sm gör ett frum användbart. 52

53 7.3 Överföra en butiks känsla till internet För att fånga känslan till en fysisk plats är det viktigt att definiera vad det är sm gör den fysiska platsen speciell. Människr tar till sig infrmatin på tre plan, invärtes, beteende ch reflektivt. För att alla tre planen ska tillfredställas måste man skapa en design sm når ut till de tre planen/lagren. När man designar någt visuellt så är det tilltalande till det invärteslagret. För att man ska designa åt beteendet måste man fkusera på användningen. Och för att man ska designa åt det reflektiva måste designen ge någt i efterhand, en tanke, ett minne eller liknande. I vårt fall har Feelings butik en speciell stil ch design. För att hjälpa ss med den här identifieringen har vi valt att använda mdbards. För att fånga Feelings känsla gjrde vi en mdbard för butiken. Butikens mdbard speglar vad Feeling kan erbjuda ch vad de vill förmedla. Sedan gjrdes en mdbard för en tänkt användare, där användarens mål ch persnlighet speglades. För att hitta likheter mellan de två, gjrdes en sammanställning för att se hur Feeling kunde uppfylla användarens mål. När vi var klara för att göra första designen, hade vi efter våra mdbards ch intervjuer kmmit fram till dem viktigaste punkterna sm definierar Feeling: Butiken säljer underkläder. Via mdbards km vi fram till att det var viktigt för butiken att hjälpa kunder på bästa möjliga sätt. Lyx ch lugn är två viktiga faktrer. Feeling har en distinkt design i sin butik. Lgtypen har en grön färg, så kallad Feeling-grön Butiken använder en staty sm identifierar deras varumärke. Utifrån de van nämnda punkterna skapas en design sm på bästa möjliga sätt tar vara på vår definitin av Feeling. Lgtyp ch att färgerna är enhetliga med den fysiska butiken, det var viktigt att förmedla i designen. Det är även viktigt att man inte bara tänker på den fysiska platsens utseende, men även känslan man får när man är där. Det identifierade vi i mdbarden, men även efter intervju med anställda. En str del av dem anställdas vardag är att assistera kunder. Kunderna kmmer till Feeling för att få expertishjälp, ch många har prblem med att hitta rätt strlek när dem köper bh. Den här känslan ville vi ta med ss till sidan, ch vi löste det genm att ha ett frum där kunder kunde diskutera med andra kunder ch butiken. För butiken har frumet flera fördelar sm gör att det är värt att ha sm en del av webbplatsen. Det är ett bra sätt att kmmunicera med kunder på lika villkr. Kunden kan sitta hemma, ch på ett avslappnat sätt kmmunicera med butikens persnal ch ta reda på allt de undrar över. I butiken kan det vara skrämmande att fråga vissa frågr, speciellt m det är andra kunder i butiken. I frumet är man annym ch kunden slipper vara rädd för att ställa dumma frågr. Den här kntakten är ett bra sätt för Feeling att frtsätta bygga den fina kundrelatinen de redan har med sina kunder idag. För att testa m designen tar vara på Feelings känsla, var det viktigt för ss att testa det på ptentiella användare. Först testades mdbarden på en utmstående persn i vår målgrupp för att se m vi hade lyckats få den rätta känslan på ett enkelt medium. Det andra testet utfrmades dels fr att testa interaktinen men även för att se hur användarna reagerar på hur vi har försökt 53

54 förmedla butikens känsla. Mer specifikt fick användaren frågr sm handlade m butikens identitet. På så sätt kunde vi mäta hur väl vi hade lyckats fånga känslan. För att svara på prblemställningen kan man i krt säga att en metd för att fånga känslan, är att först identifiera vad det är sm är unikt eller karakteristiskt för den fysiska platsen. Mdbards är ett bra verktyg att använda för att skapa en dialg ch enighet m just vad det är sm är unikt eller karakteristiskt. Sedan designar man utifrån den karakteristiken sm gjrts. För att alla tre lager sm Nrman (2004) pratar m ska bli tillfredställda har vi gjrt en visuellt tilltalande design för det invärteslagret, vi har gjrt att sidan fta kan uppdateras med bilder ch text vilket tilltalar användningen av sidan, ch sist har vi ett frum sm kan appellera till det reflektivalagret. Det sista steget är att testa mt en användare för att se m man har lyckats förmedla känslan ch karakteristiken för den fysiska platsen. 7.4 Slutdiskussin Feeling är en underklädesbutik sm inte har lagt mycket vikt på att marknadsföra sig på internet. Vårt examensarbete ch samarbete med Feeling går ut på att hjälpa dem med just detta. Vi har skapat en ny webbsida med fkus på användarvänlighet ch med vikt på att göra administratinen så enkel sm möjligt. Genm att använda ett innehållshanteringssystem (CMS) ger vi möjligheten för persnalen på Feeling att själva kunna uppdatera sin webbsida avsett vilken datr eller plats de befinner sig på. För att identifiera tänkta användares mål ch administratinens mål skapades persnas. Dessa sattes i kntext med scenaris ch strybards, för att få en översikt över Feelings målgrupp. Genm att använda sig av verktyget persnas kan man lättare identifiera användares mål ch behv. När mdbards skapades för butiken ch vår primära persna fick vi en bild över Feelings varumärke samt en känsla för vad vår persnan identifierar sig med. Utifrån en definierad målgrupp ch illustrerande mddbards gjrdes en första design, sm därefter testades på tänkta användare. Resultaten från användartesterna analyserades ch en ny design gjrdes. Den nya designen testade på nytt ch jämfördes med det första testet. Resultaten hade uppfyllt våra ch Feelings mål, några få ändringar gjrdes för att ptimera hemsidan sm nu blev lätt att administrera ch uppdatera, samtidigt sm den har behållit butikens känsla ch stil. I skrivande stund har sidan blivit gdkänd av butiken ch är nu den fficiella webbsidan för Feeling. Webbsidan står numera på Feelings kvitt ch redan efter några dagar har sidan fått besökare. Nyligen km en kund in i butiken efter att ha sett en prdukt på webbplatsen. Frumet har fått några användare ch diskussinerna har börjat. Feeling måste nu ta denna möjlighet ch administrera innehållet på den nya webbsidan för att marknadsföra sig själva på ett sätt sm dem tidigare inte har gjrt. Frumets succé hänger på företaget ch berr i str del i att uppdatera ch mderera. Möjligheterna är stra för Feeling då det inte finns många liknande företag sm kan erbjuda samma kundkntakt ch hjälp på internet. 54

55 8. KÄLLFÖRTECKNING 8.1 Tryckta källr Beaird, J. (2007). The Principles f Beautiful Web Design. Cllingwd: Sitepint Pty. Ltd. Capta, van Hut & van der Geest. (2007) - Measuring the emtinal impact f websites: a study n cmbining a dimensinal and discrete emtin apprach in measuring visual appeal f university websites. New Yrk: ACM Cper, A. (2004). The inmates are running the asylum. Indianaplis: Sams Publishing. Duglass, R. T., Little, M., Smith, J. W. (2006). Building Online Cmmunities with Drupal, phpbb and Wrdpress. Berkeley: Apress. Fwler, D., Franzak, F, & Pitta D. (2006). A strategic apprach t building nline custmer lyalty, integrating custmer prfitability tiers. Jurnal f Cnsumer Marketing 23(7), Löwgren, J & Stltermann, E. (2004). Design av infrmatinsteknik: Materialet utan egenskaper (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur Nielsen, J. (2000). Designing Web Usability: The practice f simplicity. Indianaplis: New Riders Publishing Nrman, D. (2004) Emtinal Design. New Yrk: ACM Pitta, D. A, & Fwler, D. (2005). Internet Cmmunity Frums: an untapped resurce fr cnsumer marketers. Jurnal f Cnsumer Marketing 22(5), Preece, J., Rgers, Y. & Sharp, H. (2002). Interactin Design: Beynd human-cmputer interactin. Danvers: Jhn Wiley & Sns, Inc. Saffer, D. (2007). Designing fr Interactin: Creating smart applicatins and clever devices. Berkeley: New Riders Publishing Wensveen,S. Overbeeke,K. & Djajadiningrat,T. (2000) Tuch me, hit me and I knw hw yu feel: a design apprach t emtinally rich interactin: New Yrk: ACM 55

56 8.2 Elektrniska källr Affective Design f E-Cmmerce User Interfaces: Hw t Maximise Perceived Trustwrthiness: Hämtad: Deliciusdays: Hämtad: Engaging Persnas and Narrative Scenaris: Hämad: GNU: Hämtad: Hw t Cnduct a Heuristic Evaluatin: Hämtad: Krassenstein, B. (2008). Hämtad: Lifeclever: Hämtad: C-perative Evaluatin: Hämtad: Persnas, Participatry Design and Prduct Develpment:An Infrastructure fr Engagement: Hämtad: Persnas: Practice and Thery: Hämtad: Steptw: Hämtad: Uberdse: Hämtad: Useit: Hämtad: Webdesign, CMS: Hämtad: Webdesign, sökmtr: Hämtad: Wikipedia: Hämtad: Wrdpress, abut: Hämtad:

57 Wrdpress, dwnlad: Hämtad: Wrdpress, extend: Hämtad: Wrdpress, themes: Hämtad: W3: Hämtad: Yellw Swrdfish: Hämtad:

58 9. APPENDIX 9.1 Bilaga 1: Screensht Nyheter 58

59 9.2 Bilaga 2: Screensht Om Feeling 59

60 9.3 Bilaga 3: Screensht Kundklubb 60

61 9.4 Bilaga 4: Screensht Varumärken 61

62 9.5 Bilaga 5: Screensht Kntakt 62

63 9.6 Bilaga 6: Screensht Frum 63

64 9.7 Bilaga 7: Screensht Tema Webbsida utan temamdifiering. Webbsida med temamdifiering. 64

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN Uppbyggnad av undervisningen 6 dagar närundervisning, varje dag utgör en mdul Deltagaren kan välja valfritt antal mduler dck minst 2 grundmduler ch 1 specificeringsmdul

Läs mer

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård Barn ch ungas delaktighet i samhällsvård Syfte: Öka delaktighet för placerade barn ch ungdmar Mål: Utarbetat en mall för DUS samtal (delaktighetsch utvecklingsstödjande samtal) Hur kan dessa samtal systematiseras

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS! 18-06- 04 METOD IPP METOD AICKO METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS Hur? Var? Varför? Resultat? När ska det inte användas? UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? Elsa

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin.

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin. Designprcessdagbk. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafssn, Mikael Karlssn, Jnas Lind, Hanne Flink- Sundin. Krt intrduktin Under hela vår designprcess har vi fört dagbk över våra möten, dagbken har vi

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg Livslångt lärande Kmpetensutveckling i arbetslivet Författare: Olle Ahlberg Bakgrund Stra teknikskiften har genmsyrat samhället ch arbetsmarknaden under lång tid. Men till skillnad från tidigare skiften

Läs mer

GUIDEN TILL FÖRENINGAR PÅ FOLKUNGA. Innehåll

GUIDEN TILL FÖRENINGAR PÅ FOLKUNGA. Innehåll 2016/2017 GUIDEN TILL FÖRENINGAR PÅ FOLKUNGA Innehåll Intrduktin Vad är en förening? Varför ska man starta en förening? Hur gör man? Struktur Vad kan man göra för att få medlemmar? Att utveckla din förening

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

INTEGRITETSPOLICY. Uppgifter som samlas in när du använder våra tjänster

INTEGRITETSPOLICY. Uppgifter som samlas in när du använder våra tjänster INTEGRITETSPOLICY Vi på Damaskus Maskinskydd värnar m dig ch din persnliga integritet. Det är viktigt för ss att du ska känna dig trygg när du lämnar dina uppgifter till ss. Vi behandlar därför dina persnuppgifter

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

INTEGRITETSPOLICY ADJURE AB

INTEGRITETSPOLICY ADJURE AB INTEGRITETSPOLICY Vi på ADJURE värnar m dig ch din persnliga integritet. Det är viktigt för ss att du ska känna dig trygg när du lämnar dina uppgifter till ss. Vi behandlar därför dina persnuppgifter på

Läs mer

Bilaga 4a - Prioriteringsmatris - metodexempel

Bilaga 4a - Prioriteringsmatris - metodexempel Bilaga 4a - Pririteringsmatris - metdexempel Om bilagan Bilagan beskriver en pririteringsmatris sm kan vara till stöd för övergripande pririteringar i vattenplaneringen. Metden lämpar sig sm underlag i

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Guide till datadriven verksamhetsstyrning

Guide till datadriven verksamhetsstyrning Guide till datadriven verksamhetsstyrning Bakgrund Reaktiv verksamhetsstyrning med fkus på förklaring Traditinellt sett har man månadsmöten en till två veckr efter ett månadsskifte där man tittar på föregående

Läs mer

Genomförandebeskrivning Digiresan

Genomförandebeskrivning Digiresan Genmförandebeskrivning Digiresan Ledarskapsprgram att effektivt leda verksamheten, sig själv ch andra Det här är en ledarskapsutbildning i tre steg ch lika många dagar. Syftet är att förbättra din förmåga

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: NvaSchem (utan elever) Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre

Läs mer

Policy Wastetofuel på Facebook

Policy Wastetofuel på Facebook Helsingbrg 2012-03-15 Plicy Wastetfuel på Facebk Facebk Facebk är ett scialt nätverk, sm i dagsläget är det mest använda i Sverige. Syfte med Facebk: Föra dialg med målgrupper Starta diskussiner Skapa

Läs mer

Geografiska undersökningar

Geografiska undersökningar DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Gegrafiska undersökningar I kursplanen i gegrafi sm började gälla 2011 i grundskleutbildningen framgår det tydligare än i tidigare kursplaner att eleverna

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: K-Skla ch GPUntis Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL?

VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL? VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL? LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTKÅRER (OCH UTBILDNINGAR) 2 4 6 7 8 9 Senast uppdaterad:

Läs mer

Att intervjua elever om hållbar utveckling

Att intervjua elever om hållbar utveckling Ämnesövergripande Grundskla åk 7-9 Mdul: Hållbar utveckling Del 3: Sklan ch eleverna mttagare av kunskap ch deltagare i förändring Att intervjua elever m hållbar utveckling Claes Malmberg, Högsklan i Halmstad

Läs mer

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1 Hur viktig är studietekniken? För att lyckas med studierna är det viktigt att skaffa en gd studieteknik. För att befästa det sm du lär dig i sklan måste du ckså arbeta med ämnesinnehållet på egen hand

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

En kom i gång manual till SPF:s hemsidor

En kom i gång manual till SPF:s hemsidor En km i gång manual till SPF:s hemsidr Inlggning Meny (navigatinsträdet) Vad skall finnas på hemsidan Standarduppgifter [Startsidan, Om föreningen, Styrelsen, Kntakt, Bli medlem] Tilläggs/valfria uppgifter

Läs mer

Uppgifter som samlas in när du använder våra tjänster

Uppgifter som samlas in när du använder våra tjänster INTEGRITETSPOLICY ALFA NEON AB (556352-4908) samt övriga blag sm ägs av ALFA GROUP HOLDING AB (556502-5185) Vi på Alfa Nen värnar m dig ch din persnliga integritet. Det är viktigt för ss att du ska känna

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren

Läs mer

Plus500CY Ltd. Säkerhets- och cookie policy

Plus500CY Ltd. Säkerhets- och cookie policy Plus500CY Ltd. Säkerhets- ch ckie plicy Säkerhets- ch Ckie Plicy Denna webbplats drivs av Plus500CY Ltd. ("vi, ss eller vår"). Det är vår plicy att respektera infrmatinssekretess ch enskildas integritet.

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Informationssökning och källkritik

Informationssökning och källkritik Infrmatinssökning ch källkritik Kunskapskrav Eleven kan söka, välja ut ch sammanställa infrmatin från ett [ ]urval av källr ch för då [ ] underbyggda resnemang m infrmatinens ch källrnas trvärdighet ch

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0 Krt användarmanual för Test ch quiz i Mnd 2.0 Denna användarmanual är en krtversin av en längre användarmanual ch innehåller de viktigaste delarna för att kmma igång med användningen av Test ch quiz. För

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum PM Uppdrag Utredning ch analys av mställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Kund Btkyrka kmmun PM nr 01 Datum 2018-06-15 1. Rambölls uppdrag Ramböll har under tidsperiden februari till april genmfört

Läs mer

Cisco WebEx: Standardprogramfix den [[DATE]]

Cisco WebEx: Standardprogramfix den [[DATE]] ÄMNE: Cisc WebEx: Standardprgramfix tillämpas den [[DATE]] för [[WEBEXURL]] Cisc WebEx: Standardprgramfix den [[DATE]] Cisc WebEx skickar ut det här meddelandet till utvalda affärskntakter på https://[[webexurl]]

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

STRATEGI FÖR STOCKHOLMSMÄSSAN I SOCIALA MEDIER

STRATEGI FÖR STOCKHOLMSMÄSSAN I SOCIALA MEDIER STRATEGI FÖR STOCKHOLMSMÄSSAN I SOCIALA MEDIER 1. Nuläge syfte ch mål Krt nulägesanalys Idag är Stcklmsmässan närvarande på Facebk, Instagram, Yutube ch LinkedIn. Vi har ett knt på Ggle + men där är vi

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Processbeskrivning ITIL Change Management

Processbeskrivning ITIL Change Management PrcIT-P-012 Prcessbeskrivning ITIL Change Management Lednings- ch kvalitetssystem Fastställt av IT-chef/biträdande IT-chef 2014-02-06 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symbler i prcessbeskrivningarna

Läs mer

Integritetspolicy Bokförlaget Nona

Integritetspolicy Bokförlaget Nona Integritetsplicy Bkförlaget Nna 1. Inledning På Bkförlaget Nna AB (Bkförlaget Nna) värnar vi m din persnliga integritet. Den 25 maj 2018 trädde dataskyddsförrdningen i kraft vilket innebär att dina rättigheter

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Kursbeskrivningar. Kursfakta för standardkurser

Kursbeskrivningar. Kursfakta för standardkurser Kursbeskrivningar Alla våra kurser är uppdelade i endagarskurser, för att underlätta för dig att plcka ihp ett kursprgram sm passar dig. Kurserna är uppbyggda så att de kursdagar sm ligger i anslutning

Läs mer

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun

Beskrivning av Metakatalog. Sundsvalls kommun Beskrivning av Metakatalg Sundsvalls kmmun Innehåll 1. ALLMÄNT OM METAKATALOGEN... 3 2. SYFTE... 3 2.1 AUTOMATISERING AV IT-ADMINISTRATION... 3 2.1.1 Effektivisering av IT-administratin... 4 2.2 VIDAREUTNYTTJANDE

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

En kom i gång manual till SPF:s hemsidor

En kom i gång manual till SPF:s hemsidor En km i gång manual till SPF:s hemsidr Inlggning Meny (navigatinsträdet) Vad skall finnas på hemsidan Standarduppgifter [Startsidan, Om föreningen, Styrelsen, Kntakt, Bli medlem] Tilläggs/valfria uppgifter

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN

TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN patienter ch persnal i samverkan Rapprt från ett delprjekt inm prgrammet Tillsammans, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. INNEHÅLL 1. Inledning s.2 1.1 Tillsammans s.2 1.2

Läs mer

Detta är det skönaste landskapet på jorden, ingen borde behöva dö härifrån

Detta är det skönaste landskapet på jorden, ingen borde behöva dö härifrån Detta är det skönaste landskapet på jrden, ingen brde behöva dö härifrån Mervärde Nrsjö är en långsiktigt hållbar finansiell mdell för utveckling. Genm 50/50 principen där 50 % av insamlade medel går till

Läs mer

Vilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Vilka är ni? Syfte med förmiddagen. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog. Erik Rva leg. Psyklg Vilka är ni? Ungdmsmttagning Skla Prjekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rvasjgren.se 070-2363200 LÅGAFFEKTIVT BEMÖTANDE 9.30 10.30 Teri ch principer Prblemskapande beteende Ansvarsprincipen

Läs mer

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6 Hur man skapar ett test i Test ch quiz i Mnd 2.6 Snabbstart Under Test ch quiz, namnge ditt test under fältet Namn ch klicka senare på Skapa. Börja sedan med att gå igenm inställningarna, för att kmma

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

RJ Kommunikationsprojekt 2017 TIPS Deadline 21 september kl

RJ Kommunikationsprojekt 2017 TIPS Deadline 21 september kl 2017-07-11 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSKONTORET RJ Kmmunikatinsprjekt 2017 Deadline 21 september kl. 16.00 Nedan listas de frmella krav sm ställts upp för ansökan, samt våra tips ch förslag i streckade

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Handledarmaterial för introduktion till bra arbetsteknik vid städning

Handledarmaterial för introduktion till bra arbetsteknik vid städning Allt m städ www.prevent.se/allt-m-stad Handledarmaterial för intrduktin till bra arbetsteknik vid städning I den här handledningen har vi sammanställt tips ch gda råd samt lite bakgrundsinfrmatin sm du

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet

Läs mer

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Trygghetsplan för Hardem försklan Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: Hardem förskla är en plats där alla respekterar varandra. Där barn ch vuxna kan öppet framföra

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

BaraTrav Inställningar Version 1.3.4

BaraTrav Inställningar Version 1.3.4 BaraTrav Inställningar Versin 1.3.4 I prgraminställningar styr du hur du vill att BaraTrav skall fungera Bilden van visar de inställningar sm gäller vid installatin. Du kmmer åt prgraminställningar på

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Marknadsföring får små och medelstora företag introduktion frågor att ställa innan vi börjar arbetet.

Marknadsföring får små och medelstora företag introduktion frågor att ställa innan vi börjar arbetet. Marknadsföring får små ch medelstra företag intrduktin frågr att ställa innan vi börjar arbetet. Behålla nuvarande kunder Retentin Skaffa nya kunder Acquisatin Vem är din ideala kund? Varför köper inte

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Emanuelsklan i Sjöb kmmun Sklinspektinen 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Emanuelsklan

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

när texten flyter runt och bokstäverna hoppar Resurser för vuxna dyslektiker

när texten flyter runt och bokstäverna hoppar Resurser för vuxna dyslektiker när texten flyter runt ch bkstäverna hppar Resurser för vuxna dyslektiker Läs- ch skrivsvårigheter kan lätt leda till dåligt självförtrende, en jbbig skltid ch kntakten med bibliteket blir fta ett misslyckande

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Kartläggning över aktiviteter och svårigheter i hemmiljön hos personer med fysiska funktionsnedsättningar

Kartläggning över aktiviteter och svårigheter i hemmiljön hos personer med fysiska funktionsnedsättningar Kartläggning över aktiviteter ch svårigheter i hemmiljön hs persner med fysiska funktinsnedsättningar - en bas för ny tjänsteutveckling Frida Helminen Förnamn Efternamn Examensarbete Företagseknmi 2010

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer