PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

2 I skollagen sjätte kapitlet 10 står det att all personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till skolans rektor. Rektor är då skyldig att anmäla detta till huvudmannen som är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna/trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra detta i framtiden.

3 VISION På RgRh Stockholm ska ingen utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Alla människors lika värde ska respekteras. Eleven ska känna sig trygg och respekterad. Detta ska bidra till att stärka elevens grundtrygghet och verka för dennes individuella utveckling. GRUNDLÄGGANDE BEGREPP Rätten till likabehandling är en grundläggande mänsklig rättighet. I skolan ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att befinna sig i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och detta missgynnande har koppling till de sju diskrimineringsgrunderna, som är: Kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Sex former av diskriminering Det finns sex former av diskriminering, dessa är: direkt - när en elev missgynnas och det finns en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna Indirekt - när en elev missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler/bestämmelser med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt bristande tillgänglighet - när en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skolan inte är tillgänglig, det kan gälla såväl lokal som undervisning trakasserier när man utifrån diskrimineringsgrunderna kränker någons värdighet sexuella trakasserier när trakasserier är av sexuell natur, exempelvis sexuella kommentarer och ord eller att någon till exempel tafsar Instruktioner att diskriminera - när någon ger en order eller instruerar någon som är i beroendeställning, till exempel en anställd, att diskriminera någon annan

4 Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som trakasserar/kränker en elev. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar etc.) verbala (hot, svordomar, öknamn etc.) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer etc.) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelande i olika sociala nätverk etc.) Trakasserier är uppträdande som kränker en elev och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasseri kan även vara när en elev kränks t.ex. på grund av förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder etc. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elev, men inte har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser Ibland måste skolans personal tillrättavisa en elev för att skapa en god arbetsmiljö. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande.

5 LIKABEHANDLING ALLAS ANSVAR Det är allas vårt ansvar att sträva efter att skapa en trygg miljö på RgRh Stockholm Rektors ansvar är: att det årligen sker en utvärdering av den pågående planen mot diskriminering och kränkande behandling och att ny upprättas för kommande läsår. att med personalen i samband med läsårets start ha en grundlig genomgång av de aktuella planen mot diskriminering och kränkande behandling. att det aktivt bedrivs ett målinriktat arbete för att främja en trygg skolmiljö och elevernas lika rättigheter. att det finns ett gemensamt dokumentationssystem. att åtgärder kring ett ärende följs Personalens ansvar är: att i samband med läsårets start bli väl insatta i planen mot diskriminering och kränkande behandling. att tillsammans med eleverna i samband med skolstarten jobba med läsårets plan mot diskriminering och kränkande behandling. att dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. att följa upp de åtgärder som har vidtagits efter dokumentation. att som vuxna förebilder följa planen mot diskriminering och kränkande behandling och sträva efter att även eleverna följer den. att i samband med första utvecklingssamtalet presentera skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Elevens ansvar är: att ha kunskaper om vad skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling är samt hur planen används i skolans arbete. att följa planen mot diskriminering och kränkande behandling. att genast ta kontakt med någon av skolans personal om eleven har sett eller hört att någon på skolan utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Vårdnadshavares ansvar är: att ha kännedom om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. att vid kännedom om att någon av skolans elever är utsatt, ta kontakt med någon av skolans personal.

6 ARBETET MED PLANEN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING VID RGRH-GYMNASIET I STOCKHOLM Kartläggning Arbete med att kartlägga inleds i februari då samtliga elever besvarar Stockholms Stads brukarundersökning. I mars besvarar samtliga elever skolans egen trygghetsenkät som innehåller kompletterande frågor till stadens brukarundersökning. Utvärdering/analys Resultatet från kartläggningen är sammanställt och klart för att utvärderas i maj. Sammanställningen genomförs av antimobbingteamet på skolan. De sammanställda resultaten kommer även att offentliggöras för skolans anställda och elever under maj månad. Revidering Under maj månad så kommer resultaten av kartläggningen att offentliggöras och elevrådet kommer då att analysera det arbetet samt komma med förslag på framtida fokuseringsområden. Därefter kommer planen att revideras av antimmobbningsteamet så att en helt reviderad plan med fokusområden, finns att presentera i augusti. Presentation Personalen och eleverna ska vid skolstarten få en grundlig genomgång av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Från november månad återfinns en, för läsåret uppdaterad, version av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

7 FÖREBYGGANDE ARBETE VID KRÄNKNINGAR, TRAKASSERIER OCH DISKRIMINERINGAR LÄSÅR 2015/2016. Mål: Att eleverna och personalen är väl förtrogna med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Genomförande: Genomgång av planen mot diskriminering och kränkande behandling samt diskrimineringsgrunderna. Antimobbningsteamet gör detta under hösten och mentor gör det på våren. Diskrimineringsfrågor ska vara uppmärksammade i den dagliga verksamheten. Detta kan t ex vara i undervisningen, vid temadagar och på mentorstid. All personal tar del av planen mot diskriminering och kränkande behandling på ett personalmöte. Mål: Att all på RgRh Stockholm blir väl förtrogna med vad bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning innebär samt att undersöka tillgängligheten på RgRh Stockholm. Genomförande: Under hösten gruppvis med elever diskutera den nya formen (sedan 1/1-2015) av diskriminering i diskrimineringslagen: bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Undersöka vilka tillgänglighetsåtgärder RgRh Stockholm har vidtagit. Mål: Att öka trivseln på RgRh Stockholm. Genomförande: Via elevrådet ge förslag till rektor om vad som kan förbättras vad gäller gemenskapsytor för eleverna. Via matrådet försöka påverka utbudet i skolmatsalen.

8 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV UTVECKLINGSARBETET LÄSÅRET 2014/2015 Då Stockholms Stads brukarenkät genomfördes klassvis kunde man inte dra några slutsatser från den då elevantalet i klasserna var för få. Utverderingen baseras därför på vår egen enkät. Totalt svarade 25 av 29 elever på enkäten. Vårterminen 2014 svarade 20 elever på enkäten. Möjligheten att fylla i enkäten via Internet ökade andelen svar. I jämförelse med föregående läsårs Trivselenkät, uppgav fler elever att de alltid trivs på skolan, 76 % i jämförelse med 50 %. Fler uppgav också i 2015 års enkät att de alltid har någon att vara med på rasterna. På frågan om eleverna känner sig trygga på väg till eller från skolan skedde ingen större förändring från 2014 till 2015; ungefär lika många svarade att de alltid känner sig trygga (56 % år 2015, dvs 14 personer, i jämförelse med 75 % 2014, dvs 15 personer) eller att de ibland eller aldrig känner sig trygga (16 % år 2015, dvs 4 personer och 15 % år 2014, dvs 3 personer). En relativt stor andel av eleverna svarade år 2015 att de inte visste var de skulle vända sig om de själva eller någon annan blir kränkt eller trakasserad; 28 % (i jämförelse med 10 % år 2014). En relativt stor andel svarade även vet ej på frågan om de upplever att personalen ingriper om de ser att någon blir illa behandlad. Dock saknades det en fråga om de hade sett om någon annan blivit illa behandlad, så det är svårt att veta om de faktiskt upplevt att någon blivit illa behandlad, och då även sett om någon ingripit eller inte. 8 % svarade att det fanns platser på skolan där de inte kände sig trygga, och dessa platser var vid entrén och på vissa lektioner. Lika många uppgav också att de hade blivit kränkta eller trakasserade det senaste året, vilket hade skett på en lektion eller rast och av en personal på skolan. Föregående år svarade lika många att de hade blivit kränkta eller trakasserade, men då av andra elever, personal på skolan eller någon person utanför skolan. Elevrådet har tagit del av enkäten och inkommit med målområden för Under året som gått har alla elever fått en genomgång av plan mot diskriminering och kränkande behandling samt diskrimineringsgrunderna. Antimobbningsteamet presenterade sig i klasserna och hade i samband med det värdegrund-samtal i grupp. Vi har arbetat med att skapa en trivsam och trygg arbetsmiljö. Under hösten och våren hölls temadagar med fokus på likabehandling. En kamratstödjare var tillgänglig 4 dagar i veckan under förra läsåret. Vi undersökte elevernas genom en egen enkät elevernas upplevelse av trygghet till och från skolan. Trivselreglerna uppdaterades.

9 HANDLINGSPLANER Så här gör vi på RgRh-gymnasiet i Stockholm Om elev kränker, hotar eller brukar våld mot elev 1. Om personal blir vittne till kränkning där elev kränker elev ingriper man direkt med tillsägelse, bryter situationen och värnar om den utsatte. Det innebär bland annat att den utsatte ska tas omhand och inte släpps iväg utan att man har försäkrat sig om den utsattes tillstånd. Vid behov lotsar men den utsatte vidare till mentor/elevhälsoteam/antimobbningsteam. 2. Information om händelsen lämnas alltid till mentor. 3. Mentor har allvarssamtal med den som uppträtt kränkande. 4. Omyndig elevs föräldrar informeras av mentor om man inte kommit överens om att någon annan i personalen informerar. 5. Kortfattad information skickas av handledare till antimobbningsteamet och till rektor. 6. Ärendet dokumenteras. Om kränkningen fortsätter går vi vidare på följande sätt: 1. Upprepad kränkning kan tolkas som mobbning 2. Antimobbningsplanen tas i bruk vid behov efter anmälan till antimobbningsgrupp 3. Polisanmälan kan komma att övervägas.

10 Om vuxen kränker, hotar eller brukar våld mot elev 1. Om elev upplever sig kränkt av skolans personal kan eleven eller om elev är omyndig elevens föräldrar vända sig till vem som helst på skolan som eleven har förtroende för. 2. Om elev är omyndig informeras föräldrar. 3. Rektor eller annan av rektor utsedd person utreder. 4. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade. 5. Åtgärder vidtas beroende på vad som framkommit under utredningen. 6. Vid allvarligt fall kallas elevens vårdnadshavare så snabbt som möjligt till skolan. 7. Allvarliga hot eller våld leder till polisanmälan. 8. Ärendet återkopplas till den utsatte. 9. Ärendet dokumenteras och sparas av rektor. 10. Vid behov tas kontakt med Företagshälsa.

11 Om mobbning befaras och antimobbningsteamet kopplas in 1. Ärendet anmäls till antimobbningsteamet av elev, personal eller förälder. 2. Representanter för antimobbningsteamet kallas samman för att göra en första bedömning och det beslutas vilka i teamet som ska arbeta med ärendet. Man arbetar alltid två och två. 3. Undersökning genomförs som innebär att den utsatte och vid behov andra personer ges möjlighet att detaljerat berätta vad som hänt. 4. Konkreta uppgifter som platser, personer, tider, händelser och liknande är viktiga och ska antecknas. 5. Representanter för antimobbningsteamet fattar beslut om den fortsatta gången i ärendet. 6. Den eller de som antimobbningsteamet utser, tar kontakt med den som tros ha mobbat. Av erfarenhet vet vi att möjligheterna att utreda framgångsrikt kräver att denna kontakt tas oförberett. Vid samtalet som följer förmedlas det man vet om mobbningen och att mobbaren får möjlighet att hjälpa till genom att se till att mobbningen upphör. Detta ligger i samtligas intresse då varken den utsatte eller den som utsätter mår bra av mobbningssituationen. I samtalet förmedlas även att skolan inte tolererar mobbning och att man under en period kommer att observera den mobbade eleven för att vara säker på att mobbningen upphört. 7. Omyndiga elevers föräldrar informeras av utredande medlemmar i antimobbningsteamet. 8. Återkoppling till arbetslag från de som utrett. 9. Uppföljning sker vid möte med eleven en vecka efter det inledande samtalet. 10. Ytterligare uppföljning planeras in utifrån det specifika ärendet. 11. Dokumentation av ärendet. Ansvariga för antimobbningsarbetet läsåret 2015/2016 är: Mattias Eriksson, psykolog Stefan Kvist, lärare Monica Wickelius, kurator Carina Andesson, elevassistent

12 PLANERING Månad Aktivitet Ansvarig November Förslag till Plan mot diskriminering och kränkande behandling presenteras för eleverna som får bearbeta innehållet Antimobbingsteamet December Fastställande, presentation och genomgång för personal av plan mot diskriminering och kränkande behandling Planer mot diskriminering och kränkande behandling presenteras på skolans hemsida Rektor Rektor Februari Stockholms stads brukarenkät genomförs Mentor Mars April Maj RgRh Stockholms trygghetsenkät genomförs Plan mot diskriminering och kränkande behandling presenteras för eleverna Sammanställning av enkäter/resultat Revidering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Antimobbingteamet Mentor Antimobbingteamet Rektor, Antimobbningsteamet och elevrådet