YRKESEXAMEN I EKONOMI- FÖRVALTNING 2012

Transkript

1 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I EKONOMI- FÖRVALTNING 2012 Föreskrift 10/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:5

2 Föreskrifter och anvisningar 2012:5 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I EKONOMI- FÖRVALTNING 2012 Föreskrift 10/011/2012

3 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2012:5 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Kopijyvä Oy, Esbo 2012

4

5

6 Innehåll 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examen Grunderna för fristående examen Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Uppbyggnaden av yrkesexamen i ekonomiförvaltning Kunnande som förutsätts i yrkesexamen i ekonomiförvaltning Uppbyggnaden av yrkesexamen i ekonomiförvaltning Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen i ekonomiförvaltning och grunderna för bedömningen Krav på yrkesskicklighet, mål och kriterier för bedömningen Bokföring och mervärdesbeskattning Krav på yrkesskicklighet Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Bokslut Krav på yrkesskicklighet Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Löneberäkning Krav på yrkesskicklighet Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Semesterberäkning Krav på yrkesskicklighet Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Stödtjänster inom ekonomiförvaltning Krav på yrkesskicklighet Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Fakturering och försäljningsreskontra Krav på yrkesskicklighet Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Inköpsreskontra Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet... 25

7 3.8 Budgetering Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Bokslutsanalys Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Koncernbokslut Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Researrangemang Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Specialfall vid löneberäkning Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Finansiell planering Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Prissättning Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Ekonomisk styrning av projekt Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Personalärenden Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Arbete som ledare för en arbetsgrupp Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Examensdel ur en annan yrkes- eller specialyrkesexamen... 36

8 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (målen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Målen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Målen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa mål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de mål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

9 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 (952/2011) i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning om studerandes rättigheter och skyldigheter. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8

10 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betyg för fristående examina, utbildning som förbereder för fristående examen och läroavtalsutbildning. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor i fråga om utbildning för dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Förberedande utbildning ska anordnas i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen i ekonomiförvaltning 2.1 Kunnande som förutsätts i yrkesexamen i ekonomiförvaltning Yrkesexamen i ekonomiförvaltning är avsedd för personer som heltäckande sköter uppgifter inom ekonomiförvaltningen i små eller medelstora organisationer eller på ekonomiavdelningen i en stor organisation. De som avlägger yrkesexamen i ekonomiförvaltning ska ha omfattande färdigheter att flexibelt arbeta med olika uppgifter inom ekonomiförvaltningen samt förutsättningar att upprätthålla och utveckla sin yrkesskicklighet. Arbetet förutsätter siffersinne, noggrannhet och förmåga att sköta konfidentiella ärenden och kontinuerligt följa med utvecklingen inom branschen. De som avlägger examen i ekonomiförvaltning har gedigna kunskaper i ekonomiförvaltning som de inhämtat i arbetsuppgifter inom ifrågavarande kompetensområde. De ska ha beredskap och förmåga att omvandla och tillämpa sina kunskaper på egen hand i varierande situationer och verksamhetsmiljöer. De ska självständigt kunna beakta ändringar i bestämmelser och anvisningar och tillämpa dem i praktiken. De visar sin yrkesskicklighet genom att reda ut eventuella fel och korrigera dem på eget initiativ. 9

11 2.2 Uppbyggnaden av yrkesexamen i ekonomiförvaltning Yrkesexamen i ekonomiförvaltning består av sju obligatoriska examensdelar samt 11 valfria examensdelar. Avläggandet av examen varierar enligt kompetensområde på följande sätt: Kompetensområdet för bokförare: för att avlägga hela examen förutsätts att man avlägger två obligatoriska och två valbara examensdelar inom kompetensområdet Kompetensområdet för löneberäknare: för att avlägga hela examen förutsätts att man avlägger två obligatoriska och två valbara examensdelar inom kompetensområdet Kompetensområdet för ekonomiassistent: för att avlägga hela examen förutsätts att man avlägger tre obligatoriska och två valbara examensdelar inom kompetensområdet Yrkesexamen i ekonomiförvaltning Obligatoriska examensdelar enligt kompetensområde Kompetensområdet för bokförare 3.1 Bokföring och mervärdesbeskattning 3.2 Bokslut Kompetensområdet för löneberäknare 3.3 Löneberäkning 3.4 Semesterberäkning Kompetensområdet för ekonomiassistent 3.5 Stödtjänster inom ekonomiförvaltning 3.6 Fakturering och försäljningsreskontra 3.7 Inköpsreskontra och betalningsrörelse Valfria examensdelar, av vilka två ska väljas De valfria delarna kan också vara obligatoriska delar från de övriga kompetensområdena i yrkesexamen i ekonomiförvaltning 3.8 Budgetering 3.9 Bokslutsanalys 3.10 Koncernbokslut 3.11 Researrangemang 3.12 Specialfall vid löneberäkning 3.14 Prissättning 3.15 Ekonomisk styrning av projekt 3.17 Arbete som ledare för 3.18 Examensdel ur en en arbetsgrupp annan yrkesexamen 3.13 Finansiell planering 3.16 Personalärenden 10

12 3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen i ekonomiförvaltning och grunderna för bedömningen Yrkesskickligheten som krävs i examensgrunderna påvisas i enlighet med planen för anordnande av yrkesexamen i ekonomiförvaltning som examenskommissionen godkänt vid individuellt tillämpade examenstillfällen i autentisk verksamhet i examinandens egna arbetsuppgifter så att examinanden på ett heltäckande sätt påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Vid examenstillfällena bedöms examinandens yrkesskicklighet av bedömare som introducerats i sin uppgift. ska också ges möjlighet att själv bedöma sina prestationer. Bedömarna utvärderar och dokumenterar examinandens kunnande utgående från kraven på yrkesskicklighet samt föremålen och kriterierna för bedömningen i examensdelen. ges konstruktiv och uppmuntrande respons för examensprestationen. kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt vid ett tillfälle då en eller fler bedömare utöver examinanden deltar. Bedömarna antecknar sina iakttagelser i en bedömningsblankett. På det viset säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Den här möjligheten kan ges i samband med att examinanden avlägger en examensdel eller efter att alla examensprestationer är avklarade. Yrkesexamen i ekonomiförvaltning bedöms per examensdel så att examinandens yrkesskicklighet jämförs med kraven på yrkesskicklighet i respektive examensdel. Bedömningsgruppen bestående av tre parter framför ett skriftligt bedömningsförslag för examensdelen till examenskommissionen efter att examensprestationerna genomförts på ett heltäckande och tillförlitligt sätt i enlighet med examensgrunderna. Medlemmarna i bedömningsgruppen representerar arbetsgivare, arbetstagare och lärare. Krav på yrkesskicklighet, mål och kriterier för bedömningen Kraven på yrkesskicklighet som utformats utgående från uppgifts- och färdighetsområden i arbetslivet beskrivs på följande sidor med fet stil. Under dem i den vänstra kolumnen står målen för bedömningen, som härletts ur kraven på yrkesskicklighet och anger de för yrkesskickligheten centrala kunskapsområden som i bedömningen ska ägnas speciell uppmärksamhet. I den högra kolumnen står kriterierna för bedömningen, som anger den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. På basis av dem avgörs om examensprestationen godkänns. Under föremålen och kriterierna för bedömningen beskrivs de sätt på vilka examinanden påvisar sin yrkesskicklighet och utgående från dem gör bedömarna sin bedömning. 11

13 3.1 Bokföring och mervärdesbeskattning Krav på yrkesskicklighet kan sköta bokföringen sköta mervärdesbeskattningen fungera i arbetsgemenskapen hantera interaktionssituationer Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) kan sköta bokföringen. Mål för bedömningen Bokföring under en räkenskapsperiod Gemenskapslagstiftning 12 Kriterier för bedömningen kan sköta mervärdesbeskattningen. Mervärdesbeskattning kan fungera i arbetsgemenskapen. Kunskap om det egna arbetet och verksamhetsområdet håller kontoförteckningen uppdaterad informerar behöriga parter om förändringar som måste göras i kontoförteckningen registrerar normala affärshändelser i enlighet med gällande lagstiftning, andra bestämmelser och anvisningar samt den egna organisationens registreringsplan och kontoförteckning ser till att bokföringen är korrekt och felfri avstämmer delbokföringen mot huvudbokföringen vid rätt tidpunkt utnyttjar informationen i de bokföringsrapporter som bokföringsprogrammet ger i arbetet inom ekonomiförvaltningen. bokför organisationens transaktioner i enlighet med gemenskapslagstiftningen med beaktande av särdragen för olika företagsformer. gör upp månatliga/periodiska momsberäkningar och överlämnar dem till myndigheterna vid rätt tidpunkt sköter avstämningarna av skattekontot enligt anvisningarna. redovisar vid behov mervärdesskatt enligt lagen följer gällande arbetslagstiftning, branschens kollektivavtal samt bestämmelser och föreskrifter som gäller den egna branschen

14 Arbetsmiljö Användning av informationskällor i arbetet inom ekonomiförvaltningen Digital ekonomiförvaltning Introduktion på arbetsplatsen utför sitt arbete enligt det ansvar och de skyldigheter som en anställd har handlar i enlighet med de etiska principerna inom den egna branschen och på det sätt som ansvarsområdet och arbetsuppgiften förutsätter främjar för egen del företagets kvalitetsmål värdesätter sitt arbete och för på ett positivt sätt fram sitt kunnande delar med sig av sin sakkunskap i arbetsgemenskapen sörjer för sin arbetsförmåga och -hälsa bedömer hur viktiga och brådskande olika ärenden är och handlar därefter utvecklar långsiktigt och planmässigt sitt arbete och kunnande tillsammans med sin förman. följer säkerhetsplanen och -anvisningarna vid sin arbetsenhet och konsulterar vid behov en förman eller expert ser till att arbetsmiljön är trygg, prydlig och trivsam följer bestämmelserna om dataskydd använder den apparatur och utrustning som behövs i arbetsmiljön på ett tryggt sätt och följer bruksanvisningarna behandlar med professionell noggrannhet sitt eget företags eller kundföretagets konfidentiella uppgifter. använder olika informationskällor och nätverk för att skaffa information väljer bland tillgänglig information de uppgifter som är väsentliga för arbetsgemenskapen eller uppgifterna. använder i sitt arbete digitala myndighetstjänster för ekonomiförvaltning följer med utvecklingen av digital affärsverksamhet ur ekonomiförvaltningssynvinkel och tillämpar den i sitt arbete enligt organisationens behov. introducerar på ett uppmuntrande sätt kunder eller arbetsgemenskapens medlemmar i arbetsuppgifterna förmedlar tyst kunskap i anslutning till arbetet 13

15 kan hantera interaktionssituationer. Interaktionssituationer Kundbetjäningssituationer 14 är flexibel och lyhörd i interaktionssituationer bemöter besvärliga kundsituationer jämlikt med hänsyn till båda parters intressen tar naturligt emot respons på sitt arbete utnyttjar responsen för att utveckla sitt arbete är ansvarsfull, flexibel och kan samarbeta som medlem i arbetsgemenskapen. följer goda betjäningsprinciper vid intern och extern kundbetjäning kommunicerar i vanliga kundbetjäningssituationer förutom på flytande svenska eller finska, ytterligare på ett för organisationen viktigt främmande språk och hjälper kunden vidare på det andra inhemska språket beaktar i olika arbetssituationer den internationella aspekten och olika kulturer samt människors olikhet sköter den skriftliga kommunikationen på flytande svenska eller finska eller på företagets arbetsspråk inom ramen för sin arbetsuppgift utnyttjar digitala medier och företagets marknadsföringskanaler i sitt arbete. Sätten att påvisa yrkesskicklighet Examenstillfällena i yrkesexamen i ekonomiförvaltning är omfattande funktionella helheter, där examinanden påvisar sin yrkesskicklighet genom att planera sin arbetsuppgift, följa tidtabeller och instruera andra inom sitt expertområde använda ekonomiförvaltningsprogram inom sitt kompetensområde och utnyttja digitala tjänster handla enligt goda betjäningsprinciper i kundbetjäningssituationer och kommunicera på svenska och finska och på ett främmande språk som används i företaget. Om det andra inhemska språket eller främmande språk inte används inom företaget, kan språkkunskaperna bedömas på annat sätt i arbetsrelaterade situationer, exempelvis under ett utvärderingssamtal. sköta sitt företags eller kundföretagets periodiska bokföring i enlighet med gällande lagar och arbetsplatsens anvisningar sköta uppgifter i anslutning till mervärdesbeskattningen, allt från bokföring till redovisning. Om organisationen inte omfattas av mervärdesbeskattning, ska examinanden utreda vad det beror på och i vilka situationer organisationen skulle bli mervärdesskattepliktig och hur man då skulle gå till väga. Bedömningsmaterialet består av skriftliga bedömningar av de examenstillfällen som beskrivs i examinandens plan för avläggande av examen. kan komplettera sina examensprestationer med relevanta dokument som anknyter till och som examinanden utarbetat under processen. Efter att dokumenten bedömts fogas de till bedömningsmaterialet.

16 3.2 Bokslut Krav på yrkesskicklighet kan upprätta ett bokslut sköta uppgifter i anslutning till beskattningen. Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) kan upprätta ett bokslut. Mål för bedömningen Upprättande av bokslut Tillämpning av lagstiftning vid bokslut Uppgörande av bokslutshandlingar Kriterier för bedömningen sammanställer självständigt och lagenligt ett bokslut utgående från räkenskapsperiodens bokföring gör sedvanliga bokslutsperiodiseringar med tillräcklig noggrannhet skapar ändamålsenliga bokslutsverifikat för bokslutet. tolkar och tillämpar bokföringslagstiftningen, gemenskapslagstiftningen och skattelagstiftningen vid upprättandet av organisationens bokslut tillämpar lagstadgade principer om offentliggörande i sitt arbete. sammanställer på lagenligt sätt balansboken och balansspecifikationerna som verifierar bokslutet handlar i enlighet med gällande arkiveringsbestämmelser. kan sköta uppgifter i anslutning till beskattningen. Beräkning av beskattningsbar inkomst Uppgörande av skattedeklaration räknar ut företagsverksamhetens skatter och följer med att beskattningen är korrekt under året tar reda på hur beskattningen påverkar bolagsmännens/företagarens beskattning räknar vid behov ut skattepåföljderna vid dividendutdelning. fyller i den egna organisationens eller kundernas skattedeklarationer och överlåter dem i rätt tid till skattemyndigheten följer i beskattningen bestämmelserna i bokförings- och skattelagstiftningen. 15

17 Sätten att påvisa yrkesskicklighet Examenstillfällena i yrkesexamen i ekonomiförvaltning är omfattande funktionella helheter, där examinanden påvisar sin yrkesskicklighet genom att upprätta organisationens bokslut jämte bokslutshandlingar och skattedeklaration i enlighet med gällande lagstiftning och organisationens anvisningar se till att bolagets beskattning är korrekt och utreda skattepåföljderna vid vinstutdelning. Om bolaget inte är ett aktiebolag eller inte delar ut dividender, ska examinanden reda ut skattepåföljderna vid en eventuell vinstutdelning. Bedömningsmaterialet består av skriftliga bedömningar av de examenstillfällen som beskrivs i examinandens plan för avläggande av examen. kan komplettera sina examensprestationer med relevanta dokument som anknyter till och som examinanden utarbetat under processen. Dokumenten bedöms och fogas till bedömningsmaterialet. 3.3 Löneberäkning Krav på yrkesskicklighet kan sköta lönebokföringen räkna löner fungera i arbetsgemenskapen hantera interaktionssituationer Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) kan sköta lönebokföringen. Mål för bedömningen Lönebokföring Redovisning och statistik i anslutning till löner Kriterier för bedömningen sköter lönebokföringen enligt gällande lagstiftning samt andra bestämmelser, föreskrifter och anvisningar konterar verifikatmaterialet i samband med löneberäkningen med iakttagande av bokförings- och mervärdesskatteprinciper. överlämnar de lagstadgade och avtalsenliga redovisningarna som gäller löner till de behöriga myndigheterna med hjälp av digitala myndighetstjänster ger information om personkostnader som behövs vid organisationens ekonomiska planering med iakttagande av tystnadsplikt lämnar in årsanmälan och statistik i rätt tid och till rätt instans handlar i enlighet med gällande arkiveringsbestämmelser. 16

18 kan räkna löner. Återkommande åtgärder under löneperioden Tolkning av arbetslagstiftning och kollektiv- eller tjänstekollektivavtal vid löneberäkning kan fungera i arbetsgemenskapen. Kännedom om det egna arbetet och verksamhetsområdet Arbetsmiljön administrerar information i anslutning till löneberäkningen enligt organisationens krav räknar personalens tim- och månadslöner utgående från arbetslagstiftningen och de kollektivavtal som tillämpas i organisationen gör lagstadgade avdrag från inrikes- och utrikeslöner såsom förskottsinnehållningar, pensionsförsäkringspremier och vid behov fackföreningsavgifter, utmätningar eller kvittningar behandlar vid löneberäkningen natura- och personalförmåner enligt skatteförvaltningens anvisningar överlämnar i rätt tid lönebetalningsuppgifterna till den person som ansvarar för betalningen eller betalar själv ut lönerna. följer de bestämmelser i arbetslagstiftningen, såsom arbetsavtalslagen, semesterlagen och arbetstidslagarna, som är centrala för organisationens löneberäkning tillämpar de kollektivavtal som gäller den egna organisationen. följer gällande arbetslagstiftning, branschens kollektivavtal samt bestämmelser och föreskrifter som gäller den egna branschen utför sitt arbete enligt det ansvar och de skyldigheter som en anställd har handlar i enlighet med de etiska principerna inom den egna branschen och på det sätt som ansvarsområdet och arbetsuppgiften förutsätter främjar för egen del företagets kvalitetsmål värdesätter sitt arbete och för på ett positivt sätt fram sitt kunnande delar med sig av sin sakkunskap i arbetsgemenskapen sörjer för sin arbetsförmåga och -hälsa bedömer hur viktiga och brådskande olika ärenden är och handlar därefter utvecklar långsiktigt och planmässigt sitt arbete och kunnande tillsammans med sin förman. följer säkerhetsplanen och -anvisningarna vid sin arbetsenhet och konsulterar vid behov förmannen eller sakkunniga 17

19 Användning av informationskällor i arbetet inom ekonomiförvaltningen Digital ekonomiförvaltning Introduktion behärskar interaktionssituationer. Interaktionssituationer Kundbetjäningssituationer ser till att den egna arbetsmiljön är trygg, prydlig och trivsam följer bestämmelserna om dataskydd använder den apparatur och utrustning som behövs i arbetsmiljön på tryggt sätt och följer bruksanvisningarna behandlar med en yrkesmans noggrannhet sitt eget företags eller kundföretagets konfidentiella uppgifter. använder olika informationskällor och nätverk för att skaffa information väljer bland tillgänglig information de uppgifter som är väsentliga för arbetsgemenskapen eller -uppgifterna. använder i sitt arbete digitala myndighetstjänster för ekonomiförvaltning följer med utvecklingen av digital ekonomiförvaltning och tillämpar den i sitt arbete enligt organisationens behov. introducerar kunder eller medlemmar i arbetsgemenskapen inom sitt expertområde på ett positivt sätt förmedlar tyst kunskap i anslutning till arbetet. är flexibel och lyhörd i interaktionssituationer bemöter besvärliga situationer jämlikt med hänsyn till båda parters intressen tar naturligt emot respons på sitt arbete utnyttjar responsen för att utveckla sitt arbete är ansvarsfull, flexibel och kan samarbeta som medlem i arbetsgemenskapen. följer goda betjäningsprinciper i kontakten med interna och externa intressentgrupper kommunicerar i vanliga kundbetjäningssituationer förutom på flytande svenska eller finska, ytterligare på ett för företaget viktigt främmande språk och hjälper kunden vidare på det andra inhemska språket beaktar i olika arbetssituationer den internationella aspekten och olika kulturer samt människors olikhet sköter den skriftliga kommunikationen på flytande svenska eller finska eller på företagets arbetsspråk inom ramen för sin arbetsuppgift utnyttjar i sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt digitala 18

20 medier och marknadsföringskanaler som är viktiga för företagets verksamhet. Sätten att påvisa yrkesskicklighet Examenstillfällena som ingår i yrkesexamen i ekonomiförvaltning är omfattande funktionella helheter, där examinanden visar sin yrkesskicklighet i arbetsuppgifter, till exempel på följande sätt: planera sin arbetsuppgift, följa tidtabeller och instruera andra inom sitt expertområde använda ekonomiförvaltningsprogram inom sitt kompetensområde och utnyttja digitala tjänster handla enligt goda betjäningsprinciper i kundbetjäningssituationer och kommunicera på svenska och finska och på ett främmande språk som används i företaget. Om det andra inhemska språket eller främmande språk inte används inom företaget, kan språkkunskaperna bedömas på annat sätt i arbetsrelaterade situationer, exempelvis under ett utvärderingssamtal. på heltid sköta sitt företags eller kundföretagets lönebokföring, löneberäkning och sta tistik för en löneperiod i enlighet med gällande lagar, kollektivavtal som tillämpas på arbetsplatsen och organisationens anvisningar göra lagstadgade och avtalsenliga avdrag från lönerna och redovisa dem till myndigheterna. Om utmätningar, kvittningar eller fackföreningsavgifter inte förekommer i arbetsuppgifterna, ska examinanden utreda hur de skulle skötas i den egna organisationen. Bedömningsmaterialet består av skriftliga bedömningar av de examenstillfällen som beskrivs i examinandens plan för avläggande av examen. kan komplettera sina examensprestationer med relevanta dokument som anknyter till och som examinanden utarbetat under processen. Dokumenten bedöms och fogas till bedömningsmaterialet. 3.4 Semesterberäkning Krav på yrkesskicklighet kan räkna semesterlöner. Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) kan räkna semesterlöner. Mål för bedömningen Beräkning av semesterlöner och statistikföring Kriterier för bedömningen räknar semesterlöner, semesterersättningar och semesterpenningar inom sin organisation eller sitt verksamhetsområde i enlighet med semesterlagen och branschens kollektivavtal sköter bokföringen av semesterdagarna periodiserar semesterlönerna för bokslutet enligt organisationens praxis. 19