Fri kvot inom GR. Uppdaterad

Transkript

1 Uppdaterad Fri kvot inom GR Ett begränsat antal platser (fri kvot) skall avsättas för dem som 1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför övriga sökande, eller 2. kommer från skolor vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskola Gymnasieförordningen 6 kap. 3 Slutsats vid jämförelse av frikvotsantagningen 2005 och 2007 är att 49 färre elever togs in i fri kvot 2007 jämfört med Bakgrund Fram till 2006 låg sökandeantalet i fri kvot till gymnasiet inom GR på per år. Klar majoritet av de sökande var från individuella programmet och de sökte oftast på rekommendationer eller riktad praktik. Riktad praktik innebar att eleven praktiserat inom det område som den sedan sökte till gymnasiet, var behörig och ansågs lämplig. Det fanns då ingen uttalad %-sats på hur många som fick tas in i fri kvot, utan varje ärende behandlades individuellt. Totala antalet intagna låg då på 4%. Hösten 2005 reagerade gymnasieskolor på att för många elever togs in i fri kvot från individuella programmet. En arbetsgrupp tillsattes med Björn Sandmark som ordförande, för att se över rutiner angående fri kvot. Deltagare i gruppen var bl a utbildningschefer, rektorer och syv. Gruppen kom fram till att alla elever som söker i fri kvot skall behandlas på samma sätt oavsett om de kommer från grundskolan eller individuella programmet. Max. antal platser är 10% per utbildning och skola. I december 2005 togs beslutet. Utvärdering I beslutet står det bl a att Varje kommun ansvarar för att man gör en utvärdering av hur det gick för de elever som togs in i fri kvot och Gymnasieintagningen gör en sammanställning. Hösten 2006 skall resultatet av de nya frikvotsreglerna utvärderas. Då detta var ett för kort tidsperspektiv för att se hur det gått för eleverna, kontaktades Björn Sandmark som var ordförande i frikvotsgruppen, för att senarelägga utvärderingen. Den statistik som presenteras i detta material är bal a en uppföljning av hur det såg ut Lämpligt tidsperspektiv är tre eller fyra år efter att eleverna påbörjat sina gymnasiestudier, samma tidsperspektiv som Skolverket använder, dvs en utvärdering angående de elever som började hösten 2005 och går ut våren 2008 och togs in i fri kvot enligt de gamla reglerna. En utvärdering görs angå-

2 ende de elever som började hösten 2007 och går ut våren De elever som började hösten 2006 togs in enligt övergångsregler som endast gällde det året. Sedan 2006 har frikvotsansökningarna minskat mycket var det ca 400 ansökningar och 2008 (till preliminärintagningen) 230. Det är framför allt ansökningarna från individuella programmet som mer eller mindre försvunnit. Medicinska eller sociala skäl som eleverna söker på i fri kvot är det som kan åberopas. Elev och eller föräldrar kan söka i fri kvot utan hjälp av skolan eller tillsammans med skolan. Om skolan ställer sig bakom frikvotsskälen, dvs att eleven skall gå före alla andra till aktuell utbildning och förväntas klara utbildningen, är det viktigt att det framgår i frikvotsansökan. Anledningen till att ansökningarna till fri kvot minskat beror till största delen på att möjligheten till rekommendationer och riktad praktik från individuella programmet försvunnit. Men man kan också se att frikvotsansökningarna minskat från grundskolan. Varför kan man undra? Har man tolkat de nya frikvotsreglerna för hårt på skolorna, att det inte är någon idé att söka i fri kvot? Till de flesta program och skolor söker inga elever i fri kvot alls, det är koncentrerat till ett antal yrkesförberedande program och skolor i framför allt Göteborg. Övriga frikvotsansökningar är spridda skurar, en ansökan här och där Ansökningar i fri kvot 2011 är totalt 224; 166 till kommunala gymnasieskolor och 58 till fristående skolor. Antagna i fri kvot 2011 är totalt 161; 123 till kommunala gymnasieskolor och 38 till fristående skolor. Totalt antal elever som söker till gymnasiet inom GR är Ansökningar i fri kvot 2010 är totalt 293; 212 till kommunala gymnasieskolor och 81 till fristående skolor. Intagna i fri kvot 2010 är totalt 202; 149 till kommunala gymnasieskolor och 53 till fristående skolor. Totala antalet elever som söker till gymnasiet inom GR är Ansökningar i fri kvot 2009 är totalt 302; 209 till kommunala gymnasieskolor och 93 till fristående skolor. Intagna i fri kvot 2009 är totalt 136; 99 till kommunala gymnasieskolor och 37 till fristående skolor. Totala antalet elever som söker till gymnasiet inom GR är

3 2008 Ansökningar i fri kvot 2008 är totalt 227; 161 till kommunala gymnasieskolor och 66 till fristående skolor. Intagna i fri kvot 2008 är totalt 88; 66 till kommunala gymnasieskolor och 22 till fristående skolor. Totala antalet elever som söker till gymnasiet inom GR är Ansökningar i fri kvot 2007 var totalt 401; 305 till kommunala gymnasieskolor och 96 till fristående skolor. Intagna i fri kvot 2007 var totalt 136; 103 till kommunala gymnasieskolor och 33 till fristående skolor. Totala antalet elever som sökte till gymnasiet inom GR var Under 2006 ändrades reglerna för intagning i fri kvot inom GR. Till intagningen hösten 2006 handlades frikvotsansökningarna från individuella programmet enl. de övergångsregler som beslutats om., dvs. att elever som sökte på riktad praktik fick räkna sig detta tillgodo. Det betyder att eleverna kunde få en plats på ett program om de gjort praktik inom yrkesområdet tex. bygg. Eleverna måste också vara behöriga. Frikvotsmöten Till frikvotsmötena inbjuds syv, skolledare, politiker, skolsköterskor och kuratorer. På samtliga frikvotsmöten har syv, skolsköterska och kuratorer deltagit. Vid ytterst få tillfällen har skolledare och politiker deltagit. Till de kommunala gymnasieskolorna lägger frikvotsmötena ett förslag på beslut som UG tar till preliminär respektive definitivintagningen. Till de fristående gymnasieskolorna skickas frikvotshandlingarna vidare och de återkommer med beslut till Gymnasieintagningen. De som deltar på frikvotsmötena deltar i kraft av sin yrkesroll för att opartiskt ta ställning till de inkomna ärendena. Sammanfattningsvis har det skett en betydande minskning av ansökningar till gymnasiet via fri kvot, sedan de nya reglerna infördes i december Från individuella programmet har det minskat pga av att eleverna inte längre per automatik kan söka på rekommendationer eller riktad praktik. Även från grundskolan har ansökningarna i fri kvot minskat. Varför? Har man tolkat de nya frikvotsreglerna för hårt?

4 Uppföljning Eftersom reglerna ändrades och en begränsning på 10 % per skola infördes skulle en uppföljning göras för att se hur många frikvotsansökningar som beviljades och dessutom en uppföljning på hur eleverna klarade gymnasieskolan. Uppföljningarna är nu gjorda och resultatet finns beskrivet nedan. Del 1 1 Uppföljning av elever som togs in i fri kvot enligt de gamla reglerna 2005 och som gick ut vt 2008 (efter tre år) respektive vt 2009 (efter fyra år). Andel som fått slutbetyg respektive samlat betygsdokument tas också fram. 2 Elever som slutat i förtid eller bytt program. 3 Elever som gått alternativa vägar i stället för att ha haft gymnasiestudier. Gymnasieintagningen förser de uppföljningsansvariga i respektive hemkommun med personnummer. Hemkommunerna gör uppföljningen. Del 2 Genomförs för elever som togs in i fri kvot enligt de nya reglerna 2007 och som gick ut vt 2010 (efter tre år) respektive vt 2011 (efter fyra år) I övrigt allt enligt Del 1 ovan. Resultat 115 elever togs in i fri kvot med medicinska och/eller sociala skäl enligt de gamla reglerna 2005 och gick ut vt 2008 (efter tre år) respektive vt 2009 (efter fyra år). 1a Antal som fick slutbetyg 43 1b Antal som fick samlat betygsdokument 39 2 Antal som bytt program 9 3 Antal som avbrutit studier i förtid 23 4 Antal som gått över till IV 4 5 Antal som gått alternativa vägar 10 Summa 128

5 Eftersom ett antal elever finns på flera av ovanstående alternativ skiljer sig siffrorna åt. Exempel Individuella programmet och samlat betygsdokument Avbrott och arbete Bytt program och slutbetyg Bytt program, Individuella programmet och samlat betygsdokument Bytt program, Individuella programmet, avbrutit studier i förtid och samlat betygsdokument Övriga kommentarer Under punkt 3 finns en elev som avled 2007 Under punkt 5 finns en elev som börjat arbeta, tre som har flyttat ut från regionen och en elev som flyttade in sent och fortfarande går kvar på skola. Ytterligare 70 elever togs in i fri kvot på rekommendation från Individuella programmet eller riktad praktik 1a Antal som fick slutbetyg 20 1b Antal som fick samlat betygsdokument 19 2 Antal som bytt program 1 3 Antal som avbrutit studier i förtid 19 4 Antal som gått över till IV 3 Uppgift saknas 8 Summa 70 Totalt antagna elever i fri kvot 2005 ( ) 185

6 Del 2 gällande elever som togs in i fri kvot enligt de nya reglerna 2007 och gick ut vt 2010 (efter tre år) respektive vt 2009 (efter fyra år). 136 elever togs in i fri kvot 2007 enligt de nya reglerna. 1a Antal som fick slutbetyg 71 1b Antal som fick samlat betygsdokument 27 2 Antal som bytt program 18 3 Antal som avbrutit studier i förtid 15 4 Antal som gått över till IV 1 5 Antal som gått alternativa vägar 4 Summa 136 Skillnaden mellan de två åren är alltså 49 Förslag inför framtiden: att informera tydligare i grundskolan om möjligheten till fri kvot. Margaretha Allen Ingrid Sigström

7 GR Utbildning Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/ /2015 UTKAST Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen (GR) 2013/ /2015 Samverkansavtal för gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen (GR) 2010/ /2013 löper vidare för de elever som påbörjat en utbildning i gymnasiesärskolan under denna avtalsperiod. Röd text bort Blå text ny efter samtal med Lars Werner samt genomgång av gymnasieskolans avtal Grön text tillagd efter att nätverket för gymnasiesärskolan beretts möjlighet att komma med kommentarer. 1. Bakgrund och syfte Inom GR finns sedan 2001/2002 ett samverkansavtal för gymnasiesärskolan. Syftet med avtalet är att skapa förutsättningar för utveckling av gymnasiesärskolan och att ge alla ungdomar i regionen likvärdiga möjligheter till utbildning med god kvalitet. 2. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, vilka ingår i Göteborgsregionen (GR). Detta område kallas samverkansområde för gymnasiesärskolan. Avtalet bygger på innehållet i skollagen och gymnasieförordningen. 3. Avtalets innehåll Parterna är överens om att varje kommun, som anordnar gymnasiesärskola, ska ta emot elever från hela samverkansområdet till sina nationella program och särskilda varianter, oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte. Inriktningar kan enligt skollagen starta år 1, 2, 3 eller 4 och samverkansavtalet omfattar samtliga inriktningar. Antagning till år 1 för nationella program och särskilda varianter omfattas av den gemensamma antagningen. Efter att elev antagits till ett nationellt program via gymnasiesärskoleantagningen i år 1 antar kommunen eleven till inriktning som startar i år 2, 3 eller 4. Avtalet berör också utvecklingen av gymnasiesärskolan inom samverkansområdet genom introduktion av nya utbildningar, genom gemensamt utvecklingsarbete samt genom gemensam kompetensutveckling. Antagningsarbetet ska genomföras gemensamt mellan berörda kommuners representanter och i enlighet med Skolverkets allmänna råd om antagning och urval när sådana finns framme. Antagningen ska registreras i det regionala systemet för antagning, Indra. Kommentar [MA1]: Det kommer troligtvis att införas ny text om gymnasiesärskolan i en reviderad gymnasieförordning inom kort. Kommentar [MA2]: GRs förbundsordning för kommunalförbundet innehåller inte uppgiften att göra antagning till gymnasiesärskolan. Kommentar [MA3]: Detta kan vara ett sätt att skriva fram hur antagningen ska gå till. Avtalet berör ej elevs möjlighet att tas emot i ett individuellt program i annan kommun än hemkommunen. Denna antagning bygger på separata överenskommelser mellan berörda kommuner. Vid sådana överenskommelser ska vårdnadshavarens rätt enligt skol- 1

8 GR Utbildning Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/ /2015 lagen, hemkommunens rätt samt mottagande kommuns rätt, alltid beaktas. Hemkommunen registrerar elever som de tar emot på ett individuellt program i det regionala systemet för antagning, Indra. Avtalet, som är tvåårigt, bygger på innehållet i skollagen och reglerar för målgruppens elever dels elevernas rättighet att erbjudas utbildning på de nationella gymnasiesärskoleprogrammen dels elevernas rätt att tas emot som sökande till dessa utbildningar dels kommunernas skyldighet att erbjuda och ta emot elever på utbildning inom de nationella gymnasiesärskoleprogrammen 4. Samverkansformer Samråd kring berörda utbildningar De lokala initiativen ligger till grund för det samlade regionala gymnasiesärskoleutbudet. Samverkan sker genom samråd och möten på politiker- och/eller tjänstemannanivå. Samverkan omfattar också utveckling av gymnasiesärskolan, gymnasiesärskolans utbud samt antagningsförfarandet av målgruppens elever inom det gemensamma samverkansområdet. Kommentar [MA4]: Reviderad rubrik enlig gymnasieskolans avtal Kommentar [MA5]: Antagningsförfarandet mellan kommunerna borde kunna regleras i avtalet. Dimensionering Avseende förändringar av utbildningsutbudet ansvarar och beslutar den enskilda kommunen. Utbildningsanordnaren beslutar i enlighet med skollagen och i samråd med GRs politiska styrgrupp för utbildning, Utbildningsgruppen, om förläggning och dimensionering av de utbildningar som man är huvudman för. Utbildningsgruppen ska i enlighet med fastställda regionalpolitiska utbildningsmål, långsiktigt säkerställa ett kvalitativt utbildningsutbud tillgängligt för alla elever i alla delar av regionen och därmed motverka segregation skolor och elever emellan. Utbildningsgruppen kan lägga fram ett övergripande dimensioneringsförslag för medlemskommunerna att ta ställning till. Elevens fria val ska vara vägledande för dessa dimensioneringsbeslut. Utbildningsgruppens uppgift i detta sammanhang blir att balansera elevens behov, lokala och regionala utvecklingsperspektiv. Utbildningsgruppen har vidare i denna roll uppgiften att stimulera regionens utbildningsanordnare att utveckla ett utbud som motsvarar individens såväl som samhällets behov. Kommentar [MA6]: Nytt i det nya gymnasieskoleavtalet. Samtliga medlemskommuner har ett ansvar för att följa den regionala demografiska utvecklingen/elevutvecklingen. I samband med den avstämning, som sker årligen den förste april, ska också demografiska prognoser tas fram och värderas, samt handlingsplaner avseende respektive kommuns dimensionering, med anledning av dessa prognoser, diskuteras. Med utgångspunkt i denna planprocess föreläggs sedan Utbildningsgruppen ett förslag som inte bara presenterar planerat utbildningsutbud för gymnasiesärskolan utan också planerad dimensionering med hänsyn till denna demografiska utveckling. 2

9 GR Utbildning Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/ /2015 GRs förvaltningschefer på utbildningsområdet, Utbildningschefsgruppen, genomför årliga samråd i oktober månad med utgångspunkt från erfarenheterna av avslutad antagning och med statistik avseende elevutveckling och sökmönster som underlag. Ett regionalt perspektiv anläggs då på dimensioneringen av antalet platser inom befintliga gymnasiesärskoleprogram inför kommande antagning. Samtliga kommuner ska, utifrån befintligt samlat antal platser i regionen, på respektive program enas om en ökning respektive minskning i regionen som helhet inför antagningsarbetet. Justering av organisationen kan ske i enlighet med fastlagd tidplan för antagningen till gymnasiesärskolan. Elevens förstahandsval ska, i så stor utsträckning som möjligt, tillgodoses vad gäller valt program. Utbildningsutbud Sådana förändringar som berör en eller flera i samverkansområdet ingående kommuner, ska alltid och i god tid innan de beslutas, föregås av information till och samråd i GRs Utbildningschefsgrupp (UC). Detta i syfte att ge samtliga i samverkansområdet ingående kommuner möjlighet att via Utbildningschefsgruppen lägga synpunkter på de planerade förändringarna innan dessa beslutas och genomförs. Om GRs Utbildningsgrupp (GRs politiska ledningsgrupp för utbildning, UG) finner den föreslagna förändringen olämplig från ett regionalpolitiskt utbildningsperspektiv, förbinder sig den kommun där förändring av detta slag föreslås, att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt innan beslut om förändring fattas i aktuell kommunal nämnd eller styrelse. Kommentar [MA7]: Texten flyttad hit. Mottagande till gymnasiesärskoleutbildning Hemkommunen beslutar om eleven har rätt att tas emot i gymnasiesärskolan genom att hemkommunen prövar frågan om den sökande tillhör målgruppen. Beslutet ska föregås av en utredning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 andra stycket i Skollagen ska göras inför beslut om mottagande i grundsärskolan om utredning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt. Vägledningsarbetet genomförs i hemkommunen. Eleven och elevens vårdnadshavare ansöker om önskad skola och utbildning i form av 1. ett nationellt program, 2. en särskild variant, eller 3. ett individuellt program. Ansökan till det fritt regionalt sökbara utbudet av nationella gymnasiesärskoleprogram registreras i GRs databas Indra. Kommentar [MA8]: Nytt Kommentar [MA9]: Nytt Kommentar [MA10]: Nytt För gymnasiesärskolans individuella program träffas överenskommelse mellan hemkommunen och skolkommunen beträffande skolplacering och ersättning eftersom detta samverkansavtal inte gäller för elev på individuellt program. Vid beslutet om antagning till individuellt program ska särskilt beaktas hemkommunens yttrande angående förväntade kostnader förknippade med elevens utbildning. 3

10 GR Utbildning Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/ /2015 Kommunernas antagning till gymnasiesärskolan Antagnings-organisationen förfarandet inom samverkansområdet är gemensamt för de kommuner som ingår i samverkansområdet och har GR som huvudman. Beslut om antagning fattas av Utbildningsgruppen, som dessutom är regional antagningsnämnd. Utbildningsgruppen är ansvarig för antagningen till de utbildningar som genomförs i samverkansområdets kommuner. Samråd sker dessförinnan med samverkansområdets förvaltningschefer på utbildningsområdet eller av dessa utsedda. Samråd sker också vid andra tillfällen under året då behov finns. Avlämnande kommuner (personer som känner elevens bakgrund) och mottagande kommuner bedömer sedan gemensamt vilka elever som har bäst behov av utbildningen om en urvalssituation uppkommer. Eleven prövas på sina olika valalternativ om det inte går att uppfylla elevens förstahandsval. Resultatet registreras i GRs databas Indra och antagande kommun fattar beslut om antagning. Elev söker till program och anger samtidigt vilken skola eleven vill genomföra sin utbildning i. Eleven prövas sedan på sitt val. Urvalet till programmet sker enligt principer som tillämpas vid frikvotsantagning då betyg inte finns att tillgå fram tills dessa att allmänna råd har utarbetats. Om eleven inte antas på programmet på den skolan som sökts i första hand prövas eleven på nästa val i ordningen. Kommentar [MA11]: Nytt Kommentar [MA12]: Nytt Kommentar [MA13]: Borttaget Allmänna råd för antagning kan komma att utarbetas men ovanstående förfarande genomförs fram till dess. Revidering av avtalet kan se årligen. Information om utbildningar Kommunerna har ett gemensamt ansvar för information till elever och föräldrar samt övriga berörda om de utbildningar som avses i avtalet. Denna information ges såväl kommunalt som regionalt vid t.ex. utbildningsmässan Gymnasiedagarna samt Gymnasieantagningens och GR Utbildnings webbsidor på Internet. En gemensam katalog över utbildningsutbudet ska finnas. Detta samlade utbildningsutbud bygger på elevernas fria val. Urval vid frisök Via det nationella frisökssystemet kan en elev studera i annan kommun i hela landet. Detta innebär att först när elever från samverkansområdet är placerade har frisökande elever rätt att bli antagna till återstående lediga platser och hemkommunen är då skyldig att betala. Detta gäller antagningen till år ett såväl som till år två och tre. Gymnasial lärlingsutbildning och utbildning på entreprenad Gymnasial lärlingsutbildning är en alternativ väg att genomföra ett nationellt program i gymnasiesärskolan på. Lärlingsutbildningen i sin helhet är därför en del i samverkansavtalet och samma villkor gäller för antagning till en lärlingsutbildning som för en skolförlagd utbildning. Ändring i gällande avtal 4

11 GR Utbildning Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/ /2015 Innehållet och formen för den samverkan som föreslås i detta avtal kan komma att ändras under avtalsperioden med anledning av eventuella nationella förändringar i tilllämpliga lagar och förordningar. Kommentar [MA14]: Vi bör ha med denna brasklapp 5. Utbildningarnas kvalitet Checklista Innan en utbildning, som ska omfattas av avtalet, startas ska ett antal uppgifter redovisas till GR som underlag för samråd i Utbildningschefsgruppen. Dessa uppgifter är sammanställda enligt checklista. Uppgifterna ska redovisas till GR senast den förste april året innan utbildningen startar. Övergång Kommunerna ska verka för att relevant kommunikation kommer till stånd vid övergång från grundskola och grundsärskola till gymnasiesärskola. Hemkommunen ska ta initiativ till att relevant information överförs till skolkommunen. Regional uppföljning/utvärdering/utveckling De regionalpolitiska utbildningsmålen och samverkansavtalet för gymnasiesärskolan utvärderas och följs upp regelbundet. Denna verksamhet ska omvärldsbevaka och samverka med den forskning på området, som bedrivs vid landets högskolor och universitet, samt tillvarata och sprida resultat. Denna verksamhet ska samverka med den forskning på området, som bedrivs av olika aktörer. Dessa resultat appliceras på GRs samtliga samverkansavtal. Resultatet av uppföljnings-, utvärderings- och utvecklingsarbetet presenteras fortlöpande bland annat via GRs hemsida på Internet, vilket ökar tillgängligheten för politiker, ledare och skolpersonal och inte minst för föräldrar och elever. Om Utbildningsgruppen bedömer att kvalitetsbrister föreligger i någon del av det utbildningsutbud som detta samverkansavtal omfattar, förbinder sig den kommun där dessa brister anses föreligga att bereda Utbildningsgruppen möjlighet att i den aktuella kommunen redovisa sin ståndpunkt. Om berörd kommun vidimerar framförd kritik förbinder sig kommunen att i Utbildningsgruppen redovisa de åtgärder som beslutas vidtas för att eliminera de kvalitetsbrister som påtalats av Utbildningsgruppen. Lokal uppföljning/utvärdering Medlemskommunernas egna uppföljningar och sammanställningar av resultat och kvalitet utgör ett viktigt underlag för den regionala redovisningen. Redovisningar av kvalitet i den kommunala uppföljningen utgör ett viktigt underlag för den regionala uppföljningen. En del bör fokusera på ett regionalt gymnasiesärskoleperspektiv, vilken redovisas årligen i Utbildningsgruppen. Underlaget ska på ett enkelt sätt kunna nås av samtliga medlemskommuner, t ex via webbaserad publicering. Informationsansvar för ungdomar under 20 år Skollagens beskrivningar, 29 kap. 9, om varje kommuns skyldighet att löpande hålla sig informerad om hur ungdomarna är sysselsatta; i utbildning, arbete eller arbetsmarknadsåtgärd, gäller också elever som har rätt att tas emot i gymnasiesärskolan. Kommentar [MA15]: Gammal text i gy avtalet. Kommentar [MA16]: Ny text i gy avtalet. Kommentar [MA17]: Ny text i gy avtal Kommentar [MA18]: Gammal text i gy avtal Kommentar [MA19]: Ny text i gy avtalet 5

12 GR Utbildning Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/ /2015 De kommuner som omfattas av detta samverkansavtal förbinder sig att till GRs Utbildningsgrupp årligen redovisa vad eleverna gör ett år efter fullföljd gymnasiesärskoleutbildning. Detta i syfte att över tid och i samverkan/dialog kommunerna emellan skapa ett så relevant utbildningsutbud som möjligt. Rapportering ska ske från skolkommun till hemkommun per 15/10 och 15/4 eller så snart möjligt angående: - elever som bedöms ha försvårad studiesituation eller liknande, stor frånvaro eller avbryter sina studier, - programbyte. Kommentar [MA20]: Vilken roll kan GRUUS spela här? 6. Ekonomiska förutsättningar Prislista Interkommunala ersättningar betalas i enlighet med en för Göteborgsregionen gemensam prislista. Överenskommelsen om interkommunala ersättningar för de i samverkansavtalet ingående utbildningarna utgör en del av samverkansavtalet. Samverkansavtalet reglerar inte interkommunal ersättning även för särskilda varianter eftersom de regleras nationellt. Alla extra kostnader för hemkommunen ska vara väl kända innan eleven väljer utbildning. Prislistan, som är baserad på bokslutsuppgifter, löper kalenderårsvis och revideras årligen i samband med att utbildningsutbudet revideras. För studier som är av väsentligt mindre omfattning än heltid kan reducerat pris utgå. Avstämningsdatum Den interkommunala ersättningen erläggs efter fakturering två gånger per år med avstämningsdatum 15 oktober och 15 februari. Resor Elevs hemkommun svarar för kostnaden för skolskjuts eller resor mellan bostad och skola och/eller eventuellt inackorderingstillägg för elev som omfattas av avtalet. För att följa utvecklingen av dessa kostnader förbinder sig varje kommun att årligen under avtalets löptid till GR redovisa vilka kostnader som uppkommit i samband med elevs resor mellan hemkommun och skolkommun inom GR. Varje kommun som anordnar gymnasiesärskola är skyldig att så långt som möjligt organisera gymnasiesärskolan så att ingen elev blir tvungen att bo utanför det egna hemmet på grund av skolgång. Även i övrigt ska vid utformningen av särskoleverksamheten beaktas vad som ur kommunikationssynpunkt är ändamålsenligt för eleverna. I lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade finns föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet (SFS:1993:800). Kommentar [MA21]: Eftersom lagen endast ger eleven rätt till skolskjuts i hemkommunen men samverkansavtalets intention är att ge eleven möjlighet att få ett allsidigt utbud föreslås att uppföljning görs årligen inför revidering av avtalet inför Elever med specifika, individuella behov Elevs individuella behov regleras genom överenskommelse mellan berörda kommuner. Om elev har specifika, individuella behov av extra stöd och/eller resurser ska skolkommunen kontakta hemkommunen för godkännande innan extra kostnader faktureras. 6

13 GR Utbildning Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/ /2015 Utbildning i kombination studier/idrott Utbildning i kombination studier/idrott följer prislistan för interkommunal ersättning som om det inte regleras nationellt. Elev- och ansvarsförsäkring Kostnader för reguljär elev- och ansvarsförsäkring hanteras så att skolkommun tecknar elev- och ansvarsförsäkring för elev för vilken det utgår interkommunal ersättning. Investeringar För investeringskostnader ansvarar anordnande kommun. 7. Idé och erfarenhetsutbyte för personal inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Göteborgsregionens samlade kompetens på utbildningsområdet tas tillvara genom ett intensivt idé- och erfarenhetsutbyte på olika nivåer. Inom alla skolformer främjas detta genom gemensam kompetensutveckling kring aktuella frågor i GR Utbildnings regi, erfarenhetsutbyte i regional nätverksform kring t ex kvalitetsfrågor, ledarskap, utvecklingsarbete, omvärldsbevakning och lobbyverksamhet. 8. Formalia Avtalsperiod Avtalet avser verksamheten läsåren 2013/2014 och 2014/2015, med möjlighet att komplettera avtalet årligen. Force majeure Om fullgörande av åtagande från anordnande kommuns sida förhindras av omständigheter som kommunen ej kan råda över såsom arbetskonflikt, eldsvåda, krig mm är den anordnande kommunen inte ansvarig för skada eller förlust som därigenom kan uppkomma för motparten. Tvist Samråd före beslut, med samverkansområdets förvaltningschefer på utbildningsområdet eller motsvarande eller av dessa förvaltningschefer utsedda, sker då behov av överläggningar finns. 7

14 GR Utbildning Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/ /2015 För Ale kommun Datum Namn Namnförtydligande För Alingsås kommun Datum Namn Namnförtydligande För Göteborgs kommun Datum Namn Namnförtydligande För Härryda kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungsbacka kommun Datum Namn Namnförtydligande För Kungälvs kommun Datum Namn Namnförtydligande 8

15 GR Utbildning Avtal Samverkansavtal Gymnasiesärskolan 2013/ /2015 För Lerums kommun Datum Namn Namnförtydligande För Lilla Edets kommun Datum Namn Namnförtydligande För Mölndals kommun Datum Namn Namnförtydligande För Partille kommun Datum Namn Namnförtydligande För Stenungsunds kommun Datum Namn Namnförtydligande För Tjörns kommun Datum Namn Namnförtydligande För Öckerö kommun Datum Namn Namnförtydligande 9

16 GR Utbildning Söktryck för gymnasiet 8 och 22 maj samt 5 juni 2012 Förklaring: pl=antal platser totalt Kommunala skolor >150% Fristående skolor % % Lediga platser i relation till befintliga platser <50% Endast utbildningar med fler än 10 platser ingår Nord: Ale, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn Ost: Alingsås, Lerum, Partille Syd: Härryda, Kungsbacka, Mölndal Centrum: Göteborg, Öckerö Program Inriktning Centrum Nord Ost Syd 08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj Barn och fritidsprogrammet 219%/36 pl 228%/36 pl 264%/36 pl 95%/44 pl 91%/46 pl 100%/46 pl 107%/43 pl 114%/43 pl 121%/43 pl 86%/66 pl 83%/66 pl Barn och fritidsprogrammet 28%/32 pl 31%/32 pl 41%/32 pl Bygg- och anläggningsprogrammet 131%/160 pl 136%/160 pl 145%/160 pl 213%/32 pl 103%/66 pl 106%/66 pl 89%/92 pl 91%/92 pl 92%/92 pl 103%/32 pl 113%/32 pl Bygg- och anläggningsprogrammet 68%/74 pl 68%/74 pl 72%/74 pl Bygg- och anläggningsprogrammet Lärling, Husbyggnad 42%/12pl 42%/12pl 50%/12 pl 8%/12 pl 8%/12 pl 8%/12 pl Bygg- och anläggningsprogrammet Lärling, Måleri 21%/14 pl 29%/14 pl 29%/14 pl Ekonomiprogrammet 114%/278 pl 116%/278 pl 120%/278 pl 71%/96 pl 102%/66 pl 103%/66 pl 96%/137 pl 96%/137 pl 93%/137 pl 93%/190 pl 93%/190 pl Ekonomiprogrammet 99%/542 pl 99%/542 pl 95%/552 pl 75%/20 pl 70%/20 pl El- och energiprogrammet 110%/90 pl 113%/90 pl 109%/90 pl 197%/32 pl 194%/32 pl 93%/68 pl 92%/88 pl 97%/88 pl 106%/88 pl 114%/91 pl 112%/95 pl El- och energiprogrammet 63%/141 pl 62%/141 pl 68%/133 pl El- och energiprogrammet Lärling, Elteknik 57%/14 pl 71%/14 pl 64%/14 pl Estetisk spetsutbildning inr Musik 144%/16 pl 150%/16 pl 150%/16 pl Estetiska programmet Bild och formgivning 131%/48 pl 131%/48 pl 133%/48 pl 67%/12 pl 50%/12 pl 50%/12 pl 58%/12 pl 50%/12 pl 67%/12 pl 67%/49 pl 67%/49 pl Estetiska programmet Bild och formgivning 63%/52 pl 69%/52 pl 69%/52 pl 64%/28 pl 61%/28 pl Estetiska programmet Dans 56%/16 pl 69%/16 pl 69%/16 pl 121%/14 pl 114%/14 pl Estetiska programmet Estetik och media 102%/106 pl 105%/106 pl 108%/106 pl 90%/20 pl 90%/20 pl 85%/20 pl 67%/36 pl 64%/36 pl 68%/34 pl 52%/31 pl 45%/31 pl Estetiska programmet Estetik och media 106%/116 pl 109%/116 pl 102%/128 pl 100%/16 pl 113%/16 pl Estetiska programmet Musik 102%/80 pl 106%/80 pl 108%/80 pl 60%/52 pl 58%/52 pl 60%/52 pl 64%/64 pl 64%/64 pl 64%/64 pl 89%/90 pl 89%/90 pl Estetiska programmet Musik 94%/193 pl 92%/193 pl 96%/193 pl Estetiska programmet Teater 188%/16 pl 206%/16 pl 213%/16 pl 100%/14 pl 114%/14 pl 100%/16 pl 93%/28 pl 96%/28 pl 1

17 GR Utbildning Program Inriktning Centrum Nord Ost Syd 08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj Fordons- och transportprogrammet 128%/150 pl 129%/150 pl 135%/150 pl 59%/22 pl 72%/18 pl 89%/18 pl 106%/18 pl 111%/18 pl 111%/18 pl 100%/51 pl 98%/51 pl Fordons- och transportprogrammet 106%/16 pl 125%/16 pl 144%/16 pl Fordons- och transportprogrammet Transport 194%/18 pl 189%/18 pl 194%/18 pl Handels- och administrationsprogrammet 117%/46 pl 120%/46 pl 128%/46 pl 42%/50 pl 44%/50 pl 106%/18 pl 81%/36 pl 78%/36 pl 83%/36 pl 106%/77 pl 110%/77 pl Handels- och administrationsprogrammet 97%/119 pl 102%/119 pl 107%/119 pl Hantverksprogrammet Florist 15%/20 pl 15%/20 pl 30%/20 pl 38%/16 pl 38%/16 pl 38%/16 pl Hantverksprogrammet Frisör 133%/54 pl 139%/54 pl 144%/54 pl Hantverksprogrammet Frisör 76%/37 pl 78%/37 pl 73%/37 pl 118%/11 pl 109%/11 pl Hantverksprogrammet Textil design 94%/16 pl 100%/16 pl 100%/16 pl Hantverksprogrammet Övriga hantverk, hår och makeu 114%/44 pl 114%/44 pl 125%/44 pl Hantverksprogrammet Övriga hantverk, hår och makeu 259%/32 pl 263%/32 pl 272%/32 pl 118%/11 pl 145%/11 pl Hotell- och turismprogrammet 103%/32 pl 103%/32 pl 119%/32 pl 57%/14 pl 64%/14 pl 64%/14 pl 55%/20 pl 55%/20 pl 65%/20 pl 88%/25 pl 84%/25 pl Hotell- och turismprogrammet 117%/60 pl 117%/60 pl 122%/60 pl Humanistiska programmet 100%/48 pl 106%/48 pl 102%/48 pl 63%/16 pl 63%/16 pl 63%/16 pl 65%/20 pl 50%/20 pl Industritekniska programmet 77%/30 pl 80%/30 pl 150%/16 pl 108%/12 pl 108%/12 pl Industritekniska programmet 68%/56 pl 70%/56 pl 90%/51 pl Industritekniska programmet Driftsäkerhet och underhåll 65%/26 pl 69%/26 pl 65%/26 pl Industritekniska programmet Processteknik 89%/18 pl 94%/18 pl 100%/18 pl Industritekniska programmet Produkt- och maskinteknik 50%/12 pl 42%/12 pl 42%/12 pl Industritekniska programmet Produkt- och maskinteknik 123%/96 pl 124%/96 pl 126%/96 pl Industritekniska programmet Svetsteknik 100%/12 pl 108%/12 pl 117%/12 pl 2

18 GR Utbildning Program Inriktning Centrum Nord Ost Syd 08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj 05-jun 08-maj 22-maj International Baccaleurate 131%/84 pl 135%/84 pl 136%/84 pl 67%/30 pl 53%/ 30 pl Naturbruksprogrammet Djur 110%/30 pl 120%/30 pl 123%/30 pl Naturbruksprogrammet Djur 104%/48 pl 102%/48 pl 106%/48 pl 105%/60 pl 103%/60 pl Naturbruksprogrammet Lärling, Djur 13%/15 pl 13%/15 pl Naturvetenskapsprogrammet med matematikspets 150%/30 pl 147%/30 pl 130%/30 pl Naturvetenskapsprogrammet 115%/550 pl 116%/550 pl 115%/550 pl 56%/134 pl 55%/134 pl 56%/134 pl 88%/130 pl 82%/136 pl 79%/136 pl 105%/212 pl 110%/212 pl Naturvetenskapsprogrammet 125%/528 pl 123%/528 pl 123%/531 pl Restaurang- och livsmedelsprogrammet 102%/132 pl 107%/132 pl 111%/132 pl 30%/20 pl 30%/20 pl 69%/16 pl 75%/16 pl 81%/16 pl 63%/30 pl 63%/30 pl Restaurang- och livsmedelsprogrammet Lärling, kök och servering 65%/20 pl 65%/20 pl 80%/20 pl Samhällsvetenskapsprogrammet 117%/673 pl 116%/673 pl 122%/673 pl 182%/88 pl 190%/88 pl 90%/184 pl 73%/192 pl 78%/192 pl 77%/192 pl 96%/358 pl 97%/358 pl Samhällsvetenskapsprogrammet 141%/477 pl 145%/477 pl 151%/482 pl Sjöfartsutbildning 119%/32 pl 119%/32 pl 122%/32 pl 69%/32 pl 72%/32 pl 72%/32 pl Sjöfartsutbildning Däck 192%/12 pl 175%/12 pl 200%/12 pl Sjöfartsutbildning Maskin 47%/15 pl 53%/15 pl 47%/12 pl Spetsutbildning Samhällsvetenskap och humaniora 56%/16 pl 56%/16 pl Teknikprogrammet 134%/116 pl 132%/116 pl 136%/116 pl 126%/88 pl 125%/88 pl 127%/88 pl 104%/112 pl 106%/112 pl 110%/112 pl 88%/200 pl 95%/192 pl Teknikprogrammet 102%/415 pl 102%/415 pl 101%/415 pl 40%/80 pl 39%/80 pl VVS- och fastighetsprogrammet 130%/50 pl 124%/50 pl 136%/50 pl VVS- och fastighetsprogrammet 10%/30 pl 10%/30 pl 12%/25 pl Vård- och omsorgsprogrammet 192%/50 pl 202%/50 pl 204%/50 pl 94%/50 pl 96%/50 pl 113%/46 pl 106%/16 pl 113%/16 pl 131%/16 pl 92%/66 pl 92%/66 pl Vård- och omsorgsprogrammet Lärling 110%/20 pl 115%/20 pl 115%/20 pl 3

19 Söktryck till gymnasiet 5 juni Utbildningar med obalans mellan söktryck och antal platser anges som avvikelse Övriga utbildningsplatser är i stort i balans

20 Barn och fritidsprogrammet Avvikelse Centrum Kommunal 264 % 36 pl Fristående 41% 32 pl

21 Bygg och anläggningsprogrammet Avvikelse Centrum Kommunal 145% 160 pl Fristående 72% 74 pl

22 Ekonomiprogrammet Avvikelse Centrum Kommunal 120 % 278 pl

23 Estetisk spetsutbildning Avvikelse Centrum Kommunal 150% 16 pl

24 Estetiskt program Avvikelse Centrum Kommunal Fristående Norr Kommunal Ost Kommunal Syd Kommunal Bild och formgivning 133% 48 pl Dans 69% 16 pl Teater 213% 16 pl Bild och formgivning 69% 52 pl Bild och formgivning 50% 12 pl Musik 60% 52 pl Bild och formgivning 67% 12 pl Estetik och media 68% 34 pl Musik 64% 64 pl Bild och formgivning 67% 49 pl Dans 121 % 14 pl Estetik och media 48% 31 pl

25 Fordons och transportprogrammet Avvikelse Centrum Kommunal 135% 150 pl Norr Kommunal Transport 194% 18 pl Ost Kommunal 111% 18 pl Fristående 144% 16 pl

26 Handels och administrationsprogrammet Avvikelse Centrum Kommunal 128% 46 pl Syd Kommunal 121% 77 pl

27 Hantverksprogrammet Avvikelse Norr Fristående Florist 30% 20 pl Ost Fristående Florist 38% 16 pl Centrum Kommunal Frisör 144% 54 pl Fristående Frisör 73% 37 pl Kommunal Övriga hantverk hår och makeup 125% 44 pl Fristående Övriga hantverk hår och makeup 272% 32 pl

28 Hotell och turismprogrammet Avvikelse Centrum Kommunal 119% 32 pl Fristående 120% 60 pl Norr Kommunal 64% 14 pl Ost Kommunal 65% 20 pl

29 Humanistiska programmet Avvikelse Ost Kommunal 63 % 16 pl Syd Kommunal 50% 20 pl

30 Industritekniska programmet Avvikelse Centrum Fristående 69% 26 pl Driftsäkerhet och underhåll Kommunal 42% 12 pl Produkt och maskinteknik Fristående 126% 96 pl Produkt och maskinteknik

31 International Baccalaureate Avvikelse Centrum Kommunal 136% 84 pl Syd Kommunal 53% 30 pl

32 Naturbruksprogrammet Avtal Västra Götalandsregionen och Region Halland Avvikelse Centrum Kommunal 123% 30 pl Djur Syd Fristående 13% 15 pl lärling Djur

33 Naturvetenskapsprogrammet Avvikelse Centrum Kommunal NA med spets 130% 30 pl Kommunal 115% 550 pl Fristående 123% 531 pl Norr Kommunal 56% 134 pl Ost Kommunal 79% 136 pl Syd Kommunal 117% 212 pl

34 Restaurang och livsmedel Avvikelse Centrum Fristående Lärling 80% 20 pl Ost Kommunal 81% 16 pl Syd Kommunal 70% 30 pl

35 Samhällsvetenskapsprogrammet Avvikelse Centrum Kommunal 122% 673 pl Fristående 151% 482 pl Ost Kommunal 77% 192 pl

36 Sjöfartsutbildning Avvikelse Centrum Kommunal 122% 32 pl Kommunal 200% 12 pl Däck Kommunal 47% 12 pl Maskin Nord Kommunal 72% 32 pl

37 Spetsutbildning Samhällsvetenskap och humaniora Avvikelse Syd Kommunal 56% 16 pl

38 Teknikprogrammet Avvikelse Centrum Kommunal 136% 116 pl Norr Kommunal 127% 88pl Syd Fristående 41% 80 pl

39 VVS och fastighetsprogrammet Avvikelse Centrum Kommunal 136% 50 pl Fristående 12% 25 pl

40 Vård och omsorgsprogrammet Avvikelse Centrum Kommunal 204% 50 pl Kommunal 115% 20 pl lärling * Norr Kommunal 113% 46 pl Ost Kommunal 131% 16 pl

41 Utbildningar inom samverkansavtalet för gymnasieskolan inom Göteborgsregionens kommunalförbund samt fristående skolors utbud inom Göteborgsregionen Preliminärt planerad organisation inför 2013 matris version 2 31 maj L = Sökbar lärlingsutbildning, S = Skolförlagd utbildning MARKERINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL FÖREGÅENDE ÅRS UNDERLAG NYHETER - KURSIV TEXT BORTTAGET??? OSÄKERT FRISTÅENDE ANORDNARE ENLIGT VAD SKA JAG VÄLJA- UNDERLAGET (EJ KOMPLETT) VERSION 2 betyder förändringar från version 1 Barn- och fritidsprogrammet ALE ALE GYMNASIUM GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET NY Fritid och hälsa ALE ALE GYMNASIUM ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET LÄRLING VERSION 2 GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM (L) KUNGÄLV MIMERS HUS LÄRLING STÄNGS 2012 VERSION 2 LERUMS GYMNASIUM LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) MÖLNDAL KROKSLÄTTSGYMNASIET VERSION 2 ENLIGT VAD SKA JAG VÄLJA STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET NY (ERBJUDANDE LÄRLINGSPLATS 2012/2013) VERSION 2 GÖTEBORG PLUSGYMNASIET 1

42 Pedagogiskt arbete ALE ALE GYMNASIUM ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) MÖLNDAL KROKSLÄTTSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (ERBJUDANDE LÄRLINGSPLATS 2012/2013) VERSION 2 TJÖRNS GYMNASIESKOLA FFG (L) VERSION 2 KUNGSBACKA KUNGSBACKA PRAKTISKA GYMNASIUM (L) Socialt arbete ALE ALE GYMNASIUM GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) MÖLNDAL KROKSLÄTTSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET TJÖRNS GYMNASIESKOLA FFG (L) VERSION 2 KUNGSBACKA KUNGSBACKA PRAKTISKA GYMNASIUM (L) Bygg- och anläggningsprogrammet GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Anläggningsfordon GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM (L) LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) Husbyggnad ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET (S+L) GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET 2

43 KUNGÄLV MIMERS HUS LÄRLING STÄNGS 2012 VERSION 2 LERUMS GYMNASIUM LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) GÖTEBORG CYBERGYMNASIET GÖTEBORG PEABSKOLAN GÖTEBORG PLUSGYMNASIET KUNGSBACKA KUNGSBACKA PRAKTISKA GYMNASIUM (L) Mark och anläggning ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) GÖTEBORG PEABSKOLAN Måleri ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET (L) GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) LERUMS GYMNASIUM LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) TJÖRNS GYMNASIESKOLA FFG (L) VERSION 2 ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) KUNGSBACKA KUNGSBACKA PRAKTISKA GYMNASIUM (L) Plåtslageri ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET (L) GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) LERUMS GYMNASIUM (L) LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) Ekonomiprogrammet ALE GYMNASIUM NY 3

44 GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG IHGR VERSION 2 GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET Ekonomi ALE GYMNASIUM NY ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG IHGR VERSION 2 GÖTEBORG KATRINELUNDSGYMNASIET GÖTEBORG POLHEMSGYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET NY PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET GÖTEBORG ANIARAGYMNASIET GÖTEBORG CYBERGYMNASIET GÖTEBORG DONNERGYMNASIET GÖTEBORG GTI:S GYMNASIESKOLA GÖTEBORG GÖTEBORGS HÖGRE SAMSKOLA GÖTEBORG INTERNATIONAL IT COLLEGE SWEDEN GÖTEBORG KITAS EKONOMI GÖTEBORG KITAS GYMNASIUM GÖTEBORG KUNSKAPSGYMNASIET GÖTEBORG L M ENGSTRÖMS GYMNASIUM GÖTEBORG PLUSGYMNASIET GÖTEBORG SJÖLINS GYMNASIUM Juridik ALE GYMNASIUM NY GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM LERUMS GYMNASIUM 4

45 MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET NY STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET GÖTEBORG CYBERGYMNASIET GÖTEBORG DONNERGYMNASIET GÖTEBORG DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA GÖTEBORG GÖTEBORGS HÖGRE SAMSKOLA GÖTEBORG KITAS EKONOMI GÖTEBORG KUNSKAPSGYMNASIET L M ENGSTRÖMS GYMNASIUM GÖTEBORG SJÖLINS GYMNASIUM El- och energiprogrammet ALE GYMNASIUM GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM Automation ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM KUNGÄLV MIMERS HUS LÄRLING STÄNGS 2012 VERSION 2 KUNGSBACKA KUNGSBACKA PRAKTISKA GYMNASIUM (L) Dator- och kommunikationsteknik GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM KUNGÄLV MIMERS HUS LÄRLING STÄNGS 2012 VERSION 2 LERUMS GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET GÖTEBORG CYBERGYMNASIET GÖTEBORG GTI:S GYMNASIESKOLA GÖTEBORG IT-GYMNASIET GÖTEBORG NTI-GYMNASIET KRONHUSGATAN GÖTEBORG PORTALENS GYMNASIESKOLA KUNGSBACKA KUNGSBACKA PRAKTISKA GYMNASIUM (L) MÖLNDAL JB GYMNASIET Elteknik ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET 5

46 GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) GÖTEBORG FRAMTIDSGYMNASIET KUNGSBACKA KUNGSBACKA PRAKTISKA GYMNASIUM (L) Energiteknik GÖTEBORG LINDHOLMENS TEKNISKA GYMNASIUM HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET GÖTEBORG FRAMTIDSGYMNASIET Estetiska programmet ALE GYMNASIUM GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG MUNKEBÄCK GÖTEBORG SCHILLERSKA Bild och formgivning GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET inkl modedesign (Bild) VERSION 2 STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET GÖTEBORG CYBERGYMNASIET GÖTEBORG DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA KUNGSBACKA LJUD OCH BILDSKOLAN KUNGSBACKA STENUNGSUND MUNKERÖDS UTBILDNINGSCENTRUM Dans ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET 6

47 KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET NY Estetik och media ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG MUNKEBÄCKSGYMNASIET GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET GÖTEBORG CYBERGYMNASIET GÖTEBORG INTERNATIONAL IT COLLEGE SWEDEN GÖTEBORG IT-GYMNASIET GÖTEBORG NTI-GYMNASIET GÖTEBORG PORTALENS GYMNASIESKOLA GÖTEBORG RYTMUS MUSIKERGYMNASIET KUNGSBACKA LJUD OCH BILDSKOLAN KUNGSBACKA Musik ALE GYMNASIUM NY ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET GÖTEBORG MUNKEBÄCKSGYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET GÖTEBORG CYBERGYMNASIET GÖTEBORG DONNERGYMNASIET GÖTEBORG L M ENGSTRÖMS GYMNASIUM GÖTEBORG PLUSGYMNASIET GÖTEBORG RYTMUS MUSIKERGYMNASIET KUNGSBACKA LJUD OCH BILDSKOLAN KUNGSBACKA Teater GÖTEBORG SCHILLERSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ARANÄSGYMNASIET 7

48 LERUMS GYMNASIUM MÖLNDAL FÄSSBERGSGYMNASIET STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET Fordons- och transportprogrammet GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET GÖTEBORG MTG STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Godshantering GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM KUNGÄLV MIMERS HUS LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) Karosseri och lackering GÖTEBORG MTG KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) NY KUNGÄLV MIMERS HUS STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET TJÖRN TJÖRNS GYMNASIESKOLA FFG (L) VERSION 2 Lastbil och mobila maskiner GÖTEBORG MTG KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) NY ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) ALINGSÅS ALINGSÅS YRKESGYMNASIUM Personbil GÖTEBORG MTG HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) PARTILLE PORTHÄLLA GYMNASIUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET TJÖRNS GYMNASIESKOLA FFG (L) VERSION 2 ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) ALINGSÅS YRKESGYMNASIUM ALINGSÅS 8

49 Transport GÖTEBORG BRÄCKEGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET KUNGÄLV MIMERS HUS ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) Handels- och administrationsprogrammet GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET MÖLNDAL OKLAR PLACERING STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) Administrativ service GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM KUNGÄLV MIMERS HUS LÄRLING STÄNGS 2012 VERSION 2 LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET (L) VERSION 2 TJÖRNS GYMNASIESKOLA FFG (L) VERSION 2 GÖTEBORG NTI-GYMNASIET KRONHUSGATAN GÖTEBORG KITAS EKONOMI KUNGSBACKA KUNGSBACKA PRAKTISKA GYMNASIUM (L) Handel och service ALINGSÅS ALSTRÖMERGYMNASIET LÄRLING VERSION 2 GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM GÖTEBORG HVITFELDTSKA GYMNASIET HÄRRYDA HULEBÄCKSGYMNASIET KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVS GYMNASIUM KUNGÄLV MIMERS HUS VERSION 2 STÄNGS 2012 LÄRLING STÄNGS 2012 VERSION 2 LERUMS GYMNASIUM LILLA EDET ELFHEMSGYMNASIET (L) MÖLNDAL FÄSSBERG ALT. KROKSLÄTTSGYMNASIET VERSION 2 STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET TJÖRNS GYMNASIESKOLA FFG (L) VERSION 2 ALE LÄRLINGSGYMNASIET I ALE (L) GÖTEBORG ANIARAGYMNASIET 9

50 GÖTEBORG ANIARAGYMNASIET (L) GÖTEBORG KITAS EKONOMI GÖTEBORG NTI-GYMNASIET KRONHUSGATAN GÖTEBORG PLUSGYMNASIET KUNGSBACKA KUNGSBACKA PRAKTISKA GYMNASIUM (L) Hantverksprogrammet GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET VERSION 2 Finsnickeri LERUM LERUMS GYMNASIUM (L) VERSION 2 STENUNGSUND NÖSNÄSGYMNASIET VERSION 2 TJÖRNS GYMNASIESKOLA FFG (L) VERSION 2 Florist GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM KUNGSBACKA ELOF LINDÄLVSGYMNASIET (L) NY STENUNGSUND MUNKERÖDS UTBILDNINGSCENTRUM (S+L) Frisör GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM GÖTEBORG CYBERGYMNASIET GÖTEBORG KITAS FRISÖR Textil design GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM NY ALINGSÅS ALINGSÅS YRKESGYMNASIUM Övriga hantverk GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM HUDVÅRD VERSION 2 GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST GÖTEBORG ANGEREDSGYMNASIET SADELMAKERI LERUM LERUMS GYMNASIESKOLA SILVERSMED (L) VERSION 2 LERUM LERUMS GYMNASIESKOLA HOVSLAGARE (L) VERSION 2 GÖTEBORG DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST GÖTEBORG PLUSGYMNASIET HÅR- OCH MAKEUPSTYLIST Hotell och turismprogrammet GÖTEBORG BURGÅRDENS UTBILDNINGSCENTRUM 10