ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun 1 (19)

Transkript

1 för utveckling av Ånge kommun 1 (19) Spångbrogården, Ånge Hallstaborgs servicehus i Hallsta Framsteget, Ljungaverks hemtjänst Foton: Ånge kommun

2 för utveckling av Ånge kommun 2 (19) Se även temahäfte 2 Byggande boende Innehåll sida Kommunala skäl för arbete med vård och omsorg, 2 Kommunala mål 2 Vård och omsorg, individ och familjeomsorg i översiktsplanen 2 Kommunala åtgärder i översikts planeringen 4 Beskrivning av vård- och omsorg samt individ- och familjeomsorg inom kommunen 5 Begrepp 10 Aktuell lagstiftning, bestämmelser 10 Nationella och regionala riktlinjer av vikt 6 Ansvarsfördelning i översiktsplaneringen 8 Förverkligande, uppföljning 9 Planeringsunderlag 9 Årlig ajourhållning 11 Kommunala skäl för arbete med vård och omsorg samt Kommunen skall naturligtvis värna om allas välfärd och vid behov erbjuda sociala tjänster av god kvalitet anpassade efter den enskildes behov. Kommunen har enligt lagen ansvar för att främja goda levnadsförhållanden svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd, ekonomiskt bistånd och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Kommunala mål Alla skall vid behov ha tillgång till god vård- och omsorg samt individ och familjeomsorg. Vården och omsorgen skall ge stöd och hjälp av god kvalitet till alla under former som ger trygghet, oberoende, delaktighet och respekt. Äldre skall ges möjlighet till ett fortsatt oberoende och självständigt liv. Egna önskemål skall så långt möjligt uppfyllas vad gäller boende, vård- och omsorg, trygghet och delaktighet. Samarbete med andra myndigheter, frivilligorganisationer samt övriga organisationer utvecklas och fördjupas. Målen diskuteras och fördjupas kontinuerligt. Kommunen tar årligen fram en Framtidsstrategi med treårsbudget i vilken utarbetas inriktningsmål och effektmål för kommunstyrelsen och nämnderna. Vård och omsorg, individ och familjeomsorg i översiktsplanen Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark- och vatten. Det är planeringens uppgift att bla; - främja goda miljöförhållanden och en långsiktigt god hushållning med markoch vattenområden, energi och råvaror. - främja en från social synpunkt god livsmiljö.

3 för utveckling av Ånge kommun 3 (19) - medverka till en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Områden med särskilda värden och kvaliteter ska skyddas exempelvis oexploaterade större områden med höga naturvärden, höga friluftsvärden samt ekologiskt känsliga områden. Även områden med resurser som är lämpliga att nyttja för olika ändamål kan åtnjuta ett exempelvis jordbruksmark för jordbruket. Andra områden kan åtnjuta ett skydd för uttag av mineraler och andra värdefulla ämnen eller för infrastrukturanläggningar av vikt. Dessutom har riksintressen lagts fast för vissa större områden med höga natur- och kulturvärden som skall skyddas mot ingrepp. Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Kommunen skall i översiktsplanen redovisa områden av riksintresse och ange hur riksintresset ska tillgodoses i samhällsplaneringen Vår plans syfte har dock en vidare mening. Enskilda individers och familjers sociala situation påverkas av mängder av faktorer. Vissa faktorer styr varje individ och familj över själva medan andra påverkas exempelvis av samhällets folkhälsoarbete, bostadsfamilje- och arbetsmarknadsarbete. Hur vi bor påverkar alltså i hög grad hur vi mår. Vår närmiljö har också stor betydelse för vår livskvalitet detta gäller också i hög grad för personer med behov av vård och omsorg. Svenska undersökningar från sjukhus och vårdinrättningar visar på ett minskat behov av läkemedel, smärtstillande mediciner och sömntabletter när patienterna togs ut i parker och naturområden. Patienterna kom att totalt sett fungera bättre. De sov bättre och blev mindre rastlösa, de fungerade bättre socialt och mådde bättre fysiskt. Källa Boverkets rapport 1994:12. Kommunen väljer för avsnittet Vårdoch omsorg samt individ och familjeomsorg att redovisa synpunkter för mark- och vattenanvändningen i närmiljön, För trafiksäkerhet se vidare temahäfte 8 Infrastruktur samt temahäfte 2 Byggande, boende. Byggande. Inget nybyggande ses för vård och omsorg i kommunal regi under den närmaste perioden. Befintliga byggnader för vård och omsorg i kommunal regi kommer under den närmaste perioden förvaltas med en inriktning på frågor av förnyelse, komplettering och förbättring. Kommunen ser nya sätt och möjligheter att föra in planering av närområden via samarbetsprojekt. Översiktsplaneringen ger

4 för utveckling av Ånge kommun 4 (19) möjlighet till en annorlunda framtida planering, en planering med syfte att nå nya arbetsformer och nya synsätt. En stimulerande planering av närmiljön invid byggnader och lokaler för vård och omsorg tillsammans med de boende. En planering i det lilla formatet som aktiverar boende och bidrar till ett arbete som kan ge alla glädje ; genom delaktighet och ett trevligt, vackrare säkrare och trafiksäkrare område. Enkel grönstrukturplan/lista med mindre fortlöpande aktiviteter som tillsammans med de boende i första hand förbättrar/eller skapar nya platser att träffas och umgås på. Det gäller att förbättra vardagslivet utanför den egna lägenheten/rummet, känna sig tillfrågad, och att få vara med och styra i den egna miljön. Tanken är gemensamma små områden för kaffe och pratstunder bland eget valda eller planterade träd och blommor, kanske även någon grönsak mm. Beakta vård- och omsorgens behov vid trafikplanering och trafiksäkerhetsarbete. Vid trafiksäkerhetsarbetet sker dialog via handikapporganisation, pensionärsorganisationer med flera. Se även temahäfte 8 Infrastruktur samt temahäfte 2 Boende och byggande. objektets status och för åtgärden aktiviteten gällande lagstiftning. Avvägning mellan allmänna intressen sker genom att beakta översiktsplanens målsättningar och fakta för varje berört område. Kommunala åtgärder i översiktsplaneringen Initiera en enkel och ny planering i närmiljön till vård och omsorgens lokaler och byggnader. Planeringens syfte är att de boende skall få delta i små och egna förbättringar av närmiljön vilket skall förbättra den totala livskvaliteten. Arbetet förbereds genom att ta fram enkla kartor på närmiljön till de lokaler och byggnader som används av vårdoch omsorg. Ständig förbättring av kommunens GIS. Kartbasens lägesbundna informationsuppgifter uppdateras kontinuerligt. Dessutom vidareutvecklas kartprodukterna för allmän användning. Kommunala åtgärder i översiktsplaneringen tas årligen fram i samband med den årliga kompletteringen/ ajourhållningen, för att bidra aktivt till utvecklings- och planeringsarbetet. Vid alla aktiviteter som berör markoch vatten skall hänsyn tas till

5 för utveckling av Ånge kommun 5 (19) Beskrivning av vård- och omsorg samt individ- och familjeomsorg inom kommunen Källa Socialnämnden Vård och omsorg Stöd och service till vissa funktionshindrade Under 2001 omfattades 86 personer av lagens personkrets och beviljades följande insatser: 24 personlig assistent, 51 ledsagarservice, 37 kontaktpersoner,2 personer avlösarservice, 6 pers korttidsvistelse 2pers korttidstillsyn, 3 pers familjehem eller bostad med särskild service för barn, 40 personer bostad med särskild service för vuxna eller särskild anpassad bostad och 37 personer i daglig verksamhet. Socialpsykiatrin har under 2001 bedrivits i nära samarbete med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstingets psykiatri. samt övrig socialtjänst.samarbete pågår speciellt med en med inriktning mot missbruk 15 pers deltar i dagverksamhet. 40 personer får råd och stöd från psykiatriverksamheten. Inom verksamheten finn 7 gruppbostäder 36 platser- samt 4 satellitbostäder. Äldreomsorgen har ett brett utbud av olika särskilda boendeformer där de som har behov erbjuds permanent boende eller tillfälligt boende. Det finns 4 gruppboenden för dementa med sammanlagt 31 bostäder Gläntan i Fränsta, Idyllen även den i Fränsta, Lyktan på Parkbackens omvårdnadscenter i Ånge och Utsikten på Hallstaborgs gruppboende var vid mätning okt personer Dagverksamhet för dementa bedrivs 2 dagar i veckan vid villa Strandliden i Alby, Margaretagården i Fränsta Inom övriga särskilda boenden finns 166 lägenheter, 93 rum varav 8 st är 2-bäddsrum. Som komplement till särskilda boenden bedrivs dagverksamhet för social samvaro. Särskilt boende finns på Fränsta sjukhem, Parkbackens omvårdnadscenter i Ånge, Hallstaborgs äldreboende i Hallsta, Haffragårdens ålderdomshem i Kölsillre. Boende i oktober 2001; 11 personer Servicehus inkl hemtjänst Torpsro servicehus i Fränsta inklusive Fränsta hemvård och Spångbrogården inklusive Ånge hemvård. Här redovisas även Parkbacken 9.st lägenheter, Personer med personlig assistent beslutad av Försäkringskassa vid mätning okt 2001 ;36 personer

6 för utveckling av Ånge kommun 6 (19) Gruppbostäder enligt LSS: 36 personer okt 2001 Hemvård är biståndsbeprövande insatser som ges i den enskildes hem. Källa socialnämnden oktober 2001 ålder antal hjälpmottagare andel i åldersgruppen som får hjälp Under , , ,2 totalt 65 år och äldre 171 6,2 Vid mätning oktober 2001 var 182 personer i ordinärt boende beviljade hemvård. Obs inkluderar de 11 personer som var under 65 år. Kontinuerligt boende i särskilda boendeformer Källa socialnämnden okt 2001 ålder antal i särskilt boende andel av åldersgruppen som bor i särskilt boende under , , ,8 totalt 65 år och äldre 271 9,8 Vid mätning oktober 2001 fanns inom särskilda boendeformen totalt 278 permanent boende, inkluderar 7st personer under 65 år. I de särskilda boendeformerna är medelåldern hög, av de som bodde permant vid mätningen var 36,8 % 85 år och äldre 25 personer i ordinärt boende fick under 2001 sk anhörigstöd (ekonomisk ersättning för anhörig). Tillfälligt boende är ett samlingsbegrepp för olika former av insatser under en kortare tid. Syftet kan vara rehabilitering, växelvård eller en tillfällig avlösning för anhöriga till svårt sjuka som annars vårdas i ordinärt boende. Omfattning oktober personer

7 för utveckling av Ånge kommun 7 (19) Äldreomsorg Befolkningsprognos Ånge kommun enl SCB med som bas. År Summa Befolknings och åldersstatistik visar att inget vidare utbyggnadsbehov för äldre krävs de kommande åren. Verksamheten inom äldreomsorgen genomgår en utveckling mot alltmer kvalificerad vård- och omsorg om riktigt gamla. Vid mätning oktober 2001: 137 personer Därutöver ges till olika boende service i form av matdistribution, fotvård, trygghetstelefon, telefonservice, färdtjänst och riksfärdtjänst mm Individ och familjeomsorg, Beskrivande siffror Skuldsanering och budgetrådgivning ärenden Familjerådgivning, nyanmälda ärenden Socialbidrag antal bidragshushåll st - varav hushåll med ålder under 25 år: Barn och familj, antal barn på HVB hem 1 3 Familjehem antal placerade barn och ungdomar 8 7 Kontaktfamilj person antal barn och ungdomar som omfattas av insatsen SoL placeringar vuxna antal som varit placerade LVM antal personer som varit placerade 3 1

8 för utveckling av Ånge kommun 8 (19) Översiktskarta, byggnader och lokaler för vård och omsorg

9 för utveckling av Ånge kommun 9 (19) Id Namn Adress 1 Haffragården ÖSTAVALL 2 Parkbacken Hemskogsvägen 14, ÅNGE 3 Lyktans gruppboende Hemskogsvägen 14, ÅNGE 4 Spångbrogården Parkgatan 10 A, ÅNGE 5 Villa Strandliden Alby 6 Hallstaborg Hallsta, ÅNGE 7 Utsiktens gruppboende Hallsta, ÅNGE 8 Torpsro Torpsro, Centralvägen 14, FRÄNSTA 9 Margaretagården Södra vägen, FRÄNSTA (verks flyttad till Torpsro 2003) 10 Idyllens gruppboende Torpsrogatan 1, FRÄNSTA 11 Fränsta sjukhem Mårtensväg, FRÄNSTA 12 Gläntans gruppboende Mårtensväg, FRÄNSTA 13 Dagcenter Industrigatan 7, FRÄNSTA (verks flyttad till Torpsro 2003) 14 Fränstavägens gruppbostad Fränstavägen 258 F, FRÄNSTA 15 Hammarvägens gruppbostad Hammarvägen 5, TORPSHAMMAR 16 Torpsrogatans gruppbostad Torpsrogatan 2D, FRÄNSTA 17 Forsgatans gruppbostad Forsgatan 1C, TORPSHAMMAR 18 Flottarvägens gruppbostad Flottarvägen 5, TORPSHAMMAR 19 Yxvägens gruppbostad Yxvägen, TORPSHAMMAR

10 för utveckling av Ånge kommun 10 (19) Definitioner, begrepp Vård och omsorg Begreppet Vård och omsorg kan beskrivas som omfattande stöd och service till vissa funktionshindrade, tillhandahållande av socialpsykiatri samt äldreomsorgen. Individ och familjeomsorg Socialtjänsten har ett långtgående ansvar för att skydda utsatta barn, utge ekonomiskt bistånd tillförsörjning samt att sörja för att den enskilde missbrukaren får den vård han eller hon behöver för att komma ifrån sitt missbruk. En stor del av arbetet i barn- och familjegruppen är att utreda ärenden där det finns misstanke om att barn och ungdomar far illa och att ge stöd till dessa familjer. Inriktningen på arbetet är att i första hand ge bistånd till barn, unga och familjer i deras hemmiljö. Exempel på stödåtgärder är kontaktperson/familj, hemma hos insats samt socialt stöd genom samtalskontakter. För att skydda barn och unga från ogynnsamma förhållanden sker ibland placering utanför den egna hemmet. Placering i familjehem är den vanligaste placeringsformen. Fältassistenter ger stöd till ungdomar upp till 25 år. Fältverksamheten är ett samarbete mellan socialnämnden och humanistiska nämnden. Fältassistenterna utbildar föräldrar i grupp i Aktivt föräldraskap. Inom området familjerätt handläggs vårdnads- boende- och umgängesrätten i form av samarbetssamtal, utredningar och avtal, faderskap, nämnärenden och adoptionsärenden. Inom missbruksgruppen bedrivs även eftervårdsgrupper för personer som genomgått dels öppenvårdsprogram dels institutionsbehandling för sitt missbruk. Inom individ- och familjeomsorgens verksamhet ingår även budgetrådgivning och skuldsanering, tillstånds- och tillsynsärenden enligt alkohollagen, tillsynsärenden enligt tobakslagen samt familjerådgivning. Aktuell lagstiftning, bestämmelser Följande lagar är aktuella vid planens antagande Plan- och bygglag SFS Miljöbalken SFS 1998:808 Socialtjänstlagen 2001:453 Dessutom Lag om vård av missbrukare, Lag om vård av unga, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hälso- och sjukvårdslagen mfl samt en mängd speciallagar inom bland annat hälsooch sjukvårdsområdet, familjerätten mfl. Fullständig lagtext se Socialtjänstlagen är av speciellt intresse inom översiktsplaneringen då den anger följande Till socialnämndens uppgifter hör att - göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

11 för utveckling av Ånge kommun 11 (19) - medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen, informera om socialtjänsten i kommunen, - genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, - svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla. Socialnämnden skall även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och ungdom, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden skall i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Nationella och regionala riktlinjer av vikt Socialdepartementet januari 2002 Välfärdspolitik anpassad efter människors behov Syftar till att Värna medborgares ekonomiska trygghet vid vård och fostran av barn, vid sjukdom. föräldraledighet och handikapp på ålderdomen Erbjuda sociala tjänster av god kvalitet, anpassade efter människors behov Främja människors hälsa, förebygga sjukdom och skador samt minska ojämlikheterna i hälsa. Ansvarsområden; barn, familj, folkhälsa, handikapp, hälso- och sjukvård, pensioner, socialtjänst, trygghet vid sjukdom o ch handikapp, äldre Boende för äldre Riksdagens beslutade Nationell Handlingsplan för äldrepolitiken 1998 Bland de nationella målen ses följande : Äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande -ha inflytande Det innebär bla de äldre skall ha inflytande i samhället som boende, patient, mottagare av hemtjänst eller i andra sammanhang - kunna arbeta om de själva vill övergången från arbetsliv till pensionärstillvaron skall underlättas -ha möjlighet att förmedla sina erfarenheter till yngre generationer - få möjlighet att lära sig nytt äldres lust och förmåga att få nya kunskaper, färdigheter och intressen skall tillgodoses Äldre skall - känna trygghet och leva ett oberoende liv - bla ha tryggad ekonomi - kunna påverkas när de skall pensioneras - kunna leva ett så självständigt liv som möjligt att åldras innebär att krafterna så småningom avtar eller att man blir sjuk. Vård omsorg och rehabilitering och annan hjälp skall inriktas på att stödja den enskildes oberoende. Även den som blir helt beroende av ex äldreomsorgen eller sjukvårdens insatser skall ges möjlighet att påverka sitt kiv och sin vardag. - inte behöva flytta på grund av handikapp eller sjukdom. Bostäderna bör redan från början vid nybyggnad eller ombyggnad anpassas till människor med funktionshinder. Den som så önskar skall kunna bo kvar i sin ursprungliga bostad och så långt det är möjligt få sina vårdbehov tillgodosedda i hemmet - kunna röra sig i bostadsområden, i butiker och restauranger, på gator och med kollektivtrafik. Samhället skall planeras på ett sådant sätt att äldres behov av tillgänglighet till allmän service tillgodoses. - Känna sig trygg både hemma och ute på gator och torg. Brottsligheten skall bekämpas.rån och inbrott förändrar för alltid tillvaron för dem som drabbas och skrämmer både dem och andra. Det brottsförebyggande arbetet har stor betydelse för att skapa trygghet för äldre.

12 för utveckling av Ånge kommun 12 (19) Äldre skall mötas med respekt - inte diskrimineras på grund av ålder. Alla människor äldre som yngre skallbehandlas rättvist, jämlikt och med aktning oavsett ålder, kön, ekonomiska förutsättningar ras eller etniskt ursprung, funktionshinder eller annan omständighet. - Ses som individer Precis som bland yngre människor skiljer sig intressen och förmågor, hälsa tillgångar, behov och kulturell bakgrund. De individuella behoven eller önskemålen skall vara avgörande - Inte utnyttjas eller bli illa behandlade. Äldre människor i vård och omsorg kan befinna sig i en utsatt situation. Vårdslös behandling, nonchalans och nedlåtande tilltal är inte acceptabelt. Den som är beroende av vårdens hjälp drar sig för att anmärka på brister genom personalens yrkesansvar god arbetsledning och effektiv tillsyn skall brister i vård och omsorg motverkas.. - Behandlas med respekt, Äldre har värdefull livserfarenhet och har bidragit med viktiga insatser i arbetslivet och familjen. De som är yngre har all anledning att visa äldre särskild respekt. Äldre skall ha tillgång till en god vård och omsorg - Så långt möjligt ge möjlighet att bo kvar hemma i sin ursprungliga bostad så länge de själva önskar. I hemmet skall man kunna få hjälp och stöd i den dagliga livsföringen. Man skall också kunna få hjälp med personlig omvårdnad eller sjukvård. De anhöriga skall ges stöd för sina insatser. - Kunna flytta till en särskild boendeform om vårdbehoven är stora. O m behoven är stora och omfattande eller om man inte känna sig säker och trygg där man bor skall man kunna flytta till en särskild anpassad boendeform - ha tillgång till vård och omsorg som passar alla - ha tillgång till hälso och sjukvård på samma villkor som yngre - kunna lita på att vård och omsorg har god kvalitet - kunna lita på att personalen kan sina saker - få avsluta livet med värdighet och i frid Boende för äldre -TEMO-undersökning om boende på äldre dar på uppdrag av SENIOR 2005 en beredning under socialdepartementet Sammanfattande åsikter: Var tredje person i övre medelåldern har inte funderat på boendet när de blir äldre. De allra flesta 8/10 anser att de har tillräcklig kunskap om vilka behov bostaden behöver svara mot när de blir äldre. 7/10 har tillräcklig kunskap om hur de själva kan förändra eller anpassa bostaden så att den blir lättare att bo i när de blir äldre. Många funderar inte alls över sitt framtida boende då frågan ej känns aktuell eller ligger för långt fram i tiden gäller åldersgrupper år, år Av de som fattat ett beslut eller funderat över sitt boende vill 6/10 bo kvar där de bor idag. Närhet till kommunikationer och service är viktigt för 9/10 Närhet till natur och att det finns balkong eller terrass i anslutning till bostaden är viktigt, liksom att bo i närhet av barn, barnbarn eller andra anhöriga 3 /4. Viktigt även att det finns personal i bostadens närhet att tillkalla vid behov dygnet runt Mindre viktigt är närhet till nöjesliv eller bo med människor i egen ålder För de som bor i hyreslägenhet är det viktigare än för de som bor i villa radhus bostadslägenhet att bostaden ligger i samma område som nu, att det är nära till gemensamma utrymmen, att få bo tillsammans med människor i egen ålder. Se även temahäfte 2 Byggande, boende, - Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmål. Det övergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle med en hållbar utveckling såväl ekonomiskt som ekologiskt, socialt och kulturellt. Miljömålsportalen är den samlade ingången till information om arbetet med Sveriges miljömål se vidare

13 för utveckling av Ånge kommun 13 (19) God bebyggd miljö är ett av de 15 miljökvalitetsmål som fastställts av riksdagen Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Enligt Boverket måste målet tillämpas i ett samspel mellan sociala och kulturella mål för att den goda livsmiljön ska främjas. Detta är ytterst en fråga för medborgarna, varför delaktighet och demokratisk förankring i miljöarbetet är avgörande. Regionala miljömål för Västernorrland antagna av Länsstyrelsen Utdrag ur Dokumentet i sin helhet nås via under strategier Regionala insatsområden med Västernorrlandsprofil Två viktiga områden kan vara en grund för Västernorrlands miljöprofil. Två frågor som vi i länet oavsett miljömål måste arbeta vidare med framöver: miljöanpassad teknik och länsinnevånarnas engagemang ger möjligheter positiv befolkningsutveckling som resultat av stärkt identitet, näringslivets ökade konkurrens och en väl fungerande transportinfrastruktur. Dessa frågor går i många avseenden in i varandra. Om vi t ex utvecklar metoder för att återanvända strandnära industriområden så kan det leda till bättre miljöer för oss själva och kanske också till metoder som kan säljas in nationellt och därmed ge arbetstillfällen. Analysen av regionala insatsområden innebär en profilering i fyra regionala miljökvalitetsmål för God bebyggd miljö. 1. Livskvalitet och miljötänkande En god livsmiljö för alla. För detta behövs planering för en hållbar samhällsutveckling, där bl.a. sociala, kulturella, ekonomiska och estetiska värden tas tillvara, där tillgången till grön- och vattenområden inte reduceras och där gång- och cykelnät samt allmänna kommunikationer utvecklas. Förfallna eller förorenade områden har sanerats och givits ny användning. 2. Regionförstoring. Regionförstoring utan ökad miljöbelastning baserad på en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur och på väl fungerande kommunikationer. 3.Bevara och utveckla kulturarvet. Landsbygdens och tätortens kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse utgör både en ekonomisk och miljömässig resurs för framtida permanent- och fritidsboende. 4.Ökad energiåtervinning behandlas under det regionala miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Regionala delmål Det är många faktorer som skiljer miljömålet God bebyggd miljö från övriga mål. En av dessa faktorer är att detta mål går in i de flesta andra mål och berör så många områden. En annan faktor är att i just detta mål är det viktigt att för många frågor inte ange hur målet exakt ser ut, utan istället uttrycka målen i mer generella termer. Arbetet med att påverka livsmiljöer omkring oss innehåller ofta en målformulering dvs. att planeringsprocessen i sig själv är ett sökande efter målet och att målet bestäms under processens gång. Därför är de flesta mål inom God bebyggd miljö uttryckta i generella termer och inte i siffror eller mer exakt formulerade slutmål. Livskvalitet och miljötänkande Vision för stadens utveckling 1.Den hållbara staden är unik. Varje stad har en egen identitet att utgå från, skapad av platsen, historien, större anläggningar, byggnaderna och livet mellan husen. I arbetet ingår att utforma även nya estetiskt tilltalande boendemiljöer, attraktiva för alla med mötesplatser, service - och sist men inte minst, ett rikare kultur- och nöjesutbud. Dessutom ingår att främja god arkitektur med en bebyggelsestruktur som möjliggör anslutning till fjärrvärmeanläggningar, minskat behov av resor, grön- och vattenområden, ökade möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten, återanvändning av sanerade industriområden i omvandlade centrala

14 för utveckling av Ånge kommun 14 (19) stadslägen mm. Pågående process t.o.m Nedlagda industriområden Samordnas med delmålen under rubriken Förorenade områden i avsnittet Giftfri miljö. Försköning av småcentra 2. Kommunala planer för vitalisering av centra i stadsdelarna och de mindre tätorterna finns framtagna senast år Strävan skall vara att utveckla vackra, tillgängliga och trygga offentliga miljöer, att skapa träffpunkter och arbetet ska ske i samverkan med medborgarna. Avfall och Avfallshantering i glesbygd Allt avfall inklusive farligt avfall behandlas under Giftfri miljö, radon under Säker strålmiljö och naturgrus under Geologisk mångfald. Regionförstoring Planer för transporter 3.Senast 2008 beskrivs transportsystemen i de kommunala översiktsplanerna. En redovisning av och ett ställningstagande till hur miljöanpassade transportsystem skall utvecklas finns. För att kunna genomföra en regionförstoring bl.a. utan ökande miljöbelastning krävs att andelen resor med kollektiva transportsystem i förhållande till resor med bil ökar. Till år 2010 ska denna andel öka med 10 % och med 20 % till år 2020 jämfört med år Förnyelsebara drivmedel Behandlas under Begränsad klimatpåverkan. Bevara och utveckla kulturarvet Planer 4. Strategier antas senast 2010 om hur arkitekturhistoriskt värdefulla miljöer och länets kulturarv ska värnas och utvecklas. Även modernare inslag med högt gestaltningsvärde måste bibehållas. Erfarenheterna läggs till grund för utformningsprogram för bebyggelse. Hur målen kan nås Utdrag ur Livskvalitet och miljötänkande Samtliga aktörer bör verka för samverkan kring miljöfrågor, attitydförändringar, förståelse för behovet av förändringar och en effektiv informationsspridning (miljökvalitetsmål 1). Arbetet med att uppnå God bebyggd miljö måste ske i dialog med länsinvånarna, såväl inom ramen för översiktsplanearbetet som i övriga aktiviteter. Kommunerna och länsstyrelsen bör utveckla formerna för demokratiutveckling, så att länsmedborgarna engagerar sig mer i samhällsplaneringen (miljökvalitetsmål 1, delmål 1). I stora delar av målet God bebyggd miljö finns idag lagstiftning, normer eller andra styrmedel för ett genomförande av målen. Detta gäller avfall, buller, radon, strandskydd m.m. Därför har det inte i detalj utvecklats hur dessa mål ska nås inom det regionala arbetet. Sektoriella åtgärdsprogram för grönområden, kulturmiljöer m.m. bör arbetas fram i växelverkan med visionen/strategin för tätorternas utveckling, där helheten spelar större roll och perspektivet är tvärsektoriellt och strukturellt övergripande. Det mesta av planering som berör mark- och vattenanvändning och fysiska strukturer kan göras inom ramen för kommunernas översiktsplane- och detaljplanearbete, om tillräckliga resurser finns. Det är här viktigt att såväl kommunerna själva som länsstyrelsen för en kontinuerlig diskussion om vilka förändringar, inventeringar eller annat som behövs i allas samverkan kring en hållbar samhällsplanering, så att miljömålen kan vidareutvecklas. Inom ramen för den fysiska planeringen utarbetas en strategi/vision för kommunens tätorts- och glesbygdsutveckling senast 2007 (miljökvalitetsmål 1, delmål 1). Kommunerna bör planera för en hållbar stadsutveckling, vilket innebär att bl.a. sociala, kulturella, ekonomiska och estetiska värden tas tillvara, att tillgången till grön- och vattenområden inte reduceras samt att gång- och cykelvägar, respektive kommunikationer utvecklas (miljökvalitetsmål 1, delmål 1). Kommunerna och länsstyrelsen bör ta fram planer för vitalisering av centra i stadsdelar och mindre tätorter senast 2010 (miljökvalitetsmål 1, delmål 2). Kommunerna ska verka för ett attraktivt boende som stimulerar till nyföretagande och utveckling av befintligt näringsliv, bibehållande av en god glesbygdsservice -