VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDEN!

Transkript

1 VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDEN! 1

2 INNEHÅLL Iledig - Turisme i Värmlad växer 4 Strategisk plattform visio profi l 6-9 Affäre Värmlad - Markader målgrupper Affäre Värmlad - Utbud upplevelser Markads- produktmatrise 14 Vår affärsmodell för utvecklig 15 Hur vi får modelle att fugera orgaisatio stödprocesser Processorgaisatio för turismutvecklig Framtides orgaisatio för turisme i Värmlad Stödprocesser för utvecklig rollfördelig mella aktörera

3 VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDEN! GRATTIS, du s håller detta sammadrag av de strategiska plae i di had är e viktig del i världes största sabbast växade ärig. Idag står 5 % av jordes befolkig för 95 % av allt resade. Eligt alla progoser kmer detta atal att fördubblas uder det kmade deceiet. Eligt WTO (World Tourism Orgaisatio) kmer de årliga tillväxttakte att vara mellla 4-8 %. Vilke aa ärig ka ståta med detta? Ite og med det, adra ärigar s skapar tillväxt gör det ofta med begräsade sysselsättigseffekter turismärige är de mest sysselsättigsitesiva av alla. Förut det så är de ofta ikörsporte för ugdar till arbetsmarkade. Det är de ärig s ka erbjuda störst variatio av arbetstillfälle för mäiskor med olika utbildigsbakgrud. Det är också de ärig s har flest av våra ya sveskar. Ite mist viktigt, det är svårt att flytta produktioe utlads. Sverige har stärkt si positio s attraktivt turistlad har tagit markadsadelar de seaste åre. De turistiska sättige i Sverige är 250 miljarder kr har haft e tillväxt på mella 5-8% per år. Vår turistiska export är 90 miljarder, det är mer ä både skogs-, bil-, läkemedelsidustri sysselsätter tuse mäiskor. Äve Värmlad har ökat si turismsättig väsetligt ligger u på 8 plats i Sverige, med de äst högsta tillväxttakte. Det är vår övertygelse att Värmlad, med de här strategi s grud alla de förutsättigar vi har, kmer att tillhöra viara. VILL DU VARA MED PÅ DEN RESAN? 3

4 TURISMEN I VÄRMLAND VÄXER Uder 2008 satte turisme i Värmlad cirka 5 miljarder kroor gav årsarbete. Gräshadel utgör e mycket viktig del av turisme har tredubblats uder periode sätter idag cirka 2,4 miljarder kroor. Turismsättige förut gräshadel har dock varit oförädrad seda 2002 trots att atalet gästätter på hotell, stugbyar vadrarhem ökat med 12 procet. Vi är på åttode plats i överattigsstatistike av Sveriges 19 lä me växer äst mest i Sverige avseede kmersiella gästätter Det gäller att ta tillvara på de tillväxte för att skapa e framgågsrik utvecklig. Vår bedömig är att Värmlad har e stor turistisk utveckligspotetial ge vår ära lättillgägliga vildmark vår levade kultur berättartraditio. Me för att utveckla turisme på e plats är det avgörade att de olika aktörera itressetera har e gemesam visio målbild samt e strategi för hur vi skall å dit. Visit Värmlad har därför iitierat e gemesam destiatiosutveckligsprocess uder projektamet Turismkraft Värmlad. Syftet är att med bred samverka i dialog skapa samsy krig uläge utveckligspotetial samt arbeta fram e gemesam strategisk utveckligspla för att stärka attraktioskrafte öka tillväxte i besöksärige. Arbetet påbörjades i mars 2009 har skett ge e fattade dialog delaktighetsprocess med ca 250 mäiskor frå 110 företag orgaisatioer s har varit egagerade i arbetet. Vi har utgått frå e stor mägd data i form av markads- världsaalyser, tredudersökigar äve Värmlads regioala utveckligspla, RUP, varumärkesplattform. All dea data har vi avät s uderlag för våra strategiska beslut prioriterigar. Detta är e kortversio av de strategipla s har arbetats fram s är ett resultat av alla dessa mäiskors kuskap kpetes. De låga versioe, s också iehåller mer bakgrudsmaterial markadsfakta, ka du hämta på 4

5 5

6 STRATEGISK PLATTFORM VISION OCH PROFIL BESÖKSNÄRINGEN I VÄRMLAND består av flera hudra privata, ideella offetliga aktörer. För att bli kokurreskraftiga behöver alla dessa aktörer dra åt samma håll visa e ead bild av Värmlad det gör reda måga av våra kokurreter. S grud för vår visio profil har vi aalyserat vårt uläge potetial kryddat med det s vi tillsammas verklige brier för. Visioes främsta syfte är att vara vår itera ledstjära för vår utvecklig markadsförig av turisme i Värmlad. Värmlads gemesamma turistiska visio är: VÄRMLAND ROAR OCH BERÖR - GODARE, GLADARE, GRÖNARE 6

7 VISION Visioe är vår gemesamma bild av ett öskvärt framtida tillståd. Visioe är ledstjära s får oss alla att dra åt samma håll. VÄRMLAND ROAR OCH BERÖR GODARE, GLADARE, GRÖNARE. Vi vill att våra gäster ska få e trevlig upplevelse s överträffar deras förvätigar oavsett syftet med resa. Med roar, mear vi e mer lättsam upplevelse i stude, s t ex skidåkig, idrottsmatch eller revy. Med berör, avser vi e äu starkare mer miesvärd upplevelse s gära påverkar utvecklar våra gäster. Med godare gladare mear vi dels att mat- måltidsupplevelse skall vara av hög kvalitet me också att värdskapet skall hålla hög klass. Gladare betyder också att vi sprider vårt värmlädska värdskap, vår glädje vår berättartraditio. Vi vill att våra besökare skall få e trevligare upplevelse i Värmlad jämfört med adra platser. Gröare står för att vi vill tillvarata vår värmlädska atur u i framtide. Vi vill överträffa adra resmåls miljöegagemag ta e positio ge att vi gör det. Värmlad skall ligga i framkat vad det gäller miljömässigt hållbar turism. De tillväxt vi vill behöver skapa skall ske utifrå ett hållbart utveckligsperspektiv. 7

8 PROFIL Profile är vårt framgågsrecept för hur vi ska attrahera fler besökare säkerställa att vi år vår visio. Profile utgår frå vår varumärkesplattform ska lyfta fram våra kokurresfördelar det s gör oss uika. Det hadlar att förstärka det s Värmlad reda är kät för, framförallt på ya markader, me också att utveckla det ya okäda på våra befitliga markader. Profile ska främja vår positio- 8 erig på markade göra så att vi så tydligt s möjligt särskiljer oss frå våra kokurreter skapar e tydlig plats i våra prioriterade målgruppers medvetade. VÄRMLAND GER ENERGI OCH SPÄNNANDE UPPLEVELSER ÅRET RUNT GENOM NATURE BREAKS, VÅR LEVANDE KULTUR OCH BERÄTTARTRADITION I EN GODARE, GLADARE OCH GRÖNARE ATMOSFÄR.

9 Allt alla behöver eergi. Vi pratar ofta vårt behov av att fylla på batteriera. Våra besökare skall uppleva att Värmlad är e bra plats för just det. Mötet med oss värmläigar, vår atur & kultur skall vara positivt ge eergi. Rekreatiosmöjlighetera i vår atur kultur ger våra besökare de eergi ge upplevelser i att kua bara vara, att kua möta sig själv varadra. Med späade upplevelser meas upplevelser för alla sie för skiftade behov av utmaigar. Späade ka vara fysiskt, metalt eller emotioellt ge brata backar, stilla flottfärder, rafflade idrottsmatcher ett kulturutbud s stämmer till eftertake reflektio. NATURE BREAK betyder att vi i Värmlad alltid har ature s fod area till våra upplevelser. Betydelse är mer ä aturära, det iebär att vi har e mågfald av lättillgägliga aktiviteter i krig vår atur. Vi vill ge besökare s kaske sälla eller aldrig vistas i ature e möjlighet att ekelt tryggt kua ta del av de värmlädska ature. Nature är vår röda tråd, de går ige i vår folksjäl, i våra berättartraditioer, i koste i vårt förhålligssätt. Värmlad skall ita de ledade positioe för våra målgrupper är det gäller att kua bo bekvämt, äta gott, koferera effektivt samma gåg väldigt ekelt kua ta del av våra erbjudade där vi har ature s fod bas. VÅR LEVANDE KULTUR, ite mist i arragemag eveemag srara, lever sida vid sida med aturupplevelser vildmarksliv vilket ger eergi späade upplevelser året rut. Värmlad har för måga mäiskor blivit kät s de sveska diktaras ladskap med Selma Lagerlöf, Gustaf Frödig, Nils Ferli Esaias Tegér Erik Gustaf Geijer. Likaså har måga kostärer gjort ladskapet kät, blad aat kostärera s samlades i Värmlad vid förra sekelskiftet bildade Rackstadskoloi. Värmlad har haft har måga framståede kosthatverkare. Vi skall i framtide addera till traditioe de mer samtida författara (t ex Göra Tuström, Helee Turste m fl), kostärera (t ex Lars Leri, Kari Broos), musikutövara kosthatverkara för att också visa på de föryade traditioe. Det geuia Värmlad kbierat med det föryade. Allt detta har skapat vår levade kultur berättartraditio. 9

10 AFFÄREN VÄRMLAND - MARKNADER OCH MÅLGRUPPER UTMANINGEN ATT VÄLJA OCH VÄLJA BORT Att utveckla affärera i de Värmlädska besöksärige kräver att vi blir tydliga. För vilka ska vi vara det mest attraktiva resmålet? Modelle här bredvid visar hur vi arbetat i strategi med hjälp av markadsudersökigar fakta har vi prioriterat de markader de målgrupper vi vill kmuicera med skapa ett bra utbud för. VARUMÄRKE/PROFIL GEOGRAFISKA MARKNADER Värmlads primärmarkad atioellt är de större städera i triagel Oslo Stockholm Göteborg i viss må västkuste frå Göteborg er till Malmö. Våra prioriterade iteratioella markader är Norge (fokus på Oslo, Östfold Rerike), Damark samt Tysklad Hollad. När det gäller de två sistämda så väljer vi vilka delar av dessa vi skall bearbeta i dialog med våra samarbetsparters, Visit Swede återförsäljara i respektive lad. För ärvarade är det de större städera i orra dele av Tysklad samt Bayer. Bearbetige av iteratioella markader ska i första had ske i samarbete med säljledet researragörer på utlädska markader samt Visit Swede ikmade researragörer. 10

11 MÅLGRUPPER Vi har valt att itegrera vår markadsförig mot utlädska markader med Visit Swede s efter e målgruppsaalys prioriterat e målgrupp kallad De globale reseäre. De globale reseäre har god resvaa, höga krav på tillgäglighet reser förträdesvis med direktflyg bokar ofta resa på Iteret. De globale reseäre reser utlads 2-3 gåger per år söker aorluda, lärade upplevelser på geuia resmål rika på atur kultur. De segmet vi prioriterat för Värmlads del är aktiva familjer, whops kofereser samt segmetet orska shoppigturister. 11

12 AFFÄREN VÄRMLAND UTBUD OCH UPPLEVELSER UTMANINGEN ATT GÅ FRÅN RÅVARA TILL TYDLIGA ERBJUDANDEN När det gäller vårt utbud i form av produkter tjäster behöver vi bli tydligare vassare. Vi måste ta fram fler bokigsbara prissatta paketerade erbjudade för de markader målgrupper vi prioriterat. Här iebär det strategiska arbetet att blad aat idetifiera vilka tema vi i Värmlad har aturliga förutsättigar att skapa tydliga, paketerade erbjudade i. Mäiskor reser idag allt mer utifrå sia itresse värderigar det måste vi beakta uderlätta för. Produktutvecklige utgår ifrå målgrupperas behov itresse. 12

13 VARUMÄRKE/PROFIL UTBUDSPYRAMIDEN ova har varit vår modell för strategiutvecklige för hur vi ska tydliggöra Värmlad vårt turistiska utbud. Pyramide blir u det verktyg för produktutvecklig, paketerig markadsförig s vi verkar efter. Vår utmaig är att skapa e rörelse uppåt i pyramide, gå frå ett idag ofta spretigt svårköpt utbud till tydliga paketerade erbjudade. För att uderlätta för våra potetiella besökare har vi valt att gruppera våra erbjudade i sju övergripade tema. Äve här har vi beaktat Visit Swedes Sveriges fyra positioerigstema Natural playgroud, Swedish lifestyle, Urba ature Vitalized meetigs. Värmlads tema blir också e hjälp för oss i produktutvecklig tydlighet mot markade. Våra tema är: Naturupplevelser i Värmlad Kulturupplevelser i Värmlad Möte i Värmlad Det goda livet i Värmlad Viterupplevelser i Värmlad Shoppig i Värmlad Eveemag i Värmlad 13

14 MARKNADS- OCH PRODUKTMATRISEN MÅLGRUPPER FÖR VARJE TEMA De tema vi idetifierat kmer att vara vägledade för både markadskmuikatioe produktutvecklige i Värmlad. Neda har varje tema defiierats tydligare. Ett viktigt ställigstagade är vilka markader målgrupper vi väder oss till med varje temas erbjudade. PROFILBÄRARE För varje tema fis profilbärare de företeelser, produkter eller platser s idag gestaltar våra tema på ett bra sätt, ka avädas för att sälja i övriga Värmlads utbud. Markad/Tema Naturupplevelser i Värmlad Kulturupplevelser i Värmlad Möte i Värmlad Goda Livet i Värmlad Viterupplevels er i Värmlad Shoppig i Värmlad Eveemag i Värmlad Huvudprofil NATURE BREAK Profilbärare Klarälve med timmerflotte Väer med skärgårde Värmladsskogara med varg, björ älg Alfred Nobel & Nobelmuseet Selma Lagerlöf & Mårbacka Värmladsopera Västaå Teater Vildmarkskoferes Karlstads ya koferes- kogressceter Spa & Wellesskoferes Herrgårdskoferes Campigupplevelser Herrgårdsupplevelser Karlstad Break Spa & Wellessupplevelser Braäs Alpi Skidtuel i Torsby Klässbols Lieväveri Gräshadel Närproducerat sås Grö Ko Sveska Rallyt Arvikafestivale FBK SM Fial WC Ski-Cross Lek & Bus Sverige Stockholm Göteborg, västkuste er till Skåe Whops Active fam Whops Corporate meetigs Whops Active fam Whops Active fam Whops Whops Active fam Norge Oslo, Östfold, Rerike Whops Corporate meetigs Whops Active fam Active fam Whops Active fam Whops Active fam Tysklad I elighet med Visit Swede turopperatörer Whops Active fam Nederlädera Whops Active fam Damark Whops Active fam Whops Active fam 14

15 VÅR AFFÄRSMODELL FÖR UTVECKLING GENOM ATT KOMBINERA de båda modellera får vi vår modell för hur vi ska göra fler bättre affärer i besöksärige i Värmlad. I markadsdele måste vi stärka vår kmuikatio med utvalda markader målgrupper. Detta möjliggörs dock ge arbetet i de edre produktdele av modelle bara ge att skapa tydliga erbjudade resealedigar s går att köpa har vi ågot att kmuicera skapa media uppmärksamhet rut. SNYGG MODELL, MEN HUR FÅR VI DET ATT FUNGERA? För att vår affärsmodell ska kua skapa ya bättre affärer krävs, att vi har e orgaisatio med tydlig rollfördelig stödjade processer. På de kmade sidora visar vi hur vi ska arbeta för att skapa framtides affärer i Värmlad. 15

16 HUR VI FÅR MODELLEN ATT FUNGERA ORGANISATION OCH STÖDPROCESSER ATT DRIVA GEMENSAMMA FRÅGOR MED KRAFT ÄR AVGÖRANDE Hur vi driver frågor är ofta mist lika viktiga s vilka frågor vi driver för att bli framgågsrika. Detta är i syerhet e saig i besöksärige. Skillade mella framgågsrika midre framgågsrika destiatioer regioer fis ofta i sättet de arbetar tillsammas. De regioer där aktörera samlat sig bak gemesamma lågsiktiga plaer hittat formera för att driva gemesamma frågor är ofta de affärsmässiga framgågsexemple i Sverige. E väldigt viktig förutsättig för att lyckas är att vi blir mer proaktiva arbetar mer strukturerat. Alla är vi upptaga av vår respektive verksamhet. Operativ drift tederar att fylla vår dag. Med all respekt för det så vet vi ädå att utvecklig tillväxt ska bli möjlig måste vi iblad staa upp täka framåt. Det behöver vi göra, var e, me också tillsammas. Vi har valt att ta fram e årscykel s ska hjälpa oss att se vad s behöver göras är. Vi vet att vissa saker sker uder året s t ex markadsaktiviteter, me ite mist iteratioella, kräver ofta 18 måaders framförhållig. Detta mycket aat måste vi hitta gemesamma avstämigs- beslutspukter för. De här årscykel visar ågra av de viktigaste aktivtetera uder året, där vi måste agera gemesamt. VI SKA HITTA EN NY ORGANISATIONSFORM UTAN ATT TAPPA TEMPO I UTVECKLINGEN Hos strategigruppe, s tagit fram dea pla, fis e gemesam bild av att de regioala besöksärigsfrågora i Värmlad ska drivas i e y orgaisatiosform med gemesamt ägade mella besöksärige de offetliga aktörera. E orgaisatiosgrupp med orgaisatiosmässig juridisk kpetes kmer att sättas samma uder höste 2009 för att ta fram ett förslag på e y lösig. 16

17 17

18 PROCESSORGANISATION FÖR TURISMUTVECKLING ARBETET MED ATT REALISERA FRAMTIDENS AFFÄRER ÄR I FULL GÅNG. För att göra det drivs det gemesamma regioala arbetet vidare i e processorgaisatio. Vi räkar med att dea kmer att behövas uder 2010 för att seda kua fasas ut är e y orgaisatorisk lösig är på plats. Processorgaisatioe bygger vidare på det arbetsssätt s vi haft uder framtagadet av dea pla, med e bred strategigrupp beståede av aktörer frå ärigs-livet offetlighete i samverka. Styrgruppe, s hititills bemaats av projektägare Regio Värmlad, kmer att utökas med ärigslivsrepresetater. NYTT I ORGANISATIONSFORMEN är att Råd kmer att skapas för att vidareutveckla arbetet med exempelvis markadsförig destiatiosutvecklig. Äve här kmer e bladig av ärigsliv offetliga företrädare att fias med, tillsammas med experter på respektive råde, är så erfordras. Syftet är att vi uder utveckligsarbetet håller fast i det framgågsrika sätt vi arbetat med är vi tagit fram vår strategi att vi u i ästa steg ka delegera ut asvaret till olika grupperigar s får möjlighet att specialisera sig fokusera på de vidare utvecklige i sia respektive asvarsråde. I ett första steg hadlar det att defiiera sia asvarsråde, att ta fram beskrivigar/plaer för hur de vill arbeta med utvecklige (mål, uppgifter, arbetsformer, asvar tidpla etc). Neda fis e beskrivig över förslag till uppgifter för de olika råde. PROCESS- ORGANISATION Styrgrupp Strategigrupp Visit Värmlad Råd Destutvecklig Råd markadsförig Arb.grupp orgaisatio Råd Etrepreörskap Råd Fou+kpetes 18

19 MARKNADSRÅDET arbetar med värdera MARK MA RK R KNADS NAADSSRÅ RÅDDEET ar rbe bettaar me m ed at aattt vvä äärd rd rde der era prioritera markader mål oc h pr prio io ori ritera teera ra m aarrk rk kad aad derr o ch m ch ålål ålgrupper. g gr rup uppe uppe per. r. D Det e iiebär et ebär eeb bäärr aatt tt vvalidera tt a id al i erra de de prioriterigar gjorts p prio pr rio iori orite riiteri teri te r g gar ar ss g jjo ort rts i i o m rrame ame am mee turismstrategi förr ttu fö uriissm mst stra r teegi gi oc o ch göra gö öra ra rrelevata eellev eva eva ttaa korrigerigar. Asvaret också k ko orr rrig igeerri ig ri igaar. r. A svvaare s ret ie iiebär i eebä bär oc o cks kså beakta dee ma markads aattt lö at llöpade pad pa de be b eak akta ta d m mark ark rk aad dss- o oc ch världsaalyser mvärl värl vä rlds dsaal dsa a alys allys yser s s görs gör örs rs occh sätta sä sätt ätt ta dessa skarpa beslutsuderlag för d de ess ssa ti till illl sska karp ka r a be rp b besl esl slut utssu ud der erla erla lag ffö lag ör ör kmade markadsplaer. ko k m mm ma ade de m arrk ark kaad d dsp sp plae laa eerr.. Rådet har viktig roll ge Råd R ådeett h åd arr ee vi ikt ktig kti ig rrol olll ge o g eo ssi i i iput till Visit Värmlads, s i pu p t ti illl ssåväl åväl åv äl V äl isiitt V is ärmlla är ads ad ds, s, sso destiatioers, ätverks d de esstti iat atiio ioe rs rs,, tema ttematiska te ema mati tiska tisk sk ka ä ätv tver erk kss o ch h äriges markadsplaer. Markadsä äri rig gee s ma m ark rk ka ads dssp plla aer aer er. M Ma arrk k aadsdsds rådet skall också validera gee i iput rå åde dett skal sk kaalll oc ock kså va ks alliid deeraa o ch hg ipu pu ut produktutvecklig rame till ti lll p rodu ro odu d k kttut u ve veck ck kli lig g ii m rra o ame ame mee utbudspyramide, förr ut fö utbu buds bu dspyyrraami ds dspy mide, vvåra, åårra te ttema ema maa oc eveemag. eve ev eem e ema em ag. a g. g. DESTINATIONSUTVECKLINGSRÅDET arbetar DEST DE S IN ST NATTIO IONS NSUT NS UTVE UT VECK VE CKLING CKLI CK LING LI N SR SRÅD RÅD ÅDET ET aarb rb beetttar ar ar skapa aturliga markadsfförr at fö attt sk skap apaa a ap atu turl tu r ig rl igaa oc ch m ma ark rka ads a ds-ds driva driv dr iva iv aa ssamverkasformer amve am verk r a asf sfor sf orme or merr me me mell mella lllaa resmål, resm re smål sm ål,, k ko kmuer, m m u uer, err fö fföretag, reta re tag, g ttematiska g, emat em attis iska ka ka ätverk ätv ä t er tv e k os o osv. v Io v. I o de dett detta ta a asv asvarsråde svar var arso so rråd de hadlar h ha ad d dla larr de dett oc o också ksåå aatt ks tttt fia aa fformer orme or meer för fö ör at attt dr driv driva ivaa oc iv o h ut utve utveckla veck eck kla ve vverksamheter erk rksa ksa samh mhet mh etterr s so m i ite tee i ssig ig g äärr lö lös lösamma, ssam amma ma,, me m me so s m skap sk apar ap ar ttillväxt illv il lvväx äxtt fö förr ä riig rig ge e. e skapar ärige. OR RGANI GANI GA NISE SERI SE R NG RI NGSR SR RÅD Å EETT aarbetar rrb bet e ar m ed d aatt tt ttaa tt ORGANISERINGSRÅDET med fram fr am d detaljplae etal et aljp jp plaae fö förr d de de e ko km kmade mma mm a de a d tu uri r sm mor orga gai ga isa i saatiio oe e i u ud der d er E turismorgaisatioe uder E grudmodell g gr udm u dmod odel od e l är el ä rreda eda ed a fframtage raamt ramt mtag ge ii o rame rame ra mee fö m förr tu tturismstrategi. rism ri sm smst mst s ra rate teegi gi... Rådet har till uppgi uppgift iftt aatt tt k kma mma ma m med ed d kokreta förslag till följade: O Orgaisatiosform Or rga g i satiosf s or F Fiasierigsmodell Fi ia a as ssie sie ierig rriigsm gsmod g smo sm od del el Äg Ägadeformer gaa defo deeform form fo mer er o ch äägarrolle ch garr ga rrol olle le le I arbetet arbe ar bete be tet ko tet k kmer mm meerr rrådet åd dett aatt t b tt beakta eaktta de ea de yya ko ya kokurreslage, k k kur u re res sla s lag la lage gee,, llage agee ag o m off offetlig ettli lig upphadlig, upp up pha ph a dli ig, g ee eve g, evetuell tuel tu uel elll st sstorregio torrre regi gio o me m me e me m mest est st aavv al aallt all llt lt d dee i iitetioer te tet tio tio ioe er sso s fis s i fo form aavv V form Vär Värmladsmodelle ärml är m a ml ads dssmo d mode ode dell llllee oc o ch T Tu Turismstrategi. uri rism sm mst stra trate raateegi g.. D Det e äärr vi et vviktigt kttigt k ig gt at att att de de d e y ya ya or o orgaisatiosforme rga gai ga isa i sati sa tiio sffor ormee ut orme u utgå utgår tgå går fr frå å å ttillväxt ti illvä lllvvääxt xt i är ärige ä i är ge ge oc ge h me m med ed et eett tt ty tydligt ydl dlig igt ig markadsperspektiv. m ma ark kads ad a dssp peersspe pektiv kttiv iv.. ENTREPRENÖRSRÅDET EEN NTR TREEPPR TREP REEN NÖÖR RSSR RÅÅDEET arbetar arb r ettarr m med e aatt ed tt u utttvveckla ve eckla ckla ck la eetrepreörskapet tre t rep repr re prre örrsk skap ap pet e ii o m ä ärige äri rig ri rig ge e oc ch fö fför ör at aatt tt hitt h hi itt tta fo form rm mer e o ch m ch od deellle ler er hitta former modeller fförr sa fö amv mver erka ka me m ed aak k ktö töre tö reer i lä lä et so et e ss samverka med aktörer läet aar rb beetaar ffö ör de d et t ex ex A LM MI,, H aa de dels dels l ka kam mmarbetar för det ALMI, Hadelskammare ma r, re, IIova. ova o vaa. Fö F ör att attt tu uriism märi äri ä r g ge mare, För turismärige sskall sk alll ku all ku a ut tve veck ckla llaas oc h bl b lii lå llågsiktigt åg siik kttigt kua utvecklas bli ko k ok kur u re res skr s kraf kr afti af tiiga g k rävs rä vs aatt tttt ärig är i g gee kokurreskraftiga krävs ärige ffårr hjälp få hjjäl h älp p at aatt ttt hi itt ttaa t ex e fi a siieerri g fö fför ör at attt hitta asierig ku k u a gö göra r iivesterigar ra vves este terri te rigar rig g gar a i ssia i a a alä läägg ggkua alägg i iig gaarr, ssi g ia ttjäster jässte jä ter et etcc.. etc. igar, sia FFOU-RÅDET FO OUU--RÅ RÅÅDDET DDEET arbetar arb rbet etar ar fför ar ör aatt tttt fföra öra i F öra ör ou-ou FoUbe begr egr grep eppe ep pet et i de d e vvä ärrm mllääd dsk skaa be b s ks sö k ääbegreppet de värmlädska besöksäri i g ge e. Det e. Det h De ha ad dla l r de d elss o m at tt be b vaka va rige. hadlar dels att bevaka befi be efitlig ttli tli liig g for fforskig fo ors rski k k ii g oc ch ut u utvecklig vecck veck ve kli kli lig o g c ch attt ko at km mm m mu uic icer eraa de d e aa vi vida darree o da ch hd elss el kmuicera dea vidare dels aatt tt ssee vi ilk lkaa be b eho hov F o U sso fi vilka behov s ss i Värmlad. V Vä rm mla lad d d. d. 1199

20 FRAMTIDENS ORGANISATION FÖR TURISMEN I VÄRMLAND ATT TA FRAM STRUKTUREN OCH ARBETS- FORMEN för de kmade turismorgaisatioe i Värmlad är ett arbete s orgaisatiosrådet arbetar med uder 2009/2010. Det fis ett atal frågor s behöver klargöras ia e orgaisatio sjösätts, exempelvis hur olika orgaisatioslösigar påverkar fiasierig likväl s lage offetlig upphadlig de ya kokurreslagstiftige. Strategigruppe har dock tagit fram e grudmodell för de framtida orgaisatioe. Medlemmar i de ekoiska föreige s är huvudma för orgaisatioe är Värmlads kmuer samt företagsätverke i Värmlad. Här fis reda ett atal aturliga ätverk med gemesamma itresse, exempelvis herrgårdsätverket Hotell i Värmlad ya kmer att bildas. Det eda kravet är att deltagade ätverk också är ekoiska föreigar. Det kmer fortsatt att vara viktigt att egagera läets aktörer aväda vår samlade kpetes i arbetet. Take är dock att vi ska fortsätta arbeta med Råd s får asvar för att utveckla sia respektive råde ta fram fler förslag till utveckligs- /hadligsplaer för kmade året. Dessa plaer ska preseteras vid det årliga Turismtiget för beslut. 20

21 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA ORGANISATION Ek.föreig/ätverk Ek.föreig/ätverk Ek.föreig/ätverk Ek.föreig/ätverk Besöksärige i Värmlad ek. föreig Styrelse Värmlad AB Regio Värmlad Råd Destiatiosutvecklig Råd Etrepreörskap Råd Markadsförig rig Råd Kpetesförsörjig Råd Forskig & Utvecklig 21

22 Stödprocesser för utvecklig rollfördelig mella aktörera VISIT VÄRMLANDS ROLL Visit Värmlads asvarsfrågor har delats i i fyra huvudråde där Visit Värmlad äger frågora me ite ödvädigtvis är de aktör s operativt arbetar med alla delar. Arbetet med frågora ska bedrivas av de aktör s har rätt kpetes, förutsättigar resurser. Forskig & Utvecklig säkerställa att relevat statistik, udersökigar aalyser av värld, markad, kuder kokurreter geförs att kuskape frå dessa sammaställs tillgägliggörs i form av relevata beslutsuderlag för systemetets aktörer. Kpetesförsörjig utbildig arbeta för att besöksärige får tillgåg till persoal med relevat utbildig så lågt det är möjligt främja att kpetese staar kvar i Värmlad. Etrepreörskap ge samarbetsparters arbeta med att utveckla befitliga företag i besöksärige, främja ärigslivsutvecklig etablerig av ya företag. Destiatiosutvecklig strategisk samordig av Värmlads besöksärig främja samverka tillväxt i besöksärige. Markadsförig Visit Värmlad ska asvara för exter imagemarkadsförig samt iter markadsförig iformatio. Kopplat till varje huvudråde fis ett råd med represetater frå de olika aktörera, såväl geografiskt s verksamhetsmässigt, för att säkerställa bred samverka förakrig samt att arbetet utgår frå besöksäriges behov. 22

23 KOMMUNERNAS ROLL Kmuera är möjliggörare skapar förutsättigar för besöksärige dess tillväxt. Det ka fias ett behov av ökad samordig av turismfrågor i kmuera mella t ex ärigslivsfuktioe, turistfuktioe kultur- fritidsverksamhete. Kmuera behöver käa till vår strategi s ett stöd till si ordiarie verksamhet, sia beslut plaer. Exempel på ordiarie verksamhet: lågsiktig plaerig översiktsplaer tillstådsärede ifrastruktur kmuikatioer offetligt etrepreörskap TURIST- OCH I-BYRÅERNAS ROLL Turistbyråera bör ha ett kocertäk, dvs täka hela Värmlad äve ha e ehetlig profil. Turistbyråera bör fias där det är måga besökare. Turistbyråera ska ge efterfrågad iformatio över disk, telefo webb. BESÖKSNÄRINGENS ROLL Besöksäriges roll blir att utifrå strategiplae asvara för att det sker produktutvecklig paketerig samt kvalitets- serviceutvecklig. Att ma egagerar sig i det gemesamma arbetet ge deltagade i råd, geografiska /eller tematiska ätverk. 23

24 VÄRMLAND Regio Värmlad, , regiovarmlad.se Grafi sk layout form: Birgitta Stradh, Regio Värmlad, Iformatiosehete,