KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN"

Transkript

1 ÅRSBERÄTTELSE 2008

2 DOCUMENTA NO 82 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN 2009 REDAKTÖR OCH PROJEKTLEDARE: Annika Moberg TEXTER: Ellika Hermansson Török och Fredrik Moberg (s. 7), Ann Fernholm (s. 9, 10, 13, 21), Henrik Lundström (s. 11, 19), och Andreas Nilsson (s. 16, 25) GRAFISK FORM OCH PRODUKTION: Christina Ajax, Fräulein Design TRYCK: Alfaprint, Sundbyberg 2009 ISSN: ISBN: OMSLAGSBILD: DAN HANSSON / SCANPIX Ständige sekreteraren Gunnar Öquist presenterar årets Rolf Schock-pristagare, Endre Szemerédi, matematik; Gidon Kremer, de musikaliska konsterna; Mona Hatoum, de visuella konsterna och Thomas Nagel, logik och filosofi.

3 Berättelse över Kungl. Vetenskapsakademiens verksamhet 2008 framlagd av ständige sekreteraren Gunnar Öquist vid högtidssammankomsten den 31 mars

4 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN är en oberoende, ickestatlig organisation. Det övergripande målet är att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar i sitt arbete efter att öka utbytet mellan olika discipliner. Vetenskapsakademiens verksamhet är i huvudsak inriktad mot: att sprida kunskap om rön och problem inom aktuell forskning, att föra vetenskapens talan i samhället, att utföra oberoende analyser och utvärderingar, baserade på vetenskaplig grund, av för samhället viktiga frågor, att ge stöd till yngre forskare, att belöna framstående insatser inom forskning, att stimulera intresset för matematik och naturvetenskap i skolan, att sprida vetenskaplig och populärvetenskaplig information i olika former, att erbjuda unika forskningsmiljöer samt att hålla kontakt med utländska akademier, lärda samfund och andra internationella vetenskapliga organisationer. AKADEMIEN har ca 400 svenska och 175 utländska ledamöter. De svenska ledamöterna är verksamma inom klasser, kommittéer och utskott. De tar initiativ till utredningar, remissvar, konferenser och seminarier. En gång i månaden har akademien allmän sammankomst. I anslutning till dessa hålls öppna föreläsningar (se mer på PÅ AKADEMIENS egna institutioner erbjuds unika forskningsmiljöer inom bl.a. klimatforskning, botanik, ekologisk ekonomi, vetenskapshistoria, astrofysik och matematik. AKADEMIEN delar årligen ut ett antal priser och belöningar. Mest kända är Nobelprisen i fysik och kemi samt Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (Ekonomipriset) Andra stora priser är Crafoordpriset, Söderbergska priset och Göran Gustafssonprisen. De senare delas ut till yngre framstående forskare och utgör en unik kombination av ett personligt pris och ett forskningsanslag. Akademien stöder också forskare med fem till tio aktiva forskningsår efter disputation med lön under fem år genom stöd från externa stiftelser. Genom sina utskott och kommittéer verkar också akademien för en samhällsutveckling baserad på vetenskaplig grund inom bland annat miljö- och energiområdet. Ett stort intresse ägnas åt utbildningsfrågor och lärarnas undervisningssituation. Ett större skolutvecklingsprogram, NTA Naturvetenskap och teknik för alla, drivs tillsammans med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS tillkomst 1739 var en tidstypisk händelse. Lärda sällskap bildades på flera håll i 1700-talets Europa. Målet var från början att i Sverige upparbeta och kringsprida kunskaper i matematik, naturkunnighet, ekonomi, handel och nyttiga konster och manufakturer. I Handlingarna publicerades nya rön på svenska, till skillnad från det då rådande latinet. Dessa gjorde akademien känd i landet och snart också i Europa. 2 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

5 INNEHÅLL Året som gått 4 KVA FRÄMJAR NY FORSKNING Resilience 2008 unik konferens om framtidens 7 globala utmaningar Ny akademiforskare kartläggar genetiken 9 Kungatal och vetenskapliga samtal 11 KVA BELÖNAR FRAMSTÅENDE INSATSER Vetenskapliga stjärnor inspirerade gymnasieelever 13 Gränsöverskridare som öppnat nya forskningsfält 16 I Rolf Schockprisen möts konst och vetenskap 19 Utmärkelse till bindvävsstamceller som räddar liv 21 Priser och belöningar som delats ut under KVA FRÄMJAR FORSKNINGENS VILLKOR Strategisk blick på forskningspolitiken 25 In memoriam 26 Nyinvalda ledamöter 31 Anslag till akademiverksamhet 36 Ny grafisk profil med historiskt perspektiv 37 Verksamheter i korthet 38 KAPITEL 3

6 ÅRET SOM GÅTT rolf schockpriset delades under 2008 ut i samarbete med Kungl. Akademien för de fria konsterna och Kungl. Musikaliska Akademien. KVA utdelade priset i logik och filosofi till Thomas Nagel och i matematik till Endre Szemerédi. Genom priset har tre akademier möjlighet att skapa en dialog mellan vetenskap och konst och vid den gemensamma presskonferensen var alla fyra pristagarna rörande eniga på en punkt: de hyllade långsamheten som källa till inspiration och nyskapande. schockpristagarnas reflexion står tillsammans med akademiens generationsperspektiv i bjärt kontrast till vår uppkopplade tillvaro där snabbhet och tillgänglighet hyllas. Inom forskningen mäts produktionen med alltmer raffinerade metoder. Finansieringssystemens utformning innebär dessutom att forskarens vardag alltmer präglas av kravet att producera tillräckligt mycket forskningsresultat och respektabla publikationer så att nästa års lön och försörjning av forskargruppen kan tryggas. Sammantaget innebär denna utveckling att god, effektiv och kunskapsutbyggande forskning utan alltför stort risktagande alltmer prioriteras framför en mera riskfylld, utmanande forskning som förutsätter mera av tid för reflexion, eftertanke, dialog och genomförande men som har potential att ge stor belöning i form av kunskapsgenombrott som öppnar för nya, ofta oanade möjligheter. redan vid akademiens grundande 1739 diskuterades om man inte borde skaffa sig en symbol och ett valspråk. Carl Linnaeus föreslog att symbolen skulle föreställa en gammal man som planterar en palm vilken bär frukt först i nästa generation. Valspråket som antogs var För efterkommande. Med detta underströk akademien att tidsperspektivet bör vara långsiktigt. FOTO: ANETTE ANDERSSON var står svensk forskning? Man får nog säga att den följer den internationella utvecklingen rätt så väl. Forskningspropositionen ger uttryck för detta då den kopplar en betydande resursförstärkning till utvalda områden samtidigt som åtgärder vidtas för att främja högproduktiva forskningsmiljöer. Men det är inte tillräckligt om vi har som ambition att medverka i den högsta divisionen: att kombinera en generellt hög nivå av kunskapsgenerering med att ge förutsättningarna till verkligt banbrytande upptäckter på en kvalitetsnivå som meriterar för Nobel- och Crafoordprisen. Faktum är att allt hårdare prestationskrav kan leda till att den verkliga potentialen hos forskningen inte realiseras fullt ut i en tid när det verkligen skulle behövas. Stora förhoppningar ställs nu till forskningen att skapa hälsa och välstånd åt en globalt växande befolkning samtidigt som utmaningen att hitta 4 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

7 nya långsiktiga lösningar på dagens globala miljö- och resursproblem blir allt mer akuta. det ligger förvisso stora värden för oss människor i den nya tidens utveckling med högt ställda krav på resultat, men jag tror att det nu är dags att ta ett steg tillbaka och mera målmedvetet söka forma forskningsmiljöer vid våra universitet och högskolor som inte bara förväntas producera forskningsresultat för de små stegens kunskapsuppbyggande och för att lösa akuta och praktiska problem i ett kort, överblickbart tidsperspektiv utan också ge utrymme för sådan långsiktig forskning som kan ge verkliga genombrott i vetenskapen. Vi måste bättre tillgodose forskning med olika mål och tidsperspektiv om dess potential för samhällsutvecklingen skall komma till fullt uttryck. Detta gäller för hela forskningssystemet. akademiens forskningsstrategiska utskott har under året analyserat universitetens olika uppgifter och sammanfattat sina synpunkter i debattboken Universiteten och forskningen utmaningar och problem. Syftet är att skapa en diskussion kring hur forskningen bör organiseras för att i längden säkerställa en livskraftig forskning. Utskottet föreslår att verksamheten indelas i fyra sektorer: grundutbildning, fri eller obunden forskning, målbunden forskning med s.k. storforskning och uppdragsverksamhet. Utskottet konstaterar vidare att olika sektorer kräver olika besluts- och ledningsfunktioner för att anpassa administration, finansiering, rekrytering och anställningsvillkor till de olika behov som är förknippade med respektive verksamhet. Med generationsperspektivet betonar akademien särskilt vikten av att ge den fria forskningen långsiktiga arbetsvillkor så att möjligheten att nå banbrytande genombrott inte undermineras av den allt mera dominerande hetsjakten efter publikationer. akademiens generationsperspektiv kommer kanske starkast till uttryck i arbetet för en bättre skola. Skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) tar nu ny fart genom ett fördjupat samarbete med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Vi står beredda att tillhandahålla den välutvecklade NTA-plattformen för de ansatser som nu planeras för att stärka undervisningen i naturvetenskap, teknik och matematik. akademien verkar också för goda karriärmöjligheter för den efterkommande generationen forskare. Unga allt hårdare prestationskrav kan leda till att den verkliga potentialen hos forskningen inte realiseras fullt ut forskare prioriteras i akademiens stipendieprogram och framstående insatser belönas med priser. På initiativ av Tobias Stiftelsen delades Tobias Priset ut för första gången. Priset, ett forskningsanslag på 10 miljoner kr och ett personligt pris på kr, gick till Katarina le Blanc. Det är akademiens förhoppning att belöningar inte bara skall ses som ett erkännande för gjorda framsteg utan också som en uppmuntran att söka nya och djärva utmaningar i forskningen. under den senaste 10-årsperioden har akademien med finansiering från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ansvarat för ett nationellt akademiforskarprogram där våra främsta, unga forskare fått ägna sig åt forskning på heltid. Programmet har uppmärksammats av andra stiftelser som anslutit sig till konceptet. Åttionio forskare har fått ta del av programmet och många av landets i dag ledande forskare är tidigare akademiforskare. Som ledamöter i akademien har vi glatt oss åt förmånen att få arbeta med det här programmet och det var med sorg i hjärtat som vi mottog beskedet att Wallenbergsstiftelsen nu upphör med finansieringen. Jag vet att jag gör mig till tolk för hela kåren av akademiforskare och andra ledande företrädare av svensk forskning när jag riktar ett varmt tack till stiftelsen. Programmet har verksamt bidragit till att stärka svensk forskning för framtiden. de globala miljöfrågorna blir alltmer brännande. Genom energiutskottet analyserar akademien energifrågan i ett framtidsperspektiv på 50 år. Utskottet kommer att rapportera sitt arbete i oktober i år vid den internationella energikonferensen Energy 2050 som akademien arrangerar i anslutning till Sveriges ordförandeskap i EU. Mest uppmärksammad är klimatfrågan, men problemen går djupare än så och är förenade med hur vi använder oss av och fördelar jordens resurser sinsemellan. Genom institutionerna Abisko naturvetenskapliga station, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Bergianska stiftelsen och Institutet för solfysik ger akademien viktiga bidrag till utforskandet av naturen, inte minst med hänsyn till de globala miljö- och resursfrågorna. under året har diskussioner förts med forskare, berörda universitet och utbildningsdepartementet om framtiden för Abisko naturvetenskapliga station. Skälet är att akademien inte längre förmår att på egen hand tillgodose det resursbehov som stationen behöver för att tillvarata dess nyckelroll för studier av klimatpåverkan i subarktisk miljö. ÅRETS SOM GÅTT 5

8 För att stärka svensk polarforskning i en tid när Arktis får allt större betydelse i den geopolitiska utvecklingen, har regeringen erbjudit akademien förhandlingar i syfte att ta över Abiskostationen. Syftet är att knyta den till Polarforskningssekretariatet och skapa en sammanhållen polarforskningsmyndighet. Det är självfallet med viss vånda som akademien nu står beredd att lämna över stationen men ambitionen är att akademien även framgent skall kunna inta en viktig roll för en i vid mening framgångsrik polarforskning. kungliga slottet blev under året åter mötesplats för de nationella, kungliga akademierna i serien Kunskapens Krona. I fyra TV-sända seminarier på temat Vår natur i förändring fördes samtal kring naturbegreppet och de globala miljöfrågorna. I samtalen slogs bryggor mellan vetenskap och samhälle, bryggor som inger hopp och lägger grunden för att finna rationella, fredliga lösningar på de globala utmaningarna. Med en förhoppning om en fortsättning i serien Kunskapens Krona tackar vi H. M. Konungen och Kungliga Slottet för initiativet. årsberättelsen ger en fyllig beskrivning av övrig verksamhet under året. Ett stort tack riktas till alla dem som stödjer akademiens arbete genom direkta bidrag, genom donationer och genom olika samarbetsprojekt. Dessa vetenskapens välgörare finns listade i årsberättelsen under rubriken Anslag till akademiverksamhet. Ett särskilt tack riktas till Lennart Aktiestinsen Israelsson som under året överlämnade trettio procent av sin aktieportfölj till en stiftelse med donatorns namn. Vid tiden för överlämnandet uppgick donationens värde till ca trettio miljoner kronor. Avkastningen skall användas till forskning som bidrar med vetenskapligt grundad kunskap om individers utveckling. till sist vill jag rikta ett varmt tack till alla anställda och ledamöter som under året gjort ett både engagerat och hängivet arbete för akademiens sak. Låt oss gemensamt arbeta vidare med att göra vår oberoende röst för vetenskapen allt mera hörbar. Gunnar Öquist ständig sekreterare 6 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

9 KVA FRÄMJAR NY FORSKNING RESILIENCE 2008 UNIK KONFERENS OM FRAMTIDENS GLOBALA UTMANINGAR FOTO: J. LOKRANTZ/AZOTE Ständige sekreteraren Gunnar Öquist, Thomas Rosswall, ledare för International Council for Science (mitten) och Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet (t.v.) höll öppningsanförandena. Vad får man om man blandar världsledande forskare, politiker, musik, konst, god mat, innovativa presentationsformer och en rad globala utmaningar inom klimat, miljö och hållbar samhällsutveckling? Svaret är konferensen Resilience 2008: Resilience, Adaptation and Transformation in Turbulent Times, som arrangerades av KVA, Resilience Alliance och International Council for Science (ICSU) på Stockholms universitet och KVA under fyra intensiva vårdagar, april närmare 600 natur- och samhällsvetare från hela världen hade kommit för att presentera nya forskningsrön och diskutera hur vi ska förvalta den gröna infrastrukturen så att samhället kan fortsätta att utvecklas i en positiv riktning. I fokus för konferensen stod resiliens, det vill säga ett systems förmåga att klara av förändring eller störning och fortsätta att utvecklas. För ett ekosystem, som en skog, kan det handla om att klara av till exempel stormar, bränder och förore ningar och för ett samhälle om politiska oroligheter eller en naturkatastrof. Resiliensperspektivet innebär på så sätt ett innovativt och tvärvetenskapligt sätt att möta den rad av omfattande globala förändringar som våra samhällen och ekosystem genomgår just nu. Vår konferens kretsade kring de stora globala utmaningarna. Bland annat diskuterades vilken typ av kunskap vi behöver för att lyckas hantera både klimatförändringen och den pågående urholkningen av våra ekosystem och samtidigt kunna fortsätta utvecklas, säger Carl Folke*, som både är föreståndare för Beijerinstititet vid KVA och forskningschef på Stockholm Resilience Centre (SRC) vid Stockholms universitet. Tillsammans med Stockholm Environment Institute var dessa lokala organisatörer av konferensen. Nya grepp och unik konstutställning under devisen Expect the unexpected hade arrangörerna av Resilience 2008 genomgående anammat en rad nya former för att presentera och diskutera vetenskap bland annat så kallade speedtalks. Det innebär att en mindre grupp forskare först får fem minuter var att kort och koncist presentera sin forskning, varpå åhörarna sedan får chansen att under informella former välja att fortsätta samtala med den forskare vars presentation de fann mest intressant. Varje eftermiddag anordnades en videokonferenspub där man kunde samtala om forskning över en kall öl med forskare i York i fullformat på en interaktiv videoskärm. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien RESILIENCE 2008 UNIK KONFERENS OM FRAMTIDENS GLOBALA UTMANINGAR 7

10 Dessutom direktsändes ett stort antal av konferensens många presentationer via webb-tv. maten stod den prisbelönta ekokocken Carola Magnusson för, vilket innebar servering av säsongsbaserad ekologisk mat. Dessutom var allt engångsmaterial lättnedbrytbart. Diverse musikinslag, bland annat med ekologiprofessorn Marten Scheffers band, och konstutställningen Changing matters på Naturhistoriska riksmuseet, utgjorde ytterligare exempel på hur arrangörerna stimulerat till nya idéer och möten. Konferensen hölls i Aula Magna, Stockholms universitet. Resiliens som försvar mot oönskade tröskeleffekter victor galaz (SRC), ung forskare och koordinator för Resilience Alliance Young Scholars (RAYS), lyfte under konferensen fram problem som kan bemötas med resiliens: sinande färskvattenresurser, avskogning och snabbt minskande biologisk mångfald. Dessa faktorer tillsammans gör att många ekosystem runt om i världen just nu riskerar att passera tröskelnivåer och gå i baklås. Detta gäller alltifrån havsekosystem i Arktis till tropikernas korallrev som riskerar att flippa, d.v.s. hamna i nya jämviktslägen där de producerar allt färre ekosystemtjänster som är nödvändiga för våra samhällen. Med kunskap om systemen kan vi däremot vända trenden och istället stärka vår naturresursbas, förklarade Victor. FOTO: AZOTE FOTO: J. LOKRANTZ/AZOTE det är mängden funktioner, arter och angreppssätt som gör system resilienta, kan parera störning och fortsätta leverera. Holling och andra ekologer poängterar också att en viss grad av naturlig störning är nödvändig för att ekosystemen ska fungera bra i längden. Till exempel är en del frön i skogen, som brand- och svedjenäva, beroende av bränder för att kunna gro och börja växa. En skogsbrand bidrar till förnyelse, den öppnar upp för arter som behöver ljus och växer snabbt med hjälp av näringen i askan. En skog som istället skyddas från alla småbränder under lång tid riskerar att lagra så mycket bränsle att den brand som väl får fäste blir svår att stoppa. En sådan skog har alltså blivit känsligare för bränder och har lägre resiliens. FN-panel för ekosystemtjänster bildas? konferensens sista dag var en så kallad policydag, som ägnades åt rundabordsdiskussioner där forskare mötte politiker och representanter från näringslivet. Diskussionerna kretsade t.ex. kring hur ekosystemtjänster ska kunna inkorporeras istället för att vara osynliga i länders balansräkningar. Eftersom både effekterna av klimatförändringen och en stor del av lösningen beror på vår förvaltning av ekosystem, föreslår vi att Sveriges regering nu ska påskynda etableringen av en motsvarighet till FN:s framgångsrika klimatpanel, kallad International Panel for Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES), sa Anders Wijkman*, EU-parlamentariker, under konferensen. Glädjande nog har etableringsprocessen av en dylik panel nu tagit fart, och Stockholm Resilience Centre är djupt involverat i detta arbete, säger Carl Folke. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien professor c.s. buzz holling*, en av huvudtalarna under konferensen och den forskare som först lanserade resiliensperspektivet, håller med. Att undvika kriser och snabba förändringar är faktiskt omöjligt. Vi måste istället se till att våra ekosystem och mänskliga samhällen innehåller så mycket mångfald att både deras motståndskraft och deras förmåga att snabbt återhämta sig efter störningar ökar. Anders Wijkman i panelen för policydagen. 8 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

11 KVA FRÄMJAR NY FORSKNING NY AKADEMIFORSKARE KARTLÄGGER GENETIKEN NY AKADEMIFORSKARE KARTLÄGGER GENETIKEN BAKOM HJÄRNTUMÖR Beatrice Malmer, docent och cancerläkare vid Universitetssjukhuset i Umeå, visade för några år sedan att arvet spelar roll vid utvecklingen av gliom, en ofta aggressiv form av hjärntumör. När hon nu tilldelats akademiens första särskilda tjänst i klinisk onkologi ska hon ta reda på exakt vilka gener som är inblandade. I ett stort samarbete med amerikanska forskare undersöks nu personer för att identifiera familjer med hjärntumör. FOTO: MATTIAS PETTERSSON beatrice malmer tror att genanalyser kommer bli avgörande för framtidens sjukvård. Läkare kommer att behöva dem som underlag för att veta hur en människa ska behandlas, både i förebyggande syfte och när en sjukdom väl har slagit till. När man går på sin 40-årskontroll kanske man gör ett blodprov och tittar på vilka genetiska riskfaktorer man bär på. Vissa människor ska kanske äta en trombyl om dagen, andra ska aldrig genomgå en datortomografi utan få en magnetröntgen istället, säger hon. Att förebygga sjukdomar med hjälp av genanalyser är en resursfråga för vården, menar hon. Som jag ser det kommer sjukvården inte att ha resurser att ge alla nya dyra medicinerna till alla människor. Allt vi kan göra i förebyggande syfte är viktigt. Dessutom måste vi få mer skräddarsydda behandlingar; vi måste förstå vilka patienter som kan få effekt av ett läkemedel och vilka som bara får bieffekter, säger Beatrice Malmer. Hon drar en parallell till hjärtsjukvården som på ett liknande sätt mäter blodtryck, kolesterol och blodfetter för att identifiera personer som löper en högre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Men det är lång väg att vandra innan sjukvården kan använda allmänna genanalyser på ett meningsfullt sätt, tillägger Beatrice Malmer. Genetriska risker är ointressanta så länge det inte finns en koppling till en åtgärd; ett läkemedel att äta, ett kostråd att följa eller någonting annat. beatrice malmers forskning syftar just till att hitta kopplingen mellan gener och miljö. Hon har nyligen dragit igång ett gigantiskt projekt där hon tillsammans med forskaren Melissa Bondy vid M. D. Andersens Cancer Center Akademiforskare Beatrice Malmer. i Texas, ska undersöka personer för att hitta gener kopplade till gliom som är en form av hjärntumör. Ungefär hälften av dessa är glioblastom, den mest aggressiva typen av hjärntumör. För många former av cancer har forskarna identifierat miljöfaktorer som påverkar utvecklingen, till exempel rökning och fetma. Men till gliom har forskarna bara lyckats koppla joniserad strålning. Om en person har fått höga doser, till exempel vid en strålbehandling, ökar risken för att senare i livet utveckla hjärntumör. Däremot visade Beatrice Malmer i sin avhandling år 2001 att det finns ett genetiskt element i utvecklingen av gliom. Nära släktingar till någon som har gliom löper tre gånger ökad risk för att få sjukdomen. nyligen upptäckte Beatrice Malmer och hennes medarbetare också att en viss variant av en gen som kallas p53 ökar risken för att gliomet ska utvecklas till ett elakartat glioblastom. Men Beatrice Malmer och Melissa Bondy tror att arvsmassan har mycket mer att avslöja om gliom. NY AKADEMIFORSKARE KARTLÄGGER GENETIKEN 9

12 Kunskapen hoppas de kunna använda för att identifiera högriskpersoner och genkombinationer som kopplade till en specifik miljöfaktor kan öka risken för gliom. Dessutom kan projektet ge ledtrådar till hur nya läkemedel ska designas för att bli mer effektiva och träffsäkra. Den nya akademitjänsten i klinisk onkologi har finansierats av stiftelsen Acta Oncologica som bland annat ger ut tidskriften Acta Oncologica. Tjänsten löper på fem år och innebär att Beatrice Malmer kan vika hälften av sin tid åt forskning. Det betyder fantastiskt mycket. Fem år är en lång period. Det kommer ge mig lugn och arbetsro. Jag kommer kunna ta mig an projekt som jag tidigare inte vetat om jag hinner med, säger Beatrice Malmer. Hon är just hemkommen efter två månader vid M. D. Anderson Cancer Center i Texas. Tillammans med Melissa Bondy har hon filat på en ansökan om nya anslag. Dessutom har de börjat utvärdera resultaten av sitt projekt. Forskarna har hittills, genom intervjuer av personer, identifierat ett par hundra riskfamiljer. Genanalyserna av 75 av dessa är snart klara. Det ska bli spännande att se vad vi kommer fram till, säger Beatrice Malmer. EUROPEISKT TOPPINSTITUT LOCKAR MED DRÖMTILLVARO FÖR UNGA FORSKARE FOTO: KVA sverige betalar årligen 13 miljoner kronor för sitt medlemskap i EMBL men få svenska studenter och forskare känner till att de kan söka sig dit. Därför tog Kungl. Vetenskapsakademien initiativet till konferensen EMBL a jump start to an international career in molecular biology i Beijersalen. Cirka 150 studenter, doktorander och unga gruppledare samlades för att få höra mer om möjligheten till en internationell karriär. Anna Ledin betonar att EMBL inte bara rymmer molekylärbiologer. Forskningsfältet är brett och för att bedriva spjutspetsforskning krävs allt från biologer till matematiker, bioinformatiker och fysiker. Anna Ledin var vid EMBL med sin man och sina barn. Hon säger att en av fördelarna var det fenomenala dagiset. Ofta är det svårt för forskande barnfamiljer att göra karriär utanför Sverige. Men EMBL är barnvänligt. Forskarintresserade studenter träffade EMBL på KVA. FOTO: KVA I princip obegränsade resurser och möjlighet att forska långsiktigt, utan publiceringskrav de första åren. Det låter som en önskedröm, men det är vad European Molecular Biology Laboratory (EMBL) erbjuder unga forskare. Under en endagskonferens på Kungl. Vetenskapsakademien i september fick studenter och forskare veta mer om möjligheterna till en internationell karriär. embl är ett fantastiskt ställe att vara på, det är som ett paradis för forskare, säger Anna Ledin, vetenskaplig sekreterare vid Kungl. Vetenskapsakademien. EMBL bildades 1974, som ett attraktivt alternativ till de amerikanska forskningsmiljöerna. Målet var att både behålla toppforskare och locka nya till Europa. Det har man lyckats med. Det finns många forskningsbegåvningar där och som ung gruppledare är det ett bra ställe att vara på. Det är ett intensivt tempo, men ändå avspänt, säger Anna Ledin. Moderator Eva Krutmeijer ledde konferensen. 10 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

13 KVA FRÄMJAR NY FORSKNING KUNGATAL OCH VETENSKAPLIGA SAMTAL FOTO: ERIK HUSS FOTO: ANDREA WESTERDAHL Ordföranden i klassen för geovetenskaper, Stefan Claesson. Panel i the International Year of Planet Earth (från vänster): Martin Jakobsson, talare; Anna Kim Andersson, moderator; Dan Hammarlund, talare; Per Weihed, talare; Vivi Vaijda, talare; Roland Roberts, talare; Olle Selinus, organisatör och Per Hogård, talare. The International Year of Planet Earth med invigning av H.M.K. Carl XVI Gustaf var en höjdpunkt under det gångna året för akademiens klass för geovetenskaper. Internt dominerades klassen av vetenskapliga överläggningar i klimatfrågan. vi måste börja tidigt; redan i skolan skall våra barn kunna få en geologisk grundsyn, som är till hjälp för förståelsen av såväl miljön i allmänhet som klimatfrågan i synnerhet. Det är vi helt enkelt skyldiga både dem och Moder Jord. När Kungen i maj förra året invigde The International Year of Planet Earth på Kungl. Vetenskapsakademien betonade han bland annat betydelsen av kunskap och utbildning. Det var väldigt kul att höra kungens personliga engagemang i geovetenskap, och roligt att han inte enbart hedrade invigningen med sin närvaro utan även höll ett tal, säger Stefan Claesson, ordförande i klassen för geovetenskaper och verksam som professor i isotopgeologi vid Naturhistoriska riksmuseet var av FN:s generalförsamling utnämnt till The International Year of Planet Earth. Under årets spreds kunskap om geovetenskapens betydelse i samhället. Aktiviteterna i Sverige invigdes på akademien inför 180 besökare, bland annat en skolklass och ett par tv-team. Efter Kungens tal fortsatte dagen med seminarier, bland annat föreläste Olle Selinus, sekreterare i Nationalkommittén för geologi, om medicinsk geologi som en framtidsfråga. även kva:s forskningsstation i Abisko hedrades med kungligt besök under året. Som ett led i det internationella polaråret, IPY, besökte H.K.H. Kronprinsessan Victoria* i augusti Abisko naturvetenskapliga station (ANS). Där fick Kronprinsessan, polarårets beskyddare, bland annat träffa forskare som mäter metanutsläpp från den smältande permafrosten. Forskningsstationen besöktes under sommaren också av en delegation bestående av representanter från regering, riksdag, tre universitet samt Sveriges arktis- och antarktisambassadör, Greger Widgren, ANS. En stor höjdpunkt för geologer under 2008 var den geologiska världskongress, the International Geological Congress (IGC), som arrangerades i Oslo. Kongressen, som arrangeras var fjärde år, lockade sex tusen geovetare från hela världen. Förra årets kongress var ett gemensamt nordiskt evenemang och flera geologiska exkursioner gick till Sverige. KVA och särskilt Nationalkommittén för geologi hade ett finger med i spelet. Huvudansvaret för kongressen föll på våra norska kollegor. Men en ledamot i klassen, David Gee, hade huvudansvaret för hela det vetenskapliga programmet, berättar Stefan Claesson. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien KUNGATAL OCH VETENSKAPLIGA SAMTAL 11

14 liksom vetenskapsakademiens övriga klasser förfogar klassen för geovetenskaper över ett antal priser, utmärkelser och stipendier. Det mest prestigefulla priset inom området är Crafoordpriset. Nästa gång det kommer att delas ut i geovetenskaper är Emellertid påbörjades redan under förra året arbetet med att nominera pristagare, genom att utse en ny priskommitté. Till ny ordförande valdes Georgia Destouni*, till vardags professor i hydrologi vid Stockholms universitet. En annan fråga på klassens dagordning under förra året var hundraårsjubileet av instiftandet av de första svenska nationalparkerna. Under 2009 kommer det att uppmärksammas med olika aktiviteter. Klassen för geovetenskaper har inte varit praktiskt involverad i förberedelsearbetet. Däremot deltog klassen i diskussioner om hur programmet skulle läggas upp och klassen utsåg under året ansvariga personer. H.M. Konungen höll tal vid invigningen av the International Year of Planet Earth. i invigningstalet vid the International Year of Planet Earth talade Kungen om betydelsen av geovetenskaplig undervisning. Också Nationalkommittéerna för geografi och geologi, där klassen har flera ledamöter, har länge engagerat sig för en bättre skolundervisning. Ett litet framsteg under förra året var att den moderate riksdagsmannen Hans Rothenberg lade fram en motion som föreslog en ökad satsning på utbildning i geovetenskap. Det är en direkt effekt av ansträngningarna i Nationalkommittén för geologi, säger Stefan Claesson. Undervisning i geologi och geografi är ett försummat område i den svenska skolan, konstaterar han, och fortsätter: Undervisning finns inte i den utsträckning ämnet förtjänar. Vi tror att det är dåligt för samhället att beslutsfattare i allmänhet är så illa bevandrade i geovetenskap. FOTO: PONTUS ENGLUND På senare år har klimatet seglat upp som den kanske viktigaste samhällsfrågan. Det återspeglas även inom Vetenskapsakademien, inte minst i klassen för geovetenskaper, som rymmer flera av landets ledande experter. Om jag ser tillbaka på vad vi förra året ägnat mest tid och kraft åt så är det klimatfrågan, säger Stefan Claesson. klassens fyra ordinarie möten under 2008 präglades av stundtals intensiva diskussioner. Bland oss finns företrädare för olika ståndpunkter. Men vi har slitit med frågan i ett par år nu och jag tycker att vi gjorde stora framsteg under året, säger Stefan Claesson. Det började för några år sedan som inomvetenskapliga samtal mellan klassens ledamöter utan närmare mål. Men i takt med att klimatfrågans betydelse i samhällsdebatten ökat har samtalen fått en strategisk betydelse. Om man lyssnar på samhällsdebatten är den både spretig och i vissa fall oseriös. Genom att sammanfatta kunskapsläget och sätta akademiens klass för geovetenskapers stämpel bakom, vill vi erbjuda ett kvalificerat underlag som kan användas som referens i den allmänna debatten. det finns ett stort behov för en mer balanserad diskussion i klimatfrågan som grundas i vetenskapliga argument, anser Stefan Claesson. Samtidigt som vissa debattörer ifrågasätter den internationella klimatpanelen IPCC:s slutsatser och hävdar att organisationen rentav är politiskt styrd, uttalar sig andra som experter trots att de saknar sakkunskap inom området. Stefan Claesson framhåller att en av Vetenskapsakademiens viktigaste uppgifter är att bidra med vetenskapliga perspektiv på olika sakfrågor i samhällsdebatten. Målsättningen med klassens arbete är att sålla vetenskapliga fakta och argument från allmänt tyckande, men också att tydligt framhålla de områden där vetenskapen inte kan ge ett tydligt svar. Arbetet ska resultera i en internationell klimatkonferens, samt ett dokument som punkt för punkt går igenom viktiga frågor i klimatdebatten. Jag tror att vi med vår samlade kunskap och allmänna naturvetenskapliga överblick har bättre möjlighet än de flesta andra att söka reda ut vad vi kan enas om och var de största osäkerheterna finns i denna komplexa fråga, säger Stefan Claesson. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien 12 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

15 KVA BELÖNAR FRAMSTÅENDE INSATSER NOBEL 2008 VETENSKAPLIGA STJÄRNOR INSPIRERADE GYMNASIEELEVER FOTO: KVA FOTO: KVA Värmdö gymnasiums luciatåg för pristagare, lärare och elever skapade fin stämning i atriumet. Pristagarnas autografer var eftertraktade. När Nobelpristagarna Martin Chalfie och Roger Tsien lämnade Värmdö gymnasium en dimmig fredag i december, två dagar efter den stora banketten i stadshuset, infann sig en speciell stämning på skolan. För många av eleverna var mötet en aha-upplevelse. Eller som eleven Lisa Wedsberg på det naturvetenskapliga programmet uttrycker det: Man fick energi av det naturvetenskaplig energi. den tajt planerade Nobelveckan lämnade väldigt lite tid till förberedelser. In i det sista förberedde pristagarna Martin Chalfie och Roger Tsien sina föredrag. Först när de klara tonerna av Nu tändas tusen juleljus steg mot taket i den stora öppna trapphallen på Värmdö gymnasium, slog de ihop sina bärbara datorer. På avsatserna ovanför dem tände tärnor och stjärngossar sina levande ljus, ett efter ett. För Martin Chalfie var det en stund han hade väntat på. Min familj och jag såg verkligen fram emot luciafirandet och vi blev inte besvikna. Sången var fantastisk, säger Martin Chalfie. Han hade till och med senarelagt en annan prisceremoni för att kunna uppleva den svenska traditionen: Roger och jag hade tidigare blivit belönade med E. B. Wilsonmedaljen av American Society for Cell Biology. Till en början skulle medaljen delas ut den 14 december i San Francisco. Men eftersom jag visste att jag inte skulle kunna närvara vid luciafirandet och ASCB mötet samtidigt, frågade jag om prisceremonin kunde flyttas. Som tur var kunde de ändra datumet, säger Martin Chalfie. när den sista tomten från Värmdö gymnasiums musikklasser hade trippat ut ur trapphallen, tog presentationerna av Nobelpriset över. Inför ett par hundra elever började Måns Ehrenberg*, professor i molekylärbiologi vid Uppsala universitet och ledamot av Nobelkommittén, berätta den naturvackra historien om när 2008 års tredje kemipristagare, Osamu Shimomura, isolerade det grönt fluorescerande proteinet, GFP, från maneten Aequorea victoria i början av 60-talet. martin chalfie tog sedan eleverna från Shimomuras laboratorium i Friday Harbour, på den amerikanska västkusten, *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien NOBEL 2008 VETENSKAPLIGA STJÄRNOR INSPIRERADE GYMNASIEELEVER 13

16 till östkusten och en föreläsning vid Columbia University, där han för första gången fick höra talas om GFP. Han berättade att han hade fångats av GFP på föreläs-ningen. Den där passionen han hade för vad han gjorde var så häftig, minns Lisa Wedsberg någon månad senare. Martin Chalfie berättade hur GFP helt slukade hans uppmärksamhet. Han hade ingen aning om vad resten av föreläsningen handlade om. Han började istället planera sina kommande försök där han några år senare, med molekylärbiologins hjälp, visade att GFP kan få sex enskilda känselnervceller i den 959 celler stora rundmasken Caenorhabditis elegans att lysa gröna under UV-lampans sken. roger tsien tog vid där Martin Chalfie slutade. Han berättade om hur han lyckades förändra GFP så att proteinet började lysa i andra färger. När ryska forskare sedan hittade en kusin till GFP, ett rödfluorescerande protein, manipulerade Roger Tsien det också. Till slut hade han proteiner som lyste i alla regnbågens färger. Det var roligt för han döpte proteinerna efter olika kritfärger, säger Lisa Wedsberg. Hon var förvånad över Nobelpristagarnas förmåga att anpassa sig till gymnasieelevernas nivå. Även de som inte gillar naturvetenskap tyckte att de var två sköna gubbar. Det var underhållning, säger Lisa Wedsberg. Innan mötet med Nobelpristagarna trodde hon att de var övermänniskor; en liten grupp forskare där de flesta kände varandra. Men det här var ju normala människor som har gått vägar i livet som har gjort att de har kommit fram till någonting viktigt, säger Lisa Wedsberg. Daniel Egerström, som går första året på det naturvetenskapliga programmet med inriktning mot forskning och journalistik, håller med: Det kändes avspänt. Man skulle ha kunnat tro att de skulle vara mycket mer allvarliga och inte så roliga som de var, säger han. Även Martin Chalfie uppskattade mötet. Han har själv arbetat som lärare en gång i tiden. Jag vill förmedla att vetenskap är spännande, att det inte finns några regler för hur man ska vara som forskare, och att en entusiasm och en vilja att prova olika saker är väldigt viktigt för vetenskaplig framgång, säger han. FOTO: KVA samt kemi och medicin. Läste i tidningen om olika upptäckter, och på internet En annan skrev: Det som har varit mest intressant är hur mycket kunskap forskningen har gett oss sedan Det får en att undra vad vi vet om 30 år. Vi ville få dem att fatta processen i forskningen. För eleverna kommer kunskapen annars ofta i en klump, säger läraren Johanna Lundström, en av lärarna som var ansvariga för projektet. Hon berättar att en speciell stämning infann sig på skolan när Nobelpristagarna hade gått: För ungdomar i den här åldern är det ofta inte okej att visa utåt att något har varit bra. Men med Nobelpristagarmötet gjorde de det. När man gick runt den dagen var det som om alla sa att det hade varit fantastiskt, att de hade varit jätteduktiga, jätteroliga och jättebra, säger Johanna Lundström. det var tredje året i rad som KVA:s Nobelpristagare möter gymnasielever på plats i skolan, i något som kommit att bli en tradition var första gången Nobelpristagare besökte Värmdö gymnasium och 2007 talade fysikpristagarna Peter Grünberg och Albert Fert om sina liv som forskare för Norra Real på Norrmalm i Stockholm. nobelföreläsningarna på Värmdö gymnasium var en del i ett projekt där eleverna fick ta reda på vilken kunskap forskarna hade år 1978 om 2008 års Nobelpris i fysik, kemi och medicin, var kunskapen står idag, och vad de tror att forskarna kommer att göra med den kunskapen år I en utvärdering av projektet skrev en elev: Nobelprojektet fick mig intresserad och gjorde att jag lyssnade på radio vid sidan av skolan, där de hade vetenskapsprogram som berörde fysikpriset, Nöjd autografjägare. 14 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

17 (NAMBU) FOTO: LLOYD DEGRANE/UNIVERSITY OF CHICAGO, (KOBAYASHI) FOTO: JSPS, (MASKAWA), FOTO: YUKAWA INSTITUTE, KYOTO UNIVERSITY Nobelpristagare i fysik (från vänster till höger): YOICHIRO NAMBU MAKOTO KOBAYASHI TOSHIHIDE MASKAWA FOTO:MARKUS MARCETIC FOTO:MARKUS MARCETIC Nobelpristagare i kemi (från vänster till höger): OSAMU SHIMOMURA, MARTIN CHALFIE och ROGER Y. TSIEN. Ekonomipristagaren PAUL KRUGMAN. Nobelpriset i fysik 2008 Nobelpriset i fysik 2008 utdelades med ena hälften till Nobelpriset i kemi 2008 Nobelpriset i kemi 2008 utdelades gemensamt till YOICHIRO NAMBU, Enrico Fermi Institute, University of Chicago, IL, USA, för upptäckten av mekanismen för spontant symmetribrott inom den subatomära fysiken och med den andra hälften gemensamt till MAKOTO KOBAYASHI, High Energy Accelerator Research Organization (KEK), Tsukuba, Japan, och TOSHIHIDE MASKAWA, Yukawa Institute for Theoretical Physics (YITP), Kyoto University, och Kyoto Sangyo University, Japan, för upptäckten av ursprunget till det symmetribrott som förutsäger att naturen måste ha minst tre familjer av kvarkar. OSAMU SHIMOMURA, Marine Biological Laboratory (MBL) Woods Hole, MA, USA och Boston University Medical School, MA, USA, MARTIN CHALFIE, Columbia University, New York, NY, USA och ROGER Y. TSIEN, Howard Hughes Medical Institute, University of California, San Diego, La Jolla, CA, USA, för upptäckt och utveckling av det grönt fluorescerande proteinet, GFP. Ekonomipriset 2008 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2008 utdelades till PAUL KRUGMAN, Princeton University, NJ, USA, för hans analys av handelsmönster och lokalisering av ekonomisk verksamhet. NOBEL 2008 VETENSKAPLIGA STJÄRNOR INSPIRERADE GYMNASIEELEVER 15

18 KVA BELÖNAR FRAMSTÅENDE INSATSER GRÄNSÖVERSKRIDARE SOM ÖPPNAT NYA FORSKNINGSFÄLT FOTO: MARKUS MARCETIC H.M. Konungen överlämnar Crafoordpriset till prof. Edward Witten. I bakgrunden, Elin Mellqvist, prissekreterare, KVA. Crafoordpriset gick 2008 till forskare som bidragit till vår förståelse av det mest avlägsna i universum och materiens minsta beståndsdelar. En nyhet var att priset delades ut samtidigt inom båda områdena matematik och astronomi. De tre pristagarna har dock gemensamt att de lagt fram nya teorier som utvecklat både deras eget och angränsande vetenskapliga ämnen. i mitten av januari offentliggjordes Crafoordpristagarna för De två pristagarna i matematik, fysikern Edward Witten och matematikern Maxim Kontsevich, har utvecklat revolutionerande ny matematik inom strängteorin. Enligt den utgörs universums minsta beståndsdelar av strängar som vibrerar och på så sätt ger upphov till olika elementarpartiklar. Teorin förutsäger flera extra dimensioner och forskarna har utifrån fysikens metoder utvecklat matematiska modeller för att förutsäga växelverken mellan partiklar. Edward Witten är ledande inom strängteorin och förstår den komplexa matematiken den för med sig, medan Maxim Kontsevich har verifierat modellerna och fört in dem i den matematiska idévärlden. Forskningen har haft stort inflytande på många områden inom matematiken de senaste 20 åren, säger Torsten Ekedahl* som deltagit i arbetet med priset inom klassen för matematik. Han förklarar att huruvida fysiken inspirerat matematiken eller tvärtom har gått lite i vågor genom historien. Ibland har det funnits färdig matematik som fysiker kunnat tillämpa, som i fallet med differentialekvationer som Einstein använde i relativitetsteorin. I andra fall har till exempel fysikens kvantmekanik visat på nya områden som kan vara intressanta för matematiker att studera. Men årets pristagare visar upp något helt nytt som inte förekommit tidigare. Med fysikens hjälp har de lyckats komma med matematiska förutsägelser som vi matematiker får försöka verifiera inom vårt eget ämne. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien 16 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

19 FAKTA Crafoordpriset Crafoordpriset delas årligen ut av KVA. Prissumman på USD gör det till ett av världens största vetenskapliga priser. Priset syftar till att främja internationell grundforskning inom ämnena astronomi och matematik, geovetenskaper samt biovetenskaper. Priset kan även delas ut för framstående insatser inom forskning om polyartrit. Anna-Greta och Holger Crafo ords fond, med stöd av förvaltaren Crafoordska stiftelsen, bekostar priset vilket instiftades 1980 och delades ut första gången på samma revolutionerande sätt har Rashid Sunyaev, pristagaren i astronomi, öppnat nya vetenskapliga fält med sin forskning. Han har studerat universums mest extrema processer och utvecklat teoretiska modeller för hur svarta hål slukar materia. På sin väg in mot ett svart hål hamnar materien först i omloppsbana och ger ifrån sig ett dödskri i form av röntgenstrålning, vilket förklarar att svarta hål hör till universums mest kraftfulla strålningskällor. Rashid Sunyaev är högenergifysikens nestor och hans arbete om svarta hål är nästan absurt mycket citerat, än idag lika mycket som när det publicerades Det unika är att han har bidragit med förutsägelser om fysiken kring svarta hål som gett ledtrådar till vad astronomer ska leta efter. Ofta är det tvärt om; observationer kommer först och teoretikerna försöker förstå vad det är vi ser, förklarar Arne Ardeberg*, som lett prisarbetet inom klassen för astronomi och rymdvetenskap. Rashid Sunyaev har även visat att den kosmologiska bakgrundsstrålningen som härstammar från Big Bang kan ge ledtrådar om hur universum skapades. På sin väg mot oss har strålningen dessutom påverkats av materia i bland annat galaxer och kan ge information om universums senare utveckling. FOTO: KVA eller astronomi, vilket byggde på en tidigare tolkning. Men genomgången av vad som verkligen står i donationen visade att priset ska belöna forskning inom båda ämnena samtidigt. Hon förklarar att stiftelsen tillsammans med KVA ska gå igenom handläggningsordningen för priset mer ingående och ta fram nya riktlinjer under Efter 25 år kan det behövas förändringar för att möta nya behov. Bland annat vill vi se över hur priset skulle kunna uppmärksammas ännu mer och även synas utanför forskarvärlden. En insats i den riktningen de senaste åren som hon tycker fallit väl ut är att prisceremonin på KVA kompletterats med ett informellt symposium med pristagarna vid Lunds universitet. Arne Ardeberg håller med om att det fungerat bra. Årets symposium där forskningen bakom priset presenterades var väldigt lyckat. Pristagarna uppskattade att få möta alla besökare som fyllde universitetets aula. Många i publiken var dessutom ungdomar vilket är extra roligt, säger han. *ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien en nyhet för 2008 var att Crafoordpriset delades ut inom både matematik och astronomi. Torsten Ekdahl förklarar att de två klasserna först försökte hitta en gemensam pristagare, men att man till slut föreslog kandidater var för sig. Det fanns några tänkbara gemensamma namn, men inget vi kunde enas om. Även om det ofta finns kopplingar mellan matematik och astronomi sysslar ändå forskarna med ämnena på lite olika sätt. Ebba Fischer, ny ordförande för Crafoordska stiftelsen som förvaltar fonden bakom priset, förklarar att orsaken till nyordningen är en genomgång av stadgarna. Tidigare har priset omväxlande delats ut i matematik Maxim Kontsevich. GRÄNSÖVERSKRIDARE SOM ÖPPNAT NYA FORSKNINGSFÄLT 17

20 FOTO: ANDREA WESTERDAHL FOTO: KVA EDWARD WITTEN (till vänster) och RASHID SUNYAEV (till höger) vid KVA:s presskonferens. MAXIM KONTSEVICH vid symposiet i matematik. Crafoordpriset 2008 Crafoordpriset i matematik och astronomi 2008 utdelades med ena hälften till och med andra hälften till RASHID ALIEVICH SUNYAEV, Space Research Institute (IKI) of the Russian Academy of Sciences, Moskva, Ryssland och Max Planck Institute for Astrophysics, Garching, Tyskland MAXIM KONTSEVICH, Institut des Hautes Études Scientifiques (IHÉS), Bures-sur-Yvette, Frankrike och EDWARD WITTEN, Institute for Advanced Study, Princeton, NJ, USA för deras viktiga insatser inom matematiken tiken inspirerade av modern teoretisk fysik för hans avgörande insatser inom högenergiastrofysik och kosmologi, ogi, speciellt processer er och dynamik runt svarta hål och neutronstjärnor samt påvisandet av den diagnostiska kraften hos strukturer urer i bakgrundsstrålningen. ningen. n. 18 KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBERÄTTELSE 2008

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november Internationella forskarsymposiet 26 oktober 1 november Inbjudan Ett femtiotal av världens mest framstående forskare kommer den 26 oktober till den 1 november 2008 till Lund och Malmö. Under sin vecka i

Läs mer

PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ?

PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ? PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ? STOCKHOLM MEETING 27 SEPTEMBER 2012 PROGRAM Moderator: K-G Bergström 13:30 Agneta Bladh, Vetenskap & Allmänhet (VA) och Barbara Cannon, Kungl.

Läs mer

Bidra till framtiden. genom gåva eller donation

Bidra till framtiden. genom gåva eller donation Bidra till framtiden genom gåva eller donation GÖTEBORGS VIKTIGASTE HUS FYLLER 100 ÅR MED DIN HJÄLP BLIR NÄSTA 100 ÅR ÄNNU VIKTIGARE Göteborgs universitet är idag ett av landets största lärosäten med över

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Nobelpris i fysik. Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson

Nobelpris i fysik. Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson Nobelpris i fysik Fysik i framkant, KTH 29 november 2013 P. Carlson Nobelpris i fysik Menu Alfred Nobel Fakta och FAQ s Några priser Hur få priset? Slutord Alfred Nobel Född 1833 i Stockholm Uppfann dynamit

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund den 24 maj 2011 Johan Håstad, Teoretisk Datalogi, KTH Svante Linusson, Diskret Matematik, KTH Holger Rootzén, Matematisk Statistik, Chalmers och GU lärarutbildning

Läs mer

Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény

Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény Tomrummet i mikrokosmos I det ser vi partiklar Tomrummet i makrokosmos I det ser vi solar/stjärnor Nobelpris i fysik 2008 Yoichiro Nambu, Toshihide Maskawa

Läs mer

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Kunskapstorget, Skolforum 2008. Program

Kunskapstorget, Skolforum 2008. Program Kunskapstorget, Skolforum 2008 Program Välkommen till Kunskapstorget på Skolforum! Här kan du ta del av den senaste forskningen inom vitt skilda områden som är viktiga för dig i skolan. Mitt på Skolforum

Läs mer

Konsten att teckna en historia om forskning Tidningen Curie NYHETER

Konsten att teckna en historia om forskning Tidningen Curie NYHETER NYHETER Konsten att teckna en historia om forskning 2017-03-15 På nätet växer nu en ovanlig kombination av konst och forskning fram: ERC comics. Tanken är att locka nya målgrupper, ovana vid forskning.

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

III Astropartikelfysik och subatomär fysik

III Astropartikelfysik och subatomär fysik III Astropartikelfysik och subatomär fysik III.1. Sammanfattande bedömning Under de senaste tjugo åren har vår förståelse för såväl naturens mest fundamentala beståndsdelar och processer som universums

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Nobelpristagare 2015

Nobelpristagare 2015 Nobelpristagare 2015 Alfred Nobel - en mångsidig man Alfred Nobel (1833-1896) är känd över hela världen som uppfinnaren av dynamiten och skaparen av Nobelpriset. Men han var även en affärsman som i en

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Alfred Nobel. Frågor (svara med hela och egna meningar):

Alfred Nobel. Frågor (svara med hela och egna meningar): Alfred Nobel Han var en svensk uppfinnare. Hans viktigaste uppfinning var dynamiten. Tidigare hade sprängmedlen varit väldigt farliga att hantera, för de kunde så lätt explodera av sig själva. Nobel kom

Läs mer

3 mars 1900: Under en middag hos familjen Söderberg tar Knut Agathon Wallenberg upp idén att grunda en skola för högre utbildning av köpmän.

3 mars 1900: Under en middag hos familjen Söderberg tar Knut Agathon Wallenberg upp idén att grunda en skola för högre utbildning av köpmän. 3 mars 1900: Under en middag hos familjen Söderberg tar Knut Agathon Wallenberg upp idén att grunda en skola för högre utbildning av köpmän. 28 augusti 2003: Den 20 000:e studenten stiger in genom Handelshögskolans

Läs mer

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga. Copyright Joakim

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Nobelpriset i fysik 2014

Nobelpriset i fysik 2014 Pressrelease (eller pressmeddelande) är en informerande text som företag och organisationer använder sig av för att nå ut med ny information till media, i hopp om att de i sin tur ska skriva eller rapportera

Läs mer

RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN

RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN RÖNTGEN Fram till 1895 fick läkarna förlita sig på patienternas egna beskrivningar av sina symtom, det de såg med egna ögon eller kunde röra vid. Upptäckten av röntgenstrålarna var en av de viktigaste

Läs mer

Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science?

Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science? Sverige som ledande forskningsnation inom Life Science? Rundabordsdiskussion med 24 viktiga forskningsaktörer och beslutsfattare Arrangör: BiogenIdec Datum: 5 juli 2012 Plats: Almedalen Moderator: Linda

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten har inrättat följande stipendier:

Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten har inrättat följande stipendier: 1(6) Nomineringar till Filosofiska fakultetens stipendier 2010 Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten har inrättat följande stipendier: * Stipendium till lärare eller tjänsteman vid filosofiska

Läs mer

KSLA utlyser för femte året internationella gästprofessurer Wallenbergprofessurerna inom de gröna näringarna.

KSLA utlyser för femte året internationella gästprofessurer Wallenbergprofessurerna inom de gröna näringarna. Fredrik Hamrin FS 1.6.6-84-17 Från: Keiko Blesserholt Skickat: den 13 januari 2017 11:24 Till: Rektor Umeå universitet Ämne: KSLA utlyser för femte året internationella gästprofessurer

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2017-01-30 dnr P 2017/14 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fakultetskansliet för naturvetenskap Marie Emanuelsson HANTERINGSORDNING Hanteringsordning vid Naturvetenskapliga fakulteten för nominering till Kungl.

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Frödings esoteriska resa 5 bildpresentationer

Frödings esoteriska resa 5 bildpresentationer Frödings esoteriska resa 5 bildpresentationer med Rolf Erik Solheim Fastän majoriteten av svenska folket ser Gustaf Fröding som en av Sveriges största skalder genom tiderna, har de flesta endast skrapat

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

A N D E R S W A L L F Ö R E L Ä S N I N G E N I E N T R E P R E N Ö R S K A P 2 0 0 6 V Ä L K O M M E N T I L L

A N D E R S W A L L F Ö R E L Ä S N I N G E N I E N T R E P R E N Ö R S K A P 2 0 0 6 V Ä L K O M M E N T I L L V Ä L K O M M E N T I L L A N D E R S W A L L F Ö R E L Ä S N I N G E N I E N T R E P R E N Ö R S K A P 2 0 0 6 U N I V E R S I T E T S A U L A N U P P S A L A U N I V E R S I T E T 2 8 N O V E M B E R

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Finn upp gör problemlösning roligt!

Finn upp gör problemlösning roligt! Vad är det här? Finn upp gör problemlösning roligt! Finn upp är en pedagogisk metod för alla lärare i skolår sex till nio som vill väcka elevernas lust att upptäcka kunskap. I Finn upp används uppfinnande

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens PRESSMEDDELANDE 2012 10 08 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012 gemensamt tilldelas John B. Gurdon och Shinya Yamanaka för upptäckten

Läs mer

Entreprenör skaps veckan 17-26 april 2002 JÖNKÖPING VÄXJÖ STOCKHOLM ÖREBRO ESKILSTUNA GÖTEBORG LUND RONNEBY UMEÅ LULEÅ

Entreprenör skaps veckan 17-26 april 2002 JÖNKÖPING VÄXJÖ STOCKHOLM ÖREBRO ESKILSTUNA GÖTEBORG LUND RONNEBY UMEÅ LULEÅ The International Award for Entrepreneurship and Small Business Research Entreprenör skaps veckan 17-26 april 2002 JÖNKÖPING VÄXJÖ STOCKHOLM ÖREBRO ESKILSTUNA GÖTEBORG LUND RONNEBY UMEÅ LULEÅ The International

Läs mer

Priset i logik och filosofi

Priset i logik och filosofi Priset i logik och filosofi för hans systematiska undersökning av motsättningen mellan subjektiva och objektiva perspektiv på verkligheten samt av hur denna motsättning ger upphov till grundläggande filosofiska

Läs mer

IVAs Näringslivsråd Stadgar 2012

IVAs Näringslivsråd Stadgar 2012 IVAs Näringslivsråd Stadgar 2012 Stadgar för IVAs Näringslivsråd IVAs Näringslivsråds första stadgar fastställdes av akademien den 17 februari 1950. Ändringar har därefter skett: Den 25 november 1971 Den

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Lärarhandledning. Uppdrag Nobel ett pedagogiskt verktyg. Version 1.0

Lärarhandledning. Uppdrag Nobel ett pedagogiskt verktyg. Version 1.0 Uppdrag Nobel ett pedagogiskt verktyg Lärarhandledning Version 1.0 OBS! Denna handledning är ett pågående arbete. Kom gärna med kommentarer och förslag till förbättningar och förändringar efter att du

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Jämlik hälsa och vård

Jämlik hälsa och vård Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Snabba fakta om Vetenskapsrådet MILJONER KRONOR Svenska forskningsfinansiärer 2013

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Detta_ tycker_vi.doc

Detta_ tycker_vi.doc Detta_ tycker_vi.doc En åsiktsprofil för tydlighet, enighet och engagemang Förbundet Unga Forskare Förbundsstyrelsen Anders Lundberg, Guncha Welsapar 2010-01-18 1 Sammanfattning Förbundet Unga Forskare

Läs mer

Spädbarnsfondens effektrapport 2013

Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Om Spädbarnsfonden Spädbarnsfondens är en ideell organisation som startades 1986 av familjer som förlorat ett litet barn. Idag har vi drygt 3000 medlemmar samt aktivitet

Läs mer

Marknadens gränser och politikens villkor

Marknadens gränser och politikens villkor Marknadens gränser och politikens villkor Inbjudan till konferens 6 maj 2011 Stockholm Var går gränsen mellan marknad och politik i en tid när den finansiella sektorn får allt större betydelse? Gränserna

Läs mer

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt

Läs mer

Nomineringar Valberedningen nominerar Föreningen Samhällsvetarnas styrelse för verksamhetsåret 2015/2016 enligt följande:

Nomineringar Valberedningen nominerar Föreningen Samhällsvetarnas styrelse för verksamhetsåret 2015/2016 enligt följande: Nomineringar 2015 Valberedningen nominerar Föreningen Samhällsvetarnas styrelse för verksamhetsåret 2015/2016 enligt följande: Ordförande: Gustaf Palmér Vice Ordförande: Karin Rehnberg Kassör: Oscar Lindquist

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

NOBELMIDDAG HOS DD.MM. KONUNGEN OCH DROTTNINGEN PÅ STOCKHOLMS SLOTT TORSDAGEN DEN 11 DECEMBER 2008 KL. 19.30

NOBELMIDDAG HOS DD.MM. KONUNGEN OCH DROTTNINGEN PÅ STOCKHOLMS SLOTT TORSDAGEN DEN 11 DECEMBER 2008 KL. 19.30 NOBELMIDDAG HOS DD.MM. KONUNGEN OCH DROTTNINGEN PÅ STOCKHOLMS SLOTT TORSDAGEN DEN 11 DECEMBER 2008 KL. 19.30 H.M. Konungen H.M. Drottningen H.K.H. Kronprinsessan Victoria H.K.H. Prins Carl Philip H.K.H.

Läs mer

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. för beslutsunderlag av hög kvalitet

Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. för beslutsunderlag av hög kvalitet Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor för beslutsunderlag av hög kvalitet Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor 3 Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor för

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH Bidrag för utbyte mellan industri och akademi 2 Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap,

Läs mer

Rolf Schockprisen 2008 Inbjudan till pressfrukost

Rolf Schockprisen 2008 Inbjudan till pressfrukost Inb j u d a n ti l l pr e s s f r u k o s t Rolf Schockprisen 2008 Inbjudan till pressfrukost Onsdag den 22 oktober kl. 10.00 Kungl. Musikaliska Akademien, Blasieholmstorg 8, Stockholm Möt pristagarna:

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter

Läs mer

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat.

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat. Göteborg 1988-05-11 ERNA OCH VICTOR HASSELBLADS STIFTELSE Till redaktionen Hasselbladstiftelsen utdelar i år för åttonde gången det internationella fotopriset, som väckt stort intresse världen över. Pristagare

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer