rörlighet Internationellt och akademiskt utbyte ger tillväxt nytt Full fart på karriären T i l lvä x t kräver ansvar No 1 mars 2011

Transkript

1 forskningo innovationo tillväxt No 1 mars 2011 nytt T i l lvä x t kräver ansvar Projektet i n n o vat i o n för tillväxt h ä m ta r i n s p i r at i o n f r å n a n d r a l ä n d e r f ö r at t f ö r e s l å ko n k r e ta åt g ä r d e r f ö r s v e n s k tillväxt. Full fart på karriären R A U N I S E P PÄ N E N H A R g åt t f r å n a k a d e m i s k f o r s k n i n g t i l l c h e f s p o s i t i o n i n ä r i n g s l i v e t via internationellt utbyte. Tema rörlighet Internationellt och akademiskt utbyte ger tillväxt ostron blir exportsuccé metalltråd minskar spill

2 LEDARE Ökat fokus på samhällsutmaningar Som Sveriges innovationsmyndighet är det viktigt för VINNOVA att jobba utmaningsdrivet och fokuserat. Jag berättade redan i förra numret av VINNOVA-nytt att vi sedan en tid tillbaka fokuserar delar av våra kommande satsningar på fyra stora samhällsutmaningar. De utmaningar vi valt är Hållbara attraktiva städer, Framtidens hälsa och sjukvård, Informationssamhället 3.0 samt Konkurrenskraftig produktion. Vi tror att många av Sveriges framtida styrkeområden och framgångar ryms inom dessa utmaningar som drivs av samhällsbehov och efterfrågan samt är gränsöverskridande över flera områden. Vi presenterar de första satsningarna utifrån detta arbetssätt redan nu under våren. VINNOVA har som en del i förberedelsearbetet hållit fyra workshops under januari och februari kring utmaningarna. Tillsammans med representanter från olika aktörer från näringsliv, universitet, högskola, institut och samhälle har vi diskuterat vilka styrkor Sverige har och vilka insatser som bör göras inom respektive utmaning. Diskussionerna och kreativiteten under mötena har varit otroligt givande för oss på VINNOVA och har gett värdefulla underlag för framtida beslut och prioriteringar. Ni kan följa vårt fortsatta arbete både i kommande nummer av VINNOVA-nytt och på vår webbplats! Vi är medvetna om att VINNOVAs medel bara utgör en liten andel av de investeringar som årligen Charlotte Brogren görs i svensk forskning, innovation och konkurrenskraft men detta gör också att vi måste vara än mer noggranna med vad vi satsar på och investerar våra pengar i. VINNOVA har därför en viktig roll att spela som förändringsagent i det svenska innovationssystemet. En roll som i grunden innebär att vi med relativt små medel, men med en bra omvärldsanalys, stor kompetens och... vara än mer noggranna med vad vi satsar på och investerar våra pengar i. välutvecklade nätverk, kan koppla ihop de aktörer och faktorer som behövs för ökad svensk innovationskraft. På så sätt kan vi katalysera en positiv svensk innovationsutveckling. Jag är övertygad om att vi på VINNOVA genom att spetsa delar av vår verksamhet mot viktiga samhällsutmaningar i kombination med en större samverkan och kontakt med andra viktiga aktörer kan påverka svensk tillväxt och innovationskraft positivt. På så sätt drar vi vårt viktiga strå till stacken för att Sverige ska fortsätta vara konkurrenskraftigt och framgångsrikt! Charlotte Brogren, GD för VINNOVA Vinjett: Algbatterier Miljövänliga batterier Innehåll NR Ångströmslaboratoriets nanoteknikenhet vid Uppsala universitet har l arbetat med grönalger inom området bioteknik. I samband med ett pr där professor Maria Strömme och hennes forskarkollegor undersökte a beteende i vatten insåg de att grönalger även kan fungera som en bes del i batterier. Det visade sig att cellulosan hos grönalger ger stor ledn förmåga. Algbatteriet är också miljövänligt då det endast består av nan turerad cellulosa från grönlager, en ledande polymer och en saltvatten trolyt. Till sommaren beräknas en första prototyp vara färdig, ett batteri till tv-fjärrkontroll som Motorola beställt. Användningsområden för batte nästa oändliga eftersom de kan göras bara ett par millimeter stora och tillverkas i många olika storleker. Exempel på produkter med algbatter skulle kunna vara: skor med återuppladdningsbara värmeelement, klä med inbyggd gps, värmefiltar, matförpackningar, inbyggd läslampa i b eller intelligenta plåster. I stor skala kan batterierna agera byggmateria inbyggda i vägg eller tak, som isolering och lagring av sol- och vinden Det kvarstår en hel del forskning för att förbättra kapaciteten och förh degradering. VINNOVA stödjer forskningen inom VINN NU. Kontakt: Erik Litborn erik.litborn@vinnova.se Bilden i bifogat material. Ev. bild på grönalg. Grönalger 03 Kort & koncist Svensk innovationskraft i topp, innovationer på internationell turné och unga rådgivare. 06 tema VINNMER Ökad mångfald och större rörlighet internationellt främjar forskarkarriären och tillväxten. 11 OSTRONodlare kläcker idéer Svenska ostron kan bli en exportsuccé, men först krävs en vassare produktionsprocess. 12 snabb kur med rätt medicin Ny metod för snabb upptäckt av antibiotikaresistenta bakterier ger anpassad behandling. 13 utblick INNOVaTION FÖR TILLVÄxT Projektet blickar utomlands för att lämna konkreta förslag på åtgärder för svensk tillväxt. 14 mindre spill med metalltrådar Genom att sticka komplicerade lastbärande strukturer av ståltråd minskar spill och vikt. 15 NATURENS EGET BATTERI Grönalger har egenskaper som används för att utveckla miljövänliga batterier. REDAKTIONEN: Ansvarig utgivare Charlotte Brogren, VINNOVA Redaktion Krystyna Nilsson, Vinnova samt Anders Nordner och Petra Lodén, Appelberg Art Director Erich Blunck, Appelberg Tryck Edita Västra Aros Papper Arctic Volume Omslagsfoto Jenny Gaulitz Adress Telefon ISSN Tidningen ges ut fem gånger per år. För prenumeration gå in på VINNOVA-nytt@VINNOVA.se 16 profilen Enligt Kristina Höök inbegriper bra interaktion mellan människa och maskin också känslor. 19 lästips Publikationer från VINNOVA och kalendarium. 2 vinnova-nytt mars 2011

3 Kort & Koncist INNOVATIONER PÅ VÄG VINN NU ger arbete svenska framgångar 16 unga rådgivare utvalda Nu är det klart vilka unga personer mellan 18 och 30 år som ingår i den Advisory Board som knyts till VINNOVAs och Tillväxtverkets gemensamma program Ungas Innovationskraft. Gruppen får stort inflytande över vilka aktiviteter som kommer att genomföras inom programmet. Från början var över 250 personer nominerade, varav 16 mycket meriterade nu valts ut. Syftet med programmet är att ta tillvara och utveckla ungas kunskap och kompetens för att öka innovationskraften i Sverige. Målgruppen är unga mellan 18 och 30, alltså samma ålder som på deltagarna i Advisory Board. Programmet pågår till och med 2012 och har en budget på drygt 50 miljoner kronor. FOTO: anette andersson Efter att ha presenterat sig för generaldirektörerna för VINNOVA och Tillväxtverket fick de unga rådgivarna en lång pratstund med näringsminister Maud Olofsson, som framhöll att man måste lägga stor vikt vid att ta vara på deras synpunkter och erfarenheter i det nya programmet Ungas Innovationskraft. Ungas Innovationskrafts Advisory Board består av: Lottie Rääf, 24, Ydre; Arash Arman, 21, Kalmar; Frida Svensson, 26, Varberg; Sven Heijbel, 23, Lund; Louice Rosdahl, 25, Lund; Martina Johansson, 24, Göteborg; Nils-Erik Jansson, 29, Göteborg; Oskar Lundin, 22, Stockholm; Camilla Ljunggren, 27, Stockholm; Sini Tinfors, 26, Stockholm; Håkan Alfon, 29, Falun; Madeleine Eriksson, 26, Örebro; Simon Nummela, 21, Nora; Juliana Bergman, 23, Korpilombolo; Fredrik Hammargården, 25, Sundsvall; Sara Skoglund, 18, Gävle. FOTO: shutterstock vinnova-nytt mars

4 Kort & Koncist Sverige i topp enligt Innovation Union Scoreboard 2010 Sverige ligger fortfarande i topp när det gäller EU:s medlemsländers innovationsförmåga enligt Innovation Union Scoreboard Rapporten tas fram årligen av Pro Inno Europe. Resultatet och rankinglistan bjuder inte på så många överraskningar. Sverige ligger som vanligt bra till i toppen och Finland har halkat nedåt till fördel för Danmark. Tyskland, Finland, Danmark och Sverige är de ledande, medan de med lägst innovationsförmåga inte oväntat tillhör små eller relativt nya medlemsländer som Lettland, Litauen, Rumänien och Bulgarien. Transport 2030 föreslår forum för transportsektorn Projektet Transport 2030, som drivs av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i samarbete med Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Trafikverket och VINNOVA, har visat att det behövs ett ökat samarbete mellan transportsystemets intressenter. Nu föreslås ett nationellt forum för samarbete kring strategiutveckling inom transportsektorn. Det föreslagna nationella forumet ska etablera gemensamma strategier, initiera projekt och andra utvecklingsinsatser samt främja kunskapsutbyte. FOTO: gettyimages Ofta svårt att höra läraren, visar elevers forskning I fyra av tio klasser har minst en elev ofta svårt att höra vad läraren säger. Det visar en studie av ljudmiljön i skolan som mer än elever medverkat i. Mätdata från 59 klasser runt om i Sverige har analyserats som en del i vetenskapsfesten ForskarFredag. Evenemanget och akustikförsöket genomfördes förra året med stöd av EU-kommissionen, FAS (Forskningsrådet för arbetsmiljö och socialvetenskap), Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet och VINNOVA. FOTO: shutterstock Heta innovationer finansieras av VINNOVA FOTO: shutterstock En lista över Sveriges 20 hetaste innovationsföretag inom informations- och kommunikationsteknologi, life science, miljöteknik samt spel- och nöjesindustrin publicerades nyligen av Svenska Institutet. 14 av de 20 företagen på listan har på något sätt finansierats av VINNOVA. Listan har sammanställts med anledning av att Svenska Institutet i höst gör en internationell satsning där bland annat en utställning med dessa innovationsföretag ordnas. Utställningen premiärvisas i Silicon Valley i USA i höst och ska sedan turnera runt om i världen i nära samarbete med berörda svenska ambassader och lokala samarbetsparter. Några företag på listan är Ozma Speldesign, Tobii Technology, Giraff Technologies, Solvatten, Xylophane, OrganoClick och I-Tech. 4 vinnova-nytt mars 2011

5 Informationsturné om de europeiska FoU-programmen I sommar öppnar utlysningarna inom de flesta områdena av EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling, FP7. Ramprogrammet är inne på sitt femte år och är en av de största externa finansiärerna av forskning i Sverige. VINNOVA besöker under våren några orter runt om i Sverige för att berätta mer om hur man kan ta del av de möjligheter till forskningsfinansiering som finns inom EU:s FoU-program. Turnén är ett unikt tillfälle att få en överblick av möjligheter inom FP7, tips på hur man lyckas med en ansökan, men även ta del av erfarenheter från aktörer som har medverkat i EU-projekt. På varje ort finns det också tillfälle för nätverkande med några nationella kontaktpersoner (NCP) samt EU:s FoUhandläggare från respektive universitet. Turnéplan Informationsturnén är ett samarrangemang mellan VINNOVA och universitetens forskningskontor. Följande universitet besöks under mars och april: Stockholms universitet, 29 mars; KTH, 30 mars; Uppsala universitet, 5 april; Lunds universitet, 7 april; Karlstads universitet, 11 april; Luleå tekniska universitet, 13 april; Göteborgs universitet, 14 april; Umeå universitet, 27 april; Karolinska Institutet, 28 april. Vind i seglen för VINN NU-företag En genomgång av bokslutsdata för de företag som fått finansiering från VINN NU från starten 2002 och till och med 2009 visar att de ökat både sin omsättning och antalet anställda markant. Bäst lyckades de företag som fick finansiering De ökade sin totala omsättning från 15,8 miljoner kronor till 237,8 miljoner De 140 företag som finansierades hade tillsammans 189 anställda. Vid utgången av 2009 hade siffran stigit till 826 anställda. Det är en rätt betydande ökning, konstaterar Ann-Louise Persson, programansvarig. VINN NU vänder sig till nystartade företag som baserar sin verksamhet på forsknings- och utvecklingsresultat. Programmet drivs av VINNOVA tillsammans med Energimyndigheten. Varje år utses upp till 20 företag som finansieras med kronor var. FOTO: shutterstock FOTO: shutterstock Hasse Johansson Ny ordförande för VINNOVA Regeringen har utsett Hasse Johansson till ny styrelseordförande för VINNOVA. Hasse Johansson är civilingenjör och har tidigare arbetat som forsknings- och utvecklingschef för Scania. Han efterträder Birgitta Johansson-Hedberg, vars ordförandeskap gick ut vid årsskiftet. En längre intervju med Hasse Johansson kommer i nästa nummer av VINNOVA-nytt. Svensk framgång i Eurostars Resultatet av den senaste ansökningsomgången till Eurostars blev en svensk framgång. Eurostars är ett gemensamt program av EU-kommissionen och det europeiska samarbetsnätverket EUREKA. Det vänder sig främst till små och medelstora företag med egen forskning. Svenska deltagare var med i 33 inlämnade och utvärderade ansökningar och 15 av dessa godkändes och har lämnats över till de nationella finansieringsmyndigheterna. Det betyder att 45 procent av alla projekt med svenska deltagare blev godkända för finansiering. Återigen deltar svenska partner i det högst rankade projektet, dessutom i projekten rankade nummer 2 och 4. Av de 15 rankade projekten med svensk medverkan ligger tio på den övre halvan. Totalt inlämnades och utvärderades 309 projekt och 110 godkändes för finansiering. vinnova-nytt mars

6 Tema // VINNMER R rlighet f der Forskare som rör sig mellan akademi, näringsliv, offentlig verksamhet och andra miljöer i samhället, liksom mellan olika länder. Det är målgruppen för det framgångsrika VINNMER-programmet. TEXT katarina ahlfort illustration shutterstock Ulf Wahlberg på Ericsson anser att VINNMER på sikt stärker Sveriges konkurrenskraft internationellt. Ö kad diversifiering behövs inom forskarnas meriteringstjänster, inte minst med anledning av den höga andelen män i ledningsfunktioner. Vi vill även se större representation från olika kulturer, kompetenser och erfarenheter, säger Erik Litborn, programledare för VINNMER på VINNOVA. Genom VINNMER-programmet får chefer i organisationer, institutioner och näringsliv chansen att tidigt fånga upp och engagera sig i forskare som kan bli framtidens ledare. Inom akademin ser vi sällan långsiktiga planer för forskares fortsatta verksamhet när den finansierade forskningen väl har avslutats, säger Erik Litborn. De forskare som valts ut till programmet får halva lönen betald av VINNMER och resterande av företaget eller organisationen under tre år. Genom den investeringen kombineras forskningen i ett tidigt skede med karriär och utveckling, säger Erik Litborn. En förutsättning för framgång är enligt programrådet att arbetsgivaren också för en kontinuerlig dialog med individen om framtidsplaner och lämpliga karriärsteg. Jag hoppas att programmet leder till att fler kompetenta forskare kan göra karriär och att deltagarna fungerar som inspiratörer och ledare för andra forskare, säger Ulf Wahlberg, Vice President för Industry and Research Relations på Ericsson och medlem i programrådet för VINNMER. Ulf Wahlberg framhåller att programmet även ger näringslivet tillgång till ökad kompetens genom starka forskningsmiljöer, starka forskningsledare och det faktum att fler unga forskare väljer att göra forskarkarriär. GRÄNSÖVERSKRIDANDE. Forskare med internationell erfarenhet från såväl akademi som näringsliv är målgruppen för VINNMER-programmet. Det stärker på sikt Sveriges och svensk företagsverksamhets internationella konkurrenskraft, säger han. Det internationella intresset för programmet är stort. Norges motsvarighet till VINNOVA har nästan kopierat programupplägget och i Österrike pågår enligt Erik Litborn ett antal snarlika projekt. VINNMER är ett av de första nationella programmen som sponsras genom EU:s forskningsprogram Marie Curie Actions. 6 vinnova-nytt mars 2011

7 framg ng 3frågor till Gunilla Svensson, professor i meteorologi, Stockholms universitet. Vad har VINNMER betytt för dig? Mycket. Framför allt frihet att planera min arbetstid på ett bättre sätt, eftersom jag får hälften av min forskarlön från VINNMER. Dessutom har det betytt mycket för mitt självförtroende att få den här skjutsen i karriären. Och att veta att det finns personer som tror på mig. Hur viktigt är det med internationellt utbyte? Meteorologi är ett väldigt litet ämne i Sverige. Det är nödvändigt att ingå i utländska nätverk för att kunna höja sin egen kunskapsnivå. Det gör också att jag kan påverka vilken typ av forskning som bör prioriteras. Marie Curie Actions bidrag till programmet är fem miljoner euro fördelat över fyra år. Samarbetet innebär att Eu-kommissionen under den tiden står för 40 procent av de beviljade medlen i nästan 40 av drygt 100 pågående VINNMER-projekt. Programmet utvärderas på traditionellt sätt av kommissionen genom ett peer review-system ur såväl vetenskaplig som administrativ synvinkel. Alan Craig och Silvia Dürmeier, programledare på Eu-kommissionens Research Executive Agency, besökte Sverige i januari för att träffa några av programdeltagarna och lära sig mer om programmet. Alan Craig konstaterade att VINNMER fungerar bra inte minst genom att utlysningar görs i tid så att pengarna kommer till optimal nytta. Det är mycket positivt att fokus ligger på att kvinnor, som är underrepresenterade inom forskning, uppmuntras att satsa på en vetenskaplig karriär, sade Silvia Dürmeier. Hur arbetar du konkret med internationellt utbyte? Tack vare VINNMER har jag haft möjlighet att tillbringa sammanlagt drygt åtta månader vid National Center for Atmospheric Research, NCAR, i Boulder, Colorado, ett Mekka för alla forskare inom mitt område. Jag har också utnyttjat möjligheten att resa till andra möten och konferenser i USA i anslutning till NCAR-resorna. 7

8 Tema // VINNMER Hur tillverkar man mjölkoch filpaket med höga vattenavstötande egenskaper? Det var en av frågeställningarna bakom Rauni Seppänens forskningsprojekt. Projektet fick en flygande start och blev klart sex månader före beräknad tid. TEXT annica hulth FOTO jenny gaulitz, holmen Karriärsprång efter forskningsutbyte V i har haft ett väldigt flyt och ett bra samarbete, säger Rauni Seppänen, tidigare forskare på Ytkemiska institutet, YKI, i Stockholm. Efter flera års forskning vid YKI ville hon lära sig mer om den fysiska strukturen i kartongförpackningar. Vad händer till exempel när vätska tränger in vid kanten där förpackningen öppnas? Ett sätt att ta reda på det är att utnyttja röntgentomografi som ger mycket realistiska, tredimensionella bilder av papprets struktur. Röntgenutrustningen fanns vid Jyväskylä universitet i Finland. Där knöts fyra företag till projektet två kartongtillverkare och två kemikalieföretag. Väl på plats i Jyväskylä träffade hon en doktorand som ville delta i studierna och projektet tog ordentlig fart. Det blev verkligen en snöbollseffekt. Hon är fysiker och jag ytkemist, så det var två världar som möttes. Nu har hon disputerat och planerar att fortsätta sin forskning vid YKI. Tack vare projektet har Rauni Seppänen meriterat sig internationellt, inte bara i Finland utan också i Japan. Hon tillbringade tre månader vid Tokyo universitet för att studera ytbehandling av cellulosafibrer. I december bytte hon jobb och började som forsknings- och utvecklingsspecialist vid Holmen Paper. Inom industrin väntar nya utmaningar, till exempel att utveckla papper som fungerar optimalt i tryckprocessen. Forskningen fortsätter hon med. En gång forskare, alltid forskare. Nu är det jag som är kunden, den som beställer forskning. Jag kommer helt klart att ha nytta av mina erfarenheter från YKI. 8 vinnova-nytt oktober 2010

9 KARRIÄRIST. Rauni Seppänen har efter många år som forskare på Ytkemiska institutet tagit steget till näringslivet, bland annat via internationell forskarmeritering. En gång forskare, alltid forskare. Nu är det jag som är kunden, den som beställer forskning. förpackningsteknik Syfte: Att öka förståelsen för ytkemins och strukturens betydelse i livsmedelsförpackningar av kartong. Medverkande: Ytkemiska institutet, Jyväskylä universitet, Tokyo universitet, Korsnäs, Stora Enso, Hercules och Kemira. Finansiering: Anslag via VINNMER (hälften av lönen under tre år), Jyväskylä universitet (forskningsinstrument och en doktorand) samt företagen (kontanter och förmåner). Forskarbakgrund en tillgång Rauni Seppänens forskarbakgrund är en stor tillgång. Det säger Emilia Liiri, utvecklingschef på Holmen Paper som producerar papper till tidningar, magasin och böcker. Har ni många forskningsprojekt på gång? Ja, vi samarbetar mycket med forskningsinstitut men också med universitet och högskolor, till exempel Mittuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet och Kungliga tekniska högskolan. Vi har inte all specialistkompetens utan tar hjälp där vi behöver. På så sätt kan vi vara med och påverka forskningen så att den svarar mot de behov som vi har. Då skapas ny kunskap som kan användas till att förbättra produkter eller förenkla produktionsprocesser. Vad tillför det er att Rauni Seppänen har forskarbakgrund? Dels har hon en specialistkunskap som vi själva saknar, dels kommer hon från Ytkemiska institutet som vi historiskt har jobbat mycket med, men inte på senare tid. Hon har ett brett nätverk med sig och genom henne får vi nyttiga forskarkontakter. Vilken är er roll i forskningsprojekten? Vi är aktiva beställare och pådrivare. Vi ger uppdragen och efterfrågar kunskap som vi behöver men inte själva har kompetensen att ta fram. Är man själv forskarutbildad är det självklart en fördel. vinnova-nytt oktober

10 Tema // VINNMER Genom sin forskning kan Nazanin Emami bidra till att öka livslängden på ortopediska implantat, som exempelvis höftleder. TEXT katarina ahlfort FOTO shutterstock Mindre smärta och lägre vårdkostnader V i minskar både mänskligt lidande och miljarder i vårdkostnader genom att utveckla mer hållbara material till implantaten. Då slipper många patienter genomgå upprepade, svåra operationer, säger Nazanin Emami, universitetslektor på Luleå tekniska universitet. När Nazanin Emami gjorde sin post-dok i biotribologi i Australien 2007 funderade hon mycket på hur hennes framtida forskarambitioner skulle kunna förverkligas. Jag sökte till VINNMER-programmet och när jag slutligen vann anslag konstaterade mina australiensiska kollegor att Sverige är ett underbart land för forskare! säger Nazanin Emami. Men konkurrensen bland de sökande till programmet var hård. VINNMER-anslaget ger 50 procent lön, det vill säga 50 procent frihet att forska under en treårsperiod, och det är en frihet som bara forskarassistenter brukar få. Som senior forskare har man sällan det utrymmet, säger Nazanin Emami. Hennes biotribologiska forskning syftar till att minska friktionen och förbättra smörjningen av implantaten i kroppen. I mer än 40 år har implantatkirurgin för höfter och knän varit en av de största succéerna inom ortopedin. Men implantat som borde hålla ett helt liv har i verkligheten en livslängd på tio till femton år, säger hon. För UNGA krävs i dag som regel ett byte av implantatet och det innebär omfattande kirurgi. Vi hoppas kunna minska antalet smärtsamma ingrepp. Den främsta målgruppen för min forskning är yngre patienter, exempelvis tonåringen som skadats i en bilolycka eller 40-åringen som drabbats av reumatiska besvär. De ska kunna hoppa och studsa och ha ett aktivt liv. implantat som borde hålla ett helt liv har i verkligheten en livslängd på tio till femton år. Nazanin Emami Redan nu har Nazanin Emamis forskning resulterat i fyra nya arbetstillfällen, eftersom hon har anställt tre doktorander till sin forskargrupp. Vi har kommit en bra bit på väg när det gäller förstärkning av polymeriska material med nanopartiklar. Av oss fyra i gruppen är tre kvinnor, vilket är positivt på den i övrigt mansdominerade forskargruppen inom tribologi här på Luleå tekniska universitet. Forskningen är multidisciplinär; forskarna i Luleå samarbetar med medicinska ortopeder såväl i Sverige som utomlands. Programmet har bekräftat gruppens insatser inom ämnet biotribologi och har gjort det möjligt att bygga broar till forskningsinstitut i Australien, Portugal och Storbritannien som medverkar i delprojekt. implantat Vid Luleå tekniska universitet pågår tre projekt inom området biotribologi. Fokus ligger på höft- och knäimplantat. Projekten genomförs i samarbete med Centrum för medicinsk teknik och fysik på Umeå universitet, universitetet i Leeds i Storbritannien, universitetet i Aveiro i Portugal samt ett flertal företag. BIOTRIBOLOGI. Nötning, smörjning och friktion i höft- och knäleder är vad som framför allt intresserar Nazanin Emami och hennes forskningsgrupp. 10 vinnova-nytt mars 2011

11 produktion Svenska ostron öppnar sig mot Europa Den svenska västkusten har unika förutsättningar för att odla det finaste ostronet av alla, det platta ostronet. Företaget Ostreas nya kläckeri för ostronyngel ger Sverige stora möjligheter till en ny exportindustri. text karin myrén foto ostrea Länder som Frankrike, Holland och Spanien har en lång tradition av ostronodling. Fram till på 50-talet odlade de bara platta ostron, men sedan slog parasiter ut hela beståndet och de började odla japanska jätteostron från Stilla havet istället. Men de svenska platta ostronen klarade sig från att smittas och vår låga vattentemperatur gör det dessutom svårt för parasiter att få fäste. Det här ger Sverige en stor fördel. Även om de japanska ostronen är billigare är de inte lika smakrika, enligt Kent Berntsson, produktionschef och en av Ostreas grundare. Och eftersom platta ostron är så sällsynta är efterfrågan i Europa enorm. De anses vara de finaste av alla ostron och står för en väldig exklusivitet. Och eftersom bara vi här i Norden kan odla dem skapar det fantastiska möjligheter. Vattnen utanför Bohuslän har en bra salthalt och är ovanligt näringsrika, vilket gör att ostronen växer snabbt och blir fullmatade. Vi har unika förutsättningar. I våra vatten finns det näring och växtplankton för att producera ton ostron eller musslor per år. Här finns potential för en miljardexport. Däremot varierar produktionen av yngel i havet kraftigt och därför har Ostrea byggt ett eget kläckeri. Hit hämtas vilda avelsostron från havet utanför Koster och läggs i tankar där de parar sig. Ynglen förvaras i kläckeriet tills de är stora nog att placeras ut i havet. Efter tre år har de växt klart. Men processen är mycket känslig och bara 0,25 procent av ynglen blir fullstora ostron. Kent Berntsson Det här vill Ostrea ändra på, och för att lyckas krävs bättre hygien och större kontroll på saltvatten, avelsdjur och mat i kläckeriet. Som stöd för att utveckla det fick företaget i höstas två miljoner kronor från VINNOVA. Tillskottet har gett oss möjlighet att anlita kompetens och samarbeta med personer som hjälper oss att analysera bakterier och ta fram verktyg för att kontrollera kvaliteten i varje steg. Genom att identifiera vad som får fler yngel att överleva och förbättra förhållandena kan produktionen ökas väsentligt, konstaterar Kent Berntsson. Ynglen som sätts ut i år väntas ge en halv miljon ostron år Tack vare åtgärderna i år räknar Ostrea med en skörd på tre miljoner ostron år 2015, och då behöver ytterligare 40 personer anställas. På sikt tror han att ostronnäringen i Sverige kan sysselsätta betydligt fler. Många i kustmiljön är intresserade av vattenbruk men hittills har få vågat kasta sig in i det. När vi har fått igång en större produktion i kläckeriet kan vi förse dem som vill starta egna odlingar med yngel, och då behöver de bara lära sig hantverket. Kontakt: Anne Löfquist Anne.Lofquist@VINNOVA.se ostrea Vänster: Platta ostron kan bli en svensk exportsuccé. Ovan: Bättre kontroll på miljön i kläckeriet krävs för att Ostrea ska kunna öka andelen nykläckta ostronyngel som överlever och blir ostron. Grundat: 2006 av entreprenören Karl Johan Smedman och Kent Berntsson, tidigare forskare vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Anställda: Sex personer. Samarbetspartner: Statens veterinärmedicinska anstalt, Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Övrigt: Varje år produceras 4,5 miljoner ton ostron i världen, varav det mesta i Kina, Japan och Sydkorea. Frankrike producerar ton per år. Det platta ostronet heter Ostrea edulis på latin. Fullvuxet väger det 100 gram och är 10 cm brett. vinnova-nytt mars

12 medicin ISTÄLLET FÖR ODLING. Q-lineas instrument krymper tiden för att upptäcka antibiotikaresistenta bakterier från tre dagar till tre timmar. Samtidigt som penicillinkurer ofta skrivs ut för ofta ökar problemen med antibiotikaresistenta bakterier. Stora resurser läggs därför på forskning för att snabbare spåra antibiotikaresistens. Svenska Q-linea har utvecklat en teknik som kortar analystiden från tre dagar till tre timmar. text katarina ahlfort foto q-linea, istockphoto Snabb upptäckt av resistenta bakterier Varje år utförs ungefär 10 miljarder antibiotikabehandlingar runt om i världen. En intensiv antibiotikaanvändning har resulterat i resistens hos många bakterier (humana patogener). En del av lösningen på problemet vore att helt enkelt minska antalet onödiga behandlingar. Genom att investera drygt fem miljoner kronor i ett utvecklingsprojekt kan vi leverera ett instrument som genom att detektera en oerhört liten mängd DNA kan avgöra om bakterier är resistenta, berättar Johan Widén, projektledare på Q-linea. Traditionell testteknik för bakterieresistens bygger på 100 år gamla fenotypbaserade metoder där bakterier odlas på plattor i upp till tre dagar. Man ser sedan bakterietillväxten med blotta ögat. Med vårt instrument får man istället ett analysresultat på ett par tre timmar, säger Johan Widén. Tekniken som används kommer ursprungligen från försvarsmakten. Försvarsapplikationen upptäcker förekomst av biologiska stridsmedel i luften genom snabb DNA-analys. Q-lineas patentskyddade teknik, i kombination med avancerad molekylärbiologisk analys, öppnar nu för möjligheter att förändra behandlingen av patienter. med instrumentet går det att snabbt fastställa behovet av antibiotikabehandling, så att onödig förskrivning begränsas. Dessutom visar analysen vilken sorts antibiotika som behövs, så antalet felaktiga penicillinkurer reduceras. En patient som testats på morgonen ska kunna hämta ut sitt recept samma eftermiddag, säger Johan Widén. Till en början planerar Q-linea att sälja tekniken i Sverige i samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala och övriga regionsjukhus. Därefter satsar vi förstås större. I Europa och resten av världen finns en väntande jättemarknad, säger Johan Widén. Företagets marknadsanalys visar att tekniken bara genom regionsjukhusen och vårdcentralerna skulle omsätta en halv miljard kronor. Inom tio års tid kan det innebära hundratals arbetstillfällen. Kontakt: Elisabet Nielsen, Elisabet.Nielsen@VINNOVA.se q-linea Grundat: 2008 i Uppsala. Ägare: Fyra forskare från Uppsala universitet, Olink AB och UUAB. Antal anställda: Tio anställda och två konsulter. Finansiering: 2,55 miljoner kronor inom VINNOVAs Forska&Väx-program. 12 vinnova-nytt mars 2011

13 Innovation för tillväxt // utblick Tillväxt kräver aktivitet Från ord till handling. Så sammanfattar Innovation för tillväxt sitt arbete. Projektet pågår under två år med fokus på att lämna konkreta förslag som leder till tillväxt i Sverige. TEXT anders nordner FOTO SANNA SKERDÉN Sverige är ett innovativt land men vi har svårt att omsätta innovationerna i affärer, säger Marcus Wallenberg, ordförande i styrgruppen för projektet Innovation för tillväxt. Hur Sverige ska bli bättre på det är en av de frågor projektet Innovation för tillväxt brottas med. Det handlar bland annat om att förändra synen på att misslyckas. Man brukar jämföra Boston och Silicon Valley, två miljöer där det finns mycket framgångsrika universitet med världsledande forskning. Men det startas fler framgångsrika företag i Silicon Valley. Orsaken är att det är okej att misslyckas där, att lära sig av sina misstag och gå vidare, säger Marcus Wallenberg. Innovation för tillväxt har pågått sedan hösten När projektet avslutas i höst ska det överlämna såväl ett ramverk till politiker som förslag på konkreta åtgärder inom exempelvis beskattning, ledarskapsutveckling, innovationsupphandlingar, kompetens- och kapitalförsörjning. Syftet är att göra innovationsklimatet i Sverige bättre. Projektets förslag är inte de enda lösningarna. Det vi framför allt vill göra är att skapa och bidra till en debatt om hur innovationsklimatet i Sverige kan förbättras och få gehör för de här frågorna på en politisk nivå, säger Marcus Wallenberg. Ett av de förslag som Innovation för tillväxt lämnat handlar om riskkapital. Förslaget bygger på en struktur som visat sig mycket framgångsrik i Israel, ett av de länder projektet studerat närmare. Där är näringsliv, vinnova-nytt oktober

14 produktion myndigheter och finansmarknad liksom politiker från alla läger överens om att innovation är landets enda möjlighet till välstånd. Långsiktighet är ett ledord. Att starta ett företag och få det livskraftigt tar ofta mer än en konjunkturcykel. Då är det viktigt att ha en uthållig finansiering och där har Israel lyckats, säger Marcus Wallenberg. Israel är lika extremt beroende av export som Sverige. På 1990-talet inledde landet satsningar på inkubatorer och en riskkapitalstruktur med både privat och offentligt riskkapital. Idag är drygt 60 israeliska företag noterade på Nasdaq. I Israel finns en så kallad Chief Scientist inom Israels motsvarighet till näringsdepartementet, en stabsfunktion som stöder innovationssystemet, säger Marcus Wallenberg. Israels Chief Scientist har en plats i regeringen och har egna resurser att verkställa politiken kring forskning och innovation, något som Innovation för tillväxt ser som en viktig orsak till Israels förmåga att effektivt och framgångsrikt organisera landets satsningar på innovation. Sett ur ett internationellt perspektiv är Innovation för tillväxt inte på något sätt unikt. I många länder pågår aktiviteter för att förbättra innovationsklimatet och därmed öka tillväxten och välståndet. På många håll runt om i världen, framför allt i de så kallade BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina), går tillväxten oerhört snabbt. Utmaningen är att förklara hur snabb tillväxten är i andra länder och hur den påverkar Sverige. Risken är att vi underskattar kraften i tillväxten i omvärlden, säger Marcus Wallenberg. innovation för tillväxt Organisation: Projektet drivs av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin med stöd av Svenskt Näringsliv, Tillväxtverket och VINNOVA. Inom projektet finns åtta arbetsgrupper vars uppgift är att utarbeta konkreta förslag som ska ligga till grund för handling. Vision: Göra Sverige till världens mest attraktiva land att bo och verka i. Projektets hemsida: Stickad metall ger mindre spill Går det att sticka en motorhuv av rostfri ståltråd? Än så länge är svaret nej, men forskningsgruppen på Swerea IVF och Textilhögskolan i Borås har inte gett upp än. TEXT anders nordner Har ni några radikala hypoteser att pröva? När VINNOVA ställde den frågan till forskare inom tillverkningsindustrin svarade forskningsinstitutet Swerea IVF att det ville testa att sticka en motorhuv eller en kylskåpsdörr av rostfri ståltråd. En motorhuv visade sig bli en alltför stor konstruktion för den utrustning som fanns tillgänglig hos samarbetspartnern Textilhögskolan i Borås. I stället har den sju personer stora forskningsgruppen hittills lyckats sticka lampskärmar, rör, en låda med ett lock och ett lättviktslaminat. Vår tanke från början var att i ett enda steg tillverka en formbeständig struktur utan att först behöva tillverka dyra verktyg, säger Åsa Lundevall, forskare på Swerea Ivf som har examen från maskinteknik på Chalmers och textilingenjörsexamen från högskolan i Borås i bagaget. Möjligheten att skapa helt nya former är bara en av fördelarna. Lägre materialförbrukning vid tillverkningen och att produkterna blir mycket lätta är andra positiva egenskaper. Att valet föll på rostfri tråd som utgångsmaterial förklarar Åsa Lundevall med att de stickade strukturerna skulle användas som lastbärande konstruktionsmaterial för olika typer av miljöer. Tanken från början var att inte heller ytbehandla materialet. Men det har visat sig vara ett sätt att ge materialet nya egenskaper. Genom att FOTO SWEREA IVF effektiv produktion Syfte: Testa hypotesen att av rostfri ståltråd sticka en tredimensionell lastbärande struktur i ett enda produktionssteg, exempelvis att producera en låda med lock i ett enda steg utan att löda eller limma samman komponenter. Sysselsätter: 7 personer. Deltagare: Swerea IVF och Textilhögskolan i Borås. lackera ytan får man en styvare konstruktion. Vi testar också olika typer av lim och matrismaterial för kompositer och ser vilka konsekvenser det får för egenskaperna, säger Åsa Lundevall. Metoden lämpar sig inte för masstillverkning ännu, men för småskalig produktion och framtagande av prototyper verkar den lovande. Även om forskningsgruppen visat resultat som tilldragit sig intresse från ett antal företag står den inför ett antal utmaningar. Vi behöver klara grövre trådar för att få till starkare och stabilare strukturer. Dessutom har den maskin vi har tillgång till idag begränsningar när det gäller hur stor och hur komplex vi kan göra en struktur, säger Åsa Lundevall. Kontakt: Bengt Johansson Bengt.Johansson@VINNOVA.se Åsa Lundevall, forskare på Swerea IVF, leder arbetet med att sticka konstruktionsmaterial av rostfri ståltråd. 14 vinnova-nytt mars 2011

15 Algbatterier // MATERIALTEKNIK grön spänning Ett batteri som enbart består av brännbart material och som kan anta nästan vilken form och storlek som helst. Det kan bli verklighet i framtiden enligt Maria Strømme på Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet. TEXT petra lodén illustration alexander rauscher Ångströmslaboratoriets nanoteknikavdelning vid Uppsala universitet har länge arbetat med cellulosa från grönalger inom området bioteknik. I samband med ett projekt där professor Maria Strømme och hennes forskarkollegor undersökte algcellulosans beteende i vatten insåg de att cellulosan även kan fungera som en beståndsdel i batterier. Det visade sig att cellulosan hos grönalger har en stor ytarea som ger goda elektrokemiska egenskaper när den beläggs med en ledande polymer. Algbatteriet Anod ledande papper av algcellulosa är också miljövänligt då det endast består av nanostrukturerad cellulosa från grönalger, en ledande polymer och en saltvattenelektrolyt. Till sommaren beräknas en första prototyp vara färdig för tester i en miljövänlig tv-fjärrkontroll som Motorola utvecklat. Användningsområdena för batterierna kommer förhoppningsvis att vara många eftersom de skulle kunna tillverkas i många olika storlekar. Exempel på produkter med algbatteriet skulle kunna vara skor med återuppladdningsbara värmeelement, kläder med inbyggd gps, värmefiltar, matförpackningar eller intelligenta plåster. I stor skala skulle batterierna kunna agera som isoleringsmaterial inbyggda i vägg eller tak, eller som lagringsmaterial för sol- och vindenergi. Det kvarstår en hel del forskning för att förbättra kapaciteten och förhindra degradering. Forskningen stöds via VINNOVAs VINN NU-program. Kontakt: Erik Litborn, erik.litborn@vinnova.se Separator filterpapper mättat med elektrolytlösning Strömsamlare kolgrafitfolie Katod ledande papper av algcellulosa Grönalger Elektroderna består av cellulosa från algen grönslick och genom att belägga dem med ett tunt lager ledande polymer skapas jonledande material som genererar den spänningsskillnad som krävs för att skapa ett batteri. En första prototyp av batteriet kunde laddas på cirka 10 sekunder. vinnova-nytt mars

16 profilen // Kristina Höök Jag anser att teknik och hur vi designar den formar oss och samhället. Kristina Höök är professor i människamaskininteraktion vid Stockholms universitet. Hon startade forskningscentret Mobile Life som utvecklar ny teknik för våra digitala liv. Bra interaktion tar med känslor och kroppslighet, tycker hon. Affective Health handlar bland annat om att med hjälp av modern teknik se vad som händer i kroppen här och nu. Det kan användas som underlag för att fundera över hur man lever sitt liv. TEXT åke r malm FOTO jenny gaulitz Att skapa ett g 16 vinnova-nytt mars oktober

17 KRISTINAS TIPS för dig som vill göra bra interaktionsdesign: skissa mer i det digitala materialet och mindre med low-fi-material som papper och penna. sätt fokus på användarens upplevelse inte bara på användbarhet. använd nya, moderna, metoder för att få en bättre dialog med de framtida användarna, till exempel Cultural Probes, Technical Probes, eller Sensual Evaluation Instrument. (Hör av dig så berättar jag mer! Mejla mig på kia@dsv.su.se) Vad innebär interaktion mellan människa och maskin för dig? Målet är att vi ska kunna vara människor, att göra och uppleva saker med hjälp av teknik. Det betyder att tekniken ska smälta in med de aktiviteter och upplevelser man vill förmedla. Det betyder inte att vi eftersträvar att någonting ska vara naturligt. Jag anser att teknik och hur vi designar den formar både oss och samhället och tvärtom. Så när vi utformar interaktion mellan människa och dator eller mobil skapar vi ett nytt sätt att göra någonting. Gäller det både arbete och fritid? Jag är mest intresserad av fritidslivet, om man nu kan separera det. Det vi håller på med i Mobile Life handlar väldigt mycket om lek, spel, social samvaro, kroppsliga rörelser och hälsa allt det som vi gör utan att få betalt för det. Det låter ju ganska kul? Ja, och det är kontroversiellt. Folk kan ju säga att Så kan ni inte göra. Ni måste ju titta på vad man tjänar pengar på och så vidare. Men sanningen är att i Sverige tjänar vi pengar på det här. Spelindustrin omsätter väl en miljard idag, tror jag. Och om svensk industri inom IT och telekommunikation ska klara sig i världskonkurrensen måste man förstå vad folk njuter av och vill leva med i sin vardag. Det är det vi försöker göra: Att studera det icke-seriösa på ett seriöst sätt. Kan du ge något exempel? Vi har ett system som heter Affective Health där man använder sensorer på kroppen för att mäta svett och puls, som ju är kopplat till emotionell upphetsning, och hur mycket man rör på sig. Sedan överför vi data till din mobiltelefon så du kan se vad som händer med din kropp just då. Det är ett väldigt fint gränssnitt där man kan se tre minuter, tre timmar eller tre dagar bakåt i tiden. Sedan är det upp till dig att tolka det och fundera över ditt liv. Det intressanta är att våra försökspersoner inte bara hittade stress utan även lugnare stunder under dagen och kunde försöka ta till vara på dem lite bättre. Varför är det viktigt att forska på interaktion? Konkurrenskraften är som sagt en viktig sak, men för mig är det också en politisk agenda. Vi ska ju ha ett personalia Namn: Kristina Höök. Ålder: 46 år. Bor: Upplands Väsby. Familj: Min man, Sverker Janson, som också är forskningsledare och mina två barn, Adam, 21, som pluggar i Lund och Axel, 17, som läser på gymnasiet i Sollentuna. Utbildning: Datavetenskaplig linje i Uppsala, följt av doktorsexamen i data- och systemvetenskap från Stockholms universitet. Läser: Gärna och mycket. Just nu romanen Spill av Sigrid Combüchen, Den röda grevinnan av Yvonne Hirdman och Den moraliska kroppen av Maja Larsson. Livsfilosofi: Mycket av allt! Det här driver mig: Passion, lust och nyfikenhet. Och förstås en liten del karriärism om jag ska vara ärlig. samhälle där vi har det bra och gör bra saker tillsammans. Jag tror att våra IT-produkter är en del av det. Så vi har ett stort ansvar, både moraliskt, politiskt och kommersiellt. Vad är bra interaktion? När jag säger att någonting är njutbart, då menar jag inte att det bara är lätt. Det kan mycket väl ge lite motstånd, eller till och med vara smärtsamt. Bra interaktion tar med hela paletten av känslor och kroppslighet för att skapa en djupare förståelse, en intressantare lek, eller vad det nu kan vara systemet ska ge upphov till. Och hur ser dålig interaktion ut? Dålig interaktion fokuserar till exempel för ensidigt på effektivitet, eller är begränsande i sin syn på vad det är att vara människa. Där blir människan bara en del i en maskin och då börjar vi också betrakta oss själva på det viset. Vilken är den viktigaste framtidsfrågan på ditt område? Det är utvecklingen inom internet-of-things, det vill säga att alla saker blir uppkopplade: huset, bilen, båten och så vidare. Det sker just nu och frågan är hur vi ska leva med det? Hur ska vi interagera med de här sakerna? Och hur ska vi skapa njutbara och lekfulla tillämpningar i det här området? Det tycker jag är en intressant utmaning. ott digitalt liv vinnova-nytt oktober mars

18 vinnova syns Vänster: I paneldiskussionen kring Framtida utmaningar för det svenska forskningssystemet deltog bland andra Maria Khorsand, vd och koncernchef för Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Mitten: Om resiliens handlade anförandet av professor Johan Rockström, Stockholms universitet. Höger: Vi blir äldre! Vad ska vi göra åt det? Det var ämnet som professor Laura Fratiglioni, Karolinska Institutet, talade kring. Förre handelsministern Leif Pagrotsky i samspråk med Dan Brändström som var ordförande i organisationskommittén inför bildandet av de nya myndigheterna. I diskussionen om det svenska forskningssystemets framtid deltog bland annat professor Pam Fredman, rektor på Göteborgs universitet, Peter Honeth, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, och professor Göran Sandberg, verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. VINNOVA firar 10-årsjubileum Långsiktiga satsningar på forskning och innovation ska öka Sveriges konkurrenskraft. Det framkom under ett seminarium när VINNOVA firade 10 år. Text och foto: VINNOVA I år är det tio år sedan FAS, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA bildades. Detta uppmärksammades nyligen med ett gemensamt seminarium. Bland annat diskuterades vad som krävs för att svensk forskning och innovation ska kunna öka sin konkurrenskraft. Seminariet gav också en tillbakablick på hur svensk forskningsfinansiering organiserats i ett historiskt perspektiv. En av talarna på seminariet var statssekreterare Peter Honeth, som pekade på att svensk forskning bör hålla en hög kvalitet med tanke på konkurrensen från andra länder. Han menade att en av lösningarna på detta är satsningar på långsiktiga projekt. Under seminariet var det också smygpremiär på filmen Livsviktigt, gjord av journalisten och filmaren Folke Rydén. Filmen, som planeras visas i SVT senare i år, visar nyttan av forskning och innovationer. 18 vinnova-nytt MARS 2011

19 VINNOVA Analys VA 2011:01 VINNOVA Information VI 2010 :10 2. V I N N O VA A N A l y s VA : 0 5 T O m A s Å s T r ö m, T O m m y J A N s s O N, P A u l I N e m A T T s s O N, s V e N F A u g e r T, J A k O b H e l l m A N & e r I k A r N O l d V I N N O VA I N f O r m A t I O N V I : 0 1 V INNOVA RAPPORT VR 2010:18 ELIZABETH NEU MORÉN & PEDER HÅRD AF SEGERSTAD Kalendarium ing what and finding e norm, we a gender LÄSTIPS I VINNOVAs senaste publikationer kan du läsa om hur man blir en bättre ledare och varför smarta elnät är viktigt för Sverige. InnovatIon & Gender InnovatIon & Gender FRAMTIDA TILLVÄXTMÖJLIGHETER FÖR SVERIGE SMART LEDNING Drivkrafter och förutsättningar för utveckling av avancerade elnät. SMART LEDNING Smarta elnät är ett tillväxtområde som har stor betydelse för samhällets energiförsörjning. Inom detta område finns en stor marknadspotential för många svenska företag. Rapporten ingår i serien Framtida tillväxtområden för Sverige som beskriver svenska företags roll i framväxande globala tillväxtområden. innovation & gender Innovation handlar om att ifrågasätta det som tas för givet att utmana normen och hitta nya vägar. För att utmana normen behöver vi ett kritiskt perspektiv och utan tvekan kan ett genusperspektiv bidra till det. MILJÖ- INNOVATIONER VINNOVA satsar på utveckling av nya lösningar för minskad klimat- och miljöpåverkan i framtidens hållbara samhälle. Smarta elnät, cykelvänliga städer, miljövänlig sjöfart och produkter som ersätter kol och olja är bara några av de idéer som kan bli verklighet genom de projekt VINNOVA finansierar. Här presenteras projekten inom programmet Miljöinnovationer. V I N N O VA I N f O r m A t I O N V I : 0 2 Miljöinnovationer Projektkatalog DÄRFÖR BEHÖVER SVERIGE EN INNOVATIONS- POLITIK VINNOVA vill inleda en dialog mellan de olika intressenter som har ett intresse av att Sverige kan växa som föregångsland. D ä r f r b e h ö v e r S v e r e n i g e i n - n o v a S- t i o n p o l i t i k EffEktanalys av stöd till strategiska utvecklingsområden för svensk tillverkningsindustri UPPDRAG LEDARE Ett sammanfattning, beskrivning och fördjupning av VINNOVAs utvecklingsprogram Uppdrag Ledare som genomfördes under , riktat till ledare för starka forsknings- och innovationsmiljöer. Framtidens personresor Projektkatalog Samtliga rapporter beställs på EFFEKTANALYS av stöd till strategiska utvecklingsområden för svensk tillverkningsindustri. Denna rapport behandlar effekter av fem program under perioden inom produktframtagningsområdet, med stöd från VINNOVA och Nutek. UPPDRAG LEDARE OM KONSTEN ATT BLI EN BÄTTRE CENTRUMFÖRESTÅNDARE FRAMTIDENS PERSONRESOR Programmet Framtidens personresor utgör en kraftsamling genom att myndigheterna Trafikverket (tidigare Banverket och Vägverket) och VINNOVA för första gången samverkar i ett forskningsprogram. I denna projektkatalog presenteras samtliga projekt som fått finansiering inom programmet sedan starten APRIL 4CAM-dagen Centrum för affärsutveckling i mindre företag (CAM) vid Linköpings universitet inbjuder till årets CAM-dag. Några punkter på programmet är universitet som nav för tillväxt, företagsutveckling tillsammans med universitetet och stöd till forskning i mindre företag. 5 Tillväxtdagen 2011 Svensk innovationskraft i en global verklighet. Tillväxtverket, Tillväxtanalys och VINNOVA är arrangörer av denna dag som hålls i Stockholm. MAJ 6 8 Scientix European Conference Konferens i Bryssel som är ett unikt tillfälle för den som vill lära sig mer om olika utbildningsprojekt inom naturvetenskapliga ämnen i Europa och utbyta erfarenheter med kolleger i EU Future Internet Week Arrangeras i Budapest och under veckan hålls flera olika konferenser och seminarier om framtidens Internet. Bakom arrangemanget står EU-kommissionen, ungerska ordförandeskapet, National Innovation Office och Future Internet Assembly Innovation in Healthcare: from Research to Market Syftet med konferensen som arrangeras av EU-kommissionen i Bryssel är att samla de viktigaste aktörerna inom hälsa och sjukvård för att belysa och diskutera den politiska utvecklingen som behövs för forskning och innovation inom sjukvården på europeisk och nationell nivå. events-04 _en.html vinnova-nytt mars

20 till sist // Mikrovågstorkning Mikrovågor krymper matavfall Kryssningsfartyg och oljeplattformar är två möjliga miljöer där mikrovågsteknik kan bidra till en effektivare hantering av matavfall. Text Anders Nordner Foto shutterstock Matavfall är inte bara skrymmande. Det kan också ge upphov till dålig lukt om det inte hanteras på rätt sätt. På land är den hanteringen kanske inte en stor utmaning, men ombord på fartyg och oljeplattformar är det annorlunda. Där är utrymmena begränsade och möjligheterna att göra sig av med avfallet få. Dessa egenskaper fick återvinningsföretaget Stena Metall att tillsammans med industriföretaget GISIP utveckla en mikrovågsbaserad teknik för att snabbt torka och sterilisera matavfall. Målet är att med hjälp av en kylskåpsstor mikrovågsugn reducera vikten på avfallet med 85 procent. GISIP har genomfört ett pilotprojekt och resultaten från det är positiva. Principen är densamma som för en vanlig mikrovågsugn. Skillnaden är att vi använder en vakuumprocess där vattnet kondenseras bort och avfallet torkar snabbt och effektivt, säger Carina Pettersson, projektledare på Stena Metall. Restprodukterna är flera. Dels bildas ett luktfritt pulver som kan användas som bränsle, gödsel eller djurfoder, dels överskottsvärme som kan användas för uppvärmning. Att få avsättning för pulvret verkar vara en rejäl utmaning. Lagstiftningen kring hur matavfall får användas är strikt. Exempelvis får djurfoder inte innehålla köttavfall eller mat som varit serverad. Avfallshanteringen i hamnar är också den strikt reglerad, säger Carina Pettersson. I dagsläget ter sig möjligheterna störst att utnyttja avfallet som biobränsle eller till biogasproduktion. När utvecklingsprojektet avslutas sommaren 2012 räknar Carina Pettersson och hennes kolleger med att Stena Line börjar använda tekniken ombord på en del av sina fartyg. På sikt hoppas projektgruppen att kryssningsfartyg och oljeplattformar drar nytta av tekniken. ÅTERVINNING AV MATAVFALL ALLMÄNT: Förutom Stena Metall och GISIP deltar Stena Line och processtyrningsföretaget Liros liksom universitetet i polska Poznan samt det polska företaget QWED. Projektet delfinansieras inom EUREKA-programmet. Tid: Projektet startade i maj 2010 och pågår under två år. Kontakt: Peter Lindberg, Peter.Lindberg@VINNOVA.se