HAVSMILJÖINSTITUTETS ÅRSRAPPORT Januari-december 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HAVSMILJÖINSTITUTETS ÅRSRAPPORT Januari-december 2011"

Transkript

1 HAVSMILJÖINSTITUTETS ÅRSRAPPORT Januari-december 2011 I Havsmiljöinstitutets Verksamhetsplan för 2011 finns en formulering om att institutets övergripande mål är att vara en samlande och trovärdig kunskapsförmedlare inom den svenska havsmiljöforskningen och förvaltningen. Målet skall nås genom tre kärnverksamheter och sex arbetsformer. Kärnverksamheterna består av analys och syntes, utvecklingen och främjandet av processer samt kommunikation och uppföljning; och arbetsformerna av tankesmedjan, redaktionen, informationsarenan, diagnos, ärendehantering och projektverksamhet. Dessa kärnverksamheter och arbetsformer har under året konkretiserats och fördjupats. En ny rutin för projekthantering gör dock att årsrapporten inte följer verksamhetsplanens disposition bokstavligen. Enligt den nya rutinen har nämligen all verksamhet förutom ledningsarbetet under året döpts om till projekt och tilldelats eget nummer. LÖPANDE ÄRENDEN Ledning 2011 har ledningsgruppen bestått av Ulf Båmstedt, Roland Engkvist, Åke Hagström, Kerstin Johannesson (från och med den 28 mars), Lena Kautsky, Mats Lindegarth (till och med den 17 mars), Eva-Lotta Sundblad. Tina Elfwing, Mats Lindegarth, Jonas Nilsson och Johan Wikner har varit ställföreträdare. Fram till mitten av mars har ledningsgruppen haft veckovisa möten, därefter har den träffats varannan vecka. Under året har ledningsgruppen bland annat: Diskuterat och beslutat om Havsmiljöinstitutets interna och externa kommunikation. Denna har inbegripit: kommunikationsstrategi, kommunikationspolicy, rutiner för intern kommunikation och en gemensam redaktion. Diskussionen om kommunikationsstrategi har liksom den om en gemensam redaktion varit ganska omfattande och detaljerad. Arbetet med att implementera besluten kvarstår. Anlitat en kommunikationskonsult för att ta fram Havsmiljöinstitutets varumärke. Arbetet med att implementera varumärket kvarstår. Informerat Utbildningsdepartementet om att Havsmiljöinstitutet i Kalmar saknar finansiering från Linnéuniversitet. Med Utbildningsdepartementet diskuterat: Havsmiljöinstitutets gränsdragning i förhållande till omgivande myndighetsuppdrag; institutets styrning och organisation; avsaknaden av mekanismer för att förmedla experter för deltagande i arbetsgrupper i olika myndigheter; avsaknaden av forskningsfartyg; kunskapsstöd till Havs- och vattenmyndigheten samt Regeringsrapporten. Utsett personer till styr-/produktionsgruppen för Havet-rapporten samt anlitat två redaktörer: Maria Lewander och Malin Karlsson. Haft ett två dagars möte där Havsmiljöinstitutets uppdrag, organisationsform och beslutsordning diskuterats. Underlag för diskussionen var: Uppdrag att inrätta ett Havsmiljöinstitut från 2008; Synpunkter till ledningen från kommunikationsgruppen angående organisatoriska hinder för en fungerande kommunikation i institutet; och dokumentet Beslutsordning för Havsmiljöinstitutet avsett för respektive universitet. Infört en rutin för rapportering och uppföljning av projektverksamhet. Inlett samtal med Sveriges lantbruksuniversitet och blivande generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten inför införlivandet av Fiskeriverket och delar av Naturvårdsverket i den nya myndigheten. 1

2 Beslutat om ämne för Havsmiljöinstitutets årliga konferens. Diskuterat förslag till strategi gentemot forskningsfinansiärer för stöd av havsmiljöforskning. Påbörjat arbetet med 2012 års Verksamhetsplan med ett heldagars möte i Stockholm där ledningsgruppen gick igenom projekt för projekt och konstaterade att det är viktigt dels att göra Havsmiljöinstitutet synligt och dels att fokusera på ett fåtal mer övergripande områden i stället för att som under 2011 driva ett myller av små projekt. Ledningsgruppen diskuterade också en omvärldsanalys och enades om att Sveriges lantbruksuniversitet är en mycket viktig ny aktör för Havsmiljöinstitutet att samverka med. Inom ramen för arbetet med Verksamhetsplanen för 2012 har under hösten 2011 ett nytt programområde utvecklats som benämnts Havets tillstånd och utveckling. Skickat ett gemensamt brev till rektorerna för de i Havsmiljöinstitutet samarbetande universiteten. I brevet föreslog ledningsgruppen bland annat att rektorerna tar beslut om och förtydligar delegationsordningen samt fastställer vilken roll Rådet skall ha. Beslutat att och HavsUtsikt under 2012 inte ingår i Havsmiljöinstitutets verksamhet. Remisser I Havsmiljöinstitutets uppdrag ingår ett särskilt ansvar för att hantera remisser. Institutet har under året svarat på fyra remisser (sex färre än föregående år): 1. EUs marina direktiv: Inledande bedömning enligt havsmiljöförordningen (EUs havsmiljödirektiv 2008/56/EG artikel 8) från Naturvårdsverket. 2. Havsplaneringsutredningen s betänkande: Planering på djupet fysisk planering (SOU 2010:91) från Miljödepartementet. 3. Samverkansplaner för värdefulla kust-och hamnområden Projektrapport och rekommendationer för vidare arbete NV från Naturvårdsverket. 4. Naturvårdsverket rapport om Nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar M2011/2439/Ke från Miljödepartementet. Havsmiljöinstitutet valde att inte svara på Naturvårdsverkets remiss Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden eftersom det är olämpligt att en remissinstans uttalar sig om sig själv. Institutet har genom Mats Lindegarth i stor utsträckning medverkat i framtagningen av manualen. Rådgivning Havsmiljöinstitutet har under andra halvåret fullföljt sitt uppdrag att till regeringen årligen redovisa situationen i havet samt andra viktiga slutsatser genom att i Regeringsrapporten behandla frågan om trofiska kaskader. PROJEKTVERKSAMHET Havsmiljöinstitutets arbete har under 2011 koncentrerat sig på sex områden: Tillståndsbeskrivning, Mänsklig påverkan på havet, Havsplanering/förvaltning, Åtgärdsuppföljning, Löpande/samverkan samt Ledning och verksamhetsstöd. Det betyder att varje projekt kan hänföras till något av dessa områden. 101 Havet-rapporten Arbetet med Havet-rapporten är en del i ett större redaktionellt arbete som omfattar institutets samtliga publikationer. Redaktionen är den arbetsprocess där såväl nya rön från miljöövervakning som forskning om havet och samhällets interaktion med havet uppmärksammas och förmedlas till omvärlden tillsammans med etablerad kunskap. 2

3 Havet-rapporten har framställts efter överenskommelse med Naturvårdsverket och från och med 1 juli med Havs- och vattenmyndigheten. För framtagningen anlitade Havsmiljöinstitutet två nya redaktörer Malin Karlsson och Maria Levander. Arbetet med rapporten påbörjades den 3 januari och i april hölls ett seminarium med miljöövervakningens utförare. Rapporten lanserades den 21 november vid Svenska Havsforskningsföreningens konferens. Det årliga havsmiljöseminariet som ordnas av Havsmiljöinstitutet och Naturvårdsverket är ett led i arbetet med att framställa den årliga nationella tillståndsrapporten för svenska havsområden (Havet-rapporten). Havsmiljöinstitutet Kalmar ansvarade i år för det praktiska arrangemanget. Styrgrupp för Havet-rapporten har bestått av: Tina Elfwing, Åke Hagström, Malin Karlsson, Maria Levander, Per Moksnes, Jonas Nilsson, Johan Wikner från Havsmiljöinstitutet samt Gunilla Ejdung, Sverker Evans och Mårten Åström från Havs- och vattenmyndigheten. 102 Framtidshavet Projektets syfte var att utveckla en vision och former för en samordnad, nationell tillståndsrapportering med Havs- och vattenmyndigheten. Under året har samtal kring samarbetet förts med den nya myndigheten. Projektledare: Åke Hagström 103 WATERS WATERS är ett forskningsprogram om vattendirektivets bedömningsgrunder. Det finansieras av Naturvårdsverket som beviljat det 19 miljoner under 2+3 år. Programmet koordineras av WATERS sekretariat som är lokaliserat vid Havsmiljöinstitutet och som har redovisningsansvar mot Naturvårdsverket. Programmet i sin helhet har en egen arbetsyta på Meltwater, där alla deltagare (30 personer från olika organisationer) har åtkomst. Detta projekt redovisar endast Havsmiljöinsitutets del i WATERS. Projektet hade ett inledde sitt arbete med ett möte den februari. Arbetet löper vidare till december Ulla Li Zweifel har slutat som projektsekreterare och har ersatts av Malin Karlsson som tillsammans med Mats Lindegarth utgör projektets sekretariat. Projektledare: Mats Lindegarth 104 Metod makroalger Att bedöma utbredning och förändringar i Östersjöns makro- växt och algsamhällen med till exempel dykning är förenat med stora kostnader. En möjligen mer effektiv och yttäckande men i Sverige mindre utprovad metod är ekolodning. I maj 2011 gjorde Sveriges geologiska undersökning mätningar över 8*0,5 km 2 ålgräsbotten (Zostera marina) vid Ölands västra kust med side scan sonar. Preliminära resultat, verifierade med dykare, är att metoden visar växtklädda ytor kontrasterande mot icke växtklädda. Under 2012 kommer makroalgsamhällen öster om Öland att kartläggas med traditionell side scan sonar enligt ovan men också med multi-beam- ekolod. Den senare metoden har potential att mäta höjd och täckning i alg- växtsamhället. Metoderna skall jämföras. Om Sveriges geologiska undersökning kan genomföra mätningar enligt plan beräknas slutrapportering ske i december Projektledare: Roland Engkvist 3

4 Deltagare i projektet: Roland Engkvist, Jonas Nilsson 105 Utformning av Mätprogram Vattenmyndighet Vattendirektivets krav på rapportering av miljötillståndet i alla vattenförekomster ger nya förutsättningar för miljöövervakningen. Projektet grundar sig på behovet av en preliminär strategi för rapporteringen av miljöövervakningens stationsnät i juni 2012 och ett långsiktigare program till december Syftet är att utarbeta samordnade miljöövervakningsprogram som tillgodoser såväl Vattendirektivet som nationella miljömål och habitat-direktivets behov. Ett annat syfte är att stödja behovet av långsiktig trendanalys, kunskapsutveckling om ekosystem funktion och modelleringsutveckling. Den 4-5 april 2011 ägde ett första möte rum. Johan Wikner presenterade resultaten från utvecklingen av ett samordnat kustövervakningsprogram för Bottenviken En slutsats av mötet var att det föreligger ett behov av att utreda provtagningsstrategier för varje kvalitetsfaktor. Mötet kom överens om att göra en ansökan till Havsmiljöanslaget för att bättre utreda vetenskapliga principer för utformning av kustövervakningsprogram. Följdriktigt gjorde deltagare från Havsmiljöinstitutet, Naturhistoriska riksmuseet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Sveriges lantbruksuniversitet och Vattenmyndigheterna under hösten en ansökan på totalt tre miljoner kronor till Havsmiljöanslaget och Havs- och vattenmyndigheten. Arbetet ska rapporteras senast den sista december Från Havsmiljöinstitutets sida har representanter från samtliga universitet och från analys- och syntesfunktionen deltagit: Mats Lindegarth (Göteborg), Roland Engkvist, Jonas Nilsson (Kalmar), Tina Elfwing, Carl Rolff (Stockholm), Jan Albertsson, Johan Wikner (Umeå), Anders Grimvall (Analys och syntes). Malin Kronholm på Vattenmyndigheten i Bottenvikens distrikt är projektledare och Johan Wikner intern samordnare vid Havsmiljöinstitutet. En extern oceanografisk expert har också deltagit i projektet. 106 Kvalitetssäkring av analyser av kväve och fosfor i brackvatten, Mätkampanj 2010 Syftet med interkalibreringen har varit att undersöka huruvida kvaliteten i de analyser av klorofyll, kväve och fosfor i havsvatten som genomförs inom ramen för nationell och regional miljöövervakning är jämförbar med recipientkontroll i Sverige. Totalt har elva olika laboratorier från Sverige deltagit. Dessa är ackrediterade för analyser av havs- och/eller brackvatten (enligt SWEDAC), men resultaten från interkalibreringen har visat att krav på enbart ackreditering inte är en tillräcklig garanti för god och jämförbar analyskvalitet. Kvaliteten av inrapporterade data av analyserade näringsämnen i havs- och brackvatten har visat sig variera. Spridningen och variationen är jämförbar med resultaten från den internationella studien. Resultaten för brackvatten har dock generellt sett varit bättre hos de svenska deltagarna jämfört med resultaten i den internationella studien. Vad dessa skillnader innebär konkret vid beräkningar av till exempel statusklassicificering enligt Ramdirektivet för vatten framkommer inte i denna analys utan återstår att beräkna. Det behövs också en nationell diskussion om vilken nivå och kvalitet i interkalibreringar som kan anses vara godkänd för att få genomföra miljöövervakning och recipientkontroll. Det har framkommit att vissa avvikelser och grova fel har berott på bland annat oklarheter och bristande information kring testmaterialet, frågetecken kring en del variabler med mera. Vid en eventuell uppföljande interkalibrering kommer flertalet av dessa frågor att vara besvarade vilket innebär färre avvikelser av sådan karaktär. Det är inte enbart 4

5 analysskedet som kan ge upphov till olika resultat, utan även provtagning och provhantering i fält och därför bör denna interkalibrering följas av en provningsjämförelse av fältmoment. Projektet har utmynnat i rapporten Internkalibrering 2010: Klorofyl, kväve och fosfor i havsvatten: Rapportering gällande överenskommelse nr , Dnr , Länsstyrelsen i Kalmar län. Projektledare: Jonas Nilsson. 107 Implementering av marina direktivet Utveckling av bedömningsgrunder för pelagialen inom Havsmiljöförordningen. Naturvårdsverket tillsatte i början av 2011 en svensk arbetsgrupp för utveckling av kvalitetsfaktorer för pelagialen i samband med implementeringen av Havsmiljöförordningen. Det övergripande målet har varit främjandet av hållbar användning av haven och bevarandet av marina ekosystem. Arbetet har bedrivits av Helsinki och Oslo/Paris konventionerna (HELCOM respektive OSPAR) samt den svenska pelagialgruppen. Den senare har bestått av representanter från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Stockholms universitet, Fiskeriverket, Länsstyrelserna Västernorrland, Skåne, Uppsala och Västerbotten, Naturvårdverket och Havsmiljöinstitutet. Arbetet har främst ägt rum via e-post kommunikation. En arbetsplan distribuerades till gruppmedlemmarna under våren 2011 och reviderades fem gånger under året. Ett fysiskt möte genomfördes den 28 september där huvuddelen av uppnådda mål fastställdes. Fyra deltagare i gruppen har också varit närvarande vid HELCOM och OSPAR möten. Översikt av arbetet 13/2 Kommentarer till tabellutformning 16-18/2 HELCOM CORESET möte II 15/3 Remissvar om indikatorer utifrån HELCOMs /OSPARs förslag 15/5 Förslag på indikatorer från den nationella pelagailgrupen 15-17/6 HELCOM Core set möte III 1/9 Remiss målvärden(strategi) utifrån HELCOM/OSPAR förslag 12-13/9 HELCOM CORESET möte IV Köpenhamn 28/9 Val av indikatorer arbetsmöte Havs- och vattenmyndigheten (HaV) Göteborg och Förslag på målvärden från nationell pelagialgrupp. 7/10 Definition av målvärden för god status samt Utkast på tabell från expertgrupp till Havs- och vattenmyndigheten. 2-4/11 Reviderat förslag på indikatorer och målvärden samt OSPAR Amsterdam 31/12 Färdig tabell från expertgrupp till Havs- och vattenmyndigheten. Projektledare och nationell koordinator: Johan Wikner 108 Samhällsövervakning Projektet har pågått från januari till och med oktober 2011 och har bestått av samhällsvetenskapliga synteser för med syfte att såväl belysa havsrelaterade samhällsfrågor som att lyfta fram relevanta periodiska datakällor. Projektet har även kommit att fungera som pilot och modell för utredningen Kunskap på djupet kunskapsunderlag för havsplanering, Tilläggsbetänkande av Havsplaneringsutredningen, SOU 2011:56. 5

6 De samhällsområden som har behandlats är fiskerinäring, konsumtion av fisk, sjöfart, jordbruk samt attityder. Arbetet har visat att det är svårt att få fram relevanta samhällsdata. Det är dessutom svårt att etablera kausala samband mellan samhällsfenomen och den marina miljön. Det saknas i stor utsträckning periodiska datakällor för relevanta områden. Några slutsatser är att: Fler områden bör ha kontinuerlig statistisk uppföljning. Krav bör ställas på övervakning av relevanta uppgifter. Workshops bör användas för att väcka intresse och förståelse för frågorna Havsmiljöinstitutets arbete med frågan bör fortgå 2012 med reviderad projektplan. Projektledare: Eva-Lotta Sundblad Deltagare i projektet: Anders Grimvall, Tina Johansen, Gunnar Karltorp, Eva-Lotta Sundblad, Henrik Svedäng. 109 Historisk kartläggning av marina miljöns utveckling Projektet har gjort en sammanställning av mindre och större databaser med relevans för analys- och syntesarbete inom Havsmiljöområdet. Arbetet har utförts för räkning i syfte att synliggöra de viktiga kunskapskällor som finns till hands i forskningsarbetet samt därmed i förlängningen skapa ett tryck för att öka tillgängligheten. Arbetet har pågått från januari till och med oktober 2011 och har utmynnat i rapporten Havsmiljöinstitutets inventering av databaser relaterade till marin och limnisk miljö. Arbetet har uppmärksammats av Artdatabanken. Projektledare: Henrik Svedäng Deltagare i projektet: Lena Gipperth, Anders Grimvall, Per Moksnes, Anders Omstedt och Henrik Svedäng. 110 Beståndsindentifiering Projektet har färdigställt ett antal publikationer med avseende på beståndssepareringsfrågor. Dessa frågor är av stort intresse för utformningen av en effektiv och adekvat fiskeriförvaltning. Arbetet har utförts för räkning. I projektet ingick även att genomföra ett antal kemiska analyser vid Lunds universitets kärnfysiska institution. Analyserna har inte kunnat utföras då protonacceleratorn varit i behov av reparation. Förhoppningsvis kommer analyserna att genomföras under Arbetet har pågått från januari till och med november Inom projektet har en rad texter publicerats. (Se lista längst bak i denna årsrapport.) Utöver dessa publikationer har följande föredrag hållits inom ramarna för projektet: 1. Inbjuden talare vid seminarium kring fiskeriförvaltning, anordnat av Centrum för Havsforskning i Göteborg. Talade under rubriken Beteende hos fisk påverkar ekosystemens struktur, 20 juni Inbjuden talare vid havsmiljöseminarium ombord på briggen Tre Kronor i Bovallstrand, 4 augusti

7 3. Inbjuden som föredragshållare av Dansk Selskab for marinbiologi vid workshopen: Havet omkring Danmark - tilstand og overvågning, 26 oktober 2011, København. Talade under rubriken Long-term impacts of different fishing methods on the ecosystems in the Kattegat and Öresund. Projektledare: Henrik Svedäng 113 Nationell kalibrering av CO2 fixering Underlag för ansökan om projektanslag till Naturvårdsverket levererat till koordinatorn Lars Edle. Naturvårdsverket bidrog under 2009 till en kalibreringsexpedition. Resultaten föranledde ett antal kontrollexperiment för att minska skillnaderna mellan laboratorier. Umeå marina forskningscentrum finansierade kostnaden för kontrollexperimenten vid Umeå marina forskningscentrum. Havsmiljöinstitutet bidrog med egna lönemedel för rådgivning. Ytterligare medel från Naturvårdsverket söktes under 2010 för bland annat omkalibrering gav Naturvårdsverket ut en rapport Rapport från primärproduktions-workshop 30/11-1/ i vilken Johan Wikner varit medförfattare. Kontrollexperiment har utförts för att klargöra om ljuskvalitet, isotopkvalitet eller syratillsats förklarar observerade skillnader i CO2 fixering mellan laboratorier. Efter utvärdering av kontrollexperimenten har en arbetsgrupp med representanter från Stockholms universitet, Kristinebergs Marinbiologiska station, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Havsmiljöinstitutet och Naturvårdsverket utarbetat ett förslag till utvecklingsplan för metoden. Detta har lett till en nationell och internationell harmonisering av metodprotokollet. En ansökan om resurstilldelning sändes till Naturvårdsverket i februari Reviderad metodanvisning för CO 2 -fixering till HELCOM MONAS skall äga rum hösten 2013 och en vetenskaplig publikation om kalibreringen den 31 december Havsmiljöinstitutets representant är Johan Wikner som samarbetar med Kristin Andreasson (projektledare) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Ulf Larsson, Berndt Abrahamsson och Svante Nyberg, Stockholms universitet, Peter Tiselius, Kristinebergs marinbiologiska station och Sverker Evans, Naturvårdsverket. 114 Helcom Indikator Faktablad En tillståndsbedömning för bakterieplanktontillväxt inlämnades till HELCOM sekretariatet enligt tidplan. Underlaget är nu publicerat på HELCOMs hemsida (http://www.helcom.fi/bsap_assessment/ifs/ifs2011/en_gb/bacterioplankton/). Projektet utfördes i början av september. För att skapa ett indikatorfaktablad också för bakteriebiomassa skulle mer tid behöva avsättas (5 dagar). Alternativt skulle bladen uppdateras endast vartannat år. Projektledare: Johan Wikner 116 Stöd till Sveriges HELCOM ordförandeskap Sverige är ordförande i HELCOM mellan 2010 och Havsmiljöinstitutet stödjer Sveriges ambition att beslut som fattas i HELCOM ska vila på bästa möjliga vetenskapliga kunskap. Stödet sker i form av seminarier och rådgivning samt kontakter med Miljödepartementet. Projektet påbörjades den 28 februari Projektledare: Åke Hagström 7

8 117 Samhällsvetenskaplig marin forskning Projektet avslutades i maj men är ännu ej avrapporterat. I Kalmar ägde ett seminarium rum inom ramen för tvärvetenskapligt forum. Projektledare: Lena Gipperth Deltagare: Roland Engkvist, Lena Gipperth, Andrea Morf, Jonas Nilsson och Eva-Lotta Sundblad. 118 Havsmiljöinstitutets rapport till regeringen 2011 Syftet med rapporten är att identifiera viktiga ämnen inom havsmiljöförvaltningen som kan bli föremål för politiska beslut. Rapporten är kortfattad och har begränsad spridning. Den består även av en webbupplaga års rapport handlade om överfiske, genetisk variation och expertförsörjning och överlämnades till Utbildningsdepartementet den 29 november Projektledare: Åke Hagström Deltagare: Lena Gipperth, Åke Hagström, Tina Johansen, Per Moksnes och Jonas Nilsson 119 Tillståndsrapportering Svealandskusten Rapporten Svealandskusten 2011 ges ut av Svealands kustvattenvårdsförbund och produceras av förbundets miljöanalysfunktion där Havsmiljöinstitutets enhet i Stockholm ingår. Rapporten lanserades planenligt den13 april, Syftet med rapporten har varit att ge alla aktörer i regionen en gemensam bild av miljötillståndet, vilken kan användas som underlag för åtgärdsplanering i olika sammanhang. Målet har varit att ge en intressant och läsvärd rapport, väl redigerad och med större upplaga samt betydligt bättre marknadsföring och spridning. Detta var första gången Havsmiljöinstitutets enhet i Stockholm stod för produktionen av rapporten, och första gången rapporten gjordes med den högre ambitionsnivån och den nya formen. Tidplanen behöver förbättras, och planering av innehåll påbörjas betydligt tidigare. Beredningsgruppen bör involveras på ett bättre sätt, kartunderlag och färgsättning ses över. Upplagan bör diskuteras och sändlistan förbättras. En del saker kommer att gå snabbare nästa gång, men samtidigt vill vi nå ännu längre nästa år. Projektledare: Annika Tidlund Deltagare i projektet: Tina Elfwing och Annika Tidlund. 120 Fälthandboken Växter och djur i Östersjön Syftet med projektet har varit att sprida information och öka kunskapen om brackvattenarter och deras levnadsförhållanden. Slutprodukterna är en digital fälthandbok, en telefon-app och en tryckt fälthandbok. På grund av för hög arbetsbelastning har projektet inte kunnat slutföras under Artlistor har producerats, flera nya illustrationer har tagits fram och grunden för webbsajten har byggts. Projektet pågick under hela året. Projektledare: Ulrika Brenner Deltagare: Ulrika Brenner, Annika Tidlund, Kristina Viklund, Natassja Åstrand 8

9 201 Marine litter från svensk sida Projektet är ett uppdrag från Naturvårdsverket för att från svensk sida bidra till att utveckla övervakning och mål för marint skräp inom EUs Marina direktiv. Havsmiljöinstitutets ansvarige Per Nilsson har som svensk deltagare i EUs Technical expert group on marine litter bidragit till det förslag om metoder och mål för övervakning inom marina direktivet som lämnats till medlemsstaterna i november Havsmiljöinstitutets ansvarige har också varit svensk representant i OSPARs ICG group on marine litter samt bistått med vetenskapliga råd om marint skräp till svenska kommuner, länsstyrelser och regioner främst inom ramarna för projektet Attraktiv kust. En slutrapport överlämnades till kommissionen i Bryssel i november BALTEX/BACCII II Analys och syntes av Östersjöns och dess avrinningsområdes klimatförändringar. Projektet som påbörjades i juni 2010 och väntas pågå fram till december 2013 inledde Fas II under året. Syftet var att nå fram till en syntes av hur ökade utsläpp av växthusgaser med mera kommer att påverka våra hav och landområden. Under året lades också ett första utkast till en bok fram. Projektledare: Anders Omstedt och Hans von Storch med hjälp av internationella BALTEX sekretariatet och Havsmiljöinstitutet. 203 Varför stöds fisket av en utrotningshotad art? Projektet är ett resultat av Havsmiljöoinstitutets behov av att utveckla analys- och syntesfunktionen. Sverige har tagit fram en ålförvaltningsplan på EU kommissionens begäran. Ålförvaltningen är ett ämne som har både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga aspekter. Eftersom ålen är hotad är har det också varit angeläget i sak att granska förvaltande myndigheters arbete. Projektet avslutades i november och har hittills resulterat i en rapport, en publikation i en internationell tidskrift samt en pressrelease. Projektledare: Henrik Svedäng Deltagare i projektet: Lena Gipperth, Tina Johansen, Henrik Svedäng 204 Uthålligt nyttjande av lax i Östersjön Projektet avsåg partnerskap med det av Fiskeriverket initierade flaggskepsprojekt för uthållig fiskeriförvaltning i Östersjön. Målet var att bidra med kunskaper i fiskeekologi till Havs- och vattenmyndighetens flaggskepsprojekt. Projektet kom aldrig igång eftersom Havs- och vattenmyndigheten lade ner flaggskepsprojektet. 205 Kustområdens övergödningskänslighet På uppdrag av Naturvårdsverket utvärderades svenska data från Bottenhavet med syfte att bedöma vilka kustområden som kan utvärderas med avseende på övergödningskänslighet och förändringar i produktionsförhållanden. Anledningen har varit att myndigheten behöver ta fram underlag inför en översyn av den tidigare svenska bedömningen av känsliga kustvattenområden för avloppsvattendirektivet. 9

10 I projektet har de ansvariga gått igenom och sammanställt befintliga data inom nationell och regional miljöövervakning. De har även samlat in och översiktligt bedömt dataset från den samordnade recipientkontrollen i Bottenhavet. Utöver data från provtagning i kust och öppet hav så har deltagarna i projektet sammanställt belastningsdata från mätningar i flodmynningar i Bottenviken och Bottenhavet. Utgående från det befintliga datamaterialets omfattning och kvalitet har man urskilt vilka analyser som kan göras med stöd av dessa data och vilka områden som kan bedömas. Projektet utmynnade i en slutrapport till Naturvårdsverket kring uppdraget Inför översyn av avloppsvattendirektivets känsliga områden sammanställning av svenska data från Bottenhavet och bedömning av vilka kustområden som kan utvärderas med avseende på övergödningskänslighet. Projektledare: Tina Elfwing Deltagare i projektet: Tina Elfwing, Carl Rolff 302 NCEAS-ansökan (värdinstitutet i Kalifornien). Koordinera ett projekt (review) av hur vetenskaplig kunskap använts i förvaltningen av Östersjön (HELCOM) respektive the Great Lakes USA (Great Lakes Commission). Regler och tillvägagångssätt för politiska beslut kräver vetenskaplig kunskap. För att kunna lösa många miljöproblem krävs å ena sidan att naturvetenskapernas resultat kompletteras med resultat från samhällsvetenskaperna. Å den andra måste beslutsfattarna granska de vetenskapliga resultaten och deras osäkerhet. Genom att analysera två fall av användning av vetenskaplig kunskap i beslutsfattande har projektet syftat till att dra lärdomar som kan gynna ett bättre samarbete mellan vetenskap och beslutsfattande. Dessa lärdomar kan vara viktiga både som stöd till ordförandeskapet inom HELCOM som har målsättningen om att bästa tillgängliga kunskap ska användas och för Havsmiljöinstitutets utövning av analys- och syntesfunktionen. Avsikten med projektet har varit att lättare kunna arbeta in mekanismer för arbetsprocessen tankesmedja. En ansöka till NCEAS gjordes i februari 2011 med titeln Best use or abuse of scientific advice in the Baltic and the Great Lakes. I april förklarades projektet vilande på grund av att ingen kund har beställt uppdraget. Projektledare: Lena Gipperth Deltagare i projektet: Lena Gipperth, Åke Hagström och Eva-Lotta Sundblad. 303 Skapa verktyg för att bedöma osäkerhet Sammanfattningsvis kan sägas att det används mycket modellresultat inom vattenförvaltningen utan att förvaltningen i alla lägen har fullständig koll på osäkerheter och konsekvenser av osäkerheter i resultaten. Kommunikationen mellan modellerare och resultatanvändare behöver i många fall förbättras och en kvalitetsdeklaration av en modell/modelluppsättning kan vara ett steg i den riktningen. Projektet avser att stärka havs- och vattenförvaltningens användning av processbaserade modeller som beslutsstöd. Speciellt har det som mål att stärka förvaltningens kapacitet att 10

11 självständigt bedöma osäkerheten i de modellberäkningar som utnyttjas som stöd för att föreslå åtgärder och utvärdera effekter av genomförda åtgärder. Vidare är målet att skapa en etablerad arbetsgång för att bedöma prediktionsförmågan hos de modeller som ska användas som beslutsstöd samt ett allmänt accepterat besiktningsprotokoll för sådana modeller. Projektet är en samverkan mellan akademi och förvaltning uppbyggd kring Vattenmyndighetens användning av avrinningsområdesmodellen MIKE-BASIN för att hantera frågor om övergödning av akvatiska miljöer. En referensgrupp bildades i början av 2011 och fortsatte att ha möten under hösten. Den bestod av representanter från länsstyrelser, Havsmiljöinstitutet, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, DHI i Sverige, Lateral Management Consulting Group, Svenska miljöinstitutet IVL, Havs- och vattenmyndigheten. Projektledare: Anders Grimvall Deltagare i projektet: Roland Engkvist, Anders Grimvall, Christopher Vajdic 305 Stöd till Havsmiljöförvaltningen Havsmiljöförvaltarna i Sverige har att förhålla sig till flera internationella konventioner och de direktiv som bestämmer villkoren för deras arbete. För att förvaltarna på ett enkelt och överskådligt sätt skall ha möjlighet att hålla reda på tidsfrister, och vad olika konventioner och direktiv innebär behövs verktyg. Med projektet avsåg Havsmiljöinstitutet att meddels till exempel en applikation till iphone som även kan publiceras på Havsmiljöinstitutets hemsida göra tidsfrister och innebörden hos olika internationella konventioner och direktiv tillgänglig för havsmiljöförvaltare i Sverige. Applikationen visade sig i ett tidigt skede vara för dyr varför projektet lades ned. Projektledare: Tina Johansen Deltagare i projektet: Åke Hagström, Tina Johansen 306 Forskningsfinansiärer Det ligger i Havsmiljöinstitutets uppdrag att stödja interaktionen mellan forskare och förvaltning. Projektet startade den 8 mars och avrapporterades till ledningsgruppen under våren. Ledningen beslutade att projektet skulle fortgå under hösten enligt den av projektet framlagda strategin för stöd till finansiärer av viktig marin miljöforskning. Projektet har sonderat med finansiärer och det finns ett intresse för råd från Havsmiljöinstitutet. Projektet avser genomföra en enkät bland forskare och för närvarande pågår utveckling av frågeformulär och teknik. Projektet har en viloperiod till och med den 1 mars 2012, men kommer att avslutas under Projektledare: Eva-Lotta Sundblad Deltagare i projektet: Tina Elfwing, Lena Gipperth, Per Moksnes, Eva-Lotta Sundblad, Johan Wikner. 307 Var fattas beslut Implementering av beslut i naturresursförvaltningen 11

12 Både svensk och europeisk förvaltning av naturresurser brottas med avståndet mellan den retoriska delen av miljöpolitiken och det faktiska lagrum som miljöförvaltningen har att röra sig inom. Diskrepansen benämns ofta som utförandeunderskott. Projektet har planerats under 2011, medan själva undersökningen har skjutits upp till Projektledare: Henrik Svedäng Deltagare i projektet: Lena Gipperth, Åke Hagström, Andrea Morf, Henrik Svedäng. 308 Utveckling svensk havsplanering Projektet har haft till uppgift att utveckla svensk havsplanering i samverkan med Havsoch vattenmyndigheten och andra aktörer genom att bland annat medverka i INTERRG projektet BaltSeaPlan. Projektet har utrett behovet av experthjälp inom havsplanering, tillhandahållit egen intern kunskap och byggt upp svenskt kunskapsnätverk för havsplanering mellan myndigheter och forskningsvärlden. Projektledare: Andrea Morf 309 Nordisk havsplanering Målet med projektet har varit uppbyggnad av kompetens, erfarenhetsutbyte och kontakter inom nordiska havsplanerarkåren. En uppgift har varit att förse Nordiska ministerrådets Akvatiska ekosystemgrupp (AEG) med experthjälp inom området ekosystembaserad havsplanering. Projektledare: Andrea Morf 311 Kunskapsförsörjning, tilläggsdirektiv till havsmiljöplanering Syftet med projektet har varit att ta fram underlag för havsplanering. Inom ramarna för projektet har ett remissvar skrivits till Regeringens tilläggsdirektiv till Havsmiljöplaneringsutredningen. Remissen har innehållit begreppsanalys, havsmiljöplanering, sammanställning av havsmiljöinformation för havsplanering och omvärldsanalys. Projektet har pågått mellan den 28 januari och den 30 juni med månadsvisa möten med sekretariatet och övriga experter. Deltagare i projektet: Ulla Björkman (Uppsala universitet), Lena Gipperth, Anders Grimvall, Åke Hagström, Andrea Morf (Havsmiljöinstitutet). 313 Havsmiljöinstitutets årliga konferens 2011 Titeln på årets konferens var Hur kan miljöövervakningen fånga hoten mot havsmiljön? Konferensen ägde rum på Arken Konferenscenter, Göteborg den 9-10 november. Konferensen bestod av fyra temata, fyra huvudtalare, en speciellt inbjuden gäst och omkring 60 deltagare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, olika länsstyrelser och universitet samt Havsoch vattenmyndigheten. De temata som avhandlades var: Miljökvalitetsindikatorernas tillförlitlighet, Metoder för sammanvägd miljötillståndsbedömning, Konsumtionsmönstrens och näringarnas dynamik en havsmiljöfråga, Från statusklassning till åtgärder och uppföljning. 12

13 Huvudtalare för var och ett av tematan var: Professor Paul Tett, Scottish Marine Institute Oban, Argyll; Dr Henn Ojaveer, Tartu Universitet, Estland; Docent Christel Cederberg, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB; Professor Remi Laane, Deltares och University of Amsterdam. Folke Rydén, Baltic Sea Media Project, var särskilt inbjuden föredragshållare. Projektledare: Anders Grimvall, Johan Wikner Deltagare i projektet: Anders Grimvall, Christina Schmidt, Johan Wikner 314 Askö seminarium Med anledning av att Askölaboratoriet fyllt 50 år arrangerades ett internationellt seminarium. Syftet var att sprida kunskap om forskningsresultat och uppmärksamma verksamheten vid Sveriges enda fältstation i Egentliga Östersjön. Konferensen ägde rum i samarbete med Svenska Havsforskarföreningens havsdagar, november Vid konferensen presenterades Havet 2011 en rapport om tillståndet i svenska vatten producerad i samarbete mellan Havsmiljöinstitutet, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Projektledare: Lena Kautsky Deltagare i projektet: Ulrika Brenner, Tina Elfwing, Gunnar Karltorp, Lena Kautsky, Annika Tidlund, Natassja Åstrand 402 Kan befintlig mljöövervakning klarlägga effekter av åtgärder? Under hösten har fallstudier publicerats, statistiska styrkeberäkningar vid samordnad analys av observations- och modelldata gjorts, en workshop om detektion och attribuering av miljöförändringar ordnats och en hemsideprototyp för åtgärdsbibliotek upprättats Projektledare: Anders Grimvall Deltagare i projektet: Anders Grimvall, Jonas Nilsson och Johan Wikner 405 Vision och ramar för marin miljöövervakning Regeringen lade under året ett tilläggsdirektiv till havsplaneringsutredningen och Axel Wenblad utsågs som utredare. Det som var en god projektidé 2010 blev således förverkligat oberoende av projekt 405. Därför fullföljdes det inte. Projektledare: Anders Omstedt 407 Utveckling av allmängiltig modell för bedömning av funktion och potential hos gamla våtmarker inför eventuellt restaureringsbeslut Projektet erhöll inga medel varför det lades ned. Projektledare: Jonas Nilsson 408 Åtgärder inom jordbruket 2007 beslutade Östersjöländernas regeringar om Baltic Sea Action Plan (BSAP) inom ramarna för HELCOM. Beslutet innebär för Sveriges del att belastningen av växtnäringsämnen till Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt skall minska med ton kväve och 290 ton fosfor. Åtgärderna för att uppnå detta ska ha trätt i kraft 2016 för att uppnå god miljöstatus till Jordbruksverket har i sitt förslag till handlingsprogram för jordbruket (Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016, Rapport nr RA10/10) redovisat vilka åtgärder man anser skulle kunna begränsa belastningen. 13

14 Projektet har granskat de av Jordbruksverket föreslagna åtgärderna för framförallt fosforbegränsningen till Egentliga Östersjön. Dess mål har varit att utröna om de åtgärder som föreslås för att begränsa fosforutlakningen från åkermarken är kostnadseffektiva eller om andra tänkbara åtgärder vore mer effektiva för att uppnå målet. Projektledare: Gunnar Karltorp 503 Västerhavet 2011 producerades Västerhavet under ledning av Havsmiljöinstitutet, med Marie Svärd som redaktör. Årets nummer utkom i juni i 4000 exemplar och spreds som tidigare med hjälp av Kontaktgrupp Hav. Arbetsprocessen började med artikelplanering sommaren Temat kretsade kring det hårda trycket mot kusten och ledaren skrevs av Åke Hagström. Ett pressmeddelande skickades ut till såväl nationella som regionala medier. Situationen för pigghaj uppmärksammades bland annat i programmet Klotet, Radio P1. Beräknad redaktörstid har varit 8-10 heltidsveckor. Projektledare: Marie Svärd 504 Webbplatsen havet.nu hade under 2011 drygt besökare och nästa sidvisningar. De flesta, 70%, kommer via någon sökmotor, 20 % kommer direkt. Flest besökare är det under arbetstid, vilket tyder på att det är yrkesmässig information som efterfrågas. I december 2011 fanns i databasen exempelvis: 2695 nyheter 339 marina experter 712 marina avhandlingar 250 länsstyrelserapporter 235 övriga rapporter 357 artiklar ur våra miljötillståndsrapporter 275 HavsUtsiktartiklar På havet.nu finns dessutom ett adressregister, där marint verksamma personer och organisationer med marin verksamhet finns listade och är sökbara. Adresslistan fungerar också som ett prenumerationsregister för HavsUtsikt och Havet-rapporten. Arbetet med daglig uppdatering av sajten har cirkulerat veckovis mellan enheternas redaktörer. Linnéuniversitetets redaktör drogs in i maj efter att ha medverkat i drygt ett år. Under året lades ett stort arbete ned på att förbättra kontaktsidan, föra in informationen från expertlistan och koppla informationen till en nyhetsbrevsfunktion. Nyhetsbrevet har framgångsrikt använts för flera typer av utskick; från havet.nu, Stockholms marina forskningscentrum, Umeås marina forskningscentrum respektive HavsUtsikt. I slutet av året togs beslutet att ta bort havet.nu ur samarbetet Havsmiljöinstitutet, då villkoren för att fortsätta ge ut den i Havsmiljöinstitutets namn inte var förenliga med Stockholms och Umeå universitets syn på samarbetsuppdraget. Enheten vid Göteborgs universitet valde att dra sig ur produktionen. Projektledare: Annika Tidlund Deltagare i projektet: Ulrika Brenner, Karin Lundberg, Marie Svärd, Annika Tidlund, Stefan Tobiasson, Kristina Viklund 14

15 505 HavsUtsikt HavsUtsikt är en populärvetenskaplig tidskrift som sprider information om havsforskning och havets resurser till en bredare allmänhet. Den är ett forum för forskarna att presentera sin forskning för en större publik. Den startades år 1993 och har sedan dess utvecklats och utökats rejält. Tidskriften trycks i dag i cirka exemplar. HavsUtsikt ges ut med tre nummer per år i april, juli och oktober. Utgivningen föregås av en fråga till forskarsamhället om det finns forskare som vill skriva under året. Forskarna skriver, redaktörerna redigerar och lay-outar och skickar till tryck. Den levereras med post till prenumeranter och övriga samt finns även digitalt på havet.nu. Projektledare: Ulrika Brenner Deltagare i projektet: Ulrika Brenner, Karin Lundberg, Marie Svärd, Annika Tidlund, Kristina Viklund, Natassja Åstrand. 506 Regional samverkan Vår kust Stockholms marina forskningscentrum initierade 2003 en kontakt- och arbetsgrupp för havsmiljöansvariga på länsstyrelserna från Uppsala till Skåne, som var det tidigare marina centrets ansvarsområde. I och med bildandet av Havsmiljöinstitutet och enheten vid Kalmar har länsstyrelserna delats upp. Beslut har dock tagits att hålla samman denna grupp och att enheterna vid Stockholms universitet och Linnéuniversitetet gemensamt är sammankallande. Syftet med projektet är regional samverkan i en grupp med havsmiljöansvariga i kustlänen i Egentliga Östersjön samt de två Vattenmyndigheterna. Gruppen träffas kring frågor där länen ser samordningsvinster, till exempel inom miljöövervakning, vattenförvaltning, och marint skydd. Under våren arrangerades en tvådagarsträff i Kalmar. Projektledare: Tina Elfwing Deltagare i projektet: Tina Elfwing, Jonas Nilsson 507 Regional samverkan Svealands kustvattenbårdsförbund Svealands kustvattenvårdsförbund arbetar med miljöövervakning, miljöinformation och samordning av miljöövervakningsprogram för hela Svealandskusten. Miljöövervakningen skall i första hand utföras i de områden som inte redan har en pågående recipientkontroll samt vara ett komplement i områden med recipientkontroll. Recipientkontrollen ligger utanför förbundet, men en samordnande process pågår. Bland organisationens medlemmar finns 22 kommuner, 3 länsstyrelser, 2 landsting, 13 företag samt 9 andra organisationer. Enheten vid Stockholms universitet är en del av förbundets miljöanalysfunktion, och det arbetet redovisas bland annat i den tryckta årsrapporten. I detta arbete deltar även en redaktör. Förutom detta pågår flera projekt, bland annat samordning och revidering av de olika recipient-kontrollprogrammen i området. Dessutom är enheten representerad i beredningsgruppen och deltar bland annat i verksamhetsplanering och framtagande av långtidshandlingsplan. En omarbetning av förbundets hemsida startades under Projektet har pågått mellan den 1 januari och den 31 december. Projektledare: Tina Elfwing Deltagare i projektet: Tina Elfwing, Carl Rolff, Annika Tidlund 15

16 508 Koordinering av regional uppdragsverksamhet Verksamhetsansvarig och miljöanalytiker vid regionala enheten har uppdraget att koordinera (och ibland utföra) utredningar, utvärderingar och analyser som efterfrågas med viss regelbundenhet av regionala och nationella myndigheter. Mellan den 1 januari och den 31 december har projektet: 1. Genomfört en Utsjöbanksinventering tillsammans med Naturvårdsverket och Institutionen för Marin Ekologi. 2. Gjort en trålningsstudie i Gullmaren tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands Region och Institutionen för Marin Ekologi. 3. Upprättat en databas i Kosterhavets Nationalpark tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands Region och institutionen för Marin Ekologi. 4. Undersökt ankringseffekter i Kosterhavets Nationalpark tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands Region och Institutionen för Marin Ekologi. 5. Inventerat och modellerat makrofytförekomst i Göteborgs skärgård tillsammans med Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun och institutionen för Marin Ekologi. Projektet har pågått mellan den 1 januari och den 31 december. Projektledare: Mats Lindegarth Deltagare i projektet: Kerstin Johannesson, Mats Lindegarth, Per Moksnes, Per Nilsson 512 Koordinering av regionalt uppdrag Linné Projektet har bistått kommuner och länsstyrelser med hjälp vid frågor kring havsförvaltning som till exempel anläggande av våtmarker samt vid handläggning av specifika ärenden. Har arbetat med utveckling av Kalmars inre vatten i samarbete med kommunen och medverkat i en BONUS-ansökan tillsammans med andra forskare vid Linnéuniversitetet. Arbetet har pågått under hel året. Projektledare: Roland Engkvist Deltagare i projektet: Roland Engkvist, Jonas Nilsson 601 Tankesmedjan I syfte att göra analyser och synteser arbetar Havsmiljöinstitutet med arbetsgrupper eller tankesmedjor. Detta projekt har undersökt vilka förutsättningarna är för att dessa tankesmedjor skall kunna arbeta på ett tidseffektivt och resultatinriktat sätt. Projektet pågick under första halvåret och resulterade i en precisering av analys- och syntesfunktionen. I ett dokument slogs det fast att analys- och syntesarbete skall utvecklas till Havsmiljöinstitutets kärnverksamhet. Det betonades att analys- och syntesarbetet som tankemodell bör genomsyra 2012 års Verksamhetsplan, vilken bör bestå av färre projekt sorterade under följande kategorier: granskning av befintlig förvaltning, analys och förmedling av forskningsresultat inom miljöstrategiskt viktiga områden samt utveckling av metoder för att utvärdera miljövetenskaplig forskning, sammanställning av klimatförändringar i Sverige, kvalitetssäkring av utförarnas data, utveckling av egen analys- och syntesfunktion vid kansliet. En slutsats av projektet är att det behövs en diskussion om hur de mindre synteser av natur- och samhällsvetenskaplig karaktär som görs för att publiceras på vår hemsida skall göras. Projektledare: Henrik Svedäng Deltagare i projektet: Åke Hagström, Henrik Svedäng 16

17 607 BONUS + slutkonferens BONUS ordnade ett möte ihop med EUSBSR i Gdansk den oktober Därmed ställdes slutmötet för BONUS som skulle ha ägt rum i Göteborg i december in. Åke Hagström och Anders Omstedt deltog på BONUS mötet I Polen. 609 Kommunikationsstrategi Under det första halvåret bildades en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en kommunikationsstrategi för Havsmiljöinstitutets publikationer och kommunikation. Den bestod av Tina Johansen, Jonas Nilsson, Eva-Lotta Sundblad, Marie Svärd, Annika Tidlund och Kristina Viklund. Syftet med projektet var att ta fram strategier för hur Havsmiljöinstitutets kommunikation kan utvecklas och förbättras. Arbetet har omfattat såväl extern som intern kommunikation. Målsättningen har varit att skapa förutsättningar för att kommunikationen ska kunna bidra till att uppnå Havsmiljöinstitutets verksamhetsmål att vara en samlande och trovärdig kunskapsförmedlare inom den svenska havsmiljöforskningen och förvaltningen. Arbetet har resulterat i tre strategi och policydokument: 1. En preliminär kommunikationsstrategi med övergripande kommunikationsmål och förslag på tillvägagångssätt för att nå dessa. 2. En kommunikationspolicy som ger ledord i kommunikationen och behandlar målgrupper, kanaler, uppföljningsbehov och ansvarsfördelning. 3. Rutiner för intern kommunikation med syfte att skapa gemensamma rutiner för kommunikationen inom Havsmiljöinstitutet. Målet är att samtliga medarbetare vara välinformerade om vad som är på gång inom organisationen för att kunna känna delaktighet och engagemang. Arbetsgruppen har också arbetat med att ta fram förslag på hur en redaktion kan organiseras och fungera, hur man kan arbeta för att ge publikationer och annan kommunikation hög vetenskaplig kvalitet samt upprätta och vidmakthålla en transparent process för vetenskaplig granskning. Två förslag på hur arbetet inom en redaktion kan organiseras och fungera lades fram i samband med avrapportering till ledningsgruppen den 14 april. Ledningen har dock inte tagit beslut varför dokumenten inte har implementerats. Projektledare: Tina Johansen Deltagare i projektet: Tina Johansen, Jonas Nilsson, Eva Lotta Sundblad, Marie Svärd, Annika Tidlund, Kristina Viklund 610 Varumärke Parallellt med kommunikationsstrategiarbetet har en process för varumärkesplattfrom och kommunikationsstrategi, arbetsmetoder och samarbetsformer bedrivits med hjälp av Mecka Reklambyrå AB. Projektet påbörjades den 22 februari och kommer att avslutas i februari Projektledare: Tina Johansen 17

18 Deltagare i projektet: Ulf Båmstedt, Tina Elfwing Anders Grimvall, Åke Hagström, Per Moksnes, Jonas Nilsson och Eva-Lotta Sundblad 612 Arbetsprocess PROJEKT Projektet har skapat en rutin för översikt över pågående projekt; levererat en skriftlig rapport som beskriver rutinen för projekthantering, introducerat rutinen och utbildat samtliga medarbetare i att agera enligt rutinen nu och framöver. Projektet pågick mellan den 17 februari och den 14 mars. Projektledare: Eva-Lotta Sundblad 701 Samverkansplaner Havsmiljöinstitutet har i sitt remissvar lämnat synpunkter på rapporten Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden som utarbetats av Naturvårdsverket med anledning av de fem pilotprojekt som pågått under åren Det övergripande målet med pilotprojekten har varit att utveckla samverkansplaner för vård, skydd och hållbart nyttjande som en grund för den framtida förvaltningen. Sammantaget konstaterar Havsmiljöinstitutet att Naturvårdsverkets rapport utgör ett i många stycken användbart bidrag till utvecklingen av nya förvaltningsinstrument i kustzonen. Många utmaningar återstår dock och nya uppkommer ständigt. Detta speglar i många stycken en av samverkansplanens viktigaste roller, den av en pågående process snarare än ett statiskt dokument Deltagare i projektet: Åke Hagström, Mats Lindegarth, Andrea Morf, Eva-Lotta Sundblad och Henrik Svedäng 702 Havsplan Havsplaneringsutredningens betänkande Planering på djupet fysisk planering av havet (SOU 2010:91) Havsmiljöinstitutet har i sitt remissvar lämnat synpunkter på rapporten Planering på djupet fysisk planering av havet, utarbetad av Havsplaneringsutredningen med anledning av regeringens uppdrag att föreslå ett statligt planeringssystem för det svenska territorialhavet från en nautisk mil utanför baslinjen och den svenska ekonomiska zonen (dir. 2009:109). Remissvaret behandlar såväl förslagens innehåll som Havsmiljöinstitutets framtida roll enligt utredningen. Havsmiljöinstitutet ser mycket positivt på förslaget till havsplaneringssystem för Sverige och stödjer de flesta av utredningens förslag och slutsatser. Särskilt positivt är: att ekosystembaserat tänkande integreras som övergripande princip; att Sverige får en integrerad havsplanering även inom den ekonomiska zonen; samt att det skapas möjligheter till bindande regler för havsområdenas användning. Projektledare: Andrea Morf Deltagare i projektet: Roland Engkvist, Lena Gipperth, Mats Lindegarth, Andrea Morf, Eva- Lotta Sundblad, Henrik Svedäng 703 Uttjänta båtar Naturvårdsverkets rapport om Nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar (M2011/2439/Ke). 18

19 Havsmiljöinstitutet har i sitt remissvar lämnat både generella och mer specifika kommentarer på förslaget. Havsmiljöinstitutet instämmer i att det bör finnas ett system för att ta hand om uttjänta båtar. En metod bör etableras då båtarna annars riskerar att utgöra ett problem för såväl miljön som för säkerheten. Havsmiljöinstitutet delar inte rapportens ansats att nedskräpning utgör det huvudsakliga miljöproblemet. De miljömässiga effekter som uppkommer vid skrotning av båtar behöver belysas, exempelvis kan farliga substanser och komponenter ge upphov till miljö- och hälsoproblem. Att belysa den problematiken har i och för sig inte varit ett uttalat krav för utredarna men bör ses i relation till de miljöproblem som förslaget är till för att lösa. Havsmiljöinstitutet föreslår att en miljökonsekvensbeskrivning över förslaget tas fram. Projektledare: Eva-Lotta Sundblad PUBLIKATIONER 2011 Elfwing, Tina/Rolff, Carl, Inför översyn av avloppsvattendirektivets känsliga områden: Sammanställning och bedömning av svenska data från Bottenhavet. Gipperth, Lena/Svedäng, Henrik, Will regionalisation improve fisheries management in the EU? An analysis of the Swedish eel management plan reflects difficulties, tillgänglig på nätet 16 december 2011 i Marine Policy, volume 36, Issue 3, May Havsmiljöinstitutets inventering av databaser relaterade till marin och limnisk miljö. Nilsson, Jonas, Internkalibrering 2010: Klorofyl, kväve och fosfor i havsvatten: Rapportering gällande överenskommelse nr , Dnr Omstedt, Anders, BALTEX - An interdisciplinary Research Network for the Baltic Sea Region, Environmental Research Letters, Volume 6, Issue 4 (October-December 2011). Svedäng, Henrik, Ålen är på väg att förlora sin hemortsrätt, Svenska Dagbladet, Svedäng, Henrik, Ålförvaltning 2011, Havsmiljöinstitutets rapportserie. Svedäng, H., Cardinale, M. & André, C. 2011, Recovery of former fish productivity: philopatric behaviors put depleted stocks in an unforeseen deadlock. pp , i Ecosystem Based Management for Marine Fisheries: an evolving perspective (Editors: Belgrano, A., Fowler, C.W.), Cambridge University Press. Svedäng, H., A comparison in demersal fish productivity between a trawling and a nontrawling area in the eastern North Sea, Fisheries Research. Internkalibrering 2010: Klorofyl, kväve och fosfor i havsvatten: Rapportering gällande överenskommelse nr , Dnr , Länsstyrelsen Kalmar län Cardinale, M. & Svedäng, H The beauty of simplicity in science: the Baltic cod stock improves rapidly in a cod hostile ecosystem state, Marine Ecology Progress Series doi: /meps

20 Cardinale, M., Svedäng, H., Bartolino, V., Maiorano, L., Casini, M., Linderholm, H.W. Spatial and temporal depletion of haddock and pollack during the last century in the Kattegat- Skagerrak, Journal of Ichthyology. Neuenfeldt, S., Righton, D., Neat, F., Wright, P., Svedäng, H., Michaelsen, K., Subbey, S., Steingrund, P., Thorsteinssson, V., Pampoulie, C., Andersen,K.H. and Metcalfe, J. Migrations of Atlantic cod in the NE Atlantic: then, now and the future, Journal Fish Biology. Sköld, M., Svedäng, H., Valentinsson, D., Jonsson, P., Börjesson, P., Lövgren, J., Nilsson, H.C., Svenson, A. & Hjelm, J Fiskbestånd och bottenmiljö vid svenska västkusten effekter av trålgränsutflyttning och andra fiskeregleringar, Finfo 48 s. Valerio B., Cardinale, M., Svedang, H., Linderholm, H.W. & Grimwall, A. Historical spatiotemporal dynamics of eastern North Sea cod, Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences. Wikner, Johan, Helcom Indikator Faktablad, HAVET-rapporten HavsUtsikt Regeringsrapporten Västerhavet 20

En förebild för miljöövervakningen?

En förebild för miljöövervakningen? En förebild för miljöövervakningen? Havets tillstånd och utveckling Verksamhetsområde vid Havsmiljöinstitutet Syfte: Ge miljöövervakningen ett mervärde Medel: Förstärka det vetenskapliga stödet till nationell

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum (UMF) Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund Umeå marina forskningscentrum (UMF) inrättades 1989 vid Umeå universitet,

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund UMF inrättades 1989 vid Umeå universitet, samtidigt som motsvarande centra

Läs mer

Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla

Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla 4/26/13 Berit Pettersson För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot 1 The

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08

Läs mer

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? - Genomfört regeringsuppdrag - vidare arbete med detta - -> regeringsuppdrag 2016 - utblick mot framtiden Elisabeth Sahlsten elisabeth.sahlsten@havochvatten.se

Läs mer

Umeå marina forskningscentrum. En tillgång för Bottniska vikenregionen

Umeå marina forskningscentrum. En tillgång för Bottniska vikenregionen Umeå marina forskningscentrum En tillgång för Bottniska vikenregionen Vill du utföra fältarbete i Bottniska viken? Behöver du hjälp från marina experter? Eller vill du helt enkelt bara lära dig mer om

Läs mer

Slutbetänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48)

Slutbetänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48) 2008-08-29 Vår ref: 2008/1269/184 Er ref: M2008/2089/Na Miljödepartementet Enheten för naturresurser 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48) Sammanfattning SMHI

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009 Kommittédirektiv Havsplanering i svenska vatten Dir. 2009:109 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till hur en reformerad fysisk planering

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige

Vattendirektivet i Sverige Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB)

SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) VERKSAMHETSPLAN 2008 Region Åboland/Utskärsdelegationen & Sydvästra Finlands miljöcentral 1. Biosfärverksamhetens organisation

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?) "WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is

Läs mer

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Hydrotekniska Sällskapet 25 januari 2011 Björn Risinger Särskild utredare En myndighet för havs- och vattenmiljö - utgångspunkter SOU 2010:8 Helhetssyn

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13) registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)

Läs mer

Forum Östersjön HELCOM 130629

Forum Östersjön HELCOM 130629 Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

Marint centrum. där havet är en tillgång

Marint centrum. där havet är en tillgång Marint centrum där havet är en tillgång Program 10 FEB 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Forskningsstudien ECOSIMP i ett Simrishamnsperspektiv, Thomas Palo 13.30 14.00 Rapport från Innovatten, Marint Centrum

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden

Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden YTTRANDE 1 (5) Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över promemoria Hushållning med havsområden Dnr M2013/2403/Nm Sammanfattning Länsstyrelsen föreslår att modeller för en havsplans

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

YTTRANDE Dnr SU

YTTRANDE Dnr SU 1(6) YTTRANDE 2010-09-20 Dnr SU 302-2017-10 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm M2010/3188/R Remiss: Förslag till genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av

Läs mer

Inledande synpunkter. Tel

Inledande synpunkter. Tel 1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4 PROTOKOLL Nummer 7 26.1.2016 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Vattenbiolog

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14 Beslut vid regeringssammanträde den 24 februari 2011 Sammanfattning Den särskilda

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014. om upprättande av en utkastplan i Östersjön

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014. om upprättande av en utkastplan i Östersjön EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.10.2014 C(2014) 7551 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014 om upprättande av en utkastplan i Östersjön SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND

Läs mer

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN

Läs mer

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt 871 86 HÄRNÖSAND Datum: 2013-06-17 Vår referens: 2013/1288/10.1 Er referens: 537-301-13 juha.salonsaari@lansstyrelsen.se Synpunkter

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 14 myndigheter i samverkan för ett förenklat och minskat uppgiftslämnande N2013/311/ENT Sammanfattning Att förenkla vardagen för företagare skapar förutsättningar

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Vattenförvaltning i grannlandet Sverige

Vattenförvaltning i grannlandet Sverige Vattenförvaltning i grannlandet Sverige Jakob Granit, Generaldirektör Nasjonal vannmiljøkonferanse 2 3 november 2016 Struktur Global utblick Svensk vatten och havsförvaltning Utmaningar, möjligheter, nästa

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv

Läs mer

Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020

Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020 1/4 2012-03-19 Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020 Remissinstanser: Affärsverket svenska kraftnät Agrifood Economics Centre Alrutz Advokatbyrå AB Baltic Sea 2020 Blekingekustens vattenvårdsförbund

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Lisa Emelia Svensson Havs- och vattenambassadör @EmeliaLisa Diskussionspunkter Vatten - en internationell utblick Nationellt och EU perspektiv Dricksvattenutredningen

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) YTTRANDE Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Datum: 2015-10-10 Vårt diarienummer: 2015-1755 Ert diarienummer: M2015/1539/S Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

2. Nämnden uppdrar åt kontoret att genomföra smärre revideringar i miljökraven för att följa teknikutvecklingen.

2. Nämnden uppdrar åt kontoret att genomföra smärre revideringar i miljökraven för att följa teknikutvecklingen. 2011-11-22 Hans Söderström Stadsmiljö 08-508 261 23 hans.soderstrom@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-12-15 Gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader. Samarbete mellan

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*,

Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*, Till SIKO: Februari 2015 Per Frideen, Ornö Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*, arrangerat av Stockholms universitets Östersjöcentrum/Baltic

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Övervakningskommittén för havs- och fiskeriprogrammet ARBETSORDNING FÖR ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉN FÖR HAVS- OCH FISKERIPROGRAMMET

Övervakningskommittén för havs- och fiskeriprogrammet ARBETSORDNING FÖR ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉN FÖR HAVS- OCH FISKERIPROGRAMMET ARBETSORDNING FÖR ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉN FÖR HAVS- OCH FISKERIPROGRAMMET 2014 2020 1. UPPRÄTTANDE, SAMMANSÄTTNING OCH SEKRETARIAT 1.1 Upprättande Övervakningskommittén 2014 2020 är inrättad av regeringen

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun

Avloppsinventering i Haninge kommun Avloppsinventering i Haninge kommun - Resultat inventeringen 2013 - Slutrapportering inventeringen 2010-2013 2014-11-24 Stefan Engblom 1 Inledning 1:1. Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk

Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Förord Laboratorieverksamhet av betydelse för smittskydd och mikrobiologi utvecklas

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Beslut om statligt bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Naturbåten i Öresund Testperiod

Beslut om statligt bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Naturbåten i Öresund Testperiod BESLUT 1(5) Vår referens Miljöavdelningen Magnus Berglund 040-25 24 72 Malmö Stad Utbildningsförvaltningen 212 16 Malmö Beslut om statligt bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Naturbåten i Öresund

Läs mer

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50 Miljödepartementet Naturmiljöenheten 103 33 STOCKHOLM Datum: 2014-11-27 Vår referens: 2014/1626/10.1 Er referens: M2014/1595/Nm m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Mats Wallin Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningscykeln 1 Tidplan 2013 Långsiktig

Läs mer

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

Residenset, Kalmar. Tjänstemän: Dea Carlsson vattenvårdsdirektör. Sylvia Kindberg Robert Dobak Anders Rimne Jan Pettersson.

Residenset, Kalmar. Tjänstemän: Dea Carlsson vattenvårdsdirektör. Sylvia Kindberg Robert Dobak Anders Rimne Jan Pettersson. PROTOKOLL 1 (5) Sammanträde: Vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt Tid: Onsdag 9 mars 2011 Plats: Residenset, Kalmar Ledamöter: Sven Lindgren Ordförande Monica Bengtsson Ola Broberg Reinhold

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Kommittédirektiv Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning Dir. 2011:49 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas för att utreda miljöbalkens

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2016/378 POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument

Läs mer

Dnr M2016/01073/R

Dnr M2016/01073/R Remiss 2016-04-15 Dnr M2016/01073/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Anna Berglund Telefon 08-405 49 58 E-post anna.berglund@regeringskansliet.se Informationsansvar enligt det s.k. Inspiredirektivet;

Läs mer

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Götene kommun.

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Götene kommun. BESLUT 1(2) Naturvårds- och Fiskeenheten Götene kommun Bygg- och Miljökontoret Att. Birgitta Gärdefors 533 80 Götene Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Götene kommun. BESLUT Beviljade projekt

Läs mer

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017 Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur

Läs mer

Hushållning med havsområden Remiss från Miljödepartementet

Hushållning med havsområden Remiss från Miljödepartementet PM 2013: RVI (Dnr 001-1617/2013) Hushållning med havsområden Remiss från Miljödepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som svar på remissen Hushållning med havsområden

Läs mer

Working across borders

Working across borders Working across borders KIMO Baltic Sea är en gränsöverskridande, lokalt förankrad och oberoende miljöorganisation. Med engagemang, kunskap och resultatfokusering bygger vi nätverk, driver projekt och genomför

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer