HAVSMILJÖINSTITUTETS ÅRSRAPPORT Januari-december 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HAVSMILJÖINSTITUTETS ÅRSRAPPORT Januari-december 2011"

Transkript

1 HAVSMILJÖINSTITUTETS ÅRSRAPPORT Januari-december 2011 I Havsmiljöinstitutets Verksamhetsplan för 2011 finns en formulering om att institutets övergripande mål är att vara en samlande och trovärdig kunskapsförmedlare inom den svenska havsmiljöforskningen och förvaltningen. Målet skall nås genom tre kärnverksamheter och sex arbetsformer. Kärnverksamheterna består av analys och syntes, utvecklingen och främjandet av processer samt kommunikation och uppföljning; och arbetsformerna av tankesmedjan, redaktionen, informationsarenan, diagnos, ärendehantering och projektverksamhet. Dessa kärnverksamheter och arbetsformer har under året konkretiserats och fördjupats. En ny rutin för projekthantering gör dock att årsrapporten inte följer verksamhetsplanens disposition bokstavligen. Enligt den nya rutinen har nämligen all verksamhet förutom ledningsarbetet under året döpts om till projekt och tilldelats eget nummer. LÖPANDE ÄRENDEN Ledning 2011 har ledningsgruppen bestått av Ulf Båmstedt, Roland Engkvist, Åke Hagström, Kerstin Johannesson (från och med den 28 mars), Lena Kautsky, Mats Lindegarth (till och med den 17 mars), Eva-Lotta Sundblad. Tina Elfwing, Mats Lindegarth, Jonas Nilsson och Johan Wikner har varit ställföreträdare. Fram till mitten av mars har ledningsgruppen haft veckovisa möten, därefter har den träffats varannan vecka. Under året har ledningsgruppen bland annat: Diskuterat och beslutat om Havsmiljöinstitutets interna och externa kommunikation. Denna har inbegripit: kommunikationsstrategi, kommunikationspolicy, rutiner för intern kommunikation och en gemensam redaktion. Diskussionen om kommunikationsstrategi har liksom den om en gemensam redaktion varit ganska omfattande och detaljerad. Arbetet med att implementera besluten kvarstår. Anlitat en kommunikationskonsult för att ta fram Havsmiljöinstitutets varumärke. Arbetet med att implementera varumärket kvarstår. Informerat Utbildningsdepartementet om att Havsmiljöinstitutet i Kalmar saknar finansiering från Linnéuniversitet. Med Utbildningsdepartementet diskuterat: Havsmiljöinstitutets gränsdragning i förhållande till omgivande myndighetsuppdrag; institutets styrning och organisation; avsaknaden av mekanismer för att förmedla experter för deltagande i arbetsgrupper i olika myndigheter; avsaknaden av forskningsfartyg; kunskapsstöd till Havs- och vattenmyndigheten samt Regeringsrapporten. Utsett personer till styr-/produktionsgruppen för Havet-rapporten samt anlitat två redaktörer: Maria Lewander och Malin Karlsson. Haft ett två dagars möte där Havsmiljöinstitutets uppdrag, organisationsform och beslutsordning diskuterats. Underlag för diskussionen var: Uppdrag att inrätta ett Havsmiljöinstitut från 2008; Synpunkter till ledningen från kommunikationsgruppen angående organisatoriska hinder för en fungerande kommunikation i institutet; och dokumentet Beslutsordning för Havsmiljöinstitutet avsett för respektive universitet. Infört en rutin för rapportering och uppföljning av projektverksamhet. Inlett samtal med Sveriges lantbruksuniversitet och blivande generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten inför införlivandet av Fiskeriverket och delar av Naturvårdsverket i den nya myndigheten. 1

2 Beslutat om ämne för Havsmiljöinstitutets årliga konferens. Diskuterat förslag till strategi gentemot forskningsfinansiärer för stöd av havsmiljöforskning. Påbörjat arbetet med 2012 års Verksamhetsplan med ett heldagars möte i Stockholm där ledningsgruppen gick igenom projekt för projekt och konstaterade att det är viktigt dels att göra Havsmiljöinstitutet synligt och dels att fokusera på ett fåtal mer övergripande områden i stället för att som under 2011 driva ett myller av små projekt. Ledningsgruppen diskuterade också en omvärldsanalys och enades om att Sveriges lantbruksuniversitet är en mycket viktig ny aktör för Havsmiljöinstitutet att samverka med. Inom ramen för arbetet med Verksamhetsplanen för 2012 har under hösten 2011 ett nytt programområde utvecklats som benämnts Havets tillstånd och utveckling. Skickat ett gemensamt brev till rektorerna för de i Havsmiljöinstitutet samarbetande universiteten. I brevet föreslog ledningsgruppen bland annat att rektorerna tar beslut om och förtydligar delegationsordningen samt fastställer vilken roll Rådet skall ha. Beslutat att och HavsUtsikt under 2012 inte ingår i Havsmiljöinstitutets verksamhet. Remisser I Havsmiljöinstitutets uppdrag ingår ett särskilt ansvar för att hantera remisser. Institutet har under året svarat på fyra remisser (sex färre än föregående år): 1. EUs marina direktiv: Inledande bedömning enligt havsmiljöförordningen (EUs havsmiljödirektiv 2008/56/EG artikel 8) från Naturvårdsverket. 2. Havsplaneringsutredningen s betänkande: Planering på djupet fysisk planering (SOU 2010:91) från Miljödepartementet. 3. Samverkansplaner för värdefulla kust-och hamnområden Projektrapport och rekommendationer för vidare arbete NV från Naturvårdsverket. 4. Naturvårdsverket rapport om Nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar M2011/2439/Ke från Miljödepartementet. Havsmiljöinstitutet valde att inte svara på Naturvårdsverkets remiss Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden eftersom det är olämpligt att en remissinstans uttalar sig om sig själv. Institutet har genom Mats Lindegarth i stor utsträckning medverkat i framtagningen av manualen. Rådgivning Havsmiljöinstitutet har under andra halvåret fullföljt sitt uppdrag att till regeringen årligen redovisa situationen i havet samt andra viktiga slutsatser genom att i Regeringsrapporten behandla frågan om trofiska kaskader. PROJEKTVERKSAMHET Havsmiljöinstitutets arbete har under 2011 koncentrerat sig på sex områden: Tillståndsbeskrivning, Mänsklig påverkan på havet, Havsplanering/förvaltning, Åtgärdsuppföljning, Löpande/samverkan samt Ledning och verksamhetsstöd. Det betyder att varje projekt kan hänföras till något av dessa områden. 101 Havet-rapporten Arbetet med Havet-rapporten är en del i ett större redaktionellt arbete som omfattar institutets samtliga publikationer. Redaktionen är den arbetsprocess där såväl nya rön från miljöövervakning som forskning om havet och samhällets interaktion med havet uppmärksammas och förmedlas till omvärlden tillsammans med etablerad kunskap. 2

3 Havet-rapporten har framställts efter överenskommelse med Naturvårdsverket och från och med 1 juli med Havs- och vattenmyndigheten. För framtagningen anlitade Havsmiljöinstitutet två nya redaktörer Malin Karlsson och Maria Levander. Arbetet med rapporten påbörjades den 3 januari och i april hölls ett seminarium med miljöövervakningens utförare. Rapporten lanserades den 21 november vid Svenska Havsforskningsföreningens konferens. Det årliga havsmiljöseminariet som ordnas av Havsmiljöinstitutet och Naturvårdsverket är ett led i arbetet med att framställa den årliga nationella tillståndsrapporten för svenska havsområden (Havet-rapporten). Havsmiljöinstitutet Kalmar ansvarade i år för det praktiska arrangemanget. Styrgrupp för Havet-rapporten har bestått av: Tina Elfwing, Åke Hagström, Malin Karlsson, Maria Levander, Per Moksnes, Jonas Nilsson, Johan Wikner från Havsmiljöinstitutet samt Gunilla Ejdung, Sverker Evans och Mårten Åström från Havs- och vattenmyndigheten. 102 Framtidshavet Projektets syfte var att utveckla en vision och former för en samordnad, nationell tillståndsrapportering med Havs- och vattenmyndigheten. Under året har samtal kring samarbetet förts med den nya myndigheten. Projektledare: Åke Hagström 103 WATERS WATERS är ett forskningsprogram om vattendirektivets bedömningsgrunder. Det finansieras av Naturvårdsverket som beviljat det 19 miljoner under 2+3 år. Programmet koordineras av WATERS sekretariat som är lokaliserat vid Havsmiljöinstitutet och som har redovisningsansvar mot Naturvårdsverket. Programmet i sin helhet har en egen arbetsyta på Meltwater, där alla deltagare (30 personer från olika organisationer) har åtkomst. Detta projekt redovisar endast Havsmiljöinsitutets del i WATERS. Projektet hade ett inledde sitt arbete med ett möte den februari. Arbetet löper vidare till december Ulla Li Zweifel har slutat som projektsekreterare och har ersatts av Malin Karlsson som tillsammans med Mats Lindegarth utgör projektets sekretariat. Projektledare: Mats Lindegarth 104 Metod makroalger Att bedöma utbredning och förändringar i Östersjöns makro- växt och algsamhällen med till exempel dykning är förenat med stora kostnader. En möjligen mer effektiv och yttäckande men i Sverige mindre utprovad metod är ekolodning. I maj 2011 gjorde Sveriges geologiska undersökning mätningar över 8*0,5 km 2 ålgräsbotten (Zostera marina) vid Ölands västra kust med side scan sonar. Preliminära resultat, verifierade med dykare, är att metoden visar växtklädda ytor kontrasterande mot icke växtklädda. Under 2012 kommer makroalgsamhällen öster om Öland att kartläggas med traditionell side scan sonar enligt ovan men också med multi-beam- ekolod. Den senare metoden har potential att mäta höjd och täckning i alg- växtsamhället. Metoderna skall jämföras. Om Sveriges geologiska undersökning kan genomföra mätningar enligt plan beräknas slutrapportering ske i december Projektledare: Roland Engkvist 3

4 Deltagare i projektet: Roland Engkvist, Jonas Nilsson 105 Utformning av Mätprogram Vattenmyndighet Vattendirektivets krav på rapportering av miljötillståndet i alla vattenförekomster ger nya förutsättningar för miljöövervakningen. Projektet grundar sig på behovet av en preliminär strategi för rapporteringen av miljöövervakningens stationsnät i juni 2012 och ett långsiktigare program till december Syftet är att utarbeta samordnade miljöövervakningsprogram som tillgodoser såväl Vattendirektivet som nationella miljömål och habitat-direktivets behov. Ett annat syfte är att stödja behovet av långsiktig trendanalys, kunskapsutveckling om ekosystem funktion och modelleringsutveckling. Den 4-5 april 2011 ägde ett första möte rum. Johan Wikner presenterade resultaten från utvecklingen av ett samordnat kustövervakningsprogram för Bottenviken En slutsats av mötet var att det föreligger ett behov av att utreda provtagningsstrategier för varje kvalitetsfaktor. Mötet kom överens om att göra en ansökan till Havsmiljöanslaget för att bättre utreda vetenskapliga principer för utformning av kustövervakningsprogram. Följdriktigt gjorde deltagare från Havsmiljöinstitutet, Naturhistoriska riksmuseet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Sveriges lantbruksuniversitet och Vattenmyndigheterna under hösten en ansökan på totalt tre miljoner kronor till Havsmiljöanslaget och Havs- och vattenmyndigheten. Arbetet ska rapporteras senast den sista december Från Havsmiljöinstitutets sida har representanter från samtliga universitet och från analys- och syntesfunktionen deltagit: Mats Lindegarth (Göteborg), Roland Engkvist, Jonas Nilsson (Kalmar), Tina Elfwing, Carl Rolff (Stockholm), Jan Albertsson, Johan Wikner (Umeå), Anders Grimvall (Analys och syntes). Malin Kronholm på Vattenmyndigheten i Bottenvikens distrikt är projektledare och Johan Wikner intern samordnare vid Havsmiljöinstitutet. En extern oceanografisk expert har också deltagit i projektet. 106 Kvalitetssäkring av analyser av kväve och fosfor i brackvatten, Mätkampanj 2010 Syftet med interkalibreringen har varit att undersöka huruvida kvaliteten i de analyser av klorofyll, kväve och fosfor i havsvatten som genomförs inom ramen för nationell och regional miljöövervakning är jämförbar med recipientkontroll i Sverige. Totalt har elva olika laboratorier från Sverige deltagit. Dessa är ackrediterade för analyser av havs- och/eller brackvatten (enligt SWEDAC), men resultaten från interkalibreringen har visat att krav på enbart ackreditering inte är en tillräcklig garanti för god och jämförbar analyskvalitet. Kvaliteten av inrapporterade data av analyserade näringsämnen i havs- och brackvatten har visat sig variera. Spridningen och variationen är jämförbar med resultaten från den internationella studien. Resultaten för brackvatten har dock generellt sett varit bättre hos de svenska deltagarna jämfört med resultaten i den internationella studien. Vad dessa skillnader innebär konkret vid beräkningar av till exempel statusklassicificering enligt Ramdirektivet för vatten framkommer inte i denna analys utan återstår att beräkna. Det behövs också en nationell diskussion om vilken nivå och kvalitet i interkalibreringar som kan anses vara godkänd för att få genomföra miljöövervakning och recipientkontroll. Det har framkommit att vissa avvikelser och grova fel har berott på bland annat oklarheter och bristande information kring testmaterialet, frågetecken kring en del variabler med mera. Vid en eventuell uppföljande interkalibrering kommer flertalet av dessa frågor att vara besvarade vilket innebär färre avvikelser av sådan karaktär. Det är inte enbart 4

5 analysskedet som kan ge upphov till olika resultat, utan även provtagning och provhantering i fält och därför bör denna interkalibrering följas av en provningsjämförelse av fältmoment. Projektet har utmynnat i rapporten Internkalibrering 2010: Klorofyl, kväve och fosfor i havsvatten: Rapportering gällande överenskommelse nr , Dnr , Länsstyrelsen i Kalmar län. Projektledare: Jonas Nilsson. 107 Implementering av marina direktivet Utveckling av bedömningsgrunder för pelagialen inom Havsmiljöförordningen. Naturvårdsverket tillsatte i början av 2011 en svensk arbetsgrupp för utveckling av kvalitetsfaktorer för pelagialen i samband med implementeringen av Havsmiljöförordningen. Det övergripande målet har varit främjandet av hållbar användning av haven och bevarandet av marina ekosystem. Arbetet har bedrivits av Helsinki och Oslo/Paris konventionerna (HELCOM respektive OSPAR) samt den svenska pelagialgruppen. Den senare har bestått av representanter från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Stockholms universitet, Fiskeriverket, Länsstyrelserna Västernorrland, Skåne, Uppsala och Västerbotten, Naturvårdverket och Havsmiljöinstitutet. Arbetet har främst ägt rum via e-post kommunikation. En arbetsplan distribuerades till gruppmedlemmarna under våren 2011 och reviderades fem gånger under året. Ett fysiskt möte genomfördes den 28 september där huvuddelen av uppnådda mål fastställdes. Fyra deltagare i gruppen har också varit närvarande vid HELCOM och OSPAR möten. Översikt av arbetet 13/2 Kommentarer till tabellutformning 16-18/2 HELCOM CORESET möte II 15/3 Remissvar om indikatorer utifrån HELCOMs /OSPARs förslag 15/5 Förslag på indikatorer från den nationella pelagailgrupen 15-17/6 HELCOM Core set möte III 1/9 Remiss målvärden(strategi) utifrån HELCOM/OSPAR förslag 12-13/9 HELCOM CORESET möte IV Köpenhamn 28/9 Val av indikatorer arbetsmöte Havs- och vattenmyndigheten (HaV) Göteborg och Förslag på målvärden från nationell pelagialgrupp. 7/10 Definition av målvärden för god status samt Utkast på tabell från expertgrupp till Havs- och vattenmyndigheten. 2-4/11 Reviderat förslag på indikatorer och målvärden samt OSPAR Amsterdam 31/12 Färdig tabell från expertgrupp till Havs- och vattenmyndigheten. Projektledare och nationell koordinator: Johan Wikner 108 Samhällsövervakning Projektet har pågått från januari till och med oktober 2011 och har bestått av samhällsvetenskapliga synteser för med syfte att såväl belysa havsrelaterade samhällsfrågor som att lyfta fram relevanta periodiska datakällor. Projektet har även kommit att fungera som pilot och modell för utredningen Kunskap på djupet kunskapsunderlag för havsplanering, Tilläggsbetänkande av Havsplaneringsutredningen, SOU 2011:56. 5

6 De samhällsområden som har behandlats är fiskerinäring, konsumtion av fisk, sjöfart, jordbruk samt attityder. Arbetet har visat att det är svårt att få fram relevanta samhällsdata. Det är dessutom svårt att etablera kausala samband mellan samhällsfenomen och den marina miljön. Det saknas i stor utsträckning periodiska datakällor för relevanta områden. Några slutsatser är att: Fler områden bör ha kontinuerlig statistisk uppföljning. Krav bör ställas på övervakning av relevanta uppgifter. Workshops bör användas för att väcka intresse och förståelse för frågorna Havsmiljöinstitutets arbete med frågan bör fortgå 2012 med reviderad projektplan. Projektledare: Eva-Lotta Sundblad Deltagare i projektet: Anders Grimvall, Tina Johansen, Gunnar Karltorp, Eva-Lotta Sundblad, Henrik Svedäng. 109 Historisk kartläggning av marina miljöns utveckling Projektet har gjort en sammanställning av mindre och större databaser med relevans för analys- och syntesarbete inom Havsmiljöområdet. Arbetet har utförts för räkning i syfte att synliggöra de viktiga kunskapskällor som finns till hands i forskningsarbetet samt därmed i förlängningen skapa ett tryck för att öka tillgängligheten. Arbetet har pågått från januari till och med oktober 2011 och har utmynnat i rapporten Havsmiljöinstitutets inventering av databaser relaterade till marin och limnisk miljö. Arbetet har uppmärksammats av Artdatabanken. Projektledare: Henrik Svedäng Deltagare i projektet: Lena Gipperth, Anders Grimvall, Per Moksnes, Anders Omstedt och Henrik Svedäng. 110 Beståndsindentifiering Projektet har färdigställt ett antal publikationer med avseende på beståndssepareringsfrågor. Dessa frågor är av stort intresse för utformningen av en effektiv och adekvat fiskeriförvaltning. Arbetet har utförts för räkning. I projektet ingick även att genomföra ett antal kemiska analyser vid Lunds universitets kärnfysiska institution. Analyserna har inte kunnat utföras då protonacceleratorn varit i behov av reparation. Förhoppningsvis kommer analyserna att genomföras under Arbetet har pågått från januari till och med november Inom projektet har en rad texter publicerats. (Se lista längst bak i denna årsrapport.) Utöver dessa publikationer har följande föredrag hållits inom ramarna för projektet: 1. Inbjuden talare vid seminarium kring fiskeriförvaltning, anordnat av Centrum för Havsforskning i Göteborg. Talade under rubriken Beteende hos fisk påverkar ekosystemens struktur, 20 juni Inbjuden talare vid havsmiljöseminarium ombord på briggen Tre Kronor i Bovallstrand, 4 augusti

7 3. Inbjuden som föredragshållare av Dansk Selskab for marinbiologi vid workshopen: Havet omkring Danmark - tilstand og overvågning, 26 oktober 2011, København. Talade under rubriken Long-term impacts of different fishing methods on the ecosystems in the Kattegat and Öresund. Projektledare: Henrik Svedäng 113 Nationell kalibrering av CO2 fixering Underlag för ansökan om projektanslag till Naturvårdsverket levererat till koordinatorn Lars Edle. Naturvårdsverket bidrog under 2009 till en kalibreringsexpedition. Resultaten föranledde ett antal kontrollexperiment för att minska skillnaderna mellan laboratorier. Umeå marina forskningscentrum finansierade kostnaden för kontrollexperimenten vid Umeå marina forskningscentrum. Havsmiljöinstitutet bidrog med egna lönemedel för rådgivning. Ytterligare medel från Naturvårdsverket söktes under 2010 för bland annat omkalibrering gav Naturvårdsverket ut en rapport Rapport från primärproduktions-workshop 30/11-1/ i vilken Johan Wikner varit medförfattare. Kontrollexperiment har utförts för att klargöra om ljuskvalitet, isotopkvalitet eller syratillsats förklarar observerade skillnader i CO2 fixering mellan laboratorier. Efter utvärdering av kontrollexperimenten har en arbetsgrupp med representanter från Stockholms universitet, Kristinebergs Marinbiologiska station, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Havsmiljöinstitutet och Naturvårdsverket utarbetat ett förslag till utvecklingsplan för metoden. Detta har lett till en nationell och internationell harmonisering av metodprotokollet. En ansökan om resurstilldelning sändes till Naturvårdsverket i februari Reviderad metodanvisning för CO 2 -fixering till HELCOM MONAS skall äga rum hösten 2013 och en vetenskaplig publikation om kalibreringen den 31 december Havsmiljöinstitutets representant är Johan Wikner som samarbetar med Kristin Andreasson (projektledare) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Ulf Larsson, Berndt Abrahamsson och Svante Nyberg, Stockholms universitet, Peter Tiselius, Kristinebergs marinbiologiska station och Sverker Evans, Naturvårdsverket. 114 Helcom Indikator Faktablad En tillståndsbedömning för bakterieplanktontillväxt inlämnades till HELCOM sekretariatet enligt tidplan. Underlaget är nu publicerat på HELCOMs hemsida (http://www.helcom.fi/bsap_assessment/ifs/ifs2011/en_gb/bacterioplankton/). Projektet utfördes i början av september. För att skapa ett indikatorfaktablad också för bakteriebiomassa skulle mer tid behöva avsättas (5 dagar). Alternativt skulle bladen uppdateras endast vartannat år. Projektledare: Johan Wikner 116 Stöd till Sveriges HELCOM ordförandeskap Sverige är ordförande i HELCOM mellan 2010 och Havsmiljöinstitutet stödjer Sveriges ambition att beslut som fattas i HELCOM ska vila på bästa möjliga vetenskapliga kunskap. Stödet sker i form av seminarier och rådgivning samt kontakter med Miljödepartementet. Projektet påbörjades den 28 februari Projektledare: Åke Hagström 7

8 117 Samhällsvetenskaplig marin forskning Projektet avslutades i maj men är ännu ej avrapporterat. I Kalmar ägde ett seminarium rum inom ramen för tvärvetenskapligt forum. Projektledare: Lena Gipperth Deltagare: Roland Engkvist, Lena Gipperth, Andrea Morf, Jonas Nilsson och Eva-Lotta Sundblad. 118 Havsmiljöinstitutets rapport till regeringen 2011 Syftet med rapporten är att identifiera viktiga ämnen inom havsmiljöförvaltningen som kan bli föremål för politiska beslut. Rapporten är kortfattad och har begränsad spridning. Den består även av en webbupplaga års rapport handlade om överfiske, genetisk variation och expertförsörjning och överlämnades till Utbildningsdepartementet den 29 november Projektledare: Åke Hagström Deltagare: Lena Gipperth, Åke Hagström, Tina Johansen, Per Moksnes och Jonas Nilsson 119 Tillståndsrapportering Svealandskusten Rapporten Svealandskusten 2011 ges ut av Svealands kustvattenvårdsförbund och produceras av förbundets miljöanalysfunktion där Havsmiljöinstitutets enhet i Stockholm ingår. Rapporten lanserades planenligt den13 april, Syftet med rapporten har varit att ge alla aktörer i regionen en gemensam bild av miljötillståndet, vilken kan användas som underlag för åtgärdsplanering i olika sammanhang. Målet har varit att ge en intressant och läsvärd rapport, väl redigerad och med större upplaga samt betydligt bättre marknadsföring och spridning. Detta var första gången Havsmiljöinstitutets enhet i Stockholm stod för produktionen av rapporten, och första gången rapporten gjordes med den högre ambitionsnivån och den nya formen. Tidplanen behöver förbättras, och planering av innehåll påbörjas betydligt tidigare. Beredningsgruppen bör involveras på ett bättre sätt, kartunderlag och färgsättning ses över. Upplagan bör diskuteras och sändlistan förbättras. En del saker kommer att gå snabbare nästa gång, men samtidigt vill vi nå ännu längre nästa år. Projektledare: Annika Tidlund Deltagare i projektet: Tina Elfwing och Annika Tidlund. 120 Fälthandboken Växter och djur i Östersjön Syftet med projektet har varit att sprida information och öka kunskapen om brackvattenarter och deras levnadsförhållanden. Slutprodukterna är en digital fälthandbok, en telefon-app och en tryckt fälthandbok. På grund av för hög arbetsbelastning har projektet inte kunnat slutföras under Artlistor har producerats, flera nya illustrationer har tagits fram och grunden för webbsajten har byggts. Projektet pågick under hela året. Projektledare: Ulrika Brenner Deltagare: Ulrika Brenner, Annika Tidlund, Kristina Viklund, Natassja Åstrand 8

9 201 Marine litter från svensk sida Projektet är ett uppdrag från Naturvårdsverket för att från svensk sida bidra till att utveckla övervakning och mål för marint skräp inom EUs Marina direktiv. Havsmiljöinstitutets ansvarige Per Nilsson har som svensk deltagare i EUs Technical expert group on marine litter bidragit till det förslag om metoder och mål för övervakning inom marina direktivet som lämnats till medlemsstaterna i november Havsmiljöinstitutets ansvarige har också varit svensk representant i OSPARs ICG group on marine litter samt bistått med vetenskapliga råd om marint skräp till svenska kommuner, länsstyrelser och regioner främst inom ramarna för projektet Attraktiv kust. En slutrapport överlämnades till kommissionen i Bryssel i november BALTEX/BACCII II Analys och syntes av Östersjöns och dess avrinningsområdes klimatförändringar. Projektet som påbörjades i juni 2010 och väntas pågå fram till december 2013 inledde Fas II under året. Syftet var att nå fram till en syntes av hur ökade utsläpp av växthusgaser med mera kommer att påverka våra hav och landområden. Under året lades också ett första utkast till en bok fram. Projektledare: Anders Omstedt och Hans von Storch med hjälp av internationella BALTEX sekretariatet och Havsmiljöinstitutet. 203 Varför stöds fisket av en utrotningshotad art? Projektet är ett resultat av Havsmiljöoinstitutets behov av att utveckla analys- och syntesfunktionen. Sverige har tagit fram en ålförvaltningsplan på EU kommissionens begäran. Ålförvaltningen är ett ämne som har både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga aspekter. Eftersom ålen är hotad är har det också varit angeläget i sak att granska förvaltande myndigheters arbete. Projektet avslutades i november och har hittills resulterat i en rapport, en publikation i en internationell tidskrift samt en pressrelease. Projektledare: Henrik Svedäng Deltagare i projektet: Lena Gipperth, Tina Johansen, Henrik Svedäng 204 Uthålligt nyttjande av lax i Östersjön Projektet avsåg partnerskap med det av Fiskeriverket initierade flaggskepsprojekt för uthållig fiskeriförvaltning i Östersjön. Målet var att bidra med kunskaper i fiskeekologi till Havs- och vattenmyndighetens flaggskepsprojekt. Projektet kom aldrig igång eftersom Havs- och vattenmyndigheten lade ner flaggskepsprojektet. 205 Kustområdens övergödningskänslighet På uppdrag av Naturvårdsverket utvärderades svenska data från Bottenhavet med syfte att bedöma vilka kustområden som kan utvärderas med avseende på övergödningskänslighet och förändringar i produktionsförhållanden. Anledningen har varit att myndigheten behöver ta fram underlag inför en översyn av den tidigare svenska bedömningen av känsliga kustvattenområden för avloppsvattendirektivet. 9

10 I projektet har de ansvariga gått igenom och sammanställt befintliga data inom nationell och regional miljöövervakning. De har även samlat in och översiktligt bedömt dataset från den samordnade recipientkontrollen i Bottenhavet. Utöver data från provtagning i kust och öppet hav så har deltagarna i projektet sammanställt belastningsdata från mätningar i flodmynningar i Bottenviken och Bottenhavet. Utgående från det befintliga datamaterialets omfattning och kvalitet har man urskilt vilka analyser som kan göras med stöd av dessa data och vilka områden som kan bedömas. Projektet utmynnade i en slutrapport till Naturvårdsverket kring uppdraget Inför översyn av avloppsvattendirektivets känsliga områden sammanställning av svenska data från Bottenhavet och bedömning av vilka kustområden som kan utvärderas med avseende på övergödningskänslighet. Projektledare: Tina Elfwing Deltagare i projektet: Tina Elfwing, Carl Rolff 302 NCEAS-ansökan (värdinstitutet i Kalifornien). Koordinera ett projekt (review) av hur vetenskaplig kunskap använts i förvaltningen av Östersjön (HELCOM) respektive the Great Lakes USA (Great Lakes Commission). Regler och tillvägagångssätt för politiska beslut kräver vetenskaplig kunskap. För att kunna lösa många miljöproblem krävs å ena sidan att naturvetenskapernas resultat kompletteras med resultat från samhällsvetenskaperna. Å den andra måste beslutsfattarna granska de vetenskapliga resultaten och deras osäkerhet. Genom att analysera två fall av användning av vetenskaplig kunskap i beslutsfattande har projektet syftat till att dra lärdomar som kan gynna ett bättre samarbete mellan vetenskap och beslutsfattande. Dessa lärdomar kan vara viktiga både som stöd till ordförandeskapet inom HELCOM som har målsättningen om att bästa tillgängliga kunskap ska användas och för Havsmiljöinstitutets utövning av analys- och syntesfunktionen. Avsikten med projektet har varit att lättare kunna arbeta in mekanismer för arbetsprocessen tankesmedja. En ansöka till NCEAS gjordes i februari 2011 med titeln Best use or abuse of scientific advice in the Baltic and the Great Lakes. I april förklarades projektet vilande på grund av att ingen kund har beställt uppdraget. Projektledare: Lena Gipperth Deltagare i projektet: Lena Gipperth, Åke Hagström och Eva-Lotta Sundblad. 303 Skapa verktyg för att bedöma osäkerhet Sammanfattningsvis kan sägas att det används mycket modellresultat inom vattenförvaltningen utan att förvaltningen i alla lägen har fullständig koll på osäkerheter och konsekvenser av osäkerheter i resultaten. Kommunikationen mellan modellerare och resultatanvändare behöver i många fall förbättras och en kvalitetsdeklaration av en modell/modelluppsättning kan vara ett steg i den riktningen. Projektet avser att stärka havs- och vattenförvaltningens användning av processbaserade modeller som beslutsstöd. Speciellt har det som mål att stärka förvaltningens kapacitet att 10

11 självständigt bedöma osäkerheten i de modellberäkningar som utnyttjas som stöd för att föreslå åtgärder och utvärdera effekter av genomförda åtgärder. Vidare är målet att skapa en etablerad arbetsgång för att bedöma prediktionsförmågan hos de modeller som ska användas som beslutsstöd samt ett allmänt accepterat besiktningsprotokoll för sådana modeller. Projektet är en samverkan mellan akademi och förvaltning uppbyggd kring Vattenmyndighetens användning av avrinningsområdesmodellen MIKE-BASIN för att hantera frågor om övergödning av akvatiska miljöer. En referensgrupp bildades i början av 2011 och fortsatte att ha möten under hösten. Den bestod av representanter från länsstyrelser, Havsmiljöinstitutet, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, DHI i Sverige, Lateral Management Consulting Group, Svenska miljöinstitutet IVL, Havs- och vattenmyndigheten. Projektledare: Anders Grimvall Deltagare i projektet: Roland Engkvist, Anders Grimvall, Christopher Vajdic 305 Stöd till Havsmiljöförvaltningen Havsmiljöförvaltarna i Sverige har att förhålla sig till flera internationella konventioner och de direktiv som bestämmer villkoren för deras arbete. För att förvaltarna på ett enkelt och överskådligt sätt skall ha möjlighet att hålla reda på tidsfrister, och vad olika konventioner och direktiv innebär behövs verktyg. Med projektet avsåg Havsmiljöinstitutet att meddels till exempel en applikation till iphone som även kan publiceras på Havsmiljöinstitutets hemsida göra tidsfrister och innebörden hos olika internationella konventioner och direktiv tillgänglig för havsmiljöförvaltare i Sverige. Applikationen visade sig i ett tidigt skede vara för dyr varför projektet lades ned. Projektledare: Tina Johansen Deltagare i projektet: Åke Hagström, Tina Johansen 306 Forskningsfinansiärer Det ligger i Havsmiljöinstitutets uppdrag att stödja interaktionen mellan forskare och förvaltning. Projektet startade den 8 mars och avrapporterades till ledningsgruppen under våren. Ledningen beslutade att projektet skulle fortgå under hösten enligt den av projektet framlagda strategin för stöd till finansiärer av viktig marin miljöforskning. Projektet har sonderat med finansiärer och det finns ett intresse för råd från Havsmiljöinstitutet. Projektet avser genomföra en enkät bland forskare och för närvarande pågår utveckling av frågeformulär och teknik. Projektet har en viloperiod till och med den 1 mars 2012, men kommer att avslutas under Projektledare: Eva-Lotta Sundblad Deltagare i projektet: Tina Elfwing, Lena Gipperth, Per Moksnes, Eva-Lotta Sundblad, Johan Wikner. 307 Var fattas beslut Implementering av beslut i naturresursförvaltningen 11

12 Både svensk och europeisk förvaltning av naturresurser brottas med avståndet mellan den retoriska delen av miljöpolitiken och det faktiska lagrum som miljöförvaltningen har att röra sig inom. Diskrepansen benämns ofta som utförandeunderskott. Projektet har planerats under 2011, medan själva undersökningen har skjutits upp till Projektledare: Henrik Svedäng Deltagare i projektet: Lena Gipperth, Åke Hagström, Andrea Morf, Henrik Svedäng. 308 Utveckling svensk havsplanering Projektet har haft till uppgift att utveckla svensk havsplanering i samverkan med Havsoch vattenmyndigheten och andra aktörer genom att bland annat medverka i INTERRG projektet BaltSeaPlan. Projektet har utrett behovet av experthjälp inom havsplanering, tillhandahållit egen intern kunskap och byggt upp svenskt kunskapsnätverk för havsplanering mellan myndigheter och forskningsvärlden. Projektledare: Andrea Morf 309 Nordisk havsplanering Målet med projektet har varit uppbyggnad av kompetens, erfarenhetsutbyte och kontakter inom nordiska havsplanerarkåren. En uppgift har varit att förse Nordiska ministerrådets Akvatiska ekosystemgrupp (AEG) med experthjälp inom området ekosystembaserad havsplanering. Projektledare: Andrea Morf 311 Kunskapsförsörjning, tilläggsdirektiv till havsmiljöplanering Syftet med projektet har varit att ta fram underlag för havsplanering. Inom ramarna för projektet har ett remissvar skrivits till Regeringens tilläggsdirektiv till Havsmiljöplaneringsutredningen. Remissen har innehållit begreppsanalys, havsmiljöplanering, sammanställning av havsmiljöinformation för havsplanering och omvärldsanalys. Projektet har pågått mellan den 28 januari och den 30 juni med månadsvisa möten med sekretariatet och övriga experter. Deltagare i projektet: Ulla Björkman (Uppsala universitet), Lena Gipperth, Anders Grimvall, Åke Hagström, Andrea Morf (Havsmiljöinstitutet). 313 Havsmiljöinstitutets årliga konferens 2011 Titeln på årets konferens var Hur kan miljöövervakningen fånga hoten mot havsmiljön? Konferensen ägde rum på Arken Konferenscenter, Göteborg den 9-10 november. Konferensen bestod av fyra temata, fyra huvudtalare, en speciellt inbjuden gäst och omkring 60 deltagare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, olika länsstyrelser och universitet samt Havsoch vattenmyndigheten. De temata som avhandlades var: Miljökvalitetsindikatorernas tillförlitlighet, Metoder för sammanvägd miljötillståndsbedömning, Konsumtionsmönstrens och näringarnas dynamik en havsmiljöfråga, Från statusklassning till åtgärder och uppföljning. 12

13 Huvudtalare för var och ett av tematan var: Professor Paul Tett, Scottish Marine Institute Oban, Argyll; Dr Henn Ojaveer, Tartu Universitet, Estland; Docent Christel Cederberg, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB; Professor Remi Laane, Deltares och University of Amsterdam. Folke Rydén, Baltic Sea Media Project, var särskilt inbjuden föredragshållare. Projektledare: Anders Grimvall, Johan Wikner Deltagare i projektet: Anders Grimvall, Christina Schmidt, Johan Wikner 314 Askö seminarium Med anledning av att Askölaboratoriet fyllt 50 år arrangerades ett internationellt seminarium. Syftet var att sprida kunskap om forskningsresultat och uppmärksamma verksamheten vid Sveriges enda fältstation i Egentliga Östersjön. Konferensen ägde rum i samarbete med Svenska Havsforskarföreningens havsdagar, november Vid konferensen presenterades Havet 2011 en rapport om tillståndet i svenska vatten producerad i samarbete mellan Havsmiljöinstitutet, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Projektledare: Lena Kautsky Deltagare i projektet: Ulrika Brenner, Tina Elfwing, Gunnar Karltorp, Lena Kautsky, Annika Tidlund, Natassja Åstrand 402 Kan befintlig mljöövervakning klarlägga effekter av åtgärder? Under hösten har fallstudier publicerats, statistiska styrkeberäkningar vid samordnad analys av observations- och modelldata gjorts, en workshop om detektion och attribuering av miljöförändringar ordnats och en hemsideprototyp för åtgärdsbibliotek upprättats Projektledare: Anders Grimvall Deltagare i projektet: Anders Grimvall, Jonas Nilsson och Johan Wikner 405 Vision och ramar för marin miljöövervakning Regeringen lade under året ett tilläggsdirektiv till havsplaneringsutredningen och Axel Wenblad utsågs som utredare. Det som var en god projektidé 2010 blev således förverkligat oberoende av projekt 405. Därför fullföljdes det inte. Projektledare: Anders Omstedt 407 Utveckling av allmängiltig modell för bedömning av funktion och potential hos gamla våtmarker inför eventuellt restaureringsbeslut Projektet erhöll inga medel varför det lades ned. Projektledare: Jonas Nilsson 408 Åtgärder inom jordbruket 2007 beslutade Östersjöländernas regeringar om Baltic Sea Action Plan (BSAP) inom ramarna för HELCOM. Beslutet innebär för Sveriges del att belastningen av växtnäringsämnen till Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt skall minska med ton kväve och 290 ton fosfor. Åtgärderna för att uppnå detta ska ha trätt i kraft 2016 för att uppnå god miljöstatus till Jordbruksverket har i sitt förslag till handlingsprogram för jordbruket (Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016, Rapport nr RA10/10) redovisat vilka åtgärder man anser skulle kunna begränsa belastningen. 13

14 Projektet har granskat de av Jordbruksverket föreslagna åtgärderna för framförallt fosforbegränsningen till Egentliga Östersjön. Dess mål har varit att utröna om de åtgärder som föreslås för att begränsa fosforutlakningen från åkermarken är kostnadseffektiva eller om andra tänkbara åtgärder vore mer effektiva för att uppnå målet. Projektledare: Gunnar Karltorp 503 Västerhavet 2011 producerades Västerhavet under ledning av Havsmiljöinstitutet, med Marie Svärd som redaktör. Årets nummer utkom i juni i 4000 exemplar och spreds som tidigare med hjälp av Kontaktgrupp Hav. Arbetsprocessen började med artikelplanering sommaren Temat kretsade kring det hårda trycket mot kusten och ledaren skrevs av Åke Hagström. Ett pressmeddelande skickades ut till såväl nationella som regionala medier. Situationen för pigghaj uppmärksammades bland annat i programmet Klotet, Radio P1. Beräknad redaktörstid har varit 8-10 heltidsveckor. Projektledare: Marie Svärd 504 Webbplatsen havet.nu hade under 2011 drygt besökare och nästa sidvisningar. De flesta, 70%, kommer via någon sökmotor, 20 % kommer direkt. Flest besökare är det under arbetstid, vilket tyder på att det är yrkesmässig information som efterfrågas. I december 2011 fanns i databasen exempelvis: 2695 nyheter 339 marina experter 712 marina avhandlingar 250 länsstyrelserapporter 235 övriga rapporter 357 artiklar ur våra miljötillståndsrapporter 275 HavsUtsiktartiklar På havet.nu finns dessutom ett adressregister, där marint verksamma personer och organisationer med marin verksamhet finns listade och är sökbara. Adresslistan fungerar också som ett prenumerationsregister för HavsUtsikt och Havet-rapporten. Arbetet med daglig uppdatering av sajten har cirkulerat veckovis mellan enheternas redaktörer. Linnéuniversitetets redaktör drogs in i maj efter att ha medverkat i drygt ett år. Under året lades ett stort arbete ned på att förbättra kontaktsidan, föra in informationen från expertlistan och koppla informationen till en nyhetsbrevsfunktion. Nyhetsbrevet har framgångsrikt använts för flera typer av utskick; från havet.nu, Stockholms marina forskningscentrum, Umeås marina forskningscentrum respektive HavsUtsikt. I slutet av året togs beslutet att ta bort havet.nu ur samarbetet Havsmiljöinstitutet, då villkoren för att fortsätta ge ut den i Havsmiljöinstitutets namn inte var förenliga med Stockholms och Umeå universitets syn på samarbetsuppdraget. Enheten vid Göteborgs universitet valde att dra sig ur produktionen. Projektledare: Annika Tidlund Deltagare i projektet: Ulrika Brenner, Karin Lundberg, Marie Svärd, Annika Tidlund, Stefan Tobiasson, Kristina Viklund 14

15 505 HavsUtsikt HavsUtsikt är en populärvetenskaplig tidskrift som sprider information om havsforskning och havets resurser till en bredare allmänhet. Den är ett forum för forskarna att presentera sin forskning för en större publik. Den startades år 1993 och har sedan dess utvecklats och utökats rejält. Tidskriften trycks i dag i cirka exemplar. HavsUtsikt ges ut med tre nummer per år i april, juli och oktober. Utgivningen föregås av en fråga till forskarsamhället om det finns forskare som vill skriva under året. Forskarna skriver, redaktörerna redigerar och lay-outar och skickar till tryck. Den levereras med post till prenumeranter och övriga samt finns även digitalt på havet.nu. Projektledare: Ulrika Brenner Deltagare i projektet: Ulrika Brenner, Karin Lundberg, Marie Svärd, Annika Tidlund, Kristina Viklund, Natassja Åstrand. 506 Regional samverkan Vår kust Stockholms marina forskningscentrum initierade 2003 en kontakt- och arbetsgrupp för havsmiljöansvariga på länsstyrelserna från Uppsala till Skåne, som var det tidigare marina centrets ansvarsområde. I och med bildandet av Havsmiljöinstitutet och enheten vid Kalmar har länsstyrelserna delats upp. Beslut har dock tagits att hålla samman denna grupp och att enheterna vid Stockholms universitet och Linnéuniversitetet gemensamt är sammankallande. Syftet med projektet är regional samverkan i en grupp med havsmiljöansvariga i kustlänen i Egentliga Östersjön samt de två Vattenmyndigheterna. Gruppen träffas kring frågor där länen ser samordningsvinster, till exempel inom miljöövervakning, vattenförvaltning, och marint skydd. Under våren arrangerades en tvådagarsträff i Kalmar. Projektledare: Tina Elfwing Deltagare i projektet: Tina Elfwing, Jonas Nilsson 507 Regional samverkan Svealands kustvattenbårdsförbund Svealands kustvattenvårdsförbund arbetar med miljöövervakning, miljöinformation och samordning av miljöövervakningsprogram för hela Svealandskusten. Miljöövervakningen skall i första hand utföras i de områden som inte redan har en pågående recipientkontroll samt vara ett komplement i områden med recipientkontroll. Recipientkontrollen ligger utanför förbundet, men en samordnande process pågår. Bland organisationens medlemmar finns 22 kommuner, 3 länsstyrelser, 2 landsting, 13 företag samt 9 andra organisationer. Enheten vid Stockholms universitet är en del av förbundets miljöanalysfunktion, och det arbetet redovisas bland annat i den tryckta årsrapporten. I detta arbete deltar även en redaktör. Förutom detta pågår flera projekt, bland annat samordning och revidering av de olika recipient-kontrollprogrammen i området. Dessutom är enheten representerad i beredningsgruppen och deltar bland annat i verksamhetsplanering och framtagande av långtidshandlingsplan. En omarbetning av förbundets hemsida startades under Projektet har pågått mellan den 1 januari och den 31 december. Projektledare: Tina Elfwing Deltagare i projektet: Tina Elfwing, Carl Rolff, Annika Tidlund 15

16 508 Koordinering av regional uppdragsverksamhet Verksamhetsansvarig och miljöanalytiker vid regionala enheten har uppdraget att koordinera (och ibland utföra) utredningar, utvärderingar och analyser som efterfrågas med viss regelbundenhet av regionala och nationella myndigheter. Mellan den 1 januari och den 31 december har projektet: 1. Genomfört en Utsjöbanksinventering tillsammans med Naturvårdsverket och Institutionen för Marin Ekologi. 2. Gjort en trålningsstudie i Gullmaren tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands Region och Institutionen för Marin Ekologi. 3. Upprättat en databas i Kosterhavets Nationalpark tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands Region och institutionen för Marin Ekologi. 4. Undersökt ankringseffekter i Kosterhavets Nationalpark tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands Region och Institutionen för Marin Ekologi. 5. Inventerat och modellerat makrofytförekomst i Göteborgs skärgård tillsammans med Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun och institutionen för Marin Ekologi. Projektet har pågått mellan den 1 januari och den 31 december. Projektledare: Mats Lindegarth Deltagare i projektet: Kerstin Johannesson, Mats Lindegarth, Per Moksnes, Per Nilsson 512 Koordinering av regionalt uppdrag Linné Projektet har bistått kommuner och länsstyrelser med hjälp vid frågor kring havsförvaltning som till exempel anläggande av våtmarker samt vid handläggning av specifika ärenden. Har arbetat med utveckling av Kalmars inre vatten i samarbete med kommunen och medverkat i en BONUS-ansökan tillsammans med andra forskare vid Linnéuniversitetet. Arbetet har pågått under hel året. Projektledare: Roland Engkvist Deltagare i projektet: Roland Engkvist, Jonas Nilsson 601 Tankesmedjan I syfte att göra analyser och synteser arbetar Havsmiljöinstitutet med arbetsgrupper eller tankesmedjor. Detta projekt har undersökt vilka förutsättningarna är för att dessa tankesmedjor skall kunna arbeta på ett tidseffektivt och resultatinriktat sätt. Projektet pågick under första halvåret och resulterade i en precisering av analys- och syntesfunktionen. I ett dokument slogs det fast att analys- och syntesarbete skall utvecklas till Havsmiljöinstitutets kärnverksamhet. Det betonades att analys- och syntesarbetet som tankemodell bör genomsyra 2012 års Verksamhetsplan, vilken bör bestå av färre projekt sorterade under följande kategorier: granskning av befintlig förvaltning, analys och förmedling av forskningsresultat inom miljöstrategiskt viktiga områden samt utveckling av metoder för att utvärdera miljövetenskaplig forskning, sammanställning av klimatförändringar i Sverige, kvalitetssäkring av utförarnas data, utveckling av egen analys- och syntesfunktion vid kansliet. En slutsats av projektet är att det behövs en diskussion om hur de mindre synteser av natur- och samhällsvetenskaplig karaktär som görs för att publiceras på vår hemsida skall göras. Projektledare: Henrik Svedäng Deltagare i projektet: Åke Hagström, Henrik Svedäng 16

17 607 BONUS + slutkonferens BONUS ordnade ett möte ihop med EUSBSR i Gdansk den oktober Därmed ställdes slutmötet för BONUS som skulle ha ägt rum i Göteborg i december in. Åke Hagström och Anders Omstedt deltog på BONUS mötet I Polen. 609 Kommunikationsstrategi Under det första halvåret bildades en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en kommunikationsstrategi för Havsmiljöinstitutets publikationer och kommunikation. Den bestod av Tina Johansen, Jonas Nilsson, Eva-Lotta Sundblad, Marie Svärd, Annika Tidlund och Kristina Viklund. Syftet med projektet var att ta fram strategier för hur Havsmiljöinstitutets kommunikation kan utvecklas och förbättras. Arbetet har omfattat såväl extern som intern kommunikation. Målsättningen har varit att skapa förutsättningar för att kommunikationen ska kunna bidra till att uppnå Havsmiljöinstitutets verksamhetsmål att vara en samlande och trovärdig kunskapsförmedlare inom den svenska havsmiljöforskningen och förvaltningen. Arbetet har resulterat i tre strategi och policydokument: 1. En preliminär kommunikationsstrategi med övergripande kommunikationsmål och förslag på tillvägagångssätt för att nå dessa. 2. En kommunikationspolicy som ger ledord i kommunikationen och behandlar målgrupper, kanaler, uppföljningsbehov och ansvarsfördelning. 3. Rutiner för intern kommunikation med syfte att skapa gemensamma rutiner för kommunikationen inom Havsmiljöinstitutet. Målet är att samtliga medarbetare vara välinformerade om vad som är på gång inom organisationen för att kunna känna delaktighet och engagemang. Arbetsgruppen har också arbetat med att ta fram förslag på hur en redaktion kan organiseras och fungera, hur man kan arbeta för att ge publikationer och annan kommunikation hög vetenskaplig kvalitet samt upprätta och vidmakthålla en transparent process för vetenskaplig granskning. Två förslag på hur arbetet inom en redaktion kan organiseras och fungera lades fram i samband med avrapportering till ledningsgruppen den 14 april. Ledningen har dock inte tagit beslut varför dokumenten inte har implementerats. Projektledare: Tina Johansen Deltagare i projektet: Tina Johansen, Jonas Nilsson, Eva Lotta Sundblad, Marie Svärd, Annika Tidlund, Kristina Viklund 610 Varumärke Parallellt med kommunikationsstrategiarbetet har en process för varumärkesplattfrom och kommunikationsstrategi, arbetsmetoder och samarbetsformer bedrivits med hjälp av Mecka Reklambyrå AB. Projektet påbörjades den 22 februari och kommer att avslutas i februari Projektledare: Tina Johansen 17

18 Deltagare i projektet: Ulf Båmstedt, Tina Elfwing Anders Grimvall, Åke Hagström, Per Moksnes, Jonas Nilsson och Eva-Lotta Sundblad 612 Arbetsprocess PROJEKT Projektet har skapat en rutin för översikt över pågående projekt; levererat en skriftlig rapport som beskriver rutinen för projekthantering, introducerat rutinen och utbildat samtliga medarbetare i att agera enligt rutinen nu och framöver. Projektet pågick mellan den 17 februari och den 14 mars. Projektledare: Eva-Lotta Sundblad 701 Samverkansplaner Havsmiljöinstitutet har i sitt remissvar lämnat synpunkter på rapporten Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden som utarbetats av Naturvårdsverket med anledning av de fem pilotprojekt som pågått under åren Det övergripande målet med pilotprojekten har varit att utveckla samverkansplaner för vård, skydd och hållbart nyttjande som en grund för den framtida förvaltningen. Sammantaget konstaterar Havsmiljöinstitutet att Naturvårdsverkets rapport utgör ett i många stycken användbart bidrag till utvecklingen av nya förvaltningsinstrument i kustzonen. Många utmaningar återstår dock och nya uppkommer ständigt. Detta speglar i många stycken en av samverkansplanens viktigaste roller, den av en pågående process snarare än ett statiskt dokument Deltagare i projektet: Åke Hagström, Mats Lindegarth, Andrea Morf, Eva-Lotta Sundblad och Henrik Svedäng 702 Havsplan Havsplaneringsutredningens betänkande Planering på djupet fysisk planering av havet (SOU 2010:91) Havsmiljöinstitutet har i sitt remissvar lämnat synpunkter på rapporten Planering på djupet fysisk planering av havet, utarbetad av Havsplaneringsutredningen med anledning av regeringens uppdrag att föreslå ett statligt planeringssystem för det svenska territorialhavet från en nautisk mil utanför baslinjen och den svenska ekonomiska zonen (dir. 2009:109). Remissvaret behandlar såväl förslagens innehåll som Havsmiljöinstitutets framtida roll enligt utredningen. Havsmiljöinstitutet ser mycket positivt på förslaget till havsplaneringssystem för Sverige och stödjer de flesta av utredningens förslag och slutsatser. Särskilt positivt är: att ekosystembaserat tänkande integreras som övergripande princip; att Sverige får en integrerad havsplanering även inom den ekonomiska zonen; samt att det skapas möjligheter till bindande regler för havsområdenas användning. Projektledare: Andrea Morf Deltagare i projektet: Roland Engkvist, Lena Gipperth, Mats Lindegarth, Andrea Morf, Eva- Lotta Sundblad, Henrik Svedäng 703 Uttjänta båtar Naturvårdsverkets rapport om Nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar (M2011/2439/Ke). 18

19 Havsmiljöinstitutet har i sitt remissvar lämnat både generella och mer specifika kommentarer på förslaget. Havsmiljöinstitutet instämmer i att det bör finnas ett system för att ta hand om uttjänta båtar. En metod bör etableras då båtarna annars riskerar att utgöra ett problem för såväl miljön som för säkerheten. Havsmiljöinstitutet delar inte rapportens ansats att nedskräpning utgör det huvudsakliga miljöproblemet. De miljömässiga effekter som uppkommer vid skrotning av båtar behöver belysas, exempelvis kan farliga substanser och komponenter ge upphov till miljö- och hälsoproblem. Att belysa den problematiken har i och för sig inte varit ett uttalat krav för utredarna men bör ses i relation till de miljöproblem som förslaget är till för att lösa. Havsmiljöinstitutet föreslår att en miljökonsekvensbeskrivning över förslaget tas fram. Projektledare: Eva-Lotta Sundblad PUBLIKATIONER 2011 Elfwing, Tina/Rolff, Carl, Inför översyn av avloppsvattendirektivets känsliga områden: Sammanställning och bedömning av svenska data från Bottenhavet. Gipperth, Lena/Svedäng, Henrik, Will regionalisation improve fisheries management in the EU? An analysis of the Swedish eel management plan reflects difficulties, tillgänglig på nätet 16 december 2011 i Marine Policy, volume 36, Issue 3, May Havsmiljöinstitutets inventering av databaser relaterade till marin och limnisk miljö. Nilsson, Jonas, Internkalibrering 2010: Klorofyl, kväve och fosfor i havsvatten: Rapportering gällande överenskommelse nr , Dnr Omstedt, Anders, BALTEX - An interdisciplinary Research Network for the Baltic Sea Region, Environmental Research Letters, Volume 6, Issue 4 (October-December 2011). Svedäng, Henrik, Ålen är på väg att förlora sin hemortsrätt, Svenska Dagbladet, Svedäng, Henrik, Ålförvaltning 2011, Havsmiljöinstitutets rapportserie. Svedäng, H., Cardinale, M. & André, C. 2011, Recovery of former fish productivity: philopatric behaviors put depleted stocks in an unforeseen deadlock. pp , i Ecosystem Based Management for Marine Fisheries: an evolving perspective (Editors: Belgrano, A., Fowler, C.W.), Cambridge University Press. Svedäng, H., A comparison in demersal fish productivity between a trawling and a nontrawling area in the eastern North Sea, Fisheries Research. Internkalibrering 2010: Klorofyl, kväve och fosfor i havsvatten: Rapportering gällande överenskommelse nr , Dnr , Länsstyrelsen Kalmar län Cardinale, M. & Svedäng, H The beauty of simplicity in science: the Baltic cod stock improves rapidly in a cod hostile ecosystem state, Marine Ecology Progress Series doi: /meps

20 Cardinale, M., Svedäng, H., Bartolino, V., Maiorano, L., Casini, M., Linderholm, H.W. Spatial and temporal depletion of haddock and pollack during the last century in the Kattegat- Skagerrak, Journal of Ichthyology. Neuenfeldt, S., Righton, D., Neat, F., Wright, P., Svedäng, H., Michaelsen, K., Subbey, S., Steingrund, P., Thorsteinssson, V., Pampoulie, C., Andersen,K.H. and Metcalfe, J. Migrations of Atlantic cod in the NE Atlantic: then, now and the future, Journal Fish Biology. Sköld, M., Svedäng, H., Valentinsson, D., Jonsson, P., Börjesson, P., Lövgren, J., Nilsson, H.C., Svenson, A. & Hjelm, J Fiskbestånd och bottenmiljö vid svenska västkusten effekter av trålgränsutflyttning och andra fiskeregleringar, Finfo 48 s. Valerio B., Cardinale, M., Svedang, H., Linderholm, H.W. & Grimwall, A. Historical spatiotemporal dynamics of eastern North Sea cod, Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences. Wikner, Johan, Helcom Indikator Faktablad, HAVET-rapporten HavsUtsikt Regeringsrapporten Västerhavet 20

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Hydrotekniska Sällskapet 25 januari 2011 Björn Risinger Särskild utredare En myndighet för havs- och vattenmiljö - utgångspunkter SOU 2010:8 Helhetssyn

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?) "WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 1. MarinBiologiskt. Centrum SIMRISHAMN. Introduktion till

MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 1. MarinBiologiskt. Centrum SIMRISHAMN. Introduktion till MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 1 Introduktion till MarinBiologiskt Centrum SIMRISHAMN MBC broschyr 170x170 #47 07-03-22 16.52 Sida 2 Vår Vision Vi vill skapa en mötesplats där information,

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2011 1 (5) 2010-10-27 Dnr 15/2010 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2011 I mars 2011 planerar Svensk Kärnbränslehantering AB:s

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket.

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket. EUs strukturfonder - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014 Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten EUs strukturfonder 2014-2020 Europeiska havs- och fiskerifonden, EHFF Europeiska jordbruksfonden

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 Kommunstyrelsens arbetsutskott Östersjöinitiativet Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott ställer

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04

Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04 MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare 023-77 70 77 britta.johnsson@regiondalarna.se Datum 2013-12-04 Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04 Närvarande: Tina Jäderbrant (punkt 1-7, 10, 11), Gunilla

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2015-05-21 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Residenset, Kalmar. Tjänstemän: Dea Carlsson vattenvårdsdirektör. Sylvia Kindberg Robert Dobak Anders Rimne Jan Pettersson.

Residenset, Kalmar. Tjänstemän: Dea Carlsson vattenvårdsdirektör. Sylvia Kindberg Robert Dobak Anders Rimne Jan Pettersson. PROTOKOLL 1 (5) Sammanträde: Vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt Tid: Onsdag 9 mars 2011 Plats: Residenset, Kalmar Ledamöter: Sven Lindgren Ordförande Monica Bengtsson Ola Broberg Reinhold

Läs mer

Inkomna remisser januari december 2013

Inkomna remisser januari december 2013 Inkomna remisser januari december 2013 1. Länsstyrelsen i Stockholms län Remiss av förslag till beslut om utvidgat strandskydd för Nacka kommun (511-39835-2012) 2. Länsstyrelsen i Stockholms län Remiss

Läs mer

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd

Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Datum Diarienummer 2014-06-26 811-2014-150 Handläggare Elin Swedenborg Förslag till ny hantering av Vetenskapsrådets infrastrukturstöd Bakgrund Vetenskapsrådet har sedan 2008 ett ansvar för forskningsinfrastruktur

Läs mer

2013:21. Utvärdering av Havsmiljöinstitutet

2013:21. Utvärdering av Havsmiljöinstitutet 2013:21 Utvärdering av Havsmiljöinstitutet MISSIV DATUM DIARIENR 2013-12-10 2013/162-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-06-05 U2013/3809/F Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

Så här färdigställer ni er strategi

Så här färdigställer ni er strategi Bilaga 1 Sida 1 av 8 2015-04-21 Så här färdigställer ni er strategi Nu har ni fått veta vilka fonder som ni får finansiering ifrån. Först ska ni plocka bort den eller de fonder som ni har sökt, men inte

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE MARKT/2513/02 SV Orig. EN UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE Bryssel den 16 april 2002 1. Dagordning Dagordningen för sammanträdet antogs. 2. Protokoll för det

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora

CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora undertecknades 1973 i Washington D.C. och trädde i kraft 1975 CITES är en internationell överenskommelse mellan

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Dnr: 450-1278-2013 Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Projektrapport 2:4 2012 Strategi för kriskommunikationssamverkan Projektansvarig: Stefan Triumf Tel: 019-19 38 48 E-post: stefan.triumf@lansstyrelsen.se

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön

God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön God havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön Havs- och vattenmyndighetens remissversion 2015-02-01 Dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-02-01

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Minnesanteckningar Projekt Minireningsverk

Minnesanteckningar Projekt Minireningsverk 01054 1(6) Projekt Minireningsverk : 2013-03-28 Tid: 9.00-14.30 Plats: Utvecklingen, Utvecklingscentrum, Region Halland Deltagare: Kristin Broman, Varberg Jonas Persson, Falkenberg Johan Cederbrink, Halmstad

Läs mer

Ministermötet i Köpenhamn

Ministermötet i Köpenhamn HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen

Läs mer

ANTECKNINGAR FRÅN MÖTE MED LEDNINGSGRUPPEN

ANTECKNINGAR FRÅN MÖTE MED LEDNINGSGRUPPEN Kommuner i samverkan för Inlandsvägen: Mora! Vansbro! Fil ipstad! Storfors! Kristinehamn! Gullspång! Mariestad! Skövde! Falköping! Tidaholm! Mullsjö! Jönköping! Gislaved! Hylte! Halmstad ANTECKNINGAR FRÅN

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten Havet som resurs 12 december 2012 Ann Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Punkter Skånes Hav och Vatten Resurscentrum Simrishamn Havet i ÖP utgångspunkt resurs Östersjön Vem är jag? Några ord

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument. 15 april 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 9 april 2014 Lidbeckska huset, Lidköping 10.00-12.00 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824 Kommunkontoret Projektplan 1 (8) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Anna-Karin Poussart 046-359 42 37 anna-karin.poussart@lund.se Kommunstyrelsens miljö- och häsloutskott Förslag till

Läs mer

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018

Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: 2015-09-07 Christian Nilsson D.nr: Samordning av Dalslandskommunernas klimatinsatser 2015-2018 Bakgrund Det särskilda energieffektiviseringsstöd

Läs mer

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013 1/5 PM Datum Dnr Mottagare 2014-12-05 586-14 Länsstyrelserna Handläggare Direkt Stig Thörnqvist 010-698 62 65 Avdelningen för Fiskförvaltning stig.thornqvist@havochvatten.se Länsstyrelsernas redovisning

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse Mötesprotokoll för Inera AB styrelse När: Onsdag den 9 april, 2014, kl 13.00 15.00 Var: Inera AB, lokal Magasinera Närvarande styrelsen: Närvarande övriga: Ej närvarande: Martin Andréasson (M), Västra

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Kommunstyrelsen 1999-1

Kommunstyrelsen 1999-1 Arbetsutskottet 1(6 1(6 Datum: 23 23 november, 2012 2009 Plats och tid Stadshuset i Strömstads kommun, 23 november, 2012 kl. 09.00 12.00 ande m tum Ronnie Brorsson, Strömstads kommun Clas-Åke Sörkvist,

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer