INSTITUTET FÖR ÅRSRAPPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSTITUTET FÖR ÅRSRAPPORT 2005-2006"

Transkript

1 Handikappvetenskap INSTITUTET FÖR ÅRSRAPPORT

2

3 Innehåll Målsättningar och organisation...4 Finansiering...4 Forskning- stark miljösatsning...4 Internationalisering...5 Högskoleverkets utvärdering av forskarutbildningen i handikappvetenskap...6 Forskarutbildning...6 Grundutbildning...6 Doktorander...8 Dsiputationer och doktorsavhandlingar...12 Seniora forskare och handledare...14 Publikationer...18 Originalartiklar i vetenskapliga tidskrifter...18 Originalartiklar i andra tidskrifter...22 Böcker...24 Bokkapitel i vetenskapliga publikationer...24 Externa rapporter...27 Interna rapporter...27 Papers, abstracts och posters presenterade vid nationella och internationella konferenser...28 Workshops...33 Andra aktiviteter...34

4 Målsättningar och organisation Institutet för handikappvetenskap (IHV) etablerades år 2000 på initiativ av flera personer, rektorerna vid Linköpings och Örebro universitet, Bertil Andersson och Janerik Gidlund, professor Jerker Rönnberg, (föreståndare och vetenskaplig ledare) Linköpings universitet och professor Berth Danermark (forskarutbildningsansvarig), Örebro universitet. IHVs målsättning är att etablera ett kraftfullt forskningsprogram, forskarutbildning i handikappvetenskap, och andra grundutbildningar och magisterprogram som på olika sätt tar i anspråk ämnet handikappvetenskap. Målsättningarna för IHV kan summeras enligt nedan: att forskningen ska utgå ifrån erfarenheter hos personer med funktionshinder att forskningen skall stimulera samarbete med myndigheter och industri att forskningen ska relateras till ICF (international classification of functioning WHO 2001) att producera handikappvetenskaplig forskning av världsklass och att utveckla en modell för forskarutbildningen i handikappvetenskap. De två universiteten är båda ansvariga för IHV vars organisation leds av en styrelse. Parterna utser två ledamöter vardera och ska därutöver tillsammans utse en ordförande. Dessa ledamöter har en mandatperiod på tre år. Därutöver utser studentkåren vid respektive universitet vardera en ledamot med en mandattid om ett år. Styrelsens ordförande är Bengt Westerberg. Styrelsen har ett överordnat ansvar för IHVs finansiella status och verksamhet. IHV:s löpande administrativa verksamhet leds av ett arbetsutskott bestående av styrelsens ordförande, föreståndaren samt den forskarutbildningsansvarige. Arbetsutskottet ska förbereda styrelsens möten samt att mellan dessa fatta beslut i ekonomiska och andra administrativa frågor om dessa inte kan anstå till kommande styrelsemöte. IHV har sitt administrativa säte vid Linköpings universitet. 4 - Institutet för handikappvetenskap Finansiering IHVs verksamhet finansieras genom fakultetsmedel från de båda universiteten samt genom externa forskningsanslag. En viktig del av finansieringen består av individuella kontrakt för doktoranderna. Sådana kontrakt finns med FOI (Linköping), Örebro Läns Landsting, Högskolan i Gävle, Norrköpings och Sundsvalls kommun, Östergötlands Läns Landsting, Stiftelsen Activa och Mälardalens högskola. IHV har ett programanslag från FAS såväl som ett antal projektstöd från finansiärer såsom Vetenskapsrådet och FAS och Sparbanksstiftelsen Nya. IHV har under 2006 också etablerat ett samarbete med Högskolan i Jönköping. Forskning stark miljösatsning Under perioden har den nationella forskningspolitiken fått genomslag på så sätt att IHV och då främst forskningen inom hörsel- och dövhetsområdena blivit nominerade av Linköpings universitet, i samarbete med Örebro universitet, att få inkomma med större program och centrumansökningar till VR respektive FAS. Detta har skett i hård intern konkurrens, baserat bl. a. på universitetets profileringssträvanden och på analyser av bibliometriska data och förmåga att attrahera forskningsanslag. Under 2005 etablerades IHV som stark forskningsmiljö vid Örebro universitet. Vid Linköpings universitet genomfördes under 2006 på uppdrag av filosofisk fakultet en utredning om handikapp som stark miljö även vid LiU. Utifrån bakgrundsteckning, tidigare utvärderingar och problemanalys utkristalliserades tre principer på vilka utredningens ekonomiska förslag vilar: (1) bredden i handikappvetenskapen måste säkras (t ex inom det historiska handikappområdet), (2) fortsatt stöd för och utveckling av spjutspetsområdet hörsel och dövhet, och (3) ett hänsynstagande till förankrade förslag i form av letter-of-intents (LOI, t ex från Tema). Utredningen föreslår en satsning på 1 professur, 2 forskarassistenter och 2 doktorander för vart och ett av följande områden: Klinisk handikappvetenskap, Kommunikations- och informationshandikapp, och Kategorisering och Identitetsskapande. Organisatoriskt vill man vid LiU i förlängningen verka för en ny typ av tvärvetenskaplig institution/avdelning som kan ta vara på de tvärfakultativa problemområdena inom handikappvetenskapen både vad avser forskning och forskningsanknuten grundutbildning.

5 Internationalisering IHV eftersträvar internationalisering när det gäller både forskning och utbildning inom handikappområdet. Mars 2006 gjorde Mary Rudner ett postdoc-besök i Kanada där hon gästade University of Toronto och Queen s University, Kingston, och diskuterade forskningssamarbete och studentutbyte. Maj 2006 höll Mary Rudner en inbjuden föreläsning vid Forskningscentret för Dövhet, Kognition och Språk vid University College, London och inledde ett forskningssamarbete. Vidare diskuterades forskningssamarbete med Oxfordshire Learning Disability NHS Trust. Under två månader av forskarutbildningen i handikappvetenskap vistades Thomas Strandberg vid Australian Catholic University, School of Education, New South Wales, Sydney. Där bedrivs bland annat utbildning inom habilitering av personer med funktionshinder. Under utlandsvistelsen deltog Thomas i undervisning, konferenser samt knöt kontakter med lärare och forskare med betydelse för handikappvetenskapen. En viktig kontakt knöts med Dr Grahame Simpson, forskningsledare vid Brain Injury Rehabilitation Unit, Liverpool Health Service, New South Wales, Sydney. En kontakt som har lett till att ett internationellt nätverk av hjärnskadeforskare nu bildats. Tidigare permanenta IHV- nätverk inkluderar ett inom området Hearing impairment and Deafness, (HEAD). Hörselforskarna samarbetar inom ramen för en plattform som består av dels forskare från Institutionen för Beteendevetenskap (IBV, CDD-avdelningen), avd. för teknisk audiologi, INR, LiU och med Oticon Research Centre Eriksholm, Danmark.. Det tvärvetenskapliga nätverket inkluderar följande kända namn I Nordamerika (Marc Marschark, Jean-Pierre Gagné, Susan Foster, Frank Musiek, Kathy Pichora-Fuller) och Europa (Stuart Gatehouse, Dafydd Stephens, Ruth Campbell, Jacqueline Leybaert). Ett ytterligare nätverk rör neurovetenskap och handikapp. Nätverket inkluderar följande namn: (Jarl Risberg, Martin Ingvar, Torkel Klingberg, Lars Nyberg, Kenneth Hugdahl, Mikko Sams i Norden), övriga Europa (Cyril Courtin, Paris, Ruth Campbell, DCAL, University College London), och Kanada (Ingrid Johnsrude, Bruce Schneider). Dessutom samarbetar IHV-forskare inom ett nationellt och Skandinaviskt nätverk om cochleära implantat på barn. Nätverket leds av Björn Lyxell, IBV, som är kognitiv psykolog, och inkluderar audiologer (Jan Grenner, Claes Möller, Elina Mäki-Torkko), logopeder (Birgitta Sahlén), lingvister (Kerstin Nelfelt), tekniska audiologer (Arne Leijon, Stig Arlinger), och neurologer (Marianne Ors). Ett liknande Skandinaviskt nätverk finns etablerat. Inom dövblindområdet deltar sociologen Berth Danermark, audiologen Claes Möller och doktorand Kerstin Möller i ett flertal nätverk exempelvis nätverket kring arbetet med ny nordisk definition av dövblindhet och internationella nätverk om Usher. I det senare ingår de internationell ledande inom området såsom Bill Kimberling, Boys Town National Research Hospital Omaha, USA, Lisbeth Tranebjaer Köpenhamns Universitet, Danmark. Vidare är Berth Danermark ledamot av Nordiska rådets Nordiskt utdannelsesentrum för dövblindpersonale (NUD) med säte i Drottninglund i Danmark. I oktober 2006 genomfördes konferensen First International Synposium on Usher Syndrome and Related Disorders i Omaha, Nebraska, USA. Från IHV deltog professor Claes Möller, professor Berth Danermark och doktorand Kerstin Möller. Claes Möller var i själva verket den ena motorn i att det blev en konferens. Såväl han som professor Bill Kimberling den andra arrangören öppnade denna konferens som var ett tvärvetenskapligt forskningsutbyte både horisontalt och vertikalt. Syndromet som är orsakas av mutationer i en eller flera gener. Syndromet indelas i tre huvudtyper som inom sig har undergrupper. Hittills har elva gener kunnat lokaliseras. Syndromet är reccessivt ärftligt, medför hörselnedsättning från måttlig till grav (dövhet) och som synnedsättning som förvärras allteftersom. Vid Usher typ I saknas funktion i balansorganet i örat och vid Usher typ III försämras balansfunktionen allteftersom. Det pågår ett intensivt internationellt samarbete för att kartlägga de inblandade generna och för att beskriva samband mellan genotyp och fenomtyp. Med. Dr Medhi Sadeghi (audionom), vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har gjort ett banbrytande arbete i sin epidemiologiska studie där han bl.a. beskrivit prevalensen av Usher i Sverige, 3-6/ invånare. Claes Möller redogjorde för historiken kring Ushers syndrom och framväxten av det tvärvetenskapliga arbetet. Berth Danermark talade utifrån WHO:s modell ICF kring behovet av att utbyta information mellan såväl forskare som professionella. Med nödvändighet måste arbetet specialiseras men utan informationsutbyte mellan specialisterna så blir människan reducerad istället för att bli betraktad som en varelse i sin helhet. Kerstin Möller redogjorde för preliminära resultat i en pågående journalstudie rörande patienter med Ushers syndrom typ I. Hon beskrev konsekvenser till följd av Usher och ögon-/ synhälsovårdens insatser till dessa patienter genom att använda ICF. Studien tyder på att vården i stor utsträckning ägnar sig åt närmast ritualiserade undersökningar av ett fåtal aspekter medan vardagsliv och emotionella konsekvenser inte undersökts. Övriga vårdåtgärder, som framförallt var inriktade på hjälpmedel och utfärdande av intyg vilar därför inte på solid grund och patienten i sin helhet riskerar att inte få det stöd och den service de behöver. De svenska inslagen i konferensen kom att på ett tydligt sätt visa på behovet av tvärvetenskap och att ICF är en möjlig modell för sådant utbyte. Institutet för handikappvetenskap - 5

6 Högskoleverkets utvärdering av forskarutbildningen i handikappvetenskap Under 2006 genomfördes en omfattande genomlysning av forskarutbildningen inom IHV. Bakgrunden var den utvärdering som Högskoleverket gjorde under året. Ett viktigt led i detta arbete var en självvärdering där samtliga doktorander, lärare, handledare och administrativ personal fick lämna synpunkter på verksamheten. Dessa sammanställdes i styrkor och svagheter och finns tillgängliga på IHV:s hemsida. Flera av de punkter som framkom i självvärderingen återfinns i Högskoleverkets slutrapport. Sammantaget kan sägas att HSV gör en mycket positiv bedömning av forskarutbildningen. Deras sammanfattande omdöme var: generellt ett positivt intryck, verksamheten fungerar tillfredsställande det är en styrka att utbildningen är unik i sitt slag samverkan med ett omgivande samhälle ter sig gynnsam IHV har en väl anpassad pedagogik för tvärvetenskap Forskarutbildning Linköpings och Örebro universitet är tillsammans ansvariga för forskarutbildningen i handikappvetenskap. Hälsovetenskapliga institutionen vid Örebro universitet och institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet tjänar som värdar för institutet. Handikappvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som baseras på kunskap inom medicin, teknik, beteendevetenskapliga, sociala- och kulturella vetenskaper. Skälet till att formulera handikappvetenskap som ett tvärvetenskapligt vetenskapsområde är att det ska kunna omfatta olika dimensioner av funktionshinder och handikapp och därmed tillåta att olika perspektiv kan mötas och berika varandra. Handikappvetenskap studerar därmed dimensioner såsom individ-samhälle och naturkultur. Dimensionen individ-samhälle omfattar individens möjligheter, problem och perspektiv såväl som sociala förhållanden. Dimensionen natur-kultur innefattar medicinska och tekniska problemställningar, såväl som beteendevetenskapliga, kulturella och sociala aspekter på funktionshinder och handikapp. HSV:s rekommendationer i korthet: harmonisera kraven på kursdelen sprid handledarskapet skapa fler mötesarenor öka internationaliseringen ge bättre möjlighet till undervisningserfarenhet förstärk med fler mellantjänster förstärk och konsolidera den tvärvetenskapliga inriktningen utveckla en hållbar ekonomisk bas Under våren 2007 skall ledningen för IHV för styrelsen och fakulteten vid de två lärosätena presentera en åtgärdsplan med anledning av rekommendationerna. Det kan dock framhållas att flera av dem t.ex. fler mellantjänster och skapandet av en hållbar ekonomisk bas redan är tillgodosedda helt eller delvis. Grundutbildning Under 2006 planeras vid LiU Handikappvetenskap bli ett grundutbildningsämne inför ht Aktuellt är också ett mastersprogram i Kognition och Handikapp, se för komplett kursinformation, anmälan och informationsfolder. Ett annat exempel är att man redan har skapat fler mötesarenor. Återkommande aktiviteter för doktorander och handledare inom IHV är: deltagande vid doktorandernas 60% seminarium, slutseminarium och disputation IHV-dag vartannat år deltagande i forskargrupper lokalt på respektive universitet HSV:s utvärdering kan i sin helhet läsas på HSV:s hemsida. 6 - Institutet för handikappvetenskap

7 Institutet för handikappvetenskap - 7

8 Doktorander Patrik Arvidsson, född 1969, är leg. psykolog och har en fil.mag. i tillämpad psykologi från Umeå Universitet. Patrik är anställd på vuxenhabiliteringen i Landstinget Gävleborg och från 2007 även på Hälsohögskolan i Jönköping. Intresset och forskningsområdet är personer med utvecklingsstörning och fokus ligger på aspekter av vardagsfungerande och adaptiva kompetenser. Huvudsyftet med avhandlingsarbetet är att undersöka mönster av kroppsfunktioner, aktiviteter och omgivningsfaktorer som är relaterade till olika profiler av självskattad delaktighet enligt ICF hos personer år med lindrig utvecklingsstörning. Forskningsarbetet bedrivs i nära samverkan med forskningsgruppen CHILD på Mälardalens högskola i Västerås och Hälsohögskolan i Jönköping. Stefan Billinger, född 1961, är leg. psykolog/ psykoterapeut och har en anställning som skolpsykolog inom Örebro kommun. Hans forskningsfokus är på metodutveckling runt barn och ungdomar som uppvisar svårigheter att styra sig själva på ett ändamålsenligt sätt, svårigheter som gör att de störs/hindras i sin utveckling (svårigheter som bl.a. anses kunna ge upphov till symtom som uppfyller kriterierna för ADHD- och/eller någon ångestdiagnos). Avhandlingsarbetet är inriktat mot att belysa psykologiska fenomen (språk och kognition) runt vår förmåga att styra oss själva på ett ändamålsenligt sätt, i situationer som inte ger oss någon direkt påtaglig yttre vägledning mot det vi vill uppnå. En målsättning med avhandlingsarbetet är att få fram kunskaper för att möjliggöra utvärderingsbara prövningar av pedagogiska strategier i vardagliga skolsituationer. Kunskaper som möjliggör prövningar av hur vi skapar bra förutsättningar för att hjälpa barnen till vissa specifika språkliga erfarenheter/färdigheter, och prövningar av huruvida dessa sedan hjälper/möjliggör för barnen att mer generellt kunna styra sig själva i situationer som inte ger dem någon direkt påtaglig yttre vägledning mot det de vill uppnå. Sif Bjarnason, född 1970, har en fil.kand. i kulturmiljövård från Göteborgs universitet. Hon har även läst fristående kurser i svenska, litteraturvetenskap och sociologi. Sif har en grav hörselnedsättning och använder både hörapparat och cochlea implantat. Hon har arbetat inom hörselområdet på Ahlséns forskningsinstitut och antogs som doktorand inom IHV Avhandlingsarbetet handlar om hörseltekniska arbetshjälpmedel, dvs. sådana hjälpmedel som används utöver hörapparat. I kommande studier fokuseras personer som erhållit arbetshjälpmedel via Försäkringskassan. Frågeställningarna handlar bland annat om i vilken utsträckning hjälpmedlen används samt vilken nytta de gör. Jamie Bolling, född 1955, har en fil.mag. med socialantropologi som huvudämne. Under 2005 hade hon en halvtidstjänst som informatör hos SHIA- Svenska Handikapporganisationers internationella biståndsförening. Jamie har uppdrag som representant för den svenska handikapprörelse bl.a. som viceordförande för Svenska FN-förbundet. Med kompetens inom handikappområdet och av erfarenhet av funktionshinder sitter hon i Furuboda Folkhögskolas styrelse och i direktionen för Sunnerdahls Handikappfond. Hennes forskning handlar om full delaktighet av människor av utländsk härkomst med funktionsnedsättning. En del av arbetet behandlar stödinsatser där en jämförelse görs mellan människor med svensk bakgrund och utländsk bakgrund. Tomas Boman, född 1954, är anställd vid Högskolan i Gävle, institutionen för vårdvetenskap och sociologi, och innehar där en kombinerad adjunkts- och studierektorstjänst. Hans special-/undervisningsområde är sociologi med inriktning mot funktionshinder. Förutom pedagogisk utbildning (fritidspedagog och lärarutbildning inom social omsorg) har Tomas en fil.mag. i ämnet sociologi. Hans avhandlingsarbete kommer att behandla arbetsmarknadssituationen för personer med funktionshinder. Det tänkta empiriska arbetet kommer bl.a. att belysa frågor om varför man lyckats med vissa arbetsmarknadsåtgärder samt vilka faktorer som är avgörande för att funktionshindrade kan behålla ett arbete. Vilka är de goda exemplen och vad ligger bakom det lyckade resultatet. Marianne Boström, född 1953, är leg arbetsterapeut med en fil.mag. i vårdvetenskap med ämnena arbetsterapi, pedagogik och sociologi. Hon arbetar som adjunkt vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro Universitet och undervisar på arbetsterapeutprogrammet. Hennes avhandling är en teoretisk granskning av begrepp från social teori tillämpad i handlingsinriktad rehabilitering för individer med svårare psykiska funktionsnedsättningar. Örjan Dahlström, född 1973, har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik och elektroteknik med inriktning mot medicinsk teknik. Speciellt är han intresserad av medicinsk informatik. Örjans forskningsintresse är kunskapsutvinning och beslutsstöd med datorns hjälp. Framför allt vill han undersöka hur man kan anpassa olika datorapplikationer efter olika människors förutsättningar, kunskap, sätt att tänka, fungera och agera. Tanja Edvardsson, född 1951, är psykolog med anställning vid Vuxenhabiliteringen, Örebro läns landsting. Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva insjuknandet, coping, livskvalitet och konsekvenserna av lågmalign hjärntumör för personerna själva och deras anhöriga i det dagliga livet. Avhandlingen kommer att bidra med nya kunskaper om vad det innebär att få och leva med lågmalign hjärntumör utifrån ett 8 - Institutet för handikappvetenskap

9 familjeperspektiv. Forskningsresultaten kommer att kunna utgöra underlag för utformningen av rehabiliterings- och habiliteringsprogram samt andra stödinsatser för personer med långsamt växande hjärntumörer och deras närstående. Resultaten blir informativa för hur det professionella mötet med de drabbade personerna och de anhöriga kan utvecklas. Janna Ferreira, född 1973, har en fil.kand. i allmän språkvetenskap och är legitimerad logoped. Hennes stora intresse är AKK; alternativ och kompletterande kommunikation. Janna har tagit fram ett datorträningsprogrammet Comphot (COMputerised PHOnological Training). Det är ett program som tränar språklig medvetenhet. Programmet är anpassat för att kunna användas även av barn med Cerebral Pares, utan tal och med grava motoriska handikapp. Programmet har använts för träning. Hennes avhandling kommer att handla om läs- och skrivförmåga och fonologisk medvetenhet hos barn med talhandikapp och motoriska svårigheter. Kerstin Finndahl, född 1950, har en grundexamen med tonvikt på företagsekonomi och arbetade i många år med företagsekonomisk utredningsverksamhet på nationell nivå. De senaste åren har hon arbetat med projekt rörande problematiken våld och övergrepp mot kvinnor med funktionshinder. Det är ett relativt nytt område med stora mörkertal avseende utsatthet, den rättsliga processen, det stöd som ges och det stöd som utsatta individer upplever att de är i behov av. Syftet är att dels analysera kvinnors upplevelser av övergrepp och dess konsekvenser, samt dels samhällets stöd till utsatta kvinnor med funktionshinder. Fokus ligger på frågeställningar som rör betydelsen av ett funktionshinder i övergrepps- och bemötandekontexter. Vilket bland annat innebär att övergreppshandlingar kan relateras till personers funktionshinder och till problem i samhällets bemötande av funktionshindrade som utsatts för övergrepp. Helena Forne-Wästlund, född 1955, är logoped med specialisering inom audiologopedi och stamning, och har även en fil.kand. i nordiska språk, fonetik och arkeologi. Engagemang och inriktning inom kliniskt utvecklingsarbete: Test för språkscreening och talaudiometri. Hon introducerade under åren metoden för stamningsbehandling Comprehensive Stuttering Program (CSP) i Sverige. Det skedde i samarbete med Robert M. Kroll, biträdande professor i logopedi vid universitetet i Toronto. Temat i hennes avhandling är att studera sambanden mellan stamning, intervention och socialt liv med tonvikt på sociala faktorer i arbetsmiljön. Per Germundsson, född 1956, har en fil.kand. med huvudämne hörselvetenskap och har även genomgått musikproducentutbildning vid Musikhögskolan i Malmö. Han har mångårig erfarenhet av yrkesutbildning för personer med funktionshinder. Arbetar även för Stiftelsen Activa i Örebro. Temat för avhandlingsarbetet är vägen från arbetslöshet eller sjukskrivning till arbetsmarknaden för personer med funktionshinder. Syftet är att beskriva de ofta outtalade bilder och föreställningar om funktionshindrade som finns hos olika yrkesgrupper inom myndigheter och organisationer samt att undersöka hur dessa föreställningar påverkar den praktiska yrkesutövningen. Samtidigt fokuseras hur och varför dessa föreställningar påverkas av ökade krav på samverkan mellan olika yrkesgrupper. Foto: Vibeke Mathiesen Institutet för handikappvetenskap - 9

10 Sarah Granberg, född 1973, är leg. audionom och har en fil.kand. i hörselvetenskap. Hon har även studerat lingvistik och fonetik. Hennes forskningsområde handlar om hörselskadade med sömnsvårigheter/insomnia. Planen är att utveckla en rehabiliteringsmodell för hörselskadade med ovanstående problematik, anpassad för hörselvården, där en förenklad modell av Kognitiv beteendeterapi (KBT) skall utgöra en viktig del. Sarah är föräldraledig t o m augusti Johan Gunnarsson, född 1979, har en med.mag. i medicinsk biologi och har även studerat psykologi och matematik. Han använder beteendestudier och funktionell hjärnavbildning för att studera hur hjärnan bearbetar språk, speciellt inriktat på skillnader och likheter mellan talspråk och teckenspråk. Nina Ibragimova, född 1978, lärare i engelska och tyska, från Ryssland. Hon har jobbat som tolk och lärare för barn i grundskolan och på gymnasiet. MSc i Children- Health-Intervention-Learning-Development (CHILD). Hon är medlem i CHILD-gruppen på Mälardalens högskola och Högskolan i Jönköpings. Hon är också medlem i specialpedagogiska kollegiet vid Mälardalens högskola och fokuserar på lek som en form av medlande. Hennes forskningsområde fokuserar på International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF), modellens validitet och hur den kan appliceras på barn- och ungdomshabilitering i Sverige. Kajsa Jerlinder, född 1976, har en fil.mag. i pedagogik med inriktning mot friskvård och en fil.lic. i handikappvetenskap. Hennes licentiatuppsats i handikappvetenskap handlade om idrottsundervisningen för elever med rörelsehinder och de dilemman som följer när krav ställs på att skolans undervisning ska vara rättvis. I avhandlingsarbetet kommer hon att fortsätta att intressera sig för hur idrottsundervisningen bedrivs för barn och ungdomar som har ett rörelsehinder genom att studera ett antal exempel, s.k. fallstudier. Kajsa undervisar i specialpedagogik och hälsopedagogik vid Högskolan i Gävle. Olga Keselman, född 1959, har en fil.kand. i språkvetenskap med inriktning mot engelska och en fil.kand. i logopedi. Hon har magisterexamen i specialpedagogik vid Linköpings universitet. Under åren arbetade Olga som tolk för Linköpings kommun. Från 1998 har hon arbetat som logoped på en språkförskola i Norrköping. Hennes avhandling kommer att handla om tolkmedierade samtal. Pia Käcker, född 1952, är legitimerad arbetsterapeut med anställning i Norrköpings kommun, där hon arbetar med handikappfrågor. Pias doktorandanställning finansieras helt av Norrköpings kommun och hon har ett sexårigt avtal, vilket innebär att hon arbetar 33 % i kommunen och kan bedriva avhandlingsarbete 67 %. Arbetet i kommunen har under de senare åren (sedan 2000) fokuserats kring olika gruppers möjlighet till inflytande och delaktighet i vardagslivet. Hur människor med funktionshinder själva upplever att de kan påverka olika LSS- (lagen om stöd och service) insatser, i det särskilda boendet, i den dagliga verksamheten. Intresset har sedan länge varit kommunikation hos personer med svåra förvärvade hjärnskador. Avhandlingen som beräknas vara färdig tidigt under våren 2007 är en Grounded Theory inspirerad studie av hur kommunikation manifesteras, mellan personer med grav förvärvad hjärnskada och personens anhörig/personliga assistent eller personal i gruppbostad. Studiens resultat kan förhoppningsvis bidra till att ytterligare öka kunskapen om vad som är understödjer respektive motverkar kommunikation i mötet med personer som till följd av grav hjärnskada har svåra språkstörningar. Gunvor Larsson Abbad, född 1970, har en fil.mag. i psykologi och är leg. psykolog med inriktning mot kognitiv beteendeterapi. Hon har även studerat olika språk, socialantropologi och religion. Hennes avhandling kommer att handla om funktionshindrades rätt till delaktighet och aktivt deltagande i samhället. Projektet inkluderar personer i åldrarna år med diagnosen Asperger syndrom. Kunskaper om hur personer med denna diagnos tänker och upplever sin livssituation är begränsade vilket kan leda till att de inte erbjuds bästa möjliga stöd för att uppnå en för dem acceptabel livssituation. Därför syftar det här projektet till att öka kunskapen om just dessa personers förutsättningar och förståelse av livskvalitet. Helene Larsson, född 1968, är leg. arbetsterapeut med en anställning i Sundsvalls kommun. Hennes doktorandanställning finansieras av NTG - projekt Nya Vägar till arbete, Europeiska socialfonden. Hennes licentiatuppsats kommer att handla om personer med psykiska funktionshinder och deras strävan att få ett reguljärt arbete. Det är väl känt att personer med psykiska funktionshinder har en hög nivå av arbetslöshet, utsatthet och svårighet att få den vård och rehabilitering de vill och behöver för att bli delaktiga i samhället. Syftet är att få en ökad och djupare förståelse för deras förutsättningar och behov för att kunna understödja en positiv utveckling i rehabiliteringsprocessen mot arbetslivet. Fokus i hennes forskning ligger på upplevelse av delaktighet och empowerment/disempowerment i rehabiliteringsprocessen. Anna Levén, född 1976, har en fil.kand. i socialpsykologi och är snart civilingenjör i molekylär bioteknik. Det övergripande syftet med hennes forskning är att undersöka kognitiva aspekter av betydelse för prospektivt minne hos individer med utvecklingsstörning. Anna är studentrepresentant i Funkisgruppen som tar upp frågor som rör studenter och anställda med funktionshinder vid Linköpings universitet, t ex tillgänglighet Institutet för handikappvetenskap

11 Kerstin Möller, född 1950, har en fil.mag. i hälso- och sjukvårdsutveckling. Hon har även läst statskunskap, sociologi och ledarskap. Hennes forskningsområde handlar om behov av kunskap om behov av hälsovård, service och stöd till funktionshindrade som personer med dövblindhet har. Arbetsnamnet på hennes avhandling är: Behov av kunskap om behov. Kerstin har genomfört flera utredningar om samhällsservice till personer med dövblindhet. Hon har skrivit handboken ICF- Om hälsa, miljö och funktionshinder (2005). Hon har samarbetat med handikappförbundet Sällsynta diagnoser, Föreningen Sveriges Dövblinda, Nationellt kunskapscenter i dövblindfrågor, Specialpedagogiska institutet m.fl. i frågor som rör funktionshinder i synnerhet om dövblindhet och service samt om ICF. Kerstin har själv funktionshinder och studerar därför på halvfart. Emelie Rydberg, född 1978, har läst teckenspråkslinjen vid Önnestads Folkhögskola och hörselvetenskapligt program vid Örebro universitet som förutom hörselvetenskap bestod av specialpedagogik och sociologi. Hennes avhandling kommer att handla om döva och arbetsmarknad. Huvudsyftet med avhandlingen är att beskriva och förklara dövas position på den svenska arbetsmarknaden. Detta görs genom en registerstudie utifrån Statistiska Centralbyråns (SCB) register LISA (Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkringsoch Arbetsmarknadsstudier). Områden som utbildning, sysselsättning och inkomst kommer att undersökas. Åsa Skagerstrand, född 1969, är leg. audionom och sedan 1999 universitetsadjunkt på Hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet, ämnesområdet hörselvetenskap. Där undervisar hon främst i akustik, psykoakustik och signalbehandling. Avhandlingsarbetet har arbetstiteln Störande ljud för hörapparatbrukare. Arbetet syftar till att förbättra rehabiliteringen av hörapparatbrukare. Arbetet är fokuserat på hörapparatbrukares ljudmiljö kombinerat med signalbehandlingen i dagens hörapparater. I avhandlingsarbetet ingår en kartläggning av hörapparatbrukares ljudmiljö med avseende på negativa störande ljud samt hur hörapparaten bearbetar dessa typer av ljud. Detta skall leda fram till förbättring av rehabiliteringen för hörapparatbrukare, både avseende signalbehandling och i audionomens rehabiliteringsarbete med hörapparatbrukare. Helena Stålnacke, född 1973, är leg. audionom och universitetsadjunkt vid Örebro universitet. Hennes Licuppsats kommer att behandla språkutvecklingen hos barn som haft upprepade episoder av mellanöreinflammationer, så kallade öronbarn. Syftet med studien är att beskriva öronbarnens fonologiska utveckling i åldrarna 2 ½ år och 3 ½ år, i jämförelse med barn utan historia av mellanöreinflammationer i matchande åldersgrupp. Anett Sundqvist, född 1968, har en med.mag. i logopedi från avdelningen för logopedi och foniatri vid Göteborgs Universitet. Hon är legitimerad logoped. Hennes doktorsavhandling handlar om alternativ och kompletterande kommunikation hos barn med språkliga funktionshinder och konsekvenser av detta för den sociala kognitionen. Forskningen fokuseras på hur barnet blir förstått i sociala situationer och hur barnet förstår sociala situationer. En interventionsstudie har genomförts, där förändringar av barnens sociala kommunikationssituation var det främsta syftet. Rufus Söderberg, född 1969, har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik från Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. Han har sedan 1999 arbetat som Teknisk Audiolog och senare Forskningsingenjör på Universitetssjukhuset i Örebro. Från 2005 arbetar han även som doktorand på Örebro Universitet med inriktning Medicinsk Handikappvetenskap. Avhandlingsprojektet har arbetstiteln Binauralt Hörande och Kognitiva Processer. Christina Wanberg Långh, född 1969, är leg. audionom och har sedan 2003 en anställning som adjunkt på ämnet hörselvetenskap, Örebro universitet. Hennes lic-uppsats kommer att handla om genusperspektiv inom hörselvården. Den kommer att behandla eventuella skillnader i resurstilldelning när det gäller t.ex. hjälpmedel samt hur män respektive kvinnor uttrycker sig kring sina hörselrelaterade problem. Malin Wass, född 1975, har en fil.mag. i kognitionsvetenskap ifrån Umeå universitet. Hennes avhandling syftar till att undersöka grundläggande kognitiva förmågor som påverkar hur väl barn med cochleaimplantat tillägnar sig språk, både när det gäller taluppfattning, egen talproduktion och läs- och skrivförmåga. Maria Yilmaz, född 1961, har en arbetsterapeutexamen från 1988 vid vårdhögskolan i Örebro. Hon har även en fil.mag. i vårdvetenskap från Uppsala universitet Sedan 1998 arbetar hon på arbetsterapeutprogrammet, hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet. Hennes forskning handlar om sociala interaktioner, aktivitetsmönster och delaktighet hos personer med schizofreni och skall presenteras i en licentiat uppsats. Marie Öberg, född 1962, är doktorand vid Institutionen för Nervsystem och Rörelseorgan (INR), Hälsouniversitetet Linköping och Institutet för Handikappvetenskap. Hon har en hörselvårdsassistentexamen och en med.kand. i audiologi och är sedan 1989 anställd som audionom vid Hörselvården Universitetssjukhuset, Linköping. Sedan 1999 har hon huvudsakligen arbetat med olika forskningsprojekt som genomförts i samarbete mellan hörapparattillverkaren Oticons forskningscenter Eriksholm och avdelningen för teknisk audiologi vid Linköpings universitet. Hennes avhandlingsarbete fokuserar på att utveckla och testa olika rehabiliteringsmetoder, med syfte att förbättra brukarkompetensen hos förstagångsanvändare av hörapparat. Institutet för handikappvetenskap - 11

12 Disputationer och doktorsavhandlingar Nr. 1. Stefan Gustafson, Varieties of reading disability: Phonological and orthographic word decoding deficits and implications for interventions (utgiven år 2000, ISBN ). I sin avhandling undersöker Stefan möjliga orsaker till olika typer av lässvårigheter och möjliga pedagogiska interventioner. Nr. 2. Anna Lundqvist, Cognitive functions in drivers with brain injury: Anticipation and adaptation är Annas avhandlingstitel, (utgiven år 2001, ISBN ). Anna belyser i sin avhandling frågan om en patient kan återuppta bilkörning efter förvärvad hjärnskada. Nr. 3. Ulf Andersson, Cognitive deafness. The deterioration of phonological representations in adults with an acquired severe hearing loss and its implications for speech understanding (utgiven år 2001, ISBN ). Ulf redovisar hur en i vuxen ålder förvärvad svårartad hörselskada påverkar förmågan att förstå det talade språket. Vilken betydelse har det för de som fått cochlear implantat inopererat jämfört med de som använder visuell talavläsning? Nr. 4. Carin Fredriksson, Att lära sig leva med förvärvad hörselnedsättning sett ur par- perspektiv om anpassningsstrategiers funktionella och sociala innebörder (utgiven år 2001, ISBN ). I Carins avhandling kan vi följa olika par och se hur deras förhållande förändras och hur de utvecklar olika strategier för att kommunikationen ska fungera. Carin är verksam vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, arbetsterapeutprogrammet, Örebro universitet. Nr. 5. Gunnar Lundberg, Signs, Symptoms, and Disability Related to the Musculo-Skeletal System Studies of Home Care Personnel and Patients with Fibromyalgia (utgiven år 2002, ISBN ). I en studie av kvinnlig hemtjänstpersonal redovisar Gunnar sina resultat om förekomsten av smärta och funktionsinskränkning och dess relation till undersökningsfynd (signs). Nr. 6. Anette Kjellberg, Participation Ideology and Everyday Life How to understand the experiences of persons with learning disabilities (utgiven år 2002, ISBN ). Hur ser samspelet ut mellan personer med utvecklingsstörning och deras miljö? är en av frågorna som Anette belyser i sin avhandling. Nr. 7. Marie Gustavsson Holmström, Föräldrar med funktionshinder om barn, föräldraskap och familjeliv (utgiven år 2002 på Carlssons bokförlag, ISBN ). Skiljer sig livet åt i en familj där en förälder har någon form av fysiskt funktionshinder från hur andra familjer lever? Det är en av frågorna som Marie ger svar på. Marie har beviljats anslag från FAS till post-dok studier vid School of Occupation and Leisure Sciences, Faculty of Health Sciences,The University of Sydney, Australien. Nr. 8. Kersti Samuelsson, Active wheelchair use in daily life Considerations for mobility and seating (utgiven år 2002, ISBN X). Förekomst av sena komplikationer som exempelvis ryggsmärta och skulderbesvär har i denna avhandling kartlagts för personer som använder rullstol på grund av ryggmärgsskada. Effekten av intervention på rullstolens sittergonomi liksom aspekter på rullstolen som förflyttningshjälpmedel presenteras också. Nr. 9. Marie Jansson, Två kön eller inget alls Politiska intentioner och vardagslivets realiteter i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (utgiven år 2003, ISBN X). Avhandlingen är publicerad i två serier, vid institutionen för hälsa och samhälle (nr 3) och vid institutet för handikappvetenskap (nr 9). Nr. 10. Per-Olof Bergemalm, Audiologiska och kognitiva långtidseffekter av skallskada (Audiologic and Cognitive long-term sequelae from closed head injury) (utgiven år 2004, ISBN , ISSN ). Avhandling som har publicerats av Örebro Universitet, Universitetsbiblioteket och tryckts vid Intellecta DocuSys, V. Frölunda och Trio Tryck, Örebro 4/2004. Skallskador och dess konsekvenser utgör ett stort problem över hela världen och hörselstörningar och kognitiva störningar är vanligt förekommande. Avhandlingen fokuserar på hörselskador och kognitiva störningar ur ett långtidsperspektiv hos en grupp välrehabiliterade skallskadepatienter. Såväl perifera som centrala auditiva och kognitiva störningar kunde påvisas hos flera av deltagarna. Hos flera av deltagarna kunde även försämring av en sensorineural hörselnedsättning påvisas och möjligheten att kunna förutsäga detta analyseras. Vidare analyseras och diskuteras självskattad hörsel, kognition och livskvalitet. Nr. 11. Martin Molin, Att vara i särklass - om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan (Participant or Outsider? on the upper secondary programme for pupils with intellectual disabilities) (utgiven år 2004, ISBN ). Avhandlingen syftar till att studera hur olika former av delaktighet kommer till uttryck i gymnasiesärskolan. Analysen visar bland annat på möjligheten att tala om att ungdomar i gymnasiesärskolan lever i olika delaktighetsvärldar. Nr. 12. Kajsa Jerlinder, Rättvis idrottsundervisning för elever med rörelsehinder dilemma kring omfördelning och erkännande (Justice in Physical Education for Physically Disabled Pupils A Dilemma of Distribution and Recognition) (utgiven år 2005, ISSN ; 12). Uppsatsen syftar till att utifrån teorier om omfördelning och teorier om erkännande illustrera ett dilemma och dess potentiella följder när krav på rättvisa för elever med funktionshinder ställs i skolans idrottsundervisning. För att belysa dilemmat används två praktiska exempel Institutet för handikappvetenskap

13 No. 13. Per-Inge Carlsson, Hearing impairment and deafness. Genetic and environmental factors interactions consequences. A clinical audiological approach. (utgiven år 2005, ISBN ; ISSN ). Avhandling som har publicerats av Örebro Universitet, Universitetsbiblioteket och tryckts vid Intellecta DocuSys, V. Frölunda och Trio Tryck, Örebro 1/2005. Analyser av komplexa frågor kring HNS och dövhet utifrån ett medicinskt audiologiskt perspektiv kräver ett angreppssätt på flera nivåer. Fyra nivåer har använts i denna avhandling: molekylär, biologisk, psykologisk och social nivå. Genom dessa studier har några exempel på faktorer på olika nivåer värderats, direkt och indirekt. Interaktioner och konsekvenser har analyserats och kliniska applikationer har diskuterats. Resultaten indikerar att interaktioner på alla de ingående nivåerna bidrar till de konsekvenser som HNS och dövhet kan leda till i ett långtidsperspektiv. Dessutom är en flernivåsanalys - här kallad ett kliniskt audiologiskt angreppssätt - nödvändig när vi använder ICF i audiologisk rehabilitering/ habilitering. Nr. 14. Mathias Hällgren, Hearing and cognition in speech comprehension methods and applications (utgiven år 2005, ISBN ). I sin avhandling presenterar Mathias metoder för att studera central hörselfunktion och kognitiva funktioner viktiga för talförståelse. Tillämpningar av metoderna har genererat ny kunskap om hur talförståelse i olika lyssningssituationer påverkas av ålder, hörselnedsättning och kognitiv förmåga. No. 15. Katrin Boström, Living with deteriorating and hereditary disease; experiences over ten years of persons with muscular dystrophy and their next of kin (utgiven år 2005, ISBN x, ISSN ) Avhandling som har publicerats av Örebro Universitet, Universitetsbiblioteket och tryckts vid Intellecta DocuSys, V. Frölunda 4/2005. Avhandlingen syftar till att öka kunskapen om vad det innebär att leva med muskeldystrofi över tid, både utifrån personen som har sjukdomen men även från den närståendes perspektiv. Resultatet visar begränsningar i vardagslivet som en konsekvens av MD samt processen från att identifiera sig som frisk till att identifiera sig som en person som har en progressiv sjukdom. Sjukdomens ärftlighet är betydelsefull både för personerna med MD och deras närstående. Närstående beskriver även en speciell sårbarhet och att relationen påverkas av de begränsningar som sjukdomen medför. I relation till personen med MD finns vanligen känslor både av plikt och kärlek. Nr. 16. Ingrid Thyberg, Disease and disability in early rheumatoid arthritis. A 3-year follow-up of women and men in the Swedish TIRA project (utgiven år 2005, ISBN: , ISSN: , ISSN: ). Syftet var att studera utvecklingen av, och relationen mellan, olika aspekter av sjukdom och funktions-hinder hos kvinnor och män vid nydebuterad ledgångsreumatism. Dessutom utvärderades effekten av hjälpmedel. Resultatet visar att i) relationen var svag mellan kliniska/laboratoriedata och självrapporterad hälsa ii) kvinnor rapporterade mer aktivitetsbegränsningar än män och greppstyrka var starkt relaterat till aktivitetsbegränsning oberoende av kön och iii) kvinnor använde hjälpmedel i större utsträckning än män och hjälpmedel minskade aktivitetsbegränsningar hos både kvinnor och män. Nr. 17. Staffan Bengtsson, Varför får jag icke följa med dit fram? Medborgarskapet och den offentliga debatten om dövstumma och blinda (utgiven år, ISBN X). Syftet med studien är att analysera tolkningen av funktionshinder som fenomen på den samhälleliga nivån. Genom ett hermeneutiskt angreppssätt betonas vikten av att förstå medborgarskap och social kategorisering mot bakgrund av den kulturella kontexten. Nr. 18. Mary Rudner, Modalities of Mind.Modality-specific and nonmodality-specific aspects of working memory for sign and speech (utgiven år 2005, ISBN ). Modalitetsspecifika och ickemodalitetsspecifika aspekter av arbetsminne för tecken och tal Arbetsminnet har beskrivits som en mental arbetsplats där information kan lagras tillfälligt och bearbetas. Inte minst kommer arbetsminnet till användning när vi kommunicerar med varandra. För många av oss är talet det vanligaste kommunikationssättet men för Döva är det oftast teckenspråket som gäller. Den mentala arbetsplatsens utformning är delvis beroende på vilken språkmodalitet, tecken eller tal, som vi brukar använda. Denna avhandling undersöker hur dessa skillnader uttrycker sig i hjärnan, hur de kan utnyttjas kompensatoriskt och hur de kan främja vår förståelse av språk, minne och den mänskliga hjärnan. Nr. 19. Henrik Danielsson, Facing the Illusion Piece by Piece. Face recognition for persons with learning disability (utgiven 2006, ISBN ). Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka ansiktsigenkänning för personer med och utan utvecklingsstörning. Resultaten indikerar att utvecklingsstörning kan simuleras genom högre arbetsminneskrav, åtminstone på denna typ av bildigenkänningsuppgifter. Resultatens implikationer för vittnespsykologi och användandet av fotografier som kognitivt stöd diskuteras. Nr. 20. Thomas Strandberg, Vuxna med förvärvad traumatisk hjärnskada omställningsprocesser och konsekvenser i vardagslivet (Adults with acquired traumatic brain injury the changeover process and consequences in every day life) (utgiven år 2006, ISBN ). Studien övergripande syfte är att belysa den omställningsprocess som vuxna personer med förvärvad traumatisk hjärnskada kan uppleva i vardagslivet. Att öka kunskapen och förståelsen för denna process, de konsekvenser som kan uppstå och för den betydelse stödet kan ha i vardagslivet. Institutet för handikappvetenskap - 13

14 Seniora forskare och handledare Madeleine Abrandt Dahlgren Docent vid Linköpings Universitet, lektor i universitetspedagogik vid avdelningen för studier av vuxnas lärande inom vuxenutbildning, högre utbildning och folkbildning. Min forskning har hittills huvudsakligen fokuserat på det universitetspedagogiska fältet, där jag utifrån ett didaktiskt perspektiv och med kvalitativa metoder ägnat mig åt studier av den högre utbildningens förutsättningar, förlopp och effekter på lärandet, både i ett vidare sammanhang och specifikt inriktat mot problembaserat lärande. Ett annat forskningsområde är det vårdpedagogiska fältet, där jag studerat patienters och anhörigas erfarenheter av olika sjukdomstillstånd som en grund för utformande av träningsprogram och patientutbildning. Jag är också programansvarig för det interkontinentala magisterprogrammet Adult learning and global Change, som är ett samarbete mellan fyra olika universitet på fyra olika kontinenter. Gerd Ahlström Professor i omvårdnadsvetenskap, Dr Med Vet, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet. Gerd Ahlström ansvarar och är handledare för ett flertal forskningsprojekt som berör personer som lever med långvariga sjukdomstillstånd, flertalet studeras ur ett familjeperspektiv. Forskningen syftar till att öka förståelsen för vad som är problem och påfrestningar för patienten och den närstående i deras vardag. Ett annat fokus är människors egna resurser att hantera svåra livssituationer till följd av ohälsa och hur detta påverkar upplevd livskvalitet. Några projekt avser interventionsforskning med skräddarsytt vårdprogram med betoning på patientundervisning eller användandet av komplementära hälsometoder. Den kunskap som erhålls från denna forskning kan bidra till att förbättra vårdkvaliteten. För att i vid bemärkelse kunna förstå den livsvärld som patienten och dennes familj upplever i samband med livsförändringar används mångvetenskapliga forskningsmetoder och frågeställningar. Flertalet projekt genomförs med upptäckande eller beskrivande kvalitativa metoder. Andra genomförs som kvasiexperiment med effektmätningar där både kvantitativa och kvalitativa utvärderingsmetoder används. Instrumentutvecklingen är en del i forskningen och berör livskvalitet, coping och vårdkvalitet. Personer med långvariga sjukdomstillstånd och i synnerhet de med fortskridande förlopp är med om ett antal personliga förluster av viktiga värden i livet, vilket i litteraturen benämns kronisk sorg. Modeller för omvårdnad behöver utvecklas för att kunna ge riktade insatser till de familjer som sviktar i sin vardag och som behöver stöd för att uppnå en bättre livskvalitet. Gerd är forskningsledare för ett forskningsprogram vid Örebro universitet som benämns Livsförändringar, livskvalitet, patientens resurser och professionell omvårdnad. Gerhard Andersson Professor i klinisk psykologi vid institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Gerhard Andersson forskar om tinnitus och hörselproblematik och har publicerat över 150 vetenskapliga arbeten inklusive tre böcker om tinnitus. Han har doktorerat i psykologi med en avhandling om äldres hörselproblem och i medicin med en avhandling om tinnitus. Vid sidan om sitt akademiska arbete är Andersson även verksam deltid som psykolog vid hörselkliniken i Linköping. Han är legitimerad psykolog och psykoterapeut med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning. Utöver hörsel och tinnitus har Andersson pågående forskning kring psykiska funktionsnedsättningar (se Sivert Antonson Docent och universitetslektor i handikappvetenskap. Hans avhandling i pedagogik, har titeln Hörselskadade i högskolestudier. Möjligheter och hinder (1998). Han är verksam vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg (IVO), Örebro universitet. Idag riktas hans forskningsintresse bland annat mot personer med olika funktionsnedsättningar kopplat till arbetsmarknaden. Han är bland annat författare till boken Stödets betydelse supported employment i kampen för arbete och att bryta utsatthet, vilken trycktes Under 2003 utkom Eva Jeppsson Grassman, Sivert Antonson, Rolf Stål och Lars Svedberg med boken Att drabbas och att forma sitt liv. Om strategier bland funktionshindrade och arbetslösa. Studentlitteratur, Lund Stig Arlinger Professor i teknisk audiologi vid Hälsouniversitetet i Linköping. Forskargruppen arbetar med utveckling av signalbehandling i hörapparater, metoder för anpassning av hörapparater och för utvärdering av hörapparatnytta, metoder för undersökning och beskrivning av såväl perifera som centrala hörselfunktioner och studier av buller och hörselskador. Erik Borg Forskar i hörselvetenskapens fysiologiska och medicinska delar. Sedan 1978 är han verksam inom den kliniska audiologin först vid Karolinska sjukhuset och från 1991 i Örebro. Sedan 1998 är han föreståndare för Ahlséns Forskningsinstitut, Universitetssjukhuset Örebro. Den forskning han byggt upp i Örebro innefattar bl.a. ärftliga hörselskador, utveckling av diagnostiska metoder och metoder för rehabilitering. Ett övergripande perspektiv är ett ekologiskt synsätt förenat med laboratoriestudier under kontrollerade betingelser. Han leder för närvarande forskningsprojekt om Dövblindas omgivningsorientering; Diagnostik av sensorineural hörselnedsättning; Hörselskadade barns språkutveckling och Ärftliga faktorers betydelse för uppkomst av bullerskada Institutet för handikappvetenskap

15 Ann-Christin Cederborg Docent och leg psykoterapeut, universitetslektor i psykologi vid Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Hennes forskning berör barn och ungdomar i utsatta livssituationer och professionellas bemötande av dem. Dessutom studerar hon hur funktionshindrade barn som misstänks vara utsatta för brott hanterar den juridiska processen. Hur asylsökande barn kommer till tals i asylprocessen samt hur barn med Asperger syndrom/autism kommunicerar med sin omgivning är andra pågående projekt hon bedriver. Lotta Coniavitis Gellerstedt Fil dr i sociologi. Engagerad i forskningsprojekt och utredningsarbete med anknytning till kommunikationshandikapp, bl a gällande personer med hörselskada i arbetsliv och i skola. Peter Czigler Bakgrund: logopedexamen 1985, universitetsadjunkt ( ), doktorand ( ) och universitetslektor ( ) i fonetik vid Umeå universitet. Fil dr i fonetik (1998). Avhandlingen belyser vissa svenska konsonantsekvensers temporala egenskaper. Är sedan 2001 universitetslektor i hörselvetenskap vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet. Forskning: Samtal med hörselskadade inom vården, Barns språk- och talutveckling, IT och undervisning, Studentautonomi. Berth Danermark Född 1951 och professor i sociologi vid Örebro universitet, institutionen för vårdevetenskap och omsorg. Han är ansvarig för forskarutbildningen vid IHV. Hans forskning handlar i första hand om psykosociala aspekter på funktionshinder. Forskningsfokus är personer med hörselnedsättning. Staffan Förhammar Professor i historia vid Enheten för historia, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet. Förhammar är tillsammans med professor Marie C Nelson ansvarig för IHVs historiska dimension. Förhammars forskningsintresse omfattar handikappolitik och socialpolitiska idéer. Björn Gerdle Född 1953 och professor i rehabiliteringsmedicin vid Hälsouniversitetet i Linköping samt Centrumchef vid Smärt och Rehabiliteringscentrum, US, Linköping. Forskningen rör framförallt smärta och dess konsekvenser samt konsekvenser av neurologiska handikapp. Publikationslistan omfattar ca 134 artiklar i internationella tidskrifter. Peter Gill Född i Cork, Irland, B.A. (Psych.) (1971), M.A. (Ed. Psych.) (1973), University College Cork, M.Ed. (1974), Trinity College Dublin, fil.dr. (1979), Göteborgs universitet, Docent (2000), Professor i pedagogik, Högskolan i Gävle (2001). Innehar Gävles första professur i pedagogik. Under tiden i Irland har han forskat kring barns intelligens, sedan migrationen till Sverige har han studerat ungdomsvåld, moraluppfattningar om våld, våld bland ungdomar, i parrelationer, inom idrott. Har arbetat vid flera svenska universitet och högskolor. Under perioden bodde han på en ö utanför Irlands västkust och grundade Centre for Island Studies, Clare Island, samt utvecklade en verksamhet inom kulturell turism. Han återvände till ett lektorat i Karlstad 1993/94. Har arbetat i Gävle sedan 1995, ämnesföreträdare för Hälsopedagogik, och hjälpt till att utveckla Gävles hälsopedagogiska program. Publikationer inom intelligensmätning, mentalitetsforskning, hälsopedagogik och våldsstudier. Mats Granlund Professor i psykologi med inriktning mot funktionshinder, intervention och hälsa, Mälardalens Högskola. Mats leder tillsammans med Eva Björck-Åkesson forskningsprogrammet CHILD. I CHILD ingår två professorer, en gästprofessor, fem disputerade forskare och 13 doktorander (psykologi, pedagogik, specialpedagogik, medicinsk vetenskap och lingvistik). CHILD är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram angående barn och ungdomar i behov av särskilt stöd och deras familjer och andra närmiljöer. Mats Granlund har arbetet med forskning angående personer med funktionshinder, speciellt utvecklingsstörning, sedan Han har ca 40 publikationer i internationella tidskrifter och böcker. De flesta inom områdena alternativ kommunikation, barn med grava funktionshinder, familjer med barn med funktionshinder, samt personalfortbildning. Stefan Gustafson Fil dr i Handikappvetenskap och universitetslektor vid Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Hans forskning är inriktad på individuella skillnader bland barn med lässvårigheter, hur pedagogiska interventioner bör anpassas till lässvaga elevers varierande behov samt definitionen av dyslexi i förhållande till andra typer av läs- och skrivsvårigheter. Ursula Hass Universitetslektor, Institutionen för Hälsa och Samhälle, Hälsouniversitetet, Universitetssjukhuset, Linköping. Mikael Heimann Professor i utvecklingspsykologi, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Ann-Britt Ivarsson Fil dr och universitetslektor i arbetsterapi vid Hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet. Den forskning hon bedriver innefattar studier om personer med psykiska funktionshinder. Studierna fokuseras på dessa personers förmåga att utföra dagliga aktiviteter samt hur aktivitet kan användas som terapeutiskt medel Institutet för handikappvetenskap - 15

16 för att öka deras delaktighet i samhällsliv. Med aktivitet menas i detta sammanhang det personer gör i dagligt liv. Personernas egna beskrivningar av upplevelser av aktivitet ligger till grund för forskningen. Specifikt studeras begreppet aktivitet med avsikt att generera en teoretisk begreppsmodell. Vidare studeras hur terapeutiska dimensioner av aktivitet kan begreppsliggöras och utvärderas. Detta görs genom studier i sociala sammanhang där personer med psykiska funktionshinder deltar i dagliga aktiviteter samt i sammanhang där aktivitet utgör del av behandling eller rehabilitering. Thomas Karlsson Universitetslektor, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Anders Kjellberg Professor, Gävle högskola. Birgitta Larsby Docent i teknisk audiologi vid Hälsouniversitetet, Universitetssjukhuset, Linköping. Forskningsintressen: psykoakustiska och elektrofysiologiska testmetoder, bullers påverkan på kommunikation och talförståelse sedd i relation till individuell kognitiv förmåga, central hörselfunktion. Per Linell Professor i kommunikation, Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet. Lars-Olov Lundqvist Chef på Habiliteringens forskningscentrum, Örebro läns landsting. Han är fil dr i psykologi och hans forskningsområde är emotionspsykologi. Under de senaste 10 åren har han framför allt publicerat sig inom området emotionell kommunikation och i sitt arbete vid Habiliteringens forskningscentrum har han fokuserat på detta område ur ett funktionshinder- och habiliteringsperspektiv. Thomas Lunner Adjungerad universitetslektor i teknisk audiologi, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Hälsouniversitetet i Linköping. Forskar i frågor kring signalbehandling i hörapparater, hörapparatnytta, kognition och brukarkompetens. Björn Lyxell Professor i psykologi med inriktning mot perception och kognition vid Linköpings universitet. Björn forskar om neurofysiologiska, perceptuella och kognitiva konsekvenser av förvärvade hörselhandikapp och hur dessa är relaterade till möjligheten för kompensation med hjälpmedel (taktila hjälpmedel, hörapparater och cochlea implantat). Björn är också verksam vid Ahlséns Forskningsinstitut i Örebro. Claes Möller Professor i audiologi medicinsk handikappforskning, Ahlséns forskningsinstitut, Örebro universitet. Marie Nelson Professor i socialhistoria vid Enheten för historia, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet. Hon tjänstgör även vid Tema Hälsa och samhälle inom IHS vid samma universitet. Nelson är handledare för en av IHVs doktorander och tillsammans med docent Staffan Förhammar är hon ansvarig för IHVs historiska perspektiv. Hennes forskning har inkluderat en studie av 1860-talets hungersnöd i norra Sverige samt undersökningar av epidemier och hälsopolitik på nationell, regional och lokalnivå. Hennes senaste studie rör relationen mellan det internationella hälsoarbete och utvecklingen av Sveriges hälsopolitik under slutet av och början av 1900-talet. Lennart Nordenfelt Professor vid Tema Hälsa och samhälle vid Linköpings universitet. Nordenfelt är fil dr och docent i teoretisk filosofi, numera specialiserad på medicinens vetenskapsteori och etik. Nordenfelt har under de senaste 20 åren framför allt publicerat sig inom hälsoteori inkllusive handikappteori. Fokus har legat på studier av dessa discipliners grundbegrepp. Nordenfelt är för närvarande President för European Society for the Philosophy of Medicine and Health Care. Nordenfelt är under läsåret gästprofessor vid Swedish Collegium for Advanced Study in the Social Sciences (SCAS), Uppsala. (Forskningsprojekt om begreppet arbetsförmåga ur ett filosofiskt perspektiv). Jerker Rönnberg Född 1953, tf professor 1995 och förordnad professor i psykologi ssk handikappvetenskap sedan 1997 vid Institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet. Jerker bedriver forskning inom området kognition, kommunikation och handikapp utifrån både beteendevetenskapliga och neurovetenskapliga perspektiv. Forskning om minnesprocesser och viktiga språkliga processer (t ex fonologi) utförs på tecken- och talspråk (med hjärnavbildningsteknik), minnesstudier (bildigenkänning) hos individer med utvecklingsstörning, CP-skadades kognitiva och språkliga förutsättningar för användning av symbolsystem och gravt hjärnskadade personers kommunikativa förmåga för att nämna några aktuella projekt. Jerker har stor erfarenhet av kognitiv och kommunikativ forskning inom hörselområdet och är delansvarig inom många andra hörselprojekt. Han har publicerat närmare ett 110-tal artiklar i internationella tidskrifter, ca 40 bok-kapitel och ett flertal böcker. Jerker är också forskningsledare för Cognition, Development and Disability (CDD). Stefan Stenfelt Professor i teknisk audiologi vid institutionen för Nervsystem och Rörelseorgan, Linköpings Universitet. Forskningen är inriktad på modellering av 16 - Institutet för handikappvetenskap

17 hörselfunktionen och hörselfysiologi, framförallt på ljudstimulering via skallens ben (kranium). Vidare bedrivs utveckling och verifiering av hörselmätningsmetoder, utveckling och utvärdering av signalbehandlingsalgoritmer och allmän ljudtransmission i hörapparater och kockleära implantat, design av implanterbara hörapparater, utveckling av kommunikationssystem för extrema miljöer samt funktion och nytta av hörselskydd. I flera av ovanstående beskrivna verksamhetsområden förs samarbete med industrin. SS är även knuten till klinisk hörselvård vid universitetssjukhuset i Linköping. Tommy Svensson Professor i sociologi vid institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet och professor i folkhälsovetenskap med inriktning mot hälsans psykosociala dimensioner vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg. Har i sin forskning främst fokuserat på frågor relaterade till problemområdet psykisk sjukdom, men har också forskat kring bl.a. rehabilitering av sjukskrivna och kring äldres livsvillkor. Håkan Thorsén Universitetslektor, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet. Toomas Timpka Professor, Institutionen för hälsa och samhälle, Linköping universitet. Mikael Thyberg Med dr, överläkare, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Hälsouniversitet i Linköping. Åsa Wengelin Fil dr i allmän språkvetenskap. Forskarassistent vid institutionen för lingvistik, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet, universitetslektor i specialpedagogik (tjänstledig), Karlstad universitet. Åsa disputerade 2002 på en avhandling om skrivprocesser hos vuxna med läs- och skrivsvårigheter och vuxna döva. Hennes forskning är inriktad på kognitiva processer i läsande och skrivande hos personer med läs- och skrivsvårigheter och personer med svenska som andra språk. Driver för närvarande två forskningsprojekt: Kommunikationsflödet i texttelefonsamtal (FAS) och Att läsa medan man skriver (VR). Institutet för handikappvetenskap - 17

18 Publikationer Originalartiklar i vetenskapliga tidskrifter. A Andersson, G. (2006). Internet based cognitive behavioral self-help for depression. Expert Review of Neurotherapeutics, 6, Andersson, G., Airikka, M.-L., Buhrman, M., & Kaldo, V. (2005). Dimensions of perfectionism and tinnitus distress. Psychology, Health and Medicine, 10, Andersson, G., Asmundson, G. J. G., Denev, J., Nilsson, J., & Larsen, H. C. (2006). A controlled trial of cognitive behavior therapy combined with vestibular rehabilitation in the treatment of dizziness. Behaviour Research and Therapy, 44, Andersson, G., Bakhsh, R., Johansson, L., Kaldo, V., & Carlbring, P. (2005). Stroop facilitation in tinnitus patients: An experiment conducted via the World Wide Web. Cyberpsychology & Behavior, 8, Andersson, G., Bergström, J., Holländare, F., Carlbring, P., Kaldo, V., & Ekselius, L. (2005). Internet-based selfhelp for depression: a randomised controlled trial. British Journal of Psychiatry, 187, Andersson, G., Bergström, J., Carlbring, P., & Lindefors, N. (2005). The use of the Internet in the treatment of anxiety disorders. Current Opinion in Psychiatry, 18, Andersson, G., Boalt Boethius, S., Svirsky, L., & Carlberg, G. (2006). Memories of significant episodes in child psychotherapy: An autobiographical memory approach. Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 79, Andersson, G., Carlbring, P., Holmström, A., Sparthan, E., Furmark, T., Nilsson-Ihrfelt, E., Buhrman, M., & Ekselius, L. (2006). Internet-based self-help with therapist feedback and in-vivo group exposure for social phobia: a randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 74, Andersson, G., Jüris, L., Classon, E., Fredrikson, M., & Furmark, T. (2006). Consequences of suppressing thoughts about tinnitus and the effects of cognitive distraction on brain activity in tinnitus patients. Audiology & Neurootology, 11, Andersson, G., Jüris, L., Kaldo, V., Baguley, D. M., Larsen, H. C., & Ekselius, L. (2005). Hyperacusi ett outforskat område. Kognitiv beteendeterapi kan lindra besvären vid ljudöverkänslighet, ett tillstånd med många frågetecken. Läkartidningen, 44, Andersson, G., & Ghaderi, A. (2006). An overview and analysis of the behaviorist criticism of the diagnostic and statistical manual of mental disorders (DSM). Clinical Psychologist, 10, Andersson, G., & McKenna, L. (2006). The role of cognition in tinnitus. Acta Oto-Laryngologica, 126, Andersson, G., Porsaeus, D., Wiklund, M., Kaldo, V., & Larsen, H. C. (2005). Treatment of tinnitus in the elderly: A controlled trial of cognitive behavior therapy. International Journal of Audiology, 44, Andersson, G., Westöö, J., Johansson, L., & Carlbring, P. (2006). Cognitive bias via Internet: A comparison of Web based and standard emotional Stroop tasks in social phobia. Cognitive Behaviour Therapy, 35, Andersson, G., Öst, L.-G., & Waern, M. (2006). Lovande behandling vid borderlinestörning. Läkartidningen, 103, Austin, D. W., Carlbring, P., Richards, J. C., & Andersson, G. (2006). Internet administration of three commonly used questionnaires in panic research: equivalence to paper administration in Australian and Swedish samples of people with panic disorder. International Journal of Testing, 6, Blomberg, S., Rosander, M., & Andersson, G. (2006). Fears, hyperacusis and musicality in Williams syndrome. Research in Developmental Disabilities, 27, Carlbring, P., & Andersson, G. (2006). Internet and psychological treatment. How well can they be combined? Computers in Human Behavior, 22, Carlbring, P., Bohman, S., Brunt, S., Buhrman, M., Westling, B. E., Ekselius, L., & Andersson, G. (2006). Remote treatment of panic disorder: A randomized trial of Internet-based cognitive behavioral therapy supplemented with telephone calls. American Journal of Psychiatry, 163, Carlbring, P., Furmark, T., Steczkó, J., Ekselius, L., & Andersson, G. (2006). An open study of Internet-based bibliotherapy with minimal therapist contact via for social phobia. Clinical Psychologist, 10, Carlbring, P., Nilsson-Ihrfelt, E., Waara, J., Kollenstam, C., Buhrman, M., Kaldo, V., Söderberg, M., Ekselius, L., & Andersson, G. (2005). Treatment of panic disorder: Live therapy vs. self-help via Internet. Behaviour Research and Therapy, 43, Institutet för handikappvetenskap

19 Johansson, M., & Andersson, G. (2006). Prevalence of dizziness in relation to psychological factors and general health in older adults. Audiological Medicine, 4, Johansson, L., Ghaderi, A., & Andersson, G. (2005). Stroop interference for food- and body-related words: A meta-analysis. Eating Behaviors, 6, Johansson, L., Lundh, L.-G., & Andersson, G. (2005). Attentional bias in young women. The role of thin ideal priming, body shape dissatisfaction and body mass index. Personality and Individual Differences, 38, Kaldo, V., Richards, J. C., & Andersson, G. (2006). Tinnitus Stages of Change Questionnaire: Psychometric development and validation. Psychology, Health and Medicine, 11, Kildal, M., Willebrand, M., Andersson, G., Gerdin, B., & Ekselius, L. (2005). Coping strategies, injury characteristics and long term outcome after burn injury. Injury, 36, Linnman, C., Carlbring, P., Åhman, Å., Andersson, H., & Andersson, G. (2006). The Stroop-effect on the Internet. Computers in Human Behavior, 22, Olsson, E., Wik, K., Östling, A.-K., Johansson, M., & Andersson, G. (2006). Everyday memory self-assessed by adult patients with acquired brain damage and their significant others. Neuropsychological Rehabilitation, 16, Ritterband, L. M., Andersson, G., Christensen, H. M., Carlbring, P., & Cuijpers, P. (2006). Directions for the International Society for Research on Internet Interventions (ISRII). Journal of Medical Internet Research, 8, e23. Sgroi, M. I., Willebrand, M., Ekselius, L., Gerdin, B., & Andersson, G. (2005). Fear-avoidance in recovered burn patients. Association with psychological and somatic symptoms. Journal of Health Psychology, 10, Sohlberg, S., & Andersson, G. (2005). Extracting a maximum of useful information from statistical research data. Scandinavian Journal of Psychology, 46, Willebrand, M., Andersson, G., Kildal, M., Gerdin, B., & Ekselius, L. (2006). Injury-related fear avoidance, neuroticism and burn specific health. Burns, 32, Andersson, U., & Lyxell, B. (in press). Working memory and mathematical difficulties: General or specific problems? Journal of Experimental Child Psychology. Antonson, S., Danermark, B., & Lundström, I. (2006) The Importance of Social Support for Hard-of-Hearing Students in Pursuing Their Educational Careers. Scandinavian Journal of Disability Research. Vol. 8. o. 4, Arlinger S. (2006). A survey of public health policy on bilateral fittings and comparison withmarket trends the evidence-base required to frame policy. International Journal of Audiology 45(S1), S Thomsen, J., Sass, K., Ödkvist, L., & Arlinger, S. (2005). Local overpressure treatment reduces vestibular symptoms in patients with Meniere s disease. A clinical randomized multicentre, double blind placebo controlled study. Otol Neurotol 26, Arvidsson, P., Granlund, M., & Thyberg, M. (submitted). Factors with a positive relation to participation in adolescent and adult people with mild intellectual disability a systematic literature review. Journal of Applied Research in Intellectual Disability. B B Bergemalm P-O., & Borg E. (2005). Peripheral and Central Audiological Sequelae of Closed Head Injury: Function, Activity, Participation and Quality of Life. Audiological Medicine 2005; 3: Bergemalm P-O., & Lyxell B. (2005). Appearances are deceptive? Long-term cognitive and central auditory sequelae from closed head injury. International Journal of Audiology 44: Borg, E., Ahlsén, L-Å., & Palmkvist, A. (2006). Ear insert designed to optimize CROS fittings shows promise. Hearing Journal 5: Duan, M., Che,n Z., Qiu, J., Ulfendahl, M., Laurell, G., Borg, E., & Ruan, R. (2006). Low-dose, long-term caroverine administration attenuates impulse noiseinduced hearing loss in the rat. Acta Oto-Laryngologica 126: van Laer, L., Carlsson, PI., Ottschytsch, N., Bondeson, ML., Konings, A., Vandevelde, A., Dieltjens, N., Fransen, E., Snyders, D., Borg, E., Raes, A., & van Camp, G. (2006). The contribution of Genes Involved in Potassium-Recycling in the Inner Ear to Noise-Induced Hearing Loss. Human Mutation 27: Boström, K., & Ahlström, G. (2005). Quality of life in patients with muscular dystrophy and their next of kin. International Journal of Rehabilitation Research, 28(2): Boström, K., & Ahlström, G. (2005). Living with a hereditary disease: persons with muscular dystrophy and their next of kin. American Journal of Medical Genetics 1;136(1): Boström, K., Nätterlund, B., & Ahlström, G. (2005). Sickness impact among persons with muscular dystrophy; a longitudinal study over ten years. Clinical Rehabilitation, vol 19(6): Institutet för handikappvetenskap - 19

20 Boström, K. Sunvisson, H., & Ahlström, G. (2006) Being the next of kin of an adult person with muscular dystrophy. Clinical Nursing Research vol 15 (2): Sunvisson, H., Boström, K., & Ahlström, G. (2005) Experiences of kinship with a person with muscular dystrophy. Journal of Neuroscience Nursing 2005; 37 (6): Carlsson, P-I., Danermark, B., & Borg, E. (2004/2005). Marital Status and Birthrate of Deaf People in two Swedish Counties. The Impact of Social Environment in Terms of Deaf Community. American Annals of the Deaf 149 (5), Carlsson, P-I., van Laer, L., Borg, E., Bondeson, ML., Thys, M., Fransen, E. & van Camp, G. (2005). The influence of genetic variation in oxidative stress genes on human noise susceptibility. Hear Res 202: Cederborg, A-C., & Lamb, M.E. (2006a). How does the legal system respond when children with learning difficulties are victimized? Child Abuse and Neglect, 30, 5, Cederborg, A-C., & Lamb, M.E. (2006b). Interviewing alleged victims with intellectual disabilities (resubmitted). Cederborg, A-C., La Rooy, D., & Lamb, M.E. (2006). Repeated interviews with children who have intellectual disabilities. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities. Enebrink, E., Cederborg, A-C., Rydh Carlqvist, M., & H. Gumpert, C. (2006). Clinical work with antisocial behaviour in boys: Narrative interviews with clinical teams in Swedish child- and adolescent psychiatry. Children and Youth Services Review, 28, 6, Dahlström, Ö., Thyberg, I., Hass, U., Skogh, T., & Timpka, T. (2006). Designing a Decision Support System for Existing Clinical Organizational Structures: conseiderations from a rheumatology clinic. Journal of Medical Systems. 30(5): Bhaskar, R., & Danermark, B. (2006). Metatheory, Interdisciplinarity and Disability Research A Critical Realist Perspective. Scandinavian Journal of Disability Research. Danielsson, H., Rönnberg, J., & Andersson, J. (2006). What am I doing in Timbuktu: Person environment picture recognition for persons with intellectual disability. Journal of Intellectual Disability Research, 50, Danielsson, H., Rönnberg, J., Levén, A., Andersson, J., Andersson, K., & Lyxell, B. (2006). The face you recognize may not be the one you saw: Memory conjunction errors in individuals with or without learning disability. Scandinavian Journal of Psychology, 47, E Edvardsson, T., & Ahlström, G. (2005). Illness-related problems and coping among persons with low-grade glioma. Psycho Oncology, 14, Edvardsson, T., Påhlson, A., & Ahlström, G. (2006). Experiences of onset and diagnosis of low-grade glioma from the patient s perspective. Cancer Nursing, Vol 29(5); Gustafsson, M., Edvardsson, T., & Ahlström, G. (2006). The relationship between function, quality of life and coping in patients with low-grade gliomas. Supportive Care in Cancer (on-line), May. F Förhammar, S., (2006). Educating through Social Policy: Compensation for Blindness in Sweden? An Example of Creating Norms and Identities. Scandinavian Journal of Disability Research 4. G Granlund, M., & Wilder, J. (2006). Studying parent-child interaction within the family system methodological challenges. Disability and Rehabilitation, 28, Almqvist, L., & Granlund, M. (2005). Participation in school activities of students with disabilities. Scandinavian Journal of Psychology, 46, Almqvist, L., Hällnäs, P., Stefansson, M., & Granlund, M. (2006) I can play-young childrens perceptions of health. Pediatric Rehabilitation. Dada, S., Granlund, M., & Alant, E. (accepted). A discussion of individual variability, in activity-based interventions, using the niche concept. Child: Care, Health and Development. Edbom, T., Granlund,M., Lichtenstein, P., & Larsson, J- O. (2006). Long-term relationship between symptoms of attention deficit hyperactivity disorder and self-esteem in a prospective longitudinal study of twins. Acta Paediatrica, 95, Eriksson, L., Welander, J., & Granlund, M. (accepted). Participation in everyday school activities for children with and without disabilities. Journal of Physical and Developmental Disabilities Institutet för handikappvetenskap

SVENSKA INSTITUTET FÖR

SVENSKA INSTITUTET FÖR Handikappvetenskap SVENSKA INSTITUTET FÖR ÅRSRAPPORT 2003-2004 Innehåll Målsättningar och organisation...5 Finansiering...5 Forskning...5 Undervisning...6 Rekommendationer...6 Forskarutbildning...7 Doktorander...9

Läs mer

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Läs mer

Utbildningsplan för logopedprogrammet

Utbildningsplan för logopedprogrammet Utbildningsplan för logopedprogrammet 2LG07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2011-05-12 Sid

Läs mer

Hörselrehabilitering - Så funkar det

Hörselrehabilitering - Så funkar det Hörselrehabilitering - Så funkar det Jeannette Hägerström Leg.audionom/ universitetsadjunkt Karolinska Institutet Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Enheten för audiologi Alfred

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi

Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi Checklista för forskningsprojekt som ska ha egen webbsida 1. Uppgiftslämnarens namn, e- post och telefonnummer 2. Projektnamn Svenskt: Engelskt: Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi 3. Huvudmålgrupper

Läs mer

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Elina Mäki-Torkko överläkare, docent Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Hörselnedsättning - konsekvenser Minskad autonomi

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN 2015-2019 INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET Förord Institutionen för hälsovetenskaper har tagit fram denna forskningsstrategiska plan i syfte att tydliggöra

Läs mer

Delaktighet i forskning

Delaktighet i forskning Delaktighet i forskning Sedan länge sysslar handikapprörelsen med politisk påverkan. Nu har Handikappförbunden också tagit sig an forskningen i projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Här har vi

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Rehabiliteringsmetoder i arbetslivet II, 15 hp

Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Rehabiliteringsmetoder i arbetslivet II, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Rehabiliteringsmetoder i arbetslivet II, 15 hp Rehabilitation Science BA (B), Rehabilitation Methods in working Life II, 15 credits Allmänna data om

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Beskrivning av utbildning

Beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet

Läs mer

Utbildningsplan för Audiologiutbildning 180/240 högskolepoäng

Utbildningsplan för Audiologiutbildning 180/240 högskolepoäng Sahlgrenska akademin G 217 2790/09 Utbildningsplan för Audiologiutbildning 180/240 högskolepoäng Audionomprogrammet 180 högskolepoäng, grundnivå Magisterprogram i audiologi 60 högskolepoäng, avancerad

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Dålig hörsel kan leda till demens

Dålig hörsel kan leda till demens Dålig hörsel kan leda till demens Jerker Rönnberg Linnécentrum HEAD består av ett tvär och mångvetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet. Linköping Örebro Lund. Huvudfokus

Läs mer

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Occupational Therapy Programme, 180 credits MGAT2 Gäller från: höstterminen 2016 Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid medicinska fakulteten Fastställandedatum 2016-01-28

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

Supported employment -från en doktorands perspektiv

Supported employment -från en doktorands perspektiv Supported employment -från en doktorands perspektiv Vad har jag gjort under fem år Germundsson, P., Gustafsson, J. Lind, M. & Danermark, B. (2012). Disability and supported employment: impact on employment,

Läs mer

Mall för beskrivning av utbildning

Mall för beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning

Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning Ida Kåhlin, doktorand & leg. arbetsterapeut Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier

Läs mer

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL09, 4K109 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-01-14 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1.

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare Måndag 12 februari Tid Ämne Talare 09.00-09.45 Registrering Vänligen kom inte i sista stund! 09.50-10.00 Seminariet öppnas Ej klar 10.00-10.40 Hela människan - en holistisk syn på patienten Vad är en holistisk

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 4KL08, 4K108 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

Audionom. Välkommen till Karolinska Institutet, ett av Europas största medicinska universitet. UTBILDNING TILL VID KAROLINSKA INSTITUTET

Audionom. Välkommen till Karolinska Institutet, ett av Europas största medicinska universitet. UTBILDNING TILL VID KAROLINSKA INSTITUTET Välkommen till Karolinska Institutet, ett av Europas största medicinska universitet. UTBILDNING TILL Audionom VID KAROLINSKA INSTITUTET Karolinska Institutet är idag ett av Europas största medicinska universitet

Läs mer

Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk störning

Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk störning POMS Handikappsykologernas Yrkesförening inbjuder i samarbete med Barn- och Ungdomshabiliteringen samt Vuxenhabiliteringen i Örebro län till konferensen Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Sten Anttila

Läs mer

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas?

JUSTICE FOR SOCIAL EDUCATION. Hur kan vi skapa en likvärdig och demokratisk skola där alla elever har möjlighet att lyckas? Professor Michael Apple Dr David Rose Professor Caroline Liberg Professor Sally Power Dr Guadalupe Francia Dr Monica Axelsson Dr Philippe Vitale Professor Ninetta Santoro EDUCATION FOR SOCIAL JUSTICE 28-29

Läs mer

Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk störning

Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk störning POMS Handikappsykologernas Yrkesförening inbjuder i samarbete med Barn- och Ungdomshabiliteringen samt Vuxenhabiliteringen i Örebro län till konferensen Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk

Läs mer

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap S jukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

enspr k h tec Barn oc

enspr k h tec Barn oc Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

NÄRVARANDE. Jan Ekstrand, professor, Karolinska Institutet. Ordförande:

NÄRVARANDE. Jan Ekstrand, professor, Karolinska Institutet. Ordförande: 1 (6) NÄRVARANDE Ordförande: Jan Ekstrand, professor, Karolinska Institutet Ledamöter: Anna Ehrenberg, docent, Högskolan Dalarna Ann-Britt Ivarsson, lektor, Örebro universitet Christina Opava, professor,

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi

AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(6) AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi Advanced course in Audiology Preventive Audiology and Pediatric Audiology

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 1SY13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-03-26 Sid 2

Läs mer

1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter

1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter 1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET Underlag för bedömning av den pedagogiska

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2216, Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder i ett socialt perspektiv, 15,0 högskolepoäng A Social Perspective on Mental Health and Mental Illness, 15.0 higher

Läs mer

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011. För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat

Program. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011. För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Program Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola 31 juli 5 augusti 2011 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat Hej allesammans! Sommar, sol, vajande sädesfält, hav och

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Funktionshinder, 30 hp

Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Funktionshinder, 30 hp 1 (7) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Funktionshinder, 30 hp Rehabilitation Science BA (A), Disability, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

Sport management i Sverige - utbildning och forskning

Sport management i Sverige - utbildning och forskning Sport management i Sverige - utbildning och forskning Idræt mellem forening og forretning Sportsmanagement i fremtidens danske idrætssektor Aalborg, 18.09.2012 PG Fahlström Linnéuniversitetet, Växjö pergoran.fahlstrom@lnu.se

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeutiskt perspektiv Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Programmet för Hälsa och Rehabilitering i arbetslivet, 180 hp

Programmet för Hälsa och Rehabilitering i arbetslivet, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Programmet för Hälsa och Rehabilitering i arbetslivet, 180 hp Study Programme of Health and Rehabilitation in Working Life, 180 Higher Education Credits Allmänna data om programmet

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

8LOG43. Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen Diarienummer. Kursplan

8LOG43. Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen Diarienummer. Kursplan 1(5) 8LOG43 Tal, språk och sväljning hos barn och vuxna inom habilitering och rehabilitering, 30 hp Speech, Language and Swallowing in Children and Adults within Habilitation and Rehabilitation, 30 credits

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer