Foto: Inga-Lisa Adler. Bilderna ovan speglar ett utpräglat stadsland. De är tagna från exakt samma punkt på en gård i Bergsjön år norr och åt söder.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foto: Inga-Lisa Adler. Bilderna ovan speglar ett utpräglat stadsland. De är tagna från exakt samma punkt på en gård i Bergsjön år norr och åt söder."

Transkript

1 Rapport från

2 Foto: Inga-Lisa Adler. Bilderna ovan speglar ett utpräglat stadsland. De är tagna från exakt samma punkt på en gård i Bergsjön år norr och åt söder. Utveckling Nordosts rapport 2013 Finns att ladda ner som pdf på Där finns även övrigt material Projektledare: Dan Melander, visions- och strategiutvecklare Telefon: E-post: Hemsida: 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 6 Syfte och mål... 6 Omfattning... 6 Organisation... 7 Styrgrupp... 7 Projektgrupp... 7 Grundläggande styrdokument... 8 Göteborgs Stads budget... 8 Begrepp i förstudien... 9 Några reflektioner... 9 ARBETSMETOD OCH STRATEGI Program och verktyg Aktiviteter Möten Workshops och seminarier Utställningar och dialogforum Enkät om kunskap om gröna näringar FÖRSTUDIENS ÖVERGRIPANDE FÖRSLAG Analys En helare stad Nya former för samverkan och lokal utveckling Hinder och lösningar Förslag Stadslandet - nätverk för innovativa nav Organisation, finansiering och tidsplan för Lokal hållbarhet och grön affärsutveckling BILAGA 1 SAMMARBETANDE OCH BIDRAGANDE ORGANISATIONER BILAGA 2 PILOPROJEKTEN.37 Innehåll.38 Urbana primärområden - Bergsjön och Gårdsten..39 Lärjeåns Stadslands Nav.60 Nordöstra Göteborgs Landsbygder.74 Innerstaden 92 Stadsodling i nordost - stadsjordbruk och koloniområden.93 APPENDIX ENKÄT..96 3

4 SAMMANFATTNING Förstudien Stadslandet Göteborg lyfter nya dimensioner och förutsättningar för hållbar utveckling i staden: Bland invånare och hyresvärdar och i förvaltningar och bolag finns en gedigen kunskapsbank för hållbar utveckling och naturbruk. Rätt åtgärder kan bidra till en mer blomstrande lokal handel och en hållbar affärsutveckling kan bli både ekologiskt, socialt och ekonomiskt bärkraftigt. Förstudien Stadslandet Göteborg har genomförts inom Utveckling Nordost, Sveriges största EUprogram för stadsutveckling i stadsdelarna Angered och Östra Göteborg. Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för grön och klimatsmart affärsutveckling med kulturell och social hållbarhet mellan stad och land. Förstudien har omfattat en mängd samtal, möten, enkäter och workshops vilket inneburit cirka kontakter med enskilda personer, föreningar, företag, förvaltningar, verk och internationella aktörer. Fem pilotstudier har genomförts och utgör underlag till förslagen i denna rapport. Angered och Östra Göteborg har betydande förutsättningar för att Göteborg ska bli en banbrytande stad i Europa när det gäller lokal ekonomi för grön, kulturellt och socialt hållbar utveckling. En sådan utveckling syns bryta fram i andra europeiska och nordamerikanska storstäder. Där skapar en innovativ stadsutveckling nya jobb, nya företag och växande ekonomi. En helt ny generation av dynamiska och kreativa entreprenörer och mikroföretag bryter mark parallellt med de gamla strukturerna. Inte sällan i samverkan mellan stad och land och lokalt och globalt. I nordöstra Göteborg bor många invånare med omfattande kunskaper om och erfarenheter av naturbruk, förädling och gröna näringar från hela världen. Här finns också mycket stora naturresurser med betydande ekologiska, kulturella och estetiska värden. Samtidigt ökar efterfrågan kraftigt och marknaden växer för närproducerade, ekologiska kvalitetslivsmedel, service, lokal ekoturism med mera. Denna utveckling är stark runt om i världen, men Sverige ligger efter. Med ett nytt perspektiv på dessa potentialer skulle en ny och viktig resurs och kraft kunna utvecklas genom lokalt medskapande för en socialt och ekonomiskt helare stad. Nya former för samverkan mellan stadens förvaltningar och bolag, medborgare, entreprenörer, företag, föreningsliv och utbildningsinstitutioner gör en sådan utveckling möjlig. Här följer några exempel på initiativ och resultat som uppkommit under förstudien: Initiativ till samarbete mellan ekologiska livsmedelsproducenter i Angered och Innerstaden Göteborg AB med innerstadens restauranger. Arbete för en nationell konferens tillsammans med Hela Sverige Skall Leva, Förvaltnings AB Framtiden och de allmännyttiga bostadsbolagens nationella organisation, SABO, om lokalekonomiska analyser och handelsbalanser för hållbar utveckling av primärområden. 4

5 Anläggning av 30 stadsodlingslotter på Lärjeåns trädgårdar och bildandet av ett odlingsnätverk för Rymdtorget i Bergsjön. Samarbete mellan företag och Lärjeåns trädgårdar för ett centrum för grön affärsutveckling mellan stad och land. Bildandet av ett utvecklings- och näringslivsnätverk för Angereds landsbygd i Bergum- Gunnilse med ett ungdomsnätverk Kickstarta Olofstorp som bland annat har en Facebookgrupp med cirka 130 deltagare. Stadsodlings- och skogsträdgårdsutbildningar samt utvecklingsarbete med boende i Gårdsten. Lära ute, ett utomhuspedagogiskt nätverk med cirka 40 pedagoger som bildats i samarbete med sektor utbildning i Angereds stadsdelsförvaltning. Foto: Inga Lisa Adler och Dan Melander. Några av många personer som bidragit med erfarenheter till denna förstudie. 5

6 BAKGRUND Förstudien Stadslandet Göteborg kom till stånd efter dialog mellan stadsdelsförvaltningarna Angered och Östra Göteborg samt Utveckling Nordost. Man ville ta reda på hur två stora styrkor i nordost skulle kunna bidra till hållbar utveckling: Betydande naturresurser med stora kvaliteter En internationell befolkning med stora kunskaper inom den gröna sektorn Utifrån detta väcktes förslaget om att genomföra en förstudie om hur dessa kvaliteter och styrkor kan förstärka varandra och bidra till utvecklingen i nordost. Utveckling Nordost AB har varit projektägare, med finansiering från Göteborgs Stad och EU:s regionala strukturfond genom Tillväxtverket under Syfte och mål Syftet med förstudien har varit att undersöka nya möjligheter när det gäller gröna jobb, grön affärsutveckling och integration för en helare stad. Det handlar om ekologisk, kulturell, social och ekonomisk hållbarhet i samverkan mellan stad och land. Målet har varit att ta fram en rapport med förslag, samtals- och beslutsunderlag för strategier och framtida projekt. Studien har i praktiken också blivit en tillämpad förstudie med praktiskt stöd till lokala initiativ, bildande av arbetsgrupper och uppmuntran till näringslivsutveckling. Omfattning Förstudien har genomfört följande fem pilotstudier: Gårdsten och Bergsjön Stadslandsbygden Bergum, Gunnilse och Olofstorp Lärjeåns innovativa nav för grön affärsutveckling Stadsnära naturbruk Närproducerat samarbete med Innerstaden I förstudien har inventeringar gjorts av: Kunskap, erfarenhet och intressen hos boende och företag Grönytor och naturområden med dess naturresurser och möjligheter Förstudien har undersökt följande frågeställningar: Möjligheter för en mer ekologiskt hållbar utveckling mellan stad och land Möjligheter för en mer kulturellt och socialt hållbar utveckling mellan stad och land Möjligheter för en ekonomiskt hållbar utveckling med nya jobb och grön affärsutveckling 6

7 Organisation Styrgrupp Förstudien har haft en styrgrupp sammansatt av Hushållningssällskapet Väst, Social resursförvaltning, stadsdelsförvaltningarna Angered och Östra Göteborg, Utveckling Nordost samt sakkunniga, enligt nedanstående: Projektgrupp Susan Runsten, projektledare Utveckling Nordost, ordförande Wenche Lerme, SDF Angered Eeva Bolin, SDF Östra Göteborg Lena Svärd, SDF Östra Göteborg Bernard le Roux, social resursförvaltning S2020 Mats Alfredson, Hushållningssällskapet Väst Lisa Westberg, sakkunnig stadsodling, Gunnareds församling Dan Melander, visions- och strategiutvecklare, projektledare Arbetet i förstudien har genomförts av en projektgrupp bestående av: Dan Melander, visions- och strategiutvecklare, projektledare för Stadslandet Göteborg, Utveckling Nordost Halime Kadiri, ansvarig för interkulturell dialog om naturbruk, Utveckling Nordost Mats Alfredsson, projektansvarig naturresursinventering och grön integration, Hushållningssällskapet Väst Bo Blomqvist, sakkunnig i skogsträdgård och agroforestry, Utveckling Nordost. Christer Owe, sakkunnig i grön affärsutveckling för hållbar utveckling, Utveckling Nordost Jasmine Soufi, sakkunnig global matkultur, Utveckling Nordost Inga-Lisa Adler, praktikant med ansvar för kulturell och social hållbarhet, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, fotograf för utställningar och dokumentation i projektet Oskar Laring, praktikant med ansvar för natur- och stadsutvecklingsfrågor, Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet Karl Johannesson, praktikant med ansvar för lokala näringslivsfrågor i primärområden., Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet Robert Bergström, praktikant med ansvar för lokal hållbarhetsanalys, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Amanda Östman, praktikant med ansvar för lokal hållbarhetsanalys, Institutionen för Globala politiska studier, Göteborgs universitet Marie Hansson, trädgårdsrådgivare, Hushållningssällskapet Väst Michael Quantenburg, skogsrådgivare, Hushållningssällskapet Väst Hanna Johansson, växtodlingsrådgivare, Hushållningssällskapet Väst Filippa Bohlin, praktikant, information och kommunikation, Vägen Ut!! Förutom styrgrupp och projektgrupp har en rad andra personer, sakkunniga och organisationer bidragit med kunskaper, erfarenheter och idéer under förstudien. Alla har bidragit med engagemang samt stora kunskaper och erfarenheter. se bilaga 1. 7

8 Grundläggande styrdokument De bärande hållbarhetsmålen i Göteborgs Stads budget, riksdagens miljömål, Vision Angered och Vision Östra Göteborg, S2020, FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och FN:s barnkonvention har varit några viktiga kompasser i förstudien och i framtagandet av strategier och arbetsmetoder. 1 Göteborgs Stads budget Uppdraget S2020 är fast förankrat i strategin att förena de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna och detta förhållningssätt prägla verksamheterna i staden. I budgeten framhålls att ekonomiska framgångar som inte är ekologiskt hållbara förr eller senare kommer att vändas till motgångar. Goda och stabila sociala förhållanden förutsätter uthållighet i den ekonomiska utvecklingen. Stabila sociala förhållanden är i sin tur en förutsättning för full mobilisering av mänskliga resurser. En klimatomställning går också hand i hand med en hållbar bostadspolitik och att stadens invånare inkluderas i stadsutvecklingen. Gröna tak, ökad trädplantering och stadsnära odlingar ses som viktiga för en hållbar och modern stad. Resurshushållningen ska öka. Vikten av en samhällsplanering där stadens varierande och rika natur kan förenas med storstaden framhålls. Hela staden-perspektivet Göteborgs Stad har introducerat ett hela staden-perspektiv som ska genomsyra utvecklingsarbetet. Detta perspektiv har varit bärande i förstudien. Det betyder att alla göteborgare ska ha jämlika möjligheter. Att det råder stora sociala och ekonomiska skillnader i dagens Göteborg kan inte förnekas. Göteborg är en av Europas mer segregerade städer. Varje människas potential ska tillvaratas Arbetslösheten är mycket stor bland vissa grupper och medellivslängden skiljer sig markant åt mellan olika delar av staden. Därför ingår det i stadens uppdrag att bland annat arbeta aktivt för att varje människas potential tillvaratas på arbetsmarknaden. Det är sådana obrukade potentialer och möjligheter förstudien kartlagt och analyserat. Samlade åtgärder Den samlade bilden av de föreslagna åtgärderna ger det bestämda intrycket att ett aktivt miljöprogram kommer att utgöra ett av stadens viktigaste dokument också för social hållbarhet. Det skriver Lars Lilled, verksamhetschef för S2020 på social resursförvaltning, i inledningen till Göteborgs Stads miljöprogram. Detta är en viktig grund i förstudien Stadslandet Göteborg. Men lika viktigt är det här att i åtgärder för ekologisk innovation och grön affärsutveckling lyfta in stadens kulturplan och grönplan kopplade till design och försköning av stadsdelarna. I Göteborgs Stads grönplan föreslås att en aktiv delaktighet ska främjas och att göteborgarnas möjligheter att ta egna initiativ ska stimuleras. Förslagen i grönplanen kan bidra till nya möjligheter att stärka hållbarhetsarbetet i nordost. Detta skulle kunna vara en konkret tillämpning av Cultural Planning som framhålls i Göteborgs Stads kulturplan. FN:s komission för handel och utveckling (UNCTAD) slog i en rapport 2013 larm om det akuta behovet att utveckla mer hållbara, naturliga och ekologiska system ( Handel och Miljö. Vakna innan det är för sent, 2013). Man menar att världen står inför ett akut behov av ett snabbt och omfattande skifte från konventionell storskalig och monokulturbaserad livsmedelsproduktion och handelssystem till en mosaik av hållbara små och medelstora lokala mer hållbara system. Det handlar om global och nationell livsmedelssäkerhet för en växande befolkning, om att säkra biologisk mångfald samt om mänskliga rättigheter och hälsa. 1 Länkar: stadsutveckling.socialhallbarhet.se, 8

9 Begrepp i förstudien Ekologisk innovation Med ekologisk innovation avses nya utvecklingsstrategier för att förverkliga Göteborgs Stads miljöplan med koppling till grön affärsutveckling med kulturellt och socialt entreprenörskap mellan stad och land. Grön affärsutveckling Med grön affärsutveckling avses de möjligheter som finns för nya arbetstillfällen, nyföretagande, affärs- och näringslivsutveckling och när det gäller: naturbruk, livsmedelsproduktion och förädling, restaurang, försäljning, logistik, service, ekoturism med destinationsutveckling, förvaltning av naturresurser, träförädling, hantverk, återbruk, småskalig tillverkning, miljöteknik, ekologiskt byggande, förnyelsebara energilösningar och energieffektivisering med mera. Grön integration Med grön integration avses arbetet med att skapa mötesplatser, sysselsättning och utvecklingssamarbete mellan stad och landsbygd, utrikesfödda och de gröna näringarna samt stadens medborgare och dess naturområden. Hushållningssällskapet Väst har i sitt arbete med grön integration visat att det går att skapa nya arbetstillfällen för utrikesfödda inom de traditionella gröna näringarna i samverkan mellan stad och land. Det finns en viss självkritik hos Hushållningssällskapet att bruka begreppet grön integration då det egentligen mera handlar om det man skulle kunna kalla internationalisering inom den gröna sektorn i vidare bemärkelse. 2 Några reflektioner Lokal produktion Konsumtionen av livsmedel i Göteborg domineras av import. Samtidigt ökar efterfrågan på närproducerade ekologiska livsmedel kraftigt hos stadens hushåll, butiker och restauranger. Men produktionen är obetydlig. Ytterst är detta en fråga om livsmedelssäkerhet i staden. Detta dilemma är en stor möjlighet för utveckling av marknaden för närproducerade ekologiska kvalitetslivsmedel i staden. Upphandling Debatten blir allt hetare när det gäller regelverken som hindrar offentlig upphandling av närproducerade ekologiska livsmedel av mindre producenter i lokalsamhället. Så väl inom EU som Sverige finns krafter som nu vill stärka möjligheterna för ekologiska och sociala kriterier för upphandling i närsamhället. Nytt bruk av naturresurser förenar staden Miljonprogrammens primärområden i nordöstra Göteborg ligger utspridda som isolerade öar med stora särskiljande naturområden mellan sig. Stora delar av dessa naturområden har vid inventeringar visat sig slya igen och förbuskas. De traditionella näringarna på landsbygden avvecklas fortsatt och antalet betande djur som håller landskapet öppet minskar med minskad biologisk mångfald och minskad attraktivitet som följd. Utifrån de nya internationella erfarenheterna av grön stadsutveckling och affärsutveckling kan dessa förhållanden vändas till högintressanta utvecklingsmöjligheter. 2 Rapport Grön integrations på landsbygden

10 Ny lokalproduktion utvecklar staden Bland invånarna i nordöstra Göteborg finns en internationell kunskapsbank för ny grön affärsutveckling och socialt hållbar ekonomi. Förstudien har upptäckt stora erfarenhets- och kulturbaserade kunskaper i naturbruk, livsmedelsförädling och produktion samt hantverk bland boende, många med hög utbildning inom den gröna sektorn. Foto: Dan Melander. Fältstudie av naturresurserna i Angered och Östra Göteborg. Från vänster: Bo Blomqvist Skogs-Jordbruk Väst, Michael Quantenburg skogsrådgivare Hushållningssällskapet Väst, Marie Hansson - trädgårdsrådgivare Hushållningssällskapet Väst, Oskar Laring - praktikant med ansvar för natur- och stadsutvecklingsfrågor Stadslandet Göteborg. 10

11 ARBETSMETOD OCH STRATEGI Program och verktyg I arbetet med förstudien har ett enkelt process- och ledningsprogram utvecklats för att lyfta alla aspekter av en hållbar utveckling i all analys liksom i alla förslag och aktiviteter. 3 Ledningsprogrammet utgår ifrån det bästa i befintliga miljöledningsprogram, Cultural planning, social konsekvensanalysredovisning, lokalekonomisk analys (LEA) och FN:s barnkonvention. Syftet är att det ska vara mer av en hanterlig och inspirerande utvecklingsmetod som stöd till processen, än en kontrollapparat för om man gör rätt eller fel. I alla delar av analys och förslag har följande frågeställningar ställts: 1. Hur lyfter detta initiativ alla de fyra aspekterna av hållbarhet? 2. Hur kan initiativet skapa delaktighet och medskapande samt kommuniceras inåt och utåt? 3. Hur tillvaratas initiativets resultat och erfarenheter? Som del av förstudien har även ett förenklat analysverktyg tagits fram med grundläggande frågor för grön affärsutveckling och lokal ekonomi. 4 I Göteborgs Stads budget uttrycks kopplingen mellan de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna på följande sätt: De tre dimensionerna är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Var för sig är de nödvändiga men inte tillräckliga. Först tillsammans förmår de uttrycka hållbarhet. Uppdraget för social hållbarhet i staden S2020 är förankrat i denna helhetssyn. Förstudien Stadslandet Göteborg har som mål att finna vägar för att förverkliga stadens visioner i konkreta utvecklingsinsatser. I förstudien sammanfattas värden och grundläggande relationer som kan skapa och bära det gemensamt goda livet för en hållbar utveckling. Människan är en del av en helhet av relationer ekologiskt, kulturellt, socialt och ekonomiskt. 3 Se bilaga Stödprogram för lokal hållbarhet 4 Se bilaga Förenklat analysverktyg för lokal ekonomi. 11

12 För att finna vägar till hållbar utveckling har förstudien inventerat styrkor som i samverkan med varandra kan leda till innovation och hållbart nyskapande. Det handlar om hur stad, förort/mellanstad och landsbygd kan integreras till en ekonomiskt och socialt helare stad där invånare kommer närmare varandra. Metodiskt har de traditionella stegen i ett ledningsprogram genomförts, fast mycket enkelt och anpassat till boendes situation och processer på de platser som ingått i studien. Förstudien har sökt nya möjligheter för Göteborg och specifikt dess nordöstra stadsdelar att stödja en utveckling som kan skapa nya jobb, företag och ekonomier såsom sker i städer i Europa och världen. En ny urbanisering som integrerar stad och land som ett komplement till den traditionella industriella urbaniseringen. Exempelvis kan en ny form av lokal ekoturism skapa kulturellt och socialt samarbete mellan människor för lokal utveckling både i stad, mellanstad och landsbygd. Det kan skapa en relationsekonomi som bryter segregation och helar staden. Aktiviteter Centralt i inventerings- och analysarbetet, liksom i de tillämpade delarna, har varit mötet med boende, föreningsliv och näringsliv i Angered och Östra Göteborg. Vi har även fört dialog med stadens förvaltningar och sakkunniga samt använt underlag såsom tematiska rapporter, kommunala och statliga utredningar, rapporter från näringslivet och internationell forskning. En del viktiga nyckelpersoner i förvaltningarna har mer att bidra med, men det har inte funnits tid till fördjupning eller kontakter som vi önskat. Totalt har, lågt räknat, personmöten genomförts i intervjuer, dialoger, arbetsmöten och workshops. Minst 250 arbetsmöten, events eller workshops har genomförts runt om i stadsdelarna. Förstudiens arbetslag har också gått och stått på gator och torg och fört samtal. På landsbygden har vi gjort fältbesök på gårdar, hos livsmedelsproducenter och företagare. Styrgruppen har haft fyra möten: 1 mars, 15 april, 10 juni och 4 november Möten Några exempel på centrala processer: Möten onsdagskvällar med boende i Gårdsten. Möten med företag om utvecklings- och etableringsfrågor. Möten med lokalt föreningsliv. Odlingsutbildningar för boende. Möten för och med lokala arbetsgrupper. Genomförande av en serie visionsmöten i samtliga pilotområden. 12

13 Initierat dialog med Förvaltnings AB Framtiden om genomförande av lokalekonomiska analyser (LEA). Arbetsmöten och workshops med Innerstaden och restaurangägare om andelsägd produktion av lokalproducerade ekologiska kvalitetslivsmedel. Arbetsmöten om utveckling av ett centrum för grön affärsutveckling mellan stad och land. Arbetsmöten i bildandet av ett utomhuspedagogiskt nätverk mellan stad och land. Dialogmöten om grön affärsutveckling med Business Region Göteborg, Västra Götalandsregionen och länsstyrelsen. Workshops och seminarier Några exempel på workshops och seminarier under förstudien: Öppen temakväll på kulturhuset Blå Stället om stadslandet 23 januari. Workshop om livsmedelssäkerhet i staden workshop Urbact-samarbetet Europeiska städer. Utvecklingskonferens om innovativa utvecklingsnav för grön affärsutveckling 20 juni. Seminarium om Stadslandet Göteborg vid SABO:s rikskonferens augusti. Seminarium vid Gårdstensbostäders årsmöteskonferens 9 september. Interconnected Skype-konferens med europeiska städer om grön affärsutveckling 14 september. Arrangör av Odlingsdagar på Lärjeåns Kafé & Trädgårdar tillsammans med fastighetskontoret 15 september. Workshop om Stadslandet Bergsjön på Galaxen 27 september. Workshop om näringslivs- och landsbygdsutveckling i Olofstorp 3 oktober. Genomförande av workshop om naturbruksutbildningar i nordost med Mistra Urban Future 18 oktober. Seminarium vid Utveckling Nordosts spridningskonferens 15 november. Seminarium med Mistra Urban Futures om grön affärsutveckling och stadsnära livsmedelsproduktion 2 november. Utställningar och dialogforum I samarbete med fotografen Inga-Lisa Adler och fastighetskontoret har utställningar tagits fram om boende i nordost samt deras kunskaper om och erfarenheter av naturbruk och gröna näringar. Utställningarna har visats i större eller mindre format som dialogforum runt om i nordost och i innerstaden på följande platser och arrangemang: Angereds vårmarknad på Lärjeåns trädgårdar 27 april. Innerstadens vårmarknad på Kungsgatan 27 april. Bergumsdagen dagen med marknad på Bergums fritidslantgård 5 maj. Gårdstensdagen 1 juni. Hjällbodagen 1 juni. Sommarutställning på Lärjeåns trädgårdar juni juli. Utställning i Solhusen i Gårdsten juni november. Gamlestadsgalejan 24 augusti. Större utställning på Lärjeåns trädgårdar vid Förfesten i Angereds stadspark 31 augusti. Bergsjöns bibliotek september november. Stadsmuseets utställning Mobila museet i Bergsjön i september. Innerstadens höstmarknad vid Domkyrkan 28 september. Bergumsgården i Olofstorp 3 oktober. 13

14 Enkät om kunskap om gröna näringar Under förstudien har en enkel enkätundersökning genomförts för att synliggöra kunskapsnivåer och intressen av gröna näringar och utomhusmiljö hos befolkningen i nordost. Enkäten har översatts till arabiska, persiska, kurdiska och somaliska. Den har genomförts med hjälp av Arabiska bokstavscentrat, Bergsjö kyrka, Kurdiska Kvinnoföreningen med Jilla Feraji och Kvinnocenter i Bergsjön. Sammanlagt har 205 personer svarat på enkäten. Det är en jämn könsfördelning bland respondenterna och de flesta är över 30 år. Resultaten pekar mot att det i nordost finns kunskap och intresse som bekräftar en stark tendens som framkommit under alla samtal under förstudien (se figurer på nästa sida). Det gäller rika kulturerfarenheter och intresse för naturbruk, odling, förädling och matlagning. Runt två tredjedelar svarar att de har kunskaper om detta. Omkring 12 procent säger att de har yrkeserfarenhet när det gäller odling. Nästan lika många, cirka nio procent, uppger att de har utbildning inom området. En övervägande majoritet, runt 80 procent, vill se fler prydnadsväxter, fruktträd och bärbuskar, odlingslotter och mötesplatser utomhus. Två tredjedelar säger att de vill odla grönsaker om de får chansen och runt hälften att de vill odla frukt och blommor. Närmare 60 procent av de intervjuade är positivt inställda till fler djur i stadsdelarna. Av dem som redan idag odlar säger många att de skulle vilja odla ännu mer. Även inom djurhållning och hantverk är kunskaperna relativt stora. Mellan 30 och 40 procent har någon form av kunskap/erfarenhet om djurhållning och hantverk. När det gäller skogsbruk, träförädling och byggnation är kunskaperna lägre med runt procent som har någon form av kunskap/erfarenhet. Många uppger att de vill arbeta inom de gröna näringarna. Hälften av de tillfrågade är intresserade av att jobba med odling, matlagning eller hantverk i någon form. Drygt en tredjedel är intresserade av att jobba med antingen djurhållning, skogsbruk, träförädling eller byggnation I samtliga kategorier, förutom hantverk, kan vi se att de svarande framför allt fått kunskap genom släkt/familj och/eller att de är självlärda. Det tycks alltså finnas en betydande professionell kunskapssfär som inte går att koppla till utbildning. Sammanfattningsvis pekar resultatet, särskilt mot bakgrund av det stora intresset för att arbeta inom de gröna näringarna, mot att det finns en stor kunskapspotential från hela världen att ta tillvara i omvandlingen mot en mer ekologiskt, kulturellt, socialt och ekonomiskt hållbart stad. Det skulle behövas investeringar och marknadsundersökningar här. Jag har sagt det till alla mina grannar som odlar här: Sverige behöver inte import, allt kan odlas här och vi kan till och med exportera i stället! Abubakr från Kurdistan odlar 17 olika grödor i Bergsjön. Foto: Inga-Lisa Adler 14

15 Andel % 49,5 Ja, jag håller helt med Vill du se fler odlingslotter i din stadsdel? 26,5 Ja, jag håller delvis med 7 Nej, inte direkt 3,5 Nej, absolut inte 13,5 Vet inte Andel % 35 Har du några kunskaper inom odling? ,1 25,6 28, ,3 9,7 12,3 5 0 Ja, yrkeserfarenhet Ja, utbildning Ja, genom släkt/familj Ja, jag har lärt mig själv Nej, bara lite Nej, nästan ingenting Andel % ,1 Jag försörjer mig genom detta Om möjligt, skulle du vilja försörja dig genom odling? 26,7 Ja, jag är mycket intresserad 22,5 Ja, jag är ganska intresserad 9,9 Nej, jag är ganska ointresserad 17,8 Nej, jag är helt ointresserad 9,9 Jag vet inte Att 13 procent svarat Jag försörjer mig genom detta i det sista diagrammet kan bero på att frågan kan tolkas på olika sätt i något eller flera av språken. Det kan också vara svar på att man odlar till husbehov eller i viss försäljning. 15

16 FÖRSTUDIENS ÖVERGRIPANDE FÖRSLAG Analys Förstudiens erfarenhet är att det finns en stor kunskap, liksom intresse och vilja hos boende i nordost när det gäller att finna mer dynamiska vägar och strategier för att bli kreativa medskapare för hållbar utveckling i lokalsamhället. Slående är också att det finns en längtan och en rörelse bland många boende, småföretagare, nyckelpersoner i förvaltningar och politiker som vill bryta upp gamla ohållbara ekonomiska och sociala strukturer och kulturer. Många tycks söka efter former för det som internationella erfarenheter visar kan vara en mycket lönsam affär för det gemensammas bästa. En helare stad Förstudien lyfter konkreta förslag som skulle kunna bidra till att bryta segregationen i staden mellan olika primärområden, inkomstgrupper, svensk- och utrikesfödda, män och kvinnor, vuxna och ungdomar och, sist men inte minst, mellan innerstad mellanstad landsbygd. Målet är att de olika förslagen ska kunna stärka alla delar av en hållbar utveckling, skapa meningsfulla och hållbara jobb och vara lönsamt. Nya former för samverkan och lokal utveckling Samhället möter betydande utmaningar i den samhällsomställning vi står inför till följd av globalisering, klimatförändringar, ny urbanisering, segregation, arbetslöshet med mera. Industrin i göteborgsområdet kommer inte som förr kunna ge arbete åt en växande befolkning. Nya former behövs för lokal samverkan, innovation och samhällsentreprenörskap för att utveckla dynamiska komplement till de traditionella näringarna. Det finns uppenbara behov av planer för urban landsbygdsutveckling, grön affärsutveckling, ekoturism samt entreprenörskap för de kulturella näringarna etcetera. Nya förutsättningar finns om man tar tillvara de kunskaper i gröna näringar och naturbruk från hela världen som finns i Angered och Östra Göteborg stadsdelar med omfattande naturresurser. Efterfrågan ökar på närproducerade livsmedel, ekoturism och samproduktion. Om detta hanteras på ett klokt och innovativt sätt kan det vara ett guldläge för grön affärsutveckling och nya jobb i Göteborg, centrala framtidsfrågor inte enbart för nordost utan hela staden. Hinder och lösningar Hindren för en sådan utveckling är många. Några av dem är en förvaltningskultur som är ovan att möta entreprenörskap inom ideella sektorn och näringslivet, trög byråkrati, låsande maktstrukturer, oförmåga att samarbeta mellan sektorer och förvaltningar, rädsla och jantelag. Men konstruktiva lösningar tycks växa fram i snabb takt efter som alltfler inser att det handlar om morgondagens samhällsutveckling, ekonomi och arbetstillfällen för en hållbar utveckling. 16

17 Förslag I detta avsnitt presenteras förstudiens förslag och metoden för att utveckla arbetet och nätverket Stadslandet Göteborg. 1. Stadslandet - nätverk för innovativa nav Ett huvudförslag i förstudien är skapandet av ett nätverk av innovativa nav mellan stad, mellanstad och landsbygd så kallade stadslandsnav. Målet är att skapa breda medskapande lokala samarbeten där lokala resurser, kunskaper, erfarenheter och intressen bättre tas till vara för lokal utveckling än idag. Studier visar hur nya och innovativa arbetsmetoder mellan offentlig förvaltning, medborgare, föreningsliv och näringsliv gör gränszoner mellan stad och land till mer kreativa zoner för innovation, kreativitet, nyföretagande och jobb. 5, 1.1 Innovativa nav binder samman stad och land Med innovativa nav menas här ett nätverk av samarbetande mötesplatser och lokala utvecklingsgrupper samt arenor i nordost och övriga staden för entreprenörskap, medskapande, affärsutveckling, arbetsintegrering och design mellan stad och land. Naven föreslås arbeta som lokala utvecklingsgrupper där medborgare, entreprenörer, företag, föreningar, fastighetsbolag, förvaltningar, utbildningsinstitutioner och akademi samverkar. Målet är att man utnyttjar varandras kunskaper och erfarenheter bättre. Målet föreslås också vara att göra samarbetet allt mer ekonomiskt bärkraftigt så att det långsiktigt bli allt mer oberoende av projektmedel för att säkra långsiktig kontinuitet. I de fall liknande initiativ, nätverk eller samarbeten redan finns eller är under utveckling, bör man bygga vidare på den existerande strukturen. De tre innovativa ekonomierna i städer Följande tre ekonomier är snabbt växande i Europa och USA trots den ekonomiska krisen: Grön affärsutveckling Social ekonomi Kulturella och kreativa näringar (KKN) 5 Peri-urbanization in Europe - Towards a European Policy to Sustain Urban rural Futures forest & Landscape University of Copenhagen. 17

18 Ett innovativt samarbete mellan nav kring dessa tre ekonomier kan lägga grunden till nya former för urban ekonomisk utveckling. Grön affärutveckling Grön affärsutveckling kan betyda mycket för ekonomisk utveckling i städer i Europa. Över hälften av världens befolkning bor idag i städer och mot slutet av århundradet kan det vara 85 procent, cirka tio miljarder. Göteborg följer trenden, som det ser ut, med en ökande befolkning under åren som kommer. Det är i samverkan mellan fyra huvudområden som den gröna ekonomin växer, 6 skapar affärsutveckling och jobb i städer: Energieffektivisering Hållbara transporter Grön produktion och service Utvecklingen av ekologiska stadsdelar eller distrikt Det gröna små- eller mikroföretagande i USA växer mycket snabbt ökade omsättningen för den ekologiska livsmedelsmarknaden med 238 procent jämfört med 33 procent för den övriga livsmedelsmarknaden. Bedömningarna är att ökningstakten för gröna produkter och gröna tjänster kommer accelerera ännu mer och ta betydande marknadsandelar. Det har varit en explosiv framväxt av stödjande nav och nätverk i denna växande gröna ekonomi. Socialekonomi och entreprenörskap Idéburet offentligt partnerskap (IOP) och social ekonomi föreslås vara en av flera delar i av arbetet. IOP är en modell som skräddarsytts för social ekonomi, ett mellanting av föreningsstöd och upphandling. Göteborgs Stad slöt 2013 en IOP-överenskommelse med stadens föreningsliv. 8 Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Källa: Social ekonomi en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? (1999) Stockholm: Nordstedts. Den sociala ekonomin utgör en viktig växande ekonomi som skapar social hållbarhet och nya jobb i Europa. 6,5 procent av EU-ländernas invånare, över 14 miljoner, har idag sin avlönade anställning inom den sociala ekonomin. 9 6 OECD Green Growth Studies Green Growth in Cities OECD Publishing. 7 Small Business Sustainability Report, The Big Green opportunity for small business in the U.S. 8 Se vidare: Idékom samarbetet i Göteborg: Överenskommelsen: Göteborgs Stads samverkan för social ekonomi 2013, Social resursförvaltning, Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi IDEKOM, Stödja utan att styra Hur kan kommunerna göra för att stödja arbetsintegrerande sociala företag. Temagrupp Entreprenörskap & Företagande, 2012, Tillväxtverket. 9 The social economy in the European Union European Economic and Social Committee. Publ. Visits and Publications Unit EESC EN. 18

19 De kulturella och kreativa näringarna KKN-sektorn De kulturella och kreativa näringarna omfattar idag närmare fem procent av EU:s BNP och sysselsätter omkring 8,5 miljoner människor vilket är cirka 3,8 procent av arbetskraften. Just nu är tillväxttakten inom KKN-sektorn högre än tillväxttakten i exempelvis industrisektorn. 10 Corporate Social Responsibility (CSR) CSR-perspektivet (Public & Private) - Corporate Social Responsibility med dess arbetsmodeller verkar för positiva synergier mellan affärer och samhällsansvar. Arbetsmodellerna kan vara ett stöd i samarbetet mellan innovativa nav. 11 Förstudien föreslår att arbetsgrupper bildas med olika inriktning beroende på behov och intresse samt framhåller vikten av ett tydligt underifrånperspektiv med hög delaktighet av engagerade boende. Detta för att frigöra engagemang och kreativitet. Det föreslås också att barns, ungdomars och kvinnors perspektiv får en nyckelroll i arbetet efter som det inte sällan blir en mansdominans i sådana här processer. Lokal produktion och service inom den gröna sektorn Arbetet med att stärka den lokala ekonomin för ökad lokal produktion och konsumtion av ekologiska livsmedel, varor och tjänster föreslås vara viktiga delar av arbetet i naven. Den lokala ekonomin skulle kunna bli en kraft för hållbar näringslivsutveckling skulle kunna stärka och bli en möjlighet för resurssvagare hushåll samt marginaliserade, utsatta och åsidosatta grupper. Ny form för samarbete mellan stadens förvaltningar Mot denna bakgrund föreslås att naven också blir en viktig arena för ett vidareutvecklat samarbete mellan stadens förvaltningar och bolag, såsom Östra Göteborgs och Angereds stadsdelsförvaltningar, Social resursförvaltning, Business Region Göteborg, miljöförvaltningen, kulturförvaltningen, fastighetskontoret, park- och naturförvaltningen, Utveckling Nordost med flera. Detta för att bättre kunna stödja arbete för lokal utveckling, problemlösning, entreprenörskap och kunskapsproduktion med och av medborgare, idéburen sektor, näringsliv, universitet och högskolor. Nya verktyg för jobb och näringslivsutveckling De vanliga strategierna för nyföretagande och affärsutveckling behöver kompletteras med fler verktyg, strategier och idéer. Det gäller också nya former för finansiering, exempelvis relationsekonomi, samfinansiering, andelsägande, mikrokrediter och resurskooperativ. Naven kan på detta sätt utgöra ett slags drivbänkar för BRG:s näringslivsrådgivande verksamhet och lokala småföretagarcentra. Självgående arbetsgrupper I navsamarbetet föreslås att olika arbetsgrupper bildas med olika inriktning utifrån behov och intresse, till exempel näringslivsutveckling, grön affärsutveckling, social ekonomi och entreprenörskap, lokal ekonomi, sambruk, lokala marknader, lokal produktion och konsumtion, ekoturism etcetera. 10 Insyn i EU-Politiken - Europas kulturella mångfald i centrum De kulturella och kreativa näringarna i EU är viktiga för ekonomin och jobben. Europakommissionen Kultur, film och media. Juni EU:s kommission för utbildning och kultur. The entrepreneurial dimension of the cultural and creative industries. Utrecht School of the Arts. 11 CSR Västsverige företag i samverkan - csrvastsverige.se 19

20 Förslag till utvecklingsnav Följande nav förslås i en första fas : Lärjeåns nav samt nav i Bergsjön, Gårdsten, landsbygden i nordost och Norra Hisingen. Lärjeåns nav Lärjeåns nav föreslås utvecklas av Lärjeåns Kafé & Trädgårdar och kulturhuset Blå Stället med flera. Det inbegriper kringliggande verksamheter i Angereds centrum och landsbygdsområden med sina verksamheter runt Lärjeån. Navet i Lärjeån kan förutom lokala uppgifter, även ha en övergripande funktion för samverkan och service, samarbete och erfarenhetsutbyte mellan olika nav i nordost, i hela staden, andra kommuner i göteborgsregionen, i Västra Götaland liksom nationellt och internationellt. Lärjeåns nav föreslås arbeta med innovativ samverkan mellan grön affärsutveckling, social ekonomi och KKN-näringarna, med särskild inriktning på entreprenörskap, design, kunskapsuppbyggnad och utveckling. Förslag på övergripande funktioner Stadslandet Göteborg Samordning, koordinering, integrering, utveckling, IT-nätverk för stadslandet Göteborg, utbildning med mera. Grön affärsutveckling och hållbar ekonomi Grön affärsutveckling med lokal produktion och konsumtion mellan stad och land, lokal ekonomi, social ekonomi och entreprenörskap, ECG-Economy for the common good Europeiskt program för hållbar näringslivsutveckling, Corporate Social Responsibility (CSR), ekoturism, inkubator, utbildning, forskning. Social ekonomis företagande utveckling i nordost Kulturella och kreativa näringar Hållbart byggande, arkitektur, stadsplanering, design och hantverk, kulturvård, kulturarv, multidisciplinärt kunskapscentrum för de sköna konsterna, yrkeshögskola för rättvis handel, Ur-skog lab, inkubator, utbildning, forskning med mera. Förslag på övriga uppgifter för Lärjenavet : Lärjeåns Kafé & Trädgårdar pågående utveckling Stadsodlingar etablerades 2013 Port till Lärjeåns dalgång under utveckling Driftscentrum för Lärjeåns naturområde vision Ekoturismcentrum Lärjeåns dalgång och landsbygden vision Ekocabins med bygg och boende vision Ur-skog lab hantverk, bygg och design i dialog och planering Nav för agroforestry, skogsträdgård och stadsodling under utveckling Plantskola för de som står långt från arbetsmarkanden, arbetsträning, praktik m.m. Angereds kamelcenter/turism, forskning m.m. under utveckling Får- och gethållning för mjölkproduktion med lokalt mejeri vision Produktutveckling lab för lokalproducerade ekologiska livsmedel vision Logistikcentral för lokal produktion och konsumtion under utveckling Utomhuspedagogiskt forum i nordost pågående utveckling Naturbruksutbildningar internationellt gymnasium i dialog och planering Inkubatorer och utbildningar vision och i dialog och planering Forskningssamarbete Smart City vision 20

21 Bergsjöns nav Förslag Galaxen stadslantgård, ekologiskt förvaltningscentrum och utbildningsarena Kulturhuset i Bergsjön matkulturhus med energieffektiv och ekologisk innovation Returhuset resurscentrum för utveckling av återbruksverkstäder i nordost Gårdstens nav Förslag Plantskolan resurscentrum för stadsodling och agroforestry för närproduktion Chalmershuset Tillämpad forskning och bio-art labortory Kulturverkstad lokal interkulturell mötesplats och utvecklingsverkstad Gunnilse Bergum nav Förslag Gunnilse Bergums utvecklingsgrupp har bildats genom förstudien Näringslivscentrum och kulturverkstad Olofstorp kluster och mötesplats Bergums ekocentrum landsbygdscentrum för grön produktion och ekoturism Övriga möjliga nav i samarbetet: Norra Hisingen Nav Innerstaden Samarbetande med andra orter i göteborgsregionen regionalt Samarbetande med andra orter nationellt t.ex. Malmö Samarbetande andra orter internationellt 1.2 Lokala strategiutvecklingsteam Projektgruppen föreslår att lokala fältarbetande strategutvecklingsteam skapas för att stödja och samordna det lokala navsamarbetet, enligt modellen med Idéburet offentligt partnerskap (IOP) och karriärstöd. I lokala strategiutvecklingsteam föreslås följande funktioner: Lokal strategiutvecklare som samordnar navsamarbetet Fältarbetande arbetsförmedlare i primärområden. Karriärstöd karriärstödspooler Support från Business Region Göteborg för lokal näringslivsutveckling En viktig uppgift är att inventera, skapa kontakter, inspirera och stödja enskilda, organisationer, företag, förvaltningar att delta i och själva driva arbetet med att söka kreativa vägar för nya jobb, affärsutveckling och möjligheter för att stärka den lokala ekonomin. Business Region Göteborg och Social resursförvaltning föreslås vara viktiga resurspartners i arbetet. 21

22 1.3. LEA lokalekonomisk analys De innovativa naven föreslås ta initiativ till genomförande av lokalekonomiska analyser (LEA). I dialog med Förvaltnings AB Framtiden och organisationen Hela Sverige ska leva har ett förslag tagits fram för att anordna en nationell konferens om lokalekonomisk analys av lokalsamhällen och primärområden. En liknande konferens föreslås för allmännyttan i Sverige vilket det förts dialog med SABO (de allmännyttiga bostadsbolagens branschorganisation)om. Konferenserna föreslås anordnas i Göteborg LEA är en väl beprövad metod för att analysera handelsbalansen lokalt och utarbeta strategiska handlingsplaner för lokal utveckling. En lokalekonomisk analys för grön affärsutveckling föreslås genomföras som utvecklingsprojekt i Gårdsten, Bergsjön och Angereds landsbygd hösten 2014/våren 2015 i samarbete med organisationen Hela Sverige ska leva som har professionell erfarenhet av arbete med LEA runt om i landet Lokala utvecklingsstrategier Utifrån de lokalekonomiska analyserna och med stöd av det ledningsprogram som använts under förstudien 13 föreslås att lokala handlingsstrategier arbetas fram för stadslandsarbetet med speciella profiler i respektive primärområde, utifrån olika arbetsgruppers inriktning och mål. Det kan vara ett komplement till redan befintliga planer eller planer som är under utveckling. Det är viktigt att planerna lyfter frågorna om lokal hållbarhet och grön affärsutveckling i samarbete med andra nav. Förslag: Lokala gröna affärsplaner och handlingsplaner utvecklas för att stärka den lokala ekonomin, skapa nya jobb och utveckla nya företag. En viktig del i arbetet med handlingsplanerna är att stärka grön integration och internationalisering mellan stad och land. Ett samarbete skapas mellan nordöstra Göteborg, Norra Hisingen och Innerstaden för ökad lokalproduktion av ekologiska kvalitetslivsmedel för förädling, försäljning, upphandling, logistik, konsumtion, service m.m. Samarbete och andelsägande prövas och utvecklas mellan lokala producenter, konsumenter, restauranger, butiker och Innerstaden. Selektivt lokalt skogsbruk, träförädling, snickeri och återbruk utvecklas i olika primärområden. Arbetet med och genomförandet av handlingsplanerna blir en del av samarbetet med fastighetsägarna, stadens förvaltningar och Chalmers kopplat till renovering av miljonprogramsområden och nybyggnation (Smart City). Organisation, finansiering och tidsplan för Möjlig projektägare: Utveckling Nordost. Möjliga samarbetspartners: Övergripande samarbetspartners förslås vara involverade stadsdelsförvaltningar, Business Region Göteborg, Social resursförvaltning, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, park- och naturförvaltningen, miljöförvaltningen, projekt URBACT m.m., Mistra Urban 12 Se bilaga: Lea Lokalekonomiska analys. Handbok i lokal finansiering, 2011, Hela Sverige ska leva. 13 Se bilaga: Stadslandet Göteborg förenklat ledningsprogram för lokalt hållbar utveckling

23 Futures, kulturförvaltningen, AB Framtiden, Göteborgs Universitet, Chalmers, Centrum för Urbana studier, Smart City-samarbetet, Vägen Ut!, Coompanion, Nätverkstan, Fryshuset, m.fl. Andra berörda organisationer och förvaltningar bjuds in till olika delprojekt och till samarbetet i primärområdenas nav. Lokalt skulle målet kunna vara att deltagande föreningar och företag gör processen allt mer egenfinansierad och självbärande. Finansieringsförslag: Medfinansiering i olika former av deltagande förvaltningar och organisationer, Göteborgs Stad, Regionala utvecklingsmedel från Västra Götalandsregionen, Interreg, Vinnova, Tillväxtverket, EU-medel från regionalfonden och/eller ESF m.m. Tidsplan: Utvecklings- och pilotfas Etablerings- och aktionsfas i större skala Lokal hållbarhet och grön affärsutveckling 2.1 Samförvaltning och sambruk av grönytor och naturområden Förstudien föreslår olika former av sambruk och samförvaltning i innovativa former för att möjliggöra kreativt medskapande med boende i stadsdelarna. Målet är att: Öka det gemensamma ansvaret för grönytor och naturområden Internationalisera grönyte- och naturförvaltningen i samverkande naturbruk Stärka den sociala och kulturella hållbarheten Stärka livskvalitet och hälsa Stärka hushållens ekonomi och den lokala ekonomin Öka lokal produktion och konsumtion Stärka ekonomin i grönyte- och naturförvaltning Försköna stadsdelen Öka den biologiska mångfalden Involvera ungdomar och skola i ett utomhuspedagogiskt samarbete Integrera utbildning och svenskundervisning i arbetet Förslag: Lokala nya former av sambruk utvecklas för grönytor och naturområden i nordost som ett samarbete mellan boende, lokala utvecklingsgrupper/nav, Göteborgs Stads fastighetskontor, park- och naturförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna, Västarvet/Västra Götalandsregionen, fastighetsägare med flera Övergripande samarbetsgrupper bildas för grönytor och naturområden i Gårdsten, Bergsjön och andra primärområden liksom Lärjeåns dalgång och Vättlefjäll Olika typer av driftsteam i samarbete mellan boende och förvaltningar etableras, exempelvis: o Gårdsgrupper o Kvartersgrupper o Större grönytor och naturområden i bostadsområden o Naturområden uppdelade på olika ansvarszoner Nytänkande former för sambrukscentra skapas för: o Bergsjön Galaxens Stadslantgård o Gårdsten plantagen östra Gårdsten 23

24 o o o Lärjeåns dalgångs västra del Lärjeåns trädgårdar och Angereds gård Lärjeåns dalgång östra del Bergums fritidslantgård Vättlefjäll gårdarna Björsjöås och Björsjöbacka (eventuellt Skärsjölund som har en stiftelse som huvudman) Bruksformerna ska stärka biologisk mångfald, hälsa och livskvalitet samt ekonomi för både hushåll och förvaltning. Arbetet föreslås kopplas till utveckling av ekoturism. Ett viktigt mål är att därmed skapa flera mervärden som kan leda till nya hållbara jobb och affärsutveckling. Möjlig projektägare: Eventuell nybildning av lokala ekonomiska föreningar Möjliga samarbetspartners: Boende, park- och naturförvaltningen, fastighetskontoret, fastighetsbolag, idrott- och föreningsförvaltningen, Västarvet/Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen, privata markägare, djurhållare och jordbrukare, agroforestry-nätverket m.fl. Finansieringsförslag: Samfinansiering och utvecklingsmedel från ESF-rådet, EU:s strukturfond, Västra Götalandsregionen, Jordbruksverket, landsbygdsprogrammet, forskning och utvecklingsmedel. Tidsplan: Mindre pilotprojekt i Gårdsten, Bergsjön, Lärjeåns trädgårdar och dalgång, Vättlefjäll Större utvecklingsprojekt Stadsodling med kulturodlarparker Stadsodlingsplaner upprättas för samtliga primärområden i nordost inom ramen för det lokala sambrukssamarbetet. Bergsjön och Gårdsten blir föregångare i att utveckla koncept för detta som sedan kan utvecklas i Angered och Östra Göteborg samt i andra stadsdelar. Göteborg är den stad som ligger främst i landet när det gäller utveckling av stadsodling, något som skulle kunna få extra kraft just i Angered och Östra Göteborg med tanke på det intresse bland boende som blivit tydligt under förstudien. Samarbete skulle kunna ske även med andra stadsdelar, exempelvis Norra Hisingen och Askim-Frölunda-Högsbo. Förslag: Två samverkande bruksformer föreslås som skulle kunna göra Göteborg till en banbrytande stad för stadsodling/ Urban Farming. Det är viktigt att det sker i nära samverkan med lokalt förvaltningsansvariga, vaktmästare och entreprenörer för grönytor i olika former. Traditionell stadsodling Traditionell stadsodling i olika former som: Kulturodlarpark Förtätade områden med lotter med ett rutnät av markbaserade pallkragar där boende i närmiljön odlar i bostadsnära miljö Odling enligt en modell som vuxit fram i exempelvis Seved och Fosie i Malmö där boende odlar grönsaker, frukt, kryddor och blommor i fastigheternas rabatter, på platser där man bryter upp asfalt eller i högra pallkragar för nyanläggning intill hyreshus m.m. Odling på terrasser, tak eller större balkonger Odling på udda obrukade och ruffiga platser som då förskönas, ofta i högre pallkragar Terassodlingar i bostadsnära kuperad terräng Kulturodlarparken är en stadsodlingsform som växt fram som en kreativ zon och mötesplats i lokalsamhället i Högsbo i Göteborg, på initiativ från Högsbo församling i samverkan med stadsdelsförvaltningen, Stadsjord, park- och naturförvaltningen, Grön kultur Högsbo och Interreligiösa rådet. 24

25 Högsboanläggningen blev unik då man använde de tre första grisarna i Göteborg sedan talet som markberedare för odling. Högsboborna älskade sina grisar och vallfärdade dit. I stället för att ha snörräta rader av odlingslotter och pallkragar så blandas och designas odlingslotter med gemensamt odlande av park och mötesplats. Detta har i praktiken lett till att boende själva med sin kreativitet och skaparkraft skapat en lustgård och mötesplats med stor besöksfrekvens. Man har olika arbetsgrupper för det allmänna och har etablerat hönshus, bikupor samt allmänningar där alla kan plocka fritt m.m. Boende gör konstinstallationer på sina lotter, hänger upp dikter i träden, barnen i skolan deltar från och till. Kyrkan har startat kafé, secondhandbutik, anlagt kryddträgård och meditationslund. Familjebostäder har anlagt fina gångar och dragit fram vatten, skapat en liten lekpark, satt fram soffor och bord. Det har inneburit ökad tillgänglighet; barnfamiljer, skolklasser, handikappade, hundägare och äldre som har svårt att gå kan lätt komma in i parken. Man har också kvartersfester och samlingar i kulturodlarparken. Förslag: Kulturodlarparker anläggs med boende på sterila innegårdar, mellanzoner eller andra lämpliga miljöer i nordost. Sådana initiativ är på gång i Bergsjön, Lövgärdet och andra områden. Det uppstår här och var spontant tack vare intresserade och kunniga boende. Bruksformerna för kulturodlarparkens upplägg är en kombination av vanlig stadsodling samt skogsträdgård och agroforestry. Möjlig projektägare: Eventuell nybildning av lokala ekonomiska föreningar Möjliga samarbetspartners: Boende, parter i lokal navsamverkan, park- och naturförvaltningen, fastighetskontoret, fastighetsbolag, idrott. och föreningsförvaltningen, Västarvet/Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen, privata markägare, djurhållare och jordbrukare, agroforestry-nätverket m.fl. Finansieringsförslag: Samfinansiering och utvecklingsmedel från ESF-rådet, Västra Götalandsregionen, Jordbruksverket, landsbygdsprogrammet, forskning och utvecklingsmedel. 2.3 Agroforestry och skogsträdgård Agroforestry och Skogsträdgård är naturbrukssystem som integrerar skogsbruk, fruktbärande träd och buskar med odling och djurhållning för att skapa en ekologisk, social och ekonomisk utveckling. 14 Agroforestry är en form av naturbruk för jord och skog som växer starkt i Asien, Afrika och Latinamerika som på senare år väckt allt större intresse också i Europa som en lönsam binäring eller fullskalig driftsform. Det är en bruksform för att stärka mänskliga rättigheter samt utveckla lokala nya ekonomier och närproduktion, genom att inte skövla regnskog utan istället bevara och stärka den biologiska mångfalden. Därmed säkras ett långsiktigt hållbart brukande och lokala hållbara nya jobb. Skogsträdgård är en socialt nytänkande form av agroforestry för mindre områden i bostadsområden eller trädgårdar som kan integreras i grönyteförvaltning, stadsodling och kulturodlarparker. I Storbritannien har skogsträdgårdsbruket på kort tid vuxit fram som ett ekologiskt naturbruk i lokalsamhället. Staden Seattle på nordamerikanska västkusten har inlett ett världsunikt arbete i att utveckla urbana skogsträdgårdssystem för hållbar stadsutveckling. Det bygger på lokalt samarbete baserat på kulturell jämlikhet, livsmedelsrättvisa, hälsa och livskvalitet. 14 Report of Agroforestry in Quebec - The Department of Agriculture and Agri-Food Canada. Driving innovation and ingenuity to build a world leading agricultural and food economy for the benefit of all Canadians. 25

26 Vancouver, som ligger granne med Seattle, är en föregångsstad i USA när det gäller urban farming, närproduktion av livsmedel. De har båda liknande klimatzon som Göteborg. Kanada har varit ett föregångsland i vår klimatzon. Man har just startat ett nationellt centrum Agroforestry Development Centre i Indian Head. Ekologisk närproduktion och mångbruk Genom agroforestry och skogsträdgårdsbruk kan ett mångbruk skapas av befintliga slänter, skogsdungar, delar av dalar, skogsbevuxna ängsmarker, obrukade grönytor, refuger och stråk mellan bostadsområden och vägar. Man anpassar naturbruket av dessa områden till träd och växtlighet som redan finns på plats och strävar i hög grad efter att efterlikna de naturliga ekosystem som finns i skogar och gläntor. Det som utmärker agroforestry är att det ska vara så underhållsfritt och så produktivt som möjligt. Agroforestry kan vara mer eller mindre artrikt beroende på behov och förutsättningar. Vissa skogsträdgårdar kan innehålla flera tusen olika arter och sorter av växter, samtliga med en specifik funktion. Erfarenheter från Kanada och Storbritannien visar på mängder med arter av nöt-, bär- och fruktväxter, svamp, samt örter och medicinalväxter som skulle klara klimatet i Göteborg och kunna bli kommersiellt produktiva för en marknad för lokalproducerade ekologiska livsmedel. Allt oftare kombineras agroforestry också med viss djurhållning. Nya jobb Idag läggs mycket arbete ner på grönyte- eller naturförvaltning som inte producerar något. Genom agroforestry kan man istället skapa producerande, kunskapshöjande och lokala mikroekonomier. Ett skogsområde som håller på att slya igen kan i denna nya form av sambruk bli en viktig potential för såväl ekologisk, kulturell, social och ekonomisk hållbarhet. I Sverige kan agroforestry utvecklas till en form av samhällsentreprenörskap som förenar naturbruk, ekoturism, utomhuspedagogik, friskvård, utomhuskultur och grön affärsutveckling i nya former. Göteborgs Lübeckmodell Göteborgs Stads fastighetskontor genomför nu ett pilotprojekt där den så kallade Lübeckmodellen används. Den innebär ett skonsammare och miljövänligare så kallat selektivt skogsbruk utan kalhyggen och med mer naturliga blandskogar samt högre virkeskvalitet. Projektet är ett led i ett större arbete med att öka kontinuitetsskogsbruket och minska hyggesskogsbruket på stadens skogsmarker. Ett skogsbruk som ligger helt i linje med att kunna utvecklas till ett agroforestrybruk för Göteborgs Stads naturområden samt skogs- och jordbruksmarker. Odla och äta från perenna system I Sverige bedrivs ett första forskningsprojekt i agroforestry kallat Hållbar livsmedelsproduktion i Sverige - att odla och äta från perenna system genom Örebro universitet med 14 lantbrukare, trädgårdsodlare, tjänstemän och lärare. Resultaten kommer att vara viktiga för den omställning vårt land står inför där livsmedels- och energiproduktion behöver kombineras i en produktion som ger mindre klimatpåverkan och ger viktiga ekosystemtjänster. Ett nätverk av sakkunniga kallat Agroforestry mittskåne har bildats och är under utveckling som en resurs i Skåne. 15 Nordöstra Göteborg har unika förutsättningar att bli föregångare i Europa när det gäller interkulturell utveckling av agroforestry och skogsträdgård med dess internationella befolkning och stora naturresurser. 15 Seattle: Agroforestry Mittskåne: Europas Agroforestry:. World Agroforestry Centre: 26

27 Förslag Pilotprojekt för agroforestry och skogsträdgårdsbruk i t.ex. Bergsjön, Gårdsten, Bergum, Lärjeåns dalgång och/eller Vättlefjäll kopplade till lokal livsmedelsförädling, djurhållning, lokalt selektivt skogsbruk, lokalt sågverk med hyvleri och snickeri och integrerat med återbruksverksamheter. Framtagande av skogsträdgårdsplaner för alla bebyggelsenära naturområden med sambruk utifrån pilotprojekt i Gårdsten och Bergsjön. Utbildning och arbete för feriearbetande ungdomar med flera i agroforestrybruk av grönytor och naturområden i sambruket. Bildandet av en akademi för Västsvensk Agroforesty utifrån det nystartade västsvenska kunskapsnätverket för agroforestry, skogsträdgård och stadsodling som bildats under arbetet med Stadslandet Göteborg med säte på Lärjeåns trädgårdar. Integrera svenskundervisning (SFI) och utomhuspedagogik för utbildningar och skolorna i pilotprojekten. Möjlig projektägare:? Möjliga samarbetspartners: Boende, park- och naturförvaltningen, fastighetskontoret, fastighetsbolag, idrott- och föreningsförvaltningen, Västarvet/Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen, privata markägare, djurhållare och jordbrukare, Västsvenska Agroforestrynätverket, Örebro Universitet, Agroforestry Skåne, SLU och Alnarp m.fl. Finansieringsförslag: Samfinansiering och utvecklingsmedel från ESF-rådet, Västra Götalandsregionen, Jordbruksverket, landsbygdsprogrammet, forskning och utvecklingsmedel Vinnova m.m. Tidsplan: Mindre pilotprojekt i Gårdsten, Bergsjön, Lärjeåns trädgårdar och dalgång, Vättlefjäll Större utvecklingsprojekt Djurhållning i förvaltning av grönytor och naturområden Som en del av den internationella utvecklingen av gröna städer blir det allt mer vanligt med bruk av djur i grönyte- och naturförvaltning. Detta är för övrigt brukligt i agroforestry och i mindre skala i skogsträdgårdsbruk. Gårdstensbostäder har påbörjat arbetet med att utveckla en biodlingsplan för Gårdsten tillsammans med Bruce Clark, högskoleutbildad biodlare från Nya Zeeland och boende i området. Biodling Förslag: biodlingsplaner upprättas för samtliga primärområden och landsbygden med Gårdsten och Bergsjön som pilotområden. Professionella biodlare finns med stora kunskaper från olika håll i världen i nordost. ett biodlingscentrum utvecklas i Gårdsten som service för nordosts primärområden. Får, getter och fjällkor Det blir allt vanligare runt om i världen med betande djur i grönyteförvaltning i städernas parker, bostadsområden och naturområden. På O Hare-flygplatsen i Chicago brukar så väl får som getter och lamadjur beta. Lamadjuren fungerar som vakthundar för flocken. Även JO Olsson, arrendator på gården Björsjöås på Vättlefjäll, använder lamadjur som vaktdjur. 27

28 I Upplands Väsby och Täby kommun låter man inhyrda fårflockar beta såväl i naturområden som inne i bostadsområden. Man använder vallhundar på dagarna och på nätterna har man fåren i inhägnader. Man använder kommunherdar som anlitas via brukshundsklubben. I Åre kommun är bygdens invånare, föreningsliv, kyrka, restauranger, och livsmedelsbutiker andelsägare i 400 får. Man har skräddarsytt runda tält som vinterfårhus vilket blir billigt och bättre än traditionella fårhus. Man arrangerar olika kickoffer för företag. Man samarbetar med konsthantverkare och skolor. Ungdomar som inte orkar med skolan får praktisera i Fjällbete med mycket goda resultat. Man har en gemensam fårfestival och marknad då man vallar sina får genom byn. Detta event har blivit en turistsuccé och verksamheten bär sig ekonomiskt. Betydande arealer skogsmark i och runt primärområdena, längs Lärjeåns dalgång och på Vättlefjäll slyar idag igen. Hela nordost behöver en kraftig ökning av betande djur. I Norge har ett system utvecklas där djuren förses med ett halsband som genom GPSpositionering styr var djuren får gå. Det blir ett osynligt stängsel som inte stänger ute människor. Betesmarken skulle på så sätt bli mera tillgänglig. Tekniken är helt ny och oprövad, men skulle kunna prövas i nordost. 16 I skogsområden, beroende på skogstyp och terräng är cirka en tacka med lamm lämpligt per hektar. Driftsform föreslås vara ett interkulturellt sambrukande i nordost det finns flera boende som har stor erfarenhet av betesdjur från sina hemländer. Förslag: En handlingsplan för att öka antalet betande djur i hela nordost utvecklas med koppling till en landsbygdsutvecklingsplan, grön affärsplan och ekoturistplan. I detta bör ingå en fördjupad utredning om hur många hundra fler djur som skulle kunna hållas för närproduktion i sambruk i nordöstra Göteborg. Ett samarbete upprättas för utveckling av sambruksbete och närproduktion av ekologiskt kött utvecklas mellan Galaxen, Lärjeåns trädgårdar, Angereds kamelcenter, Björsjölund och Björsjöås och övriga djurhållare i nordost. Pilotprojekt utvecklas med betande får, (eventuellt också mindre kor) i Bergsjön med som max i första fas i tackor. Driftscentrum Galaxen i samverkan med exempelvis Angereds gård. Pilotprojekt utvecklas med betande får (eventuellt också med mindre kor) i Gårdsten med som max tackor. Pilotprojekt utvecklas med betande får och getter i samarbete med Angereds kamelcenter på områden öster om Angered Arena, runt Lärjeåns Kafé & Trädgårdar samt andra betsbara marker runt Angereds centrum. Max får och 10 getter i första fas. Nysätrar/ny-fäbovallar utvecklas för skogsbeten på Vättlefjäll på Björsjöås i samarbete mellan JO Olsson, arrendator på Björsjölund. Arbetet utvecklas som pilotprojekt i samarbete med Bergums fritidslantgård. Idag finns cirka 60 får och två lamadjur. Förslag till antalet ytterligare djur i första fas: djur av får, getter, fjällkor eller mini-kon Dexter. Angereds kamelcenter föreslås utvecklas med fler samarbetande parter. Det finns möjligheter till mark öster om Angered Arena i samarbete med Storås ridklubb. Göteborgs Stad föreslås utreda frågan om möjligheterna att äga betande djur och lägga ut driften av dem på lokala djurhållare. Något som kommunerna i Dalarna förslår. Köttet används sedan i kommunernas skolrestauranger liksom i kök för äldreboenden med mera

29 Möjlig projektägare: För samarbetet nybildade ekonomiska föreningar. Möjliga samarbetspartners: Park- och naturförvaltningen, fastighetskontoret, fastighetsbolag, länsstyrelsen, djurhållare och jordbrukare, Västsvenska Agroforestry-nätverket m.fl. Finansieringsförslag: Park- och naturförvaltningen, fastighetskontoret fastighetsbolag, länsstyrelsen, Jordbruksverket, landsbygdsprogrammet, ESFrådet, Naturvårdsverket m.fl. Tidsplan: Pilotprojekt i Gårdsten, Bergsjön, Lärjeåns trädgårdar och dalgång, Vättlefjäll Större utvecklingsprojekt Gräsklippning med häst som dragare Det blir allt vanligare med häst som klimatsmarta dragare av gräsklippare i park- och fastighetsförvaltning. Erfarenheter visar att det är mycket uppskattat av boende. Det kan, rätt upplagt, vara både ekonomiskt och socialt lönsamt. Det skapar ett lugn och en rofylld atmosfär i bostadsområden och ökar den sociala hållbarheten. Utvärderingar i Rosengård i Malmö är mycket goda. Galaxens stadslantgård har redan hästar som man använt i lokalt naturbruk med gott resultat. Galaxen har ett naturligt läge, mitt inne i ett bostadsområde, för utveckling av denna typ av ekologisk och socialt hållbar grönyteförvaltning. Falkenberg har varit föregångare. Andra kommuner där detta förekommer är Linköping, Motala, Norrköping, Piteå, Luleå, Östersund, Uppsala, Jönköping och Malmö. I Malmö kör man också sopor med häst i en stadsdel. Hästar kan också dra slåtteraggregat för äng eller användas för selektivt skogsbruk samt i samband med täckodling, kompostering m.m. 17 Förslag: Bruk av häst i grönyteförvaltning m.m. utvecklas genom pilotprojekt i Gårdsten, Bergsjön och runt Angereds centrum. Möjlig projektägare: För samarbetet nybildade ekonomiska föreningar. Möjliga samarbetspartners: Park- och naturförvaltningen, fastighetskontoret, fastighetsbolag, länsstyrelsen, djurhållare och jordbrukare, Västsvenska Agroforestry-nätverket m.fl. Finansieringsförslag: Park- och naturförvaltningen, fastighetskontoret, fastighetsbolag, länsstyrelsen, Jordsbruksverket, Landsbygdsprogrammet, ESFrådet, Naturvårdsverket m.fl.. Tidsplan: Pilotprojekt i Gårdsten, Bergsjön, Lärjeåns trädgårdar och dalgång, Vättlefjäll Större utvecklingsprojekt Grön kultur och försköningsplan Många miljöer i Angered och Östra Göteborg behöver omsorg och försköning. Det finns också ett stort behov av utomhusmötesplatser och sittplatser som skulle kunna skapas i samverkan med boende i olika områden. I projektgruppens samtal med boende framgår det att många anser att det finns en stor brist på sitt-, mötes- och grillplatser utomhus i stora delar av nordosts bostadsoch naturområden. Även detta är en möjlighet till kreativt nytänkande och lokalt sambrukande som skulle kunna bli jordmån för nya former av entreprenörskap. Konstnärsgruppen Ortart i Bergsjön vill skapa ett helt naturområde i västra Gårdsten som område för ekologisk utomhuskonst. Konstnärgruppen Akad har skissat på designade sitt-,, mötes- och grillplatser i Gårdsten. Försköningsinsatserna föreslås utifrån ett välförankrat underifrånperspektiv med högt lokalt deltagande av boende, skolor, lokalt näringsliv m.m. Kunskaper inom agroforestry och Landart 17 Bilaga: Användning av arbetshästar i kommuners grönyteskötsel med avseende på miljö, ekonomi och brukarvärden. Examensarbete Landskapsingenjörsprogrammet LTJ fakulteten SLU Alnarp

30 förslås kombineras. Vissa delar av denna försköning skulle kunna bli en kreativt pågående process som förändrar sig och utvecklar sig över tid. Stora delar av nordost skulle då kunna bli en kreativ zon för nyskapande och medskapande lokalt i litet eller stort beroende på plats, deltagande och möjlighet. Förslag på försköning: Längs spårvagnsstråket från innerstaden till såväl Angered som Bergsjön Runt och vid fula eller sterila industrianläggningar, områden eller företagsbyggnader I sterila och opersonliga bostadsmiljöer Vid centrala mellanstråk och i områden som idag inte sköts I vackra och centrala naturområden som växer igen och inte görs något av i förhållande till sitt sociala och kulturella värde. Olika typer av Land art föreslås kunna integreras i stadsodlingar, kulturodlarparker och skogsträdgårdar i försköning av sterila och anonyma innergårdar och stråk. Skolor och ungdomar kan delta som medskapare bland annat inom ramen för utvecklingen av utomhuspedagogiken Lokala konstnärer, ungdomar och äldre i samverkan föreslås samarbeta med staden och fastighetsbolagen i design och skapande av sitt-, mötes- och grillplatser såväl i primärområden som naturområden i hela nordost Möjlig projektägare: För samarbetet nybildade ekonomiska föreningar eller kulturförvaltningen i samverkan med park- och naturförvaltningen. Möjliga samarbetspartners: Kulturförvaltningen, park- och naturförvaltningen, fastighetskontoret, fastighetsbolag, länsstyrelsen, trafikkontoret, Botaniska trädgården, Västsvenska Agroforestry-nätverket m.fl. Finansieringsförslag: Kulturförvaltningen, park- och naturförvaltningen, fastighetskontoret, miljöförvaltningen, Social resursförvaltning, fastighetsbolag, ESF-rådet, Naturvårdsverket m.fl.. Tidsplan: Pilotprojekt spårvagnsstråket längs 45:an, industriområden och anläggningar, Gårdsten och Bergsjön Större utvecklingsprojekt Kvartersväxthus De sociala fördelarna med de stora växthusen, Solhusen, som Gårdstensbostäder byggt är betydande. I förstudien står det klart i samtal med boende och gårdsvärdar att tryggheten och den sociala samhörigheten har vuxit sig stark i dessa områden tack vare verksamheten och samarbetet i växthusen. Runt om i världen växer nu växthus för kommersiell grönsakproduktion fram i städerna. Man bygger stora växthus på tak, ovanpå parkeringsdäck, mitt i bostadsområden eller på tidigare gamla obrukade industriområden. En innovation som växt fram är lokal ekologisk odling av fisk där spillvattnet sedan göder växthusodlingarna i parallella eller ovanpåliggande växthus. Det har visat sig att många i nordost åker över till Hisingen och köper färska grönsaker på självplock. Bland boende i nordost har projektgruppen mött professionella växthusodlare från exempelvis Kina, Irak och Nigeria. I de arbetsmöten som genomförts i Gårdsten har det bland annat lyfts fram att sambruk i växthus kan vara att ett bra sätt att skapa samhörighet och hälsa hos boende. Växthusen kan bli en mötesplats där man träffas för att fika och låta barnen leka etcetera. 30

31 Förslag: Byggande av kvartersväxthus i olika former med olika inriktning utifrån de positiva erfarenheter som finns i Gårdsten, för fritidsodling för hushållet. Byggande av större växthus för samodling eller andelsodling med en viss form av ekonomi mellan hushåll och växthusrörelsen. På detta vis kan man stärka mikroekonomin, den sociala hållbarheten och hälsan för ekonomiskt svagare hushåll. Byggande av kommersiella växthus för såväl självplock, andelsägd produktion som försäljning. Möjlig projektägare: För samarbetet nybildade ekonomiska föreningar eller fastighetsägarna i samverkan med privat näringsliv inom gröna sektorn. Möjliga samarbetspartners: Boende, föreningsliv, lokala fastighetsbolag, Business Region Göteborg, Coompanion, Botaniska trädgården, Vägen Ut!, Västsvenska Agroforestry-nätverket, privata företag m.fl. Finansieringsförslag: Fastighetsbolag, park- och naturförvaltningen, miljöförvaltningen, ESF-rådet, Naturvårdsverket m.fl.. Tidsplan: Pilotprojekt Gårdsten och Bergsjön Större utvecklingsprojekt Stadsodlings- och agroforestryplantage för Göteborg Förslag: Etablering av en plantskola för stadsodling, kulturodlarparker, agroforestry och skogsträdgårdar i den före detta plantagebyggnaden på västra Gårdsten. Eftersom sådant bruk kräver plantor av många arter som inte finns på den vanliga plantmarknaden, föreslås plantagen bli en utvecklings- och serviceanläggning för denna typ av interkulturell grön naturbruksinnovation i staden. Något som skulle kunna bli en gödbädd för grön affärsutveckling och social ekonomi. Möjlig projektägare: För samarbetet nybildade ekonomiska föreningar eller fastighetsägare i samverkan med privat näringsliv inom gröna sektorn. Möjliga samarbetspartners: Lokala entreprenörer, park- och naturförvaltningen, fastighetsbolag, Västsvenska Agroforestry-nätverket, Botaniska trädgården. Finansieringsförslag: Fastighetsbolag, park- och naturförvaltningen, miljöförvaltningen, ESF-rådet, Naturvårdsverket m.fl.. Tidsplan: Pilotprojekt Gårdsten och Bergsjön Större utvecklingsprojekt Lokala marknader för närproducerat Med produktkunskap från hela världen skulle lokala marknader för lokalproducerade kryddor, grönsaker, rotfrukter, ostar och förädlade livsmedel kunna bli helt unikt just i nordöstra Göteborg. Detta med en profilering av grön affärsutveckling med kulturell och social innovation och ekonomi. Förslag: Platser för lokala marknader av närproducerade ekologiska livsmedel men också varor som hantverk, återbruk, secondhand m.m. skapas i runt om i nordost. 31

32 Möjlig projektägare: Idrott- och föreningsförvaltningen, Möjliga samarbetspartners: Lokala entreprenörer och företag, fastighetsbolag, Västsvenska Agroforestry-nätverket, odlarnätverk i nordost, miljöförvaltningen, Social resursförvaltning, Business Region Göteborg. Finansieringsförslag: Fastighetsbolag, miljöförvaltningen, fastighetsbolag, ESFrådet, Tillväxtverket. Tidsplan: Pilotprojekt Angereds centrum, Gärdsås torg, Rymdtorget, Komettorget, Gårdstens dalen/gårdstens centrum, Angereds centrum, Gunnilse, Olofstorp Större utvecklingsprojekt Energi och miljösmart matkulturhus i Bergsjön Mat har blivit det hetaste kulturuttrycket och det slår nu intresset för klädhandel. Intresset för hemlagad mat, mat på restaurang och exotiska rätter på resor har stadigt ökat genom åren. Att kunna mat har blivit viktigare än att kunna litteratur eller musik, enligt Magnus Kempe, omvärldsanalytiker på Kairos Future. I många kulturföreningar i nordost är matlagning centralt. Matlagning kräver energi och byggnader att vara i. Samtidigt står vi inför en samhällsomställning där vi måste ställa om till hållbar energianvändning och innovativt hållbart energieffektivt och ekologiskt byggande. Förslag: Det nya kulturhuset som planeras i Bergsjön blir ett matkulturhus som byggs natur integrerat med det absolut senaste av innovation när det gäller energieffektivitet och lösningar samt ekologi., Undersök möjligheten att låta kulturhuset bli ett nationellt utvecklingsprojekt i samarbete mellan exempelvis Göteborgs Stad, Chalmers, Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket. 18 Möjlig projektägare: Göteborgs Stad Möjliga samarbetspartners: Göteborgs Stad, stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg, Chalmers, Smart City-samarbetet, Göteborg Energi, Business Region Göteborg, Social resursförvaltning, Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen, Botaniska trädgården, Västsvenska Agroforestry-nätverket, Stadsjord, Bergsjön fastighetsägarna, Tikitut, Svenska kyrkan i Bergsjön, övrigt föreningsliv i Bergsjön. Finansieringsförslag: Göteborgs Stad, Chalmers, Smart City, Intelligent Energy Europe (IEE), Energimyndigheten, Vinnova m.fl. Tidsplan: Projektformulering och ansökan enligt tidsplanen för kulturhusbygget Ekoturistplan och destinationsutveckling Med de stora och kvalitetsmässiga naturresurser som finns i nordöstra Göteborg finns ett stort behov av att en ekoturismplan utvecklas mellan stad och land i samverkan mellan stadens förvaltningar, engagerade boende, föreningsliv och näringsliv. Besöksnäringen är en näring i stark tillväxt och beräknas fördubblas på tio år. I nordost är det särskilt viktigt utifrån dess förmåga att skapa arbetstillfällen åt unga samt sektorns behov av den kompetens som många med utländsk bakgrund kan bidra med. 19 Utveckling Nordost har tagit fram en handlingsplan för destinationsutveckling av Angered och Östra Göteborg (nordost) och har fokuserat på områden som ägs och drivs av offentliga aktörer. 18 Se bilaga: Projektgruppens förslag för kulturhuset i Bergsjön. 19 Fakta Svensk turism 2011, Tillväxtverket

33 20Handlingsplanens förslag på utvecklingsområden utgår från de förutsättningar som måste finnas på plats för ett ökat flöde av besökare i nordost. I förslaget ingår en delrapport om hur Vättlefjäll ska utvecklas som destination och hur detta kan gynna de boende i stadsdelen, bidra till hållbar stadsutveckling och vara en del i stadens 400- årsjubileum år Förslagen rörande ekoturism i förstudien Stadslandet Göteborg ska här ses mera som en aspekt och ett kompletterande samtalsunderlag för att särskilt lyfta nytänkande och profilerande aspekter av ekoturism i stadsdelarna Angered och Östra Göteborg. Dessa aspekter handlar om att ha ett flerfunktionellt perspektiv på ekoturism där man kombinerar turism och friluftsliv med ett brukarperspektiv för biologisk mångfald, kulturell hållbarhet, social ekonomi och grön affärsutveckling. Många delar av nordöstra Göteborgs naturområden slyar idag igen på grund av minskat bete och brist på resurser för att hålla markerna öppna. Utifrån det nytänkande bruket av naturresurser för lokal utveckling som beskrivits i tidigare kapitel föreslås nya former för sambrukande och närproducerad ekoturism som ett komplement till handlingsplanen för destinationsutveckling. Sådan profilerad ekoturism utvecklas nu i städer runt om i världen. Ett av de mera intressanta ekoturismprogrammen för hållbar utveckling mellan stad och land är Design and Harvest i Shanghai som är en del av Mistra Urban Futures samarbete med Göteborg. 22 Förslag: En ekoturistplan utvecklas för nordost kopplat till utvecklingsarbetet för Stadslandet Göteborg i bred samverkan mellan berörda förvaltningar, boende, företagare och föreningar. I arbetet föreslås samarbete med bland annat Shanghai, London, Bristol, Seattle och Vancouver. Ekoturismplanen tas fram tillsammans med det utomhuspedagogiska nätverket Lära ute i nordost. En ny innovativ drifts- och utvecklingsorganisation skapas för Vättlefjäll som samarbete mellan boende och verksamma på Vättlefjäll, Utvecklingsgruppen Bergum-Gunnilse, Västkuststiftelsen, fastighetskontoret, park- och naturförvaltningen, länsstyrelsen, föreningsliv m.fl Ett utvecklingssamarbete för hållbar ekoturism i nordöstra Göteborg föreslås mellan Returhuset, Galaxens Stadslantgård, Kulturhuset i Bergsjön, Angereds gård, Lärjeåns Kafé & Trädgårdar, Blå Stället, Vättleporten/kanotpolen, Skärsjölunds gård i Vättlefjäll, Häljereds Gård i Olofstorp, Bergums fritidslantgård, Bergums biologiska bärodling, Gröna Sak, Björsjöås gård och Björsjölunds gård Vättlefjäll. Var och en föreslås lyfta satsningen med sin speciella profilering som besöksmål. Ett sambruksarbete utvecklas med tydlig koppling till profilerad ekoturism inspirerat från Fjällbete i Åre och Shanghai m.m. Hushåll skulle kunna erbjudas andelsägande i nordöstra Göteborgs agroforestry i drift av får, getter, lätta fjällkor, kameler, hästar m.m. På samma vis skulle plats kunna erbjudas för sambruk av odlingsmark och växthusproduktion. Man blir då samtidigt del av en utveckling av en ekologisk närproduktion som gynnar biologisk mångfald och höjer attraktiviteten och delaktigheten i hela nordost. 20 Bilaga D2 Handlingsplan Destinationsutveckling Utveckling Nordost Bilaga D3 Destinationsutveckling Vättlefjäll - Utveckling Nordost Länk: 33

34 Teknikutvecklade nysätrar etableras med närproduktion och skogsbete på Vättlefjäll integrerat med ekoturism. Pilotprojekt för utveckling föreslås i samarbete mellan Bergums Fritidslantgård, Björsjöås och Björsjölunds gårdar på Vättlefjäll samt entreprenörer i nordost. Rid- och vandringsleder, fägator för flyttning av djur, designade sitt-, mötes- och grillplatser från Lärjeåns utflöde i väster längs dalgången till Bergums fritidslantgård och upp på Vättlefjäll. Designade Eko-cabins i form av smarta energihus utvecklas med Stenebyskolan i Dalsland, Passivhuscentrum, Vägen Ut! och Tacitus för ekoturismboende i nordost. Samtidigt kan dessa bli en naturintegrerad designutställning för försäljning av ekocabins. Olofstorp med Lärjedalen och delar av fjället utvecklas till norra Europas Barbecue centrum, vilket några entreprenörer redan arbetar för då de koordinerar det europeiska Barbequenätverket från Olofstorp. De planerar också VM i Barbeque med tillresande från hela världen. Möjlig projektägare: Business Region Göteborg, Göteborg & Co, Social resursförvaltning, kulturförvaltningen Möjliga samarbetspartners: De lokala naven och utvecklingsgrupperna, turistrelaterade anläggningar och företag i berörda områden, Business Region Göteborg, Göteborg & Co, Social resursförvaltning, kulturförvaltningen, idrottoch föreningsförvaltningen, Hela Sverige ska leva, Hushållningssällskapet, Svenska turistrådet, Västsvenska Agroforestry-nätverket m.fl. Finansieringsförslag: Göteborg & Co, Business Region Göteborg, ESF-rådet, Tillväxtverket. Tidsplan: Projektutvecklingsfas Genomförande och etableringsfas Utomhuspedagogiskt utvecklingsarbete Lära ute Lära ute i Angered är en frivillig sammanslutning av utomhuspedagogiskt intresserade pedagoger inom förskola, skola och vuxenutbildning. Den har vuxit fram utifrån förstudien Stadslandet Göteborg i samverkan mellan sektor utbildning i stadsdelsförvaltningen, park- och naturförvaltningen med flera. Idag är Lära Ute ett kontaktnät där det ingår cirka 40 personer. Barn och ungdom har allt att vinna på en utveckling av utomhuspedagogiken bland pedagoger i Angered och Östra Göteborg. Forskning visar på att utomhuspedagogik ökar koncentrationsförmågan och inlärningen, minskar stress och förbättrar hälsan. 23 Förslag: En satsning på utveckling av kunskap, metoder och tillämpning av utomhuspedagogik för pedagogerna och skolorna i nordost som en del av utvecklingsarbetet med Stadslandet Göteborg. Lärjeåns Kafé & Trädgårdar/Lärjeåns innovativa nav blir en utomhuspedagogisk kunskaps- och samarbetsarena för Angered och Östra Göteborg med Lärjeån som sammanlänkande stråk. Det utomhuspedagogiska utvecklingsarbetet föreslås ske i nära samarbete med Galaxens stadslantgård, Bergums fritidslantgård och Björsjös gård på Vättlefjäll. Möjlig projektägare: Angereds och Östra Göteborgs stadsdelsförvaltningar Möjliga samarbetspartners: Angereds och Östra Göteborgs stadsdelsförvaltningar, Lärjeåns Kafé & Trädgårdar, Galaxens stadslantgård, Helgereds gård, Bergums fritidslantgård, kanotpolen, Gårdstensbostäder, Bersgjön2021, Botaniska 23 Länk: 34

35 trädgården, idrott- och föreningsförvaltningen, park- och naturförvaltningen, Linköpings universitet, Institutionen för utomhuspedagogik, Kosters Trädgårdar, samt internationella centra. Finansieringsförslag: Angereds och Östra Göteborgs stadsdelsförvaltningar, miljöförvaltningen, park- och naturförvaltningen m.fl. Tidsplan: Projektutvecklingsfas Gårdsten, Lärjeåns trädgårdar med dalgång, Galaxen, Bergums fritidslantgård, Helgereds gård, Björsjöås: Genomförande och etableringsfas Internationellt naturbruksgymnasium Intresset för odling, naturbruk och de gröna näringarna tycks stort hos boende i nordost. I Stadslandet Göteborgs dialog med naturbruksgymnasierna i Västra Götaland har förslaget väckts om möjligheterna att skapa ett internationellt inriktat naturbruksgymnasium på Lärjeåns Kafé & Trädgårdar. Ett pilotprojekt föreslås vara en vuxenutbildning som man arbetar på för att se om den kan sjösättas hösten Kolonilotter som nya kreativa zoner I förstudien har besök gjorts i flertalet av nordöstra Göteborgs kolonilottsområden och stadsodlingar. I samtal med brukarna har en bild vuxit fram att kolonilotterna är en stor interkulturell kunskaps- och erfarenhetsbank i naturbruk. Kolonilottsområdena är i praktiken kreativa zoner för ett självorganiserande kreativt socialt och kulturellt medskapande samhällsbyggande av rang. Kolonilotterna är i praktiken unika mångkulturella kreativa zoner för entreprenörskap vars status bör höjas avsevärt. Förslag: En mängd olika koncept för att utveckla kolonilottskulturen som kreativa zoner för grönt, socialt och kulturellt entreprenörskap prövas och utvecklas. Att befintliga områden vidareutvecklas med brukarna, gärna i samverkan med sambruk av grönytor och naturområden med skogsträdgård och agroforestry. De bästa av internationella erfarenheter hos brukarna i kolonilottsområden skulle kunna bidra till utvecklingen av såväl ekoturism som närproduktion och grön service mellan stad och land. Foto: Inga-Lisa Adler. Odlingar på Lärjeåns Kafé & Trädgårdar 35

36 BILAGA 1 SAMMARBETANDE OCH BIDRAGANDE ORGANISATIONER Förutom styrgrupp och projektgrupp har en rad aktörer och verksamheter bidragit med kunskaper, erfarenheter och idéer under förstudien. Inom Utveckling Nordost har samarbete bland annat skett med Pär Abrahamsson, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg, Peter Rundkvist kulturkoordinator, Cajsa Malmström kommunikatör för Utveckling Nordost, Ett stort tack skall också riktas till följande personer som bidragit med kunskap och erfarenheter i förstudiearbetet: Yusra Mushtat, Anne-Li Karlsson, Ann Karlsson, Karina Ekstrand, Paul Bertelsen, Elisabeth Bremsjö, Jeanette Schäring, Shire Noor Sadaq, Jan Erik Andersson Vi har samarbetat med: Stadsdelsförvaltningarna Angered och Östra Göteborg, fastighetskontoret, Gårdstensbostäder, Bergsjön 2021 fastighetsägarna i Bergsjön, Hushållningssällskapet Väst, Vägen Ut!, Innerstaden, Dingle Naturbruksgymnasium, Hela Sverige ska leva, Nätverkstan, Blå Stället, Mistra Urban Future gröna jobb, Business Region Göteborg och miljöförvaltningen Urbact Sustainable food in urban communities med 10 europeiska städer, Global Picnic med flera. Tjänstemän i följande kommunala förvaltningar och bolag har gett ett viktigt stöd: Stadsbyggnadskontoret, park- och naturförvaltningen, social resursförvaltning, lokalförvaltningen, Förvaltnings AB Framtiden. Andra institutioner eller organisationer som bidragit med information eller insatser: Galaxen i Bergsjön, Gröna Äpplet i Gårdsten, Bergums Fritidslantgård, Företagarföreningen i Angered, Lärjeåns kafé & trädgårdar, LRF Göteborg och Bergum, Tikitut Bergsjön, Hyresgästföreningen, Ort Art Kulturförening, Utvecklingsgruppen Bergum Gunnilse, Kickstart Olofstorp, Rotary Angered, Lokalproducerat i väst, Coompanion, Hela Sverige ska leva Väst, Västarvet, Konsument Göteborg, Terra Institute, Casestudios, Stylt, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund, Fjällbete, Handelshögskolan, Akademien för agroforestry och skogsträdgård i Västsverige, Landsbygdsnätverket Jordbruksverket, SIDA, Stadsjord, Hållbar livsmedelsproduktion i Sverige, Svenska Kyrkan i Nordost, Kamelcenter i Angered, Interreligiösa rådet, Världsbyn, Caritas, Stadsmuseet, Gröna Sak m.fl. Några internationella kontakter som bidragit med dialog och information: Dixon Despommier, prof. Environmental Health Science, Columbia University, New York, USA Lou Yongqi, prof. Dr. College of Design & Innovation, Tongji University, Kina DESIS Design for Social Innovation towards Sustainability 36 Desis labs in 21 countries (UNEP) Donald Huisingh, prof. Institute for a Secure and Sustainable Environment, Univ. of Knoxville, USA Steve Marriott, Sustainability Manager, Sustainable City Group, Bristol City Council, England Giep Hagoort, prof. Utrecht School of the Arts, Holland 36

37 BILAGA 2 PILOTPROJEKTEN FEM PILOTSTUDIER Foto: Inga-Lisa Adler. Razan Ali på stadsodlingarna på Komettorget. Razan Ali på stadsodlingarna på Komettorget med sånghönan Kew Kurdistans nationalfågel 37

38 FÖRSTUDIEN STADSLANDET GÖTEBORG Landsbygder Gårdsten Lärjeåns Stadslands Nav Bergsjön Innehåll 1. Urbana primärområden - Bergsjön och Gårdsten sid Lärjeåns Stadslands Nav sid Nordöstra Göteborgs Landsbygder sid Innerstaden sid Stadsodling i nordost stadsjordbruk och koloniområden sid 93 Appendix: Enkät - Kunskap och intresse hos boende sid 96 Förstudien Stadslandet Göteborg har i ett antal pilotstudier sökt de styrkor som skulle kunna möjliggöra den nya typ av urbanisering som utvecklats mellan stad och land i Europa och USA. Studier visar att det är just i städers mångkulturella gränsland som det finns utrymme för ny ekonomisk utveckling i städer. I förstudien lyfts frågor om och hur nya strategiska insatser och arbetssätt skulle kunna skapa nya möjligheter att bryta segregation och att ge människor bättre utrymme än i dag att bruka sin kreativitet och möjlighet till medskapande. 38

39 1 Urbana primärområden - Bergsjön och Gårdsten Innehåll 1.1 Inledning 1.2 Historia och bakgrund Bergsjön Gårdsten 1.3 Ekologisk hållbarhet och naturresursernas brukande 1.4 Kulturell och social hållbarhet för ekologisk stadsutveckling 1.5 Hållbar ekonomi och grön affärsutveckling 1.6 Förslag 1.1 Inledning De analyser och förslag som tagits fram utifrån förslag från boende och experter i dessa pilotstudier skulle kunna gälla för alla primärområden i Östra Göteborg och Angered i utifrån lokala förutsättningar och möjligheter. Några nyckelpersoner som har varit ett stort stöd i förstudien i Gårdsten har varit Bashkim Fetahi, Salma Nazzal, Zarif Ljublijankic och vd Michael Pirosanto. I Bergsjön förstudien haft ett extra stöd i Pernilla Hallberg från Bergsjön 2021, Erne Ahlman fråm Galaxen, Jan Erik Andersson Lokalförvaltningen och föreningen Tikitut i Bergsjön m.fl. Ovärderligt har varit alla de många engagerade boende och sakkunniga i stadens förvaltningar som bidragit med förslag och råd. Se 24 De urbana bostadsområden som analyseraras i denna pilotstudie är Bergsjöbergen (ca 604 ha) och Gårdstens bergen (ca 435 ha). I dessa vackra landskap med skog, berg, våtmarker, gläntor och ängslyckor bor en internationell befolkning som tillsammans talar cirka 130 språk. Extra utvecklingsrapport Hela förstudien inleddes i Gårdsten för att utveckla en arbetsmodell för hela förstudien. I detta grundarbete gjordes en extra rapport för Gårdsten kallad Ge mig en spade och ett äppelträd så sätter jag igång. 25 Examensarbete i förstudien Två examensarbeten har också utarbetats. Det första är Sociokulturell lägesrapport - Gårdsten och Bergum/Olofstorp av Inga Lisa Adler för sociologiska institutionen och institutionen för Globala utvecklingsstudier vid Göteborgs universitet. 26 Det andra examensarbetet inom förstudien Stadslandet är Rapport näringslivsutveckling, Gårdsten av Karl Johannesson för Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. 27 I arbetet med pilotstudien i Bergsjön och Gårdsten har samtal och möten förts med en stor mängd boende, föreningar, företag, fastighetsbolag och förvaltningar Bilaga 1 25 Pilotstudie Gårdsten - Ge mig en spade och ett äppelträd så sätter vi i gång. 26 Examensarbete 1. Ekologisk och social hållbarhet mellan stad och land 27 Examensarbete 2. Rapport näringslivsutveckling, Gårdsten 39

40 1.2 Historia och bakgrund Bergsjön och Gårdsten byggdes på 1960-talet på gamla kulturmarker där det funnits bosättningar under tusentals år. Enligt Sören Olsson, professor vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet sa man att man byggde hus i park, grönområden som man sa inte skulle använda till någonting. Bergsjön Kartor: stadsbyggnadskontoret. Skiktarbete Oskar Laring Bergsjön Bergsjöns yta ca 604 ha Innevånare personer Största åldersgruppen år Därefter 1 10 Förvärvsfrekvens 42 % Göteborgs snitt 71 % Inkomst 145 tkr Göteborgs snitt 233 tkr Gymnasiebehörighet 67 % Göteborgs snitt 88 % Restid till Göteborgs centrum 21 min Avstånd 10 km Restid till Olofstorp - Landsbygden i Nordost 25 min Avstånd 11 km Restid till Angereds centrum 14 min Avstånd 8 km Bergsjön är i praktiken ett urbant stadsland med lika långt från centrum som till ren landsbygd. Utvecklingen av den sociala situationen i dessa primärområden har genom åren dokumenterats mycket väl. 29 I intervjuer och samtal i Östra Göteborg och Bergsjön bekräftas det lyft som bl.a. arbete under 1990-talet innebar då man arbetade med en lång rad konkreta och påtagliga insatser för ekologisk och social hållbar utveckling. Ett arbete den dåvarande Stadsdelsnämnden i Bergsjön prioriterade med fokus på social inkludering. Initiativ togs till Returhuset, Ekohuset Bågskytten och Sirius örtagård, försköning av hus och områden, anläggning av stadsodlingar och våtmarker. Insatserna fick stor betydelse för en mer hållbar utveckling. 28 Sammanställning - Möten och samtal 29 Boken Bergsjön inifrån - Bergsjöns Kultur- och Mediaverkstad. Förlag Melica

41 Men i samtalen anas en smärta över att många av dessa initiativ stannade upp på grund av projektberoende och avsaknaden av ett långsiktigt perspektiv. Trots detta anar vi en stark lokal vilja hos boende, föreningsliv och politiken att tillsammans satsa på att skapa ett alltmer ekologisk, kulturellt och socialt hållbart Bergsjön och Östra Göteborg. En viktig del i detta är en utveckling av grön affärsutveckling som kan bära dessa hållbarheter. Bergsjön 2021 är en viktig gruppering i partnerskapet mellan Bergsjöns fastighetsägare. Fatighetsägarna vill vara en utvecklingskraft bland annat för nybyggnation med en mångfald av upplåtelseformer. Bergsjön 2021 har höga miljöambitioner och arbetar aktivt för ökad trivsel, fler lokala arbetsplatser. 30 Gårdsten Kartor: stadsbyggnadskontoret. Skiktarbete Oskar Laring Gårdsten Gårdstensbergens yta ca 435 ha Innevånare personer i Gårdstensbostäder Största åldersgruppen 0-18 år Förvärvsfrekvens 47 % Göteborgs snitt 71 % Inkomst 145 tkr Göteborgs snitt 233 tkr Gymnasiebehörighet 61 % Göteborgs snitt 88 % Restid till Göteborgs Centrum 31 min Avstånd 14 km Restid till Olofstorp - Landsbygden i Nordost 40 min Avstånd 13,5 km Restid till Angereds centrum 8 min Avstånd 3,3 km Gårdstensbergen utgörs av ett stort fjäll/berg på vars stora högplatå bostadsområdet är byggt. Gårdsten är ett sammanhållet område omgärdat av stora naturvärlden och en ringled. Gårdstens bostadskvarter är byggda runt Gårdstensdalen som är ett stort naturområde och en park. Grundaren av Chalmers tekniska Högskola William Chalmers ( ), sägs ha ägt denna fastighet en gång. Boningshuset finns kvar vid foten av berget längs riksväg Länk: 41

42 Området blev med åren betraktat som ett problemområde och många lägenheter kom att under perioder stå tomma. Ett tidsdokument om denna tid är författaren Eija Hetekivi Olssons bok Ingenbarnsland som handlar om hennes uppväxt i Gårdsten och Bergsjön. 31 Framtiden koncernen bildade 1997 Gårdstensbostäder. Man gjorde stora ombyggnationer i samarbete med de boende för ett alltmer ekologiskt, socialt hållbart och attraktivt område. Gårdstensbostäder arbetar offensivt för ökad sysselsättning, stimulera företagandet och ökad egenförsörjning, samt främja utvecklingen av en lokal arbetsmarknad. Inflytandet från boende är centralt. Boende har majoritet i styrelsen. Detta arbete har prisbelönats nationellt och internationellt. Man söker med boende nya lösningar på strukturella problem på de ekonomiska och sociala klyftor som finns kvar. Men dessa frågor är ju också kopplade till segregationen i Göteborg som helhet, upphandlingsregler m.m. 32 Några citat Citat från intervjuer från några som arbetat för hållbar utveckling i Bergsjön under talet: "Arbetslösheten ses oftast som ett problem, men vi såg det på samma gång som en möjlighet för att bygga något nytt - att bygga ett hållbart kretsloppssamhälle".- Heléne Stjernlöf Samarbetet med boende, skolor, föreningar och verksamheter i Agenda-21 bidrog till att vi kunde involvera så många i arbetet. Det är det jag kommer ihåg mest och att vi hade det här 'underifrån-perspektivet' var otroligt viktigt" - Verde Shamoun "Det är viktigt att folk är med och känner sig delaktiga i processen. Det sociala projektet och upplevelsen var större än det praktiska och vi jobbade hela tiden med fokus på inkludering. Att lyssna till människor och att de känner delaktighet är oerhört viktigt för självbilden och på något sätt måste ju demokratin byggas underifrån på det här sättet". - Heléne Stjernlöf "Att inte veta om man kommer få pengar, det har man alltid med sig i bakhuvudet och det gör det svårt att arbeta i projektform". - Verde Shamoun 1.3 Ekologisk hållbarhet och naturresursernas brukande Bergsjön och Gårdstens naturområden ägs av Göteborgs Stad, förutom de områden runt bebyggelsen som ägs av fastighetsägarna. Fastighetsbolagen sköter sina grönytor genom entreprenörer eller genom egen förvaltning. Refuger, gräsytor intill vägar och spårvagnar med mera. förvaltas av Trafikkontoret. Naturområdena förvaltas främst av park- och naturförvaltningen och till viss del av fastighetskontoret. Grönytor och bostadsnära natur som resurs I båda områdena finns många gårdar, gräsytor och rabatter som är mycket välskötta. Det finns prunkande paradisträdgårdar, som på Muskotgatan och Salviagatan i Gårdsten, där de boende samodlar med fastighetsägarna. I en del kvarter finns en stor mångfald av träslag, en del av dem är fruktträd. Den biologiska mångfalden har också stärkts av att man anlagt allt fler ängsmarker på lämpliga gräsytor eller i bostadsnära naturkilar. Men ett stort antal gårdar och stråk är trots detta biologiskt, ekologiskt och socialt mycket torftiga, ödsliga, otrygga och i vissa områden dåligt underhållna. Fastighetsägarnas samarbetsorganisation Bergsjön 2021 bekräftar detta och ser hur det bidrar till otrygga miljöer. Man vill se en förändring där boende är mer delaktiga med odlingslotter och annat. Så väl i Bergsjön som i Gårdsten har man börjat ta sådana initiativ. I förstudiens enkäter säger runt 65,5 procent av de tillfrågade att de vill odla där de bor. Se vidare Appendix Enkät 31 Ingenbarnsland. Förf. Eija Hetekivi, Nordstedts förlag Länk: 42

43 Nedskräpning och igenväxning Ett annat påtagligt problem som många boende och entreprenörer av grönytor lyfter är nedskräpningen i bostadsområden och naturområden. I Bergsjön finns äldre ytor av stadsodling som är helt igenväxta och utan underhåll i brist på långsiktighet och organisation för detta. Andra vanliga hinder för att våga satsa på lokala stadsolingar på innergår gårdar som ofta nämns är ett ökat befolkningstryck, risken för förstörelse och att det skulle bli för tidskrävande och ohanterligt för grönyteförvaltningen. Ytorna ska vara välskötta och förvaltas tids- och kostnadseffektivt på entreprenad samtidigt som det skall vara snyggt. En lokalt samordnad plan- och samarbetsform skulle behövas för utveckling av sambruk, stadsodling, kulturodlarparker, skogsträdgårdar och agroforestry för såväl Gårdsten som Bergsjön och övriga primärområden. Komettorget bryter mark De professionella odlarna på Komettorget i Bergsjön har blivit ett kreativt centrum för urbant naturbruk och kulturmötesplats i staden med väldokumenterade närodlingar. Deras kunskap är betydande i urbant naturbruk och skulle kunna vara en resurs för hela stadsdelen i utvecklingen av urbant naturbruk. En film finns gjord om odlarna. En mycket kompetent studentgrupp från Chalmers Mastersprogram skissade i dialog med dem och boende på ett utvecklingsförslag för Komettorget under 2012 som ett samtalsunderlag. 33 Den stora Gårdstensdalen är ett park- och naturområdet i centrala Gårdsten med stora gräsklippta ytor omgärdade av sluttningar och kullar med tall, gran och björk. Här finns trots detta behov av försköning, nytänkande och en satsning på biologisk mångfald. Här finns stora möjligheter att bli banbrytande med skogsträdgårdsbruk och agroforestry så som man nu satsar på ett liknande område i Seattle som fått stor internationell uppmärksamhet. 34 Gärdsås torg och Galaxens stadslantgård Vid Gärdsås torg och Galaxens stadslantgård i Bergsjön anlades en våtmarkspark i slutet av 1990-talet. Den finns med i förslaget till parkplan för Bergsjön som Stadsdelsparken Galaxen/Gärdsås Mosse. Men den har inte skötts och håller på att växa igen. Den generella bilden är att naturområdena runt dalen, Gärdsås torg och kraftledningsgatan väster om Gärdsås slyar igen. I Parkplan för Bergsjön föreslås en mängd stråk, flera stadsdelsparker och centrala områden för utveckling. Sådana planer finns också i visionerna för Bergsjön Brukarperspektivet, där boende är delaktiga borde kunna utvecklas kraftigt i dessa planer och för alla grönytor. Naturområden som isolering eller utveckling Det finns en tendens i rapporter och utvecklingsplaner för stadsdelarna att man har fokus på vägar, kommunikationer och hus. Naturområdena betraktas ofta utifrån ett traditionellt urbant perspektiv som särskiljande isolerande barriärer som bör byggas bort, park eller områden endast för rekreation. Bostadsområdena ses som isolerade öar. Här behövs en kraftig synvända för ett nytt perspektiv på naturresurserna utifrån den nya gröna urbaniseringens perspektiv som nu bryter fram runt om i världens städer. Att endast tänka betong och asfalt med gröna stråk för rekreation och biologisk mångfald tillhör redan en förgången ohållbar tid. Såväl i Shanghai, som i Bristol, New York och Seattle ser man hur en ny utveckling för gröna ekologiskt sambrukade städer bryter segregation mellan områden, mellan stad och land och mellan människa och naturresurser. Naturresurser som tidigare ensidigt betraktats som barriärer och isolerade öar i nordöstra Göteborg kan i den nya urbana gröna och sociala utvecklingsvågen vara en möjlighet för Göteborg att bli banbrytande. 33 Chalmers Masters program Internationella Studentgruppens arbete om Komettorget: Design for sustainable development. 34 Länk Seattle: 43

44 Biologisk mångfald och igenväxning I de naturområden som omger Gårdsten och Bergsjön finns en stor rikedom av omväxlande ek, hassel, bok och andra ädellövträd. Små ängsmarker blandas i kuperad natur med våtmarker, välvda bergsformationer, vindlande dalgångar, raviner och branta sluttningar. I Bergsjön dominerar gran, tall och björk. Det finns stora ekologiska värden i områdena som skulle kunna utvecklas med större lokal delaktighet kopplad till social hållbarhet. 35 Men igenväxningen med sly ökar stadigt i de naturområden runt Gårdsten och Bergsjön där förstudiens arbetsteam gjort fältstudier. Åtskilliga områden skulle behöva ny planeras med långsiktig hållbarhet som mål med gallring, röjning, bete och plantering. Flera hoppingivande initiativ gör att en sådan utveckling nu skulle kunna vara möjlig. Göteborg håller på att bli föregångare i nytänkande när det gäller grönyte- och naturförvaltning. Vision Östra Göteborg stödjer en satsning på en ekologiskt hållbar utveckling i stadsdelen. Göteborgs Stads grönplan uppmuntrar till medborgarinitiativ och samarbete. Fastighetskontoret har stadens uppdrag att stödja och uppmuntra stadsodling. Göteborg har genom detta blivit ledande bland landets städer i stadsnära odling. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns betydande möjligheter att göra boende delaktiga i att börja sambruka naturresurserna för att skapa trygghet, samhörighet, tillit, lokal stolthet, nya jobb och biologisk mångfald lokalt. 1.4 Kulturell och social hållbarhet för ekologisk stadsutveckling Naturområden i och runt stadsdelarna har sedan 1960-talet i stadens planering betraktats som plats för rekreation, friluftsliv och biologisk mångfald. Grönytorna förvaltas i huvudsak åt de boende och inte av och med de boende. Ett viktigt undantag är de många sommarjobbande ungdomar som anställs av fastighetsbolagen för att arbeta med grönytor m.m. Förvaltningen av grönytor ligger ofta på entreprenad och utförs av personer som kommer utifrån. Det sker effektivt, professionellt och rationellt. Enkät om naturbruk Samtal, intervjuer och enkäter som genomförts i förstudien visar på att en betydande del av boende i Bergsjön och Gårdsten tycks ha en brukarrelation till naturen. Hela 65 procent av de tillfrågade i förstudiens enkät vill odla där de bor och mer än 50 procent är positiva till djurhållning i stadsdelarna. Många har med sig betydande kunskaper och erfarenheter av naturbruk från hela världen. * enkät Denna brukarrelation till naturresurserna speglas också i svaren på jordbruksverkets enkät av 1021 boende i miljonprogramsområden runt om i Sverige som publicerats /3 av de tillfrågade skulle kunna tänka sig permanent boende på landsbygden. Endast 29 procent svarar att de inte kunde tänka sig detta. Åldersgruppen är de som är mest positiva. 36 Naturbrukskultur som mötesplats Även om många boende som är uppvuxna i städer runt om i världen är vana vid och värderar färska livsmedel. Många har också erfarenheter av att odla på innergårdar och grönytor i städer för sitt hushåll. En man från Libanon formulerar det så här: Vad ska jag ut i den svenska skogen att göra, jag har ju inget att hämta där! 35 Länk: 36 Jordbruksverket i Sveriges miljonprogram

45 En annan aspekt som rör relation mellan vuxna och barn i bostadsområden i nordost är att barnen sällan ser vuxna som de har relation till som arbetar lokalt. Det blir svårt för barn och ungdomar att upprätta djupa relationer till en tydlig vuxenvärld som de ser har en roll och ansvar i det lokala samhället. Lösningen på dessa sociala dilemman för ökat lokalt medskapande mellan gamla och unga är en möjlighet att finna nya vägar att bryta utanförskap och brist på sammanhang. Mot denna bakgrund har Gårdstensbostäder aktivt stöttat hyresgästernas odlingsintresse på gårdar, entréer och gemensamma uteplatser. Man satsat stort på de 400 uteplatserna som finns kopplade till lägenheter i bottenvåningar för att man sett att det skapar ökad trivsel, social samhörighet och förskönar Gårdsten. I samarbete med förstudien Stadslandet Göteborg genomfördes en rad samlingar och utbildningar i lokal odling och dialog om utveckling av det gröna Gårdsten. På Syrengården i Gårdsten odlar hyresgästerna i de stora växthusen som är byggda intill de så kallade Solhusen. De boende har börjat arbeta på gårdarna tillsammans med sommarjobbande ungdomar med att hålla rabatter och gräsytor i en form av sambruk. Det har blivit ett mycket positivt möte mellan äldre och yngre. På dessa gårdar är det också tydligt att den sociala sammanhållningen är stark. Gårdsvärdarna och trygghetsgruppen har en central roll. Värme och samhörighet Generellt talar de vi mött om att det finns en värme och en god anda mellan människorna så väl i Bergsjön som i Gårdsten. I Gårdsten kallar man det för Gårdstensandan. I ett av förstudiens möten formulerar någon detta väl - folk bryr sig om varandra här och när man möter varandra på gatan är det många som fångar blicken och ger ett leende tillbaka. Så väl i mellanmänskliga relationer som i verksamheter där människor är medskapande är det intressant att se hur bärande livsstrukturer utvecklas. Ett annat exempel på detta är de kolonilottsområden som utvecklats i och i anslutning till Bergsjön. Ett nytt område planeras i Gårdsten. Se vidare kapitlet Naturbruk i staden. Utvecklingsförslag för Komettorget Den internationella studentgruppen från Chalmers Mastersprogram som samarbetat med Utveckling Nordost har haft en bred dialog med boende på Komettorget i Bergsjön föreslår sambrukande av grönytor. Gruppen föreslår också fler stadsodlingar och skapande av nya mötesplatser för att bryta upp barriärer och otrygghet. Ett arbete som i dialog med Utveckling Nordost och Fastighetskontoret också ledde till att odlarna på Komettorget bildade förening för sina, även i internationella mått mätt, banbrytande stadsodlingar. 37 Nya perspektiv på naturresurserna En ny typ brukarperspektiv på naturresurserna i planering i staden skulle om det fick lika stor dignitet som vägar, infrastruktur och bostäder kunna få stor betydelse för en hållbar utveckling i dessa områden. Naturresurserna skulle kunna utvecklas till sambrukade kreativa zoner för medskapande som lyfter hälsa och livskvallitet. Naturområdena i nordöstra Göteborg bör då inte längre benämnas som barriärer som bör byggas bort utan som kreativa relationsskapande kulturzoner och gröna synapser som på ett nytt sätt binder samman bostadsområden och stad och land till en hel och mer hållbar stad. Här kan både människor och naturresurser samverka på ett banbrytande sett i nya bruksformer och frigöra möjligheter även för grön affärsutveckling lokalt. 37 Chalmers Masters program Internationella Studentgruppens arbete om Komettorget: Design for sustainable development. 45

46 Att söka nya vägar för lokalt hållbar utveckling I Boverkets rapport Urbant utvecklingsarbete har man extra tittat på Bergsjön och Gårdsten och 13 andra urbana stadsdelar i landet vars boende har mycket låg förvärvsfrekvens, höga uttag av försörjningsstöd och låg behörighet till gymnasieskolan. Man har gjort det för att man trots många års statliga satsningar ser att segregationen ökar. Det handlar om att söka nya vägar att kraftfullt komma till rätta med den höga arbetslösheten, utbrett utanförskap, stor trångboddhet, anhöriginvandring och barnfattigdom kopplat till hälsa och livskvallitet. Rapporten lyfter behovet av en helhetsstrategi för och en social mobilisering i nya former. Boverket hävdar att de boende måste göras delaktiga i förändringsprocesserna för att det skall lyckas inte mins för att stärka positiv sammanhållning och samhörighet. 38 Det finns många internationella exempel på hur stadsdelar lyfts av ett sådant här sätt att arbeta, benämnt Place making, där man utgår från platsen och det lokala livet där man uppmutrar till lokala initiativ. Liknande erfarenheter har vårt lands 5000 utvecklingsgrupper på landsbygden i hur man arbetar med lokal utveckling. Politikerna i stadsdelsnämnderna lyfter också fram delaktigheten som något centralt i sina visioner. I Vision Angered framhåller man i sin slogan: Angered där människor möts, utvecklas och trivs, och tillägger att Angered ska ha ett aktivt kultur- och föreningsliv samt mötesplatser i större omfattning än Göteborgssnittet samt folkhälsa enligt Göteborgssnittet. Röster från Bergsjön och Gårdsten: Du ska veta att i Bagdad där jag växte upp har mer än hälften av familjerna direkt eller indirekt kontakt med odling och livsmedelsförädling i det dagliga hushållet. Färska livsmedel var centralt. I Syrien hade jag ansvar för stora grönsaks-, frukt- och olivodlingar på olika gårdar. Min släkt är äppleodlare från Palestina. Jag är expert på äpplen. Om jag skulle få möjlighet här att få mark att plantera äppelträd skulle jag bli mycket intresserad. Jag är van att odla från Somalia. Jag vill ha färska grönsaker som jag är van vid från mitt hemland. Vi har ingen mark här. Hade jag haft det skulle jag odlat tomater, vattenmelon, bönor, sallad, paprika och lök. Barn och hälsoperspektivet Föreningen Gröna äpplet har bildats i Angered för att man upplevde att tusentals barn och kvinnor i mycket stor utsträckning tillbringar sina liv inomhus i sina lägenheter. Man vill arbeta för bättre hälsa för familjerna och för att barnen ska vara ute mer. Gröna äpplet och många med dem menar att Vägen Ut! går via hushållet, maten, odlandet, sambrukande naturbruk och hushållets ekonomi. Stadslantgården Galaxen i Bergsjön har haft en social betydelse utan motstycke som gjorts möjlig av många års ideella insatser och med ekonomiskt stöd av stadsdelen. Med sina får, hästar, kor, grisar, höns och andra djur liksom sitt kafé har Galaxen blivit en levande mötesplats för familjer, barn och skolor. Mötesplatser mellan stad och land Galaxen är utan tvekan den viktigaste länken till nordöstra Göteborgs landsbygd. Galaxen samarbetar på olika vis med t.ex. Angereds gård och andra jordbruksfastigheter i nordsost. I övrigt är såväl Bergsjön som Gårdsten kommunikationsmässigt, socialt och ekonomiskt isolerade från stadsdelarnas landsbygd. Naturområden som sjön Bergsjön och den stora dalen mitt i Gårdsten har betydelse som mötesplats under den varma delen av året då de fylls med mängder med familjer som har picknick, fest och grillar. 38 Urbant utvecklingsarbete Rapport: 2013:6, Boverket februari

47 Bergsjöns församling har bland annat genom sina måltider blivit en betydande öppen social mötesplats året för alla, oavsett tro och livsåskådning. Man vill nu i lokal samverkan få i gång stadsodlingar på Rymdtorget för att stärka den sociala hållbarheten lokalt. Man har också försökt hitta lokaler för lokalt bageri och återbruk. Kvinnorna, kulturen och land art Jamila Hussein, sociolog och forskare har för Utveckling Nordost bekräftat det som förstudien upptäckt i mötet med många föreningar. I hennes intervjuer med flertalet kulturföreningar i Angered och Östra Göteborg. Hon visar på att den huvudsakliga verksamheten i kulturföreningarna bedrivs av kvinnor och att det man ägnar sig åt är att förädla och laga mat. Maten är direkt kopplad till den sociala samhörigheten, självrespekten och livskänslan. I Kapitel 1 i denna förstudierapport under avsnittet försköning har vi beskrivit hur konstnärgrupperna OrdArt i Östra Göteborg och Akad i Gårdsten planerar för möjligheter för natur och landskapskonst (landart), designade sittplatser, utomhusplatser och grillplatser. OrdArt och organisationer runt Rymdtorget föreslår att en kulturarena och mötesplats skapas av gångtunneln vid Rymdtorget och Bergsjöns kyrka. Man planerar också för att ett skogsområde i Östra Bergsjön skall kunna utvecklas till ett område för Landart och utomhuskonst. Initiativet togs för att man upplevde att naturområdena inte sköttes samtidigt som man ville lyfta skönheten i Bergsjöns natur med och för de boende. I dessa initiativ finns ett växande socialt entreprenörskap som på sikt skulle kunna utveckla destinationer och utveckling av en kulturekonomi för ökad urban hållbarhet. Utomhuspedagogik Lära ute Det finns även en intressant koppling mellan skola, kultur och grönt entreprenörskap med anknytning till utomhuspedagogik. I förstudien är det tydligt att många pedagoger i stadsdelarna vill utveckla utomhuspedagogiken i undervisningen i Angered och Östra Göteborg. Detta blir också tydligt i Vision om Östra Göteborg där man skriver: I östra Göteborg år 2021 är utomhuspedagogik ett naturligt inslag i undervisningen. Ett utomhuspedagogiskt nätverk, med mer än 40 pedagoger verksamma i Angereds skolor, kallat Lära ute har bildats utifrån samarbete mellan arbetsgruppen för förstudien och sektor skola i Angered. Lära Ute nätverket vill utveckla ett samarbete för pedagoger i hela Nordost och göra Lärjeåns trädgårdar till ett resurscentrum för utomhuspedagogik för skolorna. Se vidare kap 2.8 Utomhuspedagogiska nätverk och centra och kap. om Lärjeåns nav i denna bilaga. Ekologisk och social turism Ett banbrytande initiativ har tagits av Tikitut som tillsammans med boende utvecklat en ny besöksnäring i Östra Göteborg profilerad på ekologisk, interkulturell och social turism i lokalsamhället. I upplägget ingår att man bor hos och umgås med boende i stadsdelen. I konceptet för privatpersoner och företag kan ingå mångkulturella seminarier och upplevelser parat med natur och kulturvandringar. Tikitut har under 2014 bidrag från social resursförvaltning för att göra naturstigar med innovativa vandringsleder och besökspunkter. I arbetet ingår att genomföra natur- och kulturguidesutbildningar kopplat till fysiska och digitala program. Arbetet bedrivs i samarbete med Naturhistoriska museet och Västarvet, Västra Götalandsregionen Ett nära samarbete sker med Föreningen för Lokal Utveckling, FLU, i Bergsjön sin arbetar för att stödjan andra organisationer, grupper och enskilda som vill verka för hållbar lokal utveckling. 39 I arbetet med en strategi för ekologisk och social hållbarhet i stadsdelarnas primärområden skulle initiativ och aspekter som lyfts ovan vara mycket betydelsefulla i samverkan Länk: 47

48 1.5 Hållbar ekonomi och grön affärsutveckling Ett viktigt fokus i förstudien har varit möjligheterna för grön affärsutveckling och lokalekonomisk utveckling i Bergsjön och Gårdsten i samverkan mellan stad och land. 42 Kunskap och intresse för gröna näringar i staden Projektgruppen har mött en mängd boende i Bergsjön och Gårdsten som har omfattande kunskaper och intresse för lokalt naturbrukande och grönt entreprenörskap. Antalet tillfrågade var närmare 200 personer men svaren bekräftar trotts detta våra erfarenheter i alla samtal. Enkät om intresse för gröna jobb. Fråga Intresse Kunskap Skulle du vilja försörja dig genom odling? 40 % 60 % Skulle du vilja försörja dig genom matlagning (förädling)? 50 % 60 % Skulle du vilja försörja sig genom djurhållning? 30 % 35 % Skulle du vilja försörja dig genom hantverk? 40 % 40 % Skulle du vilja försörja dig genom skogsbruk? 25 % 15 % Skulle du vilja försörja dig genom träförädling? 35 % 15 % Skulle du vilja försörja dig genom byggnation? 30 % 10 % Procentsatserna är avrundande summeringar av flera frågeställningar. Sammanlagt har 205 personer deltagit i enkätundersökningen från fem språkgrupper: Somaliska, Arabiska, Persiska, Kurdiska och Svenska. Se Stadslandet Göteborgs enkät i Appedix 1. Europeiskt erfarenhetsutbyte Förutom en kontinuerlig dialog med Buiness Region Göteborg har ett samarbete skett med Mistra Urban Future Grön produktion. Vi har också haft utbyte och arrangemang tillsammans med Miljöförvaltningen i projektet URBACT Sustainable Food in Urban Communities, som är ett samarbete i dessa frågor med tio europeiska städer. I URBACT har man kunnat visa på att en mängd nya små företag och jobb skapas genom nytänkande kring lokal utveckling och lokal ekonomi i europeiska städer. 43 Företagarna Dialog och intervjuer har genomförts med företagarföreningen och småföretagare. Av de aktiva företagen drivs flertalet av dem av en eller ett fåtal personer. Få är med i företagarföreningen. Inom gröna näringar i en vidare betydelse är det framför allt livsmedelsbutiker, restauranger / kaféer, fruktmarknader och liknande. 40 Drömmar om landsbygden - Möte med invandrargrupper, Landsbygdsprogr Yusra Moshtat 41 Projektet Naturmöten med invandrare Med andra ögon - Naturmöten med invandrare Naturvårdsverket rapport Yusra Moshtat 42 Näringslivsutveckling Gårdsten, Karl Johannesson Peri-Urbanisation I Europe Towars European Policies to Sustain Urban Rural Futures PLUREL

49 Primärområde Registrerade företag Verksamma företag Bergsjön 350 många bedöms vilande Service och handel vanligt. Gårdsten 194 många bedöms vilande 55 hyr lokaler i Gårdsten för service och handel. I Gårdsten finns m 2 avsatta som södra Gårdsten Business Park för företagsetableringar. Målet är att området ska få en grön innovationsprofil. 44 I Bergsjödalen, Bergsjöns industriområde, finns ett trettiotal företag som sysselsätter omkring 150 personer. Till övervägande del har de enskilda företagen få anställda. Det arbetas på att få till stånd ytterligare etableringar på ledig mark i dalen. 45 Fastighetsägarna arbetar genom Bergsjön 2021 för att 700 nya bostäder ska byggas i stadsdelen till år I Gårdsten har man som mål att bygga nya lägenheter. I detta sammanhang bör nämnas att näringslivsrådgivarna på Business Region Göteborg i samtalen under förstudien påpekar att det finns ett behov av att få till stånd små lokaler för nyföretagande och småföretag i Bergsjön och Gårdsten. Fastighetsägarnas roll Vi bygger det hållbara samhället för Framtiden. Detta är Framtidskoncernens gemensamma vision. Visionen delas av fastighetsägarna i Bergsjön Visionen Gröna Gårdsten som verkar för att ett hållbart boende och en bättre livsmiljö där den gröna profileringen och den sociala hållbarheten går hand i hand. Något Gårdstensbostäder varit banbrytande med i Europa. Genom åren har man lyckats skapa arbete för ca personer. 46 Nya vägar för hållbar näringslivsutveckling Det är vanligt att företag behöver hjälp med administrativa och praktiska frågor. Innovationer premieras alltför ofta inte då Göteborg har en snårig byråkrati. Byråkratin och beslutsprocessen borde kunna förenklas. Detta har gjorts i Surahammar, Hallstahammar och Åtvidaberg vilket lett till att deras placering sedan dess har förbättrats på Svenskt Näringslivs index för företagsklimat Göteborgs stad har en företagslots sedan 2012 med uppgift att hjälpa just små och medelstora företag att hitta rätt i byråkratin. För att lotsen inte ska bli ytterligare ett steg i byråkratin krävs samverkan med kommunala förvaltningar (Stadsbyggnadskontoret, Miljöförvaltningen, Trafikkontoret osv.) och externa/offentliga aktörer med fokus på affärs- och företagsutveckling (Mind Your Own Business, Kunskapscentrum och Bisiness Regions Business Center) så att samarbetet där emellan fungerar smidigt. Lokalekonomisk analys för utveckling i staden Genom förstudien Stadslandet Göteborg initierades en dialog mellan AB Framtiden och den nationella organisationen Hela Sverige ska leva med 5000 lokala utvecklingsgrupper på Sveriges landsbygd. Hela Sverige skall leva har med Statistiska centralbyrån och lokala utvecklingsgrupper utvecklat ett verktyg för lokalekonomiska analyser för lokal utveckling med att utveckla det lokala samhällets möjligheter utifrån dess naturresurser, sociala styrkor, kunskap och kapital. Många lokalsamhällen har lyckat överleva och till och med blomstra mot alla odds genom detta sätt att arbeta Detaljplan för verksamheter söder om Gårdstensvägen Stadsbyggnadskontoret 45 Södra Gårdsten Business Park från vision till handling 46 Länk: 47 P Abrahamsson J Björckebaum, Projekt Stadsutveckling Nordost, En fördjupning av kartläggning. 48 Urbant utvecklingsarbete delrapportering av regeringen 2013:6 Boverket. 49 Metodbok Lea. 49

50 Erfarenheter från europeiska och amerikanska städer visar på att utvecklingen av små företag och kooperativ inom områdena grön affärsutveckling, social ekonomi och kreativa kulturella näringar har blivit en av de starkast växande ekonomierna i städer. I en hel del av dem arbetar man på ett liknande sätt som på den svenska landsbygden med lokala utvecklingsgrupper. 50 I en mastersuppsatsen från Malmö Högskola och SLU/Alnarp från våren 2013 lyfts dessa perspektiv. I uppsatsen skriver Jenny Sjöblom och Tove Österberg att lokalekonomiska analyser och bygderörelsens sätt att arbeta med lokala utvecklingsgrupper skulle kunna bidra till ny urban hållbar utveckling. 51 Ny kunskap om grön affärsutveckling i staden Något samarbete mellan Bergsjön, Gårdsten och landsbygdens företagare när det gäller Grön affärsutveckling saknas i stort sett helt. I förstudien intervjuades Lisa Ström från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) om den ekonomiska utvecklingen i dessa områden. Hon menar att allt fler politiker kommer till insikt om att det finns ett ömsesidigt beroende mellan stad, förort och landsbygd. Detta gäller både kommunikationerna, men också livsmedelsförsörjningen. Hushållningssällskapet Väst bekräftar också i sitt arbete med grön integration att det oftast saknas kunskap hos arbetsförmedlingarna, näringslivsrådgivarna och tjänstemän i frågor som rör gröna jobb och grön affärsutveckling och möjligheterna för affärsutveckling mellan stad och land. Hushållningssällskapets erfarenheter av arbete med grön affärsutveckling för utrikesfödda har brutit ny mark för kunskap i dessa frågor I Hushållningssällskapets studier liksom i jordbruksverkets är man i stort sett helt fokuserad på hur utrikesfödda och deras möjligheter att får arbete på landsbygden. I denna förstudie menar lyfts ett bredare perspektiv där gröna jobb och grön affärsutveckling kan skapas så väl landsbygden som i staden. Det handlar då om en ny urbanisering där man samverkan för grön och socialt hållbar affärsutveckling mellan stad och land. 55 Se vidare kapitlet om Landsbygden. Lokal produktion och konsumtion av livsmedel Vi har i förstudien tittat extra på möjligheterna för lokal urban livsmedelsproduktion. Göteborg är till betydande delar beroende av importerade livsmedel. Så väl i butiker som på de mindre grönsakmarknaderna, domineras försäljningen stort av importerade varor. Av dem vi tillfrågat är man genomgående intresserade av att köpa lokalt om det var möjligt och enkelt. Enklaste vägen anses i dag vara de stora grossistleden som domineras av import. Livsmedelssäkerheten är mycket låg i Göteborg med mycket liten egen produktion. Det blir också uppenbart i förstudiens samtal med företagarna att det är svårt att driva restauranger och butiker då konkurrensen är stor från bl.a. Angereds centrum och centrala staden. Hushållens svagare köpkraft i dessa områden är också en bidragande orsak. Något som också påverkar matvanor och hälsa. Babak Kött i Gårdsten är ett exempel på ett företag som överlever och växer tack vara att man nått en marknad i övriga staden. Man importerar därför kött från bl.a. Nya Zeeland, Danmark och Nederländerna. Allt färskt kött är från Sverige. Om det var möjligt skulle man vilja köpa allt kött från Sverige och mycket gärna närproducerat. Baback Kött är intresserade av att handla lokalproduserat kött från Angered, men det är då en ekonomisk fråga. Olivier De Schutter (FN:s specialrapportör för rätten till mat) menar i en intervju att även om Europa ses som självförsörjande på mat är metoderna som används beroende av fossila 50 Big Green Opportunity small business sustainability report Mastersuppsats - Rurban utveckling på Lindängen, Malmö Högskola, SLU Alnarp. 52 OECD Green Groth Studies Green Growth in Cities OECD Publishing 53 Small Business Sustainability Report, The Big Green opportunity for small business in the U.S. 54 Framtidens mat mellan höghusen - Rapport Naturskyddsföreningen, Stockholm Grön Integration på landsbygden Hushållningssällskapet 50

51 bränslen (vilkas pris därför har en direkt påverkan även på matpriset). Matproduktionen är med andra ord inte hållbar och vi kommer förr eller senare tvingas till en omställning av vårt matsystem - vare sig vi vill det eller inte. De Schutter anser även att vi måste gå ifrån monokulturer för att säkerställa framtidens matproduktion och hänvisar till agroecology och dess mest kända metod agroforestry som en del i lösningen Exempel på obrukade kunskaper och möjligheter Här nedan följer en sammanfattning av de kunskaper och erfarenheter som förstudiens arbetsteam fått beskrivet för sig i alla de många samtal och intervjuer som förts. Många av bärarna av dessa kunskaper och erfarenheter säger sig vilja kunna omsätta sin kunskap i arbete och grön affärsutveckling om det var möjligt. Resurskooperativ samverkan i nordost Mot denna bakgrund av att så mycket kunskap, erfarenheter och intressen inte brukas i staden har processen med förstudien Stadslandet Göteborg inspirerat till bildandet av ett Resurskooperativ i samarbete mellan Vägen Ut! kooperativet och Nätverkstan. Tanken är att många organisationer och enskilda skulle kunna ges möjligheter att samarbeta och vara en samlande resurs för att skapa nya gröna, kulturella och socialt hållbar jobb. Andelsägd produktion Tillsammans med Mistra Urban Furures har vi tittat på möjligheterna för andelsägd produktion av livsmedel som är vanligt i Norge och Frankrike. Så väl hushåll, som företag och kommuner kan vara andelsägare av livsmedelsproduktion. Det sker genom avtal mellan producent och konsument i olika former. Ett lokalt kommersiellt växthus kan driva försäljning genom självplock, men hushållen kan också vara andelsägare i de livsmedel man producerar. Hushållen betalar då en viss årlig summa och är då med och sambrukar genom sina arbetsinsatser. Ett andelsägande kan vara att hushåll, en förening, restaurang eller kommun är andelsägare i får eller andra köttdjur. Driften är då utlagd på en djurhållare. Detta är former för grön affärsutveckling kopplat till kommersiell odling eller djurhållning som är fullt möjlig i så väl Gårdsten som Bergsjön. 56 Lokalt urbant skogsbruk, träförädling, återbruk och design. Lokalt småskaligt selektivt ekologiskt skogsbruk eller skogsjordbruk skulle i Gårdsten och Bergsjön kunna kombineras med småskaliga sågverk, hyvleri och träverkstad. Träverkstäderna skulle också kunna integrera återbruk och design som en resurs för hela staden, bostadsbolagen och de boende. Upphandling Förstudien Stadslandet har upptäckt stora kunskaper och intressen hos medborgare i nordöstra Göteborg som inte brukas. Detta kan vara många missade möjligheter för medskapande, jobb och affärsutveckling i staden. De senaste åren har intresset ökat för att främja den sociala och miljömässiga utvecklingen och att varor och tjänster i framtiden bör produceras på ett hållbart sätt. Det finns även utrymme för en sådan inriktning i Lagen om offentlig upphandling (LOU) En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras (LOU 2007:1091, 6 kap 13). Det står nu inskrivet i LOU att Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och social hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta (SFS 2010:571). 56 Länkar och 51

52 Att också använda sig av social upphandling i större utsträckning än i dag kan vara, rätt utvecklat, vara ekonomiskt och mänskligt mycket försvarbart då människor i utanförskap och arbetslöshet kommer in på arbetsmarknaden. Grön affärsutveckling ligger rätt i tiden med en snabbt växande ny marknad. Gårdstensbostäder driver frågan och i Östra Göteborgs vision skriver man: I Östra Göteborg använder kommunen alltid sociala hänsyn vid upphandling. 57 Nya arbetsformer för lokal utveckling Förstudiens förslag ligger i linje med internationella och nationella väldokumenterade erfarenheter av att skapa lokala utvecklingsgrupper/processer där man inventerar, kunskaper, intressen, möjligheter och ekonomi för att stärka hållbar lokal utveckling. Som vi ser i exemplet med Babaks kött ovan, så är det viktigt att strategiskt utvecklingssamarbete sker i nätverkssamverkan med andra delar av staden och landsbygden för att leda till ekonomisk utveckling. Det har blivit allt mer klart i arbetet med förstudien att det behövs nya arbetsmodeller och fler forum för att människor tillsammans ska kunna omsätta dessa möjligheter till affärsutveckling och nya jobb. Det är viktigt att man i sådana nya arbetsformer tillsammans med dem de berör på plats kopplar kompetenser och aktörer i ett utvecklingssamarbete mellan stad och land. Det är först här som möjligheterna syns och skapas och integreras. Se vidare förslag i kap 1 Förstudiens huvudrapport. En utvecklingsgrupp har skapats i Gårdsten av entreprenörer som ett lokal innovativt utvecklingsnav (se kap 1 i förstudiens huvudrapport ) för att pröva nya sätt att arbeta med lokal näringslivsutveckling. I Bergsjön har bildats Föreningen för lokal utveckling FLU i Bergsjön genom Tikitut med liknande syfte och mål. 1.6 Förslag till handlingsplaner för Bergsjön och Gårdsten Förslagen som här presenteras har vuxit fram i samtal, intervjuer och workshops med boende, nyckelpersoner i stadens förvaltningar, företagare, forsknings- och utbildningsinstitutioner samt internationella kontakter och erfarenheter. Förslagen för stadsdelarnas primärområden har utarbetats med stöd av förstudiens ledningsprogram för att stärka alla delarna av hållbar utveckling, ekologiskt, kulturellt, social, och ekonomiskt. Förslagen vill på detta vis vara ett stöd för att omsätta Vision Östra Göteborg och Vision Angered i konkret handling fram till 2020 och Prioritering och finansiering Förslagen ska ses som en bred meny utifrån vilken det skall kunna gå att välja och prioritera framtida satsningar, möjligheter och projekt. Finansieringen för genomförande av förslagen kommer inte lyftas här utan är en fråga för de aktörer som är intresserade av att gå vidare med ett urval av dessa. Generellt sett skulle större delen av förslagen kunna ha möjlighet att genomföras genom olika grader av samfinansieringar mellan bostadsbolag, Göteborgs stad, företag och organisationer kompletterat med EU-medel och regionutvecklingsmedel. Målet är att insatserna ska vara långsiktigt lönsamma ekologiskt, socialt och ekonomiskt. 57 Delrapport LRF Kommuner i Dalarna 52

53 Förslag i Gårdsten A 1.Innovationsnav och utvecklingsgrupper i Gårdsten Samtliga av de förslag som formuleras i förstudiens huvudrapport föreslås och kompletteras i vissa fall med fördjupade förslag eller kommentarer i detta avsnitt. Se sid 16 22, avsnitt med 1.1 innovativa nav utvecklingsgrupper i samverkan med övriga staden och landet, 1.2 Lokala strategiutvecklingsteam, 1.3 LEA lokalekonomiska analyser 1.4 Lokala utvecklingsstrategier. Alla dessa insatser föreslås kopplas till och/eller förstärka redan påbörjat liknande arbete som finns lokalt. A 2. Plantskola Den före detta plantagen med sina lokaler och stora odlingsutrymmen föreslås utvecklas till ett innovativt utvecklingsnav och en plantskola för stadsodling, skogsträdgård och Skogsjordbruk/Agroforestry för Göteborg. Ett nära utvecklingssamarbete föreslås inledas mellan den nybildade organisationen Skogsjordbruk Väst - Agroforestry West, boende i Gårdsten, Gårdstensbostäder, Fastighetskontoret, Park- och naturförvaltningen, Business Region Göteborg, Miljöförvaltningen, Lärjeåns trädgårdar och övriga nav i nordost m.fl. Plantskolan skulle kunna utvecklas till ett nav och en gödbädd för hållbar ekologisk lokal urban utveckling och grön affärsutveckling i Gårdsten som en specialresurs för andra nav och utvecklingsgrupper i staden. Utomhuspedagogisk plantskola. Plantskolan föreslås ha en direkt koppling till skolornas utomhuspedagogikska sambruk med boende, fastighetsägarna och staden. En viktig resursgrupp är Angereds utomhuspedagogiska nätverket Lära Ute för pedagoger i Angered. Se förslag 2.11 i förstudiens huvudrapport. Naturbrukscentrum Planskolan föreslås också ha funktionen av ett naturbrukscentrum för samverkan mellan de boende i Gårdsten, fastighetsägarna och staden. Se kap och 2.10 i förstudiens huvudrapport. Jag känner flera agronomer som inte har jobb. De vill ha ett jobb. De har ett tufft liv utan jobb. Det är samhällets ansvar! Alla de som kan odla måste få komma fram, det är viktigt! Kevaba Ahmdei: Kevaba är lärare från kurdistan som älskar att odla. Under bordet i hans kolonistuga ligger mängder av röd och gul lök. Foto: Inga-Lisa Adler. Stadsodlingarna på Komettorget. Stadsodlingssamordnare En eller flera stadsodlingssamordnare föreslås ha sin utgångspunkt från naturbrukscentrat, så som man har ordnat det i Fosie stadsdel i Malmö. Dessa tjänster skulle kunna finansieras av Gårdstensbostäder, stadsdelen Angered med projektmedel, Park- och naturförvaltningen och fastighetskontoret i samverkan. Nav för grön affärsutveckling Centrat föreslås också arbeta med att utveckla samarbetet för grön affärsutveckling och gröna jobb med övriga nav och utvecklingsgrupper i nordosts landsbygd, urbana primärområden, andra stadsdelar och innerstaden. 53

54 A 3. Kulturverkstad för kultur, konst och utomhuspedagogik I utvecklingsdialogen med en arbetsgrupp i Gårdsten av entreprenörer har i förstudien lyfts ett förslag från bland annat konstnärgruppen Akad rörande byggandet av en kulturverkstad i Gårdstensdalen. Akad har arbetat i årtionden i skolorna med barn och konst, miljö och kulturpedagogik i Angered med mycket gott resultat. Huset föreslås utvecklas som ett interkulturellt kreativitetsforum för att kunna bli en mötesplats mellan barn och vuxna för utveckling av det kulturellt gröna och socialt hållbara Gårdsten kopplat till arbetet med utomhuspedagogik. I kulturverkstaden förslås finnas köksmöjligheter för att utveckla matkultur och fördädling av närodlat, verkstad för hantverk, kafé och mötesplats. A 4 Chalmershuset som innovationscentrum Ett innovationscentrum och bio-art laboratory föreslås etableras i Gårdsten i samarbete mellan Gårdstensbostäder, Chalmers tekniska högskola, centrum för Urbana studier m.fl. William Chalmers som grundade Chalmers tekniska högskola en gång, sägs ha ägt, levat och dött i det trähus som står vid foten av Gårdstensbergen i dag. I förslaget ligger att flytta upp byggnaden till Gårdstens bostadsområde och etablera ett nav för nyttiggörande av den forskningsbaserade kunskapen och göra den tillgänglig i arbetet för lokalt hållbar utveckling i Gårdsten och nordost. Detta projekt skulle då också kopplas till Chalmers arbete med frågor som rör Akademic social responsibillity och vara en resurs för nav och utvecklingsgrupper i Angered och Östra Göteborg. Vid innovationscentrat föreslås också att ett bio-art laboratory där teknisk forskning för ekologiska färger för textilindustrin och biomedicin upprättas hand i hand med konst, kultur och design. En samverkan föreslås med plantskolan, SkogsJordbruk Väst och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar. 58 Det gröna hållbara Gårdsten Här nedan nämner vi rubriken på övriga förslag av insatser med hänvisning till huvudrapporten samt med eventuella tilläggskommentarer. B 1. Samförvaltning och sambruk huvudrapportens förslag 2.1 B 2. Stadsodling med kulturodlarparker - huvudrapportens förslag 2.1 En plan för utveckling av stadsodling och kulturodlarparker på gårdarna och i delar av dalen föreslås utvecklas i samverkan mellan boende, Gårdstensbostäder, fastighetskontoret, Skogsjordbruk Väst och Stadjord m.fl. 59 B 3. Agroforestry och skogsträdgård - huvudrapportens förslag 2.3 Gårdstensbergen skulle kunna sambrukas mellan intresserade och kunniga boende, Gårdstensbostäder, Returhuset, Park och Naturförvaltningen, fastighetskontoret och Miljöförvaltningen som Agroforestry ända ner till riksväg 45. Skolträdgårdsdrift och agroforestry skulle kunna utvecklas i Gårdstensdalen gärna i internationell samverkan med liknande projekt i Seattle, Bristol och Vancouver. Insatsen skulle kunna bli banbrytande internationellt och på sikt lönsamt. Tilläggsförslag till ett Ur Skog Laboratory i Gårdsten Inom ramen för SkogsJordbruket/Agroforestry i Gårdsten föreslås att ett småskaligt selektivt ekologiskt skogsbruk utvecklas som en del av återställelse av gamla kulturmarker, 58 Se bilaga förslag bio art Laboratory 59 Riktlinje för stadsnära odling på allmän platsmark och naturmark Göteborgs stad Park och natur 54

55 gallring, plantering och förberedelse för betesdrift m.m. Till detta skogsbruk i Gårdsten föreslås att ett småskaligt sågverk, hyvleri och snickeri kopplas. I denna verksamhet och verkstad föreslås bl.a. att utvecklingen av ett sådant här arbete blir i form av ett samarbete med Stenebyskolan i Dalsland med sina utbildningar i trähantverk kopplat till kultur och design. Syftet är att skapa innovation när det gäller att få fram produktutveckling i samverkan mellan skogsproducenter, träforskare entreprenörer designers och konsthantverkare. Målet är också att få till utbildningar liksom att skapa nya jobb lokalt, inte minst för de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Projektmedel förelås sökas under Verkstaden skulle kunna vara en serviceverkstad för fastighetsägarna, boende samt en återbruks och designverkstad. Samarbete föreslås mellan Gårdstensbostäder, Park och Naturförvaltningen, Fastighetskontoret, Returhuset i Östra Göteborg, Resurskooperativet i nordost, Vägen Ut! kooperativet. Arbetet föreslås också kopplas till det utomhuspedagogiska arbetet i Gårdsten och eventuellt kommande arbete med en Gårdstens kulturverkstad. B 4. Kompost service I förstudien föreslås att en kompostservice utvecklas i Gårdsten utifrån erfarenheter i Majorna. I Majorna bedriver företaget kompostbutiken service för Familjebostäder med lokal produktion av matjord från källsorteringen av hushållens organiskt material. En mängd positiva resultat har kommit ur verksamheten. Soprummen får bättre ordning, de boende och bostadsbolaget får egenproducerad mylla, man har inlett service för odling i pallkragar för boende. Inte minst skapar det en växande lokal mikroekonomi. B 5. Djurhållning i förvaltning av grönytor och natur- huvudrapportens förslag 2.1 B 6. Grön kultur och försköningsplan - huvudrapportens förslag 2.5 Arbetet med skogsträdgård och skogsjordbruks-/agroforestry skulle kunna bli en del av ett lokalt samarbete försköning av Gårdstens gårdar och grönområden. För Gårdstensbergens naturområden skulle det också kunna bli påtagligt och synlig från riksväg 45 och kanske också E6:an. Detta så att alla resande med tåg och bil från motorvägarna skulle kunna se en förändring i en mängd blommande träd, buskar och blomsterängar. Detta skulle kunna bli en Gårdstensbornas manifestation av det gröna hållbara Gårdsten som i sig skulle kunna bli en betydelsefull destinationsutveckling och marknadsföring av det gemensamt hållbara. B 7. Kvartersväxthus - huvudrapportens förslag 2.6 B 8. Lokala marknader för närproducerat- huvudrapportens förslag 2.8 Lokala marknader i kvarteren av närproducerade ekologiska livsmedel föreslås, liksom vid Gårdstens centrum och torget på västra Gårdsten. Höst och vårmarknader förslås för lokalproducerat bland annat i samband med Gårdstensdagen då människor kan säljer produkter, håller workshops och seminarier. B 9. Ekoturistplan och destinationsutveckling - huvudrapportens förslag 2.10 En lokal ekoturistplan och ett utvecklingsarbete för att utveckla vandringslederna och destinationsmålen i Gårdsten förslås som en del av arbetet med försköning och utomhuspedagogiska satsningen med skolorna. En samverkan föreslås med föreningen Tikitut i Bergsjön runt detta. B 10. Utomhuspedagogiskt utvecklingsarbete huvudrapportens förslag 2.11 Till alla åtgärder som föreslagits ovan kan kopplas och utvecklas det utomhuspedagogiska arbetet i Gårdsten i samarbete mellan stadsdelsförvaltningen Angereds sektor skola. Det 60 Bil - Ur skog Lab 55

56 pedagogiska nätverket Lära Ute i Angered, skolorna i Gårdsten, boende och föreningar, Gårdstensbostäder, Park och Naturförvaltningen, miljöförvaltningen, Lokalförvaltningen m.fl. B 11. Kolonilotter som nya kreativa zoner - huvudrapportens förslag 2.13 Ett kolonilottsområde planeras i västra Gårdsten. Fler föreslås med koppling till utveckling av Skogsjordbruk/Agroforestry och skogsträdgårdsarbete i innovativa former, gärna kopplat också till sambruk med djurhållning. B 12. Samplanering med renovering, energieffektivisering och nybyggnation I alla dessa insatser föreslås en samplanering och ett samarbete med framtida insatser för renovering, energieffektivisering och nybyggnation I Angered och Östra Göteborg i ett samarbete mellan boende, fastighetsägarna, Göteborgs stad och Chalmers. B 13. Några övriga förslag från boende Vidareutveckla det positiva arbetet med att involvera ungdomarna. Fler bänkar och sociala mötesplatser utomhus i design av konstnärer och hantverkare. Utveckla gatustråk till hantverks-, konst- och kulturstråk. Fler Bokaler för småföretagare. Utveckla nya vägar för lokal samverkan för att minska förstörelse och nerskräpning. Utveckla arbetet för ökad miljömedvetenhet lokalt. Förslag i Bergsjön Innovationsnav och utvecklingsgrupper i Bergsjön Flertalet av de förslag som formuleras i förstudiens huvudrapport föreslås också för Bergsjön. (Se sid 16 22, avsnitt med 1.1 innovativa nav utvecklingsgrupper i samverkan med övriga staden och landet, 1.2 Lokala strategiutvecklingsteam, 1.3 LEA lokalekonomiska analyser 1.4 Lokala utvecklingsstrategier.) Alla dessa insatser föreslås kopplas till och/eller förstärka redan påbörjat liknande arbete som finns lokalt. A 1. Galaxens utvecklingsnav för Bergsjön En rad möten och samlingar har i förstudien Stadslandet Göteborg genomförts rörande utvecklingsmöjligheter för Galaxen som resurs för hela Bergsjön. Dels har samtal bedrivits i en arbetsgrupp i Östra Göteborgs stadsdelsförvaltning, samtal med representanter för stadslantgården samt en workshop om de ekologiska och sociala utvecklingsfrågorna i Bergsjön. På Galaxens stadslantgård i Bergsjön genomfördes under våren 2013 en workshop med representanter från tio europeiska städer i projektet URBACT som arbetar med liknande stadsutvecklingsprojekt. Temat för workshopen var att lyfta förslag på hur man utifrån egna erfarenheter från liknande anläggningar i Europeiska städer skulle kunna utveckla Galaxens stadslantgård som en resurs för hållbar utveckling i Bergsjön och Göteborg? Utifrån dessa samtal och förslag skulle Galaxen kunna etableras till ett utvecklingsnav för hållbar utveckling och verksamhet i Bergsjön med följande innehåll: Stadsodlingscentrum och kontor med anställda Foto: Dan Melander. Projektledare från Europeiska städer med utvecklingsförslag för Galaxen. 56

57 som koordinerar, stödjer och planerar utvecklingen av stadsodlingarna i Bergsjön i samarbete mellan boende, bostadsbolag, stadsdelen och staden. Ett utomhuspedagogiskt forum föreslås etableras för Östra Göteborg med sin utgångspunkt på Galaxen i ett samarbete med det pedagogiska nätverket Lära Ute i Angered. Även andra sektorer för äldre och funktionshindrade kan här samverka i arbetet för ökad hälsa och livskvallitet. Samverkan kan ske mellan odlare, skola och äldreomsorg när det gäller kvartersträdgårdar m.m. Samarbete föreslås med övriga stadsdelar i nordost liksom med Lärjeåns Kafé & Trädgårdar, kanotpolen, Bergums Fritidslantgård, Helgereds mjölkgård i Olofstorp och Björsjös gård på Vättlefjäll. Ett samarbets- och driftscentrum för ekologisk skogsjordbruk/agroforestry, skogsträdgård grönyte- och naturförvaltning med djurhållning i samarbete mellan boende, bostadsbolagen Bergsjön 2021, park och naturförvaltningen, fastighetskontoret och miljöförvaltning. Etablering av lokalt sågverk, hyvleri och snickeri som en del av utvecklingsprojektet Ur skog Lab. Se förslaget för Gårdsten och Lärjeåns nav. Samarbete föreslås på samma sätt med Returhuset koppat till återbruk och design. Verksamheten kan utvecklas till en resurs för boende, bostadsbolagen i produktion, reparation, design och återbruk. Ett samarbete föreslås med konstnärgruppen OrtArt när det gäller trä och utomhuskonst och land art i Östra Göteborg och nordost. 61 Galaxen föreslås kunna bli forum för en lokal marknad för närproducerade livsmedel, hantverk med mera. Galaxens stadslantgård föreslås med det nya kulturhuset bli Östra Göteborgs centrum för ekoturism i Bergsjön i samarbete med föreningen Tikitut kopplat till deras verksamhet och arbetet med vandringsleder i Bergsjön. Ett samarbete föreslås med Lärjeåns Kafé & Trädgårdar för att skapa naturbruksutbildningar och kanske ett internationellt naturbruksgymnasium i Nordöstra Göteborg. Ett samarbete med Galaxen som nav för Östra Göteborg tillsammans med Lärjeåns Kafé & Trädgårdar och övriga nav/utvecklingsgrupper förslås för grön affärsutveckling mellan stad och land. A 2. Kulturhuset i Bergsjön ekologiskt matkulturhus - huvudrapportens förslag 1.1 Ett av förstudiens förslag är att kulturhuset får rollen i Östra Göteborg som ett av flera innovativa utvecklingsnav för bland annat grön affärsutveckling. 62 A 3. Returhuset resurscentrum för trä- och återbruk - huvudrapportens förslag 1.1 Det tredje innovativa navet för hållbar stadsutveckling och grön affärsutveckling föreslås vara Returhuset. Returhuset i nordöstra Göteborg har med stor framgång vuxit fram ur arbetet med Bergsjön som ekologisk stadsdel i Bergsjön. Returhuset föreslås bli ett stöd för utveckling av lokala verkstäder och innovativ grön affärsutveckling för trä, design, reparation och återbruk i nordöstra Göteborg. Arbetet föreslås vara en del av samarbetet inom Ur Skog Lab i samverkan med Stenebyskolan i Dalsland. Se vidare förslag B Länk:www.facebook.com/pages/OrtArt/ Se bilaga Bergsjön kulturhus ekologiskt internationellt matkulturhus. 57

58 B. Det gröna hållbara Bergsjön Följande förslag från förstudiens huvudrapport föreslås i Bergsjön. Här nedan nämner vi rubriken på förslag av insatser med hänvisning till huvudrapporten samt med eventuella tilläggskommentarer. B 1. Samförvaltning och sambruk av grönytor och natur huvudrapportens förslag 2.1 En organisation föreslås etableras för sambruk av alla grönytor och naturområden mellan boende, bostadsbolag, föreningsliv och Göteborgs stad. Framför allt föreslås detta bli ett sambruk mellan erfarna äldre och ungdomar boende i Bergsjön. B 2. Stadsodling med kulturodlarparker - huvudrapportens förslag 2.1 En plan för utveckling av stadsodling och kulturodlarparker på gårdarna och i delar av dalen utvecklas i samverkan mellan de boende, odlarna på Komettorget och andra odlare, Bergsjön 2021, fastighetskontoret, Skogsjordbruk Väst och Stadjord m.fl. 63 B 3. Agroforestry och skogsträdgård - huvudrapportens förslag 2.3 Bergsjön föreslås sambrukas med skosträdgårdsdrift och agroforestry i samverkan mellan boende, Galaxen, fastighetskontoret, SkogsJordbruk Väst Agroforestry West. Samarbete och erfarenhetsutbyte föreslås med Seattle, Bristol och Vancouver m.fl. Insatsen skulle kunna bli banbrytande internationellt och på sikt lönsamt. Tilläggsförslag till ett Ur Skog Laboratory i Bergsjön: I SkogsJordbruket/Agroforestry föreslås att ett småskaligt selektivt ekologiskt skogsbruk utvecklas som en del av återställese av gamla kulturmarker, gallring, plantering och förberedelse för betesdrift med mera. Till detta skogsbruk i Bergsjön föreslås att ett småskaligt sågverk, hyvleri och snickeri etableras på Galaxens stadslantgård i samarbete med Returhuset. Verksamheten och verkstaden föreslås bland annat en del av ett samarbete med Stenebyskolan i Dalsland och deras utbildningar i trähantverk kopplat till kultur och design. Syftet är att skapa innovation när det gäller att få fram produktutveckling i samverkan mellan skogsproducenter, träforskare entreprenörer designers och konsthantverkare. Målet är också att få till utbildningar liksom skapa nya jobb lokalt, inte minst för de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Projektmedel föreslås sökas under Arbetet föreslås också kopplas till det utomhuspedagogiska arbetet i Bergsjön i samarbete mellan skolorna, det kommande kulturhuset i Bergsjön, Galaxen m.fl. B 4. Kompost service I förstudien föreslås att kompostservice utvecklas i Gårdsten utifrån erfarenheter i Majorna. Se förslagen för Gårdsten B 5. B 4. Djurhållning i förvaltning av grönytor och natur - huvudrapportens förslag 2.1 Ett driftscentrum för så väl betande djur som för arbetshästar för grönyte- och naturförvaltning föreslås skapas på stadslantgården Galaxen. Ett samarbete föreslås med Angereds gård och andra gårdar i nordost liksom med Skogsjordbruk Väst. Ett samarbete kopplat till utbildning för körning av häst föreslås i samarbete med Romska folkhögskolan, Storås ridklubb i Angered liksom hästintresserade i nordöstra Göteborg. B 5. Grön kultur och försköningsplan - huvudrapportens förslag 2.5 B 6. Kvartersväxthus - huvudrapportens förslag Riktlinje för stadsnära odling på allmän platsmark och naturmark Göteborgs stad Park och natur 64 Ur skog Lab 58

59 B 7. Lokala marknader för närproducerat- huvudrapportens förslag 2.8 Marknader för närproducerat föreslås tillsammans med bland annat lokala producenter och odlargrupper till exempel för Komettorget, Rymdtorget, Gärdsås torg - Galaxen m.m. Där det finns möjlighet föreslås samarbete med lokala handlare. Höst och vårmarknader förslås som ett Bergsjöns kulturkalas då människor byter plantor, köper plantor, säljer produkter, håller workshops och seminarier. Detta skulle också kunna samköras med återbruksdag och bytesdag av second hand varor. B 8. Ekoturism och destinationsutveckling - huvudrapportens förslag 2.10 En plan och ett utvecklingsarbete föreslås skapas för iordningsställande av vandringslederna och destinationsmål i Bergsjön. Arbetet föreslås genomföras genom föreningen Tikitut som redan påbörjat ett sådant arbete. Initiativet föreslås kopplas till det planerade naturskyddsområdet för Lärjeåns dalgång. I Göteborgs stads utredningsarbete om naturskyddet för dagången finns förslag om att området skulle profileras utifrån så väl ekologisk som social hållbarhet. Tikituts arbete med leder föreslås koppla samman Galaxen med Lärjeåns trädgårdar, Bergums Fritidslantgård, Vättlefjäll och andra anläggningar. Till detta föreslås att ridleder utvecklas med liknande sträckning. Detta skulle kunna bli ett gemensamt utvecklingsarbete för en ekoturistm för så väl Östra Göteborg som Angered som en destination för hela Göteborg. Detta arbete skulle kunna integreras med arbetet med försköning och utomhuspedagogisk satsning med skolorna. B 9. Utomhuspedagogiskt utvecklingsarbete huvudrapportens förslag 2.11 Till alla föreslagna åtgärder kopplas och utvecklas det utomhuspedagogiska arbetet i Bergsjön i samarbete mellan stadsdelsförvaltningens sektor utbildning. Det pedagogiska nätverket Lära Ute i Angered, skolorna i Bergsjön, de boende och föreningar, Bergsjön 2021, Park och Naturförvaltningen, miljöförvaltningen, Lokalförvaltningen m.fl. B 10. Internationellt naturbruksgymnasium huvudrapportens förslag 2.12 Ett samarbete föreslås med Lärjeåns nav Lärjeåns Kafé & Trädgårdar för att utveckla naturbruksutbildningar för boende i nordöstra Göteborg. B 11 Kolonilotter som nya kreativa zoner - huvudrapportens förslag 2.13 B 12. Samplanering med renovering, energieffektivisering och nybyggnation I alla dessa insatser föreslås en samplanering och ett samarbete med framtida insatser för renovering, energieffektivisering och nybyggnation i ett samarbete mellan boende, fastighetsägarna, Göteborgs Stad och Chalmers. B 13. Några övriga förslag från boende Vidareutveckla det positiva arbetet med att involvera ungdomarna. Fler bänkar och sociala mötesplatser utomhus i design av konstnärer och hantverkare. Göra några gatustråk till hantverks, konst och kulturstråk. Fler Bokaler för småföretagare. Hitta nya vägar i lokalt samverka för att minska förstörelse och nerskräpning. Utveckla arbetet för ökad miljömedvetenhet lokalt. 59

60 2 LÄRJEÅNS STADSLANDS NAV Foto: Dan Melander. Workshop om Grön affärsutveckling, Lärjeåns Kafé & Trädgårdar Innehåll 2.1 Inledning 2.2 Historia och bakgrund 1.3 Nuläge 2.4 Ekologiskt hållbar utveckling 2.5 Kulturell och social hållbarhet 2.6 Hållbar ekonomisk utveckling 2.7 Förslag 2.8 Angereds Kamelcenter 2.1 Inledning Med sitt läge mellan stad och land kan Lärjeåns Kafé & Trädgårdar utgöra en utmärkt plats för att etablera ett grönt, kulturellt och socialt innovativt utvecklingsnav. Anläggningen ligger beläget i nära anslutning till Angereds centrum, precis intill nybyggda Angereds Arena och Angereds stadspark gjort iordning under utveckling Nordsost. I det intilliggande, vackra området i Lärjeåns dalgång bort till Storås finns 28 hektar med naturområden bestående av ängsmark och skog. Det ligger med andra ord i en brytpunkt mellan stadsmiljö och natur, vilket ger området unika förutsättningar och möjligheter. 60

61 2.2 Historia och bakgrund Under 1984 presenterades en visionär utställning på Blå Stället i Angered kallad 'Trädgård till nytta och nöje' som skapade stort intresse med cirka besökare. Men det dröjde ända fram till 2000 innan någon verksamhet drog igång på allvar då stiftelsen 'Lärjeåns Kafé & Trädgårdar' bildades med mycket små ekonomiska resurser. Framåt 2006 hade verksamheten tre duktiga trädgårdsmästare och trädgården hade blivit välskött och fin, men verksamheten gick inte runt ekonomiskt vilket ledde till att stiftelsen till slut gav upp. I samband med detta bildades Föreningen Världsbyn med visioner om att bygga en "by" av byggnader, verksamheter och odlingar med inslag från hela världen. Sedan 2006 kom verksamheten att bli "ryckig" och en period följde av förfall och vandalism av trädgården. När intresseanmälningar senare begärdes in 2010 tilldelades Vägen Ut!!-kooperativet ansvaret, som i dag driver och utvecklar verksamheten vidare. Lärjeåns Kafé och Trädgårdar Angereds centrum Blå stället Angereds Arena Angereds kamelscenter Lärjeåns Kafé & Trädg. Lärjeån Storås Storås Ridklubb 2.3 Nuläge Vägen Ut!! - kooperativet bedriver trädgårdsmästeri med inriktning på grönsaksodling, örter och kafé med ekologisk profil. Odlingen sker både i växthus och i pallkragar där skörden säljs direkt i kaféet. Den ekologiska profilen kombineras med ett socialt arbete där kooperativet erbjuder arbetsträning för människor som av olika anledningar hamnat långt ifrån arbetsmarknaden. Med något starkare resurser än tidigare aktörer på Lärjeåns Kafé & Trädgårdar har man lyckats bryta en dålig trend och börjat bygga upp trädgården på ett bra sätt igen. Bland annat har 30 nya odlingslotter för privat bruk upprättats i september i år, med stöd från och i samarbete med Göteborgs Stads fastighetskontor, vilket förväntas skapa mer rörelse och trygghet i området. Med bättre organisering, planering och uppbackning med strategiskt stöd av projektet Utveckling Nordost drivs nu affärsverksamheten i positiv riktning. Vägen Ut!! diskuterar nu vidare utvecklingsplaner. 65 "Med Stadslandet Göteborg, Lab190, Angereds Kamelcenter, Världsbyn, BlåStället och Grön Produktion finns nu en potential som aldrig förr att förverkliga visioner på Lärjeåns Kafé & Trädgårdar." - Lars Jadelius Föreningen Världsbyn I arbetet med förstudien Stadslandet Göteborg har en mängd dialogmöten och workshops genomförts där intresserade medborgare, föreningsliv, näringsliv och förvaltningar deltagit. 65 Länk: blog.vagenut.coop 61

62 I detta arbete har en rad förslag utvecklats om att utveckla Lärjeåns kafé och trädgårdar till Lärjeåns StadslandsNav med funktionen att ha en service och samordningsroll för lokala nav och utvecklingsgrupper för hållbar utveckling mellan stad och land. Se vidare förstudiens huvudrapport Förslag Ekologiskt hållbar utveckling Lärjeåns Kafé & Trädgårdar ligger som ett naturligt kulturcentrum för hela Lärjeån och dess framtida eventuella naturskyddsområde. Odlingar och anläggning har utvecklats på ett naturligt sätt till att bli entré till Lärjeåns dalgång med sin biologiska unika miljö. Initiativ har under förstudiens gång tagits för att etablera naturbruksutbildningar på Lärjeåns Kafé & Trädgårdar. Det saknas dock en samarbets- och utvecklingsplan för att bruka och stärka den biologiska mångfalden i naturmarker och ängar som förbinder hela naturområdet med bebyggelse och Angereds centrum och Angereds stadspark, något som efterfrågas starkt i det utvecklingsarbete som nu initierats. Det finns vilja hos Vägen Ut! kooperativet att utveckla verksamheten med så väl odlingar, växthus som betande djur runt anläggningen. Tanken är att vidareutveckla detta samarbete med Storås Ridklubb, Angereds Gård, Angereds Kamelcenter, fastighetskontoret, Park och naturförvaltningen och Angereds stadsdelförvaltning kopplat till olika verksamheter. Lärjeåns Stadslands Nav föreslås bland annat kunna bli ett centrum för Lärjeåns naturskyddsområde där den sociala hållbarheten med utomhuspedagogik och ekoturism kan finnas med och utvecklas på ett unikt sätt. Se mera om detta i kapitlet Landsbygd. 2.5 Kulturell och socialt hållbar utveckling Kulturfrågorna har i det utvecklingsarbete som initierats genom förstudien blivit allt mer kopplade till frågor om naturbruk, stadsodling, grön affärsutveckling, utomhuspedagogik, hälsa och social hållbarhet. Ett samarbete mellan Lärjeåns trädgårdar och kulturhuset Blå stället har utvecklats runt dessa frågor. Någon myntade begreppet Blå Gröna stället för detta samarbete som utvecklats. Det har också vuxit fram ett kultursamarbete mellan Blå Stället, Lärjeåns Kafé & Trädgårdar/Vägen Ut! och Nätverkstan, som kan bli bärande för utveckling av ett Lärjeåns stadslandsnav och nätverk för framtiden. Det har förts många samtal och workshops i samverkan mellan förstudien Stadslandet Göteborg, Vägen Ut!! och Blå Stället om nya utvecklingsfrågor för ett Lärjeåns Stadslandsnav. I dessa har engagerade personer, föreningsliv, näringsliv och nyckelpersoner i olika förvaltningar deltagit. I samtalen har det visat sig finnas en bred och tydlig vilja att kunna forma en ny typ av utvecklingsarbete mellan grön affärsutveckling, social ekonomi samt kulturella och kreativa näringar. Lärjeåns Stadslandsnav föreslås också utvecklas till en plats för internationell samverkan med städer som ligger i framkant i sådant arbete runt om i världen. Ett arbete där innovatörer och entreprenörer för hållbar utveckling får utrymme, ses, bekräftas och uppmuntras. 2.6 Hållbar ekonomisk utveckling Trenden i världen har vänt. Det som tidigare setts som en nackdel med att Angereds centrum och Lärjeåns Kafé & Trädgårdar ansetts ligga långt från stadens centrum är i ett nytt globalt stadsutvecklingsperspektiv en helt unik möjlighet. De snabbt underifrån växande nya ekonomierna i form av grön affärsutveckling, social ekonomi och kreativa och kulturella näringar mellan stad och land behöver nya kunskapsnav och nätverk för denna utveckling i 62

63 staden. Syfte och mål är att hitta nya vägar för hållbara jobb, företag samt stärkande av lokal ekonomi. Det finns exempel på liknande initiativ runt om i Europa som blivit framgångsrika och ekonomiskt självbärande och jobbskapande. Alla har börjat som små lokala initiativ för hållbar utveckling. Alla är publika medskapande anläggningar för hållbar utveckling, ekologi, hållbar energianvändning, utbildning, folkbildning och grön affärsutveckling. Några av dessa internationellt intressanta anläggningar är Centre for Alternative Technology CAT i Wales, Eden i Cornwall, Energiakademiet på Samsö i Danmark, Folkecenter i Danmark och Artefact i Tyskland. 66 Det har funnits stora visioner för Lärjeåns Kafé & Trädgårdar; visioner som stupat i brist på ekonomi och strategiska beslut. I samtal, omvärldsanalyser och den utveckling som nu redan är i gång, pekar mycket på att det arbete som lagts ner genom åren nu har möjlighet att bära frukt i helt nya former och med nya aktörer. Olika aktörer har bildat arbetsgrupper och inlett samtal om möjligheter för att i samverkan med Vägen Ut! kooperativet och Blå Stället utveckla Lärjeåns Stadslandsnav. 67 En rad företag och verksamheter är i dag intresserade som exempelvis: Terra Institute europeiskt konsultföretag inom Hållbar affärsutveckling Naturliga steget nationell organisation för hållbar utveckling Case Studio arkitekt och designstudio Stylt Trampoli design- och kommunikationsföretag Stadssallad utbildnings- och designföretag för hållbara städer Skogjordbruk Väst Agroforestry West organisation för skogsträdgår och agroforestry Dingle naturbruksgymnasium Naturbruksutbildningar Ur Skog Laboratory utveckling för kulturföretag med inriktning på trä och design Nätverkstan ett av Sveriges främsta resurscentrum för kulturföretagare m.fl. Coompanion rådgivningsorganisation för kooperativa företag Hela Sverige Skall Leva i Göteborgs regionen samordnar lokala utvecklingsgrupper. Hushållningssällskapet Väst - organisation för att främja landsbygdens näringar. Föreningen Världsbyn verkar för utveckling av en världsby lokalt. Angereds Kamelcenter - Kamelcenter och utvecklingscenter för kamelnäringen i Sverige. Länkar 68 Halime Kadiri har varit förstudiens ovärderliga kulturkommunikatör. Foto: Inga-Lisa Adler. Stadsodlingarna på Komettorget. 66 Länkar: Länkar: www. vagenut.coop, 68 Länkar: stadssallad.se, coompanion.se, 63

64 2.7 Förslag I förstudien har samarbetet utvecklats mellan representanter för Vägen Ut!! (som driver anläggningen), Blå Stället, Frigående Arkitekter, Angereds Kamelcenter,, Föreningen Världsbyn runt utvecklingsfrågor för anläggningen Lärjeåns Kafé & Trädgårdar. Planskiss Lärjeåns Kafé & Trädgårdar februari 2014 Ett förslag till fysisk plan har tagits fram i samarbete mellan Vägen Ut! och Frigående arkitekter. Förslag till ny entré Bild: Frigående arkitekter. Lärjeåns Kafé & Trädgårdar har beviljats projektbidrag för byggandet av en entré under

Utveckling Nordost 2011-2013. Relationskultur Medskapande Sambrukande Grön affärsutveckling Social Ekonomi Kreativa & kulturella Näringar

Utveckling Nordost 2011-2013. Relationskultur Medskapande Sambrukande Grön affärsutveckling Social Ekonomi Kreativa & kulturella Näringar Utveckling Nordost 2011-2013 Relationskultur Medskapande Sambrukande Grön affärsutveckling Social Ekonomi Kreativa & kulturella Näringar Sveriges största EU-projekt inom stadsutveckling Bidra till hållbar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Välkommen till Garveriet i Floda

Välkommen till Garveriet i Floda Välkommen till Floda! New York Välkommen till Garveriet i Floda Samverkan Sävelången Vrångö Business Improvement District Innerstaden Innerstaden Göteborg Göteborg Innerstaden Göteborg Skottland New York

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Göteborg LOKALEKONOMI 2014 EN DOKUMENTATION

Göteborg LOKALEKONOMI 2014 EN DOKUMENTATION EN DOKUMENTATION LOKALEKONOMI 2014 Göteborg 2014 arrangerades fyra regionala Lokalekonomidagar över hela landet. Det här är en dokumentation från konferensen i Göteborg, Västra Götalands län. På bilden

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det?

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det? Hållbart ledarskap Vad innebär det och hur uppnås det? CSR Västsverige Projekt hållbart ledarskap Om att leda för hållbarhet Vad är hållbart ledarskap för er? CSR Västsverige PUBLIC & PRIVATE RESPONSIBILITY

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden

Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden Mistra Urban Futures 2014-03-28 Lägesrapport 2013 Grön produktion odla mat och jobb i staden Lägesrapport för projekt med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Projekt nummer: 14-71-10574862 Tidigare

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Stadsodling av nyttoväxter

Stadsodling av nyttoväxter Stadsodling av nyttoväxter Stadsodling av nyttoväxter Interreligiös/mångkulturell inriktning Göteborg/VGR Projektbeskrivning 16 juni 2008 Projekt för att utveckla stadsodling av nyttoväxter till klimatsmart

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Beviljade projekt. Utlysning 2011: Sociala innovationer och affärsutveckling i arbetsintegrerade sociala företag

Beviljade projekt. Utlysning 2011: Sociala innovationer och affärsutveckling i arbetsintegrerade sociala företag Beviljade projekt Utlysning 2011: Sociala innovationer och affärsutveckling i arbetsintegrerade sociala företag Vägen ut! Kooperativen 164805 249 000 Vägen ut! Produktkatalog 2012 Elisabeth Mattsson elisabeth@

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer