Former och planerade aktiviteter formuleras senast den 28 feb 2016 och arbetet slutförs den 31 dec 2017.

Transkript

1 10 juni 2016 Rapport partsarbeten Kommunal sektor Lokal lönebildning och verksamhetsutveckling De centrala parterna ska följa upp föregående avtalsperiods aktiviteter med ytterligare insatser som stärker lönebildningens stöd så väl till verksamhetens utveckling som läraryrkets attraktivitet. Parterna avser också att inom ramen för detta hitta former för och stödja lokala parter i hanteringen av den lokala lönebildningen i relation till karriärstegsreformen och regeringens särskilda lärarlönesatsning. Former och planerade aktiviteter formuleras senast den 28 feb 2016 och arbetet slutförs den 31 dec Redan vid tecknandet av HÖK 12 inledde centrala parter ett utvecklingsarbete till stöd för en väl fungerande lokal lönebildning och lönesättning i skolan i enlighet med 1 i Löneavtalet. Arbetet resulterade i ett antal lönekonferenser runt om i landet samt diskussionsunderlaget Individuell och differentierad lön. Planeringen av det fortsatta centrala partsarbetet utgår från: Ansats Centrala och lokala parters genuina intresse är en förutsättning för att den lokala lönebildningen och statens lärarlönesatsningar ska kunna nå sin fulla potential och bidra till att skolan och läraryrket utvecklas i önskad riktning. Workshop Centrala parters erfarenheter från en inventerande workshop den 2 februari 2016 med deltagande av lokala parter. Tidslinje Centrala parters åskådliggörande av aktiviteter kopplade till lön vid bestämda tidpunkter under året huvudmannens årliga löneöversyn enligt löneavtalet, fördelningen av statliga medel för dels karriärtjänster, dels lärarlönesatsningen Huvudmannen och staten Centrala parters tydliggörande av huvudmannens individuella lönesättning baserad på bedömningen av den enskilde lärarens arbete och statens tillkommande löneinjektioner och karriärmöjligheter kopplade till ansvarstagande och formell utbildning.

2 Sida 2/6 Framgångsfaktorer Centrala parters nyckelord för ett framgångsrikt lokalt arbete: strategi, legitimitet, transparens och kommunikation. Utifrån ovan beskrivna utgångspunkter ska det centrala partsarbetet resultera i ett fördjupande diskussionsmaterial/metodstöd, vilket syftar till att underlätta för de lokala parterna i deras arbete med lönebildningen och relationen till karriärstegsreformen och regeringens särskilda lärarlönesatsning. Ytterst handlar det om läraryrkets attraktivitet och verksamhetens utveckling. Centrala parter har upprättat kontakt med Skolverket med anledning av föreskrifterna rörande lärarlönesatsningen. Karriärstegsreformen Parterna avser med anledning av behovet av kvalitetssäkring och utveckling av karriärstegsreformen att vidta egna åtgärder liksom föreslå utvecklingsområden för lagstiftningen. Parternas gemensamma analys ska vara klar senast den 31 dec 2015 och arbetet slutförs den 31 dec Karriärstegsreformen syftar till att bidra till förbättrad måluppfyllelse genom att ta vara på och sprida forskning och erfarenhet samt att öka läraryrkets attraktivitet. Att detta ska bli varje huvudmans angelägenhet och beröra alla lärare, är en stor utmaning. I arbetet blir det viktigt för parterna att stå upp för långsiktigheten och trovärdigheten i utvecklingsarbetet mot de båda syftena, samt att skapa reella förutsättningar för ett gott resultat. Målsättningen för partsgruppen är att karriärreformen utvecklas till ett sammanhållet karriärsystem för hela skolsystemet. Parterna har i kollektivavtal enats om att vidta egna åtgärder för kvalitetssäkring och utveckling av karriärstegsreformen liksom att föreslå utvecklingsområden för lagstiftningen. För att karriärstegsreformens syfte ska nås ser parterna bl a följande utmaningar: tydlighet om hur och varför huvudmannen vill använda karriärtjänsterna transparent och genomtänkt rekrytering tydlighet i förstelärares och lektorers uppdrag, förutsättningar och nytta, för så väl de som har uppdragen som för övriga inom verksamheten Parterna avser bland annat att gemensamt lyfta fram goda exempel och förslag på hur huvudmannen kan skapa en ökad tydlighet och transparens kring mål, utformning, uppdrag, rekrytering och organisation, samt avseende villkoren för de lärare som har en karriärtjänst. Parterna är överens om vikten av att fler lektorstjänster inrättas. Partsgruppen har tagit del av Statskontorets uppföljning av karriärtjänsterna och deras resultat är en utgångspunkt för vårt arbete. Gruppen kommer också att genomföra studiebesök i ett par kommuner för att få en tydligare bild av positiva och

3 negativa aspekter på reformen. Det görs också en del forskning på reformen som gruppen kommer att ta del av och nyttja i arbetet. Sida 3/6 Det har också gjorts ett inspel till regeringen. Parterna anser att förordningen och finansieringen måste vara utformade på sådant sätt att de stödjer arbetet med att möta de utmaningar som finns, skapar långsiktighet och kan utgöra en grund i ett utbyggt och sammanhållet karriärsystem. En viktig förutsättning är tydliga, statliga signaler om finansieringens varaktighet. Parterna har uttryckt en önskan om en fortsatt dialog med regeringen om detta och att vi skulle välkomna ett särskilt fördjupat trepartssamtal om respektive parts möjligheter och förutsättningar att kvalitetssäkra karriärstegsreformen. Introduktionsperiod och mentorskap för nyutexaminerade lärare Med syfte att stödja huvudmännen i deras arbete med nyutexaminerade anställdas introduktion avser parterna att göra en gemensam nuläges- och behovsanalys av egna åtgärder samt utvecklingsinsatser för lagstiftaren. Parterna tar ansvar för att i trepartssamtalen med regeringen lämna gemensamma förslag på vad som bör ingå i lärarutbildningen, t.ex. under den verksamhetsförlagda delen, respektive under introduktionsperioden. Parternas gemensamma medskick inom ramen för trepartssamtalen med regeringen ska sammanställas senast den 31 dec 2015 och arbetet slutförs i sin helhet den 31 dec Parterna är överens om att en god introduktion i yrket är en viktig förutsättning för ett hållbart yrkesliv. Forskning och beprövad erfarenhet visar att introduktionen kan vara avgörande för huruvida en ny lärare stannar i yrket eller inte. Det finns därmed många samhällsekonomiska vinster med en fungerande introduktion. Även ur ett elevperspektiv är det viktigt att nya lärare får stöd och möjlighet att utveckla sin undervisning och sitt relationsbyggande under den första tiden i yrket. Sedan införandet av lärarlegitimation har introduktionen av nya lärare reglerats i lagstiftning. Denna lagstiftning har under denna korta tid förändrats väsentligt i och med att kravet på genomförd introduktionsperiod för att erhålla lärarlegitimation har tagits bort. Partsgruppens bedömning är att dessa förändringar bidragit till en osäkerhet om vad som gäller, både hos huvudmän och hos nyexaminerade lärare. Lagstiftningen är också formulerad på ett sådant sätt att nyexaminerade lärare inte självklart är garanterade en introduktionsperiod på sin första anställning. Parterna gör bedömningen att det finns brister, både i omfattning och kvalitet när det gäller hur rätten till introduktionsperiod tillgodoses. Vi har dock i dagsläget inte tillräcklig kunskap för att kunna bedöma omfattningen av dessa brister. Att få en klar bild av nuläget blir därför en viktig del för parternas gemensamma arbete i frågan framöver.

4 Sida 4/6 Vi har genomfört en work shop där vi bland annat fick två forskares bild av hur viktigt det är med god introduktion och hur en god introduktion ser ut. Nästa steg är tre enkäter; en till nyexaminerade lärare, en till skolledare och en till skolhuvudmännen. Utifrån forskarnas bild och enkätsvaren kommer gruppen sedan att formulera en plan för det fortsatta arbetet. Det har också gjorts ett inspel till regeringen med ett önskemål om en nationell utvärdering av införandet av introduktionsperiod och en önskan om en ändring i Skollagen som tydliggör att alla nyexaminerade lärare har rätt till introduktion. Nyanlända barn och nyanlända lärare Parterna avser att fullfölja det arbete som påbörjats inom ramen för det så kallade snabbspåret för nyanlända och vid behov teckna avtal och genomföra andra insatser som bidrar till att nyanlända som är eller vill bli lärare får möjlighet att så snabbt som möjligt bli behöriga lärare. Parterna är också inställda på att medverka till att nyanlända barn och elever får sina rättigheter och behov tillgodosedda. Parterna anpassar sin tidplan utifrån de förutsättningar som ges av regeringen och andra myndigheter. Parterna har utverkat ett snabbspår som möjliggör för lärare från andra länder att uppnå svensk lärarlegitimation. Detta sker genom ULV, praktik och eventuella kompletteringar. En mer omfattande start kommer att ske till hösten medan en pilot redan har kommit igång i Stockholm under våren. Stockholms stad har redan ett snabbspår igång, vilket parterna har tagit del av. Det pågår även aktiviteter ute i landet i vissa kommuner. Studenterna kommer att kunna praktiserar eller även ha någon forma av anställning medan de studerar. I nuläget sker kunskapsinhämtning och förs förutsättningslösa diskussioner om de avtal som finns tecknade både med samverkansrådet och med andra arbetstagarparter, exempelvis studerandemedarbetaravtalet, bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktion (BAL), Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställningar (BUI) samt avtal för arbetstagare i arbetsmarknadsinsatser (BEA). Om avtalsförhandlingar ska genomföras kommer detta att ske i sedvanlig ordning. Parterna har sökt främjandemedel som uppgår till 1 miljon kronor. Detta har i dagarna beviljats av arbetsförmedlingen. Tanken är att de ska användas till en samordnare på universitetet för studenter/praktikanter och handledare kopplade till snabbspåret. Parterna är måna om att samordnarens tjänster kommer handledare och studenter till del. Hur detta ska se ut ska nu ta form. Parterna har analyserat Ebba Östlins utredning. Utredningen är inte tillräckligt klargörande när det gäller snabbspårets konstruktion och det verkar som deras uppfattning är att snabbspåret tar slut efter den första fasen. Snabbspåret utgörs av hela vägen fram till legitimation. En annan del är att de inte ser några konsekvenser för kommunerna och huvudmännen. Det finns en uppenbar risk att kommunerna

5 Sida 5/6 kommer att få ett stort organisatoriskt ansvar samt kostnader knutna till detta. Det handlar också om kompetensförsörjning samt arbetsbelastning för befintlig personal där arbetet och ansvaret trycks nedåt i delegationskedjan. Vi ställer oss frågande till hur kontroll och säkerhet ska kunna upprätthållas med tanke på krav på registerutdrag. Det finns även en vilja att tillhandahålla SFI för de som är i asylfasen. Ingen analys görs av den situation vi har idag där det är långa köer till SFI av människor i etableringsfasen samt att lärarbrist råder. Det nämns inte heller hur en effektiv SFI kopplad till de nyanländas akademiska bakgrund ska kunna uppbringas. Att sätta alla i samma grupp leder inte de sistnämnda snabbt in i yrkeslivet. Utredningen kommer att komma ut på remiss där förbundet kan tillföra sina synpunkter. Arbetsmiljö Med syfte att stödja det lokala arbetsmiljöarbetet avser parterna att utarbeta ett stödmaterial till AFS 2015:4 anpassat för förskolans och skolans verksamhet. Arbetet kan med fördel ta utgångspunkt i det pågående arbete som görs inom ramen för Sunt Arbetsliv. Arbetet slutförs senast den 31 okt 2016 med avstämning den 1 mars respektive 1 juni Gruppen har tittat på en mängd materiel som beskriver lärarnas situation. Här finns partsvisa utredningar och rapporter samt externa materiel. En viktig del har även utgjorts av OSA-kompassen som arbetats fram inom Suntarbetsliv av parterna. Vi har från LR:s sida bland annat framfört förbundets arbetstidsmodell samt understrukit den situation som råder kring lärares övriga arbetsuppgifter. Vi vill undvika att frågan ska hamna i en diskussion om tillämpat arbetstidsavtal, vilket vår modell tar udden av då den ser till hela arbetstiden. Som läget ser ut nu är vi överens om vad vi ser och vilka problem som det handlar om i skolan. Ett material kommer att tas fram som ska vara lokala parter behjälpliga att jobba med AFS samt systematiskt arbetsmiljöarbete. Vi ser att materialet behöver rikta sig både till samverkansgruppen på den enskilda skolan samt till den centrala nivån hos huvudmannen. Materialet kommer att komplettera OSA-kompassen och bli ett skolanpassat material där metodredskap finns samt goda exempel på förebyggande arbete med den organisatoriska arbetsmiljön. Från LR:s sida har det varit viktigt att detta blir konkret, begripligt och användbart på den nivå där det hamnar. Ett samarbete har upprättats med Suntarbetsliv för att ta tillvara den expertis som finns där samt för att nå ut med vårt partsgemensamma material via Suntarbetslivs webbplattform. Suntarbetsliv kommer därmed i vissa avseenden att vara delaktigt i partsgruppens arbete. En av Suntarbetslivs skribenter har skrivit en artikel på temat, vilken ska publiceras. Partsgruppen har tittat på ett danskt material om skolan och jobbar även med att ta in extern expertkunskap genom bland annat professor Eva Vingård. Gruppen kommer att göra studiebesök på arbetsplatser där vi fått signaler om att man kommit en bit på

6 Sida 6/6 väg med frågan. Norrköpings kommun och rektor Tomas Stenberg är ett exempel på det. Tanken är att seminarier ska hållas i slutet av 2016 på valda platser.