Polismyndighetens budgetunderlag

Transkript

1 Polismyndighetens budgetunderlag

2 Utgivare: Polismyndigheten, Ekonomiavdelningen, Box 12256, Stockholm Dnr: A /2015 saknummer 979 Omslagsfoto: Polismyndigheten 2

3

4 Sändlista Regeringen Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Justitieutskottet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret Försvarsdepartementet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Säkerhetspolisen Ekobrottsmyndigheten Åklagarmyndigheten Domstolsverket Kriminalvården Rättsmedicinalverket Brottsförebyggande rådet (Brå) Brottsoffermyndigheten Polismyndighetens insynsråd samt regionpolisråden vid Polismyndigheten Arbetstagarorganisationerna 4

5 Innehåll 1 Förslag till finansiering för perioden Rikspolischefens inledning Omvärld Osäkerhet i omvärlden Befolkningsökning och migration Internationalisering Urbanisering och utanförskap Teknisk utveckling Polismyndighetens strategiska inriktning Hantering av migrantsituationen Bekämpning av terrorism Arbetet mot allvarlig och organiserad brottslighet Internationell verksamhet Brottsbekämpning i särskilt prioriterade områden En tillgänglig polis nära medborgarna En enhetlig, effektiv och ändamålsenlig utredningsprocess It-relaterad brottslighet Medarbetardrivet utvecklingsarbete Relevanta it-stöd för en effektiv polis och rättskedja Effekthemtagning Kompetensförsörjning Bemanning och kompetens Likabehandling och jämställdhet Kompetensutveckling Utvecklingsarbete kräver omställning och kompetensväxling Ekonomi Ekonomi Osäkerhetsfaktorer Investeringar i anläggningstillgångar Avgifter och övriga intäkter Övriga villkor Underskott i avgiftsfinansierad verksamhet Tillkommande behov för polisen...22 Bilagor

6 1 Förslag till finansiering för perioden Polismyndigheten lämnar följande förslag till finansiering för perioden Tabell 1. Förslag till finansiering (belopp i miljoner kronor) utfall prognos beräknat beräknat beräknat beräknat Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:1 Polismyndigheten, ap. 1 Polismyndigheten :1 Polismyndigheten, ap. 3 Avd. för särskilda utredningar :18 Inre säkerhetsfonden, anslagspost Avgiftsintäkter Offentligrättslig verksamhet Stämningsmannadelgivning Passhantering Nationellt ID kort Uppdragsverksamhet Forensisk undersökning Tjänsteexport Utbildning av ordningsvakter Kontroll av väktarhundar 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Övriga intäkter som disponeras Summa Avgiftsintäkter som redovisas mot inkomsttitel Expeditionsavgifter och ansökningsavgifter Bötesmedel Övriga inkomster av statens verksamhet Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Summa Att regeringen föreslår riksdagen att fastställa medel som täcker Polismyndighetens kostnader för avgifter till internationella sammanslutningar och att dessa anvisas under utgiftsområde 4, Rättsväsendet, 1:14 Avgifter till internationella sammanslutningar, anslagspost 3. Att regeringen föreslår riksdagen att fastställa medel som täcker Polismyndighetens kostnader för utlandsverksamhet och att dessa anvisas under: Utgiftsområde 5 Internationell samverkan, 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, anslagspost 2. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, 1:1 Biståndsverksamhet, anslagspost 3. Att regeringen beslutar om en låneram som uppgår till miljoner kronor för 2017, miljoner kronor för 2018 och miljoner kronor för Att regeringen beslutar att anslagskrediten för respektive år under perioden får uppgå till 3 procent. Att regeringen beslutar att krediten på räntekontot för respektive år under perioden får uppgå till den nivå som normalt gäller för statliga myndigheter, i dag ca 10 procent. 6

7 2 Rikspolischefens inledning Utvecklingen i omvärlden det senaste året har snabbt ändrat förutsättningarna för polisens planering av verksamheten. Ökningen av antalet migranter som söker sig till Sverige och det förhöjda terrorhotet har ökat kraven på polisen. I förlängningen kräver det utökade resurser om polisen ska kunna utföra sitt uppdrag. Det är framför allt migrantströmmarna som ökar belastningen. I det korta perspektivet har det inneburit att polisen har fått skjuta till resurser till gränskontroller och ordningshållning och tillsyn vid asylboenden. På längre sikt innebär det nya läget ökade krav på polisen att genomföra inre utlänningskontroller och att bistå vid verkställigheter för personer som har fått avslag på sin asylansökan. Därutöver påverkas polisverksamheten även i andra delar med ökade krav på handräckningar, insatser mot människosmuggling och lokalt brottsförebyggande arbete. Dessutom påverkas utredningsverksamheten med ökade krav på språkkompetens och förmåga att utreda okända identiteter. Det förhöjda terrorhotet mot Sverige kräver en bättre insatsförmåga från polisen för att kunna förebygga och avvärja terrorhot och värna mänskliga fri- och rättigheter. Det medför kostnader i form av investeringar i lokaler, utrustning, fordon samt utbildning. Utöver detta behöver polisen göra satsningar för att bekämpa allvarlig och organiserad brottslighet, öka tryggheten i särskilt prioriterade områden, utveckla utredningsverksamheten samt göra investeringar i polisens it-stöd. Samtidigt fortsätter polisens omorganisation under kommande år. En viktig målsättning är att polisen ska bli mer närvarande i lokalsamhället och att en större del av polisarbetet ska bedrivas i lokalpolisområden. Polisen ska i större utsträckning utgå från medborgarnas behov. Det är bakgrunden till det pågående arbetet med att ta fram medborgarlöften i varje kommun. Under 2016 fortsätter också övergången till sju regionala ledningscentraler. Trots stora utmaningar går polisen in i 2016 med en ekonomi i balans. Utöver tilldelat anslag har polisen ett anslagssparande motsvarande drygt 400 miljoner kronor. Detta beror på att en del kostnader som prognosticerades för 2015 har förskjutits till Överskottet ger förutsättningar för att under året genomföra satsningar som är en viktig del i ombildningen av polisen. Under kommande år räknar myndigheten också med att kunna göra effektiviseringar genom ombildningen till en samlad polismyndighet. Ombildningen gör det möjligt att effektivisera bl.a. lokalförsörjning, lokalvård, fordonskostander, inköpsverksamhet samt utveckling av it-stöd. För att klara uppdraget bedömer Polismyndigheten att det krävs en förstärkning med poliser och civilanställda till och med För att klara uppdraget med en ekonomi i balans krävs ett resurstillskott på 3,9 miljarder kronor åren

8 3 Omvärld Förutsättningarna för polisens arbete påverkas av en mängd olika faktorer. Polisen står inför utmaningar av en omfattande och komplex karaktär. Förändringar i omvärlden ställer nya och högre krav på polisen att kunna genomföra sitt uppdrag. 3.1 Osäkerhet i omvärlden Händelseutvecklingen i omvärlden innebär att polisen tillsammans med andra samhällsaktörer behöver stärka arbetet för att förebygga terrordåd och värna de fri- och rättigheter som utgör grunden för det öppna samhället och demokrati. Högre krav ställs på polisens förmåga att i det lokala polisarbetet förebygga terrorism och annan allvarlig våldsbrottslighet liksom på beredskapen att hantera kriser. I detta arbete ska polisens samverkan med bl.a. Säkerhetspolisen och Försvarsmakten fortsätta utvecklas. Med anledning av omvärldsförändringar, en förhöjd hotbild och risk för terroristattentat samt en ökad användning av vapen inom organiserad brottslighet har EU-kommissionen nyligen föreslagit en skärpning av vapendirektivet för att åstadkomma en harmonierad och mer restriktiv reglering inom EU. En sådan skärpning skapar bättre förutsättningar för en effektiv och mer enhetlig vapenkontroll. De föreslagna förändringarna kan komma att påverka svensk vapenlagstiftning och polisens arbete med vapenkontroll. Skärpta krav på registrering av vapentransaktioner och vapenhandlares vapenregistrering medför sannolikt att nya tekniska lösningar behöver utvecklas för polisen. 3.2 Befolkningsökning och migration Under 2015 sökte nästan personer, varav drygt ensamkommande barn, asyl i Sverige vilket är fler än någonsin tidigare. Enligt Migrationsverkets prognos kommer mellan och personer att söka asyl i Sverige under Det råder stora osäkerheter i de prognoser som lämnats. Även om EU, dess medlemsländer och Sverige med olika åtgärder vill minska antalet flyktingar och migranter är det i nuläget inte möjligt att dra några säkra slutsatser om vilka effekter dessa åtgärder kommer att resultera i. Det beror främst på att drivkrafterna för att fly har blivit ännu starkare i förhållande till tidigare år. Beslut som fattas i Sverige och i andra länder, inom och utanför EU, har en väsentlig betydelse för antalet asylsökande i Sverige. Den migration som skett under 2015 har i stora delar påverkat polisens verksamhet, och bedömningen är att påverkan kommer att fortsätta de kommande åren. 3.3 Internationalisering Sverige är ett globaliserat land och påverkas av den ökade internationaliseringen i världen. En negativ utveckling i vissa delar av världen i form av konflikter, minskad statlig kontroll eller socioekonomiska svårigheter har därigenom en inverkan även på Sverige. Även kriminella aktörer är del av en globaliserad värld. Individerna rör sig internationellt och utnyttjar instabilitet i samhällen i sin brottslighet, så som handel med illegala varor. Sammantaget medför den ökande internationaliseringen högre krav på polisens förmåga att arbeta internationellt. Genom ett internationellt samarbete förbättras samtidigt polisens förutsättningar för brottsbekämpning. Ett ökat europeiskt samarbete ger möjligheter men ställer också krav på kompetens och resurser för polisen. 3.4 Urbanisering och utanförskap Urbanisering är en av de mest påtagliga globala trenderna. Inflyttningen till städerna antas fortsätta i Sverige, och enligt Boverket 1 sker ungefär 70 procent av befolkningsökningen i de tre storstadslänen. I ett urbaniserat samhälle minskar den sociala kontrollen och internaliseringen av gemensamma normer och sanktioner av beteenden försvagas, vilket ökar risken för kriminalitet. Samtidigt som urbanisering sker ställs krav på en tillgänglig polis i hela landet, även i glesbygd. I många utsatta områden som präglas av socialt utanförskap är arbetslösheten strukturell, hög och varaktig. En ökad arbetslöshet och ett större utanförskap, faktiskt eller upplevt, innebär en risk för ökad kriminalitet. Denna samhällsutveckling ställer ökade krav på polisen. 1 Boverket, Vision för Sverige En urbaniserad värld 8

9 3.5 Teknisk utveckling Informationsteknik präglar såväl samhället som enskilda människors vardag allt mer. Utvecklingen påverkar likaså polisens verksamhet. Den tekniska utvecklingen medför nya brottsverktyg och möjliggör nya tillvägagångssätt för kriminella aktörer. Internet är alltjämt en växande arena för kriminella aktörer. Även kriminella aktörers möjligheter att dölja spåren från sin brottslighet förenklas genom exempelvis nya former av kryptering för kommunikation. It-brottsligheten bedöms vara allt mer aggressiv och konfrontativ. 2 Bedrägeribrottslighet är ett specifikt område där den tekniska utvecklingen i samhället tydligt kan kopplas till en ökande brottsutveckling. Den tekniska utvecklingen innebär även ökade möjligheter för polisen att utveckla sin verksamhet. Bland annat kan den forensiska verksamheten utvecklas vilket kan bidra till en ökad lagföring. Teknisk utveckling möjliggör också en fortsatt utveckling av mobila tjänster vilka kan bidra till en mer effektiv polisverksamhet. 4 Polismyndighetens strategiska inriktning Polisen står inför utmaningar av en omfattande och komplex karaktär. Förändringar i omvärlden ställer nya och högre krav på polisen att kunna genomföra sitt uppdrag. Polismyndighetens strategiska inriktning för utgörs dels av fortsatta åtgärder för att komma närmare medborgarna, öka tillgängligheten och effektiviteten, dels av åtgärder inom prioriterade områden som kräver utveckling, ökad förmåga och/eller ökade resurser. Parallellt med hanteringen av ökade krav på verksamheten till följd av förändringar i omvärlden ska intentionerna med ombildningen av polisorganisationen uppfyllas. Genomförandet av reformen är med anledning av de förändringar som skett i omvärlden än mer angelägen. En av reformens hörnstenar är att polisverksamheten ska utföras nära medborgarna. Medborgarna ska känna sig trygga där de bor och vistas och ha ett högt förtroende för polisen. Genom att förebygga, ingripa mot och utreda brott samt hindra ordningsstörningar bidrar polisen till en ökad trygghet. Ett professionellt och respektfullt bemötande stärker medborgarnas förtroende för polisen. Polisen finns tillgänglig dygnet runt, året om och är ofta den samhällsaktör som medborgarna först kommer i kontakt med i utsatta situationer. Polismyndighetens kontaktytor gentemot medborgarna ska fortsatt utvecklas för att göra det enklare att komma i kontakt med polisen. Medborgarna ska ha möjlighet att ge sin syn på polisverksamheten och kunna påverka polisens prioriteringar. Under de senaste åren har det omfattande arbetet med att genomföra ombildningen till Polismyndigheten, i enlighet med de avsikter som finns med reformen, varit i fokus. Reformen syftar framför allt till att skapa förutsättningar för att stärka polisens förmåga att bekämpa brott, bl.a. genom tydligare ledning och styrning, större enhetlighet, ökad flexibilitet och ett mer effektivt resursutnyttjande samt att verksamheten ska bedrivas närmare medborgarna. 4.1 Hantering av migrantsituationen Migrantsituationen påverkar hela den offentliga verksamheten och i stor omfattning polisens verksamhet. Situationen påverkar polisens verksamhet främst avseende inre gränskontroll, inre utlänningskontroll, verkställigheter samt ordningshållning och tillsyn vid asylboenden. För att möta de nya utmaningar och krav som ställs på den gränspolisiära verksamheten, och på ett ändamålsenligt sätt planera strategiska och operativa åtgärder, kommer myndigheten under perioden bl.a. arbeta för att öka förmågan att inhämta, bearbeta, analysera och kommunicera kunskap om hur situationen ser ut nationellt, men även om hur situationen i andra länder kan komma att påverka utvecklingen vad gäller migration och brottslighet kopplad till denna på längre sikt. För att hantera situationen behövs samverkan med bl.a. Migrationsverket, Kriminalvården, kommuner och andra nationella och internationella aktörer. 2 Europol, The Internet Organised Crime Threat Assessment (IOCTA) 2015, DOI /

10 Inre gränskontroll Polisen har sedan regeringen i november 2015 fattade beslut om att tillfälligt återinföra inre gränskontroll upprätthållit en partiell inre gränskontroll på strategiskt utvalda platser i region Syd och Väst. Gränskontrollen kräver för närvarande drygt 300 poliser (varav ca 100 poliser utgör förstärkning från andra regioner) i region Syd och i region Väst ca 60 poliser. För att lösa uppgiften har resurser från främst ingripandeverksamheten och den brottsförebyggande verksamheten tagits i anspråk. Regeringen har även i förordningen (2015:1074) om vissa identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, som trädde i kraft i januari 2016, beslutat att transportörer ska göra en kontroll av id-handlingar, avseende resanden från Danmark. För polisen innebär beslutet en tillkommande uppgift inom främst den inre gränskontrollen att kontrollera att transportörerna uppfyller kravet på id-kontroller. Polisens kontroll ska dokumenteras och kan leda till att polisen fattar beslut om förskott på sanktionsavgift och att bussar stoppas från fortsatt färd. Transportörernas id-kontroller bedöms leda till att antalet migranter som söker sig till Sverige via Danmark minskar. Hur utvecklingen påverkas på längre sikt är osäkert. En tänkbar konsekvens av inre gränskontroller och transportörers id-kontroll är att migranter börjar använda nya färdvägar till Sverige, vilket kan innebära att polisen behöver utöka gränskontrollerna till fler platser i landet. Inre utlänningskontroll Alla personer som kommer till Sverige ansöker inte om asyl, tar ingen myndighetskontakt och saknar rätt att vistas i landet. Det är inte möjligt att beräkna hur många personer detta avser. Följden är att den inre utlänningskontrollen, vars syfte är att upptäcka dessa personer, behöver förstärkas. Det ökade antalet ensamkommande barn som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd medför också ett ökat behov av att polisen genomför inre utlänningskontroller. På längre sikt kan behovet av inre utlänningskontroller påverkas om antalet personer som antas uppehålla sig olovligen i landet ökar. En sådan ökning kan antas, men omfattningen beror på flera osäkra faktorer, bl.a. arbetet med kontrollen av inre gräns, kontrollen av Schengenområdets yttre gräns och Migrationsverkets fortsatta arbete. Verkställighetsarbete Polismyndigheten arbetar för att ytterligare utöka arbetet med utvisnings- och avvisningsbeslut. Polismyndigheten ska vidta de åtgärder som krävs för att dimensionera och bedriva verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Viktiga faktorer för att öka antalet verkställda avvisnings- och utvisningsbeslut är att tidigt i migrationsprocessen vidta åtgärder för att säkerställa identitetsuppgifter för att få till stånd en verkställighet samt möjligheter till att prioritera dessa ärenden över tid. Därutöver behöver Kriminalvården ha kapacitet att genomföra verkställigheter. Ett ökat antal asylansökningar kommer sannolikt att leda till ett ökat antal avslag, vilket i förlängningen innebär fler verkställighetsärenden för polisen. Migrationsverkets resurser och arbetssätt har en stor påverkan på hur resurskrävande verkställighetsarbetet blir för polisen. Även Migrationsverkets förvarskapacitet påverkar den praktiska handläggningen av polisens verkställighetsärenden. Om antalet förvarsplatser inte är tillräckliga kan personer behöva släppas på grund av platsbrist och därefter behöva eftersökas av polis. Ordning och tillsyn vid asylboenden Till följd av fler asylsökanden och fler asylboenden har polisen behövt göra fler utryckningar till asylboenden. Även behovet av tillsyn vid asylboenden har ökat i takt med att antalet boenden och asylsökanden har blivit fler. Asylboenden finns på flera olika platser i landet, inte sällan i glesbygdsområden vilket medför att polisens restider till dessa boenden blir omfattande. För många asylsökanden kommer asylboendet att vara permanent boenden för flera år framöver. Att de boende blir kvar på asylboenden en längre tid än tidigare kan också bidra till att ordningsstörningar i anslutning till boendena ökar. Om situationen med ett ökat antal asylsökande fortsätter innebär detta en ytterligare förtätning i boendena, vilket medför en risk för fler konflikter och ökad brottslighet. Ett högre antal ärenden som bl.a. kräver biträde av tolk innebär dels en kostnad, dels att utredningstiden blir längre i de fall det saknas tillgång till tolk. Den ökade arbetsbelastningen för polisen antas därmed dels öka ytterligare, dels bli långvarig. 10

11 Övrig påverkan Utöver den påverkan på polisen som redovisats bedöms polisverksamheten även påverkas i andra delar. Bland annat beräknas behovet av att utföra handräckningar öka i proportion till ett ökat antal asylsökande och ett ökat behov av att arbeta mot människosmuggling. Risken bedöms som stor att kriminella aktörer i Sverige kan komma att utnyttja asylsökande eller personer som vistas i landet utan tillstånd t.ex. som svart arbetskraft. Polisens arbete mot organiserad brottslighet behöver då öka. Brottslighet i områden vilka redan i dag är särskilt utsatta kan komma att öka ytterligare, vilket tydliggör behovet av ett lokalt förankrat såväl brottsförebyggande arbete som utredningsverksamhet. Inom dessa verksamhetsområden är det nu inte möjligt att med någon större säkerhet beräkna omfattningen eller de verksamhetsmässiga konsekvenser detta kan få. 4.2 Bekämpning av terrorism Med anledning av händelseutvecklingen i omvärlden och ett förhöjt terrorhot behöver polisen och Säkerhetspolisen tillsammans med andra samhällsaktörer öka förmågan att bekämpa terrorism. Att säkerställa en grundläggande taktisk förmåga är betydelsefullt för att kunna avbryta eller störa pågående dödligt våld. Årligen återkommande utbildning sker inom ramen för Polismyndighetens konflikthantering, och den nationella förstärkningsorganisationen (NFO) utbildas för bevakningsuppdrag med hög hotbild. Under 2016 påbörjas också den regionala anpassningen till det nationella insatskonceptet med insatsresurser i varje region. Anpassningen innehåller bl.a. ett nytt system för akutsjukvård i farligt område. Under planeras en inventering av utrustning och kompetens för att säkerställa enhetlighet och hög responsförmåga i hela landet. Under perioden kommer polisen, i enlighet med tecknade överenskommelser, fortsätta arbetet med att utveckla den operativa samverkan med Försvarsmakten. För att stärka den minutoperativa ledningen i händelse av ett inträffat attentat ska polisen utveckla det tekniska ledningssystemet. Att öka underrättelse- och bevissäkringsförmågan på internet och sociala medier är prioriterat. Utbytet av kvalitativa underrättelser och bedömningar mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen är en framgångsfaktor för att kunna förebygga terrorism och förhindra attentat. En strukturerad informationshantering är en del i att möjliggöra detta, och så även utvecklingen av ett mobilt stöd för inrapportering av underrättelser. För att öka förmågan i detta avseende behövs en förstärkning av nationella insatskonceptet (NIK), såväl nationellt som regionalt. En del i detta är att förstärka den nationella insatsstyrkan (NI), bl.a. utifrån det terrorhot som råder i Europa. Polismyndigheten ser med anledning av det ökade terrorhotet även ett behov av att utveckla kompetensen vad gäller att upptäcka finansiering av terrorism. I det avseendet har finanspolisen en central roll i arbetet med att väsentligt öka verksamhetsutövarnas förmåga att rapportera misstänkta transaktioner, att utveckla bearbetningen av inkomna rapporter samt att vidareutveckla samverkan med Säkerhetspolisen och andra relevanta aktörer. Lagstiftning som möjliggör straffrättsliga åtgärder mot terrorismresor 3 innebär en möjlighet att vidta repressiva polisiära åtgärder. De ökade möjligheterna innebär sannolikt att belastningen på polisen ökar på såväl lokal som på nationell nivå, främst avseende underrättelsehantering men även inom utredningsverksamheten. 4.3 Arbetet mot allvarlig och organiserad brottslighet Allvarlig brottslighet och organiserad brottslighet påverkar samhället på flera olika sätt. Brottslighet hotar främst de grundläggande fri- och rättigheterna, men även liv och hälsa. Organiserad brottslighet med dess multikriminella aktörer utgör ett hot mot rättsstaten, samhällets funktionalitet och ekonomiska värden. Brottsligheten tar sig olika uttryck och blir i varierande omfattning synlig i samhället. Polisens arbete mot allvarlig och organiserad brottslighet ska utföras fokuserat, målinriktat och uthålligt. Arbetet mot allvarlig och organiserad brottlighet bedrivs och samordnas med utgångspunkt i Polismyndighetens polisoperativa inriktning. Inriktningen innebär en kraftsamling och samordning av myndighetens verksamhet mot allvarlig och organiserad brottslighet. De prioriteringar som görs i inriktningen utgör brottsområden där myndigheten ska ha en säkerställd lägsta förmåga och möjliggör uppdragstaktik på samtliga organisatoriska nivåer. 3 Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag om kriminalisering av att resa utomlands för att delta i terroristhandlingar samt att ta emot terroristträning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april

12 Genom inriktningen säkerställs en nationellt tydlig och enhetlig prioritering av verksamheten, samtidigt som ett lokalt arbete utifrån lokala lägesbilder möjliggörs. Ambitionen är att bekämpningen av allvarlig och organiserad brottslighet i större utsträckning ska vara en del av den lokala polisverksamheten. Under perioden fortsätter polisens arbete för att ytterligare utveckla verksamheten med utgångspunkt i rådande lägesbild. Terrorism, extremism, kriminella entreprenörer och internationella brottsnätverk är särskilt prioriterade områden i inriktningen. Brottsbekämpningen behöver dock ske parallellt med ett brett angreppssätt för att motverka hela den problematik som organiserad brottslighet utgör för samhället och för enskilda individer. 4.4 Internationell verksamhet Polismyndigheten fortsätter arbetet med att utveckla den internationella verksamheten. Genom ett utvecklat internationellt polisiärt samarbete förbättras förutsättningarna för brottsbekämpningen. Polismyndigheten har under 2015 tagit fram en myndighetsgemensam inriktning för den internationella verksamheten för Polisens internationella verksamhet innefattar såväl strategisk som operativ verksamhet med koppling till internationellt polissamarbete och internationell samverkan. Genom ökad enhetlighet och ett bättre användande av resurser ska den nationella och den internationella polisverksamheten utvecklas. Kunskap om hur användningen av internationella kanaler kan bidra till att öka förmågan att förebygga, ingripa mot och utreda brott ska finnas på alla organisatoriska nivåer inom polisen. För att fullt ut integrera internationella och nationella perspektiv och säkerställa ett helhetsperspektiv i det internationella polissamarbetet arbetar myndigheten för att stärka förmågan vid polisregionerna. Myndigheten arbetar även för att öka antalet polisanställda som deltar i internationella insatser. 4.5 Brottsbekämpning i särskilt prioriterade områden I delar av landet har brottsligheten nått en allvarlighet som oroar. Under 2016 inleds en satsning på 14 prioriterade områden som är särskild drabbade av grov brottslighet. I de särskilt prioriterade områdena kan ett polisingripande bl.a. leda till våldsamma upplopp. I vissa fall påverkas också ingripanden av att personer kan ge falska uppgifter och störa polisens arbete. Detta inverkar på polisens möjlighet att fullgöra sitt uppdrag. I flertalet områden förekommer att poliser blir utsatta för våld, genom t.ex. stenkastning och beskjutning med grön laser. Detta innebär att särskild skyddsutrustning rutinmässigt behöver användas och att polisen behöver arbeta i dubbelpatrull, vilket är resurskrävande. Därutöver kan polisen behöva stödja exempelvis ambulans och brandkår i deras uppdrag i dessa områden. En del i polisens satsning är att fördjupa samverkan med andra myndigheter på lokal nivå. Det handlar t.ex. om att tillsammans med Skatteverket och Kronofogden bekämpa de kriminellas ekonomiska bas eller att förhindra felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan. Lokala kriminella nätverk har stor påverkan på lokalsamhället. Bekämpningen av den brottslighet som begås av dessa nätverk är en uppgift för polisen och kräver en hög grad av samordning och samverkan. För att kunna upprätthålla kontinuerlig samverkan i särskilt prioriterade områden krävs tillräckliga resurser och relevanta stödfunktioner. Polisens kraftsamling under perioden avseende brottsbekämpning i särskilt prioriterade områden innebär en ambitionsökning där behov av specialistkompetens finns på flera nivåer inom myndigheten. Även utbildningsinsatser som syftar till en ökad förståelse för de bakomliggande problemen, metodik för samverkan och orsaksanalyser behövs. Arbetet med att vända utvecklingen i de prioriterade områdena befinner sig i en uppstartsfas. För att vända utvecklingen behöver trygghetsskapande insatser såsom en ökad polisiär närvaro genomföras, men också insatser för att säkra tillräckliga utredningsresurser. En grundläggande del i arbetet med att skapa förtroende för polisen i områdena är att brott utreds och att gärningsmän lagförs. Polisens arbete i de särskilt prioriterade områdena är långsiktigt och kräver uthållighet. Migrantsituationen bedöms kunna ha påverkan på de särskilt prioriterade områdena, eftersom migranter i stor utsträckning är representerade i dessa områden. Detta kan innebära att redan identifierade problem kan komma att öka ytterligare. 12

13 4.6 En tillgänglig polis nära medborgarna En central del i polisens strategiska inriktning är att kärnverksamheten ska bedrivas nära medborgarna. Tillgängligheten till polisen ska utvecklas och medborgarperspektivet stärkas. Arbete för att nå dessa intentioner har bedrivits de senaste åren och förutsättningar för en polisverksamhet i linje med inriktningen har i flera delar skapats och genomförts. Fokus på den lokalt förankrade polisverksamheten ligger fast och under perioden fortsätter arbetet för att nå intentionerna utifrån de utmaningar och möjligheter som uppkommer. Inrättande av regionledningscentraler En viktig del i genomförandet av polisens inriktning var att ersätta de tidigare länskommunikationscentralerna med sju regionledningscentraler (RLC) och en nationell ledningscentral (NLC). Genom RLC ska de årligen drygt sju miljoner kontakter som tas med polisen styras till den enhet som har bäst förutsättningar att, utifrån ärendets karaktär, tillgodose medborgarnas behov vad gäller tillgänglighet, initiala utredningsåtgärder, bemötande och service. Verksamheten vid regionledningscentraler, kontaktcenter och telefonväxel ska fungera som en helhet och utgöra myndighetens första kontaktyta för medborgarna vid kontakt med polisen via telefon eller internet. Mer resurser nära medborgarna Tyngdpunkten av polisregionernas resurser ska finnas vid lokalpolisområdena. Fler brott ska utredas på lokal nivå och det brottsförebyggande arbetet ska förstärkas. Under 2015 har viktiga steg tagits för att frigöra resurser så att fler poliser kan arbeta i yttre tjänst i de nya lokalpolisområdena, bl.a. har RLC inrättats och stödfunktioner som HR, juridik och it har organiserats i nationella avdelningar. Med ökade resurser vid lokalpolisområdena finns bättre förutsättningar för en polisverksamhet som kan bedrivas nära medborgarna och med utgångspunkt i lokala lägesbilder. Lokalpolisområdescheferna har ett i stora delar delegerat ledningsansvar och ska med detta leda den operativa verksamheten lokalt. Vid lokalpolisområdena ska förutsättningar finnas att göra samlade prioriteringar mellan t.ex. planlagd verksamhet med medborgarlöften och icke akuta ärenden som inte avser brott och som tas emot och förmedlas via PKC. Lokal samverkan och medborgardialog Samverkan med kommuner och lokalsamhälle, med utgångspunkt i lokala lägesbilder, stärker det lokala polisarbetet. Den lokala samverkan med medborgare och kommuner har utvecklats de senaste åren. I 275 av 290 kommuner finns en gällande samverkansöverenskommelse mellan polis och kommun. Arbetet med samverkansöverenskommelser har pågått under flera år och under 2015 har flera av överenskommelserna uppdaterats. Under 2016 är polisens målsättning att det ska finnas samverkansöverenskommelser med alla kommuner. De lokala samverkansöverenskommelserna är utgångspunkten för medborgarlöften. Under perioden kommer arbetet med att utveckla den lokala samverkan att fortsätta. Etableringen av medborgardialoger i olika former har fört polisen och medborgare, särskilt de grupper i samhället som normalt sett inte kontaktar polisen, närmare varandra. Medborgardialoger har vid utgången av 2015 genomförts i 117 kommuner. Vi utgången av 2015 hade medborgarlöften, alltså lokala prioriteringar för polisens arbete som grundas på kommunens, medborgarnas och andra intressenters önskemål, utfärdats i ca 90 kommuner. Vid utgången av 2016 avser polisen ha utfärdat medborgarlöften inom flertalet av Sveriges kommuner. Arbetet med medborgarlöften kommer att fortsätta och metoden för framtagande av löften ytterligare förfinas och kvalitetssäkras. Kommunpolis och områdespolis I dialog med kommunerna och medborgarna behöver polisen möta de kommande årens utmaningar. Inom lokalpolisområdena har funktionerna kommunpolis och områdespolis förbättrat förutsättningarna för utveckling. Vid utgången av 2015 hade 154 kommuner särskilt utpekade kommunpoliser som ska utveckla samverkan mellan polisen och lokalsamhället. Avsikten är att samtliga kommuner ska ha kommunpoliser under Kommunpolisernas roll och uppdrag kommer att utvecklas vidare de kommande åren i syfte att säkerställa kontinuitet och långsiktighet i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Även arbetsmetoderna inom den lokala polisverksamheten kommer under perioden att utvecklas mot mer kunskaps- och evidensbaserat arbetssätt. Polisens volontärsverksamhet kommer fortsatt att vara ett betydelsefullt verktyg för den lokala samverkan. Den 13

14 rådande migrantsituationen ställer än högre krav på kommunerna och kan påverka situationen i lokalsamhället, vilket ytterligare tydliggör behovet av lokal samverkan. 4.7 En enhetlig, effektiv och ändamålsenlig utredningsprocess Under perioden fortsätter myndighetens arbete för att på kort respektive lång sikt utveckla utredningsverksamheten och förbättra utredningsresultaten. Fokus i arbetet är att utveckla och etablera en enhetlig, effektiv och ändamålsenlig utredningsprocess. Arbetet inriktas mot att utveckla styrningen av verksamheten, brottssamordningen och återkopplingen till målsägande. En kontinuerlig utveckling i linjeverksamheten är viktigt för att effektivisera utredningsprocessen. En del i att utveckla utredningsprocessen är att vidta åtgärder som syftar till att förbättra förutsättningarna för verksamhetens bedrivande. Detta sker dels genom utvecklade strukturer och samverkansformer såsom PKC med initiala utredningsåtgärder, regionledningscentraler och samverkan med Åklagarmyndigheten, dels genom utveckling av linjeverksamheten. Att skapa ändamålsenliga systemstöd, utredningssystem och analysstöd inom utredningsverksamheten är prioriterat för att under perioden utveckla verksamheten. Hatbrott Polisen har ett viktigt uppdrag i att skydda de grundläggande fri- och rättigheterna. En del i att fullgöra uppdraget är att säkra resurser och förmågan att utreda hatbrott. Händelser i omvärlden, så som det ökade antalet asylsökande, bränder vid asylboenden och aktioner mot utsatta EU-migranter, framhåller behovet av att även fortsatt prioritera arbetet mot hatbrott. Under perioden fortsätter arbetet med inriktning mot att utveckla ändamålsenliga arbetsmetoder och ytterligare stärka kompetensen inom området. Forensisk verksamhet Den forensiska verksamheten är en parallell process till utredningsprocessen och stödjer utredningarna med hjälp av teknisk information. En ökande befolkning och ett ökat behov av teknisk bevisning innebär en ökad belastning inom den forensiska processen, både inom fält- och laboratorieverksamheten. Den tekniska bevisningen och de forensiska frågeställningarna i sin helhet, från spårsäkring på en brottsplats till den rättsliga prövningen av forensiska resultat och utlåtanden, får allt större betydelse i utredningsprocessen. Den tekniska utvecklingen ger polisen ökade möjligheter för bl.a. en fortsatt utveckling av den forensiska bevisningen, vilket kan bidra till en ökad lagföring. Under perioden fortsätter arbetet med att utveckla det forensiska stödet till rättskedjan och införandet av en enhetlig, ackrediterad forensisk process. För att ytterligare stärka polisens förmåga i utredningsprocessen ska särskild vikt läggas vid en ökning av kapaciteten för forensiska undersökningar som föranleds av misstanke om brott eller brottslig verksamhet och att minska handläggningstiderna för de forensiska undersökningarna. 4.8 It-relaterad brottslighet Den utveckling som skett av internet och annan digitalisering har bl.a. inneburit att samhället blivit mer utsatt för brottslighet där framför allt internet används som brottsverktyg. Utvecklingen innebär en utmaning för hela samhället. Bedrägeribrott som begås av organiserade grupper med hjälp av internet är ett stort och växande problem. En effektiv bekämpning av den internetrelaterade bedrägeribrottsligheten förutsätter att flera aktörer vidtar åtgärder för att försvåra möjligheterna att begå dessa brott och förbättrar förutsättningarna för att utreda de brott som begås. Det brottsförebyggande arbetet sker i samverkan mellan bl.a. polisen, Brottsförebyggande rådet, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Svensk handel, bankerna, kortföretag och olika branschorganisationer. Brottsbekämpningen kräver internationell samverkan på såväl strategisk som operativ nivå. För att stärka bekämpningen av den it-relaterade brottsligheten behöver polisen öka sin kompetens att både förebygga och utreda denna brottslighet. En förutsättning för detta är att it-brottsperspektivet beaktas i alla delar av den brottsbekämpande verksamheten. Inrättandet av ett nationellt it-brottscentrum var en viktig åtgärd för att öka enhetligheten avseende arbetet mot it-brottslighet och stärka polisens förmåga och kompetens på både nationell-, regional-, polisområdes- och lokalpolisområdesnivå. Centrumet fungerar även som polisens nationella kontaktpunkt för övriga myndigheter i 14

15 frågor som rör it-brottslighet. Polismyndigheten arbetar bl.a. även med att ta fram nationella riktlinjer för internetrelaterat polisarbete. Den omfattande ökningen av it-relaterade brott ställer betydande krav på polisen, bl.a. vad gäller kompetens och resurser. Polismyndigheten vidtar åtgärder för att stärka förmågan inom området, men kan i kommande budgetunderlag behöva återkomma avseende resursbehovet kopplat till bekämpningen av it-relaterad brottslighet. 4.9 Medarbetardrivet utvecklingsarbete Medarbetarinflytande är en viktig del av reformen och medarbetardrivet utvecklingsarbete är en av faktorerna som bidrar till en modernare polis. Beslutsbefogenheter ska flyttas ut i organisationen till lägsta lämpliga nivå och medarbetare och chefer ges större mandat än tidigare. Alla anställda ska ges möjlighet att engagera sig i reformen. Förståelse och delaktighet ska prägla arbetet. Yrkesrollen i förhållande till uppdraget är utgångspunkten i de dialoger och forum där medarbetarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara. Målsättningen är att skapa en organisation där utveckling utifrån medarbetarnas inflytande är en naturlig del av vardagen. För att skapa förutsättningar för ett medarbetardrivet utvecklingsarbete har ett långsiktigt projekt med reflektioner i vardagen påbörjats. Projektet utgår från aktuell forskning och förutsätter uthållighet för att kunna påverka organisationen i enlighet med ambitionen. Dialoger, där chefer och medarbetare möts i vardagen, och medarbetarnas kompetens tas tillvara är utgångspunkten för en effektiv verksamhet. Förutsättningarna för att idéer, tankar och förslag som framkommer i dialogerna ska omhändertas och bli verklighet ska stärkas genom projektet. Ett nytt förhållningssätt till ledning och styrning behövs för att arbetet ska bli framgångsrikt Relevanta it-stöd för en effektiv polis och rättskedja Under perioden fortsätter utvecklingen av mobila it-lösningar för såväl polisverksamheten som den interna verksamheten. De mobila tjänsterna skapar förutsättningar för ett effektivt polisarbete och frigör resurser i kärnverksamheten. För att uppnå en effektivare intern och extern samverkan krävs utveckling och/eller vidareutveckling av it-system och samverkansplattformer, t.ex. telefon- och videokonferens och gemensamma lagringsytor. Ur ett operativt perspektiv ska beslutstöd utvecklas för informationsinsamling och informationsbearbetning. Arbetet med ett mer ändamålsenligt utredningsstöd fortsätter under perioden 2017 till 2019 samtidigt som stödet för itforensik utvecklas. Det finns ett stort och ökande behov av mobila kommunikationstjänster för tal och data via bredband som uppfyller säkerhets- och tillgänglighetskrav för verksamhet inom allmän ordning, säkerhet eller hälsa. En förutsättning för dessa kommunikationstjänster är tilldelade radiofrekvenser. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för att tillhandahålla säkra, skyddade, robusta och tillgängliga kommunikationstjänster. Polismyndigheten följer och stödjer MSB:s arbete för att säkerställa tilldelade radiofrekvenser för samhällsviktig verksamhet. Under perioden kommer e-tjänster till stöd för både medborgare och polisanställda att fortsätta utvecklas. Arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) 4 fortsätter med fokus på att effektivisera och samordna digitaliseringen av de rättsvårdande myndigheterna. För polisen sker anpassning av planering och prioritering av verksamhetsutveckling med it-stöd i enlighet med gemensamma ställningstaganden inom ramen för RIFsamarbetet. I polisens utvecklingsarbete prioriteras framför allt förmågan att ytterligare hantera strukturerad information om brott mellan de rättsvårdande myndigheterna, att utveckla kriminalstatistiken och att ansluta Tullverket och Kustbevakningen till rättkedjan samt skapa möjligheter att på ett enhetligt sätt utbyta information mellan de rättsvårdande myndigheterna. Polisen har ett stort åtagande inom RIF-samarbetet, vilket ger nyttoeffekter för rättskedjan som helhet men också medför ökade kostnader för polisen Effekthemtagning Ombildningen av polisen har gjort det möjligt att styra och leda polisens verksamhet på ett mer effektivt sätt än tidigare, med tydliga mandat och med gemensamma resurser och nationella prioriteringar. Denna förmåga har 4 Baseras på regeringsbeslut 1:7 Ju2012/6639/SU dat

16 inneburit en utveckling vars positiva effekter blivit tydliga i arbetet vid de nationella insatser som hittills genomförts. En grundläggande avsikt med reformen till en sammanhållen polismyndighet var att öka förmågan att bekämpa brott. En tydligare ledning och styrning, en större enhetlighet, ökad flexibilitet och ett mer effektivt resursutnyttjande ökar förutsättningarna för detta. En verksamhet som bedrivs närmare medborgarna och i samverkan med lokalsamhället är en viktig del i reformen. De resurser som finns för bl.a. genomförandet av polisens kärnverksamhet är gemensamma. Detta skapar bättre förutsättningar för ett effektivt och mer flexibelt resursanvändande, vilket i sin tur kan frigöra resurser för annan prioriterad verksamhet. Ombildningen förbättrar även förutsättningarna för en myndighetsgemensam avtalstillämpning. I genomförandet av reformen har ett stort arbete bedrivits och en mängd åtgärder vidtagits med ambitionen att nå såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska effekter. Åtgärder inom polisens kärnverksamhet ska leda till en effektivare verksamhet där tillgängliga resurser används på ett utifrån uppdraget ändamålsenligt sätt. En sammanhållen myndighet skapar förutsättningar för en effektivare gemensam verksamhet vid de nationella avdelningarna. Bland annat kan enhetligheten och kvaliteten öka och kostnaderna minska då arbetsuppgifter samlas och genomförs under en gemensam ledning. Stödfunktioner så som ekonomi, HR, juridik och it har organiserats i nationella avdelningar för att effektivisera verksamheten och frigöra resurser. De effekthemtagningar som görs avseende de gemensamma avdelningarnas verksamhet möjliggör prioriteringar i kärnverksamheten. Underrättelseverksamhet En sammanhållen polismyndighet har ökat möjligheterna för utveckling av polisens underrättelseverksamhet. Underrättelsetjänstens fokus är allvarlig och organiserad brottslighet som har nationell påverkan, vilket innebär att de åtgärder som vidtas behöver vara nationella. Bland annat har det genom den nationella och verksamhetsöverskridande polisoperativa inriktningen getts förutsättning för att inrikta underrättelseverksamheten mot samma områden och mål som övriga verksamhetsområden inom myndigheten. Under perioden kommer underrättelseverksamheten fortsätta att utvecklas för att förbättra stödet till i huvudsak lokala men även regionala beslutsfattare och medarbetare, vilket förbättrar förutsättningarna för ett underrättelsebaserat polisarbete på samtliga nivåer. Inrättandet av regionledningscentraler Inrättandet av RLC var en central del i genomförandet av reformen. Arbetet med att etablera RLC, bl.a. avseende bemanning, kompetensutveckling, teknik, lokaler och verksamhetsskydd, har bedrivits under åren 2015 och Omfattande investeringar avseende nyrekryteringar, it, utbildningsinsatser och lokalanskaffning har behövts. Ambitionen är att RLC på sikt ska leda till en ökad effektivitet. Kostnaderna för utveckling och upphandling av it och teknik för sju RLC i relation till de tidigare 19 länskommunikationscentralerna kan på sikt minska. Avsikten är att ett mer enhetligt arbetssätt ska medföra att verksamheten blir mer flexibel, vilket förbättrar resursutnyttjandet och bidrar till att frigöra tid i det löpande arbetet. Att utifrån en enhetlig bedömning, med enhetliga arbetsmetoder och en operativ lägesbild prioritera de operativa insatserna i den yttre verksamheten där de bäst behövs skapar en effektiv och flexibel ledning och styrning. Detta stärker kvaliteten i det polisoperativa arbetet ur ett medborgarperspektiv. En utveckling av den utredande verksamheten avseende genomförandet av initiala utredningsåtgärder vid PKC bidrar till att effektivisera utredningsprocessen. I polisregion Bergslagen prövas att göra RLC samhällsgemensam tillsammans med bl.a. SOS Alarm, Försvarsmakten, Länsstyrelsen i Örebro, Örebro kommun, Nerikes brandkår och MSB. Utveckling av it-stöd Utvecklingen av polisens it skapar förutsättningar för såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska effekter. Kraven på moderna och effektiva it-stöd tillsammans med den allt snabbare tekniska utvecklingen innebär att det inom myndigheten finns ett behov av kompetensväxling. För att upprätthålla förmågan inom området, och genomföra uppdraget på ett kostnadseffektivt sätt, är inriktningen att beroendet av extern kompetens ska minska och att en större del av verksamheten ska genomföras av myndighetens egen personal. Den it-support och det itstöd som finns för närvarande ska nationaliseras för att öka enhetligheten och nå effektiviseringar. Satsningen på att under perioden utveckla mobila it-lösningar, där poliser i yttre tjänst t.ex. kan göra slagningar på personer och fordon direkt i mobiltelefonen, effektiviserar polisens arbete. Hanteringen av tillståndsärenden, där vapenärenden är en omfattande del, kan rationaliseras med stöd i de författningsmässiga förändringar som trädde i kraft En rationaliserad hantering av ärenden, ex. genom att 16

17 tillhandahålla e-tjänster för vapenärenden bidrar till att effekthemtagningar kan göras inom området under perioden. Lokalförsörjning Med en sammanhållen myndighet möjliggörs en nationell styrning av polisens lokalförsörjning vilket skapar förutsättningar för en effektivare lokalanvändning till en lägre kostnad. En nationell lokalförsörjningsplan, som ska revideras årligen och omfattar de kommande fem åren, tas fram för att skapa en översikt avseende behovet av lokalförändringar. En effektiv lokalförsörjning innebär att verksamhetens behov tillgodoses samtidigt som lokalanvändningen är kostnadseffektiv. En del i detta är även att förutsättningarna för att utforma lokalernas fysiska skydd på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt har förbättrats. Lokalvård Polismyndighetens lokalvårdsverksamhet är i huvudsak en köpt tjänst. Myndigheten undersöker möjligheten att lägga ut lokalvården på entreprenad även i de orter som i dag har lokalvård i egen regi. Fordon Polisen har ett omfattande behov av fordon. Kostnaderna för fordonen påverkas främst av antalet fordon, fordonstyp och utrustning, inköpsvillkor samt underhåll. Polisen genomför ett arbete för att identifiera de fordon vilka inte, utifrån nyttjandegraden, bedöms vara effektiva att äga. Myndigheten bedömer att det under perioden finns möjligheter att tillgodose verksamhetens behov av fordon till en lägre kostnad vad gäller anskaffning, skötsel och drift. Inköp En samlad inköpsfunktion bidrar till en effektivare och mer välfungerande verksamhet. Polismyndighetens inköpsvolym, tillsammans med att inköpen av varor och tjänster, har påverkan på genomförandet av kärnverksamheten. En väl fungerande inköpsverksamhet bidrar bl.a. till att skapa ändamålsenliga materiella förutsättningar för en effektiv polisverksamhet. Förutsättningarna för att undanröja organisatoriska hinder för att etablera effektiva processer och säkerställa en mer tydlig styrning, genom en enhetlig och nationell standard, som uppfyller verksamhetens behov och arbetsmiljökraven i ett långsiktigt perspektiv har förbättrats. Exempelvis skapar mer funktionstäckande avtal bättre affärsmässiga villkor, och större inköpsvolymer kan minska kostnaderna. Statens servicecenter Under 2015 upprättades en avsiktsförklaring mellan Statens servicecenter (SSC) och Polismyndigheten avseende leverans av administrativa stödtjänster. Ett antal uppdrag har initierats i syfte att ta fram beslutsunderlag om SSC ska utföra och leverera de ekonomirelaterade och lönerelaterade tjänster som för närvarande utförs av Polisens administrativa center (PAC). I uppdraget ingår även en ny HR-administrativ it-lösning. Införandet av ett nytt HR-system, med start under 2017, förväntas innebära en rad kompetensförsörjande åtgärder i syfte att säkerställa att nya rutiner och arbetssätt implementeras. På sikt förväntas en effektivare ekonomi- och personaladministration för såväl polisen som för staten som helhet. 17