Nyckeln till kreativitet

Transkript

1 Linköpings universitet Institutionen för konst och kultur Nyckeln till kreativitet - öppna sinnet för kreativt bildskapande Grafisk design och kommunikation Alida Andersson & Anna Svensson Handledare och examinator: Gary Svensson

2 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att utforska kreativitet inom området bildskapande. Detta genom att ta del av människors åsikter, erfarenheter och kunskaper i ämnet samt genom egen bildframtagning. Litteraturgenomgång och kvalitativa intervjuer med nio medverkande illustratörer, redovisar för begreppet kreativitet och dess innebörd. Två illustrationsarbeten har även genomförts inom ramarna för rapportens syfte. Ordet kreativitet kommer från det latinska ordet creare som betyder skapa men att definiera begreppen är svårare, slutsatsen är att det finns nära nog lika många sätt att beskriva ordet kreativitet som det finns människor som använder det. Något som däremot är klart är att kreativitet är viktigt både för den enskilda människan och för samhället i stort. I undersökningarna framkommer att uppmuntran till kreativitet från tidig ålder är viktig för utvecklingen av kreativa egenskaper. Ytterligare en faktor till kreativ utveckling är en egen vilja, eller ett driv, att bejaka de kreativa egenskaperna. Kreativitet beskrivs som ett sätt att leva snarare än en speciell begåvning. Valet av ett kreativt yrke kräver att personen i fråga är beredd att leva med sitt yrke i stor utsträckning. Anledningen till det är att kreativiteten kommer inifrån och är beroende av flera personliga aspekter, privatlivet påverkar yrkeslivet och kan även verka i motsatt riktning. Nyckeln till kreativitet visar sig vara att lyssna till sitt hjärta och lita på sin magkänsla. Alla människor fungerar olika och för att kunna arbeta med kreativitet som ett effektivt arbetsverktyg gäller det att hitta sin egen arbetsmetod. Något som framkommer i de intervjuer som genomförts är hur kreativitet inom bildskapande ofta följer ett mönster. Första steget innebär insamlande av fakta och inspiration som är kopplat till ämnet. Därefter får materialet vila i det omedvetna medan hjärnan koncentrerar sig på något annat. Då kommer ofta idéerna av sig själva när man minst anar det. En del av arbetet har varit att ta fram illustrationer till take away-muggar för cafékedjan Fräcka Frökens Frestelser. Tre illustrationer har tagits fram med det bakomliggande konceptet världens inspiration. Under bildframtagningen utvecklades en metod för att två personer tillsammans ska kunna framställa en bild. Under arbetets gång har en lista med 29 tips för en kreativare tillvaro sammanställts, den återfinns i den avslutande delen av rapporten. 2

3 Tackord Vi vill börja med att tacka vår handledare och examinator Gary Svensson som gett oss välbehövliga begränsningar, uppmuntrande ord och goda råd. Intervjuerna har varit intressanta för rapportens utveckling och givande för oss personligen. Vi är tacksamma för att Stina Wirsén, Linda Carlsson, Malin Lindgren och Bo Lundberg besvarade våra frågor under trevliga möten. Tack även till Sissi Edholm, Lisa Ullenius, Lars Rehnberg, Johan Björkegren, Sara Berner och Jesper Larsson som tog sig tid att besvara våra frågor via e-post. Emese Tot och Marina Keteli vill vi tacka för att de ställde upp och testade våra intervjufrågor. För trevligt sällskap och boende i Stockholm vill vi tacka Birgit Mäesalu. Vi vill tacka Gustav Strömberg och Jonas Levin för hjälp med den tekniska problematiken. Marie Svensson, Sandra Landstedt och Josefin Engevad korrekturläste tålmodigt under de sista intensiva arbetsdagarna, tack! 3

4 Förord När det började planeras för examensarbete i början av vår sista termin under utbildningen Grafisk Design och Kommunikation (GDK) tog vi (författarna) hjälp av varandra för att bolla idéer. Vi har samarbetat tidigare i olika projekt inom utbildningen och dessutom läste vi båda den femte terminen på utbildningen i Skottland, vid University of the West of Scotland (UWS), via Erasmus. Med andra ord visste vi att vi arbetar bra ihop och har stor respekt för varandra. När det visade sig att vi båda var nyfikna på och intresserade av just den skapande delen av vår utbildning som ämne för examensarbetet kändes det helt naturligt att påbörja ett samarbete och göra examensarbetet tillsammans. Fördelarna är många; vi kunde göra ett mer omfattande arbete, vi kunde bolla idéer och åsikter under arbetets gång och dessutom är det alltid trevligt med sällskap. När vi studerade i Skottland läste vi mer konstnärliga kurser än de som erbjuds på GDK och lärarna där lade stor vikt vid idéskapande och personligt uttryck. Tidigare under utbildningen på GDK har vi haft fokus på kommersiellt skapande; att anpassa sitt skapande till kunder, konsumenter och marknader. Vi har analyserat målgrupper, undersökt konkurrenter, gjort marknadsplaner, studerat trender och använt oss av ett antal olika marknadsstrategier. Vid redovisningar av projekt var vi vana vid att kunna motivera varje designbeslut, att gå på känsla eller göra något enbart för utseendets skull var inte tänkbart. Kurserna vi läste på UWS var Figurative Studies, Advanced Visual Cretivity och Digital Media. Under hela terminen var det ingen som nämnde målgrupp eller liknande termer. Vi släpptes lösa med vår kreativitet; uppgifterna syftade till att utveckla sättet vi arbetar med vår egen kreativa process. Stor vikt lades vid inspiration, idéutveckling och personligt uttryck. Vi fick utforska olika tekniker och metoder, i kursen Digital Media uppmanade läraren oss till att använda oss av crazy imagination i en av inlämningsuppgifterna. Detta ledde till att vi fick chansen att utforska vår egen kreativitet och lägga mycket tid och fokus på den. I början var det lite ovant att inte ha samma ramar som vi var vana vid men sedan släppte vi loss. Vid ett tillfälle sa vi till varandra att vi måste ta tillvara på den här superkreativiteten vi upplever nu, vi kanske aldrig mer får chansen att vara så här fria i tankarna, vi såg inspiration i allt och idéerna flödade. 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställning Avgränsning Metod Litteratur Kvalitativa intervjuer Intervjuer ansikte mot ansikte E-postintervjuer Designprocess Disposition av uppsatsen Avhandling Litteratur Vad är kreativitet?...13 Föds man kreativ?...14 Flow...15 Metoder för att bli mer kreativ...16 Den kreativa processen...18 Faktorer som påverkar kreativitet Intervjuer Intervjuer ansikte mot ansikte Stina Wirsén Linda Carlsson Malin Lindgren Bo Lundberg E-postintervjuer Sissi Edholm Lisa Ullenius Lars Rehnberg Johan Björkegren Sara Berner Jesper Larsson för Creators Inn by Elvine Illustrationsarbete Tackkort Fräcka Frökens Frestelser Bakgrund Brainstorming och idébedömning Visuella referenser Skissarbete Resultat Avslutande del Diskussion Få utlopp för sin kreativitet...53 Kreativiteten och livet...53 Det finns inga rätta svar...54 Hitta sitt eget sätt...55

6 3.1.5 Nyckeln till kreativitet Slutsats tips för en kreativare tillvaro Referenser Bilagor Bilaga 1 : Intervjufrågor Bilaga 2: Transkribering Stina Wirsén Bilaga 3: Transkribering Linda Carlsson Bilaga 4: Transkribering Malin Lindgren Bilaga 5: Transkribering Bo Lundberg Bilaga 6: Sissi Edholm Bilaga 7: Lisa Ullenius Bilaga 8: Lars Rehnberg Bilaga 9: Johan Björkegren Bilaga 10: Sara Berner Bilaga 10: Jesper Larsson för Creators Inn Bilaga 11 : Förfrågan om intervju Bilaga 12: Förklaring av intervju

7 1 Inledning Detta kapitel presenterar grunden för arbetet. Här berättas bakgrunden till varför arbetet valts samt dess syfte, avgränsningar och metoder. 1.1 Bakgrund På utbildningen Grafisk Design och Kommunikation (GDK) ges, under de sista terminerna, möjligheten att rikta in sig mot en yrkesroll som antingen projektledare, produktionsledare eller kreatör. Vi har båda alltid varit intresserade av kreatörsrollen, vi älskar att skapa och fascineras båda två av vad som kan beskrivas som idéframtagning och inspiration. De delarna är nödvändig i vårt framtida arbete inom grafisk formgivning och enligt oss även en av de mest givande delarna av arbetet. Under vår utbytestermin i Skottland fick vi chansen att utforska vår egen kreativitet på ett sätt som vi inte hade gjort under åren på GDK. Det som brukar beskrivas som ett kreativt rus eller flow (sv: flöde), upplevde vi flera gånger under denna period. Vi såg det som en fantastisk möjlighet att få vara fria och kreativa, vilket ledde oss till att i det här arbetet undersöka hur kreativitet fungerar och hur den kan tillvaratas. Kreativitet. Ett ord som används i många sammanhang, men vad är kreativitet egentligen, vad menar vi när vi använder ordet? Vi ville gräva djupare och ta reda på hur människor i vårt framtida arbetsområde, den grafiska branschen1, ser på kreativitet. Vi undrade vad kreativitet egentligen står för. Eftersom vårt framtida arbete är beroende av det nyskapande och det kreativa ställde vi oss även frågan om man kan öva upp sin kreativitet och bli bättre på det? Finns det knep att ta till när man har kört fast? För att själva se och känna hur det här arbetet påverkar oss har vi även valt att lägga in en skapande del. Blir vi inspirerade av de människor vi intervjuar och leder det oss till att hitta nya vägar som i sin tur leder till större kreativitet? Får vi tips på hur man kan bli mer kreativ? Vi är båda intresserade av illustration, och kan båda tänka oss det som en del av vårt framtida yrke, därför kom den praktiska delen av arbetet att handla om framförallt illustration. Vi önskade ett uppdrag som var relativt fritt, där vår kreativitet skulle få arbeta och inte vara så begränsad. Sen kom idén, som så ofta som en blixt från klar himmel, och föreslog oss att skapa fräcka illustrationer till take away-muggar. Så börjar vår historia Med den grafiska branschen menar vi den bransch som arbetar med grafisk kommunikation, från idéutveckling till produktion. Grafisk kommunikation innebär att producera och arrangera bilder och text för att få fram ett budskap. Exempel på yrkestitlar är Art Director, grafisk formgivare, copywriter och illustratör. 1 7

8 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna rapport är att utforska kreativitet inom området bildskapande2. Detta genom att ta del av människors åsikter, erfarenheter och kunskaper i ämnet samt genom egen bildframtagning. Utifrån syftet har vi valt att formulera följande frågeställningar: Hur beskrivs och definieras kreativitet i litteratur och av bildskapare? Finns det metoder för att öka kreativiteten? Hur påverkas vårt eget bildskapande av den djupare kunskapen om kreativitet som kommer fram i detta arbete? 1.3 Avgränsning Vi har gjort vissa avgränsningar i vårt arbete. En avgränsning har varit att vi valt att fokusera på kreativitet inom bildskapande, eftersom det kommer att vara aktuellt i vårt framtida yrkesliv. I litteraturstudien valde vi därför främst litteratur som fokuserade på kreativitet inom bildskapande, även om det finns en mängd andra aspekter på kreativitet. Vid valet av intervjupersoner valde vi att begränsa oss ytterligare och intervjuade enbart illustratörer. Detta för att på ett effektivare sätt kunna dra paralleller mellan de olika intervjuerna och tydligt se likheter och skillnader. I det praktiska arbetet, framtagandet av illustrationer till cafékedjan Fräcka Frökens take away-muggar, gjorde vi vissa avgränsningar. Vi valde att inte göra en djupgående analys av Fräcka Fröken, eftersom vår främsta tanke med arbetet var att undersöka vår egen kreativa process. Av samma anledning har vi inte användartestat vårt koncept. 1.4 Metod Kreativitet har undersökts ur tre olika aspekter; litteratur, intervjuer och praktisk tillämpning. Nedan beskrivs de metoder som använts för att utforska respektive del Litteratur För att finna relevant litteratur till vår undersökning begav vi oss till Campus Norrköpings bibliotek för att söka i tillgängliga databaser. Leedy och Ormrod (2005, s. 65) påpekar vikten av korrekta sökord, de vi använde oss av var; kreativitet, kreativ process, creative ability samt creation artistic. Dessa sökningar gav oss ett stort urval att börja undersöka ur relevanssynpunkt. Då vi valt att fokusera på kreativitet inom bildskapande valdes många böcker och artiklar bort eftersom de inte behandlade ämnet ur den aspekten. Efter att ha valt ut litteratur delade vi upp denna mellan oss så att vi båda hade ungefär lika mycket att läsa in. 2 Med bildskapande syftar vi i den här rapporten till att ta fram bilder på uppdrag. 8

9 Under hela arbetets gång har vi läst denna litteratur och viss litteratur har även tillkommit efter de första söktillfällena. I avsnitt 2.1 redovisas den litteratur som har varit av intresse för vårt syfte Kvalitativa intervjuer Frågeställningarna vi valt att fokusera kring i detta projekt kräver att vi som undersökare sätter oss in i den kreativa processen och försöker förstå vad det är som sker. Analysen kommer att ske samtidigt som datainsamlingen i en slags växelverkan, vilket enligt Nationalencyklopedin (2009, kvalitativ metod) är typiskt för en kvalitativ metod. I en kvalitativ metod söks en bättre förståelse för en komplex situation (Leedy & Ormrod 2005, s. 95), i det här fallet en förståelse för hur den kreativa processen fungerar. Metoden innebär att omfattande data, ofta i form av intervjuer, samlas in från ett litet antal medverkande. Sedan söks samband i den data som samlats in för att få fram ett resultat (Leedy & Ormrod 2005, s. 94). Det finns olika typer av kvalitativa metoder, en av de metoder som vi valt att använda oss av för att få svar på frågeställningen kallas för fenomenologi. Metodens syfte är att beskriva människors upplevelse av ett fenomen (Kvalitativ metod 2009, fenomenologi). Vi har själva upplevelser av den kreativa processen, men vill få en djupare förståelse för hur processen kan se ut och skilja sig mellan olika personer, för att i ett nästa skede titta på vad som exempelvis kan optimera processen. Risken med den fenomenologiska metoden i detta fall är att testpersonerna svarar på intervjufrågor utifrån hur de tror att den kreativa processen fungerar, men inte som den fungerar i verkligheten för dem. Genom att gå igenom tidigare nummer av tidskriften Cap & Design, en tidning för grafiska formgivare, hittades många intressanta kandidater till våra intervjuer. Vi tittade även i andra tidningar, böcker och sökte på Internet efter illustratörer. På så sätt fann vi många duktiga illustratörer som inspirerade oss. De som väckte störst intresse hos oss beslöt vi oss för att kontakta. Fyra av dessa illustratörer tackade ja till att intervjuas muntligt. Ytterligare fem illustratörer erbjöd sig att besvara frågorna men hade inte möjlighet att träffas ansikte mot ansikte, dessa intervjuades därför via e-post. Samma frågor har använts i samtliga intervjuer, se bilaga 1. Frågorna är utformade så att de intervjuade ska kunna tala och skriva fritt utifrån hur de tolkar frågan. Det är större sannolikhet att få ut bra information om den som intervjuar frågar vad en person har gjort, eller skulle ha gjort i en viss situation, än att fråga en abstrakt eller hypotetisk fråga (Leedy & Ormrod, 2005, s. 147). När vi formulerade våra intervjufrågor efterföljdes detta i möjligaste mån. Att fråga om arbetsprocessen var typiskt en sådan fråga som Leedy & Ormrod rekommenderar Intervjuer ansikte mot ansikte Vi förberedde oss inför intervjuerna som skulle ske ansikte mot ansikte genom att göra testintervjuer med två personer. Dels för att testa frågorna men även för att öva oss inför uppgiften som intervjuare. Det var ett bra sätt att få reda på ungefär hur lång tid intervjun skulle ta, vilket visade sig vara cirka en timme. Leedy & Ormrod (2005, s. 147) rekommenderar att hitta ett bra ställe att utföra 9

10 intervjun på, en enskild och tyst plats där intervjun kan ske ostört. Tre av våra fyra intervjuer hölls dock på café, i en relativt bullrig miljö. Den miljön bidrog dock till en avslappnad stämning vid intervjutillfällena. En intervju hölls i den intervjuades ateljé, där vi kunde tala ostört. Trost (2005, s ) talar om fördelar med att spela in intervjun med en bandspelare. Fördelar som att tonfall och ordval kan lyssnas till flera gånger, transkribering kan göras exakt efter vad som sägs och att anteckningar vid intervjutillfället inte är nödvändiga. Vi valde av dessa anledningar att använda bandspelare vid alla fyra intervjuer. Innan intervjuerna inleddes tillfrågades intervjupersonerna om godkännande att få spela in samtalet. Hade någon nekat skulle vi ha tagit anteckningar istället. När en intervjuare utför en intervju är det viktigt att denne låter den som intervjuas tala till punkt och inte avbryta, säger Trost (2005, s 66). Vi insåg att det här var ett viktigt verktyg att arbeta med när vi utförde våra testintervjuer, och försökte att hålla detta när vi utförde intervjuerna. Efter att intervjun är klar, kan det enligt Trost (2005, s. 92) hända att den som intervjuas slappnar av och öppnar sig på ett helt annat sätt för den som intervjuar. Vi tog till oss detta, i de flesta intervjuer valde vi därför att inte stänga av bandspelaren när intervjufrågorna var avklarade. Ett tips från Leedy och Ormrod (2005, s. 147) är att inleda intervjun med småprat som kan bryta isen och att visa respekt mot intervjuaren genom att lyssna och visa intresse i det hon eller han säger. Vi valde därför att inleda intervjun med neutrala frågor om bakgrund och yrke, frågor som ofta kan besvaras lätt av personen i fråga. Följdfrågor ställdes vid tillfällen då vi som intervjuare ville veta mer av det som den intervjuade berättade om. Enligt Trost (2005, s ) är det ett sätt att visa intresse för den som intervjuas. Vid vissa tillfällen valde vi som intervjuare att ställa följdfrågor av eget personligt intresse och ställde därför inte alltid frågor som var relevanta för undersökningen. Men det var även ett sätt, att som Trost påpekar, visa på mer intresse för den som intervjuas. För att ta kontakt med de illustratörer vi valt ut som intressanta för vår undersökning, skickade vi ut förfrågan via e-post, se bilaga 11. Dag och plats bestämdes med dem som svarade att de var intresserade av att bli intervjuade. Den 23 och 24 april utförde vi alla intervjuerna i Stockholm. I det sista epostmeddelandet vi skickade innan vi skulle träffa illustratörerna, berättade vi kort om hur intervjun skulle gå till och ungefär vilka frågor vi skulle ställa, se bilaga 12. Uppföljning är viktig vid ett event, det rådet fick vi av Pether Skoglund från Mötesfabriken3, samma sak tror vi gäller för kontakt med människor vid intervjuer. Därför valde vi att göra egna tackkort som vi sedan skickade ut till de fyra illustratörer vi intervjuat. Vi kommer även att skicka ut en kopia av den färdiga rapporten till dem. Vid sammanställningarna av intervjuerna valde vi att fokusera på de frågor som vi ansåg var viktiga för rapporten, det vill säga frågor om den intervjuades kreativitet och arbetsprocess, se intervjufrågorna bilaga 1. När transkriberingar och sammanställningar var färdiga skickades dessa ut via e-post till respektive illustratör Pether Skoglund VD Mötesfabriken, samtal inför GDK:s Inspirationskväll den 5 oktober

11 så att de hade en chans att själva korrigera texten om någonting inte stämde. Två av illustratörerna återkom med kommentarer. Se kompletta intervjuer, bilaga 2-5. Se sammanfattningar av intervjuer, kap E-postintervjuer Flera av de personer som vi tillfrågade för intervju gav svaret att de just då inte hade möjlighet att möta oss för en intervju men gärna svarade på frågor via e-post. Därför bestämde vi oss för att komplettera intervjuerna ansikte mot ansikte med e-postintervjuer. Vi ansåg att vi kunde få fram mer information som skulle främja vårt projekt utan att ta alltför stor tid i anspråk för de intervjuade. Sarah Lowndes har skrivit ett kapitel om e-postintervjuer i boken Forskningsintervjun teknik och genomförande (Gillham 2008, s ). Det kapitlet läste vi innan vi tog beslutet att använda denna metod. Lowndes lyfter fram de fördelar vi eftersträvade; högkvalitativ data kan samlas in på ett tidseffektivt sätt med begränsad arbetsinsats av både oss och de tillfrågade. Lowndes ser vissa risker i denna intervjuteknik, e-postsvarets prydlighet kan kännas begränsande i jämförelse med den engagerande uppriktighet och spontanitet som ryms i svaren som ges i en lyckad intervju ansikte mot ansikte / / ett annat potentiellt problem med e-postintervjun är att den riskerar att feltolkas. Det kan vara svårt att uppfatta den känslomässiga tonen i ett e-postmeddelande. (Gillham 2008, s ) Lowndes påpekar även att risken finns för att språket i ett e-postmeddelande blir alltför likt talspråk. Vi övervägde dessa nackdelar men fann dem mindre viktiga än de fördelar som fanns. Då Lowdnes även påpekar att e-postintervjun bör användas som en av flera metoder (Gillham 2008, s. 154) kände vi oss trygga i att använda den som komplement till intervjuerna ansikte mot ansikte. Samma frågor som låg till grund för intervjuerna ansikte mot ansikte användes i epostutskicket, se bilaga 1. Lowndes (Gillham 2008, s ) tipsar om att man redan i e-postmeddelande med frågorna anger vilket datum som svar önskas, för att ge den intervjuade en tidsram. Vidare menar hon att det är mindre påträngande med ett e-postmeddelande än med ett telefonsamtal, då intervjupersonen kan påminnas om att deadline närmar sig. Däremot finns risken att få en lägre svarsfrekvens än vid exempelvis telefonintervjuer, då ett e-postmeddelande är lättare att ignorera och även riskerar att försvinna i den ständiga ström av e-post som vi möter dagligen. Vi gjorde som Lowndes föreslog och satte en deadline för att skicka in svaren, ett undantag gjordes för en av illustratörerna som inte skulle ha möjlighet att besvara frågorna i tid. Vidare skickade vi ut ett e-postmeddelande strax innan deadline som påminde de vi intervjuade att skicka in sina svar. Sammanlagt fick vi fem svar på epostintervjuerna. Det var ytterligare två personer som fick intervjufrågorna men som inte svarade. E-postintervjuerna sammanfattades var och en för sig för att få med det, för ämnet väsentliga, i en överskådlig text. Se kompletta intervjuer, bilaga 6-9. Se sammanfattningar av e-postintervjuer, kap

12 1.4.3 Designprocess Vi inledde vårt uppdrag för Fräcka Fröken genom att göra en kort analys av företaget. Detta genom att intervjua Fräcka Frökens ägare Kusay Allawirdi som berättade om målgrupp, bakgrund och dagsläget för caféet. Brainstorming är en metod som kan användas när man är flera som tillsammans vill generera ett stort antal idéer. skriver Dorte Nielsen i hennes bok Idéer (2003, s. 57) Vi valde därför att använda denna metod när vi skulle komma på idéer till illustrationer till Fräcka Frökens take away-muggar. Klimchuk & Krasovec (2006, s. 190) berättar att en visuell referens eller en swipe är en värdefull resurs för designinspiration och för att bestämma den visuella grundstommen för ett designuppdrag. Swipes består av ihopsamlade bilder som utgör en startpunkt för layout och stil och hjälper till med att generera idéer och hitta olika användbara tekniker. Vi valde att gå till biblioteket och samla ihop bilder som kunde ligga till grund för dessa tre olika swipes som vi skapade, se bilder 7, 8 & 9. Vi sökte även på Internet efter bra referensbilder som vi använde oss av. Enligt illustratören Malin Lindgren4 är en bra metod för att hitta idéer att överskölja sin hjärna med bilder. Under tiden som vi tecknade illustrationerna till Fräcka Fröken skrev vi anteckningar och dokumenterade arbetet, detta för att på ett lättare sätt i efterhand analysera hur arbetsprocessen fungerade, se kapitel Disposition av uppsatsen Efter det inledande kapitlet presenteras i det andra kapitlet avhandlingen uppdelat i tre avsnitt; vi presenterar vad vi funnit om kreativitet i litteraturen, redovisar de intervjuer som vi genomfört samt förklarar och beskriver det arbete vi utfört i vårt illustrationsuppdrag. I det tredje kapitlet analyserar och sammanfattar vi det material som tidigare presenterats. Kapitlet är uppdelat med underrubriker för att förtydliga de olika aspekterna på kreativitet som valts för diskussion. Som avslutning presenterar vi en lista med tips på hur kreativitet kan utmanas och utvecklas. Tipsen är sammanställda utifrån hela rapportens arbete. 4 Malin Lindgren Illustratör, intervju den 24 april

13 2 Avhandling I denna del av rapporten har vi samlat de tre huvuddelar som utgör vårt arbete. Den första delen är litteratur, där vi läst och begrundat litteraturens syn på kreativitet. Den andra delen består av sammanfattningar av de intervjuer vi genomfört med intressanta människor för projektet. Den sista delen presenterar det praktiska arbete som vi utfört, som resulterade i tre illustrationer till cafékedjan Fräcka Frökens Frestelser. 2.1 Litteratur Vi har i vår studie sökt efter litteraturvärldens tankar och åsikter om kreativitet. Vi har hittat många intressanta böcker och tänkare, flera av dem delar liknande tankar, men det finns också mycket som skiljer deras åsikter åt Vad är kreativitet? Kreativitet kommer från latinska ordet creare, vilket betyder skapa. Kreativitet betyder därmed (ny)skapande (Jeffmar 1978, s. 10). Att kreativitet handlar om att komma med nya idéer och skapa nytt håller kreativitetskonsulten PA Ståhlberg med om. Han förklarar att 90 procent av hjärnan arbetar med det undermedvetna. Vilket betyder att endast tio procent finns över till att medvetet försöka tänka nytt. Hjärnan fungerar så att den hela tiden skapar mönster och sedan använder dessa mönster om och om igen. Kreativitet enligt PA Ståhlberg är att bryta dessa mönster och att skapa nytt, helt nytt (Bergstedt 2001, s. 20). Många av litteraturens talesmän för kreativitet är överens om att ordet är svårdefinierat. Jan Rollof (2001, s. 7) är en av dem som menar att kreativitet är ett brett ämne, med många vinklar och spår att utforska. Kreativitet har ingen entydig definition, det är svårt att ringa in alla aspekter av mänsklig skaparkraft. George Klein skriver i inledningen till boken Om kreativitet och Flow ut ordet kreativitet inom citationstecken och förklarar Jag måste sätta ordet inom citationstecken eftersom det är för stort, för vagt definierat och alltför missbrukat för att jag skall vara i stånd att använda det helt obesvärat. (Ödman red. 1990, s. 7). Klein konstaterar, efter att ha läst de olika författarna som berättar om kreativitet i boken att kreativitet betyder helt olika saker för alla författarna, i den mån ordet betyder någonting över huvud taget (Ödman red. 1990, s. 9). Kreativitet är ett ord som återfinns inom många olika ämnesområden, jag har hört talas om kreativ skatteplanering, kreativt sexliv, kreativt bedrägeri. Jag har ännu inte hört talas om kreativ terrorism, kreativ tortyr eller kreativ utpressning, men jag är säker på att man talar om det i de kretsar där sådant förekommer. Och varför inte? Egon Fenyö menar att vi måste acceptera sådana uttryck så länge vi godtar att hobbys kan vara kreativa. Det är beklagligt, men sant. (Ödman red. 1990, s. 28). Rollof (1999, s. 29) berättar att kreativitet ofta uppdelas i konstnärligt skapande, forskning och industriell innovation. Han fortsätter och säger att det finns mer likheter än olikheter emellan dessa grupperingar. Samma processer arbetar, det är skillnaden i talang, utgångspunkt, tillfälligheter och personlighetsdrag som gör att resultatet av kreativitet utrycks på olika sätt. 13

14 Ett annat sätt att se på kreativitet är att det handlar om problemlösning. Rollof (1999, s ) menar att problemlösning är en del av kreativitet, men inte allt. Kreativitet innebär förutom problemlösning även förbättring och utveckling av idéer. Den kreativa processen innefattar även en mental process, behovet att gestalta idéer, känslor, abstrakta begrepp och symboler, i synnerhet inom konst och estetik (Rollof 1999, s ). Mihály Csikszentmihalyi (Ödman red. 1990, s. 20) menar annorlunda, en kreativ person drivs av problemet och upptäckarglädjen snarare än viljan att uppnå konkreta resultat. Han anser därför att skolans och universitetens uppfostran till problemlösning i stället för problemformulering förkväver kreativiteten. Jeffmar berättar om Neisser som menar att kreativitet och problemlösning är varandras motsatser. Enligt honom är problemlösning ett svar på en begäran från omgivningen, medan kreativitet är något, som tycks välla fram mer eller mindre obehindrat inifrån den kreativa personen själv. (Neisser 1963 se Jeffmar 1978, s. 12). Neisser menar istället att problemlösning och intelligens är samma sak. Kreativitet är ett ord som används flitigt idag, Rollof (1999, s. 11) talar om ordet som ett modeord, något som företag gärna betonar att de har gott om i sina organisationer. Han fortsätter och säger att kreativitet är viktigt; goda hjärnor är den viktigaste tillgången i dagens samhälle, idéer den främsta drivkraften (Rollof 1999, s. 11). En artikel i tidskriften Chef håller med och berättar om kreativitet som har blivit lite av en hype i yrkeslivet. Alla ska vara kreativa, oavsett bransch (Bergstedt 2001, s. 20). Hur definieras då en kreativ människa? Gudmund Smith (Ödman red. 1990, s. 1920) definierar kreativa människor som de som har en intuitiv förståelse för andra människor och kan sätta sig in i deras situation. Gudmund fortsätter och säger att kreativiteten väcks i barnets förundran. Fantasin och ångesten är dess ständiga följeslagare. Han menar också på att självförtroendet är en viktig komponent i kreativiteten, och också att de kreativa har större ångesttolerans de kan stå ut med sin fruktan för att förverkliga sina idéer. Han fortsätter och menar att kreativiteten är ett sätt att leva, snarare än en speciell begåvning. I tidskriften Chefs artikelserie om kreativitet berättas det att gemensamma nämnare för personer som är kreativa är att de ser helheter i stället för att dissekera problem. De ser samband mellan olika händelser och kan se nya mönster. De har en öppen attityd och är positiva, både till dem själva och till andra. De ser möjligheter i stället för hinder och vågar att se saker på ett nytt sätt (Dahlqvist 1998 se Bergstedt 2001, s. 22) Föds man kreativ? En intressant fråga som vi sökt svar på är huruvida man föds kreativ eller inte. Några av de författare, vars böcker vi läst, är överens om att alla människor föds kreativa, men att det är en förmåga som måste vårdas. Rollof (1999, s. 22) menar att alla människor är kreativa, några mer än andra, men alla har möjlighet till att öva upp och stimulera sin egen kreativitet. Karl-Erik Fichtelius (Ödman red. 1990, s ) är biolog, läkare och humanistisk författare som beskriver flow-begreppet som vårt behov av lagom stora prövningar. Han menar att barn ständigt är på jakt efter dessa upplevelser, men säger att vuxna ofta prioriterar sitt trygghetsbehov och därför inte 14

15 söker nya utmaningar. Han tror på tanken att alla barn är kreativa. De få som i sitt vuxna liv fortsätter att bygga och ompröva sin världsbild behåller sin nyfikenhet och sin lust att pröva och skapa. Rollof (1999, s. 85) uttrycker att kreativitet är den största kraft som en människa äger. Det är inte alltid människor stimulerats som unga att upptäcka denna kraft. Många människor har negativa upplevelser av kreativitet och dessa kan ofta följa dem genom hela livet. Pelle Mårtensson håller med Rollof och är kritisk till skolans påverkan på barns kreativitet, Skolan har kämpat hårt för att ta död på vår medfödda kreativitet /.../ att göra lika har premierats, inte att tänka annorlunda. (Mårtensson 2003a, s. 38). Taylor (Taylor 1964 se Jeffmar 1978, s. 69) menar att lekmannauppfattningen om den kreativa människan är att nästan alla föds utan kreativitet och att det bara är några få utvalda som begåvats med talang för kreativitet. Taylor själv menar att alla människor har en viss potential för att vara kreativa på ett eller annat sätt. Denna kreativitet kan man träffa på i praktiskt taget alla åldrar, i alla kulturer och till en viss grad på alla områden av mänskligt arbete och mänsklig företagsamhet, fast det naturligtvis finns stora skillnader på frekvens, nivå och typ av kreativitet inom dessa kategorier. För Mårtensson (Mårtensson 2003a, s. 36) personligen har det känts självklart att vara kreativ, han har därför sett med stor skepsis på människor som har arbetat på arbetsplatser med monotona uppgifter, som inte verkar ha något behov alls av att vara kreativ. Det gjorde att han började leta efter dessa okreativa människors kreativa sidor. Mårtensson har under åren upptäckt att kreativa sidor finns hos nästan alla, även om det inte syns i just arbetslivet. Han menar att kreativitet snarare är ett mänskligt särdrag än en unik egenskap för ett fåtal. Rollof (2001, s. 20) tror att alla människor är kreativa, men att vissa föds med bättre förutsättningar än andra. Det krävs även andra egenskaper för att ta en idé steget längre till något verkligt, och Rollof menar att alla inte har den envishet, energi och det självförtroende som krävs för det Flow Flow är ett begrepp som ofta används i samma sammanhang som kreativitet. Mihály Csikszentmihalyi, (Ödman red. 1990, s. 39) flow-begreppets upphovsman, menar att flow är något som alla olika typer av människor upplever, alltifrån inbrottstjuvar som upplever lust och spänning vid brottshandlingen, till konstnären och teknikern som båda känner en ilning av glädje när de lyckas. Alla dessa handlingar framkallar ett tillstånd av vidgat medvetande, som ofta är väldigt lustfyllt och tillfredsställande för den berörde. Csikszentmihalyi fortsätter och berättar att flow kännetecknas av djup koncentration kring en avgränsad grupp av stimuli, eller sinnesintryck, som individen själv uppfattar som relevanta. / / Koncentrationen hindrar personen i fråga att ägna en tanke åt, eller ens lägga märke till, sådana stimuli som för tillfället är irrelevanta för uppgiften. (Ödman red. 1990, s. 41) Det är anledningen till att en schackspelare kan sitta under en hel tävling och inte märka att hon/han har brinnande huvudvärk, det är först när spelet är över som det fysiska tillståndet återkommer. Csikszentmihalyi har bett människor att beskriva 15

16 känslan av flow, de gör det på följande sätt: spännande, självförverkligande, njutningsrik en upplevelse som är sin egen belöning snarare än ett medel att vinna någon yttre belöning. (Ödman red. 1990, s. 41). Vad är det då som karaktäriserar uppkomsten av så kallade flow? Mihály Csikszentmihalyi, (Ödman red. 1990, s. 42) menar att det är nödvändigt att ha någonting att göra för att flow ska kunna uppkomma, sedan måste personen i fråga ha den kapacitet som krävs för att genomföra den aktuella handlingen. Uppgiften får inte ligga för högt över den egna förmågan, då uppstår stress och ångest. Men uppgiften får inte heller ligga för lågt, då blir vi uttråkade. Den ska vara lagom och balanserad med vår egen förmåga berättar Csikszentmihalyi, för att framkalla en naturlig motivation hos oss Metoder för att bli mer kreativ Det finns många metoder att ta till för att öka sin kreativitet, det påstås i alla fall i mycket av den litteratur vi har läst. Det kan handla om enkla tips, som Sitt inte och vänta på inspirationen arbeta fram den (Mårtensson 2003a, s. 46). Även mer avancerade metoder som handlar om att lära sig förstå sig själv och sitt tänkande föreslås. Rollof (2001, s. 26) berättar att vi styrs av mönster i vårt tänkande, att bli medveten om detta och att vilja bryta dessa mönster är ett steg mot att kunna vara mer kreativ, att gå förbi konventioner och förändra etablerade mönster. För att framkalla genombrott och snilleblixtar så menar Harman (1987, s ) att allt vi behöver göra är att medvetet mata in korrekt information till vårt omedvetna. På det sättet kommer det så småningom att dyka ut en lösning på det problem som vi hade. Den informationen vi matar in bör vara så tydlig och fullständig som möjligt för att ett problem lättare ska kunna lösas i ens undermedvetna. Rollof (2001, s. 1617) håller med och menar att fokusering och koncentration är viktigt i all kreativitet, att koncentrera sig i en viss riktning, men att även kunna hantera kursändringar under projektets gång. Han menar att intuitionen är viktig för fokuseringen, kreativa människor har lärt sig att lita på sin intuition. Harman (1987, s. 24) förklarar intuitiva insikter hos människan genom att jämföra det med att det i elektromagnetisk strålning finns våglängder som det mänskliga ögat inte kan uppfatta. På samma sätt finns skapande och intuitiva insikter hos människan, det är något som inte kan ses med blotta ögat, men det finns ändå där. Harman fortsätter resonemanget och menar på att dessa fält skulle kunna kartläggas på samma sätt som vetenskapen kartlagt den elektromagnetiska strålningen. Brainstorming är en metod som utvecklades i slutet på 30-talet av Alex Osborn (Nielsen 2003, s. 57). Metoden syftar till att generera idéer där deltagarna i en grupp, utan kritik, muntligt eller skriftligt kastar fram mängder av förslag, vilka utvärderas i efterhand. (Nationalencyklopedin 2009, brainstorming). Brainstorming är en välkänd metod, men det är inte alla som förespråkar den. Kreativitetskonsulten Ståhlberg (Bergstedt 2001, s. 20) tycker inte att brainstorming är speciellt kreativt. Han menar att man då bara tänker i samma banor och tänker mer av samma sort, i stället för att tänka helt nytt. Han föredrar i stället en teknik som går ut på att slumpa fram olika ord och försöka hitta länkar mellan dem, då tvingas hjärnan tänka nytt. 16

17 Jeffmar (1978, s ) diskuterar i sin bok om det är möjligt att träna upp sin kreativitet. Vid tiden för tryckning fanns inga undersökningar med tillräcklig vetenskaplig metod för att bevisa att det faktiskt går att göra det. Brainstorming tas upp som ett exempel med både för- och nackdelar. Det finns enligt Jeffmar en undersökning (Osborn 1963 se Jeffmar 1978, s. 123) som visar att produktionen av goda idéer ökar med 94 % hos studenter som tagit en termins kurs i brainstorming, detta ifrågasätts dock eftersom metoden för undersökningen inte var tillräckligt vetenskaplig. Jeffmar menar att brainstorming även kan hindra den kreativa processen, genom att instruktionerna om att inte bedöma sina idéer kan leda till att individen blir medveten om sina egna kognitiva processer vilket kan verka hämmande på kreativiteten. Folke Dahlqvist (Dahlqvist 1998 se Bergstedt 2001, s. 26) ger tips på saker som kan komma att öka kreativiteten: att komma med tio idéer istället för bara en; varje idé behöver inte vara logisk och perfekt till en början. Ibland måste man bryta mot regler eller förbud. Att tänka tvärtom, eller om vi skulle göra såhär så kan ge nya infallsvinklar. Att behålla barnet inom sig och att göra många misstag är det man lär sig av enligt Dahlsqvist. Han uppmanar även till att vara nyfiken på andra ämnesområden än sitt eget. Joakim Jonason ger ett liknande tips. Tänk tvärtom! Och våga släppa fram nya tankar. Det är min viktigaste uppmaning med utgångspunkt i hela den här diskussionen. Alldeles för många i reklamvärlden som kallar sig kreatörer är fast i cementerade klichéer, normer och konventioner, till den grad att de är oförmögna att skapa stark reklam som dessutom är effektiv. (Haglöf 2002, s. 72). För att kunna genomföra idéer behöves först och främst tid menar Pelle Mårtensson. Att förverkliga idéer sker inte i en handvändning. Sen måste vi också vara ganska uthålliga. Vi måste också tro på det vi gör. Tid, Uthållighet och Tro. Vi kan kalla den tut -modellen. Den räcker oftast hela vägen in i mål. (Mårtensson 2003b, s. 14). Samtidigt menar Rollof (2001, s. 27) att inspiration inte kan inväntas, utan aktivt måste arbetas fram. Harman (1987, s. 110) beskriver liksom Mårtensson fördelen i att tänka målmedvetet och att tro på att man ska lyckas. Genom att göra det ställer ens inre in sig på framgång och hjälper till att göra de rätta valen och förse en med skapande idéer. Det här är en teknik som ofta används av till exempel idrottare. Rollof (2001, s. 30) håller med, att tro på sig själv, på sin egen förmåga och sina egna idéer är viktigt för kreativiteten. Att få stöd från andra, man kan inte springa ensam med en bra idé. Harman (1987, s. 113) föreslår även att den som vill bli mer kreativ ska använda sig av affirmationer, positiva fraser, flera gånger per dag, för att de på så sätt till slut ska bli sanning. En affirmation kan vara Jag kan finna lösningen på detta problem. Rollof (1999, s ) tar upp många komponenter som är viktigt för kreativiteten, som exempelvis entusiasm, optimism och att tron på sina egna idéer. Han menar att en av de allra starkaste komponenterna bakom skapande och förändring är 17

18 nyfikenheten. Jeffmar menar i likhet med Rollof att det finns komponenter och betingelser som främjar kreativiteten, de hon räknar upp är följande; ensamhet, inaktivitet, dagdrömmeri, fritt tänkande, beredskap inför likheter, lättrogenhet, minne och bearbetning av tidigare traumatiska konflikter, konfliktlösning, uppmärksamhet och disciplin (Jeffmar 1978, s. 122). Det här är några av de metoder som de författare vi läst litteratur av förespråkar. Att använda dem alla samtidigt blir svårt, men att växla mellan olika metoder menar Dorte Nielsen (2003, s. 108) kan vara en fördel. Hon förklarar att det finns risker med att använda samma inspirationskälla och metod om och om igen, eftersom risken då är att få samma lösningar om och om igen. Att veta vilka metoder som passar en själv ska enligt Rollof (1999, s. 86) inte vara en svårighet om man är medveten om sin egen kreativitet, för då vet man, medvetet eller omedvetet, hur skaparkraften ska användas och utvecklas Den kreativa processen Mozart beskriver sin kreativa process nedan. När jag är helt och hållet mig själv, alldeles ensam och på gott humör, till exempel när jag tar en åktur i vagn, tar en promenad efter en god måltid, eller när jag inte kan sova om natten, vid sådana tillfäller flyter mina idéer som bäst och mest hämningslöst. Varifrån och hur de kommer, vet jag inte, inte heller kan jag tvinga fram dem. Det jag tycker om behåller jag i minnet, och jag har för vana, det har andra berättat för mig, att gå och gnola för mig själv. Om jag fortsätter så, upptäcker jag snart att jag kan gestalta den ena eller andra smakbiten och göra en god rätt av den, det vill säga så att det stämmer med kontrapunktens regler och med de olika instrumentens egenheter etc. Allt detta tänder min själ, och, under förutsättning att jag inte blir störd, växer mitt ämne, metodiseras och definieras, och helheten, hur omfattande den än är, står nästan komplett och avslutad inom mig, så att jag kan se den helt och hållet, när jag kastar en blick på den, som när man betraktar en vacker tavla eller staty. Jag hör inte de enskilda delarna successivt i min fantasi, jag hör dem alla på en gång. Jag kan inte beskriva vilken underbar upplevelse detta är! Allt detta skapande, denna framställning, äger rum i en behaglig levande dröm När jag sedan skriver ner mina idéer, tar jag, om Ni tillåter uttrycket, ur minnets påse fram vad jag plockat ner i den tidigare. Det kan jag göra snabbt, för allt är, som jag nämnt, redan avslutat, och det blir sällan någon skillnad på det som hamnar på pappret och det som fanns i min fantasi. (Mozart 1789 se Jeffmar 1978, s. 57) Den tyske fysikern Helmholtz berättar om sina upplevelser kring kreativitet. När jag utforskat problemet i alla riktningar, kommer lyckliga idéer oväntat, utan ansträngning, som en slags inspiration. Åtminstone vad mig själv beträffar, har de aldrig kommit, när jag 18

19 varit psykiskt uttröttad, eller när jag suttit vid mitt arbetsbord Ofta har de infunnit sig, när jag långsamt gått uppför skogsklädda kullar en solig dag. (Helmholtz 1891 se Jeffmar 1978, s. 58) I sin bok redogör Jeffmar för Wallas fyra stadier (Wallas 1926 se Jeffmar 1978, s. 5859) som är en beskrivning av den kreativa processen, med både de medvetna och omedvetna aspekterna inkluderade. De fyra stadierna är: - Förberedelse, att ta in problemet, undersöka det ur alla vinklar och inhämta information. - Inkubation, som Jeffmar menar att man även skulle kunna kalla den vilande tankens stadium då ska man på det medvetna stadiet lämna tankarna på problemet och istället tänka på något annat problem eller stänga av helt. Dagdrömmeri är ett exempel på det. Dagdrömmeri ses ofta felaktigt som lättja påpekar Wallas och påstår att även kreativa människor kan ha svårt att se att ambition och flit kan vara djävulens värsta frestelse. - Illumination, den lyckliga idén kommer till en. Det går inte att på ett medvetet plan framtvinga detta. - Verifikation, kontrollerar riktigheten i de slutsatser man har dragit, som i motsats till Illumination är en fullt medveten process Faktorer som påverkar kreativitet Många av de författare vi läst har olika tankar kring vad det finns för faktorer som påverkar kreativiteten. Rollof (2001, s. 18) som har gjort intervjuer med 21 personer inom områdena kultur, forskning och näringsliv, konstaterar att majoriteten av de intervjuade tycker att inre drivkrafter betyder långt mer än yttre drivkrafter. Rollof fortsätter och ställer frågan: kanske beror det på att skapande är ett primärt mänskligt behov?. Joakim Brinkenberg (Rollof 2001, s ), vd på reklambyrån BBDO, berättar om en modell som han använder sig av, en pyramid med fun i toppen, fun and profit i mitten och endast profit i botten. Han vill på det sättet betona vikten av att få belöning för sina ansträngningar. Atmosfären ska vara lustfylld. / /De två övre segmenten måste vara med. I längden kan man inte enbart arbeta där nere, med Profit utan Fun. Men mindre roliga delar måste man också göra, det är en del av arbetet. Rollof (2001, s. 19) menar att det inte är gratis att skapa, det kostar i slit och disciplin. Det finns de människor som har talangen men som inte är beredda att underkasta sig det slit som behövs, och då kommer de aldrig att lyckas. Tempot i samhället kan i hög grad påverka kreativiteten skriver Rollof (2001, s. 33). Han tror att det höga tempot idag kan påverka kreativiteten på ett negativt sätt. En av dem han intervjuat, Marika Wachtmeister, uttrycker sig såhär: det går inte fortare att tänka idag än på stenåldern. (Rollof 2001, s. 33). Mediebruset i samhället ökar, liksom ökade krav på prestation, både inom yrkeslivet och inom privatlivet. Rollof (2001, s. 34) menar på att det kan leda till att det tar längre tid att tänka, skapande kräver ju trots allt tid och koncentration. Många av dem han intervjuat har påpekat värdet i att koppla av genom semestrar, promenader eller fysisk aktivitet. Det handlar om att ge tid för eftertanke, idéer och tankeexperiment. 19

20 När det finns tid över för lek och experiment ökar kreativiteten, Genom historien har välmående samhällen varit de mest kreativa (Rollof 2001, s. 27). Regler och lagar kan blockera hjärnan från att tänka kreativt, det kan vara en anledning till att kreativa idéer ofta uppstår när logiska processer inte dominerar, som vid fritidsaktiviteter, Rollof (1999, s. 81). För att öka sin kreativitet rekommenderar Ståhlberg (Bergstedt 2001, s. 20) att till exempel byta miljö, spontana möten kan skapa oväntade idéer. Pröva att borsta tänderna med fel hand, lär dig jonglera, försök att medvetet bryta dina mönster! Rollof (2001, s. 28) menar också på att miljön har betydelse för kreativiteten, ett bra sätt att främja kreativitet är att i miljön bidra till spontana möten. Många företag sitter i lokaler tillsammans med andra, vilket maximerar sannolikheten att spontant träffas och utbyta tankar. En av de som Rollof intervjuat i boken Kreativitet inom forskning, kultur och näringsliv, Martin Walfisz som arbetar på dataspelsföretaget Massive Entertainment, har kommit fram till att två medarbetare per rum är optimalt på en arbetsplats. Man sitter inte ensam men är heller inte för många för att koncentrationen ska störas (Rollof 2001, s. 28). Jan Morten Melhus (Bergstedt 2001, s. 24), stå upp-komiker och före detta chef, tror att humor kan stimulera och främja kreativiteten. Han manar att sätta stopp för idéförstörarna, de som genast slår ner nya idéer, och ger rådet att möta varje ny idé med inställningen Ja, och. Han förespråkar även miljöbyte, som han menar kan vara ett bra sätt att hitta nya vägar i annars ofta invanda mönster. Något annat han tipsar om är att våga vänta på de bra idéerna, för de kommer inte alltid på en gång. Melhus berättar att i USA talar reklamfolk om att de bästa idéerna föds i något av de fyra b:na beds, bars, buses and bathrooms. Att arbeta i grupp med personer som har skiftande social och yrkesmässig bakgrund tror Melhus är en fördel, i ett svårt projekt är det alltid någon som hittar ingångar om man har olika erfarenhet. (Bergstedt 2001, s. 24). Rollof (1999, s. 82) menar att unga människor inte har samma etablerade kunskap som äldre och att de av den anledningen har större potential att vara kreativa. En majoritet av nobelpristagare i naturvetenskapliga ämnen har gjort sina största upptäckter medan de var unga. Fast samtidigt krävs också intellekt och logik för att ge beredskap åt nya idéer. Även kunskap är en nödvändig egenskap för skapande, menar Rollof (1999, s. 81). 2.2 Intervjuer Vi har haft förmånen att få träffa fyra svenska illustratörer och ställa frågor om deras syn på kreativitet och hur de själva arbetar kreativt. Dessutom har vi ställt samma frågor till ytterligare fem illustratörer via e-post Intervjuer ansikte mot ansikte Här följer sammanställningar av de intervjuer vi gjorde ansikte mot ansikte. Vid sammanställningarna av intervjuerna valde vi att fokusera kring de frågor som vi ansåg var viktiga för rapporten, det vill säga frågor om den intervjuades kreativitet 20