INNEHÅLL Sida METODIK ANVÄND VID UTARBETANDET AV. Innehåll i ett uppslagsord och substitutionsregeln
|
|
- Eva Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Ingår i Myc-Techs serie kring ISO- miljöstandard: (linje med & familjerna) Myc-Techrapport: 2002:10 Definitioner och termer INNEHÅLL Sida FÖRORD 3 1: METODIK ANVÄND VID UTARBETANDET AV TERMINOLOGIN 7 1:1 1:2 1:3 Inledning Innehåll i ett uppslagsord och substitutionsregeln Samband mellan begrepp och grafisk illustration av sambanden 7 7 8
2 2 2 DEFINITIONER OCH TERMER 10 2:1 2:2 2:3 2:4 2:5 2:6 2:7 2:8 2:9 Definition kvalitet Definition ledning Definition organisation Definition produkt- / process Definition egenskaper Definition överensstämmelse Definition dokumentation Definition bestämning Definition revision :10 Definition kvalitetssäkring av mätprocesser 36 REFERENSER 38
3 3 FÖRORD. Denna rapport, ISO-miljöstandard " Definitioner och termer " ingår i Myc- Techs forskningsserie kring ISO standarderna, som benämnes ISOmiljöstandard. International Organization for Standardization (ISO) är en världsomspännande sammanslutning av nationella standardiseringsorgan (ISO medlemar). Denna rapporten bygger på de svenska officiella standarderna vilka innehåller de officiella engelska versionerna, förteckning se nedan. För svensk översättning svara SIS (Standardiseringen i Sverige) och rapporten är ett arbetsmaterial som ingår i Myc-Techs totalkoncept för fastighetsorganisationers miljöarbete. Detta innebär att denna skrift endast kan användas i samarbete med Myc-Tech. Förteckning över normer från europastandarden som har behandlats i Myc-Techs forskningsserie kring ISO miljöstandarder. - SS-EN ISO 9000:2000, SS-EN ISO 9001:2000 samt SS-EN ISO 9004: ISO (utgåva 1, 2001), SS-EN ISO 14001:1996, SS-ISO (fastställd 1996), SS-EN ISO 14031:1999, SS ISO 14040:1997, SS-EN ISO 14041:1998, SS-EN ISO 14042:2000, SS-EN ISO 14043:2000 samt SS-ISO 14050:1998.
4 4 Dessa standarder, som antogs av CEN (European Committee for Standardization) t.o.m. den 15 december 2000 och kompletteras i Myc- Techs rapporserie med EMAS (rådets förordning EEG 1836/93). EMAS innehåller ett kommissionsprogram Mot en bärkraftig utveckling som till sin allmänna inriktning godkändes genom rådets resolution av den 1 februari I detta program betonas företagens roll och ansvar både när det gäller att stärka ekonomin och att skydda miljön inom hela gemenskapen. Gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning bör i första etappen inriktas på industrisektorn med tyngre processer som belastar både uttag från naturens begränsade resurser som ger upphov till avfallsproblem i natur, vatten och luft. Dock är det önskvärt att normerna tillämpas utanför industrisektorn, ex. inom handel, distribution och offentliga sektorn. CEN-medlemmarna är förpliktigade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor dessa europa-standarder i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Dessa europastandarder finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CENmedlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de
5 5 nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ISO-miljöstandard är generellt skrivna så att materialet skall passa alla typer av verksamheter såväl - tyngre processindustrin som - renare och mindre för naturen och moder jord belastande verksamhet. Dessutom skiljer ISO-miljöstandard mellan - krav på ledningssystem för kvalitet och - krav på produkt. Myc-Techs rapportserie följer ISO-miljöstandards generellt hållna formulering. Dock sker när projekt genomförs i samarbete med Myc-Tech en anpassning som gör standarden tillämplig för fastighetsorganisationers verksamhet. Oftast bedriver fastighetsorganisationer en mer ren verksamhet och därmed fordras ej den mer strikt hållna strukturen såsom certifiering utan för detta är oftast någon form av egenrevision lämpligt.
6 6 Beträffande normernas orginalhandlingar från Standardiseringen i Sverige (SIS) är vår förhoppning att dessa i sin helhet skall bli tillgängliga vi denna internethantering. Vi för diskussioner med SIS-enhet i denna fråga för att försöka lösa detta men som det är idag är materialet behäftat med kraftiga licenser vilket gör att detta ej kan läggas ut. Om fördjupade studier fordras gällande normernas orginalhandlingar kontakta oss så får vi tillsammans anpassa formen för hur detta skall hanteras. Danderyd december 2001 Tekn L Thomas Alsmo
7 7 1: METODIK ANVÄND VID UTARBETANDET AV TERMINOLOGIN 1:1 Inledning. Tillämpningen av standarderna för kvalitetsledningssystem i ISO familjen erfordrar användning av - en teknisk beskrivning, men utan användning av teknisk jargong och - en sammanhängande och harmoniserad vokabulär som är lätt att förstå av alla potentiella användare av standarder för ledningssystem för kvalitet. Begrepp är inte oberoende av varandra, och en analys av sambanden mellan begreppen inom område ledningssystem för kvalitet och inordningen av dem i begreppssystem är en förutsättning för en sammanhängande terminologi. En sådan analys användes vid utarbetande av den terminologi som specificeras i denna standard. 1;2 Innehåll i ett uppslagsord och substitutionsregeln. Begreppet utgör grunden för översättning mellan språk (inbegripet varianter inom samma språk, t.ex. amerikansk och brittisk engelska). För varje språk väljs den mest lämpliga termen för att få begreppet allmängiltig och klart på språket ifråga, d.v.s. inte nödvändigtvis en
8 8 ordagrann översättning. En definition utformas genom att beskriva enbart sådana egenskaper som är väsentliga för att identifiera begreppet. Information om begreppet som är viktig men inte väsentlig för dess beskrivning placeras i en eller flera anmärkningar till definitionen. När en term ersätts med sin definition, eventuell med smärre syntaktiska anpassningar, bör det inte bli någon ändring i textens mening. En sådan substitution är en enkel metod för att kontrollera att definitionen är korrekt. När definitionen är komplicerad på så sätt att den innehåller ett flertal termer görs substitutionen emellertid bäst genom att ta en eller högs två termer i taget och substituera dessa. En fullständig substitution av alla termer i en komplicerad definition blir svår att göra syntaktisk och är inte till hjälp för att uttrycka meningen. 1;3 Samband mellan begrepp och grafisk illustration av sambanden. I terminologiarbetet baseras relationerna mellan begreppen på de kännetecken som de olika begreppen har. För att beskriva ett visst begrepp så kort och koncis som möjligt inleder man beskrivningen med termen för det närmast överordnade begreppet och lägger sedan till de kännetecken som skiljer begreppet i fråga från dess överbegrepp och sidobegrepp. Tre huvudsakliga slag av samband mellan begrepp anges i
9 9 ISO-standarden: a) generiska samband, b) partitiva samband och c) associativa samband. a) Generiskt samband Underordnade begrepp inom hierarkin ärver alla kännetecken från det överordnade begreppet och innehåller beskrivningar av sådana kännetecken som skiljer dem från det överordnade begreppet och sidoordnade begrepp, t.ex. sambandet mellan begreppen vår, sommar, höst och vinter och begreppet årstid. b) Partitivt samband Underordnade begrepp inom hierarkin utgör ingående delar av det överordnade begreppet, t.ex. vår, sommar, höst och vinter kan definieras som delar av begreppet år. Det är emellertid inte lämpligt att definiera soligt väder (en möjlig egenskap hos sommar) som en del av året. c) Associativt samband Associativa samband kan inte beskrivas lika enkel som generiska och partitiva samband, men de hjälper till att identifiera arten av samband mellan begrepp inbördes inom ett begreppssystem, t.ex. orsak och verkan, aktivitet och plats, aktivitet och resultat, verktyg och funktion, material och produkt.
10 10 2: DEFINITIONER OCH TERMER 2:1 Definition kvalitet Kvalitet: Grad till vilken inneboende egenskaper uppfyller krav 1: Termen kvalitet kan användas tillsammans med sådana adjektiv som dålig, bra eller utmärkt. 2: Inneboende innebär, i motsats till tilldelad, existerande i något, speciellt som en permanent egenskap. Krav: Behov eller förväntning som är angiven, i allmänhet underförstådd eller obligatorisk. 1: I allmänhet underförstådd innebär att det är vanlig eller normal praxis för en organisation, dess kunder och andra intressenter att aktuellt behov eller aktuell förväntning är underförstådd. 2: Ett bestämningsord kan användas för att ange en specifik typ av krav, t.ex. krav på produkt, kvalitetsledningskrav, krav från kund. 3: Ett specificerat krav är ett krav som är angivet, till exempel i ett dokument. 4: Krav kan ställas av olika intressenter.
11 11 Klass: Kategori eller rang som givits till olika krav på produkter, processer eller system som har samma användningsområde Exempel: Klasser för flygbiljetter, kategorier på hotell i en hotellguide. När ett kvalitetskrav ställs är klassen i allmänhet specificerad. Kundtillfredsställelse: Kundens uppfattning om i vilken grad kundens krav har uppfyllts. 1: Kundklagomål är ett vanlig tecken på låg kundtillfredsställelse, men avsaknad av sådana klagomål tyder inte nödvändigtvis på hög grad av kundtillfredsställelse. 2: Inte ens när kundkrav har överenskommits med kunden och är uppfyllda är det ett säkert tecken på hög grad av kundtillfredsställelse. Kapabilitet, duglighet: Förmåga hos en organisation, ett system eller en process att åstadkomma en produkt som uppfyller kraven på denna produkt.
12 12 2:2 Definition ledning System: Grupp av samverkande eller varandra påverkande element Ledningssystem: System för att upprätta policy och mål samt för att uppnå dessa mål. Ett ledningssystem för en organisation kan innefatta olika ledningssystem, t.ex. ett ledningssystem för kvalitet, ett ledningssystem för ekonomi eller ett ledningssystem för miljö. Ledningssystem för kvalitet, kvalitetsledningssystem: Ledningssystem för att leda och styra en organisation med avseende på kvalitet. Kvalitetspolicy: Organisations övergripande avsikter och inriktning med avseende på kvalitet, formellt uttalade av högsta ledningen. 1: Kvalitetspolicyn är i allmänhet samstämmig med organisationens övergripande policy och utgör ett ramverk för att fastställa kvalitetsmål. 2: Principer för kvalitetsledning enligt denna standard kan utgöra grunden för att upprätta en kvalitetspolicy.
13 13 Kvalitetsmål: Något som eftersträvas eller inriktas mot vad avser kvalitet. 1: Kvalitetsmål är i allmänhet baserade på organisationens kvalitetspolicy. 2: Kvalitetsmål specificeras i allmänhet för relevanta funktioner och nivåer inom organisationen. Ledning: Samordnade aktiviteter för att leda och styra en organisation. När termen ledning hänför sig till personer, d.v.s. en person eller en grupp av personer med befogenhet och ansvar att leda och styra en organisation, bör den inte användas utan någon form av bestämningsord. Exempelvis ledningen skall... ogillas, medan högsta ledningen skall... accepteras. Högsta ledningen: Person eller grupp av personer som leder och styr en organisation på högsta nivå. Kvalitetsledning: Samordnade aktiviteter för att leda och styra en organisation med avseende på kvalitet.
14 14 Ledning och styrning med avseende på kvalitet innefattar i allmänhet upprättande av kvalitetspolicy och kvalitetsmål, planering av ledningssystem för kvalitet, kvalitetsstyrning, kvalitetssäkring och kvalitetsförbättring. Planering av ledningssystem för kvalitet: Del av kvalitetsledning, inriktad mot att sätta kvalitetsmål och att specificera nödvändiga processer för verksamheten och tillhörande resurser för att uppfylla kvalitetsmålen. Att upprätta kvalitetsplaner kan vara en del av planering av ledningssystem för kvalitet. Kvalitetsstyrning: Del av kvalitetsledning inriktad mot att uppfylla kvalitets krav. Kvalitetssäkring: Del av kvalitetsledning inriktad mot att ge tilltro till att kvalitets krav kommer att uppfyllas Kvalitetsförbättring: Del av kvalitetsledning inriktad mot att öka förmågan att uppfylla kvalitets krav.
15 15 Kraven kan vara knutna till alla slags aspekter som verkan, effektivitet eller spårbarhet. Ständig förbättring: Återkommande aktivitet för att förbättra förmågan att uppfylla krav. Processen att upprätta mål och finna möjligheter till förbättring är en for löpande process som använder revisionsiakttagelser och revisionsslutsatser, analys av data, ledningens genomgångar eller andra informationskällor och leder i allmänhet till korrigerande åtgärder eller förebyggande åtgärder. Verkan, effekt: Grad till vilken planerade aktiviteter har förverkligats och planerade resultat har uppnåtts Effektivitet: Förhållande mellan uppnått resultat och använda resurser
16 16 2:3 Definition organisation Organisation: Grupp av personer och resurser med ett arrangemang av ansvar, befogenheter och samverkan. Exempel: Bolag, koncern, firma, företag, institution, stiftelse, ensam handlare, förening eller delar eller kombinationer av dem. 1: Arrangemanget är i allmänhet ordnat. 2: En organisation kan vara offentlig eller privat. 3: Ovanstående definition gäller för standarder för ledningssystem för kvalitet. Termen organisation definieras annorlunda i ISO/IEC Guide 2. Organisatorisk struktur: Arrangemang av ansvar, befogenheter och samverkan mellan personer. 1: Arrangemanget är i allmänhet ordnat. 2: En formell beskrivning av den organisatoriska strukturen ges ofta i en kvalitetsmanual eller i en kvalitetsplan för ett projekt. 3: Omfattningen hos en organisatorisk struktur kan innefatta relevanta gränssnitt mot externa organisationer.
17 17 Infrastruktur: Organisation, system av anordning - utrustning - tjänst som erfordras för att driva en organisation. Verksamhetsmiljö: förhållanden under vilka arbete utförs. Förhållanden innefattar fysiska - sociala - psykologiska och miljömässiga faktorer (som temperatur - belöningsprogram - ergonomi - atmosfär). Kund: Organisation eller person som mottar en produkt. Exempel: Konsument, uppdragsgivare, slutanvändare, återförsäljare, förmånstagare och köpare. En kund kan vara intern eller extern i förhållande till organisationen. Leverantör: Organisation eller person som tillhandahåller en produkt. Exempel: Tillverkare - distributör - detaljhandlare eller säljare av en produkt eller den som tillhandahåller en tjänst eller information. En leverantör kan vara intern eller extern i förhållande till organisationen.
18 18 Intressent Person eller grupp som har intresse av en organisations prestationsförmåga eller framgång. Exempel: Kunder, ägare - medarbetare - leverantörer - banker - fackföreningar - samarbetspartners - samhället. En grupp kan bestå av en organisation, en del därav eller flera organisationer. 2:4 Definition produkt- /process Process: Grupp av samverkande eller varandra påverkande aktiviteter som omformar insatser till utfall. 1: Insatser till en process är i allmänhet utfall från andra processer. 2: Processer inom en organisation är i allmänhet planerade och utförda under styrda betingelser för att skapa mervärde. 3: En process där överensstämmelse med krav hos den resulterande produkten inte på ett omedelbar eller ekonomiskt sätt kan verifieras, kallas ofta en speciell process.
19 19 Produkt: Resultat av en process. 1: Produkter kan indelas i fyra kategorier: tjänster (t.ex. transport), mjukvara (t.ex. dataprogram, lexikon), hårdvara (t.ex. mekaniska maskindelar) och processindustriprodukter (t.ex. smörjmedel). Många produkter innehåller delar som hör till olika produktkategorier. Om produkten sedan kallat tjänst - mjukvara - hårdvara eller processindustriprodukt är beroende av vilket som är det dominerande Inslaget. Till exempel består den erbjudna produkten bil av hårdvara (t.ex. däck), processindustriprodukter (t.ex. bränsle / kylarvätska) mjukvara (t.ex. styrprogram till motor, förarens instruktionsbok) och tjänster (t.ex. instruktioner för handhavande som ges av försäljaren) 2: En tjänst är resultatet av minst en aktivitet som måste utföras i gränssnittet mellan leverantör och kund och är i allmänhet immateriell. Att utföra en tjänst kan vara att - utföra en aktivitet på en materiell produkt som tillhandahålls av kunden (t.ex. en bil som skall repareras), - utföra en aktivitet på en immateriell produkt som tillhandahålls av kunden (t.ex. inkomstuppgift för deklaration),
20 20 - leverera en immateriell produkt (t.ex. leverans av muntlig information för överföring av kunskap), - skapa en trevlig omgivning för kunden (t.ex. i hotell och restauranger). Mjukvara består av information och är i allmänhet immateriell och kan ha formen av beskrivning, transaktioner eller rutiner. Hårdvara är i allmänhet materiell och dess mängd är en egenskap som kan utryckas som antal. Processindustriprodukter är i regel materiella och deras mängd är en egenskap som kan anta kontinuerliga värden. Hårdvara och processindustriprodukter kallas ofta varor. Kvalitetssäkring är i huvudsak inriktad mot avsedd produkt. Projekt: Unik process, bestående av ett antal samordnade och styrda aktiviteter med start- och slutdatum, initierade för att uppnå ett mål som uppfyller specifika krav, inklusive begränsningar i tid, kostnader och resurser 1: Ett individuellt projekt kan utgöra en del av en större projektstruktur. 2: I vissa projekt utvecklas målen och definieras produktegenskaperna successivt allt eftersom projektet fortskrider. 3: Resultatet av ett projekt kan vara en eller flera enheter av en produkt.
21 21 Konstruktion och utveckling: Processer som omformar krav till specificerade egenskaper eller till specifikation för en produkt, en process eller ett system. 1: Termerna konstruktion och utveckling används ibland synonymt, ibland för att beteckna olika etapper i den totala konstruktions- och utvecklingsprocessen. 2: Ett bestämningsord kan användas för att ange karaktären hos det som konstrueras och utvecklas (t.ex. konstruktion och utveckling av produkt eller konstruktion och utveckling av process). Rutin: Angivet sätt att utföra en aktivitet eller en process. 1: Rutiner kan vara dokumenterade eller inte dokumenterade. 2: När en rutin är dokumenterad används ofta termen dokumenterad rutin. Det dokument som innehåller en rutin kan kallas en rutinbeskrivning.
22 22 2:5 Definition egenskaper Egenskap: Särskiljande drag. 1: En egenskap kan vara inneboende eller tilldelad. 2: En egenskap kan vara kvalitativ eller kvantitativ. 3: Det finns olika klasser av egenskaper, som fysiska (t.ex. mekaniska, elektriska, kemiska eller biologiska egenskaper), sensoriska (t.ex. hänförbara till lukt, känsel, smak, syn, hörsel), uppförandemässiga (t.ex. hövlighet, ärlighet, trovärdighet), tidsanknutna (t.ex. punktlighet, tillförlitlighet, tillgänglighet), ergonomiska (t.ex. fysiologiska egenskaper eller relaterade till personsäkerhet) och funktionella (t.ex. ett flygplans högsta hastighet). Kvalitetsegenskap: Inneboende egenskap hos en produkt, en process eller ett system relaterad till ett krav. 1: Inneboende betyder existerande i någonting, speciellt som en permanent egenskap.
23 23 2: En egenskap som tilldelats en produkt, en process eller ett system (t.ex. priset på en produkt, ägaren till en produkt) är inte en kvalitetsegenskap hos denna produkt, denna process eller detta system. Tillförlitlighet: Sammanfattande term som används för att beskriva driftsäkerhet och de faktorer som påverkar denna: funktionssäkerhet, underhållsmässighet och underhållssäkerhet. Termen tillförlitlighet används endast för allmänna beskrivningar i ickekvantitativa termer. Spårbarhet: Möjlighet att spåra historiken, användningen eller lokaliseringen av det som betraktas. 1: När det gäller produkt kan spårbarhet hänföra sig till ursprunget hos material och komponenter, framställningshistoriken och distributionen och lokaliseringen av produkten efter leverans. 2: Inom metrologiområdet är definitionen i VIM 1993, 6.10 den accepterade.
24 24 2:6 Definition överensstämmelse Överensstämmelse Uppfyllande av ett krav. Denna definition är i linje med ISO/IEC Guide 2, men ordalydelsen är annorlunda för att passa ihop med begreppen i ISO. Avvikelse: Icke-uppfyllande av ett krav. Defekt: Icke-uppfyllande av ett krav relaterat till en avsedd eller specificerad användning. 1: Skillnaden mellan begreppen defekt och avvikelse är väsentlig eftersom den har juridisk betydelse, särskilt i samband med produktansvarsärenden. Följaktligen bör termen defekt användas med största försiktighet. 2: Den av kunden avsedda användningen kan påverkas av det slag av information, t.ex. drifts- eller underhållsinstruktioner, som tillhandahålls av leverantören.
25 25 Förebyggande åtgärd: Åtgärd för att eliminera orsaken till en potentiell avvikelse eller annan oönskad, möjlig situation. 1: Det kan finnas mer än en orsak till en potentiell avvikelse. 2: Förebyggande åtgärd vidtas för att förhindra uppkomst av avvikelse under det att korrigerande åtgärd vidtas för att förhindra upprepning. Korrigerande åtgärd: Åtgärd för att eliminera orsaken till en konstaterad avvikelse eller annan oönskad situation. 1: Det kan finnas mer än en orsak till en avvikelse. 2: Korrigerande åtgärd vidtas för att förhindra upprepning av avvikelse under det att förebyggande åtgärd vidtas för att förhindra uppkomst. 3: Det är skillnad mellan korrigering och korrigerande åtgärd. Korrigering: Åtgärd för att eliminera en konstaterad avvikelse. 1: En korrigering kan göras i samband med en korrigerande åtgärd. 2: En korrigering kan vara exempelvis omarbetning eller omklassning..
26 26 Omarbetning: Åtgärd med en avvikande produkt för att få den att överensstämma med kraven. Till skillnad från omarbetning kan reparation påverka eller ändra delar av den avvikande produkten. Omklassning: Förändring av klass hos en avvikande produkt för att få den att överensstämma med krav som skiljer sig från de ursprungliga. Reparation: Åtgärd med en avvikande produkt för att göra den acceptabel för den avsedda användningen. 1: Reparation inbegriper avhjälpande åtgärd för att till användbart skick återställa en produkt som ursprungligen varit i överensstämmelse med kraven, t.ex. som del i underhåll. 2: Till skillnad från omarbetning kan reparation påverka eller ändra delar av den avvikande produkten. Skrotning: åtgärd med en avvikande produkt för att hindra dess ursprungligen avsedda användning
27 27 Exempel: Återvinning eller förstöring. Vid avvikelse i samband med tjänst hindras användning genom att tjänsten avbryts. Leveransdispens: Medgivande att använda eller frisläppa en produkt som inte överensstämmer med specificerade krav. En leveransdispens är i allmänhet begränsad till leverans av en produkt som har avvikande egenskaper inom specificerade gränser samt till en överenskommen tid eller produktkvantitet. Utförandedispens: Medgivande, utfärdat före framtagning, att avvika från de ursprungligen specificerade kraven på en produkt. En utförandedispens ges i allmänhet för en begränsad kvantitet eller tidsperiod och för en specifik användning. Frisläppande: Tillåtelse att fortsätta till nästa moment i en process. Den engelska termen release används ofta i programvarusammanhang som beteckning på en version av själva programvaran.
28 28 2:7 Definition dokumentation Information: Meningsfulla uppgifter. Dokument: Information och tillhörande medium. Redovisande dokument, specifikation, rutinbeskrivning, ritning, rapport, standard. 1: Mediet kan vara papper, magnetiskt, elektronisk eller optisk datamedium, foto eller likare eller en kombination av dessa. 2: En grupp av dokument, t.ex. specifikationer och redovisande dokument, kallas ofta dokumentation. 3: Vissa krav (t.ex. läsbarhetskrav) kan gälla för alla slags dokument, men det kan finnas olika krav för specifikationer (t.ex. krav på styrning av ändringar) och för redovisande dokument (t.ex. återsökbarhetskrav). Specifikation: Dokument som anger krav. En specifikation kan vara knuten till aktiviteter (t.ex. rutinbeskrivning, processpecifikation och provningsspecifikation) eller till produkter (t.ex. produktspecifikation, prestandaspecifikation och ritning).
29 29 Kvalitetsmanual: Dokument som beskriver en organisations ledningssystem för kvalitet. Kvalitetsmanualer kan variera i detaljeringsgrad och uppläggning för att passa storleken och komplexiteten hos en individuell organisation. Kvalitetsplan: Dokument som specificerar vilka rutiner och tillhörande resurser som skall användas av vem och när för ett visst projekt, en viss produkt, en viss process eller ett visst kontrakt. 1: Dessa rutiner innefattar i allmänhet de som hänvisar till kvalitetsledningsprocesser och till produktframtagningsprocesser. 2: En kvalitetsplan hänvisar ofta till delar av kvalitetsmanualen eller till rutinbeskrivningar. 3: En kvalitetsplan är i allmänhet ett av resultaten av planering av ledningssystemet för kvalitet. Redovisande dokument, verifikat: Dokument som anger uppnådda resultat eller utgör bevis på utförda aktiviteter.
30 30 1: Redovisande dokument kan exempelvis användas för att dokumentera spårbarhet och kan utgöra bevis på verifiering, förebyggande åtgärd och korrigerande åtgärd. 2: Redovisande dokument behöver i allmänhet inte ha någon styrning av ändringar. 2:8 Definition bestämning Bevis, belägg: Information som stöder existensen eller sanningen hos något Bevis kan erhållas genom observation, mätning, provning eller på annat sätt. Kontroll: Utvärdering av överensstämmelse genom observation och bedömning tillsammans med mätning, provning eller kalibrering om så är behövlig. Provning: Bestämning av en eller flera egenskaper enlig en rutin.
31 31 Verifiering: Bekräftelse genom att framlägga bevis på att specificerade krav har uppfyllts. 1: Termen verifierad används för att beteckna motsvarande status. 2: Bekräftelse kan bestå av att 3: göra alternativa beräkningar, 4: jämföra en ny konstruktionsspecifikation med en liknande, beprövad konstruktionsspecifikation, 5: genomföra provningar och demonstrationer samt 6: granska dokument innan de frisläpps. Validering: Bekräftelse genom att framlägga bevis på att krav för en specifik, avsedd användning eller tillämpning har uppfyllts. 1: Termen validerad används för att beteckna motsvarande status. 2: De användningsförhållanden som tillämpas vid validering kan vara verkliga eller simulerade. Kvalificeringsprocess: Process för att visa förmågan att uppfylla specificerade krav. 1: Termen kvalificerad används för att beteckna motsvarande status. 2: Kvalificering kan gälla personer, produkter processer eller system.
32 32 Exempel: Kvalificering av revisor, kvalificering av material, kvalificering av process. Genomgång, granskning: Aktivitet som genomförs för att avgöra lämpligheten, tillräckligheten och verkan hos det aktuella objektet för att uppnå fastställda mål. Genomgång / granskning kan också innefatta bestämning av effektivitet. Exempel: Ledningens genomgång, konstruktionsgenomgång, genomgång av kunders krav och granskning av avvikelser. 2:9 Definition revision De termer och definitioner som ges i 2.9 har utformats i avvaktan på publicering av ISO Det är möjligt att de kommer att modifieras i den standarden. Revision: Systematisk, oberoende och dokumenterad process för att erhålla revisionsbevis och utvärdera de objektiv för att avgöra i vilken utsträckning revisionskriterier är uppfyllda.
33 33 Interna revisioner, vanligen kallade förstapartsrevisioner, utförs av eller på uppdrag av organisationen själv för egna ändamål och kan utgöra grunden för en organisations egen försäkran om överensstämmelse. Externa revisioner innefattar det som i allmänhet kallas andra- eller tredjepartsrevisioner. Andrapartsrevisioner utförs av organisationens intressenter, t.ex. kunder eller av andra personer på deras uppdrag. Tredjepartsrevisioner utförs av externa oberoende revisionsorganisationer. Revisionsprogram: En eller flera revisioner planerade att utföras under en viss tidsperiod och för ett specifikt ändamål. Revisionskriterier: Policy, rutiner eller krav använda som referenser. Revisionsbevis, revisionsbelägg: Redovisande dokument, uppgifter om fakta eller annan information som är relevanta med hänsyn till revisions kriterierna och är verifierbara Revisionsbevis kan vara kvalitativa eller kvantitativa.
34 34 Revisionsiakttagelser: Resultat av utvärderingen av de samlade revisionsbevisen mot revisionskriterierna. Revisionsiakttagelserna kan visa på antingen överensstämmelse med eller avvikelse från revisionskriterierna eller på möjligheter till förbättring. Revisionsslutsats: Slutresultat av en revision, lämnade av revisionslaget efter beaktande av målen för revisionen och alla revisionsiakttagelser. Revisionens uppdragsgivare: Organisation eller person som begär en revision. Revisionsobjekt, reviderad verksamhet: Organisation som revideras. Revisor: Person med kompetens att genomföra en revision. Revisionslag: En eller flera revisorer som genomför en revision.
35 35 1: En revisor i revisionslaget är i allmänhet utsedd att vara ledare för revisionslaget. 2: I revisionslaget kan också ingå revisorer under upplärning och vid behov tekniska experter. 3: Observatörer kan medfölja revisionslaget men agerar inte som medlemmar av detta. Teknisk expert: Revision, person som tillför särskild sakkunskap eller expertis med hänsyn till det objekt som revideras. 1: Speciell sakkunskap eller expertis kan gälla den organisation, process eller aktivitet som revideras liksom vägledning i fråga om språk eller kulturella förhållanden. 2: Teknisk expert agerar inte som revisor i revisionslaget. Kompetens: Visad förmåga att tillämpa kunskap och färdigheter.
36 36 2:10 Definition kvalitetssäkring av mätprocesser De termer och definitioner som ges i detta avsnitt har utformats i avvaktan på publicering av ISO Det är möjligt att detta i framtiden kommer att modifieras i denna standarden. Styrsystem för mätning: Samverkande eller varandra påverkande delar, nödvändiga för att åstadkomma metrologisk bekräftelse och fortlöpande styrning av mätprocesser. Mätprocess: Aktiviteter för att bestämma värdet hos en storhet. Metrologisk bekräftelse: Åtgärder som erfordras för att säkerställa att mätutrustning uppfyller de krav som ställs för dess avsedda användning. 1: Metrologisk bekräftelse innefattar i allmänhet kalibrering eller verifiering, om nödvändig justering eller reparation och efterföljande omkalibrering, jämförelse med metrologiska krav för utrustningens avsedda användning samt erforderlig försegling och etikettering. 2: Metrologisk bekräftelse uppnås inte förrän det har visats och dokumenterats att
Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000
Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet
Läs merVägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015
Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder
Läs merSida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav
1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall
Läs merMatriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015
Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 Detta dokument innehåller matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015 samt mellan ISO 9001:20015 och ISO 9001:2008. Dokumentet
Läs merhttp://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 40 70 Fastställd 2002-10-11 Utgåva 1 Ledningssystem för kompetensförsörjning
Läs merKvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!
Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Vad är kvalitet?! k u n d! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! organisation (kund)! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! leverantör! ett omdöme om en
Läs merBilaga A Checklista vid leverantörsbedömning SIDA 1AV 11
ENHET: DATUM: Bilaga A REVISOR: SIGNATUR: SIDA 1AV 11 Kvalitet: Frågorna nedan grundar sig på kraven i SS-EN ISO 9001:2000. OBS! Stickprov. AVSER FRÅGOR OK ANM. KOMMENTARER KAPITEL 4.1 Finns organisationens
Läs merProvläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 77 50 Fastställd 2003-10-24 Utgåva 1 Energiledningssystem Kravspecifikation Energy management systems Specification ICS 13.020.10 Språk: svenska Publicerad:
Läs merProcessinriktning i ISO 9001:2015
Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla
Läs merMellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris
Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris ISO 9001:2015 ISO 9001:2008 1 Omfattning 1 Omfattning 1.1 Allmänt 4 Organisationens förutsättningar 4 Ledningssystem för kvalitet 4.1 Att förstå
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 3834-3:2005 Fastställd 2005-12-22 Utgåva 1 Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material Del 3: Normala kvalitetskrav (ISO 3834-3:2005) Quality requirements for fusion
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 45014
SVENSK STANDARD SS-EN 45014 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-07-31 2 1 (1+7) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ SVENSK
Läs merKrav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet
Jämförelse mellan kvalitetsledningssystemen Svensk Kvalitetsbas och ISO 9001 Sammanfattning av jämförelse + eventuell bild Likvärdigt i SKB Liknande i SKB Andra krav i SKB Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016
Läs merBetongkonstruktioner - lnjektering av foderrör för spännkablar - Utförande
Betongkonstruktioner - lnjektering av foderrör för spännkablar - Utförande Grout for presfressing tendons - Grouting procedures Europastandarden EN 446:1996 gäller som svensk standard. Detta dokument innehåller
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN
SVENSK STANDARD SS-EN 60254-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Ingår i Svenska Elektriska Kommissionen, SEK 1998-03-27 1 1 (9) SEK Översikt 21 Reg 408 01 06 SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD
Läs merSvensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens
Läs merSvensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 15 maj 2019 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens ska
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 3834-5:2005 Fastställd 2005-12-22 Utgåva 1 Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material Del 5: Referenser med vilka överensstämmelse är nödvändig för att hävda överensstämmelse
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 12246
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-EN 12246 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1999-12-22 1 1 (1+7) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission
Läs merLedningssystem för kvalitet en introduktion
ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-EN ISO 4157-1 Fastställd Utgåva Sida 1999-05-28 1 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Byggritningar Beteckningssystem
Läs merBlanka stålprodukter Tekniska leveransbestämmelser Del 3: Automatstål. Bright steel products Technical delivery conditions Part 3: Free-cutting steels
SVENSK STANDARD SS-EN 10277-3 Fastställd 1999-07-30 Utgåva 1 Blanka stålprodukter Tekniska leveransbestämmelser Del 3: Automatstål Bright steel products Technical delivery conditions Part 3: Free-cutting
Läs merVAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik
VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs
Läs merKVALITETSLEDNINGSSYSTEM
KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern
Läs merRevisionschecklista för ISO 9001:2008. Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008
Revisionschecklista för ISO 9001:2008 Översättning och bearbetning av SNV Audit-Checkliste für ISO 9001:2008 2009 SIS Förlag SIS HB 386 Revisionschecklista för ISO 9001 Originaltitel SNV Audit-Checkliste
Läs merUppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser
Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Richard Almgren Green Business AB richard.almgren@greenbusiness.se 070-5688112 Grundstrukturen i ISO 14001 Ständig
Läs merRevisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m.
Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. 2014-05-15 Revisionsregler/2014-03-15 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp
Läs merKvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?
2012-09-04 Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets- miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...
Läs merBlanka stålprodukter Tekniska leveransbestämmelser Del 2: Stål för konstruktionsändamål
SVENSK STANDARD SS-EN 10277-2 Fastställd 1999-07-30 Utgåva 1 Blanka stålprodukter Tekniska leveransbestämmelser Del 2: Stål för konstruktionsändamål Bright steel products Technical delivery conditions
Läs merVälkomna! VBEF05, Anne Landin maj Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting.
2013 04 29 Kvalitets och miljösystem? Kontrollansvarig? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Hur ska kontrollen fungera? Med utveckling
Läs merVälkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg
2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...
Läs merBilagor 103. Bilaga 1 - Krav på styrande och redovisande dokument 104 i QSReg (21 CFR 820)
Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Myndigheternas roll och inspektionsverksamhet 12 2 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 3 Organisationen och personal 19 4 Utveckling av medicintekniska produkter
Läs merTrafikkontorets krav
Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser
Läs merKvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB
Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag
Läs merISO 9000 Introduktion och produktstöd:
okument: STG/S K 544RSV2 atum: 17 maj 2001 ISO 9000 Introduktion och produktstöd: Vägledning till processinriktning i Ledningssystem för kvalitet SIS, rojekt Kvalitetsledning 1 1) Inledning etta vägledningsdokument
Läs merLedningssystem för IT-tjänster
Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning
Läs merFörklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
Läs merISO 9000 Introduktion och produktstöd SS-EN ISO 9001:2000 avsnitt 1.2 Tillämpning Vägledning
Dokument: SIS/PS K 524R5SV1 ISO 9000 Introduktion och produktstöd SS-EN ISO 9001:2000 avsnitt 1.2 Tillämpning Vägledning SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 (10) ISO/TC176/SC 2/N 524R5SV1 1. Inledning En av
Läs merKorsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring:
1/5 Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). SS-EN ISO 9001 VoB Syd ABs kvalitetssäkring Krav i ISO 9001 0.2 Processorientering a. förstå och uppfylla krav b.
Läs merKvalitets och miljösystem på byggföretag
2016 09 15 Kvalitets och miljösystem på byggföretag Välkomna! Varför ledningssystem för kvalitets & miljö? Vad består ett ledningssystem för kvalitet av? Varför i byggprocessen? Hur hänger det ihop med
Läs merVärmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology
Heat exchangers -Terminology Värmeväxlare - Terminologi The European Standard has the status of a Swedish Standard. This document contains the official English version of with a Swedish translation. This
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 1116
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-EN 1116 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1996-05-31 1 1 (1+11 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission
Läs merKVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30
KVALITETS- MANUAL Ansvarig: Jonas Danielsson Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 B2B IT-Partner AB Box 1018, Svetsarvägen 8, 171 21 Solna Telefon
Läs merEAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning
SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15
Läs merCertifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning
Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN :2005/A1:2014
SVENSK STANDARD SS-EN 1993-1-1:2005/A1:2014 Fastställd/Approved: 2014-05-12 Publicerad/Published: 2015-04-01 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 91.010.30; 91.070.03; 91.070.50; 91.070.60;
Läs merRiktlinjer för kvalitet
NHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NF SAMRÅD N, D, IK DATUM VÅR BETECKNING 2009-11-04 TR12-14 TEKNISK RIKTLINJE REVISION B SvK405, v2.0, 2009-06-04 Riktlinjer för kvalitet TEKNISK RIKTLINJE 2009-11-04 TR12-14 REV
Läs merKorsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)
Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) Ledningssystem för Kvalitet 4 Krav på Miljöledningssystem 4 Inledning 1 Allmänna Krav 4.1 Generella krav 4.1 Dokumentation av KMA-systemet 3.3.4 Dokumentationskrav
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-EN ISO 4157-2 Fastställd Utgåva Sida 1999-05-28 1 1 (1+7) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Byggritningar Beteckningssystem
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 391
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-EN 391 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1995-07-31 1 1 (1+6) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT.
Läs merRiktlinjer för hantering av intressekonflikter
Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Styrelsen för Redeye AB ( Bolaget ) har mot bakgrund av 8 kap. 21 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och 11 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS
Läs merGöteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Läs merK V A L I T E T S S Y S T E M
Personalhandbok 1/11 100 037 05 2013-12-10/JJ Roland Holmgren K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 2/12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.0 INLEDNING 3 4.1 FÖRETAGSLEDNINGENS ANSVAR 3 4.1.1 Kvalitetspolicy
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 50134-1
SVENSK STANDARD SS-EN 50134-1 Fastställd Utgåva Sida Ingår i Svenska Elektriska Kommissionen, SEK 2003-05-26 1 1 (9) SEK Område 79 Copyright SEK. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Läs merKrav på systematiskt kvalitetsarbete - Underhållsentreprenad
SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE GSH VÅR BETECKNING TR13-05-01 DATUM 2019-04-30 UTGÅVA 1 s, GI, GS/NA, NL, NP, NS, NT, SD, SK *0 we TEKNISK RIKTLINJE FASTSTÄLLD Krav på systematiskt kvalitetsarbete
Läs merMed den här boken får du: Författaren:
Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Myndigheternas roll och inspektionsverksamhet 12 2 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 3 Organisationen och personal 19 4 Utveckling av medicintekniska produkter
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 7345
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 7345 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1996-06-14 1 1 (16) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA OCH
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 50191
SVENSK STANDARD SS-EN 50191 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Ingår i Svenska Elektriska Kommissionen, SEK 2000-12-22 1 1 (1+17) SEK Översikt 99 Reg 421 01 91 Copyright SIS. Reproduction in any
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs merRevisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den Revisionsregler/
Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2006-06-14 Revisionsregler/2006-06-14 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp 3 2 Allmänna bestämmelser
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 338
SVENSK STANDARD SS-EN 338 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1995-08-25 1 1 (1+6) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ SVENSK
Läs merChecklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem
Läs merRISE Research Institutes of Sweden Division Certification Enhet Certifiering
CERTIFIERING ENLIGT ISO 13485 Division Certification Enhet Certifiering KONTAKTUPPGIFTER Karin Andresen Revisionsledare / Senior rådgivare Karin.andresen@kandadvise.se Telefon: 0761 15 61 68 Division Certification
Läs mer(Offentliggörande av titlar på och hänvisningar till harmoniserade standarder inom ramen för unionslagstiftningen om harmonisering)
C 209/12 SV Europeiska unionens officiella tidning 15.6.2018 Kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008, Europaparlamentets och rådets
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 50292
SVENSK STANDARD SS-EN 50292 Fastställd Utgåva Sida Ingår i Svenska Elektriska Kommissionen, SEK 2002-08-14 1 1 (16) SEK Område 31 Copyright SEK. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Läs merLEVERANTÖRSBEDÖMNING Frågeformulär för egenbedömning
Företag:... Adress:... Tel nr:... Fax nr:... e-mail:... De tre största verksamhetsområden (gjutning, kretskortstillverkning,... ): Vilka är era tre största kunder: 1... 2... 3... Omsättning: Föregående
Läs merGerhard Persson Konsult HB 1
2017-04-25 Gerhard Persson Konsult HB 1 ISO 9001 för små och medelstora företag Råd från ISO/TC 176 SIS 2016 HANDBOKEN TAR UPP KVALITETSLEDNINGSSYSTEM HUR MAN BÖRJAR VÄGLEDNING TILL VAD STANDARDEN BETYDER
Läs merSvensk Miljöbas kravstandard (4:2017)
Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Krav på: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 2017-04-26 117 41 Stockholm Sida 0 av 11 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Utfärdare... 3 Revisorer...
Läs merByggmaterial och byggprodukter Fukt- och värmetekniska egenskaper Tabeller med beräkningsvärden
SVENSK STANDARD SS-EN 12524 Fastställd 2000-10-20 Utgåva 1 Byggmaterial och byggprodukter Fukt- och värmetekniska egenskaper Tabeller med beräkningsvärden Building materials and products Hygrothermal properties
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN
SVENSK STANDARD SS-EN 60896-11 Fastställd Utgåva Sida Ingår i Svenska Elektriska Kommissionen, SEK 2003-05-26 1 1 (1+20) SEK Område 21 Copyright SEK. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 962
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-EN 962 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Tryckkärlsstandardiseringen, TKS 1996-12-30 1 1 (1+11) Copyright SIS. Reproduction in any form without
Läs merNu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas
Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten
Läs merISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas och ISO 14 001 Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2015 4:2017 1. Ledarskap, ansvar och delaktighet Roller, ansvar och befogenheter 2. Organisationens
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 50272-3
SVENSK STANDARD SS-EN 50272-3 Fastställd Utgåva Sida Ingår i Svenska Elektriska Kommissionen, SEK 2003-01-29 1 1 (1+15) SEK Område 21 Copyright SEK. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN Mobile access and working towers Rules and guidelines for the preparation of an instruction manual
SVENSK STANDARD SS-EN 1298 Fastställd 1996-03-15 Utgåva 1 Temporära konstruktioner Rullställningar Regler och vägledning för framtagning av instruktioner Mobile access and working towers Rules and guidelines
Läs merNu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas
Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten
Läs merAnsökan om ackreditering som certifieringsorgan
Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ackrediteringssökande är införstådd med reglerna för ackrediterade certifieringsorgan och förbinder sig att uppfylla dessa samt att till Swedac rapportera
Läs merOHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin
OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt
Läs merKalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Technical Manager, Intertek
Kalibrering - Intertek reder ut begreppen Lars Andersson Technical Manager, Intertek 2016-09-09 Agenda Kalibrering del 1. Vad är det och behövs det egentligen? Vilka är kraven och hur möter vi dom? Är
Läs merKarpesjö Consulting 1
1 Det finns en mängd olika typer av miljörevisioner, varav några presenteras ovan. Terminologin varierar mellan olika organisationer. Många kallar miljörevision för miljögranskning. Ordet miljögranskning
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 345-2
SVENSK STANDARD SS-EN 345-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG 1996-11-01 1 1 (1+7+7) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN
SVENSK STANDARD SS-EN 755-9 Fastställd 2001-10-19 Utgåva 1 Aluminium och aluminiumlegeringar Strängpressad stång, rör och profiler Del 9: Profiler, toleranser för dimension och form Aluminium and aluminium
Läs merISO 17025:2018 Vad innebär det. Fredrik Arrhén
ISO 17025:2018 Vad innebär det Fredrik Arrhén fredrik.arrhen@ri.se ISO 17025 varför det? Kvalitetskontroll av mätningar Används för bestämmelse av överensstämmelse, Conformity Assessment Gemensamma regler
Läs merCERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: 2013-06-05
CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: Införda ändringar Avsnitten 5.8, betalning av faktura utsänd av Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering
Läs merDefinitioner och begrepp Version
Definitioner och begrepp Version 1 2012 07 06 Definitioner i miljöbalken, miljötillsynsförordningen och Reachförordningen samt förklaring av några andra begrepp Definitioner i miljöbalken Blandning: en
Läs merExempel: 2010 01 25 Anne Landin. Kvalitetsledning i. Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? upphandlingsprocessen
2010 01 25 Anne Landin Exempel: Kvalitetsledning i upphandlingsprocessen Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i upphandlingsprocessen? 1 Standarder ISO, Internationella Standardiseringsorganisationen
Läs merMitutoyo Scandinavia AB
Område: Kvalitetsmanual Dokumentnamn/ Idnummer: Giltig från: 2018-05-02 1 / 7 Utfärdad av: Per Kedvall Godkänd av: Mattias Grundby Distribuerad den: 2018-05-02 Mitutoyo Scandinavia AB Box 712 S-194 27
Läs merInstitutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt
Definitioner och begrepp inom kvalitetsområdet Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Institutionen för fysik KVALITETSSYSTEMET Handläggare: Magnus Cedergren Fastställt
Läs merLUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning
Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:
Läs merKravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15
Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...
Läs merEn övergripande presentation
En övergripande presentation Processorienterad verksamhetsledning för företag i BI:s verktyg för företagsutveckling Vad är Povel? Bakgrund Många byggföretag har svårt att hantera verksamhetsstyrning på
Läs merStandardisering. LLLLjgvjlll. Lars Erlandson, SP, TK 226
Standardisering LLLLjgvjlll Lars Erlandson, SP, TK 226 SIS jobbar med standarder och standardisering. Det är en framgångsrik och beprövad modell för att tillsammans med företag, myndigheter och organisationer
Läs merInternrevision för ständig
Internrevision för ständig förbättring SIS 2017 Innehåll Varför internrevision? Ledningssystem Metodik för revision Syften och kriterier Avvikelser och åtgärder Organisation av internrevisioner Revisor
Läs merInga krav utöver ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom
Läs merLANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES
Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...
Läs mer