INNEHÅLL Sida METODIK ANVÄND VID UTARBETANDET AV. Innehåll i ett uppslagsord och substitutionsregeln

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLL Sida METODIK ANVÄND VID UTARBETANDET AV. Innehåll i ett uppslagsord och substitutionsregeln"

Transkript

1 1 Ingår i Myc-Techs serie kring ISO- miljöstandard: (linje med & familjerna) Myc-Techrapport: 2002:10 Definitioner och termer INNEHÅLL Sida FÖRORD 3 1: METODIK ANVÄND VID UTARBETANDET AV TERMINOLOGIN 7 1:1 1:2 1:3 Inledning Innehåll i ett uppslagsord och substitutionsregeln Samband mellan begrepp och grafisk illustration av sambanden 7 7 8

2 2 2 DEFINITIONER OCH TERMER 10 2:1 2:2 2:3 2:4 2:5 2:6 2:7 2:8 2:9 Definition kvalitet Definition ledning Definition organisation Definition produkt- / process Definition egenskaper Definition överensstämmelse Definition dokumentation Definition bestämning Definition revision :10 Definition kvalitetssäkring av mätprocesser 36 REFERENSER 38

3 3 FÖRORD. Denna rapport, ISO-miljöstandard " Definitioner och termer " ingår i Myc- Techs forskningsserie kring ISO standarderna, som benämnes ISOmiljöstandard. International Organization for Standardization (ISO) är en världsomspännande sammanslutning av nationella standardiseringsorgan (ISO medlemar). Denna rapporten bygger på de svenska officiella standarderna vilka innehåller de officiella engelska versionerna, förteckning se nedan. För svensk översättning svara SIS (Standardiseringen i Sverige) och rapporten är ett arbetsmaterial som ingår i Myc-Techs totalkoncept för fastighetsorganisationers miljöarbete. Detta innebär att denna skrift endast kan användas i samarbete med Myc-Tech. Förteckning över normer från europastandarden som har behandlats i Myc-Techs forskningsserie kring ISO miljöstandarder. - SS-EN ISO 9000:2000, SS-EN ISO 9001:2000 samt SS-EN ISO 9004: ISO (utgåva 1, 2001), SS-EN ISO 14001:1996, SS-ISO (fastställd 1996), SS-EN ISO 14031:1999, SS ISO 14040:1997, SS-EN ISO 14041:1998, SS-EN ISO 14042:2000, SS-EN ISO 14043:2000 samt SS-ISO 14050:1998.

4 4 Dessa standarder, som antogs av CEN (European Committee for Standardization) t.o.m. den 15 december 2000 och kompletteras i Myc- Techs rapporserie med EMAS (rådets förordning EEG 1836/93). EMAS innehåller ett kommissionsprogram Mot en bärkraftig utveckling som till sin allmänna inriktning godkändes genom rådets resolution av den 1 februari I detta program betonas företagens roll och ansvar både när det gäller att stärka ekonomin och att skydda miljön inom hela gemenskapen. Gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning bör i första etappen inriktas på industrisektorn med tyngre processer som belastar både uttag från naturens begränsade resurser som ger upphov till avfallsproblem i natur, vatten och luft. Dock är det önskvärt att normerna tillämpas utanför industrisektorn, ex. inom handel, distribution och offentliga sektorn. CEN-medlemmarna är förpliktigade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor dessa europa-standarder i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Dessa europastandarder finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CENmedlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de

5 5 nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ISO-miljöstandard är generellt skrivna så att materialet skall passa alla typer av verksamheter såväl - tyngre processindustrin som - renare och mindre för naturen och moder jord belastande verksamhet. Dessutom skiljer ISO-miljöstandard mellan - krav på ledningssystem för kvalitet och - krav på produkt. Myc-Techs rapportserie följer ISO-miljöstandards generellt hållna formulering. Dock sker när projekt genomförs i samarbete med Myc-Tech en anpassning som gör standarden tillämplig för fastighetsorganisationers verksamhet. Oftast bedriver fastighetsorganisationer en mer ren verksamhet och därmed fordras ej den mer strikt hållna strukturen såsom certifiering utan för detta är oftast någon form av egenrevision lämpligt.

6 6 Beträffande normernas orginalhandlingar från Standardiseringen i Sverige (SIS) är vår förhoppning att dessa i sin helhet skall bli tillgängliga vi denna internethantering. Vi för diskussioner med SIS-enhet i denna fråga för att försöka lösa detta men som det är idag är materialet behäftat med kraftiga licenser vilket gör att detta ej kan läggas ut. Om fördjupade studier fordras gällande normernas orginalhandlingar kontakta oss så får vi tillsammans anpassa formen för hur detta skall hanteras. Danderyd december 2001 Tekn L Thomas Alsmo

7 7 1: METODIK ANVÄND VID UTARBETANDET AV TERMINOLOGIN 1:1 Inledning. Tillämpningen av standarderna för kvalitetsledningssystem i ISO familjen erfordrar användning av - en teknisk beskrivning, men utan användning av teknisk jargong och - en sammanhängande och harmoniserad vokabulär som är lätt att förstå av alla potentiella användare av standarder för ledningssystem för kvalitet. Begrepp är inte oberoende av varandra, och en analys av sambanden mellan begreppen inom område ledningssystem för kvalitet och inordningen av dem i begreppssystem är en förutsättning för en sammanhängande terminologi. En sådan analys användes vid utarbetande av den terminologi som specificeras i denna standard. 1;2 Innehåll i ett uppslagsord och substitutionsregeln. Begreppet utgör grunden för översättning mellan språk (inbegripet varianter inom samma språk, t.ex. amerikansk och brittisk engelska). För varje språk väljs den mest lämpliga termen för att få begreppet allmängiltig och klart på språket ifråga, d.v.s. inte nödvändigtvis en

8 8 ordagrann översättning. En definition utformas genom att beskriva enbart sådana egenskaper som är väsentliga för att identifiera begreppet. Information om begreppet som är viktig men inte väsentlig för dess beskrivning placeras i en eller flera anmärkningar till definitionen. När en term ersätts med sin definition, eventuell med smärre syntaktiska anpassningar, bör det inte bli någon ändring i textens mening. En sådan substitution är en enkel metod för att kontrollera att definitionen är korrekt. När definitionen är komplicerad på så sätt att den innehåller ett flertal termer görs substitutionen emellertid bäst genom att ta en eller högs två termer i taget och substituera dessa. En fullständig substitution av alla termer i en komplicerad definition blir svår att göra syntaktisk och är inte till hjälp för att uttrycka meningen. 1;3 Samband mellan begrepp och grafisk illustration av sambanden. I terminologiarbetet baseras relationerna mellan begreppen på de kännetecken som de olika begreppen har. För att beskriva ett visst begrepp så kort och koncis som möjligt inleder man beskrivningen med termen för det närmast överordnade begreppet och lägger sedan till de kännetecken som skiljer begreppet i fråga från dess överbegrepp och sidobegrepp. Tre huvudsakliga slag av samband mellan begrepp anges i

9 9 ISO-standarden: a) generiska samband, b) partitiva samband och c) associativa samband. a) Generiskt samband Underordnade begrepp inom hierarkin ärver alla kännetecken från det överordnade begreppet och innehåller beskrivningar av sådana kännetecken som skiljer dem från det överordnade begreppet och sidoordnade begrepp, t.ex. sambandet mellan begreppen vår, sommar, höst och vinter och begreppet årstid. b) Partitivt samband Underordnade begrepp inom hierarkin utgör ingående delar av det överordnade begreppet, t.ex. vår, sommar, höst och vinter kan definieras som delar av begreppet år. Det är emellertid inte lämpligt att definiera soligt väder (en möjlig egenskap hos sommar) som en del av året. c) Associativt samband Associativa samband kan inte beskrivas lika enkel som generiska och partitiva samband, men de hjälper till att identifiera arten av samband mellan begrepp inbördes inom ett begreppssystem, t.ex. orsak och verkan, aktivitet och plats, aktivitet och resultat, verktyg och funktion, material och produkt.

10 10 2: DEFINITIONER OCH TERMER 2:1 Definition kvalitet Kvalitet: Grad till vilken inneboende egenskaper uppfyller krav 1: Termen kvalitet kan användas tillsammans med sådana adjektiv som dålig, bra eller utmärkt. 2: Inneboende innebär, i motsats till tilldelad, existerande i något, speciellt som en permanent egenskap. Krav: Behov eller förväntning som är angiven, i allmänhet underförstådd eller obligatorisk. 1: I allmänhet underförstådd innebär att det är vanlig eller normal praxis för en organisation, dess kunder och andra intressenter att aktuellt behov eller aktuell förväntning är underförstådd. 2: Ett bestämningsord kan användas för att ange en specifik typ av krav, t.ex. krav på produkt, kvalitetsledningskrav, krav från kund. 3: Ett specificerat krav är ett krav som är angivet, till exempel i ett dokument. 4: Krav kan ställas av olika intressenter.

11 11 Klass: Kategori eller rang som givits till olika krav på produkter, processer eller system som har samma användningsområde Exempel: Klasser för flygbiljetter, kategorier på hotell i en hotellguide. När ett kvalitetskrav ställs är klassen i allmänhet specificerad. Kundtillfredsställelse: Kundens uppfattning om i vilken grad kundens krav har uppfyllts. 1: Kundklagomål är ett vanlig tecken på låg kundtillfredsställelse, men avsaknad av sådana klagomål tyder inte nödvändigtvis på hög grad av kundtillfredsställelse. 2: Inte ens när kundkrav har överenskommits med kunden och är uppfyllda är det ett säkert tecken på hög grad av kundtillfredsställelse. Kapabilitet, duglighet: Förmåga hos en organisation, ett system eller en process att åstadkomma en produkt som uppfyller kraven på denna produkt.

12 12 2:2 Definition ledning System: Grupp av samverkande eller varandra påverkande element Ledningssystem: System för att upprätta policy och mål samt för att uppnå dessa mål. Ett ledningssystem för en organisation kan innefatta olika ledningssystem, t.ex. ett ledningssystem för kvalitet, ett ledningssystem för ekonomi eller ett ledningssystem för miljö. Ledningssystem för kvalitet, kvalitetsledningssystem: Ledningssystem för att leda och styra en organisation med avseende på kvalitet. Kvalitetspolicy: Organisations övergripande avsikter och inriktning med avseende på kvalitet, formellt uttalade av högsta ledningen. 1: Kvalitetspolicyn är i allmänhet samstämmig med organisationens övergripande policy och utgör ett ramverk för att fastställa kvalitetsmål. 2: Principer för kvalitetsledning enligt denna standard kan utgöra grunden för att upprätta en kvalitetspolicy.

13 13 Kvalitetsmål: Något som eftersträvas eller inriktas mot vad avser kvalitet. 1: Kvalitetsmål är i allmänhet baserade på organisationens kvalitetspolicy. 2: Kvalitetsmål specificeras i allmänhet för relevanta funktioner och nivåer inom organisationen. Ledning: Samordnade aktiviteter för att leda och styra en organisation. När termen ledning hänför sig till personer, d.v.s. en person eller en grupp av personer med befogenhet och ansvar att leda och styra en organisation, bör den inte användas utan någon form av bestämningsord. Exempelvis ledningen skall... ogillas, medan högsta ledningen skall... accepteras. Högsta ledningen: Person eller grupp av personer som leder och styr en organisation på högsta nivå. Kvalitetsledning: Samordnade aktiviteter för att leda och styra en organisation med avseende på kvalitet.

14 14 Ledning och styrning med avseende på kvalitet innefattar i allmänhet upprättande av kvalitetspolicy och kvalitetsmål, planering av ledningssystem för kvalitet, kvalitetsstyrning, kvalitetssäkring och kvalitetsförbättring. Planering av ledningssystem för kvalitet: Del av kvalitetsledning, inriktad mot att sätta kvalitetsmål och att specificera nödvändiga processer för verksamheten och tillhörande resurser för att uppfylla kvalitetsmålen. Att upprätta kvalitetsplaner kan vara en del av planering av ledningssystem för kvalitet. Kvalitetsstyrning: Del av kvalitetsledning inriktad mot att uppfylla kvalitets krav. Kvalitetssäkring: Del av kvalitetsledning inriktad mot att ge tilltro till att kvalitets krav kommer att uppfyllas Kvalitetsförbättring: Del av kvalitetsledning inriktad mot att öka förmågan att uppfylla kvalitets krav.

15 15 Kraven kan vara knutna till alla slags aspekter som verkan, effektivitet eller spårbarhet. Ständig förbättring: Återkommande aktivitet för att förbättra förmågan att uppfylla krav. Processen att upprätta mål och finna möjligheter till förbättring är en for löpande process som använder revisionsiakttagelser och revisionsslutsatser, analys av data, ledningens genomgångar eller andra informationskällor och leder i allmänhet till korrigerande åtgärder eller förebyggande åtgärder. Verkan, effekt: Grad till vilken planerade aktiviteter har förverkligats och planerade resultat har uppnåtts Effektivitet: Förhållande mellan uppnått resultat och använda resurser

16 16 2:3 Definition organisation Organisation: Grupp av personer och resurser med ett arrangemang av ansvar, befogenheter och samverkan. Exempel: Bolag, koncern, firma, företag, institution, stiftelse, ensam handlare, förening eller delar eller kombinationer av dem. 1: Arrangemanget är i allmänhet ordnat. 2: En organisation kan vara offentlig eller privat. 3: Ovanstående definition gäller för standarder för ledningssystem för kvalitet. Termen organisation definieras annorlunda i ISO/IEC Guide 2. Organisatorisk struktur: Arrangemang av ansvar, befogenheter och samverkan mellan personer. 1: Arrangemanget är i allmänhet ordnat. 2: En formell beskrivning av den organisatoriska strukturen ges ofta i en kvalitetsmanual eller i en kvalitetsplan för ett projekt. 3: Omfattningen hos en organisatorisk struktur kan innefatta relevanta gränssnitt mot externa organisationer.

17 17 Infrastruktur: Organisation, system av anordning - utrustning - tjänst som erfordras för att driva en organisation. Verksamhetsmiljö: förhållanden under vilka arbete utförs. Förhållanden innefattar fysiska - sociala - psykologiska och miljömässiga faktorer (som temperatur - belöningsprogram - ergonomi - atmosfär). Kund: Organisation eller person som mottar en produkt. Exempel: Konsument, uppdragsgivare, slutanvändare, återförsäljare, förmånstagare och köpare. En kund kan vara intern eller extern i förhållande till organisationen. Leverantör: Organisation eller person som tillhandahåller en produkt. Exempel: Tillverkare - distributör - detaljhandlare eller säljare av en produkt eller den som tillhandahåller en tjänst eller information. En leverantör kan vara intern eller extern i förhållande till organisationen.

18 18 Intressent Person eller grupp som har intresse av en organisations prestationsförmåga eller framgång. Exempel: Kunder, ägare - medarbetare - leverantörer - banker - fackföreningar - samarbetspartners - samhället. En grupp kan bestå av en organisation, en del därav eller flera organisationer. 2:4 Definition produkt- /process Process: Grupp av samverkande eller varandra påverkande aktiviteter som omformar insatser till utfall. 1: Insatser till en process är i allmänhet utfall från andra processer. 2: Processer inom en organisation är i allmänhet planerade och utförda under styrda betingelser för att skapa mervärde. 3: En process där överensstämmelse med krav hos den resulterande produkten inte på ett omedelbar eller ekonomiskt sätt kan verifieras, kallas ofta en speciell process.

19 19 Produkt: Resultat av en process. 1: Produkter kan indelas i fyra kategorier: tjänster (t.ex. transport), mjukvara (t.ex. dataprogram, lexikon), hårdvara (t.ex. mekaniska maskindelar) och processindustriprodukter (t.ex. smörjmedel). Många produkter innehåller delar som hör till olika produktkategorier. Om produkten sedan kallat tjänst - mjukvara - hårdvara eller processindustriprodukt är beroende av vilket som är det dominerande Inslaget. Till exempel består den erbjudna produkten bil av hårdvara (t.ex. däck), processindustriprodukter (t.ex. bränsle / kylarvätska) mjukvara (t.ex. styrprogram till motor, förarens instruktionsbok) och tjänster (t.ex. instruktioner för handhavande som ges av försäljaren) 2: En tjänst är resultatet av minst en aktivitet som måste utföras i gränssnittet mellan leverantör och kund och är i allmänhet immateriell. Att utföra en tjänst kan vara att - utföra en aktivitet på en materiell produkt som tillhandahålls av kunden (t.ex. en bil som skall repareras), - utföra en aktivitet på en immateriell produkt som tillhandahålls av kunden (t.ex. inkomstuppgift för deklaration),

20 20 - leverera en immateriell produkt (t.ex. leverans av muntlig information för överföring av kunskap), - skapa en trevlig omgivning för kunden (t.ex. i hotell och restauranger). Mjukvara består av information och är i allmänhet immateriell och kan ha formen av beskrivning, transaktioner eller rutiner. Hårdvara är i allmänhet materiell och dess mängd är en egenskap som kan utryckas som antal. Processindustriprodukter är i regel materiella och deras mängd är en egenskap som kan anta kontinuerliga värden. Hårdvara och processindustriprodukter kallas ofta varor. Kvalitetssäkring är i huvudsak inriktad mot avsedd produkt. Projekt: Unik process, bestående av ett antal samordnade och styrda aktiviteter med start- och slutdatum, initierade för att uppnå ett mål som uppfyller specifika krav, inklusive begränsningar i tid, kostnader och resurser 1: Ett individuellt projekt kan utgöra en del av en större projektstruktur. 2: I vissa projekt utvecklas målen och definieras produktegenskaperna successivt allt eftersom projektet fortskrider. 3: Resultatet av ett projekt kan vara en eller flera enheter av en produkt.

21 21 Konstruktion och utveckling: Processer som omformar krav till specificerade egenskaper eller till specifikation för en produkt, en process eller ett system. 1: Termerna konstruktion och utveckling används ibland synonymt, ibland för att beteckna olika etapper i den totala konstruktions- och utvecklingsprocessen. 2: Ett bestämningsord kan användas för att ange karaktären hos det som konstrueras och utvecklas (t.ex. konstruktion och utveckling av produkt eller konstruktion och utveckling av process). Rutin: Angivet sätt att utföra en aktivitet eller en process. 1: Rutiner kan vara dokumenterade eller inte dokumenterade. 2: När en rutin är dokumenterad används ofta termen dokumenterad rutin. Det dokument som innehåller en rutin kan kallas en rutinbeskrivning.

22 22 2:5 Definition egenskaper Egenskap: Särskiljande drag. 1: En egenskap kan vara inneboende eller tilldelad. 2: En egenskap kan vara kvalitativ eller kvantitativ. 3: Det finns olika klasser av egenskaper, som fysiska (t.ex. mekaniska, elektriska, kemiska eller biologiska egenskaper), sensoriska (t.ex. hänförbara till lukt, känsel, smak, syn, hörsel), uppförandemässiga (t.ex. hövlighet, ärlighet, trovärdighet), tidsanknutna (t.ex. punktlighet, tillförlitlighet, tillgänglighet), ergonomiska (t.ex. fysiologiska egenskaper eller relaterade till personsäkerhet) och funktionella (t.ex. ett flygplans högsta hastighet). Kvalitetsegenskap: Inneboende egenskap hos en produkt, en process eller ett system relaterad till ett krav. 1: Inneboende betyder existerande i någonting, speciellt som en permanent egenskap.

23 23 2: En egenskap som tilldelats en produkt, en process eller ett system (t.ex. priset på en produkt, ägaren till en produkt) är inte en kvalitetsegenskap hos denna produkt, denna process eller detta system. Tillförlitlighet: Sammanfattande term som används för att beskriva driftsäkerhet och de faktorer som påverkar denna: funktionssäkerhet, underhållsmässighet och underhållssäkerhet. Termen tillförlitlighet används endast för allmänna beskrivningar i ickekvantitativa termer. Spårbarhet: Möjlighet att spåra historiken, användningen eller lokaliseringen av det som betraktas. 1: När det gäller produkt kan spårbarhet hänföra sig till ursprunget hos material och komponenter, framställningshistoriken och distributionen och lokaliseringen av produkten efter leverans. 2: Inom metrologiområdet är definitionen i VIM 1993, 6.10 den accepterade.

24 24 2:6 Definition överensstämmelse Överensstämmelse Uppfyllande av ett krav. Denna definition är i linje med ISO/IEC Guide 2, men ordalydelsen är annorlunda för att passa ihop med begreppen i ISO. Avvikelse: Icke-uppfyllande av ett krav. Defekt: Icke-uppfyllande av ett krav relaterat till en avsedd eller specificerad användning. 1: Skillnaden mellan begreppen defekt och avvikelse är väsentlig eftersom den har juridisk betydelse, särskilt i samband med produktansvarsärenden. Följaktligen bör termen defekt användas med största försiktighet. 2: Den av kunden avsedda användningen kan påverkas av det slag av information, t.ex. drifts- eller underhållsinstruktioner, som tillhandahålls av leverantören.

25 25 Förebyggande åtgärd: Åtgärd för att eliminera orsaken till en potentiell avvikelse eller annan oönskad, möjlig situation. 1: Det kan finnas mer än en orsak till en potentiell avvikelse. 2: Förebyggande åtgärd vidtas för att förhindra uppkomst av avvikelse under det att korrigerande åtgärd vidtas för att förhindra upprepning. Korrigerande åtgärd: Åtgärd för att eliminera orsaken till en konstaterad avvikelse eller annan oönskad situation. 1: Det kan finnas mer än en orsak till en avvikelse. 2: Korrigerande åtgärd vidtas för att förhindra upprepning av avvikelse under det att förebyggande åtgärd vidtas för att förhindra uppkomst. 3: Det är skillnad mellan korrigering och korrigerande åtgärd. Korrigering: Åtgärd för att eliminera en konstaterad avvikelse. 1: En korrigering kan göras i samband med en korrigerande åtgärd. 2: En korrigering kan vara exempelvis omarbetning eller omklassning..

26 26 Omarbetning: Åtgärd med en avvikande produkt för att få den att överensstämma med kraven. Till skillnad från omarbetning kan reparation påverka eller ändra delar av den avvikande produkten. Omklassning: Förändring av klass hos en avvikande produkt för att få den att överensstämma med krav som skiljer sig från de ursprungliga. Reparation: Åtgärd med en avvikande produkt för att göra den acceptabel för den avsedda användningen. 1: Reparation inbegriper avhjälpande åtgärd för att till användbart skick återställa en produkt som ursprungligen varit i överensstämmelse med kraven, t.ex. som del i underhåll. 2: Till skillnad från omarbetning kan reparation påverka eller ändra delar av den avvikande produkten. Skrotning: åtgärd med en avvikande produkt för att hindra dess ursprungligen avsedda användning

27 27 Exempel: Återvinning eller förstöring. Vid avvikelse i samband med tjänst hindras användning genom att tjänsten avbryts. Leveransdispens: Medgivande att använda eller frisläppa en produkt som inte överensstämmer med specificerade krav. En leveransdispens är i allmänhet begränsad till leverans av en produkt som har avvikande egenskaper inom specificerade gränser samt till en överenskommen tid eller produktkvantitet. Utförandedispens: Medgivande, utfärdat före framtagning, att avvika från de ursprungligen specificerade kraven på en produkt. En utförandedispens ges i allmänhet för en begränsad kvantitet eller tidsperiod och för en specifik användning. Frisläppande: Tillåtelse att fortsätta till nästa moment i en process. Den engelska termen release används ofta i programvarusammanhang som beteckning på en version av själva programvaran.

28 28 2:7 Definition dokumentation Information: Meningsfulla uppgifter. Dokument: Information och tillhörande medium. Redovisande dokument, specifikation, rutinbeskrivning, ritning, rapport, standard. 1: Mediet kan vara papper, magnetiskt, elektronisk eller optisk datamedium, foto eller likare eller en kombination av dessa. 2: En grupp av dokument, t.ex. specifikationer och redovisande dokument, kallas ofta dokumentation. 3: Vissa krav (t.ex. läsbarhetskrav) kan gälla för alla slags dokument, men det kan finnas olika krav för specifikationer (t.ex. krav på styrning av ändringar) och för redovisande dokument (t.ex. återsökbarhetskrav). Specifikation: Dokument som anger krav. En specifikation kan vara knuten till aktiviteter (t.ex. rutinbeskrivning, processpecifikation och provningsspecifikation) eller till produkter (t.ex. produktspecifikation, prestandaspecifikation och ritning).

29 29 Kvalitetsmanual: Dokument som beskriver en organisations ledningssystem för kvalitet. Kvalitetsmanualer kan variera i detaljeringsgrad och uppläggning för att passa storleken och komplexiteten hos en individuell organisation. Kvalitetsplan: Dokument som specificerar vilka rutiner och tillhörande resurser som skall användas av vem och när för ett visst projekt, en viss produkt, en viss process eller ett visst kontrakt. 1: Dessa rutiner innefattar i allmänhet de som hänvisar till kvalitetsledningsprocesser och till produktframtagningsprocesser. 2: En kvalitetsplan hänvisar ofta till delar av kvalitetsmanualen eller till rutinbeskrivningar. 3: En kvalitetsplan är i allmänhet ett av resultaten av planering av ledningssystemet för kvalitet. Redovisande dokument, verifikat: Dokument som anger uppnådda resultat eller utgör bevis på utförda aktiviteter.

30 30 1: Redovisande dokument kan exempelvis användas för att dokumentera spårbarhet och kan utgöra bevis på verifiering, förebyggande åtgärd och korrigerande åtgärd. 2: Redovisande dokument behöver i allmänhet inte ha någon styrning av ändringar. 2:8 Definition bestämning Bevis, belägg: Information som stöder existensen eller sanningen hos något Bevis kan erhållas genom observation, mätning, provning eller på annat sätt. Kontroll: Utvärdering av överensstämmelse genom observation och bedömning tillsammans med mätning, provning eller kalibrering om så är behövlig. Provning: Bestämning av en eller flera egenskaper enlig en rutin.

31 31 Verifiering: Bekräftelse genom att framlägga bevis på att specificerade krav har uppfyllts. 1: Termen verifierad används för att beteckna motsvarande status. 2: Bekräftelse kan bestå av att 3: göra alternativa beräkningar, 4: jämföra en ny konstruktionsspecifikation med en liknande, beprövad konstruktionsspecifikation, 5: genomföra provningar och demonstrationer samt 6: granska dokument innan de frisläpps. Validering: Bekräftelse genom att framlägga bevis på att krav för en specifik, avsedd användning eller tillämpning har uppfyllts. 1: Termen validerad används för att beteckna motsvarande status. 2: De användningsförhållanden som tillämpas vid validering kan vara verkliga eller simulerade. Kvalificeringsprocess: Process för att visa förmågan att uppfylla specificerade krav. 1: Termen kvalificerad används för att beteckna motsvarande status. 2: Kvalificering kan gälla personer, produkter processer eller system.

32 32 Exempel: Kvalificering av revisor, kvalificering av material, kvalificering av process. Genomgång, granskning: Aktivitet som genomförs för att avgöra lämpligheten, tillräckligheten och verkan hos det aktuella objektet för att uppnå fastställda mål. Genomgång / granskning kan också innefatta bestämning av effektivitet. Exempel: Ledningens genomgång, konstruktionsgenomgång, genomgång av kunders krav och granskning av avvikelser. 2:9 Definition revision De termer och definitioner som ges i 2.9 har utformats i avvaktan på publicering av ISO Det är möjligt att de kommer att modifieras i den standarden. Revision: Systematisk, oberoende och dokumenterad process för att erhålla revisionsbevis och utvärdera de objektiv för att avgöra i vilken utsträckning revisionskriterier är uppfyllda.

33 33 Interna revisioner, vanligen kallade förstapartsrevisioner, utförs av eller på uppdrag av organisationen själv för egna ändamål och kan utgöra grunden för en organisations egen försäkran om överensstämmelse. Externa revisioner innefattar det som i allmänhet kallas andra- eller tredjepartsrevisioner. Andrapartsrevisioner utförs av organisationens intressenter, t.ex. kunder eller av andra personer på deras uppdrag. Tredjepartsrevisioner utförs av externa oberoende revisionsorganisationer. Revisionsprogram: En eller flera revisioner planerade att utföras under en viss tidsperiod och för ett specifikt ändamål. Revisionskriterier: Policy, rutiner eller krav använda som referenser. Revisionsbevis, revisionsbelägg: Redovisande dokument, uppgifter om fakta eller annan information som är relevanta med hänsyn till revisions kriterierna och är verifierbara Revisionsbevis kan vara kvalitativa eller kvantitativa.

34 34 Revisionsiakttagelser: Resultat av utvärderingen av de samlade revisionsbevisen mot revisionskriterierna. Revisionsiakttagelserna kan visa på antingen överensstämmelse med eller avvikelse från revisionskriterierna eller på möjligheter till förbättring. Revisionsslutsats: Slutresultat av en revision, lämnade av revisionslaget efter beaktande av målen för revisionen och alla revisionsiakttagelser. Revisionens uppdragsgivare: Organisation eller person som begär en revision. Revisionsobjekt, reviderad verksamhet: Organisation som revideras. Revisor: Person med kompetens att genomföra en revision. Revisionslag: En eller flera revisorer som genomför en revision.

35 35 1: En revisor i revisionslaget är i allmänhet utsedd att vara ledare för revisionslaget. 2: I revisionslaget kan också ingå revisorer under upplärning och vid behov tekniska experter. 3: Observatörer kan medfölja revisionslaget men agerar inte som medlemmar av detta. Teknisk expert: Revision, person som tillför särskild sakkunskap eller expertis med hänsyn till det objekt som revideras. 1: Speciell sakkunskap eller expertis kan gälla den organisation, process eller aktivitet som revideras liksom vägledning i fråga om språk eller kulturella förhållanden. 2: Teknisk expert agerar inte som revisor i revisionslaget. Kompetens: Visad förmåga att tillämpa kunskap och färdigheter.

36 36 2:10 Definition kvalitetssäkring av mätprocesser De termer och definitioner som ges i detta avsnitt har utformats i avvaktan på publicering av ISO Det är möjligt att detta i framtiden kommer att modifieras i denna standarden. Styrsystem för mätning: Samverkande eller varandra påverkande delar, nödvändiga för att åstadkomma metrologisk bekräftelse och fortlöpande styrning av mätprocesser. Mätprocess: Aktiviteter för att bestämma värdet hos en storhet. Metrologisk bekräftelse: Åtgärder som erfordras för att säkerställa att mätutrustning uppfyller de krav som ställs för dess avsedda användning. 1: Metrologisk bekräftelse innefattar i allmänhet kalibrering eller verifiering, om nödvändig justering eller reparation och efterföljande omkalibrering, jämförelse med metrologiska krav för utrustningens avsedda användning samt erforderlig försegling och etikettering. 2: Metrologisk bekräftelse uppnås inte förrän det har visats och dokumenterats att

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav 1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall

Läs mer

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB! Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Vad är kvalitet?! k u n d! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! organisation (kund)! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! leverantör! ett omdöme om en

Läs mer

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m.

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. 2014-05-15 Revisionsregler/2014-03-15 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp

Läs mer

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 KVALITETS- MANUAL Ansvarig: Jonas Danielsson Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 B2B IT-Partner AB Box 1018, Svetsarvägen 8, 171 21 Solna Telefon

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet

Riktlinjer för kvalitet NHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NF SAMRÅD N, D, IK DATUM VÅR BETECKNING 2009-11-04 TR12-14 TEKNISK RIKTLINJE REVISION B SvK405, v2.0, 2009-06-04 Riktlinjer för kvalitet TEKNISK RIKTLINJE 2009-11-04 TR12-14 REV

Läs mer

ISO 9000 Introduktion och produktstöd SS-EN ISO 9001:2000 avsnitt 1.2 Tillämpning Vägledning

ISO 9000 Introduktion och produktstöd SS-EN ISO 9001:2000 avsnitt 1.2 Tillämpning Vägledning Dokument: SIS/PS K 524R5SV1 ISO 9000 Introduktion och produktstöd SS-EN ISO 9001:2000 avsnitt 1.2 Tillämpning Vägledning SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 (10) ISO/TC176/SC 2/N 524R5SV1 1. Inledning En av

Läs mer

Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser

Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Richard Almgren Green Business AB richard.almgren@greenbusiness.se 070-5688112 Grundstrukturen i ISO 14001 Ständig

Läs mer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs

Läs mer

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring:

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring: 1/5 Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). SS-EN ISO 9001 VoB Syd ABs kvalitetssäkring Krav i ISO 9001 0.2 Processorientering a. förstå och uppfylla krav b.

Läs mer

Ledningssystem för IT-tjänster

Ledningssystem för IT-tjänster Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning

Läs mer

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg 2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

K V A L I T E T S S Y S T E M

K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 1/11 100 037 05 2013-12-10/JJ Roland Holmgren K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 2/12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.0 INLEDNING 3 4.1 FÖRETAGSLEDNINGENS ANSVAR 3 4.1.1 Kvalitetspolicy

Läs mer

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Definitioner och begrepp inom kvalitetsområdet Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Institutionen för fysik KVALITETSSYSTEMET Handläggare: Magnus Cedergren Fastställt

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik) Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) Ledningssystem för Kvalitet 4 Krav på Miljöledningssystem 4 Inledning 1 Allmänna Krav 4.1 Generella krav 4.1 Dokumentation av KMA-systemet 3.3.4 Dokumentationskrav

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual Tel +46(0)300-690660 Fax +46(0)300-690661 Email info@multicomponent.se Web www.multicomponent.se Vat no SE-556555-3715-01 MULTICOMPONENT AB Varlabergsvägen 16 SE 434 39

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Grimslövs Järn & Bygg AB. Kvalitetsmanual. Kvalitetssäkringssystem Enligt SS-EN ISO 9002:1994. Utgåva nr 2 Januari 2007

Grimslövs Järn & Bygg AB. Kvalitetsmanual. Kvalitetssäkringssystem Enligt SS-EN ISO 9002:1994. Utgåva nr 2 Januari 2007 Grimslövs Järn & Bygg AB Kvalitetsmanual Kvalitetssäkringssystem Enligt SS-EN ISO 9002:1994 Utgåva nr 2 Januari 2007 Försäljningskontor, lager och butik: Sjöbyvägen 340 32 GRIMSLÖV Tel. 0470-75 01 90 Fax.

Läs mer

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion 1 (8) 2014-05-05 Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion För de flesta organisationer idag är information en förutsättning för att skapa affärsvärde eller verksamhetsnytta. Information

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012

SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012 SVENSK STANDARD SS-ISO 39001:2012 Fastställd/Approved: 2012-12-03 Publicerad/Published: 2012-12- Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 03.220.20; 04.110; 04.150 Ledningssystem för vägtrafiksäkerhet

Läs mer

MANUAL KVALITETSSYSTEM ISO 9001

MANUAL KVALITETSSYSTEM ISO 9001 MANUAL KVALITETSSYSTEM ISO 9001 HÄFLA BRUK KVALITETSSYSTEM Introduktion Häfla Bruks AB har i sin affärsidé att producera och leverera produkter till rätt kvalité i överensstämmelse med nationella och internationella

Läs mer

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan

Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ackrediteringssökande är införstådd med reglerna för ackrediterade certifieringsorgan och förbinder sig att uppfylla dessa samt att till Swedac rapportera

Läs mer

En övergripande presentation

En övergripande presentation En övergripande presentation Processorienterad verksamhetsledning för företag i BI:s verktyg för företagsutveckling Vad är Povel? Bakgrund Många byggföretag har svårt att hantera verksamhetsstyrning på

Läs mer

SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 2 2011-09-27 ISSN 1400-6138. Interna revisioner och ledningens. genomgång Vägledning för. laboratorier och kontrollorgan

SWEDAC DOC 05:6 Utgåva 2 2011-09-27 ISSN 1400-6138. Interna revisioner och ledningens. genomgång Vägledning för. laboratorier och kontrollorgan 2011-09-27 ISSN 1400-6138 Interna revisioner och ledningens genomgång Vägledning för laboratorier och kontrollorgan Detta dokument har utarbetats för att ge laboratorier och kontrollorgan riktlinjer till

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR

SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR TEKNISK RIKTLINJE 1 (9) Enhet, verksamhetsområde Datum Version NT, Teknik 08-07-09 A TR 5-07 Samråd SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR Inledning Dessa riktlinjer beskriver krav på skarvar för stålaluminiumlinor

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Presentation ISO 10667

Presentation ISO 10667 Presentation ISO 10667 Testdagen 2012 2011-03-30 1 Agenda 11.00 11.45 1. Övergripande presentation av ISO 10667 2. Certifiering mot ISO 10667 3. Frågor Tidplan ISO 10667 Vi är här nu ISO 10667 Förslag

Läs mer

Företagsutveckling 2000 AB. 00-11-16 Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Företagsutveckling 2000 AB. 00-11-16 Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000. Datum Företagsutveckling 2000 AB Vår ref. 00-11-16 Lars Hålén Er ref. Bilaga A 14 OFFERT / UPPDRAG NR: 046X Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer

Krav för certifieringsorganisationer

Krav för certifieringsorganisationer Svenska PEFC ek för Krav för certifieringsorganisationer PEFC SWE 005:3 Dokumentnamn: Krav för certifieringsorganisationer Dokumenttitel: PEFC SWE 005:3 Godkänt av: Svenska PEFC Datum: 2011 01 31 Godkänt

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

Kurs i svetsteknik, ST-VE-ht10. Makes Industry Grow ISO 3834. Björn Lindhe Helsingborg 13-14 december 2010

Kurs i svetsteknik, ST-VE-ht10. Makes Industry Grow ISO 3834. Björn Lindhe Helsingborg 13-14 december 2010 Kurs i svetsteknik, ST-VE-ht10 ISO 3834 Björn Lindhe Helsingborg 13-14 december 2010 Styrande kvalitetskrav vid svetsning - Översikt Kvalitetssystem SS-ISO 9000:2000 Kvalitetskrav för svetsning SS-EN ISO

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Validering grundläggande aspekter. Ulf Örnemark

Validering grundläggande aspekter. Ulf Örnemark Validering grundläggande aspekter Ulf Örnemark SKKLF och SSKF Utbildningsdagar Vår Gård, Saltsjöbaden 6-7 februari 2013 Innehåll Validering, verifiering och några andra grundläggande begrepp Några nedslag

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING

KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Sid 1 (5) KVALITETS- OCH KONTROLLBESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Rubrik Dokument Allmänna kvalitets- och kontrollbestämmelser KBE 100-2 Utgåva 3 (S) Innehåll 1 KRAVNIVÅINDELNING... 2 2 KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM...

Läs mer

ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV KVALITETSSYSTEMET.

ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV KVALITETSSYSTEMET. JACK MDHAGE AB Kapitel: 1. Ledningssystem för ÖVERGRPANDE BESKRVNNG AV KVALTETSSYSTEMET. JACK MDHAGE AB:s kvalitetssystem är uppbyggt efter och följer EN-SO 9001:2008 Kvalitetssystemets uppbyggnad är baserad

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Nu börjar vi närma oss en del av omfattningen av de förändringar som skett efter att ISO/IEC 17020:2012 trätt i kraft den 1:a oktober. Detta är den första

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Bilaga. Särskilda villkor för Öppen källkod. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling

Bilaga. Särskilda villkor för Öppen källkod. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling Sid 1 (7) 2014-11-07 Dnr 96-36-2014 Bilaga Särskilda villkor för Öppen källkod Programvaror och tjänster 2014 Systemutveckling Sid 2 (7) Innehållsförteckning 1 Tillämplighet 2 2 Särskilt om kontraktshandlingar

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete 1. Kvalitetsledning Mediagården Grafisk Produktion AB arbetar med ett Systematiskt Kvalitetsarbete för att styra, leda och utveckla den genomgripande kvaliteten på sina produkter och tjänster. Ledningssystemet

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)

ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet

Läs mer

16 Granskning genom automatiserad behandling

16 Granskning genom automatiserad behandling 229 16 Granskning genom automatiserad behandling 16.1 Allmänt Förutom de regler som finns i taxeringslagen m.fl. lagar har revisorn att iaktta särskilda regler i personuppgiftslagen och skattedatabaslagen

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

KVALITETSSYSTEM SS ISO 9001 KONSULTER I SAMVERKAN

KVALITETSSYSTEM SS ISO 9001 KONSULTER I SAMVERKAN KVALITETSSYSTEM SS ISO 9001 KONSULTER I SAMVERKAN copyright Ateljé Arkitekten, tel 0511-108 28 Gäller fr o m 1996-01-01 Senaste översyn 2002-09-21 0. Orientering 1. Omfattning och tillämpning 2. Referenser

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013

CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013 CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013 Krav på CE-märkning av byggprodukter 1 juli 2013 Från den 1 juli 2013 måste byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Riktlinjer för Kvalitets- och

Riktlinjer för Kvalitets- och Auktorisation för 2015-01- 14 Sida 1 av 8 Riktlinjer för Kvalitets- och Miljöledningssytem Antagna av Tekniska Rådet för Auktorisation för 1 Inledning Kvaliteten på rostskyddsmålning kan inte fastställas

Läs mer

Ledningssystem för tillgångar (Asset Management) SS-ISO 55000, 55001 och 55002

Ledningssystem för tillgångar (Asset Management) SS-ISO 55000, 55001 och 55002 Ledningssystem för tillgångar (Asset Management) SS-ISO 55000, 55001 och 55002 Sven Jansson Programområdesansvarig Överföring & Distribution Elforsk AB 101 53 Stockholm Tel 08-677 27 32 Mobil 0706-99 27

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688 Revisionsrapport Malmö Högskola 205 06 Malmö Datum Dnr 2012-05-22 32-2011-0688 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011 Riksrevisionen har som ett led

Läs mer

Vad är ackreditering?

Vad är ackreditering? Vad är ackreditering? Ackreditering är en kompetensbekräftelse på att en juridisk person (företag) uppfyller krav ställda i lagar, föreskrifter, standarder. Varför ackreditering? Ackrediteringen kan vara

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

ISO/TS 16949. Grundkurs. B.Eller / B.A. Sylwan 1

ISO/TS 16949. Grundkurs. B.Eller / B.A. Sylwan 1 ISO/TS 16949 Grundkurs B.Eller / B.A. Sylwan 1 100 Kvalitetsutveckling 75 Engagemang Kunskap, förståelse och förmåga EFQM USK ISO/TS 16949 50 Kvalitetssäkring QS-9000 0-fels tolerans Produktionssystem

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering

Certifiering för framgång. Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Certifiering för framgång Stärk ert varumärke - Marknadsför er certifiering Inledning När ert företag har visat att ledningssystem uppfyller internationella standarder vinner ett företag mycket på att

Läs mer

KVALITETS- OCH MILJÖMANUAL

KVALITETS- OCH MILJÖMANUAL Sidan 1 av 12 Gävle Elbyggnads AB KVALITETS- OCH MILJÖMANUAL Ansvarig utgivare: Hans Berglund Sidan 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GÄVLE ELBYGGNADS AB LEDNINGSSYSTEM 3 SYFTE 3 KVALITETS- OCH MILJÖMANUAL

Läs mer

Marknadskontroll av fönster

Marknadskontroll av fönster INFORMATION Datum 2015-05-07 Diarienummer 605/2015 Till tillverkare, importörer och distributörer av fönster Marknadskontroll av fönster Allmänt om marknadskontroll av fönster Boverket kommer under 2015

Läs mer

Gunnar Bergstedt 2013-12-16; Rev.01

Gunnar Bergstedt 2013-12-16; Rev.01 Gunnar Bergstedt 2013-12-16; Rev.01 Kort bakgrund/sammanfattning av VDA 6.3 Utvecklad av den tyska fordonindustrin definierar VDA 6.3 en standard för processorienterad revision för utvärdering och förbättring

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Teknisk dokumentation Del 1: Produkt

Teknisk dokumentation Del 1: Produkt Ramverk för: Teknisk dokumentation Del 1: Produkt Datum: Företag: Produktgrupp: Kontaktperson: Uppgjord av:r: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Teknisk kommunikation som konkurrensmedel Eftermarknadskommunikation

Läs mer

Bilaga 1. Definitioner

Bilaga 1. Definitioner 1 (6) Bilaga 1 Definitioner 2 (6) Definitioner inom Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Definitionerna gäller även för Leveransavtal under detta Ramavtal. Anbudsgivare Användare Användbarhet Applikation

Läs mer

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Tritech_presentation_mall, 14-08-15 KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Av: Förnamn Efternamn Datum: 20ÅÅ-MM-DD SYFTE MED UTBILDNINGEN Sida 2 En introduktion i ISO på Tritech Hur Tritech jobbar

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR. GasNeon LED Sign AB

KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR. GasNeon LED Sign AB KVALITETSSÄKRINGSSYSTEM FÖR GasNeon LED Sign AB Org. nr 556200-2690 Detta dokument gäller hela företaget och all dess verksamhet. Kvalitetsdokumentet är i huvudsak uppbyggt enligt ISO 9001. Dokumentets

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2010D0022 SV 16.05.2012 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 25 november 2010

Läs mer

Kvalitet www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se

Kvalitet www.kalixtele24.se www.kalixtele24.se Kvalitet Vi är en kvalitetsleverantör av telefonisttjänster. Kvalitet Vår viktigaste källa i kvalitetsarbetet är våra egna kunder. Varje år gör vi därför en kundundersökning där vi mäter vårt NKI (Nöjd-kund-index).

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Kursprogram 2015 ISO GPS, form och läge och ytstruktur

Kursprogram 2015 ISO GPS, form och läge och ytstruktur Kursprogram 2015 ISO GPS, form och läge och ytstruktur 1(11) Toponova ab- allting har en yta. Toponova ab är ett kompetensföretag när det gäller att analysera, specificera och kvalitetssäkra produkters

Läs mer

Standardisering inom Tryckkärlstål SIS/TK 137. Otto Björnberg SIS Swedish Standards Institute

Standardisering inom Tryckkärlstål SIS/TK 137. Otto Björnberg SIS Swedish Standards Institute Standardisering inom Tryckkärlstål SIS/TK 137 Otto Björnberg SIS Swedish Standards Institute Dagens presentation Material- och produktkrav enligt Direktivet för tryckbärande anordningar PED 2013-04-17

Läs mer

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Aktiviteter vid avtalets upphörande SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104

Läs mer

Ledningssystem för tillgångar (Asset Management) SS-ISO 5500x-serien

Ledningssystem för tillgångar (Asset Management) SS-ISO 5500x-serien Ledningssystem för tillgångar (Asset Management) SS-ISO 5500x-serien De tre nya standarderna SS_ISO 5500x SS-ISO 55000 Ledningssystem för tillgångar - Översikt, principer och terminologi SS-ISO 55001 Ledningssystem

Läs mer

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

Socialt ansvarstagande baserat på ISO 26000 svenskt arbete för trovärdighet och transparens, bakgrund

Socialt ansvarstagande baserat på ISO 26000 svenskt arbete för trovärdighet och transparens, bakgrund Socialt ansvarstagande baserat på ISO 26000 svenskt arbete för trovärdighet och transparens, bakgrund Behov av att kunna verifiera en organisations tillämpning av ISO 26000 väcktes vid nystarten av TK

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2010/424 Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Fastställda av Universitetsdirektören 2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Underlåtelse 3 4 Definitioner 3

Läs mer

Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45)

Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) 1 Bakgrund Genom beslut i kommunfullmäktige den 22 december 2008 (KF 175) beslutades att bilda en bolagskoncern med Tjörns

Läs mer

Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden

Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden TOPRA 2014 Kliniska studier av och klinisk utvärdering av medicintekniska produkter idag och i framtiden Margareth Jorvid, Methra Uppsala AB, LSM group Malmö, 23 september 2014 ENABLING AND PROMOTING EXCELLENCE

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer