Vår referens: Margareta Nygren Utbildningsdepartementet Er referens: Stockholm U2003/180/G. Remissyttrande
|
|
- Viktor Lund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Vår referens: Margareta Nygren Utbildningsdepartementet Er referens: Stockholm U2003/180/G Stockholm, Remissyttrande Betänkandet (SOU 2002:120) Åtta vägar till kunskap. En ny struktur för gymnasieskolan Föreningen Svenskt Näringsliv har fått möjlighet att lämna synpunkter på ovannämnda betänkande och ber att få framföra följande. Sammanfattning - Svenskt Näringsliv efterlyser ett tydligt fokus på kunskaper baskunskaper, spets- och yrkeskunskaper i betänkandets beskrivningar av den framtida gymnasieskolan. Generell kompetens betonas på bekostnad av kunskapsdjup. - Vi vänder oss mot förslaget att elever som inte är behöriga skall bli preliminärt antagna till en sektor. Förkunskapskraven är en viktig signal till grundskolan och till eleven. Det individuella programmet bör finnas kvar. - Vi anser att en gemensam studietid på ett år inom varje sektor skulle bli alltför generell och förordar ett gemensamt sektorsblock på högst en termin. Möjlighet skall finnas att starta specialutbildningar direkt från årskurs ett. - Vi tillstyrker den föreslagna strukturmodellen med successiva val liksom förslaget att en elev skall ha rätt att förlänga sina studier för att uppnå särskild behörighet till högskolan. - Vi är positiva till att det införs en gymnasieexamen. - Vi är positiva till lokala inriktnings- och fördjupningsblock som möjliggör samarbete med det lokala näringslivet. - Vi förordar att svårare kurser inom matematik, naturvetenskap och teknik får ett högre poängvärde för att öka drivkrafterna att välja svårare kurser. Det bör vidare finnas en för eleverna tydlig naturvetenskaplig väg till högskolan. - Vi anser att ambitionsnivån för yrkesutbildningarna måste höjas och vänder oss bestämt mot förslaget att minska antalet lärarledda timmar för yrkesutbildningar. - Vi tror inte att förslaget att alla elever skall genomföra arbetsplatsförlagd utbildning under sektorsblocket är realistiskt. För att elevkontakter med företag skall fungera, måste det finnas alternativ, t ex projektarbete eller egna undersökningar. 1
2 2 - Vi är kritiska till förslaget att frigymnasier måste erbjuda ett sektorsblock som speglar sektorns samtliga inriktningar och föreslår att det ska vara möjligt för frigymnasier att anordna någon eller några inriktningar och att starta med en specialiserad inriktning redan i årskurs ett. - Vi anser att de nya regler för ersättning till fristående skolor som infördes vid årsskiftet omgående bör ändras. - Vi anser att vägledningen måste stärkas kraftigt i den nya gymnasieskolan. - Vi anser att det behövs nya principer för antagning till högskolan som innebär att universitet och högskolor själva ges ett ansvar för rekrytering av studenter. - Vi föreslår att tiden i gymnasieskolan utnyttjas mer effektivt med de fristående industrigymnasierna som förebild. Kommunerna bör få möjlighet att förlägga undervisningstiden friare än idag. ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER Svenskt Näringsliv företräder cirka små, medelstora och stora företag, som är organiserade i 48 bransch- och arbetsgivarförbund. Föreningens uppdrag är att öka förståelsen för företagens verklighet och att verka för att alla företag i Sverige skall ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vårt mål är att Sverige inom en tioårsperiod (2011) skall återta en tätposition i den internationella välståndsligan. En viktig förutsättning för tillväxt och för att svenskt näringsliv skall vara konkurrenskraftigt är att det finns tillgång till rätt kompetens. Här spelar utbildningsväsendet en viktig roll. Utbildningssystemets sätt att fungera och hur det bidrar till kunskapsförsörjningen är en nyckelfaktor för ett bra tillväxtklimat. Utbildningen måste hålla en internationellt konkurrenskraftig nivå, både när det gäller kvalitet och kvantitet. Det gäller alla utbildningsformer inte minst gymnasieskolan. Svenskt Näringslivs breda företagskontakter i olika branscher visar att många företag har svårigheter att få tag i rätt kompetens och att en gymnasieskola med god kvalitet är en viktig konkurrensfråga för näringslivet. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2002 visar vidare att sex av tio företag, oavsett storlek, anställer medarbetare med utgångspunkt från gymnasieutbildningen. Detta understryker vikten av att komma till rätta med de problem av strukturell art som dagens gymnasieskola lider av. Alltför många gymnasieelever klarar inte gymnasieskolan på normal tid. Vissa yrkesutbildningar har alltför få sökande och matchar inte företagens behov. För få ungdomar väljer naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Mer fokus på kunskaper Behovet av kvalificerade och välutbildade medarbetare i företagen växer i takt med att vi får ett alltmer kunskapsbaserat näringsliv. Det finns en tydlig trend att kunskapsinnehållet och kraven på både baskunskaper och yrkesspecifika kunskaper ökar i nästan alla jobb. Svenskt Näringsliv saknar ett fokus på kunskapsdjup baskunskaper, spetskunskaper och yrkeskunskaper i betänkandets beskrivningar av hur den framtida gymnasieskolan kommer att gestalta sig. Skolans viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. Kunskaper
3 3 som ger eleverna möjligheter på arbetsmarknaden och som kommer till produktiv nytta i arbetslivet. Självfallet har gymnasieskolan också andra uppdrag, som t ex att förbereda eleverna för ett liv som samhällsmedborgare, att bidra till deras personliga utveckling och att lära dem att lära. Men även detta ställer krav på goda baskunskaper. I betänkandet betonas generell kompetens, t ex förmåga till samarbete och problemlösning, på bekostnad av djupa kunskaper. Dessa och liknande förmågor är självklart viktiga för alla men lever inte sitt eget liv. De måste utgå från en bra kunskapsgrund för att kunna nyttjas. Det finns en risk med att alltför ensidigt betona den generella kompetensen. Det kan leda till att eleverna inte får möjlighet att nå önskvärd nivå på baskunskaper, spetskunskaper och/eller yrkeskunskaper. STRUKTURFRÅGOR Plus och minus i den nya strukturen Kunskaper är viktiga såväl för individen som för företagen och samhället. Att nå skolans kunskapsmål är ett första viktigt steg. + Vi tillstyrker den föreslagna strukturmodellen med successiva val och möjlighet till otraditionella val, något som vi tror kan leda till att fler elever än idag når kunskapsmålen. + Vi stödjer förslaget att en elev skall ha rätt att förlänga sina gymnasiala studier för att också uppfylla kraven på särskild behörighet till högskolan. + Vi är positiva till att det införs en gymnasieexamen. Det är ett bevis på att eleven har nått kunskapsmålen och det kommer att underlätta för de ungdomar som vill söka sig till utländska universitet och högskolor. + Vi är positiva till förslagen om lokala inriktnings- och fördjupningsblock. Det är viktigt att gymnasieskolans utbildning kan anpassas till företagens behov. Ett lokalt samarbete mellan skola och näringsliv bidrar till att utbudet av kompetens ökar på områden som är viktiga för det regionala näringslivet. En bra förebild är de framgångsrika specialutformade program som anordnas i samarbete med företag. Samarbetet innebär också att kvaliteten i utbildningen kan bli bättre, särskild den yrkesinriktade utbildningen. Det bidrar till en uppdatering i skolor om kompetensbehoven i näringslivet och det kanske viktigaste det motiverar eleverna. - Vi avvisar förslaget att elever som inte når behörighet i grundskolan skall bli preliminärt antagna till en sektor. - Vi vänder oss mot att den gemensamma studietiden i en sektor skall var ett år. - Vi avvisar förslaget att det individuella programmet skall slopas.
4 4 Nedan redogör vi för motiven till vårt ställningstagande när det gäller betänkandets förslag avseende preliminär antagning till en sektor, ett gemensamt sektorsblock på ett år samt det individuella programmet. Behörighetskrav i stället för preliminär antagning Utvecklingen i grundskolan är bekymmersam. Alltför många ungdomar lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. Bristen på överensstämmelse mellan mål och resultat är stor. Den utvecklingen sker samtidigt som kunskaper blir allt viktigare för en framtid på arbetsmarknaden. Kommittén konstaterar att det är viktigt att behörighetsreglerna till gymnasieskolan finns kvar. Vi stöder denna uppfattning. Behörighetsreglerna anger den nivå som krävs för studier på gymnasial nivå. Detta är en viktig signal till grundskolan och till eleven. Behörighetsregler bidrar också till tydligheten i systemet, eftersom de visar att varje utbildningsnivå måste ta ansvar för sin del. Vi vänder oss emot förslaget att elever som inte är behöriga skall bli preliminärt antagna till en sektor. Vi anser att eleverna skall ha nått behörighet för att få börja på en sektor. Det är viktigt att vara tydlig när det gäller förkunskapskraven. Annars finns det risk att eleverna blir lurade. Idag har drygt 10 procent av grundskolans elever inte behörighet att söka till nationella program i gymnasieskolan. Drygt en fjärdedel av eleverna lämnar grundskolan utan fullständigt betyg. Det är uppenbart att kraftfulla insatser måste till för att förbättra måluppfyllelsen i grundskolan. Kvalitetsgranskningen måste bli mycket bättre i grundskolan och i gymnasieskolan. Som det är idag transporteras problemen vidare till nästa nivå i utbildningssystemet. Det är en ohållbar situation. Det gemensamma sektorsblocket en termin Kommittén har föreslagit en gemensam studietid på ett år inom varje sektor i början av gymnasieskolan sektorsblocket. Vi anser att en gemensam studietid på ett år inom varje sektor skulle bli alltför generell. Vi förordar att den gemensamma studietiden i sektorsblocket skall vara högst en termin av främst två skäl. För det första finns det risk för att kvaliteten i utbildningen påverkas på ett negativt sätt, eftersom ett gemensamt sektorsblock troligen leder till att tiden för karaktärsämnena minskar. Det skulle t ex kunna leda till att eleverna på vissa yrkesförberedande utbildningar inte når de kunskaper som behövs för att bli anställningsbara i företagen. Det skulle även kunna innebära att de elever som går på sektorn Natur och Samhälle och som behöver läsa mycket fysik och kemi, för vidare studier inom naturvetenskap på högskolan, inte hinner göra detta. För det andra finns risk för att eleverna kan uppleva ett helt års gemensamma studier som en förlängning på grundskolan, något som hos vissa elever kan resultera i motivationsproblem och i värsta fall avhopp.
5 5 Vi anser vidare att det bör finnas möjlighet, för såväl kommunala som för fristående gymnasieskolor, att starta specialutbildningar direkt från årskurs ett. Förebilden är dagens specialutformade program, ett vinnande koncept att döma av elevernas intresse, vilket också bekräftas av antalet sökande inför kommande läsår. Behåll det individuella programmet i utvecklad form Kommittén föreslår att de elever som inte når behörighet till gymnasieskolan skall bli preliminärt antagna till en sektor, där de skall erbjuds undervisning i ämnen där de saknar betyg från grundskolan och i övrigt följa kurserna i sektorn. Motivet är att hellre inkludera än exkludera elever i gymnasieskolan. Tanken är god i sig, men tidpunkten att genomföra den är helt fel. Så länge 15 procent av eleverna i gymnasieskolans första årskurs går på det individuella programmet, behövs detta för att förbereda eleverna för studier på en sektor. Eleverna på individuella programmet kräver kompetens och resurser. De mår bra av att gå där och de flesta trivs. Därför bör man ta till vara de positiva erfarenheter som finns från dagens IV och PRIV och föra in dem i den nya gymnasieskolan. Vi vänder oss därför mot förslaget att slopa det individuella programmet. Lösningen på problemet med obehöriga elever från grundskolan är enligt vår uppfattning inte att ta bort det individuella programmet. Lösningen är i första hand att kvalitetssäkra grundskolan. ÖVRIGA FRÅGOR Nedan följer Svenskt Näringslivs synpunkter på betänkandet och dess förslag i övrigt. Naturvetenskap och teknik ett nyckelområde Naturvetenskaplig och teknisk utbildning är ett nyckelområde för näringslivet och för svensk industri- och tjänstesektor. Det är därför av stor vikt att vi kan bibehålla en stark och konkurrenskraftig naturvetenskaplig gymnasieutbildning och att tillräckligt många ungdomar väljer att satsa på högskoleutbildningar inom naturvetenskap och teknik. Det finns både styrkor och svagheter i kommitténs förslag när det gäller naturvetenskap och teknik. En bra sak är att naturvetenskap och teknik finns i flera sektorer, vilket kan locka nya grupper av ungdomar till naturvetenskaplig utbildning. En svaghet är att den naturvetenskapliga utbildningen riskerar att förlora i skärpa. Det kan påverka spetsutbildningar i naturvetenskap och teknik vid universitet och högskolor på ett negativt sätt. Ett sektorsblock på en termin och en tydlig naturvetenskaplig väg till högskolan skulle minska den risken. Vi anser att det bör finnas en för eleverna tydlig naturvetenskaplig väg till högskolan. Vi vill förorda att svårare kurser inom t ex matematik, naturvetenskap och teknik får ett högre poängvärde som mer motsvarar kursernas svårighetsgrad. Det ökar
6 6 drivkrafterna att läsa svårare ämnen. Ett sådant förslag har kommittén fört fram när det gäller språken ett välkommet förslag med tanke på att färre elever väljer att läsa språk i gymnasieskolan samtidigt som näringslivet blir alltmer internationaliserat och beroende av medarbetare med goda språkkunskaper. Vi delar kommitténs bedömning att de naturvetenskapliga ämnena som en grundläggande kunskap för alla har en alltför undanskymd plats i dagens gymnasieskola, och att det är en paradox att den allmänna kunskapen på området är tämligen låg, samtidigt som kunskaper om t ex miljö, hållbar utveckling och naturliga kretslopp är viktiga framtidsfrågor. Vi stöder förslaget att ett naturvetenskapligt perspektiv skall skrivas in i sektorsmålen för samtliga sektorer. Högre ambitionsnivå för yrkesutbildningen Enligt vår uppfattning är yrkesutbildningarna de stora förlorarna i den nya gymnasieskolan. Vissa förslag riskerar att försämra kvaliteten på yrkesutbildningarna och göra yrkeskompetensen alltför grund. En viktig fråga för företagen är yrkesutbildningens kvalitet. I yrkesutbildningen är yrkeskunskaperna de praktiska och de teoretiska det viktigaste. Eleverna måste under sin utbildning få sådana kunskaper att de blir anställningsbara och utvecklingsbara i företagen. Vi vänder oss bestämt mot förslaget i betänkandet att antalet lärarledda undervisningstimmar förändras så att de blir färre än idag på yrkesförberedande utbildningar. Yrkesutbildning för framtidens behov kräver fler och inte färre timmar. Elevkontakter med näringslivet viktigt men i modern tappning Kommittén föreslår att alla elever under det första sektorsblocket i gymnasieskolan skall få genomgå arbetsplatsförlagd utbildning (APU) eller annan verksamhet som planeras i samråd med det lokala arbetslivet. Idag är verkligheten den att 60 procent av eleverna på yrkesförberedande program får APU. För 40 procent av eleverna i yrkesutbildning har APU inte kunnat ordnas. Kommittén redovisar sin bedömning av APU som en krävande och kvalificerad form av samverkan som kvalitetsmässigt väl försvarar sin plats som instrument för lärande i arbetslivet men kan vara svårt att få till stånd enligt intentionerna. Vi delar denna bedömning. Hur angeläget det än är med nära kontakter mellan elever i gymnasieskolan och arbetsplatser, kommer det inte att vara möjligt att få till stånd arbetsplatsförlagd utbildning i sektorsblocket för en hel årskull ungdomar. Det är därför viktigt att ta fram alternativ. Insikt i arbetslivets förutsättningar och uppgifter kan eleverna också få på andra sätt. De kan genomföra egna undersökningar och projektarbete i samarbete med företag eller kvalificerade studiebesök. Ung Företagsamhet är ett annat exempel på verksamhet som ger goda insikter i företagande och företagens villkor. Erfarenheten har också visat att i skolor, där elever lägger ner mer tid på att aktivt genomföra egna undersökningar och samarbeta med andra, lär sig eleverna mer om vad som krävs i det praktiska
7 7 arbetslivet. Vi föreslår att kontakter med arbetslivet under sektorsblocket utöver APU kan ske i former som nämnts ovan. När det gäller elever som går yrkesförberedande program, anser vi att de även fortsättningsvis skall ha minst 15 veckors APU. När det gäller försöksverksamheten med Lärande i Arbetslivet (LIA) är det viktigt att den följs upp och utvärderas. LIA bör utvecklas ytterligare och ges rejäla förutsättningar att fungera. Det handlar t ex om ett ökat engagemang från kommunernas sida, ökad information om LIA som utbildningsform mm. Vi vill betona vikten av att företag erbjuds ersättning för sin utbildningsinsats. Utbildning kostar vare sig den äger rum i skola eller företag. Entreprenörskap i skolan behövs Vi är positiva till betoningen på entreprenörskap, som framkommer i betänkandet. Sverige behöver fler personer som vill starta företag. Det startas färre företag i Sverige än i många andra länder. Om vi ska få fler jobb och ökad tillväxt, behöver vi också fler nya företag. Frågor om företagande och företagsamhet bör på ett naturligt sätt integreras i undervisningen. En stor majoritet av både lärare och elever efterfrågar mer kunskaper om företagande i undervisningen. Friskolor ett positivt tillskott Friskolor är ett positivt tillskott för eleverna, för lärarkåren och till den svenska skolvärlden. Svenskt Näringsliv ser valfrihet och konkurrens som en viktig del i utvecklingen mot ett väl fungerande utbildningssystem. Rätten att välja skola stimulerar till nytänkande, kvalitetsutveckling och till en anpassning efter individernas behov. Valfriheten på skolområdet har ett starkt stöd bland föräldrar och har kommit för att stanna. Det är viktigt att inte försämra möjligheten för fristående skolor att verka och utvecklas. Vi stöder att fristående skolor även fortsättningsvis skall vara riksrekryterande. Det är helt nödvändigt för de fristående skolornas överlevnad. Vi är kritiska till att krav ställs på att fristående gymnasieskolor måste erbjuda ett sektorsblock som speglar sektorns samtliga inriktningar. Det kommer inte att vara möjligt för friskolor, som har specialiserat sig inom en viss inriktning, att erbjuda ett sektorsblock som innefattar karaktärsämnen från sektorns samtliga inriktningar. Vi förordar att det skall vara möjligt för fristående skolor att anordna någon eller några inriktningar och att starta med en specialiserad inriktning redan i årskurs ett. Vi anser att de nya regler för ersättning till fristående skolor som infördes 1 januari 2003 omgående bör ändras. Dessa regler utgör ett hot mot flera fristående skolor och missgynnar skolor som satsar på kvalitet. Vägledningen måste stärkas kraftigt Många elever känner osäkerhet inför sitt studieval. De har ofta för lite information om arbetsmarknaden och vilken utbildning som krävs för vissa arbeten eller för vidare studier. Osäkerheten leder till att utbildningsperioden blir lång och många ändrar inriktning innan de hittar rätt. I en gymnasieskola med successiva val måste vägledning prioriteras. Att ge eleverna möjligheter till väl underbyggda studie- och
8 8 karriärval blir än viktigare i den nya strukturen. Det är skolans ansvar att utforma och beskriva studievägarna så att eleverna ser vart utbildningen bär. Nya principer för antagning till högskolan Rekryteringen till universitet och högskolor blir allt viktigare såväl ur högskolans perspektiv som ur näringslivets. Viktigt är också att elever har goda förkunskaper för den studieinriktning de avser att följa. Svenskt Näringsliv har i en debattskrift Från rangordning till rekrytering (mars 2002) klargjort sin uppfattning om antagningen till högre studier: - Dagens antagning innebär en fokusering på genomsnittsbetyg och den enskilda individen och högskolan möts aldrig under processen. - Någon helhetsbedömning av den enskildes förutsättningar för studier sker ej. - Systemet bidrar till höga kostnader för onödig konkurrenskomplettering och försenad studiestart för tusentals studerande. - Universitet och högskolor bör själva ges ett ansvar för hela rekryteringsprocessen: att sätta upp förkunskapskraven, genomföra rekrytering, utforma urvalskriterier och genomföra utbildningen. Sätt individen i fokus Elever är olika. De har olika behov, olika förutsättningar och ambitioner. Idag, när nästan 100 procent av årskullen ungdomar går i gymnasieskolan, måste den erbjuda stor valfrihet. Den enskilde eleven måste sättas i fokus. För elevernas möjligheter på en framtida arbetsmarknad är det mycket viktigt med hög nivå och kvalitet på kunskaperna oavsett om det handlar om föreberedelse för högre studier eller för praktiskt arbete i yrkeslivet. Utnyttja tiden i skolan mer effektivt För näringslivets framtida kompetensförsörjning och för att ge ungdomarna en god start i arbetslivet är det av stor vikt att eleverna får möjlighet att utnyttja den tid de tillbringar i gymnasieskolan på ett optimalt sätt. Tiden i skolan har betydelse för resultaten. Det går att utnyttja tiden i gymnasieskolan på ett bättre sätt. Flertalet friskolor med yrkesutbildning utnyttjar tiden effektivare under de tre åren. Det kan röra sig om en ökning av utbildningstiden med procent inom nuvarande terminsramar. Vi anser att kommunerna bör få möjlighet att förlägga undervisningstiden friare än idag, t ex genom att möjliggöra intag till gymnasieskolan både höst och vår, dels för att underlätta rekryteringen till gymnasieskolan, dels för att underlätta för de elever som behöver komplettera eventuella kunskapsluckor. Stockholm som ovan FÖRENINGEN SVENSKT NÄRINGSLIV Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist Margareta Nygren
Gymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merTeknikföretagens yttrande över betänkandet Yrkeskunnande en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen (SOU 2008:112)
Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Per Klingbjer 103 33 Stockholm 2009-03-31 Karin Thapper karin.thapper@teknikforetagen.se 08-782 08 93 Teknikföretagens yttrande över betänkandet
Läs merEn mer flexibel gymnasieskola
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2837 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) En mer flexibel gymnasieskola Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en
Läs merStrategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet
Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att
Läs merRedovisning av uppdrag om att föreslå en försöksverksamhet med en inriktning mot handelsområdet på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan
Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag om att föreslå en försöksverksamhet med en inriktning mot handelsområdet på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan U2018/03629/GV Härmed
Läs merEn evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser
En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre
Läs merTeknikföretagens yttrande över promemorian Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan U2010/1388/G
Utbildningsdepartementet Gymnasieenheten 103 33 STOCKHOLM 2010-05-31 Karin Thapper karin.thapper@teknikforetagen.se 08-782 08 93 Teknikföretagens yttrande över promemorian Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan
Läs merYttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)
Utbildningsdepartementet Yttrande 2017-02-28 Registrator Dnr: U2016/04660/GV 103 33 Stockholm Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning
Läs merREMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01
REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)
Läs merEtt fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (U2010/1388/G)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 10-421/876 SID 1 (7) 2010-04-14 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-05-20 Ett fjärde tekniskt
Läs merInformation om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning
PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa
Läs merRemissvar Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
Utbildningsdepartementet 2017-10-31 Registrator Er referens/dnr: U2017/03537/GV 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet Promemoria 2017-09-06 Remissvar Ökade möjligheter till grundläggande behörighet
Läs merGymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket
Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket Rätt förutsättningar och rätt förväntningar Utgångspunkt i Gy 2011 Exempel på problematik, diskussioner
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039) Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 2 juli 2018 Regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)
Läs merTill Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH
REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd
Läs merKort om den svenska gymnasieskolan
Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:
Läs merUtdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165
Utdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165 20.4 Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram Regeringens förslag: För behörighet till ett yrkesprogram ska det krävas godkända betyg i svenska, engelska,
Läs merLOs yttrande över betänkandet En andra och en annan chans - ett Komvux i tiden (SOU 2018:71)
ENHET Enheten för Välfärd, Utbildning och Arbetsmarknadspolitik HANDLÄGGARE Mattias Samuelsson DATUM 2018-12-03 ERT DATUM 2018-12-12 DIARIENUMMER 20180270 ER REFERENS U2018/03652/GV Utbildningsdepartementet
Läs merPlan för Uppsala kommuns introduktionsprogram
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Cecilia Fernvall 2016-09-05 UBN-2016-3461 Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram Bakgrund Utbildningsnämnden, som huvudman för introduktionsprogrammen
Läs merPlan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20
Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20 UTBILDNINGSNÄMNDEN Antagen av utbildningsnämnden 2019-09-05, 84 Innehåll Plan för utbildning... 3 Individuell studieplan... 3 Introduktionsprogram
Läs merSacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker
Sacos förslag för snabbare integration av nyanlända akademiker Det stora antalet nyanlända akademiker som har sökt sig till Sverige de senaste åren kan genom snabbare insatser få en mycket bättre start
Läs merRegional samverkan Regional styrka
Regional samverkan Regional styrka GR fakta 13 medlemmar 860 000 innevånare Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning Förordning (2997:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning
Läs merIntroduktionsprogram i gymnasieskolan
UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Nyheter Nya behörighetsregler införs till gymnasieskolans nationella program Fem nya introduktionsprogram införs
Läs merIntroduktionsprogram i gymnasieskolan
Juridisk vägledning Reviderad december 2013 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Fem introduktionsprogram finns för elever som är obehöriga till de nationella programmen i gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen
Läs merRiktlinjer för Introduktionsprogrammen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-07-01 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 076 12 33 818 Till Utbildningsnämnden 2011-08-18 Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen
Läs merTjänsteutlåtande nummer: Utfärdat: Reviderat: Diarienummer 0785/17 Utbildningskansliet Sara Hjelm
Tjänsteutlåtande nummer: 2017-98 Utfärdat: 2017-11-08 Reviderat: Diarienummer 0785/17 Utbildningskansliet Sara Hjelm Remissyttrande; Utbildningsdepartementets promemoria - Ökade möjligheter till grundläggande
Läs merEn bättre yrkeshögskola
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3068 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) En bättre yrkeshögskola Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om
Läs merRemissyttrande. Betänkandet (SOU 2004:29) Tre vägar till den öppna högskolan
Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2004-06-11 Vår referens: Lars Tullstedt, Sveriges Byggindustrier Er referens: U2004/912/UH Remissyttrande Betänkandet (SOU 2004:29) Tre vägar till den
Läs merYrkesutbildning i Sverige;
Yrkesutbildning i Sverige; vart är vi på väg Seminarium Köpenhamn 23 september 2009 1 Yrkesutbildning i Sverigeen tillbakablick 1846 Skråväsendet upphör, näringsfrihet införs och hantverksföreningar bildasutbildningsfrågor
Läs merBilaga 2. Begrepp och definitionslista.
Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga
Läs merTillträde för nybörjare - ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning (SOU 2017:20)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Avdelningen för Arbetsgivarpolitik Ulrika Wallén Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM u.remissvar@regeringskansliet.se Tillträde för nybörjare - ett öppnare och
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2010:1040 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Regeringen föreskriver 1 i fråga om gymnasieförordningen
Läs merPromemoria. Utbildningsdepartementet. Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning.
Promemoria 2008-05-26 Utbildningsdepartementet Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Sammanfattning I denna promemoria lämnas förslag till en förordning om en försöksverksamhet
Läs merInrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning
Regeringskansliet Promemoria 2008-05-26 Utbildningsdepartementet Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Sammanfattning I denna promemoria lämnas förslag till en
Läs merRemissyttrande. Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur
Utbildningsdepartementet Vår referens: Enheten för studiefinansiering och SN Dnr 71/2008 vuxenutbildning Er referens: 103 33 Stockholm U2008/205/SV Stockholm, 2008-06-05 Remissyttrande Valideringsdelegationens
Läs merInformation om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning
PM Utbildningsavdelningen 1 (5) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa
Läs merUtbildningspolitiskt program
Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.
Läs merYttrande över huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2015 SOU 2015:104
REMISSVAR 1(6) Fi2016/00169/BaS fi.registrtor@regeringskansliet.se mona-lisa.franneby@regeringskansliet.se Yttrande över huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2015 SOU 2015:104 Lärarnas Riksförbund har
Läs merKöping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014
Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns
Läs merPlan för introduktionsprogrammen. Mölndals stad Utbildningsnämnden
Plan för introduktionsprogrammen Mölndals stad Utbildningsnämnden Introduktionsprogram (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan
Läs merRegeringskansliet Utbildningsdepartementet Stockholm
Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Charlotte Ejsing
Läs merGYMNASIEVAL. Intagning
GYMNASIEVAL Ansökan Hur söker jag till gymnasiet? Du är behörig att söka ett nationellt eller specialutformat program som startar senast första kalenderhalvåret det år du fyller 20 år, om du: Har slutfört
Läs merSkolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats
Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning Skolinspektionens uppdrag Utbildningsinspektion ett regeringsuppdrag
Läs merTEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI
TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.
Läs merUtbildningsplaner för Introduktionsprogrammen läsåret
Gymnasienämnden 2019-04-01 Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasieskolan GN/2019:70 Karin Holmberg Lundin, 016-710 52 31 1 (5) Gymnasienämnden Utbildningsplaner för Introduktionsprogrammen läsåret
Läs merTEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING
TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi
Läs merUppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan
Regeringsbeslut II:1 2017-04-20 U2017/01930/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan Regeringens beslut Statens skolverk
Läs merU2017/03537/GV - Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
2017-09-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2017/792 Kommunstyrelsen U2017/03537/GV - Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program Yttrande
Läs merRedovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag 1 (6) Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Sammanfattning
Läs merVägar till ny kunskap
Vägar till ny kunskap - Sacos förslag till en modern kompetensutveckling Digitaliseringen av samhället har medfört ökat fokus på livslångt lärande. Sacos utgångspunkt är att vi behöver mer utbildning fördelat
Läs merInrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning
PM 2010:134 RIV (Dnr 001-1976/2010) Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning inom grundskolan Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merHögskoleutbildning för nya jobb
2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas
Läs merSammanfattning. Uppdraget att föreslå en attraktiv gymnasieutbildning för alla. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015
Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och föreslå åtgärder för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning och därmed
Läs merPlan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun
Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen på Bergska skolan, Finspångs kommun Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt
Läs merKort om gymnasieskolan
Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:
Läs merTraineegymnasiet i Hylte visade på hur deras regionala samarbete givit en framgångsrik väg inom försöket.
NLK Den 28:e april genomfördes en konferens med tydlig regional prägel vid gamla Slagthuset i Malmö. Utbildningschef Matz Nilsson berättade om sin vision om hur Malmö stads unga befolkning ska beredas
Läs merTill förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.
I Kristianstads kommun har Barnoch utbildningsnämnden (BUN) det samlade ansvaret för utbildning av barn, elever och studerande från förskola till vuxenutbildning. BUN fattar beslut om kommunal Skolplan.
Läs merDetta är gymnasieskolan
Detta är gymnasieskolan 18 nationella program = 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program + Programfördjupningar Programmen omfattar 2.500 poäng 1 Högskola/universitetsutbildning
Läs merValet till gymnasiet. Ekholmsskolan, 16 november 2017 Information till föräldrar. Johan Dahlberg Studie- och yrkesvägledare vägledningskompetens.
Valet till gymnasiet Ekholmsskolan, 16 november 2017 Information till föräldrar Johan Dahlberg Studie- och yrkesvägledare vägledningskompetens.se Detta är gymnasieskolan 18 nationella program = 60 inriktningar
Läs merSammanfattning Lättläst version
Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med
Läs merKommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012
Kommittédirektiv Förbättrade resultat i grundskolan Dir. 2012:53 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007
Läs merFörslag till yttrande över SOU 2017:20 Tillträde för nybörjare ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning
2017-05-04 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2017/78 Utbildningsnämnden Förslag till yttrande över SOU 2017:20 Tillträde för nybörjare ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning Förslag
Läs merKommittédirektiv. En attraktiv gymnasieutbildning för alla. Dir. 2015:31. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015
Kommittédirektiv En attraktiv gymnasieutbildning för alla Dir. 2015:31 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och föreslå åtgärder för att alla
Läs merKvalitetsrapport 2016 / 17
MALMÖ Kvalitetsrapport 2016 / 17 Förord Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0
Läs merKaraktärsämnena är olika för varje program. Det är dessa kurser som ger programmet sin speciella karaktär.
Sida 1 av 6 HANDLEDNING Presentation Programväljaren Denna presentationsserie omfattar 34 bilder. Vi har valt att ta fram ett relativt stort antal bilder, det är ändå du som användare som bestämmer vilka
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09
PM Enheten för utbildningsstatistik 2009-12-18 Dnr 71-2009-73 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09 Eleverna som gick ut från gymnasieskolan våren 2009 var fler än någonsin. Såväl betyg
Läs merMåldokument Utbildning Skaraborg
Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till
Läs merKonsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om försöksverksamhet med en handelsinriktning på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan
Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om försöksverksamhet med en handelsinriktning på ekonomiprogrammet inom gymnasieskolan Sammanfattning Förslaget innebär att huvudmän ska kunna ansöka
Läs merGymnasiekommitténs förslag Åtta vägar till kunskap (SOU 2002:120)
1(6) Sveriges universitets- YTTRANDE Dnr: 003/03 och högskoleförbund 2003-06-04 Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Gymnasiekommitténs förslag Åtta vägar till kunskap (SOU 2002:120) Dnr:
Läs merGymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun
STENUNGSUNDS KOMMUN Gymnasieplan 2015-2018 Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr 0526/14 Dokumentägare Sektorschef Sektor Utbildning Giltighetstid
Läs merFlexibla behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram
Utbildningsdepartementet 2008-11-27 Dnr/2008/7831/G Departementspromemoria Flexibla behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram - 1 - 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...2 2 Inledning...3
Läs merNaturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet
Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2012-06-20 1 (5) Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet Bakgrund Skolverket har tidigare föreskrivit om vilka kurser som ska ingå i gymnasieskolans
Läs merSammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan
Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.
Läs mer2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola
2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför
Läs merYttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)
Utbildningsdepartementet Yttrande 2017-02-28 Registrator Dnr:U2016/04660/GV 103 33 Stockholm Yttrande - En gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och avsluta en gymnasieutbildning
Läs merPlan för samtliga introduktionsprogram(im)
Plan för samtliga introduktionsprogram(im) Huvudmannens plan för utbildningen Introduktionsprogrammen har ingen nationell fastställd struktur och längd. Informationen i gymnasieförordningen om vad utbildningarna
Läs merRemissvar Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)
Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2017-10-17 U2017/02696/S Remissvar Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) Uppdraget som utredaren
Läs merHANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN
HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN INLEDNING Skolchef, ansvarig projektledare inom PRIOPOL och näringslivsrepresentant från Bjurholms kommun har haft i uppdrag att under
Läs merFramtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU: 2008:27) - Remissyttrande från Gotlands kommun
GOTLANDS KOMMUN 2008-08-06 Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelsen Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU: 2008:27) - Remissyttrande från Gotlands kommun Utbildningsdepartementet har
Läs merSamverkan skola och arbetsliv
Skolverket Samverkan skola och arbetsliv Vad säger gymnasieförordningen om apl? Arbetsplatsförlagt lärande, utdrag ur 4 kap. 12 Gymnasieförordningen (2010:2039) 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma
Läs merSökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19
Skolverket 1 (10) Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19 I denna promemoria redovisas elevernas förstahandsval av gymnasieprogram inför läsåret 2018/19, samt andelen som var behöriga respektive
Läs merEkonomiprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Ekonomiprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin helhet i Skolverkets
Läs merSärskilda program och behörighet till yrkesprogram (dnr U2009/5552/G) Remiss från Utbildningsdepartementet
PM 2009:205 RIV (Dnr 001-1985/2009) Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (dnr U2009/5552/G) Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Läs merVälkommen till gymnasieskolan!
030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan
Läs merNaturvetenskapsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Naturvetenskapsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin helhet
Läs merKommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008
Kommittédirektiv Yrkesdansarutbildning i klassisk dans Dir. 2008:32 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för att
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2010/11
PM Enheten för utbildningsstatistik 2011-12-20 Dnr 71-2011-14 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2010/11 I denna PM redovisas betyg och studieresultat för elever som avslutade sin gymnasieutbildning
Läs merSkollag (2010:800) kap.15-17
Skollag (2010:800) kap.15-17 Detta dokument innehåller Skolverkets utdrag ur Skollagens kapitel 15 till 17 om gymnasieskolan. Kapitel 15-16 innehåller allmänna bestämmelser om gymnasieskolan och nationella
Läs mersocialdemokraterna.se/dalarna
ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens
Läs merAnsökan om godkännande som huvudman för särskild variant av teknikprogrammet vid gymnasieskolan Academy of X and Business Jönköping i Jönköping
Skolinspektionen Academy of X and Business Education Jönköping AB Box 115 362 22 Tingsryd Att: kim.linkruus@ambsweden.com 2018-08-13 1 (3) Dnr 37-2018:1142 Ansökan om godkännande som huvudman för särskild
Läs merSammanfattning Rapport 2011:2. Arbetsplatsförlagd. utbildning i praktiken. en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar
Sammanfattning Rapport 2011:2 Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten
Läs merEnligt skollagspropositionen 2009/10:165. mats.soderberg@skl.se
Enligt skollagspropositionen 2009/10:165 mats.soderberg@skl.se Introduktionsprogram i gymnasieskolan Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion
Läs merUppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m.
Regeringsbeslut I:4 2009-10-01 U2009/2114/G U2009/5688/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m. Regeringens beslut
Läs merGymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.
Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande
Läs merIndividuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan
Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den
Läs merAnställd av företag eller rekryterad av kriminell verksamhet?
Anställd av företag eller rekryterad av kriminell verksamhet? En fot in på arbetsmarknaden startar vuxenlivet Ett eget arbete betyder allt. Det ger frihet och trygghet. Det ger möjlighet att försörja sig.
Läs merÖkade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program
Promemoria 2017-09-06 Utbildningsdepartementet Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Läs merYttrande över remiss av Välja yrke (SOU 2015:97) Remiss från kommunstyrelsen
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-01-21 Handläggare Tinna Nilsson Telefon: 08-508 35 906 Till Arbetsmarknadsnämnden den 2 februari 2016 Ärende
Läs merKommittédirektiv. En reformerad gymnasieskola. Dir. 2007:8. Beslut vid regeringssammanträde den 1 februari 2007
Kommittédirektiv En reformerad gymnasieskola Dir. 2007:8 Beslut vid regeringssammanträde den 1 februari 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en framtida struktur
Läs merDetta är gymnasieskolan
Detta är gymnasieskolan 18 nationella program = 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program + Programfördjupningar Programmen omfattar 2.500 poäng 1 Betyg, meritvärde och urval Lägg
Läs mer