GRAFISK MANUAL FÖR ÖVERENSKOMMELSEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GRAFISK MANUAL FÖR ÖVERENSKOMMELSEN"

Transkript

1 GRAFISK MANUAL FÖR ÖVERENSKOMMELSEN Uppdaterad april 2014.

2 INNEHÅLL 1. VARFÖR EN GRAFISK PROFIL? 2. ORDLISTA 3. LOGOTYP 3.1 Varianter 3.2 Otillåtna varianter 3.3 Placering 3.4 Otillåten placering 3.5 Frizon 3.6 Lokala versioner 4. FÄRG 5. TYPOGRAFI 5.1 Gotham vikter 5.2 Charter vikter 5.3 Brödtext 5.4 Alternativa typsnitt 6. FOTO 7. ILLUSTRATION 8. MÖNSTER 8.1 Varianter 8.2 Applicering 8.3 Otillåten applicering 9. PAPPER 10. WEBB 11. SPRÅK 12. CHECKKLISTA 13. EXEMPEL

3 VARFÖR EN GRAFISK PROFIL? 1 I en grafisk profil ingår bland annat regler för hur logotypen får visas, vilka typsnitt och färger som ska användas och rekommendationer kring bildspråk och papper. Dessa regler är viktiga att följa för att allt material, både digitalt och tryckt, skall ha en tydlig avsändare Överenskommelsen. En enhetlig och rätt utnyttjad grafisk profil har hög igenkänningsgrad, inger förtroende och sparar både tid och pengar. I denna manual finns riktlinjer och praktiska anvisningar om hur den grafiska profilen ska användas.

4 ORDLISTA 2 Brödtext En längre, löpande text. CMYK (Cyan, Magenta, Gul, Svart) Färgmodell för fyrfärgstryck. EPS Filformat för framförallt objektgrafik, t ex logotyper. Frizon Yta runt logotyp där inga andra element får placeras. Kägel Kägeln anger radavståndet i en text. PMS (Pantone Matching System). Färgmodell för dekorfärger. Kulören anges med färgnamn och/eller nummer och PMS som prefix, t ex PMS300C. Punkt Typografisk måttenhet, 1 punkt = 0,376 mm. Typsnitt En uppsättning bokstäver, siffror och tecken som har ett gemensamt utseende och ett gemensamt namn. Exempel på typsnitt är Times New Roman, Arial och Helvetica. Upplösning Antal pixlar/tum hos en bild. 72 ppi (pixel per inch) används som standard för bilder på webben och 300 ppi som standard för tryck. Grad Anger storleken för texten. Måttenheten är en punkt, 1 pt. Hexadecimal Det hexadecimala talsystemet används för att benämna färger för webben. Obestruket papper Papper utan pålagt ytskikt. Objektgrafik (vektorgrafik) Bilder uppbyggda med objektgrafik kan till skillnad från pixeluppbyggda bilder skalas upp och ner med bibehållen kvalitet. Vikter Olika skärningar av ett typsnitt, t ex book (normal), bold (fet) och italic (kursiv). JPG Komprimerat filformat för pixel- uppbyggda bilder. RGB (Röd, Grön, Blå). Färgmodell som används på bildskärmar.

5 LOGOTYP 3 12 mm Att sluta en överenskommelse är som att sluta en cirkel. En överenskommelse har slutits mellan tre parter regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Överenskommelsens logotyp består av en cirkel med tre kvadrater ett Ö med tre prickar. Logotypen måste alltid visas i sin helhet och den får inte på något sätt modifieras. Symbolen får aldrig kombineras med något annat namn eller text. Logotypen skall alltid placeras centrerad och kring logotypen ska det alltid finnas en frizon. Ingående regler kring logotypens användning finns i detta kapitel. Logotypens proportioner får aldrig ändras. Att förändra storleken är tillåtet dock är minimumbredden 12 mm.

6 LOGOTYP VARIANTER 3.1 Använd i första hand logotypen i färg. Logotypen i färg samt logotypen i svart ska alltid ligga mot vit bakgrund. På svart bakgrund eller på bilder, använd den negativa versionen av logotypen.

7 LOGOTYP OTILLÅTNA VARIANTER 3.2 Logotypen får inte tryckas ihop eller dras ut. Det är ej tillåtet att göra egna versioner av logotypen. Originalfilen skall alltid användas och får inte modifieras.

8 LOGOTYP OTILLÅTNA VARIANTER 3.2 ÖVERENSKOMMELSEN Logotypens färger får inte ändras. Det är ej tillåtet att byta ut texten i logotypen mot något annat typsnitt.

9 LOGOTYP OTILLÅTNA VARIANTER 3.2 Logotypens element symbol och text, är en helhet och får aldrig delas upp.

10 LOGOTYP PLACERING 3.3 Logotypen skall alltid ligga centrerad. Den normala positionen är centrerad i toppen av ytan, med hänsyn till frizonen gentemot papprets övre kant (se: 3.5 Frizon). Logotypen kan också förekomma centrerad mitt på ytan då företrädesvis inga eller få andra designelement förekommer. T ex som framsida på en broschyr.

11 LOGOTYP OTILLÅTEN PLACERING 3.4 Logotypen måste alltid ligga centrerad.

12 LOGOTYP FRIZON 3.5 Den markerade ytan ovan visar frizonen, inom denna yta får inga andra element förekomma, varken text eller andra bilder. Detta för att garantera att logotypen alltid ska vara tydlig och synlig. Detta är en minimumfrizon, rekommendationen är att låta logotypen få så mycket luft kring sig som det är möjligt. Frizonen står i proportion till logotypens storleksförändring.

13 LOGOTYP FRIZON 3.5 Logotypen måste alltid ha en frizon.

14 LOGOTYP LOKALA VERSIONER 3.6 För lokala och regionala överenskommelser kan det finnas behov av en egen logotyp att placera på dokument etc. Riktlinjerna för lokala versioner av logotypen ska följa något av de två alternativen nedan. Alternativ 1 (rekommenderat) Alternativ 2 DEN LOKALA ÖVERENSKOMMELSEN I HELSINGBORG Placera namn på ort eller region centrerat under Överenskommelsens logotyp, separerat med en svart linje. Använd typsnittet Gotham eller Arial. Texta namnet på den lokala överenskommelsen i typsnittet Gotham eller Arial. Använd gärna Överenskommelsens gröna färg (PMS 368) för att markera region eller ort.

15 FÄRG 4 VIT SVART GRÖN C0 M 0 Y0 K0 PMS VIT C/U R255 G255 B255 #FFFFFF C0 M 0 Y0 K PMS SVART C/U R0 G 0 B 0 # C 57 M 0 Y K0 PMS 368 R145 G191 B79 #91BF4F Överenskommelsens profil är ljus allt material som kommer från Överenskommelsen skall ha stora vita ytor, mycket luft. Som accentfärg används en klar grön färg och till text används svart. Inga andra färger än dessa ska användas.

16 TYPOGRAFI 5 Gotham Charter ITC Som identitetstypsnitt används Gotham ett rationellt typsnitt med en egen karaktär. Till längre texter används Charter ITC ett trovärdigt brödsnitt som fungerar med Gotham. Tobias Frere-Jones ritade Gotham ursprungligen åt magasinet GQ år Inspirationen hittade Tobias i New Yorks gatumiljö, där han fotograferade gamla gatuskyltar, fasadtexter, neonrör och handmålade plakat. Resultatet är ett tydligt och samtidigt varmt typsnitt som ekar av 30- talets rätlinjigt modernistiska formgivning. Charter ritades i mitten av 80-talet av den erkände typsnittsformgivaren Matthew Carter. Charter har en universell läsvänlighet och fungerar såväl i rapporter, tidningsspalter och på webben. Charter fungerar även bra i liten grad. Gotham blev känt 2008 då Barack Obama använde typsnittet i sin valkampanj.

17 TYPOGRAFI GOTHAM VIKTER 5.1 Gotham Light abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ Gotham Book abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ Gotham Bold abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

18 TYPOGRAFI CHARTER ITC VIKTER 5.2 Charter ITC Std Regular abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ Charter ITC Std Italic abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

19 TYPOGRAFI BRÖDTEXT 5.3 I kortare brödtext används Gotham mellan 7 och 9 punkter och en kägel på mellan 12,5 och 13 punkter. Använd vikterna Book och Bold. I längre brödtext används Egyptienne F mellan 8 och 10 punkter och en kägel på mellan 12,5 och 15 punkter. Använd vikterna Regular och Italic. Exempel: Gotham 8/12,75 pt. Exempel: Charter ITC 8.5/12,75 pt. Den 6 september är det två år sedan Regeringen tog beslutet om att påbörja en dialog med de idéburna organisationerna. Den processen startade som en öppen dialog med cirka 90 organisationer inom det sociala området. Nu har Överenskommelsen, som beslutades i oktober 2008, undertecknats av 51 organisationer. Det pågår flera lokala projekt där idéer och principer som finns i den nationella överenskommelsen är en inspiration. För att utveckla och följa upp Överenskommelsen finns en partssammansatt arbetsgrupp med Regeringen, de idéburna organisationerna och Sveriges Kommuner och Landsting. Ordförande i arbetsgruppen är Lars Pettersson. Den 6 september är det två år sedan Regeringen tog beslutet om att påbörja en dialog med de idéburna organisationerna. Den processen startade som en öppen dialog med cirka 90 organisationer inom det sociala området. Nu har Överenskommelsen, som beslutades i oktober 2008, undertecknats av 51 organisationer. Det pågår flera lokala projekt där idéer och principer som finns i den nationella överenskommelsen är en inspiration. För att utveckla och följa upp Överenskommelsen finns en partssammansatt arbetsgrupp med Regeringen, de idéburna organisationerna och Sveriges Kommuner och Landsting. Ordförande i arbetsgruppen är Lars Pettersson.

20 TYPOGRAFI ALTERNATIVA TYPSNITT 5.4 I de fall då Överenskommelsens typsnitt Gotham och Charter inte är tillgängliga, exempelvis vid visning av PowerPoint-presentationer på andras datorer, så kan följande standardtypsnitt användas. Arial, istället för Gotham abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ Garamond, istället för Charter abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ

21 FOTO 6 För imagebilder, både i print och på webb, används så långt det är möjligt ljusa svartvita bilder samt bilder med gröna inslag. Dessa riktlinjer gäller dock inte redaktionella bilder, exempelvis bilddokumentation från en konferens, då det är tillåtet med färgbilder.

22 ILLUSTRATION 7 Istället för fotografier kan med fördel illustrationer användas. Det är till exempel en bra lösning om materialet innehåller många olika röster som behöver bildsättas. Illustrationer ska färgmässigt följa profilen och utgå från svart och grönt på vitt botten.

23 MÖNSTER 8 Till den grafiska profilen hör ett mönster bestående av kvadrater, ett element som hämtats från logotypen. I format upp till A3 skall mönstret alltid bygga på kvadrater med en sida på ungefär 9 mm. I större format får mönstret skalas upp proportioneligt mot formatet och så att det går jämnt upp på ytan. Varken logotyp eller text får placeras ovanpå mönstret.

24 MÖNSTER VARIANTER 8.1 Mönstret kan också användas som formelement i form av kluster. Kvadraterna ska fortfarande vara cirka 9 mm stora.

25 MÖNSTER APPLICERING 8.2 Mönstret måste vara utfallande och gå jämnt upp med formatet. Mönstret kan också fungera utfasat, d v s utfallande för att sedan glesna.

26 MÖNSTER OTILLÅTEN APPLICERING 8.3 Om formatet är mindre än A3 får rutorna inte vara mindre än 9 mm. Varken logotyp eller text får placeras ovanpå mönstret.

27 PAPPER 9 Till alla trycksaker används obestruket vitt papper. Ett bra exempel är Scandia 2000 White, som är ett papper som alla tryckerier lagerhåller. Det är prisvärt och håller god kvalitet. Papprets ytvikt kan varieras beroende på trycksak.

28 WEBB 10 På webben är det numera möjlighet att använda samma typsnitt som i tryck. Därför ska Gotham och Charter används så långt som möjligt vid webbpubliceringar. Även i övrigt appliceras den grafiska profilen på samma sätt på webben som i tryckt material, d v s mycket vitt och med grön accentfärg.

29 SPRÅK 11 Överenskommelsen skrivs alltid ut som följer: Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting.

30 CHECKLISTA 12 Nedanstående lista gör det möjligt för dig att göra en snabb check att din trycksak överrensstämmer med riktlinjerna för Överenskommelsens grafiska profil. Bilder Eventuella bilder stämmer överens med riktlinjerna för bild. Bilder i pixelbaserat format är högupplösta. Bilderna är i CMYK. Layout Trycksakens layout harmonierar med övriga trycksaker. Det vill säga, du säkerställer att trycksakerna har ett tydligt släktskap. Typografi Dokumentet består enbart av typsnitt som ingår i den grafiska profilens riktlinjer för typografi. Rubriknivåer och brödtext är konsekvent hanterade. Format Trycksaken har ett format som tjänar trycksakens syfte. Färger Färgerna är hämtade från färgpaletten, (se särskilt efter så att det är rätt grön färg som används). Färgerna i dokumentet utgår från rätt färgsystem (CMYK eller PMS) beroende på tryckteknik och pappersval. (RGB för digitalt material). Logotyp Logotypen har inte på något sätt modifierats. Logotypen är korrekt placerad och har en frizon. Mönster Mönstret har rätt storlek och är utfallande eller utfasande. Papper Papperstyp och ytvikten passar trycksakens syfte.

31 EXEMPEL 13 Här följer ett urval produktioner från som följer Överenskommelsens grafiska profil. Ekim Caglar Projektledare/kommunikatör (vxl) Följ oss på: facebook.com/overenskommelsen twitter.com/overenskommelse Visitkort, baksida Visitkort, framsida

32 EXEMPEL RAPPORTOMSLAG 13 Uppföljning av Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Rapport från Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Staten och det civila samhallets organisationer i ett foranderligt valfardssamhalle Perspektiv på en överenskommelse Tredje delrapporten, maj 2012 Andra tematiska studien, juni 2011 Sammanfattande rapport. Delrapport. Uppföljningsrapport

33 ÖVERENSKOMMELSEN ÖVERENSKOMMELSEN EXEMPEL STUDIEMATERIAL 13»Hitta innovativa»legitimerar vad idéburna alltid gjort«verkligande behövsresurser för för- lösningar«anders Knape / skl maria larsson / regeringen Claes becklin / idéburna Samråd en skrift om Överenskommelsen inom det sociala området RösteR om möjligheter, hinder och utmaningar LuDVIG SANDBERG»Jag tror att många underskattar betydelsen av processerna kring Överenskommelser nationellt, regionalt och lokalt, «ludvig sandberg Forum idéburna organisationer med social inriktning Treåriga bidrag istället för ettåriga ludvig sandberg arbetar på Forum. Han är en av de personer som varit med i hela processen med den nationella Överenskommelsen. Han är också en av dem som engagerat sig för att få till stånd lokala överenskommelser. I uppsala är han processledare för framtagandet av en överenskommelse, och han har nära följt arbetet i flera kommuner och regioner. jag tror att många underskattar betydelsen av processerna kring överenskommelser nationellt, regionalt och lokalt, inleder Ludvig Sandberg. En lokal överenskommelse kan t ex leda till ett partnerskap mellan kommunen och föreningslivet där båda parter vinner på kontinuitet, tillit och långsiktighet. En LuDVIG SANDBERG förening som vill starta ett boende, en daglig Jag har hört den invändningen, men verksamhet med personal, eller en föreningsgård får bättre förutsättningar om de inte förutsättningar för ett fritt föreningsliv? Är jag brukar fråga: Vilken situation ger bäst hänvisas till ettåriga projektbidrag. Kommunen får med ett längre perspektiv stabilitet i arenor och samtal med det offentliga, eller en det en situation med gemensamma principer, sitt utbud av verksamheter för medborgarna, situation utan dessa? Jag hävdar med, säger berättar Ludvig. Ludvig. De senaste tio åren har stiftelser inte delat Jag har också hört att arbete med ut medel till idéburna organisationer i lika överenskommelser gör att de olika parterna stor omfattning som tidigare. kommer för nära varandra. Jag Skälet är att en myndighet tolkat menar att den risken torde vara»partnerskap ett begrepp i skattelagstiftningen på ett annat sätt än staten innebär att nerskap där självständighet och större utan ett strategiskt part- gjort tidigare. För att inte riskera kommunen oberoende är en av grundpelarna, att bli inkomstbeskattade har fortsätter Ludvig. eller regionen stiftelserna hållit igen utdelningarna. Frågan har engagerat bygger en de kommuner som arbetat fram Vad har då blivit skillnaden i många, och tagits upp under långsiktig överenskommelser? Exempelvis arbetet med överenskommelsen. har de båda storstäderna Stockholm och Göteborg tagit fram relation med Nu, till slut, verkar vi gå i mål med frågan, och många föreningar kan förhoppningsvis återi- istället för att även Örebro och Botkyrka. en förening lokala överenskommelser liksom gen få stöd av stiftelser för att En konkret skillnad är de köpa tjänster.«genomföra sin verksamhet. utan partnerskap som nu arbetas fram den nationella Överenskommelsen i ryggen hade dialogen med sandberg på Gotland. Partnerskap innebär ludvid på flera håll, t ex i Västerås och staten om detta varit mycket Forum idéburna att kommunen eller regionen svårare, kanske till och med organisationer med bygger en långsiktig relation med omöjlig, fortsätter Ludvig. social inriktning en förening istället för att köpa tjänster. En fördel är att föreningen får möjlighet att utveckla sin verksamhet den nationella Överenskommelsen bygger på sex principer Självständighet och långsiktigt. En annan fördel är att kommunen oberoende, Dialog, Öppenhet och insyn, Kvalitet, Långsiktighet och Mångfald som ska medborgare metoder eller andra arbetssätt eller regionen får möjlighet att erbjuda sina genomsyra samverkan mellan den offentliga än t ex kommunens egna genom partnerskapen som inte hade kommit till stånd utan sektorn och den idéburna sektorn. Redan själva processen med att ta fram överenskommelserna. en lokal överenskommelse brukar visa behovet av principerna. Det är trots allt två skilda det bästa för samhället är om de idéburna världar, den idéburna och den offentliga. organisationernas engagemang och idéer kan Parterna går in i en process utifrån sin vardag stärkas samtidigt som de offentliga aktörerna och tvingas ibland stanna upp för att förstå är starka i sina roller. Då kan vi tillsammans att den andra parten inte tänker på samma möta de sociala och ekologiska utmaningar sätt. som framtiden, enligt prognoserna, kommer Den nationella Överenskommelsen omfattar både frågor om demokrati och socialt ställa oss inför, avslutar Ludvig Sandberg. arbete. En del menar att dokumentet därmed spretar åt två olika håll. Jag menar att det inte spretar åt olika håll utan att demokrati och socialt arbete förutsätter varandra, svarar Ludvig. En kritik som förts fram mot överenskommelsen är att föreningslivet ska vara en frizon som inte ska regleras. Att varje form av överenskommelse innebär att friheten beskärs. utgiven av Överenskommelsen Studiematerial. DAVID SuNDéN ANNA-KARIN BERGLuND Tillsammans mot hemlöshet i Västerås david sundén, direktor, på stadsmissionen i Västerås är mycket nöjd över det partnerskap om dagverksamheten för vuxna som stadsmissionen kommit överens med kommunen om. Långsiktighet, flexibilitet utifrån målgruppens behov, och jämlikhet parterna emellan är några av skälen som låg till grund för partnerskapet. david sundén har länge varit engagerad i idéburna organisationer. Först som förbundsordförande för Svenska Kyrkans unga, och senare bland annat som ordförande för Ideell Arena. Han är numer bosatt i Västerås, och har varit en av de drivande personerna i arbetet med att bygga upp en helt ny stadsmission. Västerås stadsmission finns till för människor i Västerås stad som behöver hjälp och stöd att hitta sin egen motivation och kraft, för att kunna påverka och förändra sin livssituation. Det kan handla om hemlöshet, missbruksproblematik, psykisk ohälsa, kriminalitet, ungdomar i utsatthet och riskmiljöer med mera, berättar David. Verksamheterna för människor i hemlöshet drivs av Västerås stadsmission i ett partnerskap med Västerås stad. till denna verksamhet kan människor komma oavsett livssituation. Besökarna kan t ex samtala med personal, köpa lunch, få sina kläder tvättade, sköta sin hygien och vila. I samarbete med Västerås stad och landstinget finns i dagverksamheten bland annat också en sjukvårdsmottagning för hemlösa där besökarna får hjälp med basal sjukvård av sjuksköterska och läkare, förklarar David Sundén. för vår del var partnerskapet en nödvändighet. Vi hade som idéburen organisation ingen möjlighet att själva helt finansiera verksamheten, och även hemlösa i Västerås ska ha rätt till stöd och omsorg. Vår verksamhet har dessutom en kvalitativ fördel, vi vinner våra besökares förtroende just för att vi inte är en myndighet, berättar David. Ytterligare en fördel är att vi bedriver annan verksamhet som utgör en möjlighet till arbete och stöd även för deltagarna i dagverksamheten. I dagsläget har vi bl a två second hand-butiker, ett ungdomsteam och vi erbjuder samtal genom talk2me. Egentligen borde man inte behöva kämpa så hårt som vi fick göra för att nå fram till ett partnerskap med kommunen. Men det kommunala regelverket är väldigt komplext, och kräver juridisk kompetens på högsta nivå. Varken tjänstemän eller politiker vill ju göra fel, det förstår jag, men under tiden kan människor fara illa, säger David engagerat.»vår verksamhet har en kvalitativ fördel, vi vinner våra besökares förtroende just för att vi inte är en myndighet.«david sundén Stadsmissionen, Västerås Dialog och samverkan är igång Överenskommelsen har funnits sedan hösten Flera kommuner och en region har i samverkan med lokala idéburna organisationer genomfört dialogprocesser och tagit fram överenskommelser. Ytterligare landsting och regioner är på gång. anna-karin berglund, som arbetar som projektledare på avdelningen för ekonomi och styrning på Sveriges Kommuner och Landsting, är med i Gemensamma arbetsgruppen nationellt. Vi i Gemensamma arbetsgruppen har ansvar för uppföljningsarbetet, både löpande månad för månad och långsiktigt. Överenskommelsen på nationell nivå har visat sig vara en inspirationskälla. Vi ser att fler kommuner, landsting och regioner kommer igång med omfattande dialogprocesser tillsammans med idéburna organisationer, nätverk, sociala entreprenörer och sociala företag, berättar Anna-Karin Berglund. Dialogprocesserna leder ofta fram till en överenskommelse. Det är inte alltid själva dokumentet som är viktigast utan det är vägen dit. Samtalen och möjligheten att bygga goda relationer värderas högt. Det framgår av den utvärdering av lokala överenskommelser som tagits fram, fortsätter Anna- Karin. Det jag har lärt mig är att det tar tid att bygga samverkan och relationer. Därför krävs tålamod hos alla deltagare. Jag kan också konstatera att i dialogen är det viktigt att alla parter är öppna med hur man tänker och känner, och att man är beredd att ta in nya perspektiv och lösningar. Gemensamma arbetsgruppen är ense om att målet inte är att alla ska ha en lokal eller regional överenskommelse. Målet är att man ska utveckla goda relationer, och på så sätt skapa riktigt bra samverkan mellan det offentliga och de idéburna, säger Anna-Karin. Om man vill bygga förtroende är det viktigt att vara respektfull inför varandras olika uppdrag. Det är bra att lyssna uppmärksamt och försöka förstå den andres synsätt. Ju bättre vi lär känna varandra desto fler tillfällen uppstår där vi ser möjligheter och lösningar, avslutar Anna-Karin Berglund.»I dialogen är det viktigt att alla parter är öppna, och att man är beredd att ta in nya perspektiv och lösningar.«anna-karin berglund Projektledare, SKL 8 9

34 EXEMPEL STUDIEMATERIAL 13 samtal & samverkan 14 ÖvErEnskOmmElsEn REGION SKåNE först MED REGIONAL överenskommelse Redan år 2009 beslutade regionstyrelsen i Skåne att inleda en samverkansprocess med den idéburna sektorn. Det etablerade nätverket Social Ekonomi Skåne blev den part som fick representera den idéburna sektorn. SAMTAL & SAMVERKAN SAMTAL & SAMVERKAN Ett inspirationsmaterial för idéburna organisationer, politiker och tjänstemän som vill skapa dialog och utveckla välfärden tillsammans. Ett inspirationsmaterial för idéburna organisationer, politiker och tjänstemän som vill skapa dialog och utveckla välfärden tillsammans. Efter ett drygt år hade representanter för region skåne och den idéburna sektorn enats om en överenskommelse om samverkan med vision, syfte, mål och åtgärder. maria leiner och Christoph lukkerz, regionala koordinatorer i nätverk social Ekonomi skåne, berättar om processen och resultaten hittills. nätverk social Ekonomi skåne hade redan vid föreningsbildandet 2006 som ett av sina mål att verka för ett mer tydligt samarbete med region skåne, berättar maria leiner. Det finns två skillnader i vår process jämfört med den nationella. Den idéburna sektorn i skåne krävde att Överenskommelsen om samverkan mellan region skåne och den idéburna sektorn i skåne skulle vara bredare och omfatta alla verksamhetsområden som regionen ansvarar för, och att den skulle antas av ett enigt regionfullmäktige alltså inte enbart av regionstyrelsen, fortsätter Christoph lukkerz. I överenskommelsen har parterna kommit överens om en gemensam vision:»den idéburna sektorn i skåne utgör en naturlig och kraftfull aktör som på likvärdiga villkor, tillsammans med samhällets övriga aktörer, bidrar till välfärdsutveckling i ett livskraftigt skåne, kännetecknat av tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans.«den definition man valde i skåne är:»den idéburna sektorn är ett samlingsbegrepp för organisationer som främjar ett värde, ett mål eller en idé som gynnar allmän- eller medlemsintresset men som inte är ekonomiskt vinstdrivande eller en del av staten eller en kommun. Det kan röra sig om t ex ideella föreningar, studieförbund, kooperativ, trossamfund eller stiftelser.«en svårighet i arbetet var att orden har olika betydelse och kan tolkas på så olika sätt. Det tog många varv med att be varandra att förklara vad man menar med det man säger, berättar Christoph. Det finns olika språkbruk i den offentliga och idéburna sektorn. så tålamod behövs och respekt för olikhet samt även en portion humor och attityden att man utgår ifrån att den andra vill väl. Det kommer att krocka även framöver men nu kan man reda ut det lättare, säger maria.»en svårighet var att orden har olika betydelse och kan tolkas på så olika sätt.«christoph LuKKERz regional koordinator i näverk social Ekonomi skåne 15 ÖvErEnskOmmElsEn samtal & samverkan»det viktigaste rådet vi kan ge till andra är: Låt det ta sin tid!«christoph LuKKERz regional koordinator i näverk social Ekonomi skåne entreprenöriellt ser ut och hur det fungerar med stöd och coachning för entreprenöriella initiativ, fortsätter Christoph. En annan åtgärd i överenskommelsen är att öka kunskapen om upphandlingsförfarandet. nätverk social Ekonomi skåne har haft ett första nätverksmöte kring lagen Om Upphandling (lou) och andra former av avtal och partnerskap kring tjänste- och produktleverans. Ett seminarium har genomförts där alla möjligheter och utmaningar samlades in och där en strategi kring hur vi som idéburna organisationer ska driva utveckling framåt arbetades fram, säger Christoph. vi ska också ha ett sektorsövergripande seminarium med upphandlingsansvariga på region skåne och några utvalda kommuner för att se vilka förändringar och åtgärder som behövs för att underlätta för den idéburna sektorn, fortsätter maria. I dagsläget är det cirka 25 organisationer som skrivit på överenskommelsen. samverkansprocessen har kommit igång på riktigt. Genom stöd från region skåne har nätverk social Ekonomi skåne fått möjlighet att ha en anställd som enbart jobbar med överenskommelsearbetet. En gång per år kommer det att hållas en regional överenskommelsekonferens som ytterligare bidrar till spridning, berättar Christoph. En åtgärd i överenskommelsen är att inventera, analysera och initiera utvecklingsinsatser rörandet det sociala företagandet. I samarbetet med Centrum för Publikt Entreprenörskap görs en kartläggning vars syfte är att inventera hur de ser ut idag i skåne. En enkät skickades ut till kommuner och idéburna organisationer i skåne, berättar maria som väntar på resultatet. kartläggningen kommer att visa hur förutsättningar, intresse och behov av att verka I överenskommelsen om samverkan mellan region skåne och den idéburna sektorn i skåne finns ett antal viktiga verksamhetsområden uppräknande tillväxt och entreprenörskap, välfärdsutveckling, Befolkningens hälsa, kultur och kunskapsutveckling. Det är till stor del de områden som region skåne ansvarar för och där vi kunde se tydliga kopplingar till den idéburna sektorn. mer komplicerat än så är det inte, säger Christoph. Det bästa med att ha en överenskommelse är att det nu finns tydligare strukturer och ett tydligt forum där vi kan lyfta och dryfta samhällsfrågor utifrån våra olika perspektiv. vägarna har blivit kortare och förståelsen för varandra har ökat, avslutar maria leiner. Det viktigaste rådet vi kan ge till andra är: låt det ta sin tid! Processen och viljan att implementera samverkanstanken efteråt är viktigare än själva överenskommelsetexten, avslutar Christoph lukkerz. 16 ÖvErEnskOmmElsEn»Vägarna har blivit kortare och förståelsen för varandra har ökat.«maria LEINER regional koordinator i näverk social Ekonomi skåne Studiematerial. samtal & samverkan är idéburna organisationer speciella? Många av oss har i idéburna organisationer upplevt något som vi uppfattar som en särskilt samhörighet, en stämning, en logik eller ett sätt att tänka eller göra saker på som vi tillskriver organisationerna. vi anar på ett subtilt sätt att det finns ett särskilt värde i idéburen verksamhet men om någon frågar oss vad det är exakt, är det svårt att förklara. Det kanske är svårt att sätta fingret på skillnaderna och det unika, men tänk dig att det offentliga väljer att ta över ett ideellt startat projekt och driva det med sin personal. som till exempel nattvandring, kamratstöd, besök hos ensamma, ungdomsgrupper, idrottsträningar eller andra evenemang. vilka styrmedel, vilka rutiner, vilka frågor, vilket förtroende och vilka roller har de ideella då i projektet. Fundera på olika verksamheter som drivs av idéburna och hur de skulle förändras i offentlig eller kommersiell miljö. Detta värde har kanske blivit något vi tar för givet. såväl staten som organisationerna själva anser att idéburen verksamhet har ett särskilt värde. Ett värde som kan gå förlorat om vi inte värnar det. forskarna har utifrån olika perspektiv försökte studera detta fenomen, vilket inte har visat sig vara så lätt. I dagens forskning pratar man bland annat om särart och mervärde. särart är hur de idéburna organisationerna skiljer sig från offentliga och privata organisationer. mervärde är vad man tillför, utöver vad andra tillför, just för att man har en särart. Detta resonemang leder till ett behov att kunna redogöra för särart och mervärde. Flera studier i världen har gjorts där man försökt identifiera särart och mervärde och också där man försökt jämföra liknande verk- G R AFISK MAN UAL FÖR ÖVERENSKOM M EL SEN samheter med olika huvudmän för att dels se om det finns en särart, dels se vad den om den finns har för betydelse för t ex medlemmar, brukare, anställda med flera. I en svensk studie har man frågat ledare i idéburna organisationer om deras organisationers särart och mervärde. De menade att de idéburna organisationerna använde speciella arbetsmetoder, var organiserade annorlunda än privata och offentliga verksamheter och att de hade tillgång till andra typer av resurser såsom frivillig arbetskraft eller särskild kunskap. Organisationsledarna De idéburna erbjöd någonting utöver det offentliga, ett mervärde. menade också att de idéburna organisationerna särskiljde sig genom att de byggde på en grundläggande ideologi eller en vision och att det var denna, snarare än exempelvis vinstintresset eller politiska direktiv, som utgjorde verksamhetens centrala mål. Marie Nordfeldt och Karin Gavelin på Ersta sköndal högskola har på uppdrag av Överenskommelsen gjort en forskningskartläggning om de idéburna organisationerna inom det sociala områdets särart och mervärde. totalt genomgicks 41 studier från sverige, Usa, storbritannien, australien, Israel, singapore och kina. En slutsats av kartläggningen är att fler studier är enade om att ideologin eller värdegrunden fyller en funktion men att dess roll i de flesta fall är subtil snarare än konkret. En annan slutsats som flera studier kom fram till är att de idéburna organisationerna i brukarbemötandet erbjöd någonting utöver det offentliga, ett mervärde. Ytterligare en slutsats är att om man antar att idéburna organisationer bidrar med någonting annorlunda än andra aktörer, att de har en särart, så måste också principerna man använder för att utvärdera verksamheterna vara annorlunda. att det är svårt att vetenskapligt bevisa idéburna organisationers särart och mervärde behöver inte betyda att de inte finns. Det ligger också i de idéburna organisationernas intresse att försöka redovisa sin särart och sitt mervärde om man vill kunna ställa krav på stat, kommuner och landsting att värdesätta den. Organisationerna bidrar till att öka mångfalden och människors valfrihet genom att driva viktiga verksamheter inom vård, omsorg och på andra områden i samhället. välfärden utvecklas ytterligare genom att nytänkande och alternativa metoder på olika arenor uppmuntras. De bidrar också till att ge människor arbete, exempelvis inom sociala företag. För många innebär det en möjlighet att ta sig från social utsatthet till egenmakt och därmed till ett självständigt liv, samtidigt som det bidrar till ett växande näringsliv och fler arbetstillfällen. 17 ÖvErEnskOmmElsEn samtal & samverkan IDEELLT ENGAGEMANG I SIffOR De idéburna ses ibland som ett komplement till andra samhällssektorer, men har i grunden helt unika perspektiv, roller och kunskaper. En aktiv dialog ökar kunskapen om de idéburnas erfarenheter, metoder och drivkrafter. 86 % 75 % 54 % 86 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år är medlemmar i en eller flera föreningar.2 75 procent av befolkningen gör eller har gjort ideella insatser.2 54% av alla män är aktiva inom ideella organisationer cirka personer deltar varje år i studiecirklar.3 Störst andel ideella insatser gör de mellan 30 och 44 år.2 Det finns minst idéburna organisationer i sverige > Mer än 1 miljon vuxna utför varje år en ideell insats inom idrotten De idéburna organisationerna i sverige har cirka anställda, vilket är nästan lika många som inom sveriges tio största företag.2 Mellan 1992 och 2002 växte omsättningen inom civilsamhällets organisationer från 60 miljarder till 125 miljarder kronor.1 De ideella insatserna totalt i sverige motsvarar årsarbeten på heltid.2 43 % 43% av alla kvinnor är aktiva inom ideella organisationer.2 Källor 1. Wijkström, Filip och Einarsson, torbjörn,»från nationalstat till näringsliv?«, Handelshögskolan i stockholm, svedberg, lars; von Essen, Johan; Jegermalm, magnus»svenskarnas engagemang är större än någonsin«, Ersta sköndal Högskola, »Fakta om folkbildning«, Folkbildningsrådet, I genomsnitt lägger varje aktiv person 16 timmar i månaden på ideellt arbete.2

Grafisk profilmanual FÖR REGION JÖNKÖPINGS LÄN

Grafisk profilmanual FÖR REGION JÖNKÖPINGS LÄN Grafisk profilmanual FÖR REGION JÖNKÖPINGS LÄN INLEDNING En region, ett varumärke, många möjligheter Den grafiska manualen beskriver Region Jönköpings läns visuella identitet, det vill säga hur vi presenterar

Läs mer

Designmanual. Lunds Kommuns Fastighets AB

Designmanual. Lunds Kommuns Fastighets AB Designmanual Lunds Kommuns Fastighets AB 2010 Lunds Kommuns Fastighets AB (publ) Grafisk designmanual Version 1.0 2010 Innehållsförteckning En enhetlig grafisk profil stärker vår identitet Logotypen Färgerna

Läs mer

Förord. Innehåll. Logotyp 3 Typsnitt 4 Färger 5 Profilelement 6 Profilmallar 7-9

Förord. Innehåll. Logotyp 3 Typsnitt 4 Färger 5 Profilelement 6 Profilmallar 7-9 Grafisk Guide 1.0 Förord Den grafiska guiden ska fungera som en vägledning för allt profilmaterial; både för tryck och webb och såväl för extern som intern kommunikation. Rocklunda Restaurang & Konferens

Läs mer

Värmdö IFs grafiska profil 4. Logotyp 5-9. Färg 10. Typografi 11-12. Brevpapper 13. Visitkort 14. Korrespondenskort 15.

Värmdö IFs grafiska profil 4. Logotyp 5-9. Färg 10. Typografi 11-12. Brevpapper 13. Visitkort 14. Korrespondenskort 15. 1Grafisk manual 2 Innehåll Sida Värmdö IFs grafiska profil 4 Logotyp 5-9 Färg 10 Typografi 11-12 Brevpapper 13 Visitkort 14 Korrespondenskort 15 Kuvert 16-17 3 Värmdö IFs grafiska profil En enhetlig grafisk

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

En enhetlig profil är viktig för alla organisationer

En enhetlig profil är viktig för alla organisationer En enhetlig profil är viktig för alla organisationer och ännu viktigare för en stor grupp av frivilliga. Då öppnas möjligheten för att alla känner samhörighet och vet åt vilket håll gruppen går. Det gör

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

GRAFISKA RIKTLINJER Svenska Ridsportförbundet maj 2015. Svenska Ridsportförbundet Grafiska riktlinjer 1

GRAFISKA RIKTLINJER Svenska Ridsportförbundet maj 2015. Svenska Ridsportförbundet Grafiska riktlinjer 1 GRAFISKA RIKTLINJER Svenska Ridsportförbundet maj 2015 Svenska Ridsportförbundet Grafiska riktlinjer 1 VÅR PROFIL Det här är en grafisk manual för Svenska Ridsportförbundet som talar om hur vi vill se

Läs mer

Regionala Cancercentrum Logotyp

Regionala Cancercentrum Logotyp Regionala Cancercentrum Logotyp Innehåll 1. LOGOTYPEN 3 1.1 Logotypen 4 1.2 Logotyp för fyrfärgstryck 5 1.3 Logotyp för Pantonetryck 6 1.4 Logotyp för webb 7 1.5 Logotyp för kontorsbruk 8 1.6 Logotypfärger

Läs mer

Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT

Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT Gavlefastigheter äger och förvaltar fastigheter för både näringsliv och för kommunala verksamheter. Bolaget ägs av Gävle kommun och är

Läs mer

VERSION 2.0 SEPTEMBER 2010. grafısk manual

VERSION 2.0 SEPTEMBER 2010. grafısk manual VERSION 2.0 SEPTEMBER 2010 grafısk manual Om grafıska manualen Ett viktigt led i vårt informationsarbete är att ha ett gemensamt utseende. Att vara konsekvent med logotype, typsnitt och färger ger tydlighet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

Grafisk manual GAKE DOJO. Riktigt bra självförsvar!

Grafisk manual GAKE DOJO. Riktigt bra självförsvar! Grafisk manual 2007 JUJUTSU Riktigt bra självförsvar! Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping Andrea Drljaca, Viktor Larsson och Jesper Jarl Grafisk manual 2007-06-08 INNEHÅLL GRAFISK MANUAL...4

Läs mer

Pampas Marina Profilmanual version 0.0 17 Juni 2009

Pampas Marina Profilmanual version 0.0 17 Juni 2009 Pampas Marina Profilmanual version 0.0 17 Juni 2009 Innehåll Förord 02 Grundelement Logotype Färger Typsnitt Kontorstryck Brevpapper Kuvert Visitkort Skyltar Flaggor Skyltar 03 05 06 07 08 09 10 11 2 Förord

Läs mer

FALUN BORLÄNGE GAGNEF LUDVIKA SMEDJEBACKEN SÄTER

FALUN BORLÄNGE GAGNEF LUDVIKA SMEDJEBACKEN SÄTER Grafisk manual Falun Borlänge-regionen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Logotyp 4 Färger 6 Typsnitt 7 Bilder och budskap 8 Ordval 9 Profilmaterial 10 Avslutningsvis 11 2 Falun Borlänge-regionen Falun Borlänge-regionen

Läs mer

GRAFISK PROFIL FÖR MUNKFORS-RANSÄTER

GRAFISK PROFIL FÖR MUNKFORS-RANSÄTER GRAFISK PROFIL FÖR MUNKFORS-RANSÄTER 1. Värdet med grafisk profil 3 2. Vår logotyp 4 2.1 Användningsområden 4 2.2 Avsändare 5 2.3 Tryckfärger 6 2.4 Placering 6 3. Heraldik: Historien om Munkfors kommuns

Läs mer

Grafisk manual Våren 2014 Besök vår webb: www.lillahjartatipitea.se Eller maila på: info@lillahjartatipitea.se Vår grafiska manual Här hittar du riktlinjer och praktiska exempel på hur vår profil ska användas.

Läs mer

Grafisk manual. För Falu Tank

Grafisk manual. För Falu Tank Grafisk manual För Falu Tank Grafisk profil Vad är en grafisk profil? En grafisk profil är en samling riktlinjer för hur tryckt och elektronisk information ska se ut. Den grafiska profilen består av tre

Läs mer

Den grafiska profilieringen för roar

Den grafiska profilieringen för roar Den grafiska profilieringen för roar 2013 edition INNEHÅLL LOGOTYP 04 LOGOTYPENS FRIZON 05 TYPOGRAFI 06 FÄRGER 07 KONTORSMATERIAL 08 ANNONS & BILDER 10 BROSCHYR 12 GRAFISKA ELEMENT/BYXMÄRKE 14 WEBBSIDA

Läs mer

Grafisk manual 1.0 2009-10-07

Grafisk manual 1.0 2009-10-07 Grafisk manual 1.0 2009-10-07 Innehåll Logotyp... 3 Profilfärger... 4 Symbolen... 4 Typografi... 5 Svenska Vård i text... 6 Svenska Vård Grafisk manual 1.0 2 Logotyp Svenska Vårds logotyp finns i två versioner.

Läs mer

INLEDNING. Inledning Logotyp Färger Teckensnitt Tillämpningar

INLEDNING. Inledning Logotyp Färger Teckensnitt Tillämpningar GRAFISK MANUAL INLEDNING Den här manualen beskriver hur vi arbetar med vår grafiska profil. I den hittar du allt från användandet av logotypen och hanterandet av färger och typografi, till mallar för utformning

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

GRAFISK MANUAL VÄGLEDNING OCH REGLER

GRAFISK MANUAL VÄGLEDNING OCH REGLER GRAFISK MANUAL VÄGLEDNING OCH REGLER 2011 Rädda Barnens Ungdomsförbund Grafisk form: Rabash webb- och designbyrå Välkommen 03. Rädda Barnens Ungdomsförbund bildades i Sverige år 2003. Som namnet avslöjar

Läs mer

Designmanual. Logotype Färger Varumärkesbård Mönster Formgivning Typografi Skyltning

Designmanual. Logotype Färger Varumärkesbård Mönster Formgivning Typografi Skyltning Designmanual Logotype Färger Varumärkesbård Mönster Formgivning Typografi Skyltning Designmanual i korthet För frågor om vår design kontakta Helene Keskitalo, stab Information, tel 08 655 91 05 eller helene.keskitalo@sveaskog.se

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador GRAFISK MANUAL Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador Vikten av att ha grafiska riktlinjer I Insikt/Utsikt ryms en mängd olika aktörer såsom myndigheter och frivilligorganisationer.

Läs mer

kärnvärden & grafisk profil

kärnvärden & grafisk profil kärnvärden & grafisk profil 1 Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald. Studiefrämjandets vision antagen 2007

Läs mer

Textilgruppen. Grafisk profil

Textilgruppen. Grafisk profil Textilgruppen Grafisk profil En grafisk profil är i korta ordalag ett slags grafiskt regelverk. På ett enkelt sätt ska denna grafiska manual ge den vägledning som hjälper samtliga medarbetare i ditt företag

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-12-18 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen Överenskommelsen är en skriftlig gemensam avsiktsförklaring mellan offentlig sektor och idéburen sektor/civilsamhället.

Läs mer

GRAFISK PROFIL TIDAHOLMS KOMMUN

GRAFISK PROFIL TIDAHOLMS KOMMUN GRAFISK PROFIL TIDAHOLMS KOMMUN INNEHÅLL 2 3 4 5 6 7 8 8 8 Varför grafisk profil? Övergripande riktlinjer Logotyper Kommunvapen Tidaholmslogotyp Verksamhetsspecifika symboler Skyltar Mallar Audiell profil

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

svenska EventAkademin

svenska EventAkademin grafisk manual Svenska bakgrund Bakgrund Svenska har till uppgift att belysa och lyfta fram förtjänstfulla personer och initiativ inom den event- och upplevelseindustrin. Akademin arbetar aktivt för att

Läs mer

Guidelines. Privilegium Hus & Mark AB

Guidelines. Privilegium Hus & Mark AB formgivare: Peter Vikström, Designworks Göteborg version: 100428 Logotype Grundstenen i en grafisk profil utgörs av logotypen. Den är den centrala och samlade symbolen för företagets identitet. Därför

Läs mer

Grafisk profil. företagsmärke profilfärger och typsnitt Grafiska element och bilder officemallar profilprodukter

Grafisk profil. företagsmärke profilfärger och typsnitt Grafiska element och bilder officemallar profilprodukter Grafisk profil företagsmärke profilfärger och typsnitt Grafiska element och bilder officemallar profilprodukter 1 varför behövs en grafisk profil? För att uppfattas som en enhet krävs en visuell identitet,

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Logotyp. Logotyp med förvaltningsnamn. Frizon. Typsnitt. Färger. Futura Book ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö

Logotyp. Logotyp med förvaltningsnamn. Frizon. Typsnitt. Färger. Futura Book ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö GRAFISK MANUAL Logotyp Landstinget Dalarnas logotyp består av två enheter, symbol och namn. Landstingets symbol är en kombination av bokstäverna L och D. De bildar en symbol som är enkel att använda och

Läs mer

INTRODUKTION TILL LOGOTYPEN

INTRODUKTION TILL LOGOTYPEN INTRODUKTION TILL LOGOTYPEN Greppa Näringen logotypen är den officiella avsändaren och vårt viktigaste verktyg. Logotypen har en klar och tydlig form som syns mycket bra i alla sammanhang. För att skydda

Läs mer

Gränsöverskridande samverkan

Gränsöverskridande samverkan 1 Grafisk Profil Denna grafiska manual är en hjälp för dig som jobbar i eller med Vårdsamverkan Fyrbodal för att skapa en tydlig, enhetlig och konsekvent kommunikation med omvärlden. Vår logga, våra färger

Läs mer

G R A F I S K M A N U A L

G R A F I S K M A N U A L GRAFISK MANUAL 2008 03 01 VARFÖR EN GRAFISK MANUAL? Viktigast för en verksamhet är männi skorna inom organi sa - tionen och vad de gemensamt kan erbjuda sina upp drags - givare. Men även den grafiska formgivningen

Läs mer

Konsumentföreningen Stockholm Grafisk manual. Ett utdrag

Konsumentföreningen Stockholm Grafisk manual. Ett utdrag Grafisk manual Ett utdrag IDENTITET / PROFIL En ny grafisk profil som speglar våra värderingar. Vår huvuduppgift är att göra medlemsnytta och stärka medlemmarnas ställning som konsumenter. All vår verksamhet

Läs mer

SWEBO Bioenergy Grafisk profil

SWEBO Bioenergy Grafisk profil SWEBO Bioenergy Grafisk profil Formsmedjan Reklam & Kommunikation Grafisk profil Den image vi har, det vill säga hur andra människor uppfattar vårt företag är ett resultat av alla de intryck vi gör på

Läs mer

Markbyggarna. Markbyggarna. Markbyggarna. Markbyggarna LOGOTYP VARIANTER

Markbyggarna. Markbyggarna. Markbyggarna. Markbyggarna LOGOTYP VARIANTER Grafisk manual Markbyggarna AB, 2013 LOGOTYP Markbyggarnas logotyp föreställer två träd. Logotypen kommunicerar Markbyggarnas uppdrag inom park- och markarbete genom den bruna jordfärgen i texten och de

Läs mer

Grafisk profilmanual

Grafisk profilmanual Grafisk profilmanual Innehåll GRAFISK PROFILMANUAL 1 Inledning 2 Logotyp 3 Färger 4 Dekorelement 5 Typsnitt 6 Kontorstryck 7 Powerpoint-mall 8 Trycksaker 9 Annons 10 Webb Inledning. 1 Rätt utnyttjad bygger

Läs mer

Varumärket Polykemi. En grafisk guide till en tydlig profil

Varumärket Polykemi. En grafisk guide till en tydlig profil Varumärket Polykemi En grafisk guide till en tydlig profil Logotype Logotypen är företagets varumärke och den viktigaste grafiska identifikationen bland de grafiska grundelementen. Logotypen består av

Läs mer

High Voltage Valley möjliggör framtidens energieffektiva värld.

High Voltage Valley möjliggör framtidens energieffektiva värld. High Voltage Valley möjliggör framtidens energieffektiva värld. INNEHÅLL 1 En världsledande region inom Elkraftteknik 2 HVV:s kärnvärden och identitet 3 Logotyp 4 Profilfärger 5 Typografi 6 Layout 7 Avsändare

Läs mer

Grafisk profil 2014 Uppdaterad senast 2014-07-07

Grafisk profil 2014 Uppdaterad senast 2014-07-07 Grafisk profil 2014 Uppdaterad senast 2014-07-07 Innehåll Vad är en grafisk profil?...3 Färger...4 Profilfärg... 4 Komplementfärger... 4 Gråtoner... 4 Tilläggsfärger... 4 Färgkoder... 5 SciLifeLabs logotyp...6

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida 3. Övergripande regler. Sida 4. Logotyp. Logotyp alternativ. Sida 5. Sida 6. Färger. Sida 7. Typsnitt.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida 3. Övergripande regler. Sida 4. Logotyp. Logotyp alternativ. Sida 5. Sida 6. Färger. Sida 7. Typsnitt. GRAFISK MANUAL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande regler Logotyp Logotyp alternativ Färger Typsnitt Dekor och papper Visitkort Brevpapper Brevpapper internt Korrespondenskort Kuvert Sida 3 Sida 4 Sida 5

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

VARUMÄRKESMANUAL. 2013.07.12 Version 0.9

VARUMÄRKESMANUAL. 2013.07.12 Version 0.9 VARUMÄRKESMANUAL 2013.07.12 Version 0.9 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Ett starkt varumärke Tillsammans har vi skapat ett nytt varumärke 1177 Vårdguiden Ett starkt varumärke Vår varumärkesplattform

Läs mer

Vårt sätt att synas. En guide till ett bestående första intryck. December 2016, v. 1.4 VISION LOGOTYPE FÄRG TYPOGRAFI LAYOUT

Vårt sätt att synas. En guide till ett bestående första intryck. December 2016, v. 1.4 VISION LOGOTYPE FÄRG TYPOGRAFI LAYOUT Vårt sätt att synas En guide till ett bestående första intryck. December 2016, v. 1.4 VISION LOGOTYPE FÄRG TYPOGRAFI LAYOUT Vi vill bli igenkända Kungsbacka Golfklubb har under årens lopp tagit stora steg

Läs mer

Nordjobbs grafiska manual

Nordjobbs grafiska manual Grafisk manual Nordjobbs grafiska manual Nordjobbs grafiska manual har utarbetats för att samla Nordjobbs grafiska profil. Den innehåller riktlinjer, bland annat om hur logotyp, typografi och färger ska

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Riktlinjer kring grafisk profil för arbete med hemsidor och trycksaker

Riktlinjer kring grafisk profil för arbete med hemsidor och trycksaker Riktlinjer kring grafisk profil för arbete med hemsidor och trycksaker Riktlinjer för och lokala NyföretagarCentrum Framtagna av i samarbete med s Kvalitetsråd 1 Logotype Logotype s logotype består av

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Svenskt Sigill Grafiska riktlinjer

Svenskt Sigill Grafiska riktlinjer Svenskt Sigill Grafiska riktlinjer Inledning 2 Logotyp Grundversion 3 Logotyp Frizon 4 Logotyp 3D 5 Logotyp Webbanpassad 6 Logotyp Byline 7 Logotyp Tilläggsinformation 8 Tillämpning 10 Typografi 11 Kontakt

Läs mer

Att arbeta utifrån gemensamma riktlinjer ger en enhetlig bild av Våra Gårdar, både internt och externt.

Att arbeta utifrån gemensamma riktlinjer ger en enhetlig bild av Våra Gårdar, både internt och externt. GRAFISK MANUAL RIKTLINJER Att arbeta utifrån gemensamma riktlinjer ger en enhetlig bild av Våra Gårdar, både internt och externt. För att Våra Gårdar ska kunna bli välkänt varumärke måste vi lyckas förmedla

Läs mer

Grafisk Profil VERSION 1.5 Vägen ut! kooperativen

Grafisk Profil VERSION 1.5 Vägen ut! kooperativen Grafisk Profil VERSION 1.5 Vägen ut! kooperativen OM VÅR GRAFISKA PROFIL Grafisk Profil för Vägen ut! kooperativen En gemensam grafisk profil för Vägen ut! kooperativen är viktig för att ge ett enhetligt

Läs mer

Grafisk manual KORTVERSION 2015

Grafisk manual KORTVERSION 2015 Grafisk manual KORTVERSION 2015 Innan du börjar I den här manualen har vi samlat de viktigaste rekommendationerna för hur du använder logotyp, färger och typsnitt för Högskolan i Borås grafiska profil.

Läs mer

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek Grafisk profil Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger Profilfärger och kompletterande

Läs mer

Världens bästa hälsa 2020. Profilmanual. Profilmanual Indexator

Världens bästa hälsa 2020. Profilmanual. Profilmanual Indexator Världens bästa hälsa 2020 Profilmanual Profilmanual Indexator Innehåll Följ profilmanualen 3 Logotyp 4 Logotypanvändning 5 Friyta 6 Färger 7 Typografi 8 Typografi ersättningstypsnitt 9 Grafiskt mönster

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Hälso- och sjukvårdsavdelningen September 2012 Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap Bakgrund 2009 tog Regionstyrelsens ett beslut som innebar

Läs mer

Grafisk. handledning. 2014, version 2.0

Grafisk. handledning. 2014, version 2.0 Grafisk handledning 2014, version 2.0 Inledning År 2006 blev vi de Nya Moderaterna. Vi blev ett parti med mål om att alltid fortsätta utvecklas. Ett parti som söker utmaningarna, ser samhällsproblemen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Grafisk manual. 1.0 Index. Om logotypen... 2 DOTTERBOLAG... 3 DOTTERBOLAG 2 RADER... 4 VARIATIONER... 6 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING...

Grafisk manual. 1.0 Index. Om logotypen... 2 DOTTERBOLAG... 3 DOTTERBOLAG 2 RADER... 4 VARIATIONER... 6 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING... Grafisk manual 1.0 Index Om logotypen... 2 DOTTERBOLAG... 3 DOTTERBOLAG 2 RADER... 4 Friyta och MinimIstorlek... 5 VARIATIONER... 6 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING... 7 EXEMPEL PÅ EJ TILLÅTEN ANVÄNDNING...

Läs mer

Förbundet Vi Ungas. Grafiska handbok

Förbundet Vi Ungas. Grafiska handbok Förbundet Vi Ungas Grafiska handbok Innehållsförteckning INLEDNING 2 KAPITEL ETT 3 LOGOTYPEN 4 Vad man inte får göra med Vi Ungas logotyp 5 FÄRGER 6 TYPSNITT 7 FLÄTAN 8 KAPITEL TVÅ 9 GRAFISKA ELEMENT 10

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Exempel på icke tillåtna skrivningar: Bank-id, Bank-ID, bank-id, Bankid, Bank id, bankid.

GRAFISK MANUAL. Exempel på icke tillåtna skrivningar: Bank-id, Bank-ID, bank-id, Bankid, Bank id, bankid. GRAFISK MANUAL Välkommen till BankIDs grafiska manual som ger grundläggande instruktioner kring skrivregler, logotypens placering och hantering av färger. GRAFISK MANUAL Varför är det viktigt med en grafisk

Läs mer

Riktlinjer för Försäkringskassans grafiska profil

Riktlinjer för Försäkringskassans grafiska profil 1 (9) Riktlinjer för Försäkringskassans grafiska profil Allmänt Riktlinjerna är baserade på Försäkringskassans varumärkesplattform och kommunikationskoncept. Riktlinjerna gäller för samtliga interna och

Läs mer

GRAFISK PROFIL HAPARANDATORNIO

GRAFISK PROFIL HAPARANDATORNIO GRAFISK PROFIL HAPARANDATORNIO HAPARANDATORNIO - GRAFISK PROFIL Vår grafiska profil - ett gemensamt uttryck Logotypen och den grafiska profilen är Haparanda-Tornios ansikte utåt. I det massiva informationsflödet

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap PSYKOSOCIAL ARBETSORIENTERAD REHABILITERING

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap PSYKOSOCIAL ARBETSORIENTERAD REHABILITERING Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap PSYKOSOCIAL ARBETSORIENTERAD REHABILITERING 1 Bakgrund... 3 2 Parter... 3 3 Period för partnerskapet... 3 4 Den idéburna organisationens investering i

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Hjälpreda för grafisk produktion

GRAFISK MANUAL. Hjälpreda för grafisk produktion GRAFISK MANUAL Hjälpreda för grafisk produktion Förord Under verksamhetsåret 2008/2009 togs en ny logotyp och grafisk profil fram av PR-Utskottets Jonas Karlsson och Janne Poikulainen. Bakgrunden till

Läs mer

Regler och rutiner för Högskolan Dalarnas grafiska profil

Regler och rutiner för Högskolan Dalarnas grafiska profil Regler och rutiner för Högskolan Dalarnas grafiska profil Beslut: Rektor 2012-11-19 Revidering: - Dnr: DUC 2012/1645/10 Gäller fr. o m: 2012-11-19 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig för uppdatering:

Läs mer

Svenska klätterförbundets styrelse och kansli Mars 2012

Svenska klätterförbundets styrelse och kansli Mars 2012 Grafisk manual Inledning I denna manual sammanfattas Svenska klätterförbundets visuella identitet. Den visuella identiteten är en viktig del av vår kommunikation, den är ett verktyg för att profilera

Läs mer

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB Grafisk profil R AB Ransäters Invest AB Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger och

Läs mer

Grafisk manual Version 1.0

Grafisk manual Version 1.0 Grafisk manual 2 0 / Innehåll 1 / Introduktion 1.1 / Syfte 2 / Grafisk manual 2.1 / Logotyp 2.1.1 Logotypens sammansättning 2.1.2 Storlekar & friyta 2.1.3 Användning 2.1.4 Strapline 2.1.5 Operatörslogotyper

Läs mer

LO-TCO Biståndsnämnds grafiska profil. LO-TCO Biståndsnämnds grafiska profil ska utstråla kompetens, engagemang och seriositet.

LO-TCO Biståndsnämnds grafiska profil. LO-TCO Biståndsnämnds grafiska profil ska utstråla kompetens, engagemang och seriositet. LO-TCO Biståndsnämnds grafiska profil LO-TCO Biståndsnämnds grafiska profil ska utstråla kompetens, engagemang och seriositet. Identitet Logotypen LO-TCO BISTÅNDSNÄMND bildar tillsammans med kartbilden

Läs mer

Sveaskog Manual varumärke. Manual Varumärke

Sveaskog Manual varumärke. Manual Varumärke Manual Varumärke 2 Växtkraft. För generationer. Kanske börjar allt med smörkniven. Den vi gör i slöjden. Doften av trä. Känslan av att skapa något. Stoltheten. Kanske är det här vår relation till skogen

Läs mer

Western Riders Association of Sweden

Western Riders Association of Sweden sid 1 av 5 GRAFISK PROFIL - MANUAL. Vi behöver en gemensam grafisk profil! Vi vill uppfattas som en trovärdig organisation, igenkänd och uppskattad av många. Det är därför viktigt att vi profilerar oss

Läs mer

aloq.se Loxysoft AB Post: Box 153, 840 60 Bräcke Besök: Öneslingan 11, Frösön Tel: 063-18 34 40 Fax: 063-12 40 35 info@loxysoft.se www.loxysoft.

aloq.se Loxysoft AB Post: Box 153, 840 60 Bräcke Besök: Öneslingan 11, Frösön Tel: 063-18 34 40 Fax: 063-12 40 35 info@loxysoft.se www.loxysoft. aloq.se Loxysoft AB Post: Box 53, 840 60 Bräcke Besök: Öneslingan, Frösön Tel: 063-8 34 40 Fax: 063-40 35 info@loxysoft.se www.loxysoft.se Grafisk manual Loxysoft AB Text och design: aloq AB, Östersund

Läs mer

Grafiska riktlinjer Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV 2011-08-31

Grafiska riktlinjer Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV 2011-08-31 Grafiska riktlinjer Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV 2011-08-31 Göteborgs miljövetenskapliga Centrum, GMV 2 Om GMV:s grafiska riktlinjer Om GMV:s grafiska riktlinjer GMV:s grafiska riktlinjer

Läs mer

Grafisk manual Vårdsamverkan Skaraborg

Grafisk manual Vårdsamverkan Skaraborg Grafisk manual AaBbCcDdEe FfGgHhIiJjKk LlMmNnOoPp QqRrSsTtnOoPpQq RrSsTtUuVv WwXxYyZzÅåÄäÖö Varför en grafisk manual? s visuella profil syftar till att skapa en tydlig, enhetlig och konsekvent kommunikation

Läs mer

GRAFISK MANUAL A1M PHARMA. September 2016

GRAFISK MANUAL A1M PHARMA. September 2016 GRAFISK MANUAL A1M PHARMA September 2016 LOGOTYP A1M:s logotyp är den viktigaste komponenten i den grafiska profilen och ska finnas med på allt kommunikativt material som har A1M som avsändare. Den får

Läs mer

CONSENSUS VARUMÄRKE CONSENSUS GRAFISKA PROFIL

CONSENSUS VARUMÄRKE CONSENSUS GRAFISKA PROFIL CONSENSUS VARUMÄRKE Genom att ha en tydlig och igenkännbar visuell identitet stärks Consensus varumärke. Detta ger således ett professionellt intryck och ökar förtroendet. Det är därmed viktigt att den

Läs mer

Grafisk manual. Arvsfondsdelegationen. Riktlinjer för dig som driver ett Arvsfondsprojekt. INNEHÅLL

Grafisk manual. Arvsfondsdelegationen. Riktlinjer för dig som driver ett Arvsfondsprojekt. INNEHÅLL INNEHÅLL Arvsfondsdelegationen Grafisk manual Riktlinjer för dig som driver ett Arvsfondsprojekt. ARVSFONDENS GRAFISKA MANUAL - FÖR DIG SOM DRIVER ARVSFONDSPROJEKT: 2011 1 INNEHÅLL INNEHÅLL 2 LÄTT ATT

Läs mer

Grafiska element och rekommendationer

Grafiska element och rekommendationer Grafiska element och rekommendationer 2011 Introduktion Vårt samhälle står inför en enorm utmaning där gamla energikällor måste ersättas med nya. SEKAB vill bidra till en framtid där behovet av fossila

Läs mer

Grafisk manual för Härjeåns Kraft AB

Grafisk manual för Härjeåns Kraft AB Grafisk manual för Härjeåns Kraft AB 1 Vår profil I denna manual presenteras den visuella och grafiska profilen för Härjeåns Kraft. En enhetlig och tydlig profil utgör en väsentlig grund för vår långsiktiga

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Trollhättans Missionskyrka 2014-04-24

GRAFISK MANUAL. Trollhättans Missionskyrka 2014-04-24 GRAFISK MANUAL Trollhättans Missionskyrka 2014-04-24 Kapitel 8, Marknadsföring är tills vidare utelämnad då det tar tid att genomarbeta konsekvenserna för programblad och hemsida samt hur vi vill marknadsföra

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Grafisk profil 2015 Uppdaterad senast 2015-01-13

Grafisk profil 2015 Uppdaterad senast 2015-01-13 Grafisk profil 2015 Uppdaterad senast 2015-01-13 Innehåll Vad är en grafisk profil?... 3 Färger... 4 Profilfärg...4 Komplementfärger...4 Gråtoner...4 Tilläggsfärger...4 Färgkoder...5 SciLifeLabs logotyp...

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Bilaga: Utdrag som underlag till riktlinjer för typuppdrag STYRDOKUMENT FÖR ETT SAMMAN- HÅLLET VISUELLT UTRYCK

GRAFISK MANUAL. Bilaga: Utdrag som underlag till riktlinjer för typuppdrag STYRDOKUMENT FÖR ETT SAMMAN- HÅLLET VISUELLT UTRYCK GRAFISK MANUAL Bilaga: Utdrag som underlag till riktlinjer för typuppdrag STYRDOKUMENT FÖR ETT SAMMAN- HÅLLET VISUELLT UTRYCK VERSION 1.3 GRAFISK PROFIL 1 BASREGLER 2 Logotypen är den enskilt viktigaste

Läs mer

Grafisk manual Annedal

Grafisk manual Annedal Grafisk manual Annedal 2009 STUDIO BUBBLAN AB WWW.BUBBLAN.SE Innehåll 2 sid 2 sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 innehåll symbolen LOGOTYPen märket märkets PROPORTIONER TYPSNITT symbolen som dekor tillämpningsexempel:

Läs mer

förankrade i Sverige och den vardag som svenskarna upplever oavsett klass, bostadsort, ålder eller ursprung.

förankrade i Sverige och den vardag som svenskarna upplever oavsett klass, bostadsort, ålder eller ursprung. En guide till Alliansens utseende 2014 OM ALLIANSEN VÅR AMBITION Alliansen ska upplevas som: förankrade i Sverige och den vardag som svenskarna upplever oavsett klass, bostadsort, ålder eller ursprung.

Läs mer