Toredalsgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Toredalsgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår /8

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Marlene Elofsson, Sara Wiksén, Mirela Susko, Paula Erlandsson Vår vision Vår utgångspunkt, vår vision och vårt mål Vi på Toredalsgatans förskola i SDF Lundby i Göteborg, tar avstånd från all form av trakasserier, diskriminering och kränkande behandling och ska främja likabehandling. Vår vision är att vidga tvåkönsnormen (CIS-normen) till en flerkönsnorm på förskolan, det vill säga att det finns andra kön och genus än kvinnligt och manligt. Detta vill vi göra genom ett normkritiskt förhållningssätt. Fokus i vårt arbete ska ligga på att vidga normen för hur en person kan och får vara så att ALLA blir inkluderade och ingen faller utanför. Vårt förhållningssätt utgår från att vi alla lever i ett sammanhang där vi påverkar och påverkas av varandra. Vi skapar en verklighet genom samtal och överenskommelser utifrån ett sammanhang där allas röst får bli hörd. Vi är medvetna om att vårt språkbruk, beteende och förhållningssätt formar barnens världsbild och identitetsutveckling. Vår utgångspunkt är att det vi vuxna uttrycker som möjligt också blir möjligt för barnen. Vi är uppmärksamma och aktiva i att förebygga och snabbt åtgärda icke önskvärda beteenden hos både barn och vuxna. När konflikt uppstår är det vår uppgift att se till att varje individ blir hörd och sedd. Alla barn har rätt till sin upplevelse och bli respekterade för den de är. Det finns sällan bara en sanning i en konfliktsituation och vår uppgift är att tydliggöra och förstå att individers olika sanningar måste sammanfogas till en gemensam verklighet som barnen förstår och har förståelse för. Vårt mål är att ständigt förbättra resultaten i brukarenkäterna för barn och föräldrar som rör barnens trygghet, trivsel och kamratskap. Det gör vi genom att skriva en plan för förbättringar utifrån resultaten. Planen ska ingå i avdelningarnas egna arbetsplaner. Vi för också en levande diskussion via våra pedagogiska seminarier och på APT (arbetsplatsträff, i fortsättningen förkortad APT) kring värdegrunden i Läroplanen. Det rör vår barnsyn och bemötandet av dem samt hur vårt uppdrag om värdegrunden till våra barn ska se ut. Definitioner: Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Det definieras också som ett missgynnande där det förutsätter någon form av makt hos den som diskriminerar. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Kön: det tilldelade könet, till skillnad från genus som är det tänkta sociala könet som skapas av handlingar och föreställningar om kvinnlighet och manlighet i samhället. Genus har alltså inget att göra med det tilldelade könet. Könsidentitet eller könsuttryck: alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning med flera. Etnisk tillhörighet: någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning: någon som tror på en högre icke-världslig makt eller en gud. Funktionshinder: varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Till funktionshinder räknas även födoämnesallergi. Ålder: uppnådd levnadslängd. Trakasserier: uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband medsamband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling: uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Alla kränkningar eller trakasserier täcks inte in i diskrimineringsgrunderna och innebär då inte diskriminering vilket täcks in av detta avsnitt i lagen. Exempel på annan kränkande behandling är mobbning eller enstaka händelse. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag). Det kan vara när barn retas för utseende, att det kissar ner sig eller fortfarande har blöja, om det inte beror på funktionshinder som är en diskrimineringsgrund. Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om 2/8

3 alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. Den individuella upplevelsen är en mycket viktig utgångspunkt och den som uppger att han eller hon blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Förskolornas likabehandlingsarbete är ett viktigt bidrag till att förverkliga Barnkonventionen. Enligt artikel 12 i denna konvention har barnen rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. På en förskola kan det hända saker som personalen inte känner till. Barnen behöver därför på olika sätt involveras i likabehandlingsarbetet. Bland annat behöver personalen ta reda på barns upplevelse av kränkningar och andra orättvisor som har samband med de olika diskrimineringsgrunderna. Barnen kan också berätta vilka platser som upplevs som otrygga och farliga. Det är därför viktigt att utveckla lämpliga arbetssätt för att ge barnen möjlighet att medverka både i kartläggningen av nuläget och i utformningen av åtgärderna. Med tanke på barnens ringa ålder är det viktigt att även föräldrar involveras i förskolans likabehandlingsarbete. För att kartlägga likabehandlingsarbetet och skapa deltaktighet för barnen har vi barnenkäter samt barnråd. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom föräldrarmöten och förskolans brukarråd erbjuds vårnadshavare att vara delaktiga i förskolans likabehandlingsarbete. Vi bjuder in föräldrarna att komma med förslag och synpunkter på förskolans likabehandlingsarbete, till exempel via e-post eller lappar som kan lämnas i en särskild låda på förskolan. Vi involvera föräldrarna i kartläggningsarbetet exempelvis genom enkätundersökningar. Personalens delaktighet Alla avdelningar har skrivit in mål utifrån Likabehandlingsarbetet i sina planer. Vi har värdegrundsdiskussioner på våra arbetsplatsträffar och på avdelningarnas egna planeringar. Vi använder material från boken Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två. Författare Kristin Henkel och Marie Tomicic. Förankring av planen Barn: Genom ha planen levande och arbeta aktivt med de begrepp som är centrala i likabehandlingsarbetet. Vårdandshavare: Genom att lägga ut den färdiga planen på Hjärntorget. Erbjuda möten med fokus på förskolan där vi presenterar palnen samt vid utvecklingssamtal. Personalen: Planen kommer att presenteras på Förskolans arbetsplatsträffar. Alla nyanställda får planen som en del i introduktionen. 3/8

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi utvärderade genom att se vilka åtgärder vi behöver göra utifrån enkätsvaren vi fick in från barn, föräldrar och personal... Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla som arbetar på förskolan har haft möjlighet lämna sina synpunker. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi identifierade platser ute på gården och inne på avdelning där kränkningar kunde ske. Åtgärder har vidtagits för att minska riskerna för kränkningar. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom diskussioner i personalgruppen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Paula Erlandsson 4/8

5 Främjande insatser Namn Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Vi följer upp systematiskt och målinriktat samt integrerar planen så att den återspeglas i förhållningssätt, fysisk miljö och pedagogiskt material. Insats Vi erbjuder en miljö som främjar alla barns inflytande. Ute på gården ska vi erbjuda barnen olika stationer som de kan söka sig till utifrån sitt intresse. Inomhus erbjuder vi material och aktiviteter som barnen kan ha inflytande över. Miljön ska även spegla olika hemkulturer, genom bilder, böcker, musik, drama. Vi vill uppmärksamma traditioner från de hemkulturer vi har representerade i barngruppen. Ansvarig Paula Erlandssom Datum när det ska vara klart Namn Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Att främjande insatser finns med i alla avdelningsplaner och att arbetet sker systematiskt med frågan för att säkerställa kvalitén. Insats Litteratur är inköpt Likabehandlingsgruppen träffas kontinuerligt. Gruppen kommer att gå delta på en föreläsning som berör ämnet. På våra arbetsplatsträffar är Likabehandling är en punkt varje tillfälle. Vi uppmärksammar allas hemkulturer och tar vara på barnens olikheter och likheter. Teamet har ett nätverk som berör frågorna om flerspråkighet och etnisk tillhörighet. Ansvarig Paula Erlandsson Datum när det ska vara klart Namn Insats nummer 3 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Att få föräldrar att involveras i förskolans likabehandlingsarbetet Insats På våra föräldramöten ska en punkt från diskrimineringsgrunderna diskuteras. Varje avdelning väljer själva vilken frågeställning som passar in för tillfället. Likabehandlingsgruppen gör frågeställningar som avdelningarna kan ha som stöd. Ansvarig Alla på förskolan Datum när det ska vara klart /8

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Planerad handling med målet att synliggör vilken norm som råder i just denna del avdelningen. Varje avdelning gör en veckolång observation på någon specifik aktivitet/på någon del av avdelningen. Ingen vuxen initierad aktivitet. Fråga att ställa sig: 1. Vilka barn söker sig till aktiviteten/leken frivilligt? Ser vi något mönster i detta utifrån disrimineringsgrunderna? 2. Stängs barn ute från aktiviteten/leken? Hur visar det sig? Är det miljön, vuxna eller barnen som stänger ute? Dra slutsatser utifrån kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsvariation. Genomgång av rutiner och regler Man kan exempelvis behöva se över rutinerna för spridning av information, kontakten med vårdnadshavare, användningen av tolk med mera. Vid en genomgång av förskolans verksamhet är det bra om flera personer involveras i arbetet. Blanda gärna olika yrkesgrupper. Indirekt diskriminering Man kan diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, samt ålder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trygghetsvandringar På en del förskolor genomförs trygghetsvandringar som ofta planeras av skyddsombudet inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet är att kartlägga förskolans inom- och utomhusmiljö utifrån ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Även här rekommenderas att vidareutveckla undersökningen för att identifiera platser och situationer där trakasserier och kränkande behandling kan förekommer utan att personalen får kännedom om det. Involvera gärna barn och föräldrar i detta arbete. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Varje avdelning gör en veckolång observation på någon specifik aktivitet/på någon del av avdelningen. Ingen vuxen initierad aktivitet. Dessa kartläggningar kommer vi att prata med barn och föräldrar om. På föräldramöten och brukarråd kommer vi att ha diskussioner kring normkritik. Vi använder material från boken Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två. Författare Kristin Henkel och Marie Tomicic. Hur personalen har involverats i kartläggningen På våra arbetsplatsträffar presenterar gruppen hur arbetet fortskrider. Gruppen planerar en aktivitet eller diskussionsunderlag till varje arbetsplatsträff. Resultat och analys 6/8

7 Förebyggande åtgärder Namn Kartläggninga av miljön ute och inne Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Att skapa trygghet samt skapa platser för lugn och ro för alla barnen i förskolans miljö. Åtgärd I utemiljön har vi skapat stationer samt fördelat ansvaret mellan vuxna som säkerställer att kränkningar inte sker på de plaster som identifierandes. Motivera åtgärd Efter enkätsvaren från barn, föräldrar och personal skapades platser på avdelningarna där barnen kunde få möjlighet till lugn och ro. Vi blev medvetna om vilka platser ute och inne där kränkningar kunde ske. Ansvarig Paula Erlandsson Datum när det ska vara klart /8

8 Rutiner för akuta situationer Policy Enligt den skollagen (SFS 2010:800) är personal i förskolan som får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Chefen är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Se bilaga 1 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Barnkonferenser två gånger/termin. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskolechef Paula Erlandsson paula.erlandsson@lundby.goteborg.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Mall för frågor i samtal med barn som upplever sig kränkt: Se bilaga 2 Mall för frågor i samtal med barn som påstås ha kränkt annat/andra barn: Se bilaga 3 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Mall för frågor i samtal med barn som upplever sig kränkt av personal: se bilaga 4 Rutiner för uppföljning Vid uppkommen situation samt terminvis. Rutiner för dokumentation Utredning och dokumentation - Kränkande behandling Se bilaga 5 Ansvarsförhållande Förskolechef 8/8