Vård av idéer Grönbok om innovationer och verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård av idéer Grönbok om innovationer och verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården"

Transkript

1 Vård av idéer Grönbok om innovationer och verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regionala enheten För mer information Norrbottens läns landsting LULEÅ

2 En grönbok för diskussion om Innovation i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården som aktör i innovationssystemet för regional tillväxt 2

3 En plattform för diskussion om innovation och tillväxt inom hälso- och sjukvård Grönböcker och vitböcker är en utvecklingsmetod som används flitigt inom EU. En grönbok innehåller inspiration och underlag för öppen och kreativ diskussion inom ett visst område. Det är en gemensam plattform av kunskap att utgå från. Den här grönboken handlar om innovation och tillväxt inom hälso- och sjukvård. Den bygger på en del av de avhandlingar, böcker, hemsidor, rapporter och annat material som presenterar forskning om innovation, rekommendationer och bästa lösningar. Nästa steg blir en vitbok om hur vi tillsammans kan öka innovationsförmågan. Det blir en konkretisering av diskussionen, och i vitboken presenteras förslag till lösningar. Resultatet av en vitbok kan sedan bli ett handlingsprogram eller förslag som kan leda till förändringar i styrdokument och handlingsplaner. Vi räknar med att diskussionen om innovationer och idéer inom hälso- och sjukvård kommer att presenteras i en vitbok i oktober Hälsa är ett tillväxtområde som har fått ökad tyngd som ett strategiskt utvecklingsområde, både nationellt och internationellt. Ett resultat av landstingets e-hälsa-projekt ( ) var att kommersialisering av produkter och tjänster inom e-hälsa är framgångsfaktorer för utveckla verksamheten inom hälso- och sjukvården. I det nya projektet Innovationssluss Övre Norrland kombineras kunskap om hälso- och sjukvårdens och omsorgens processer med kunskap om affärsutveckling. Resultatet blir ett sammanhållet innovationssystem från stimulering och utveckling av idéer till internationalisering som återkopplas till vårdgivarna. Detta stärker hälso- och sjukvården som tillväxtområde, inte minst vad gäller möjligheter till export. Landstingets interna utvecklingsarbete behöver integreras i ett regionalt innovationssystem. Vi är en av flera aktiva deltagare i ett samspel mellan regionala aktörer inom forskning, samhälle och näringsliv. Det är i den andan vi skrivit denna grönbok om innovationer. Syftet är att lyfta hälsa som en tillväxtbransch med stark innovationskraft. Vi vill stimulera till diskussion och konkretisering. Grönboken beskriver hälso- och sjukvårdens utmaningar i Norrbotten men också möjligheter och fördelar. Vidare så beskrivs och diskuteras verksamhetsutveckling och innovation som tillväxtfaktor. Praktiska exempel som presenteras är innovationsslussar och andra projekt och verksamheter i Sverige. Grönboken Vård av idéer är ute på öppet samråd under perioden 10 februari till 31 maj. Öppet samråd innebär att alla som är intresserade kan ge synpunkter. Längst bak i den här boken finns frågor för diskussion. Under tiden för det öppna samrådet arrangeras seminarier på sjukhusen i Gällivare, Kalix, Sunderbyn, Kiruna och Piteå. Seminarierna arrangeras tillsammans med lokala aktörer som kommun, näringsliv och intresseföreningar. På webbplatsen är du välkommen att kommentera och ge synpunkter. Synpunkter kan givetvis även ges per traditionell post, Norrbottens läns landsting, Vård av idéer, dnr , Luleå. Kent Ögren, landstingsstyrelsens ordförande Elisabeth Holmgren, landstingsdirektör 3

4 Innehåll 5 Först en del utmaningar som vi inte kan blunda för 6 Men vi har också många möjligheter och fördelar 8 Verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvård 10 Innovation är en tillväxtfaktor 11 Hälso- och sjukvården bidrar till regional utveckling 11 Tillväxt inom hälso- och sjukvård 13 Ordet innovation och hur innovationsprocesser fungerar 14 Tjänstesektorns innovationer 14 Hur kan man organisera för att gynna både förbättringsarbete och innovation? 16 Att skapa innovationssystem 17 Nationella stöd till innovationssystem 18 Uppmuntrande organisationskultur gynnar innovation 19 Vad främjar och hindrar kreativitet? 21 Vård och omsorg en framtidsbransch 22 Exempel från en nytänkande verklighet 26 Diskussionsfrågor 28 Egna anteckningar 34 Källförteckning och tips för vidare läsning 4

5 Först en del utmaningar som vi inte kan blunda för Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Vi har en alltmer åldrande befolkning och andelen personer över 65 år i Sverige kommer år 2050 att vara 23,7 procent 1. I Norrbotten har vi en större andel äldre befolkning (över 65 år) än det svenska och europeiska genomsnittet och dessutom stora avstånd, glesbygd och minskande befolkningsunderlag. Folkmängden i Norrbottens län har som helhet minskat med 5,6 procent under de senaste 25 åren 2. Genomsnittet för riket är en ökning med 12 procent. Samtidigt så har andelen 65 år och äldre ökat från 17,9 procent år 2000 till 20,6 procent 2009 i Norrbottens län. I riket har andelen 65 år och äldre under samma period ökat från 17,2 procent till 18,1 procent. Minskande befolkningsunderlag medför minskat skatteunderlag samtidigt som allt högre andel äldre medför ökat behov av vård och omsorg med ökade kostnader. När befolkningen åldras förändras sjukdomsbilden och vi får fler äldre multisjuka. Vi ser också allt fler sjukdomar med psykologiska och sociala förklaringar. Allt komplexare sjukdomsbild innebär att hälso- och sjukvården kommer att ta mer av våra resurser i anspråk i framtiden. I dag är kostnaderna för hälso- och sjukvård cirka nio procent av BNP. Prognoser indikerar att kostnaden kommer att stiga och ligga på ungefär femton procent år Det är troligt att om 20 år så arbetar 50 procent av den lokala arbetskraften i de norrländska kommunerna med vård av äldre 4. Behovet av att samarbeta kommer att fortsätta att öka inom de offentliga verksamheterna och glesbygdens specifika behov måste uppmärksammas, framför allt när det gäller sjukvård och äldreomsorg 5. Vi måste därför ständigt leta efter nya lösningar som ger länets medborgare en kvalitativ vård som kräver mindre resurser. Tillgång till sjuk- och hälsovård i stora och glest befolkade regioner som Norrbotten innebär utmaningar för både patienter och sjukvårdspersonal. För att bygga ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem krävs bland annat att lösningarna i större utsträckning utgår från patienternas behov samt en bättre användning av ny teknik. Vi behöver också påskynda integration, standardisering och kunskapsöverföring av administrativ och klinisk information. 1 OECD (2010) OECD Territorial Reviews: Sweden. ISBN (PDF). 2 Arbetsförmedlingen Generationsväxlingen och regionernas befolkning, Rapport, Ura 2010:1, ISBN Enligt HealthCast 2020 Creating a Sustainable Future rapporten som Pricewaterhousecoopers (PwC) forskningsinstitut har producerat. För att sammanställa rapporten har man utfört omfattande teoretiska analyser och undersökningar världen över. De tillfrågade består av en blandning av regeringstjänstemän, politiker och ledande befattningshavare inom hälso- och sjukvården, arbetsgivare, läkare, försäkringsbolag, medicinska tillverkare och andra leverantörer. För mer information se 4 OECD (2010) OECD Territorial Review: Sweden. IDBN (PDF). 5 OECD (2010) OECD Territorial Review: Sweden. IDBN (PDF). 5

6 Men vi har också många möjligheter och fördelar svensk vård har internationellt högt anseende och detsamma gäller även vår förmåga att använda informations och kommunikationsteknik (IKT). Sverige har gjort betydande framsteg när det gäller e-hälsa. Det innebär bättre tillhandahållande av tjänster, ökad tillgänglighet, mindre förseningar samt en bättre och mer kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Den föreslagna regionbildningen kommer att skapa nya möjligheter för hur vi kan bedriva hälso- och sjukvård. Det betydligt större befolkningsunderlaget kommer att påverka möjligheterna för högspecialiserad vård och effektiv sjukvårdsadministration. Regionbildningen skapar också möjlighet till effektiv och snabb kunskapsspridning och påverkar den landstingsdrivna sjukhusvårdens struktur. För att till fullo nyttiggöra effekterna av regionbildningen måste mer resurser satsas på att föra in nya arbetssätt, behandlingsmetoder och verksamhetslösningar. Genom av- och omregleringar inom hälso- och sjukvården har antalet privata företag ökat kraftigt de senaste åren. Dessutom råder fri etableringsrätt på tandvårdsmarknaden. Den offentliga hälso- och sjukvården är idag utsatt för konkurrens, inte minst genom genomförandet av lagen om fritt vårdval. Medborgarna har därmed möjlighet att välja vårdgivare, och allt fler har också ekonomi 6 att välja helt privatfinansierade alternativ. Den tidigare nationella IT-strategin för vård och omsorg har reviderats och heter nu Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg 7. Den betonar användarnas behov och nytta för individen med de olika e-hälsotjänsterna. Den understryker att informationsteknologi är en naturlig del 6 Renstig, Monica. (2010). Varför ska kvinnor starta företag inom vård och omsorg? Tillväxtverket. 7 6

7 i hälso- och sjukvården och att fokus nu är införande, användning och nytta av tekniken. Strategin utgår från individens behov av sammanhållen information och personliga e-tjänster. Nytt är att strategin även innefattar socialtjänstens verksamhet. Därmed är organisatoriska gränser inget hinder för en sammanhållen insats när relevant information kan utbytas på ett säkert och effektivt sätt mellan de olika huvudmännen. Den medicinska och tekniska utvecklingen gör att vi har allt större möjligheter att diagnostisera och behandla, lindra eller bota sjukdomar. Utvecklingen har också medfört att vården kan bedrivas närmare patientens hemmiljö. Behandlingar som tidigare krävde inläggning på sjukhus kan i allt större utsträckning genomföras i primärvården och det som tidigare gjordes vid vårdcentralerna kan utföras i hemmen. Samtidigt har patienterna blivi kunnigare och ställer tydligare krav på vården. Mycket tack vare att vi är en glest befolkad region har Norrbottens läns landsting varit en pionjär i att genomföra och att få resultat från e-hälsatjänster 8. De lösningar som har utvecklats för glest befolkade områden kan också användas i tätorter. Inom e-hälsa har Norrbotten positionerat sig som en attraktiv samarbetspartner som vill samarbeta för att hitta nya lösningar och bygga strategiska allianser. I Norrbotten finns dessutom en bra infrastruktur i form av ett fiberoptiskt höghastighetsnät för medborgare, näringsliv och offentliga aktörer, Lumiora, som tillhandahålls av IT-Norrbotten. Det finns en framgångsrik centrumbildning inom e-hälsa vid Luleå tekniska universitet, Centrum för innovation och e-hälsa (EIC). Den är en grund för ett innovationssystem för e-hälsa, dels genom en hälsoförebyggande och patientnära tillämpad forskning, dels genom att integrera forskning och affärsutveckling och öka utflödet av kommersiella produkter och tjänster. Dessutom finns centrum för medicinsk teknik och fysik (CMTF), som är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. Där samverkar industrier och andra företag och landstingen i Norrbotten och Västerbotten. Målet med centrumbildningen är att utveckla metoder, tjänster och produkter för bättre och säkrare sjukvård. Innovationssluss Övre Norrland är ett gemensamt projekt mellan landstingen i Norrbotten och Västerbotten som startade i januari Syftet med Innovationssluss Övre Norrland är att med tydliga stödstrukturer ge personal inom hälso- och sjukvård och omsorg möjlig heter att utveckla sina idéer till en marknadsfärdig produkt eller tjänst. Innovationsslussen ska också vara en ingång för små och medelstora företag som utvecklar produkter, tjänster och system inom hälso-, sjukvårds- och omsorgssystemet. 8 OECD (2010) OECD Territorial Reviews: Sweden. ISBN (PDF). 7

8 Verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvård Förbättringsarbete är en bra grogrund för innovation. Det bedrivs ständigt förbättringsarbete i hälso- och sjukvården och det komplexa systemet med parallella strukturer och många olika professioner ställer stora krav på arbetsmetoderna. Några modeller som används är exempelvis PDSA-hjulet som ofta används tillsammans med metoden Genombrott, Total Quality Management, balanserade styrkort, processkartläggningar, Kaizen osv. Koncepten som har använts är många fler än de som räknats upp här och vad de ofta har gemensamt är att de betonar tvärfunktionella processer. Ett nyare koncept som uppmuntrar till ett självförbättrande system är Lean som på senare år har börjat användas i svensk hälso- och sjukvård. Det finns de som menar att Lean bara är ett sätt effektivisera och optimera patient flödet 9. Andra har den uppfattningen att Lean borde öka antalet innovationer 10 eftersom teamarbetet skapar medvetenhet om förändringars betydelse. Modeller och koncept skapar i sig ingen utveckling, förbättring eller innovation. Det är när människor med olika kompetenser samverkar och använder modellerna som intressanta saker sker. Hälso- och sjukvårdslagen 11 ger ledning för vad god vård ska innehålla. Lagen ger även direktiv om hur vården ska organiseras, utvecklas och säkras, i paragraf 31 står att inom hälso- och sjukvård ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. En av grundförutsättningarna för att lyckas är att arbeta med ständiga förbättringar. Ständiga förbättringar är även en av grundstenarna i kvalitetsutveckling. 9 Gestrelius, Stina. (2009). Innovationer i vården, hinder och incitament. För Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen. November Gestrelius, Stina. (2009). Innovationer i vården, hinder och incitament. För Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen. November HSL 1982:763. 8

9 Förbättringskunskap är därför ett gemensamt kompetensområde för vårdens professioner. Personalen inom hälso- och sjukvården är kreativa. Hundratals idéer och förslag passerar kontinuerligt genom verksamheten och det lokala, systematiska förbättringsarbetet som ständigt pågår leder ofta till goda resultat. Men för att nå stora resultat är det viktigt att dessa lokala förbättringsarbeten kan skalas upp och omfatta även större enheter. Lokala förbättringsarbeten får inte stanna av och bli just lokala, därför behöver vi former för att sprida dem till all berörd verksamhet. Att skapa väl fungerande förändrings- och utvecklingsprocesser som gör att medarbetare behåller intresset och glädjen för att utveckla och förbättra är en nyckelfråga. Hälso- och sjukvården är en av de mest kunskapsintensiva branscherna i samhället och diskussionen kring modern styrning inom vården har kommit att sammanfattas i begreppet kunskapsstyrning 12. Det innebär att systematiskt praktisera den senaste vetenskapliga kunskapen och följa upp resultaten för patienterna. Konsekvensen blir att vi för in nyheter men också avvecklar metoder som inte ger tillräckligt bra resultat. interna förbättringsarbetet. Men det är viktigt att komma ihåg att det finns många vårdcentraler och kliniker som på olika sätt avviker från ovanstående mönster. Synen på förändringsarbete i hälso- och sjukvården präglas ofta av linjärt rationellt tänkande. Först ska ett problem identifieras, sedan ska den perfekta lösningen på problemet tänkas ut, lösningen testas och om den fungerar bra implementeras den. Det här tillvägagångssättet fungera när man är överens om vad som ska göras och vet vilka effekter som kan uppstå. När förändringen syftar till skapa nya mönster och mentala bilder, skapa nya beteenden så fungerar inte alltid den linjära logiken. Att ändra och anpassa den formella organisationen till nya förutsättningar kräver ett holistiskt synsätt där man ser på organisationen som en helhet. Samtidigt måste verksamheten genom omvärldsbevakning hålla sig informerad. Att titta på vad andra gör och vilka behov som finns i omvärlden är nödvändigt för att kunna skapa nytt och det måste vara hela verksamhetens ansvar. Kunskapsstyrning innefattar en rad aktiviteter i syfte att modernisera och förbättra vården. Med hjälp av systematiskt förbättringsarbete omsätts riktlinjer, kunskapsunderlag och vårdprogram i praktisk handling. Mål för verksamheten utformas och följs upp med mått och indikatorer som inrapporteras i kvalitetsregister. Det som också driver på utvecklingen är öppna jämförelser mellan olika sjukhus och kliniker. Inom många områden visar resultaten att den oönskade variationen mellan bästa möjliga vård och den som ges i praktiken minskar snabbare än tidigare 13. Det har dock visat sig att förbättringsarbetet ofta utgår ifrån enskilda personers idéer och deras ork att driva utveckling snarare än från en uttalad strategi från ledningen 14. Förändringsansträngningar som initieras högt uppifrån eller från nationell eller regional nivå får inte särskilt stor verkan ute i praktiken. Anledningen anses vara att den primära drivkraften för förändring i hälso- och sjukvården ofta utgår från personalen och deras behov 15. Externa källor till förändring som patientpreferenser, jämförande data, ekonomi och policys är inte drivkrafter i det 12 Utveckling i svensk hälso- och sjukvård struktur och arbetssätt för bättre resultat. (2009). Sveriges Kommuner och Landsting. 13 Utveckling i svensk hälso- och sjukvård struktur och arbetssätt för bättre resultat. (2009). Sveriges Kommuner och Landsting. 14 Stenberg, Jesper,. & Olsson, Jesper. (2005). Transformera system från öar till helhet. Ett diskussionsunderlag. Sveriges Kommuner och Landsting. 15 Stenberg, Jesper,. & Olsson, Jesper. (2005). Transformera system från öar till helhet. Ett diskussionsunderlag. Sveriges Kommuner och Landsting. 9

10 Innovation är en tillväxtfaktor Innovationer är något mer än utvecklingar och förbättringar. Innovationer är när kunskap kommer till användning i nya sammanhang. Förmågan till att tänka nytt och få fram innovationer har under de senaste decennierna lyfts fram som en allt viktigare nyckel till ekonomisk tillväxt. Globalisering och snabba framsteg inom ny teknik, särskilt IKT, förstärker vikten av innovation. Även om Sverige rankas bland de mest innovativintensiva ekonomierna så finns det utrymme för förbättringar. Vi behöver omvandla våra höga forsknings- och utvecklingsutgifter till affärer på både regional och nationell nivå. Vi får ut för lite i form av kommersiella produkter. I dag sker innovation till största delen i ett fåtal stora företag som står för huvuddelen av FoU-investeringarna. Dessa stora företag har internationell anknytning och är mestadels belägna i storstadsområdena. Att uppmuntra entreprenörskap och småföretagande kan bidra till att sprida kunskap och öka innovationskraften i företag, ekonomiska sektorer och regioner. Landstingen och regionerna behöver bli mer involverade i regional innovationspolitik 16. Som det är nu formas innovationspolitiken huvudsakligen av nationella myndigheter, kommuner, företag och universitet/forskningscentrum. Regionen har den kritiska massan och är en lämplig nivå för utveckling av innovationsstrategier och ramverk för regional innovation 17. För att effektivisera det regionala systemet som helhet och öka kommersialiseringen av innovation krävs ett mer effektivt samspel, utbyte av kunskap, en sund affärsmiljö och effektiva nätverk med relevanta intressenter. 16 OECD (2010) OECD Territorial Reviews: Sweden. ISBN (PDF). 17 OECD (2010) OECD Territorial Reviews: Sweden. ISBN (PDF). 10

11 fakta Färska empiriska bevis i OECD-länderna bekräftar kopplingen mellan innovation Införandet av en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst), process eller metod och tillväxt 18. Inno vation är därmed en nyckelfaktor för tillväxten i OECD länderna 19. När offentliga institutioner och lokala aktörer (företag, universitet, frivilligorganisationer) samverkar kring prioritering av offentliga investeringar optimeras tillväxtpotentialen i en region. Genom ett dynamiskt och innovativt regionalt näringsliv ökar investeringarna i både människors utveckling och infrastruktur. fakta Utmaningen inför framtiden är att bedriva hälso- och sjukvård som är säker, tillgänglig, evidensbaserad, kvalitativt likvärdig och jämlik och dessutom svarar mot behov av nya tjänster, produkter och processer för prevention, diagnostik, behandling och vård på ett flexibelt och innovativt sätt, med patienten i centrum. Hälso- och sjukvården bidrar till regional utveckling Den regionala utvecklingen har stor betydelse för hälso- och sjukvårdens leverantörer av hälsotjänster eftersom man påverkas av skatteintäkter från regionen, det regionala behovet (efterfrågan) av sjukvård, möjligheter att rekrytera personal etc. Samtidigt har hälso- och sjukvården betydelse för den regionala utvecklingen eftersom den har stor efterfrågan på arbetskraft 20, varor och tjänster 21. Hälso- och sjukvård är inte näringslivsutveckling eller tillväxtpolitik, men den bidrar till att attrahera människor att flytta till regionen. Hälso- och sjukvården bör också ingå som en innovativ aktör som bidrar till regional utveckling och tillväxt. Detta utan att det går ut över hälso- och sjukvårdens kärnfunktion, att erbjuda alla medborgarna en god och likvärdig hälso- och sjukvård. Tillväxt inom hälso- och sjukvård EU-kommissionen framhåller att hälsa och därtill tillhörande tjänster är ett av de starkaste tillväxtområdena. EU-kommissionen presenterade sin satsning Innovationsunionen i oktober Satsningen innehåller en strategi för innovation på högsta politiska nivå och utgångspunkten är att innovation är nyckeln till hållbar tillväxt och ett rättvisare och miljövänligare samhälle. Innovationsunionen ska fokusera på utmaningar som klimatförändring, energi, livsmedelstrygghet, hälsa och en åldrande befolkning. Betydande resurser kommer att tillföras hälsaområdet dels för att stärka området i sig och dels för att stimulera tillväxten. Att hälsa ses som ett tillväxtområde innebär samarbets- och finansieringsmöjligheter för landstinget och våra samarbetsparter. Parallellt med att värdet av innovationer och ny kunskap ökar inom den globala handeln växer också den ekonomiska betydelsen av ny kunskapsintensiv produktion och innovationsförmågan i företag och regioner. Hälso- och sjukvårdsområdet är inget undantag. Nutek 22 (nuvarande Tillväxtverket) konstaterar att hälsa och därtill tillhörande tjänster är ett av de starkaste tillväxtområdena men att Sverige har en undanskymd roll på den tillväxtmarkanden. Den kanske mest allvarliga konsekvensen, förutom förlorade exportintäkter, är att svenska patienter inte får den bästa vården om hälso- och sjukvården inte aktivt söker tillvägagångssätt och metoder utanför Sveriges gränser. Det finns idag ett begränsat internationellt utbyte inom sjukvården. Det hämmar konkurrenskraften hos svensk sjukvård och offentlig sektor. Omvärldsanalyser behöver göras för att synliggöra de tillväxtmarknader som finns i andra länder. Svenska företag borde vara med och bygga välfärdssystem i utveck 18 OECD (2010) OECD Territorial Reviews: Sweden. ISBN (PDF). 19 OECD (2010) OECD Territorial Reviews: Sweden. ISBN (PDF). 20 Antalet anställda inom kommun och landsting år 2007 uppgick till Landstingen köpte år 2008 in material och tjänster för totalt (mnkr ) Källa: NUTEK (2008) Vård och omsorg som motor för regional utveckling. Utgångspunkter för regional utveckling (R 2008:7). 11

12 lingsländer. Sverige behöver utveckla en internationellt konkurrenskraftig hälso- och sjukvård med producenter inom både offentlig och privat sektor 23. Hälso- och sjukvården ses också som en tillväxtbransch inom tjänstesektorn. Stora landvinningar har gjorts inom bio- och hälsoteknologi vilket öppnar för nya förebyggande- och behandlingsformer 24. Det kommer att öka efterfrågan och skapa grund för tillväxt. fakta Máire Geoghegan-Quinn EU-kommissionens ledamot med ansvar för forskning och Antonio Tajani, ansvarig för näringsliv och företagande säger att om vi inte omvandlar EU till en innovationsunion kommer våra ekonomier att vissna bort och idéer och förmågor att gå förlorade. Innovation är nyckeln till hållbar tillväxt och rättvisare och miljövänligare samhällen. En radikal förändring av EU:s innovationsprestanda är det enda sättet att skapa varaktiga och välbetalda jobb som kan stå emot globaliseringstrycket Vård och omsorg som motor för regional utveckling. Utgångspunkter för regional utveckling (R 2008:07). 24 Econ Analyse AS. (2006). Hälso- och sjukvård, regional innovation och tillväxt med Region Skåne som exempel. ECON-Rapport (IP/10/1288). 12

13 Ordet innovation och hur innovationsprocesser fungerar Historiskt sett har innovationer ofta sammanknippats med en produkt, till exempel telefonen, en ny medicin, eller en avancerad IT-lösning. Företag som Ericsson, Sandvik, Alfa Laval, SKL och Atlas Copco blev internationellt ledande. På senare år har begreppet innovation breddats och särskilt har intresset för de icketekniska formerna ökat, som organisatoriska förändringar och marknadsföring. En rad svenska tjänsteföretag har blivit internationellt ledande, exempelvis IKEA, H&M, Oriflame, Metro och EF Education. Innovationsprocessen är den process som börjar med en idé eller uppfinning och slutar med en innovation. I praktiken är den här processen sällan linjär. Innovationsprocessen är interaktiv, den genomsyras av en mängd överlappande och svårförutsägbara delprocesser. En viktig delprocess är kunskapsbyggande och andra viktiga delprocesser är produktutveckling, produktion, finansiering, marknadsföring, utveckling och forskning. De flesta fakta Innovation 26 betyder enligt Svenska akademiens ordbok: införande av något nytt, nyhet; förändring. En innovation är därmed något som människor använder och som har tagits i bruk. OECDs 27 definition är: Resultatet av en innovationsprocess och kan vara nya framgångsrika produkter (varor eller tjänster) eller processer (organisatoriska eller teknologiska). 26 g3.spraakdata.gu.se/saob. 27 Den exakta definitionen i Oslo-manualen lyder: An innovation is the implementation of a new or significantly improved product (good or service), or process, a new marketing method, or a new organisational method in business practices, workplace organisation or external relations. 13

14 fakta Inom forskningen brukar man ofta skilja på radikala och inkrementella innovationer. Radikala innovationer skapar fundamentala förändringar i beteenden och aktiviteter i organisationen. Inkrementell innovation innebär små förändringar och förstärker tidigare kunskap i en organisation. innovationer uppstår genom lärandeprocesser där en mängd olika aktörer, individer såväl som organisationer, är inblandade. Innovationer utförs i ett nätverk av aktörer som får stöd av ett institutionellt ramverk. Tjänstesektorns innovationer Tjänsteföretagens innovationer är ofta kundnära, sociala och organisatoriska. Tjänsteföretagen bygger sin innovationsverksamhet och skaffar sig konkurrensfördelar genom starka och långsiktiga relationer med kunder samt att de hela tiden försöker överträffa kundernas förväntningar och ge en god service. När det gäller tjänsteinnovation så menar de flesta att man måste utgå från kunden och kundens behov. Att utgå från kundens behov ställer krav på att man har kunskap om kunden och att kundens kompetens och kunskap lyfts fram internt i den egna organisationen. Produktionen av tjänster genomgår ständiga förändringar som till stora delar möjliggörs av den tekniska utvecklingen framförallt genom IKT. Andra faktorer som är pådrivande är ökad konkurrensutsättning, snabb kunskapsspridning och internationalisering. Det är inte alltid så lätt att bedöma effekterna av tjänsteföretagens innovationer eftersom det är svårare att förstå och mäta konsekvenserna av en organisatorisk eller social innovation 28. Det finns bättre metoder för att till exempel förstå miljökonsekvenserna av en ny teknisk lösning. Det behövs mer kunskap om hur man bäst ska stötta tjänsteinnovation. För det första är det svårt att avgöra vad som är en innovation och hur den ska skyddas. För det andra är det svårt att uppskatta marknaden för innovation när offentlig sektor är den förväntade finansiären av tjänsten eller produkten 29. Ibland går det inte heller att skilja på tjänsteverksamhet och industriverksamhet. Industriföretag tillverkar produkter med tillhörande tjänster för att skapa konkurrensfördelar och renodlade tjänsteföretag svarar för hela värdekedjan genom egna interna resurser. Vårt linjära traditionella sätt att tänka på utvecklingsprocesser och affärsmodeller fungerar inte längre. Vi är på väg mot affärsmodeller som bygger på ett nätverkstänkande med olika företag som samverkar i ett värdeskapande system 30. Hur kan man organisera för att gynna både förbättringsarbete och innovation? Eftersom både förbättringar och innovationer utvecklas i relationer och interaktion med andra aktörer så behöver relationerna stöttas och organiseras. Dessutom behöver relationerna vara inriktade på ett interaktivt lärande. Utgångspunkten måste vara att alla aktörer har något att bidra med. Vissa relationer behöver byggas från början och kreativa mötesplatser för aktörer som inte har några naturliga mötesplatser behöver skapas. Relationer som redan finns kanske behöver stärkas eftersom tillit är en viktig ingrediens när det gäller ömsesidigt lärande. fakta Det som kan försvåra för satsningar på tjänsteinnovation är att det används flera begrepp som avser tjänster i någon form Det finns tre tjänstesynsätt som dominerar när begreppet ska definieras enligt VINNOVA. Det första synsättet försöker förklara vad tjänster är, det andra vad det inte är (tjänster vs. fysiska produkter), och det tredje synsättet understryker att fysiska produkter är förutsättningen för tjänsten i värdeskapande samproduktion. 28 Sjögren, Ebba. (2009). Recept för klinisk forskning. Förutsättningar för innovation och framgång. Rapport för Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen. 29 Nählinder, Johanna., & Sundin, Elisabeth. (2010). Everyday innovation in elderly care and healthcare, in Döös, Marianne., & Wilhelmson (redaktörer). (2010). Organising work for innovation and growth. Experiences and efforts in ten companies. VINNOVA rapport VR 2009: Bergkvist, Tommy. (2009). Tjänsteinnovationer för tillväxt. Vinnova rapport VR 2009:15. 14

15 Innovation skapas i gränsytor när människor träffas och lär av varandras erfarenheter vilket kräver insatser i form av personal och tid. Det handlar alltså om ett ömsesidigt givande och tagande av kompetens mellan människor. Det behövs till exempel ett aktivt kompetens- och kunskapsutbyte mellan olika professioner som vårdpersonal och tekniker för att åstadkomma kompetensbyggande på bredden. Samverkan grundas på enskilda grupper och individers kunnande och kreativitet. Grundtanken borde vara att skapa goda förutsättningar för sådan samverkan. Innovation förutsätter också entreprenörskap; en förmåga att få någonting att ändra riktning, hitta och utveckla nya angreppssätt. Stefan Lindström, entreprenörolog, anser att det grundläggande karaktärsdraget hos en entreprenör är att se det som fattas och att ha en vilja att förändra. För att uppmuntra entreprenörskap behöver vi ha miljöer som tillåter personer att ta risker, vara nyskapande, kreativa, och handlingskraftiga 31. Det finns också en etablerad kritik mot det individfokuserade perspektivet på entreprenörskap. I stället framhålls omständigheter som kultur, nätverk och teamarbete som centrala för framgångsrikt entreprenörskap. fakta Innovationer utvecklas bäst i organisatoriska sammanhang där det finns ett fast ramverk för innovationsprocessen. Det finns en inneboende innehållsosäkerhet i själva innovationsutvecklingen. En tydlig processmodell bidrar till att reducera processosäkerhet 32. Den som skapat något som är genuint nytt har lyckats sammankoppla lokala förutsättningar och kompetenser på ett sätt som inte kunnat göras på andra ställen. Oavsett om det gäller lokala, regionala eller större innovationssystem så behöver de bygga på aktiviteter och förhållanden som existerar och dessa måste integreras i nätverket. Man behöver skapa innovationssystem. På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning människor, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende av varandra. 31 Vård och omsorg som motor för regional utveckling. Utgångspunkter för regional utveckling (R 2008:07). 32 Benner, Mats. (red). (2005). Innovationer. Dynamik och förnyelse i ekonomi och samhällsliv. Studentlitteratur, Lund: Ekman, Marianne., Ahlberg, Beth Maina., Huzzard, Tony., & Ek, Elisabeth. (2007). Innovationer i vårdens vardag. De små stegens väg till förändring. Studentlitteratur, Lund.: Gestrelius, Stina. (2009). Innovationer i vården, hinder och incitament. För Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen. November 2009.: Sjögren, Ebba. (2009). Recept för klinisk forskning. Förutsättningar för innovation och framgång. Rapport för Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen. 15

16 Att skapa innovationssystem Framtida byggstenar för tillväxt och välfärd framhålls vara kompetensförsörjning, lärandeprocesser och partnerskap. Det innebär att offentlig verksamhet och företag ständigt måste utveckla sitt kunnande. Begreppet det livslånga lärandet har blivit centralt. Ny kunskap växer inte fram per automatik genom individuell kompetenshöjning utan människorna med de nya kompetenserna behöver länka till varandra i kreativa miljöer. I det här sammanhanget talar man om lärande regioner, lärande organisationer och innovationssystem. Det är i princip omöjligt för ett enskilt företag eller offentlig verksamhet att i sin egen organisation upparbeta och rymma alla kompetenser som behövs i innovationsprocessen. Istället behövs olika former av samarbeten mellan företag, universitet och offentlig verksamhet. För att åstadkomma samverkan behöver flera förutsättningar vara uppfyllda. Aktörerna måste känna till varandras existens och länkar måste finnas mellan dem. De måste ha en vilja att samarbeta och förtroende för varandras förmåga. För att ge drivkraft åt arbetet så måste aktörerna ha en gemensam vision. Dessutom måste det finnas spelregler som uppmuntrar samverkan och förnyelse. Att samverka med andra aktörer är inget nytt för regioner/landsting och kommuner. Utvecklings- och samverkansarenor existerar redan och, för det mesta, finns inget behov av att skapa nya operativa resurser för samverkan. För de mesta finns heller inget behov av att skapa nya organisationer som inkubatorer, finansiärer, rådgivare eller andra samverkare 33. För att skapa mervärde för samhället och för att överbrygga affärslogiska skillnader som kan utgöra hinder för innovationssystem krävs en ännu bättre samverkan mellan och inom många sektorer 34. För att underlätta samverkan och innovationsarbete kan man, på central och regional nivå hjälpa till att ta fram avtal och erbjuda smörjmedel för att eliminera hindren för samverkan, snarare än att skapa samverkan uppifrån 35. Aktörerna i ett innovationssystem brukar delas in i tre sektorer: (1) företag, (2) universitet/högskola, och (3) 33 Vård och omsorg som motor för regional utveckling. Utgångspunkter för regional utveckling (R 2008:07). 34 VINNOVA Svar regeringsuppdrag diarienr (2010) Regeringsuppdrag - Tjänsteinnovationer. Tjänsteinnovationer för tillväxt. 35 Vård och omsorg som motor för regional utveckling. Utgångspunkter för regional utveckling (R 2008:07). 16

17 offentlig sektor. De är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika sektorerna. Dessa formaliserade nätverk brukar benämnas triple helix. Det finns även andra beskrivningar av hur innovationssystem organiseras. Ny forskning föreslår införandet av en fjärde sektor, den individuella/civila. Begreppet quattro helix 36 syftar på det civila samhället med studieförbund, ideella föreningar och stiftelser. Det finns också annan forskning som visar att det är viktigt att blanda in alla parter som påverkas av innovationen, exempelvis kunder och/eller leverantörer, för att säkra framgångs - rika resultat 37. I en ministudie om innovation i offentlig sektor gjord av INNOGRIPS 38 projektet pekar man också på medborgarnas delaktighet och inflytande som en viktig aspekt. i sverige fördelar staten medel till innovationssystem genom de nationella myndigheterna Tillväxtverket (fd Nutek) och Vinnova samt genom de regionala tillväxtprogrammen. Flertalet av Vinnovas program stödjer regionala satsningar på innovationer med relevans för hälso- och sjukvård, exempelvis VinnVäxt, Framtidens sjukvård, Innovationsslussar, och VinnVård, som är ett samarbete mellan Vinnova, SKL, Socialdepartementet och Vårdalstiftelsen. Uppdraget att satsa på Innovationsslussar för kommersialisering av idéer och introduktion av innovationer inom hälso- och sjukvården kom från Näringsdepartementet till Vinnova och genomförs i samverkan med ALMI och Innovationsbron. Vinnova kommer att ytterligare förstärka innovationsaspekten i kommande program och öka fokus på tjänster. Ett av de strategiska områdena inom tjänstesektorn kommer att vara hälsa. Utgångspunkterna är framtida affärsmöjligheter snarare än forskning. Det kommer att innebära omprioriteringar mot exempelvis affärsutveckling/teknikutveckling, ökad koncentration på testbäddar och demonstratorer, forskning för innovation och nya utlysnings- och utvärderingsmetoder 39. VINNOVA anser att insatser bör riktas mot det som gynnar nyttiggörande av forskning och utveckling 40. Nationella stöd till innovationssystem 36 I avhandlingen Samverkansnätverk för innovation. En interaktiv och genusvetenskaplig utmaning av innovationspolitik och innovationsforskning (2010) introducerar Malin Lindberg begreppet quattro helix. Lindberg inkluderar därmed en fjärde sektor, den individuella/civila där begreppet syftar på det civila samhället med studieförbund, ideella föreningar och stiftelser. Med introduktionen av begreppet quattro helix utmanar Lindberg triple-helix modellen genom att ge en vidare syn på vilka aktörer som är relevanta och bidrar därmed med en alternativ förståelse av hur innovationssystem organiseras. 37 Sjögren, Ebba. (2009). Recept för klinisk forskning. Förutsättningar för innovation och framgång. Rapport för Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen. 38 INNOGRIPS projektet ( ) är ett initiativ från EUs Generaldirektorat för Näringsliv. Målet för projektet är att erbjuda en lättillgänglig samling kunskap och information om existerande studier av innovationspolitiken, företagsinnovation och akademiska studier. Huvudaktiviteterna är forskning, analys, samråd och spridning mellan Kommissionen, forskare och andra viktiga aktörer i innovationsprocessen. För mer information se grips-public.mediactive.fr/home. 39 VINNOVA (2010) Regeringsuppdrag tjänsteinnovationer. Tjänsteinnovationer för tillväxt. Diarienr VINNOVA (2010) Regeringsuppdrag tjänsteinnovationer. Tjänsteinnovationer för tillväxt. Diarienr

18 Uppmuntrande organisationskultur gynnar innovation innovation handlar inte om rutiner, det handlar om att tänka nytt. Innovationer behöver inte vara forskningsdrivna, de kan lika gärna vara idéer som kommer från verksamheten; praktikbaserade innovationer. Avgörande genombrott sker därför inte nödvändigtvis vid forskningsinstitutioner eller i företags utvecklingsavdelningar. De kan ske på en vårdcentral eller specialistmottagning Ett fast ramverk och en strategi behövs för att stödja innovationsprocessen men hur strategin och ramverket ska se ut beror på lokala förhållanden. Det är viktigt att bygga på existerande förhållanden och aktiviteter, oavsett om det gäller det lokala, regionala eller det större innovationssystemet. Det är också viktigt med tydlighet, transparens och institutionella ramar för att underlätta samverkan och innovationsarbete. För att åstadkomma detta krävs beslut på högsta ledningsnivå samt en strategi för innovation. Organisationskulturen har stor betydelse för hur idéer och nytänkande tas emot. Det är viktigt att utveckla och upprätthålla en innovativ kultur. Ledningen har därför stor betydelse för förändring och samverkan, och därmed innovation. Det behövs en ledning som ger förutsättningar och skapar tydliga strukturer för att driva både förbättringsarbete och innovation samt skapar samsyn kring värdegrunder 41. Ledarskapets roll, på alla nivåer, blir att undanröja hinder för olika professioner, huvudmän, aktörer och medicinska divisioner att arbeta tillsammans. Det måste finnas tydliga spelregler som klargör att samverkan med andra inte bara är önskvärt, utan prioriterat. Därmed har ledarskapet en avgörande betydelse för om hälso- och sjukvården ska klara av att möta de utmaningar man står inför och göra de förändringar som krävs. Det finns två tillvägagångssätt (strate gier) som anses vara organisationspraxis, i varje fall i västvärlden, när det gäller att bedriva förändringsarbete 42. Det ena sättet kan förenklat beskrivas som expert- och chefstyrt, där lösningar identifieras och bestäms ovanifrån och trycks 41 Andreasson, S., & Winge, Monica. (2009). Innovationer för hållbar vård och omsorg. Värdeskapande vård- och omsorgsprocesser utifrån patientens perspektiv. VINNOVA rapport, VR 2009: Ekman, Marianne., Ahlberg, Beth Maina., Huzzard, Tony., & Ek, Elisabeth. (2007). Innovationer i vårdens vardag. De små stegens väg till förändring. Studentlitteratur, Lund. 18

19 ned i organisationen, förändringen kommer uppifrån. Förändringen är förankrad och beslutad bland beslutsfattare och ledningen har överblick över förändringsaktiviteterna. Problemet kan vara att medarbetarna inte uppfattar förändringsinitiativet på samma sätt som ledningen och lösningarna uppfattas inte som att de stämmer överens med den faktiska situationen på det lokala planet. Engagemanget och förändringsviljan blir därmed låg. Den andra strategin är att förändring initieras underifrån och bygger på faktiska problem och möjligheter. När medarbetarna själva driver frågor och har överblick över lösningar så är ofta engagemanget stort. Problemet här är att förändringen inte är förankrad på ledningsnivå och därmed inte har legitimitet. Dessutom kan förändringen vara lösryckt och inte integrerad med den övriga verksamheten. En förändring som inte är förankrad hos ledningen har små chanser att få fäste i organisationen. För att bedriva ett effektiv förändrings- och förnyelsearbete som genomsyrar hela organisationen så är det tydligt att både ledning och medarbetare behöver involveras och aktiveras. För att skapa långsiktig hållbarhet så är det helt avgörande att behov och engagemang också kommer underifrån. Nytänkande och utveckling när det gäller innovationer måste ses som en angelägen del i arbetet för alla. Att skapa väl fungerande förändrings- och utvecklingsprocesser som gör att medarbetare behåller glädjen och intresset för att utveckla och förbättra är en nyckelfråga för att utveckla och förnya hälso- och sjukvården. Utvärderingar av innovationsprojekt inom hälso- och sjukvården visar att verksamhetsutvecklingen i den egna organisationen gynnas positivt eftersom personalen ges möjlighet att påverka, utveckla och förbättra sitt arbete och sin arbetsmiljö genom behovsstyrda och egenutvecklade innovationer 43. Vad främjar och hindrar kreativitet? Att det går att arbeta medvetet och aktivt för att skapa ett kreativt klimat konstateras i rapporten Måste innovationer vara av metall? Att tänka om och skapa nytt i kommuner landsting och regioner 44. I rapporten presen teras fem nyckelfaktorer för att främja kreativitet och innovationsförmåga: Skapa goda förutsättningar för nytänkande Gör det tankemödan värt En innovation behöver inte vara av metall En innovation behöver inte vara storslagen Det finns hjälp att hämta utanför arbetsplatsen fakta Först bör man understryka att vare sig innovation eller innovativa processer handlar om ständiga förbättringar av det befintliga, dvs. finslipa det man redan gör. Det handlar snarare om att bryta mönster och göra helt nya saker eller gamla saker på nytt sätt 45 Skapa goda förutsättningar för nytänkande: Samordna kreativa mötesplatser där människor från verksamheten, eller olika verksamheter, träffas och utbyter tankar och idéer men också får tid för reflektion. För att åstadkomma en innovativ miljö måste man aktivt skapa ett klimat som välkomnar och tillåter nytänkande. Det måste dessutom finnas utrymme för att experimentera och tillåtelse att misslyckas. Gör det tankemödan värt: Att bli uppmärksammad och få uppskattning kan vara lika viktigt som att bli belönad ekonomiskt. Men det ena utesluter inte det andra. Ett hinder för innovation som har lyfts fram inom hälso- och sjukvården är Lagen om Arbetstagares Uppfinningar LAU 46 som säger att arbetsgivaren är ägare till uppfinningen men att idégivaren bör få en skälig ersättning. Som anställd är man därför skyldig att anmäla en presumtiv innovation till sin arbetsgivare. Om innovationen faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde så ska den anmälas till arbetsgivaren även om innovationen är utvecklad på arbetstagarens fritid eller semester. Lagen gäller både kommun- och landstingsanställdas patenterbara uppfinningar. Att idéer inom hälso- och sjukvården tas tillvara i begränsad omfattning och vidareutvecklas anses bero på att anställda saknar kunskap om hur äganderätten till en innovation hanteras av arbetsgivaren. 43 åtkomst Utbult, Mats. (red). (2007). Måste innovationer vara av metall? Att tänka om och skapa nytt i kommuner, landsting och regioner. Sveriges Kommuner och Landsting, Trygghetsfonden, Vinnova. Rapporten bygger på forsknings- och utvecklingsprogrammet Innovativa kommuner, landsting och regioner. 45 Frankelius, Per. (2005). Innovativa perspektiv i kritisks belysning, s I Benner, Mats. (red). Innovationer. Dynamik och förnyelse i ekonomi och samhällsliv. Studentlitteratur, Lund. 46 SFS 1949:

20 För att anställda inom hälso- och sjukvården ska delta i utvecklingsprojekt behövs incitament och avtal som tydliggör vem som äger vad 47. Skapar man entreprenörer inne i systemet så blir det ändring i systemet inifrån. En innovation behöver inte vara av metall: Det finns mjuka innovationer, metoder, processer som handlar om nya sätt att arbeta med människor eller organisationer, som kan vara lika betydelsefulla som fysiska produkter. Ett exempel på en så kallad mjuk innovation var när Stockholms Bröstklinik ändrade det traditionella tillvägagångssättet vid medicinska bröstmottagningar där kvinnor slussades runt till provtagningar vid olika enheter med flera läkarbesök. Processen tog i genomsnitt 43 dagar, med stora kostnader, långa väntetider och ångest hos patienten. Nu samlas istället all expertis på samma ställe runt patienten där utredning görs. De kallar det själva för en organisatorisk innovation och de har sänkt den genomsnittliga tiden för utredning till 3,5 timme och skapat mer vård för pengarna 48. Kombinationer av hårda och mjuka innovationer ger ofta stora vinster. exempelvis att koppla ihop nya sätt att arbeta och organisera verksamheter med användning av IKT tjänsteinnovation. Ett problem är att det finns en kunskapsbrist i hur tjänsteinnovationer stöds. Pimmprojektet 49 (produktförnyelse inom vård och omsorg) som organiseras av Almi Östergötland och bemannas av personal från landstinget i Östergötland, Norrköpings kommun samt Almi bekräftar också detta. Erfarenheten från Pimm är att kunskapsbristen inte bara finns hos Almi, utan även hos andra nyckelaktörer och personer som drar upp riktlinjer för politiken 50. Nutek 51 har också konstaterat att så är fallet och de menar att kunskapen om hur tjänstekoncept kan paketeras och kommersialiseras behöver spridas. Kapitalförsörjningssystemen är ofta anpassade till tekniska företag och produkter. Innovationsupphandling är en möjlighet för att stödja tjänsteinnovationer i hälso- och sjukvård. Med innovationsupphandling kan produkter eller tjänster som inte finns på marknaden efterfrågas. Istället för att upphandla produkter som är specificerade i detalj så upphandlas lösningar på definierade problem. En mycket viktig faktor vid innovationsupphandling är att identifiera användarnas verkliga behov 52. För detta krävs det att både klinisk personal och patienter deltar. Lagen om offentlig upphandling (LOU) anses vara ett ramverk som skapar konkurrens och motverkar samverkan eftersom pris är ett viktigt beslutskriterium och kvalitet är svårt att specificera 53. Innovationsupphandlingsutredningen 54 har kommit fram till att man i Sverige saknar en nationell sammanhållen innovations- och innovationsupphandlingspolitik inom hälso- och sjukvård som kan bidra till erfarenhetsutbyte och utvärderingar av innovationer och innovationsupphandlingar inom vården. Utredningen föreslår därför att det byggs upp en delegation bestående av representanter för landstingen, medicintekniska företag, Sveriges Kommuner och landsting (SKL), staten och universitet/ högskola som ska bygga upp bättre institutionella och kunskapsmässiga förutsättningar för innovationer och innovationsupphandling inom hälso- och sjukvården. Enligt IVA akademin 55 är både Sveriges och EUs regelverk för upphandling i sig inte hindrande för innovationsupphandling. Den hämmande effekten är istället tolkningar och tillämpningar av upphandlings- och konkurrensregler. En innovation behöver inte vara storslagen: De små innovationerna kan vara lika viktiga i längden. Det viktiga är att det är en ny tanke, som realiserad här och nu, löser ett problem i just den här organisationen. Det finns hjälp att hämta utanför arbetsplatsen: För att stödja utvecklingen av innovationer inom vård och omsorg har det etablerats stödjande organisationer och nätverk på regional och nationell nivå. De hjälper den/de som har idén, från de initiala stegen till den färdiga implementerade och/eller kommersialiserade produkter eller tjänsten. Många av dessa stödjande organisationer finansieras av landstinget, kommuner samt Almi. Det finns också stora möjligheter att få extern finansiering för vidareutveck 47 Vård och omsorg som motor för regional utveckling. Utgångspunkter för regional utveckling (R 2008:07). 48 Bergkvist, Tommy och Hedby, Ulrika. (2008). Innovativa tjänsteföretag och forskarsamhället omaka par eller perfekt match? Almega forum för tjänsteföretagare. 49 Läs mer om Pimm projektet på 50 Nählinder, Johanna., & Sundin, Elisabeth. (2010). Everyday innovation in elderly care and healthcare, in Döös, Marianne., & Wilhelmson (redaktörer). (2010). Organising work for innovation and growth. Experiences and efforts in ten companies. VINNOVA rapport VR 2009: Vård och omsorg som motor för regional utveckling. Utgångspunkter för regional utveckling (R 2008:07). 52 Gestrelius, Stina. (2009). Innovationer i vården, hinder och incitament. För Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen. November Sjögren, Ebba. (2009). Recept för klinisk forskning. Förutsättningar för innovation och framgång. Rapport för Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen. 54 SOU 2010:56. Innovationsupphandling. Betänkande av Innovationsupphandlingsutredningen. Stockholm,

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Motala en del av östgötaregionen 42 000 invånare Medarbetare Drygt 3600 medarbetare Bred kompetens inom exempelvis: skola omsorg kultur bibliotek

Läs mer

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Tilldelande av verksamhetsuppdrag SLL Innovation till Danderyds sjukhus AB

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Tilldelande av verksamhetsuppdrag SLL Innovation till Danderyds sjukhus AB 1 (2) FÖRSLAG 2013:6 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Tilldelande av verksamhetsuppdrag SLL Innovation till Danderyds sjukhus AB Föredragande landstingsråd: Stig Nyman Ärendebeskrivning Landstingsdirektören

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Dnr Sida 1 (6) 2015-08-30 Handläggare Anna-Karin Stoltz Ehn 08-508 265 68 Till Exploateringsnämnden 2015-09-24 VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Förslag till beslut

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi vill att våra kunder inom offentlig sektor

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Norrbottens läns landstings strategi för forskning och utveckling inom hälso- sjukoch tandvård. Ett lyft för befolkningens bästa

Norrbottens läns landstings strategi för forskning och utveckling inom hälso- sjukoch tandvård. Ett lyft för befolkningens bästa Norrbottens läns landstings strategi för forskning och utveckling inom hälso- sjukoch tandvård Ett lyft för befolkningens bästa Kent Ögren Landstingsstyrelsens ordförande Landstinget i Norrbotten har stora

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Tillväxt genom internationellt arbete

Tillväxt genom internationellt arbete Tillväxt genom internationellt arbete Kenneth Sjaunja EU-projektkontoret Norrbottens läns landsting Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Vårt

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Från nationell vision till lokal konkretion hur går vi från ord till handling?

Från nationell vision till lokal konkretion hur går vi från ord till handling? Från nationell vision till lokal konkretion hur går vi från ord till handling? Daniel Forslund (L) innovationslandstingsråd Stockholms läns landsting Nya utmaningar kan inte lösas med gamla lösningar!

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet MOTIONSSVAR 2015-10-23 Vård och omsorg Sofia Tullberg Gunilla Thörnwall Bergendahl Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Förutsättningar för innovation

Förutsättningar för innovation Förutsättningar för innovation ENKÄTUNDERSÖKNING OM KOMMUNER OCH LANDSTINGS SYN PÅ INNOVATIONSFRÅGOR Förutsättningar för innovation 1 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill stimulera nytänkande

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Kompetensförsörjning för framtidens hälso- och sjukvård

Kompetensförsörjning för framtidens hälso- och sjukvård 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal 2011-03-16 Handläggare: Kristina Pesula Kompetensförsörjning för framtidens hälso- och sjukvård Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har ansvaret

Läs mer

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du?

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du? Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun BOTKYRKA KOMMUN Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun 2 [8] Näringslivsstrategi för Botkyrka Näringslivet i Botkyrka domineras av ett par tusen småföretag och

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Den kreativa kommunen Innovationssystem i Motala kommun

Den kreativa kommunen Innovationssystem i Motala kommun Den kreativa kommunen Innovationssystem i Motala kommun Motala en del av östgötaregionen 42 000 invånare Motala en del av östgötaregionen 42 000 invånare Tre megautmaningar Ungas hälsa och skolresultat

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

En innovationsvänlig offentlig verksamhet

En innovationsvänlig offentlig verksamhet POSITIONSPAPPER En innovationsvänlig offentlig verksamhet En innovationsvänlig offentlig verksamhet 1 Förord Sverige har en offentlig sektor som i stora delar tillhör de mest välfungerande i världen. Det

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer