En ny struktur för PEG-verksamhet för förbättrad vård av cancerpatienter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En ny struktur för PEG-verksamhet för förbättrad vård av cancerpatienter"

Transkript

1 Jukka Nopsanen Slutrapport En ny struktur för PEG-verksamhet för förbättrad vård av cancerpatienter Ett vårdutvecklingsprojekt hos Cancerfonden Jesper Lagergren, överläkare och professor, Pernilla Lagergren, sjuksköterska och medicine doktor Lena Martin, dietist och medicine doktor Kirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

2 Förord Vi vill rikta ett stort och varmt tack till Cancerfonden som gjorde detta vårdutvecklingsprojekt möjligt. Vi vill också tacka alla medarbetare från respektive profession/klinik som främst deltagit i utformningen av den sjuksköterskeledda PEGverksamhet som detta vårdutvecklingsprojekt utmynnat i: Endoskopi: Edgar Jaramillo, Agneta Sjödin, Kirurgi: John Blomberg, Hjördis Älgamo, PEGsjuksköterskor: Minna Aastrup, Sofia Alm, Maria Hellström, Pernilla Ingers, Camilla Johnsson, Elin Svensson, PEG-undersköterska: Erika Jonsson, Öron-, näs och halskliniken: Göran Laurell. Stockholm november 2009 Jesper Lagergren Pernilla Lagergren Professor och överläkare Medicine doktor och sjuksköterska Kirurgiska kliniken P9:03 Kirurgiska kliniken P9:03 Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Stockholm Stockholm E-post: E-post: Lena Martin Medicine doktor och dietist Dietistkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Stockholm E-post: 1

3 Sammanfattning Detta av Cancerfonden finansierade vårdutvecklingsprojekt handlar om hur vården runt patienter med behov av nutritionskateter till magsäcken (PEG) kan utvecklas och förbättras avseende flera parametrar. Projektet har resulterat i en mycket välfungerande och sjuksköterskeledd verksamhet med bra organisation, patienttillgänglighet och kompetens där kvalitetskontroll, utveckling och forskning ingår som naturliga komponenter. Karolinska Universitetssjukhuset har övertagit driften av denna verksamhet och flera andra sjukhus håller på att ta efter den modell som framvuxit fram. Vi är glada och stolta över den verksamhet som bedrivs och kan varmt rekommendera den till andra! 2

4 Innehållsförteckning INTRODUKTION... 4 Vad är PEG och varför använda den?... 4 PEG vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna... 5 Hur läggs en PEG?... 5 Vanliga problem hos patienter med PEG... 6 SYFTE... 8 PROJEKTETS GENOMFÖRANDE... 9 Tidsschema... 9 PEG-sjuksköterskan PEG-dietisten PEG-verksamheten RESULTAT AV VERKSAMHETEN DISKUSSION FORSKNINGSPROJEKT REFERENSER BILAGOR

5 Introduktion Vad är PEG och varför använda den? Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) innebär att en kateter införs i magsäcken via ett litet hål i bukväggen under lokalbedövning med vägledning av gastroskopi [Nicholson 2000]. Syftet med PEG är antingen att den ska fungera som nutritionskateter, vilket är vanligast, alternativt att dränera magsäcken på vätska. Som nutritionskateter används PEG främst för de patienter som av olika anledningar inte kan äta tillräckligt via munnen, ex vid olika typer av sväljningssvårigheter, ofta orsakade av tumör i huvud/halsregionen, i matstrupe eller i övre magsäck samt för patienter med neurologisk sjukdom som stroke eller demens [Rimon E 2005, Pennington 2002, Nicholson 2000, Löser 2000]. En annan och ovanligare indikation för användning av gastrostomi hos cancerpatienter är att avleda vätska från magsäcken hos patienter med kronisk ileus (tarmvred) som inte sällan kan uppkomma till följd av en spridd cancersjukdom i bukhålan där annan lindrande operation inte kan utföras. I dessa fall används PEG som en dräneringskateter för att patienten ska slippa kräkningar eller tvingas ha sond inlagd via näsan ned i magsäcken. Användning av PEG är mycket utbredd i Sverige och utförs vid de flesta sjukhus i varierande kvantiteter. Denna form av gastrostomi har alltmer vunnit terräng jämfört med den mer omfattande operativa läggningen av kateter i magsäcken (s k Witzelfistel) [Ljungdahl 2006]. Ponsky Pull PEG, Bard Norden AB 4

6 PEG vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna I Stockholm har det skett en koncentration av behandling av patienter med huvudhals-tumörer till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, vilket bidragit till att PEG är ett särskilt vanligt ingrepp vid sjukhuset. Dessutom skedde en snabbt ökande verksamhet avseende behandling av cancer i matstrupe och magsäck, vilket ytterligare bidrog till ökningen av PEG-läggningar. En aktuell genomgång av användning av PEG i Sverige från vår grupp har visat att Karolinska Universitetssjukhuset i Solna lägger så många som cirka PEG-ar per år, vilket gör sjukhuset till det sjukhus som lägger flest PEG-ar i vårt land [Wenger 2000]. Hur läggs en PEG? Vanligen är det en kirurg som i samarbete med en endoskopist (gastroenterolog eller kirurg) ansvarar för PEG-läggning tillsammans med en assisterande sjuksköterska. Tre personer behövs alltså som regel för att lägga in en PEG Magsäck Munhåla Matstrupe Figur. Beskrivning över PEG-läggning i bilder. I figuren beskrivs med bilder hur PEG-läggningen går till. En endoskopist gör gastroskopidelen, d v s blåser luft i magsäcken så att den spänns ut mot bukväggen och lyser med lampan i gastroskopet genom magsäcken ut på bukväggen för att 5

7 identifiera den kortaste sträckan från bukvägg till magsäck (1). Den andra personen är som regel en kirurg som i lokalbedövning gör ett litet hål på cirka 8 mm längd i huden i bukväggen över det område där endoskopisten lyser med gastroskopet och för in en tunn nål (2) varigenom en stark tråd förs in (3). Denna tråd fattas av endoskopisten via gastroskopet med en slynga och dras upp tillsammans med gastroskopet ut genom munnen på patienten (4). Härefter knyter kirurgen fast PEGkatetern i tråden och katetern dras via ledning av tråden ner genom munnen och ut genom magsäcksväggen ut på bukväggen (5) där den förankras mot bukväggens utsida för att sitta fast (6). Under hela ingreppet assisterar sjuksköterskan både kirurgen och endoskopisten och finns för patienten (Bilaga 1). Vanliga problem hos patienter med PEG Det är vanligt med komplikationer i nära anslutning till PEG-läggning såväl som långt senare [Figueiredo 2007, Ehrsson 2004, Pennington 2002, Nicholson 2000, Löser 2000]. Det klart vanligaste akuta problemet är infektionskomplikationer [Jafri 2007, Saadeddin 2005] Andra komplikationer är tarmvred, perforation av andra organ (oftast tarm eller lever) blödning, bukhinneinflammation, läckage till bukhålan, smärta, ärrbildning vid öppningen i bukväggen, stopp i PEG-katetern, att katetern spontant åker ut, läckage av näringsvälling och att katetern fastnar [Ehrsson 2004, Pennington 2002, Nicholson 2000, Löser 2000]. Inläggning av PEG är ett relativt enkelt kirurgiskt ingrepp men det krävs vana för att det ska ske snabbt och effektivt och minimera komplikationsriskerna. Det krävs också ett bra samarbete mellan endoskopist och PEG-läggaren (kirurg) för att ingreppet ska koordineras på bästa sätt. Det föreligger vidare inte sällan osäkerhet avseende skötsel av PEG och ofta saknas det tillgång till expertis på området för patienter att konsultera vid problem. Patienter som får PEG är ofta osäkra på hur den ska användas, vad som händer efter inläggningen och hur hårt den bör stramas åt mot bukväggen bland en rad andra praktiska frågor. Det finns en betydande skötselproblematik på litet längre sikt där ärrvävnad i PEG-såret med smärtor och värk och läckage ofta tillstöter. PEG-kateter 6

8 bör i vissa fall bytas och bör skötas enligt noggranna föreskrifter men här föreligger en osäkerhet och en oklarhet över vad som är bäst för patienten. Behovet av mängd och val av sondmat är individuellt och användningen inte helt enkel. Det finns en mängd produkter för olika tillstånd och frågorna kring matningssituationen kan bli många och svåra för såväl vårdpersonal som patient och anhöriga. Behovet av expertis inom den nutrition som ska ges, inklusive kontakt med specialutbildad dietist, är underskattat och tyvärr inte uppfyllt hos de flesta patienter som får PEG idag [Scott 2005]. Alla de oklarheter som finns i samband med PEG-läggning, och som ofta vållar patienten stora problem, kan effektivt avhjälpas bara det finns tillgång till erfaren hjälp. Även sjukvårdspersonal som kommer i kontakt med patienter med PEG kan vara osäker och ha en rad frågor om PEG-ar. 7

9 Syfte Det övergripande syftet med det aktuella vårdutvecklingsprojektet var att med avseende på ovanstående problemformuleringar förbättra och utveckla omhändertagandet av patienter som får PEG vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Detta ville vi åstadkomma genom att bygga upp och etablera en sjuksköterskeledd, lättillgänglig och välfungerande verksamhet för alla patienter som har behov av PEG. Målsättningen var att denna verksamhet ska leda till: 1. Minskad komplikationsfrekvens 2. Förbättrad uppföljning och kvalitetskontroll 3. Ökad tillgänglighet för råd och utbildning inom PEG-vården för patienter och personal 4. Förbättrad omhändertagande av problem 5. Enklare för patienter att byta sin PEG-kateter 8

10 Projektets genomförande Tidsschema Vi fick medel från Cancerfonden för detta vårdutvecklingsprojekt under en treårig period till Det första halvåret ägnade vi åt att: 1. Detaljplanera projektets genomförande och flöde (Bilaga 2). 2. Planera för de forskningsprojekt som ingår. 3. Anställa de personer som finansierades via projektmedlen. 4. Förankra projektet hos alla andra berörda verksamheter och kollegor (främst endoskopienheten och de medicinska gastroenterologerna samt kirurgmottagningen och kirurgerna). 5. Specialutbilda två sjuksköterskor samt en dietist för uppdraget. Under perioden : 1. Hösten 2005 igångsattes den nya PEG-verksamheten i full skala för alla patienter med behov av PEG på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. 2. Under den resterande perioden genomfördes hela den nedan beskrivna PEGverksamheten. Efter studieperioden: Tack vara stora framgångar med projektet bedrivs PEG-verksamheten helt i regi av Kirurgiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. All klinisk verksamhet pågår som under projektperioden. Insamlingen av data för forskningsändamål har minskats och därmed har personalkostnaden reducerats. Detta har medfört att verksamheten är ekonomiskt bärkraftig och därmed får fortsätta utan slutdatum. 9

11 PEG-sjuksköterskan För PEG-verksamheten utbildades successivt totalt 5 sjuksköterskor i omhändertagandet av patienter som fått PEG. Dessa sjuksköterskor bedömde PEGremisser (Bilaga 3) i samråd med läkare och hade det övergripande ansvaret för omhändertagandet av alla patienter innan och efter PEG-läggning. En kirurg fanns alltid tillgänglig för hjälp i vissa frågor. Alla patienter kallades för PEG-läggning via endoskopimottagningen. PEG-sjuksköterskornas såg till att hela verksamheten bedrevs på det sätt som planerats. I rollen som PEG-sjuksköterskorna ingick en rad viktiga arbetsuppgifter, som att: Bedöma indikationer och kontraindikationer för inläggning av PEG och prioritera och planera ingreppen. Detta gjordes vid behov i samråd med läkare. Informera patienterna om allt som ingår i verksamheten. Tillfråga och inkludera patienterna i den forskning som bedrevs. Ta prover innan och efter PEG-läggning. Mäta längd och vikt innan och efter PEG-läggning. Mäta kroppssammansättning via bioimpedansmätningar. Medverka vid PEG-inläggningen. Kalla och följa upp alla patienter via mottagningen med återbesök 10 dagar, 2 månader och 6 månader efter PEG-inläggningen. Bedöma och behandla problem och komplikationer som uppkommit, vid behov i samråd med läkare. Själva genomföra byten av PEG. Sköta konsultationer via telefon. Ge råd och stöd till patient och anhöriga samt utbilda och hjälpa annan vårdpersonal som vårdar patienter med PEG. Utbilda annan personal som ofta kommer till mottagningen för att lära sig mera. Hålla föreläsningar och utåtriktat arbete för att sprida PEG-verksamheten till andra sjukhus. 10

12 Hålla föreläsningar och utåtriktat arbete för att sprida kunskap om PEGverksamheten samt vård av PEG patienter till kommunerna. Bistå med att bygga upp ett system där andra sjukhus kan ta efter det som har byggts upp på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. PEG-dietisten Under hela projektperioden har vi haft en anställd dietist, Lena Martin (nyligen disputerad), som tagit ett stort ansvar för hela verksamheten. I rollen som PEG-dietist ingick en rad viktiga arbetsuppgifter, som att: Följa upp alla patienter via mottagningen med återbesök 10 dagar, 2 månader och 6 månader efter PEG-inläggningen. Ge patienterna/anhörig/vårdpersonal/personal på annat boende bästa möjliga råd om vilken mängd och typ av sondnäring som skulle ges i olika faser av vården (akutfas, tidig uppföljningsfas och sen uppföljningfas). Bygga upp ett samarbete mellan PEG mottagningen och dietister på sjukhuset vilket inneburit ett ökat omhändertagande av patienterna. Stötta PEG-sjuksköterskorna i deras roll (se ovan). Hålla föreläsningar och utåtriktat arbete för att sprida PEG-verksamheten till andra sjukhus. Hålla föreläsningar och utåtriktat arbete för att sprida kunskap om PEGverksamheten samt vård av PEG patienter till kringliggande kommuner. Se till att bioimpedansmätningarna skedde som de ska. Huvudansvara för att den datainsamling som nu används för forskningsändamål sköttes på bästa sätt. 11

13 PEG-verksamheten Före PEG-inläggning Projektets PEG-sjuksköterskor och dietist informerar patienterna inför PEGläggningen hur denna går till och de informeras om den datainsamling och de studier som sker inom ramen för verksamheten. Patienternas vikt och längd mäts på särskild sittvåg av hög kvalitet. Subjektiv bedömning av patientens nutritionsstatus görs av personal [Detsky 1987]. Via bioimpedans sker en objektiv mätning av kroppssammansättning [Kyle 2004, Kyle 2004]. Enkäter om nutrition och hälsorelaterad livskvalitet [Aaronson 1993] fylls i av patienterna. Randomisering till två alternativa antibiotikatyper sker precis innan PEG-läggning hos de patienter som medverkar enligt muntligt godkännande. PEG-inläggning Sker på vanligt sätt. Antibiotika ges utan att PEG-sjuksköterskan medverkar så att hon hålls blindad för vilken preparat som ges. Efter PEG-inläggning Samtliga patienter får efter PEG-läggningen tid för återbesök till en särskild PEGmottagning. Vid denna mottagning omhändertas alla patienter med behov och alla som får en ny gastrostomi. Nylagd PEG följs upp med återbesök efter ca 10 dagar, 2 månader samt 6 månader efter ingreppet. De som har behov av tätare kontakter får detta. Patienter som har problem med sina gastrostomier i senare skede, dvs efter den vanliga uppföljningstiden på 6 månader, erbjuds möjlighet att vid behov återkomma till denna mottagning för att få vård och hjälp. Vid mottagningen medverkar de sjuksköterskor och den dietist som fått speciell utbildning om PEG. Byten av PEG och rådgivning sker vid denna mottagning. Datainsamling Vi samlar prospektivt in data om ålder, kön indikationer för PEG, diagnos, BMI, typ av PEG, vilka som medverkat vid PEG-inläggningen. Det sker också en kontinuerlig komplikationsregistrering vid varje återbesök där odlingar och blodprover tas och 12

14 gastrostomihålet inspekteras noggrant (Bilaga 4). Innan och efter PEG-läggningen tas blodprover. Patienter med cancersjukdom medverkar i en livskvalitetsstudie genom att besvara en enkät (Bilaga 5) utvecklad för patienter med cancer (EORTC QLQ-C30 allmän enkät) [Aaronson 1993]. En studiespecifik enkät insamlar data om patientens upplevelse av att leva med PEG (Bilaga 6). Nutritionsaspekter mäts med Subjective Global Assessment, SGA (Bilaga 7) [Detsky 1987] och matdagbok (Bilaga 8) som patienten fick fylla i. Alla enkäter och formulär ifylldes före inläggning och 10 dagar, 2 månader samt 6 månader efter inläggning av PEG. Samtliga data lagras i en särskild databas för senare möjlighet till forskning. Multidisciplinär grupp Vi har etablerat en multidisciplinär grupp för PEG-omhändertagande som involverar inte bara de sjuksköterskor och dietister som träffar de flesta av patienterna utan även kirurger, endoskopister, onkologer och öronläkare. Resultat av verksamheten Den beskrivna PEG-verksamheten innebär att läkarna är helt avlastade från uppgiften att omhänderta patienterna efter PEG-läggningen. En imponerande expertkunskap har etablerats hos alla de sjuksköterskor och den dietist som är och har varit involverade i verksamheten. Verksamheten är numera självgående på så vis att nya PEGsjuksköterskor utbildas av de sjuksköterskor som redan är aktiva i verksamheten och på detta sätt har en god kontinuitet säkrats. Samtliga sjuksköterskor som medverkat har upplevt en stor glädje av att arbeta i projektet och känt att det utvecklat dem i sin yrkesroll. Förutom mottagningen finns också telefonnummer till kirurgmottagningen dit patient eller personal kan vända sig med frågor och boka tider. Vårdpersonal (sjuksköterskor, läkare, dietister) från Karolinska i Solna, Huddinge och från Södersjukhuset och inte minst på kringliggande vårdinrättningar vet idag vart de ska vända sig då det uppstår frågor eller osäkerhet kring hantering av patient med PEG. Samarbetet har många gånger inneburit att problem fångats upp i tid, och snabbt kunnat åtgärdas. Det kan röra sig om sårvård, nutritionsproblem, trasig PEG etc. Patienterna har varit mycket nöjda och känner sig trygga med att uppföljning och 13

15 hjälp finns att få. Verksamheten håller nu på att börja etableras även på andra sjukhus, åtminstone i Stockholmsregionen. Denna sjukvård kan varmt rekommenderas. Glädjande är att sjukvårdshuvudmannen har tagit på sig ansvaret för den fortsatta kliniska verksamheten efter att Cancerfondsprojektet nu är avslutat. Därmed är en ny vårddimension säkrad för denna patientgrupp. Diskussion Sammanfattningsvis kan vi bara understryka att detta vårdutvecklingsprojekt blev mycket lyckat och samtliga som medverkat känner en stor tillfredsställelse över att ha fått vara med i verksamheten och verkligen få uppleva sig göra stor nytta för patienterna. Det finns stora förutsättningar för att denna sjuksköterskeledda PEGverksamhet kan etableras vid andra sjukhus runt om i Sverige och förhoppningsvis även internationellt. Forskningsprojekt Datainsamlingen från PEG-verksamheten ingår i flera forskningsprojekt: 1. Ett projekt fokuserar på nutritionsaspekterna med PEG. 2. Ett projekt fokuserar på komplikationerna efter PEG och hur de kan undvikas. Det utgör halva delen i en doktorsavhandling med John Blomberg, överläkare i kirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset. 3. Vi har dessutom för avsikt att rekrytera en ny doktorand som kan ta hand om övriga data som har insamlats och basera sin avhandling på data från PEG-projektet. 14

16 Referenser Aaronson NK, Ahmedzai S, Bergman B, Bullinger M, Cull A, Duez NJ, Filiberti A, Flechtner H, Fleishman SB, de Haes JC, et al. The European Organization for Research and Treatment of Cancer QLQ-C30: a quality-of-life instrument for use in international clinical trials in oncology. J Natl Cancer Inst 1993;85: Detsky AS, McLaughlin JR, Baker JP, Johnston N, Whittaker S, Mendelson RA, Jeejeebhoy KN. What is subjective global assessment of nutritional status? J Parenter Enteral Nutr 1987;11:8-13. Ehrsson YT, Langius-Eklöf A, Bark T, Laurell G. Percutaneous endoscopic gastrostomy (PEG) - a long-term follow-up study in head and neck cancer patients. Clin Otolaryngol Allied Sci 2004;29: Figueiredo FA, da Costa MC, Pelosi AD, Martins RN, Machado L, Francioni E. Predicting outcomes and complications of percutaneous endoscopic gastrostomy. Endoscopy 2007;39: Jafri NS, Mahid SS, Minor KS, Idstein SR, Hornung CA, Galandiuk S. Metaanalysis: antibiotic prophylaxis to prevent peristomal infection following percutaneous endoscopic gastrostomy. Aliment Pharmacol Ther 2007;25: Kyle UG, Bosaeus I, De Lorenzo AD, et al. Bioelectrical impedance analysis--part I: review of principles and methods. Clin Nutr. 2004;23(5): Kyle UG, Bosaeus I, De Lorenzo AD, et al. Bioelectrical impedance analysis-part II: utilization in clinical practice. Clin Nutr. Dec 2004;23(6): Ljungdahl M, Sundbom M. Complication rate lower after percutaneous endoscopic gastrostomy than after surgical gastrostomy: a prospective, randomized trial. Surg Endosc 2006;20:

17 Löser C. Clinical aspects of long-term enteral nutrition via percutaneous endoscopic gastrostomy (PEG). J Nutr Health Aging 2000;4: Nicholson FB, Korman MG, Richardson MA. Percutaneous endoscopic gastrostomy: a review of indications, complications and outcome. J Gastroenterol Hepatol 2000;15:21-5. Pennington C. To PEG or not to PEG. Clin Med 2002;2: Pennington C. To PEG or not to PEG. Clin Med 2002;2: Rimon E, Kagansky N, Levy S. Percutaneous endoscopic gastrostomy; evidence of different prognosis in various patient subgroups. Age Ageing. 2005;34(4): Saadeddin A, Freshwater DA, Fisher NC, Jones BJ. Antibiotic prophylaxis for percutaneous endoscopic gastrostomy for non-malignant conditions: a double-blind prospective randomized controlled trial. Aliment Pharmacol Ther 2005;22: Scott F, Beech R, Smedley F, Timmis L, Stokes E, Jones P, Roffe C, Bowling TE. Prospective, randomized, controlled, single-blind trial of the costs and consequences of systematic nutrition team follow-up over 12 months after percutaneous endoscopic gastrostomy. Nutrition 2005;21: Wenger U, Nilsson M, Wistrand B, Jaramillo E, Lördahl M, Arvidsson D. Vem bestämmer när patienten skall ha en PEG? Program och abstraktbok. 5:e Kirurgveckan, 2000;P153:

18 Bilagor 1. PM för PEG-läggning 2. Flödesschema PEG-inläggning och uppföljning 3. Remiss för PEG 4. Studieformulär 5. Enkät Livskvalitet 6. Enkät Upplevelse av PEG 7. SGA (Subjective Global Assessment) 8. Matdagbok 17

19 Bilaga 1 Kirurgiska kliniken, Solna Angående Inläggning av PEG Ansvarig Jesper Lagergren, programansvarig Övre GI PM Sektion, avd Övre GI-kirurgi, E 14 Gäller fr o m 2005 och tills vidare Om PEG önskas, skriv en remiss till Endoskopiavdelningen. För att hämta den särskilda PEGremissen, klicka till vänster eller hämta på Inuti->Organisation->Kliniker->Kirurgiska kliniken->pm->behandlings-pm ->Trauma och Övre GI->Inläggning av PEG->PEG-remiss. Tel: (517) Fax: (517) Förberedelser inför PEG-inläggningen 1. Patienten ska vara fastande 6 timmar före ingreppet. 2. Intravenös infart ska finnas. Obs! Antibiotikaprofylax ges numera på Endoskopiavdelningen, ej på avdelningen. En ampull för injektion Zinacef 1,5 g skickas med patienten till Endoskopiavdelningen. PEG-dagen Vid insättning sätts en påse på PEG-katetern i syfte att tillfälligt avlasta magsäcken och upptäcka eventuell blödning. Påsen kan tas bort efter ca 2 timmar. Därefter kan PEG:en börja belastas med ml vatten. Fungerar detta väl, kan sondmatning påbörjas samma dag. Kompressen runt PEG-mynningen i huden ska bytas dagligen och vid behov. Det är inte nödvändigt med kompress runt PEG:en om hudöppningen ser fin ut. Patienten kan duscha redan samma dag ingreppet är gjort. Skötsel av PEG Stopplattan, som sitter intill huden, är hårt åtdragen efter ingreppet. Detta för att magsäcken ska ligga an mot bukväggen, så att eventuellt läckage av magsaft eller mat ut i bukhålan minimeras. Vissa patienter har ont av att plattan sitter för hårt, varför man ibland måste lätta på plattan. Det går bra att flytta ut den ca 1 cm, om patienten besväras av smärtor eller irritation. Tvätta runt gastrostomiporten dagligen med vanligt kranvatten. Lägg endast kompress emellan huden och plattan om det såsar eller om huden blir irriterad. Rotera slangen en gång dagligen för att minimera risken att slangen växer fast i slemhinnan. Skulle PEG-slangen åka ut, är det viktigt att ersätta slangen med en tillfällig slang av något slag. Använd befintlig PEG eller t ex en Foley-kateter med samma grovlek som PEG:en. Detta ska ske så snart som möjligt, då gastrostomiporten kan hinna sluta sig redan inom 4-6 timmar. Sondmatning Upptrappning av sondmat sker individuellt, men som regel ges 500 ml dag 1, 1000 ml dag 2, 1500 ml dag 3 och 2000 ml dag 4 och därefter om full nutrition ska ges via PEG:en. Doseringen är beroende av om patienten äter något själv eller inte och vilket kaloribehov som finns. Förslag till upptrappningsschema skickas med patienten. Det är viktigt att spola igenom slangen med 50 ml vatten före och efter att mat eller mediciner givits, för att undvika stopp i PEG-slangen.

20 Byte av PEG Förstagångs-PEG med stopplatta kan sitta upp till ett år. Därefter sätts en PEG-kateter med kuff som rekommenderas att bytas på rutin var tredje till fjärde månad. Vill patienten få en knapp som ersättning för PEG-slangen, kan detta tidigast ske 6 veckor efter det att PEG lades, eftersom en permanent kanal till magsäcken ska hinna bildas. Byten av PEG sker på PEG-mottagningen (Kirurgmottagningen), tel (517)

21 Bilaga 2 Flödesschema för PEG-hantering Innan Dagen innan PEG PEG dagen PEG dagen, på Endoskopin Remiss inkommer till endoskopin Usk ta reda på inläggnings avdelning Usk informerar om studien via telefon till patient/god man för neuropatienter Kallelse till remitterande läkare: Kuvert innehållande: Datum och tid för PEG. Info om ändrade antibiotikarutiner. Info om studien: Patientinformation - undersökning av antibiotika Ringer patient/avdelning för att påminna/kontrollera att patienten kommer för PEG. Påminnelse om ändrade antibiotikarutiner. Patient läggs in på vårdavdelning Provtagning på vårdavdelning Hb CRP högsensitivt LPK Albumin PVK Patienten accepterar deltagande i studien. Studieformulär 1 Nybesök Vikt SGA BIA Genomgång kostdagbok Enkät angående din matsituation 1, QLQ C-30 till cancerpatienter Patienten nekar deltagande i studien Kallelse till patienten: Kuvert innehållande: Datum och tid för PEG. PEG broschyr Kostdagbok Info om studien: Patientinformation - undersökning av antibiotika Randomiseras för antibiotika: Zinacef Bactrim Informationen lämnas till Margrete Gellervik Zinacef, innan PEG PEG insättning Bactrim, i PEGen Endoskopin PEG sköterska Vårdavdelning Patienten Dietist Skickar med skriftlig info: tid för återbesök nr 1 upptrappningsschema sondmat

22 Bilaga 3

23

24 Bilaga 4 PEG projektet STUDIEFORMULÄR 1 Nybesök ID: PATIENT Personnummer Namn... PEG-INLÄGGNING 1. Datum för PEG 2a. PEG insättning gjord av/operatör: 1. Kirurg 2. Sjuksköterska 2b. Namn på operatör.... 2c. Namn på endoskopist. REMISS 3. Remitterad från klinik/boende: 4. Remitterande läkare: 5a. PEG indikation enligt remiss: 1. Dysfagi 2. Nedsatt aptit 3. Orkeslöshet 999 Framgår ej/uppgift saknas 5b. Annan indikation.. 6 a. Blodprover tagna (alla patienter):, prover tagna via kallelse (max 2 veckor gamla) 999 Ej genomförbart 6b: Hb:., 6c: CRP:., 6d: LPK:., 6e: Albumin:

25 ANAMNES 7. Kön: 1. Man 2. Kvinna 8. Aktuell boendeform: 1. Ensamstående 2. Samboende 3. Sjukhem 4. Hemtjänst 5. Dsk kontakt kontinuerligt 6. ASIH/PAH (avancerad hemsjukvård) 999 Framgår ej/uppgift saknas 9a. Diagnos (huvuddiagnos som motiverar PEG): 1. Huvud-halscancer 2. Esofaguscancer 3. Ventrikelcancer 4. Stroke 5. Neurologiska sjukdomar (ALS, MS m.fl) 6. Demens 999 Framgår ej/uppgift saknas 9b. Annan diagnos Andra diagnoser av betydelse för PEG ingreppet: Rökning: 999 Framgår ej/uppgift saknas

26 UNDERSÖKNINGAR 12. Aktuell längd: 12a:.cm, stående 12b:.cm, Demi span, (att sätta in i formel!) 12c: Resultat av Demi span Ej mätbart/ej uppskattningsbart Kvinna = (1,35 x Demi span i cm) + 60,1, r = 0,74, SEE = 3,33 cm Man = (1,40 x Demi span i cm) + 57,8, r = 0,75, SEE = 4,20 cm 13. Aktuell vikt med kläder:.(kg) 999 Ej mätbart/ej uppskattningsbart 14. BMI : Randomisering av antibiotika 15. Randomisering antibiotika: Bioimpedansmätning 16. Bioimpedansmätning utförd (formulär ifyllt): 999: Ej genomförbart

27 Subjective Global Assessment (SGA) 17a. SGA utfört (formulär ifyllt): 17b. SGA Bedömning: 1. SGA A 2. SGA B 3. SGA C 18. Av patienten skattat peroralt matintag: % % % % ENKÄTER/INTERVJU 19a. Upptrappningsschema lämnat: 19b. Rekommenderad mängd kcal: kcal 20. Enkät 1 (angående matningssituationen) besvarad: 999 Patienten kan ej svara på enkät 21. Livskvalitetsenkät (QLQ C-30) besvarad (endast cancerpatienter): 999 Patienten kan ej svara på enkät

28 PEG projektet STUDIEFORMULÄR 2, Återbesök 8-14 dgr, ID: 1. Datum för återbesök. PATIENT Personnummer Namn Närvaro 2. Uteblev 3. Avliden 3. Aktuell boendeform: 1. Ensamstående 2. Samboende 3. Sjukhem 4. Hemtjänst 5. Dsk kontakt kontinuerligt 6. ASIH/PAH (avancerad hemsjukvård) 999 Framgår ej/uppgift saknas 4a. PEG kvar 4b. Orsak till att PEG ej är kvar: 5. Infektionstecken:

29 6. Odling vid PEG ingången (alla patienter): 999 Ej genomförbart 7a. Komplikationer:, inga komplikationer 1. Läckage 2. Diarré 3. Obstipation 4. Buksmärtor 5. Feber 7b: Annan komplikation 8a. Blodprover taget (alla patienter): 999 Ej genomförbart 8b: Hb:.., 8c: CRP:, 8d: LPK:.,8e: Albumin:. 9a. Uppstart av nutrition: 1. I hemmet utan hjälp av vårdpersonal 2. På sjukhus 3. På sjukhem/boende 4. I hemmet med hjälp av ASIH/SAH (avancerad hemsjukvård) 5. I hemmet med hjälp av distriktssjuksköterska 9b: Annan uppstart av nutririon Uppnådd rek mängd enteral nutrition, enligt upptrappningsschema: 999 framgår ej/uppgift saknas

30 11a. Enteral nutrition, använder ej 999 framgår ej/uppgift saknas 11b: Mängd enteral nutrition:....kcal 12a. Typ av sondmat 1. Original/standard; ml 2. Fiber; ml 3. Energi; ml 999 framgår ej/uppgift saknas 12b. Annan typ av sondmat:... ml 13a. Produktnamn 1. Fresenius kabi 2. Abbott 3. Nutricia 13b: Annat produktnamn:... UNDERSÖKNINGAR 14. Aktuell vikt med kläder:.(kg) 999 Ej mätbart/ej uppskattningsbart 15. BMI : Bioimpedansmätning 16. Bioimpedansmätning utförd (formulär ifyllt): 999 Ej genomförbart

Värt att veta om Din gastrostomi

Värt att veta om Din gastrostomi Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI

Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI Att få tillräckligt med fullgod näring är avgörande för att man ska kunna tillgodogöra sig medicinsk behandling, för att upprätthålla

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång

Läs mer

Den 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1

Den 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 (5) Den 24 augusti 2012 Rutin för enteral nutrition via PEG Allmänt enteral nutrition Enteral nutrition, det vill säga flytande näring som tillförs

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi

Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi Berörda enheter Alla enheter inom Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten. Rutinen är framtagen i sammarbete med

Läs mer

Några råd till dig som får mat genom. Nutricias PEG Flocare

Några råd till dig som får mat genom. Nutricias PEG Flocare Några råd till dig som får mat genom Nutricias PEG Flocare Några råd till dig som får mat genom Nutricias PEG Flocare Vid olika typer av sjukdomar där man har svårt att svälja vanlig mat kan det bli aktuellt

Läs mer

PEG är en förkortning av: en teknik där man använder ett böjligt instrument, gastroskop, för undersökning av magsäcken.

PEG är en förkortning av: en teknik där man använder ett böjligt instrument, gastroskop, för undersökning av magsäcken. Gastroenterologisk avdelning, GEA, Sahlgrenska Universitetssjukhuset PEG information och skötselanvisning PEG är en förkortning av: Perkutan genom huden Endoskopisk en teknik där man använder ett böjligt

Läs mer

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr. Nationella omvårdnadsriktlinjer för gastrostomikateter/-knapp Bakgrund Långvariga uppfödningsproblem till följd av att barnet inte kan försörjas peroralt förekommer vid olika tillstånd. Gastrostomi är

Läs mer

Bedömning av nutritionsstatus

Bedömning av nutritionsstatus 0 Bedömning av nutritionsstatus Översatt av Christina Persson Dietist, med. dr. 2004-04-01 1 Bedömning av nutritionsstatus (Modifierat SGA) Subjective Global Assessment Besvaras av patienten 1. Vikt och

Läs mer

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken Innehåll: Vad är enteral nutrition? Snabbguide för enteral nutrition Kalkylera patientens energi- och vätskebehov Olika typer av sondnäringar Att tänka på vid start av sondnäring Förskrivning av sondnäring

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Sondnäring sondtillbehör; Enteral nutrition Fastställt av Utarbetad av Socialnämnden/GN Länsövergripande/Eva Blomberg Regelverk HSL Verksamhet Vård och omsorg Skapat datum

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

PM Omvårdnad. PM för inläggning, skötsel och eftervård av PEG = Perkutan Endoskopisk Gastrostomi.

PM Omvårdnad. PM för inläggning, skötsel och eftervård av PEG = Perkutan Endoskopisk Gastrostomi. Specialitet: OP/IVA Endoskopisektionen PM Omvårdnad Text författare: Ingrid Madsen Faktaansvarig: Caroline Lindstedth Godkänt av: Åsa Rudin Skapat: 2006-05-31 Reviderat: 2011-04-04 Bäst före: 2012-12-31

Läs mer

Det är en mjuk, tunn sond som förs ned genom ena näsborren till magsäcken.

Det är en mjuk, tunn sond som förs ned genom ena näsborren till magsäcken. Sonden läggs i en mjuk båge bakom örat och tejpas med Fixomull mot näsan och kinden. Genomskinlig OpSite kan också användas och ger bättre kosmetik. Några råd till dig som får näring via Nasogastrisk sond

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp

hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp RIKTLINJE RUTIN Riktlinjer för patienter inom social- och hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp Framtagen av Barbro Hansson och Linda Gillrup

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Bukhinnecancer (Peritoneal carcinomatosis) Du har fått information om att du har tumörväxt i bukhålan. Vid operationen börjar vi med att se om ingreppet

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING

GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING Mat och dryck Enteral nutrition Parenteral nutrition Att förbättra nutritionsomhändertagandet för våra patienter medför både patient- och vårdrelaterade vinster. Välnärda

Läs mer

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering Sondmatning PEG, Knapp, Jejunostomi Inför delegering Utbildningsteamet 2013-09-01 Materialet granskat och godkänt av; Mari Eriksson / MAS Kristianstads Kommun Mag-tarmkanalen Grunden för all kost och nutritionsbehandling

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Information om din PICC-line

Information om din PICC-line Information om din PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset Registrering av din PICC-line Denna folder ska du ha med dig när din PICC-line ska användas. Ifylls vid inläggningstillfället

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Några råd till dig som får näring via. Gastroknapp

Några råd till dig som får näring via. Gastroknapp Några råd till dig som får näring via Gastroknapp Några råd till dig som får näring via gastroknapp Om du tidigare fått sondvälling tillförd via PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi) så finns en kanal

Läs mer

Information till dig som får sondnäring genom PEG

Information till dig som får sondnäring genom PEG Information till dig som får sondnäring genom PEG Inledning Vid olika typer av sjukdomar där man har svårt att svälja vanlig mat, kan det bli aktuellt att anlägga en PEG. En PEG är en 15-20 cm lång slang

Läs mer

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar FAKTA OM KNAPPEN Freka Belly Button är en säker och diskret gastrostomiport för långtidsanvändning. Den finns i många olika längder och tjocklekar och passar

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i.. Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour

Läs mer

NEFROSTOMI Information och tips!

NEFROSTOMI Information och tips! INFORMATION OM NEFROSTOMI Information och tips! Nefrostomi, vad är det? Nefrostomi är en urinkateter som är placerad i njurbäckenet genom huden på ryggen. Slangen är kopplad till en urinpåse. Orsaker till

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Navelbråck Navelbråck Information inför operation av navelbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Introduktion av nya läkare på Kirurgiska kliniken med bifogad checklista

Introduktion av nya läkare på Kirurgiska kliniken med bifogad checklista 1 (6) 2012-01-1 kliniken med bifogad checklista Denna checklista är tänkt att användas som stöd vid introduktion av nya läkare på AVA och täcker administrativa och praktiska rutiner men inte medicinsk

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö

Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Informationshäfte till dig som ska opereras dagkirurgiskt vid Verksamhetsområde Ortopedi Malmö Denna broschyr innehåller viktig information inför och efter din operation. Välkommen till Verksamhetsområde

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist 19660101-0101 Hysterektomi Blödningsbesvär 44 år 2månader efter op Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort...

Läs mer

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-01-24 Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Annette Flodberg Projektnamn: Informationspärm för patienter med gynekologisk cancer. 1. Define (Definiera)

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer

Vårdkedja för patienter med cancer i matstrupen

Vårdkedja för patienter med cancer i matstrupen Jukka Nopsanen Slutrapport Vårdkedja för patienter med cancer i matstrupen Ett vårdutvecklingsprojekt hos Cancerfonden 2003 2005 Projektansvariga: Jesper Lagergren, överläkare och professor Pernilla Viklund,

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Parenteral nutrition Enteral nutrition Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(10) Information till Dig som skall opereras för refluxbesvär med titthålsteknik Allmän information Reflux innebär att

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Till dig som ska få en PICC-line

Till dig som ska få en PICC-line Till dig som ska få en PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset ÖNH avdelningen A16b för inläggning av PICC-line Din tid hos oss: Hur hittar jag till A16b: Gå igenom

Läs mer

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-13 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19520202-0202 Inkontinens

Läs mer

Behandling med Mitomycin. Mitomycin 1mg/ml

Behandling med Mitomycin. Mitomycin 1mg/ml Behandling med Mitomycin Mitomycin 1mg/ml Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med Mitomycin. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket

Läs mer

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad

Läs mer