Kvalitetsarbete Kroppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsarbete Kroppen"

Transkript

1 Kvalitetsarbete Kroppen Solbackens förskola Avdelning Granen ht2013/vt2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Anna-Karin Sandberg Erika Forsberg

2 Innehåll Grundfakta och förutsättningar...3 Kartläggning av barnens intressen...3 Mål...3 Eget formulerat mål...3 Läroplanens mål...3 Barnens utveckling...3 Insatser åtgärder för att nå målet...4 Koppling till forskning...4 Dokumentation...5 Information till vårdnadshavare...5 Uppföljning...5 Pedagogernas insatser...6 Koppling till forskning...9 Barnens utveckling...9 Dokumentation Information till vårdnadshavare Utvärdering Pedagogernas insatser Barnens upplevelser Barnens utveckling Koppling till forskning Analys av utvärderingen Resultatets betydelse för fortsatt arbete

3 Grundfakta och förutsättningar Vår avdelning består under början av hösten av 12 barn mellan tre fem år. Under höstterminen har ett barn skolats in och tre barn har flyttat från Tallen till oss. I januari blir det fler förändringar för då flyttar tre barn som är födda -11 från Tallen till oss. Det innebär att det är 19 barn mellan två och fem år på avdelningen. Vi är 3 pedagoger varav en är sjukskriven 100 % fram tom slutet av maj. Vi har haft två olika vikarier under tiden, en som arbetade till november och en annan som fortsätter tills pedagogen kommer tillbaka. Kartläggning av barnens intressen Vi observerade barnen i deras lek och upptäckte att de gärna lekte doktorslekar. De använde sig av vad de hade i sin närhet. Ute använde de sig t.ex. av spadar, krattor, pinnar mm som de lekte var sprutor och kirurgknivar. Mål Eget formulerat mål Lära sig namnet på kroppsdelar och olika organ och lite om hur de fungerar. Lära sig namnen på saker som vid olika tillfällen kan behövas hos doktorn. Barnen är delaktiga genom att vi frågar dem vad de vill lära sig om kroppen och låta dem ha inflytande över det vi gör under kvalitetsarbetets gång. Läroplanens mål utvecklar sin förståelse för naturvetenskap ( ), utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Barnens utveckling I början av kvalitetsarbetet observerade vi barnen mycket i deras lek, vid sångstunder osv. för att veta var gruppen befann sig i sin utveckling utifrån vår målbeskrivning. Vid intervjuer med barnen har de velat veta vad kroppsdelarna heter och var de sitter. De vill även veta vad organen heter och sitter och vad de används till. De undrar vad som händer med maten i magen, vart den tar vägen och hur mat blir bajs. Vi spelade bland annat in en lek (kom alla mina patienter) på video för att se vilka kroppsdelar de kan eller är osäkra på. När vi leker med barnen samtalar vi kring det vi gör. Följande citat är från 24/9-13 och är hämtat från en flicka (4år) och en pojke (5år), som leker med stetoskopet; Var sitter hjärtat? (vuxen), I halsen (4åring), Nej här (5åring slår sig på bröstet) hjärtat är hårt. Jag känner det när jag slår här. Hur ser hjärtat ut? (vuxen) Vet inte (4 år), Det är rött. Först är det vasst där nere sen är det så sen så sen så (ritar i luften med ett finger), jag hämtar en pärlplatta så får du se hur det ser ut. (hämtar en pärlplatta format som ett hjärta.) 3

4 Insatser åtgärder för att nå målet Det här kommer vi att göra. Erika ansvarar för att göra sångkort med sånger om kroppen, som kan användas vid sångsamlingar, göra kroppsdelsmemory med de barn som vill och gör dramalek om blodomloppet. Erika mäter barnen och tar kort på dem för att göra helkroppsbilder på dem som lamineras och kan användas i den övriga leken. Anna-Karin ansvarar för att fråga barnen hur vårdcentralen ska se ut. Enligt barnen ska det finnas leksaker, böcker, nummerlappar, fika i väntrummet. Personalen behöver ha ett personalrum där de kan äta och vila. A-K söker efter och laddar ner pedagogiska appar på paddan, som handlar om kroppen, som barnen kan arbeta med och lära sig av. Arbetslaget ansvarar för att skaffa rekvisitamaterial och låna böcker från biblioteket, som handlar om kroppen, sjukhus mm. Detta sker kontinuerligt under tiden vi arbetar. Barnen vill att vi leker doktor och vi kommer att göra det tillsammans med dem. Vi kommer att göra olika rollspel tillsammans där Erika är doktor och Anna-Karin är patient. Tillsammans med barnen målar vi en stor kropp, där skelettdelar klipps ut och klistras upp. Vi kommer att göra lekar och sånglekar som handlar om kroppen (ex. Kom alla mina patienter, Huvud axlar knä och tå, Kims lek med doktorsprylar). Pedagogiska material köps in som kan ge vidare utmaning åt barnens intresse av kroppen och doktorsleken. T.ex. stetoskop och en minitorso (som konkret visar hur människokroppen är konstruerad). Vi letar anatomibilder och röntgenbilder på nätet, som kan användas i leken. Vi kommer att hjälpas åt med vad som ska göras. Koppling till forskning I studien; Lek och läroplan: Möten mellan barn och lärare i förskola och skola, dras slutsatsen att det för att lek och lärande ska samverka på ett fruktbart sätt är viktigt att ha en målinriktad pedagogik som: 1) utmanar läraren att möta barnets värderingar samtidigt som läraren är inriktad mot de aktuella inlärningsmålen, 2) utmanar läraren att reflektera över hur man med respekt för barnens spontana lek kan skapa ett utforskande och berättande samspel och 3) utmanar föreställningen om hur fantasi, kreativitet och barnens meningsskapande kan komma till uttryck i alla delar av den pedagogiska praxisen menar Johansson och Pramling-Samuelsson (2006). Målet är att barnen ska lära sig olika begrepp som olika kroppsdelar och namn på saker man använder när man är på vårdcentralen eller sjukhus. Persson (2000) menar att för att man ska lära sig dessa begrepp är det bra om man arbetar kreativt och varierat med sakerna. Detta genom att man t.ex. bygger en kropp, målar kroppen, dramatiserar, läser böcker och är både inomhus och utomhus. Genom detta sätt får man med sig fler barn och lärare eftersom arbetet blir varierat. Det är då lättare att hålla intresset vid liv menar Persson. Tycker man att något är roligt så lär man sig mer. Genom att bygga begrepp så blir det roligare även för lärarna och då smittar glädjen av sig till barnen. Ska man arbeta/bygga kroppen så anser Persson att man delar upp kroppen i olika delar den i ex matspjälkning, andning för kroppen. Resten kan man arbeta med senare vid ett annat tillfälle och på så sätt hålla intresset vid liv. 4

5 Dokumentation Vi ska dokumentera detta i portfolio. Vi kommer även att dokumentera i hallen på väggen för att involvera föräldrar och för att barn sinsemellan och barn och vuxen kan prata om vad vi gjort på förskolan. Barnen kommer att vara delaktiga genom att vi frågar om de vill ha med bilderna från kvalitetsarbetet i sin portfolio eller på väggen och dokumenterar även (om de vill) deras tankar om dem. Information till vårdnadshavare Den 15 oktober hade vi föräldramöte, då vi informerade om vårt påbörjade kvalitetsarbete. Vi har även skrivit i hembrevet i oktober om detta. I hallen sitter det dokumentation från våra rollspel som visar vad vi gjort. Uppföljning Datum för uppföljning slutet av november. Erika har ansvarat för och utfört sångkort, memory och mätt barnen och dramatiserat blodomloppet i en lek tillsammans med barnen. Memoryt har barnen spelat flera gånger. Göra hela kroppsbilder har inte blivit utfört för flera av barnen har inte velat delta och sedan har tiden gjort att det inte blivit utfört. Anna-Karin har ansvarat för och utformat vårdcentralen tillsammans med barnen. Däremot så kan vårdcentralen ändras för rummet används till andra lekar som gör att vårdcentralen ändrar utformning med jämna mellanrum. Spelen på ipaden har vi bara börjat med och det beror på att användandet av ipaden är så nytt för personalen. Vi fick den under hösten och personalen ville lära sig hur den fungerar innan barnen börjar spela. Arbetslaget har gjort rollspel där Erika är Doktor Duva och Anna-Karin är Doktor Klinga och övrig personal har dokumenterat vad barnen har sagt och tagit kort under rollspelen. Barnen är delaktiga i uppföljningen genom intervjufrågor om vad de tycker, (se bilaga 1). Svaren vi fått har visat att barnen tyckt att det har varit roligt att leka doktor och att de vill fortsätta med det. På frågan; hur tycker du det är att leka doktor?, har vi bland annat fått som svar att: Det är bra för att man mår bra, så man inte är sjuk.(flicka 6 år) Bra! Så man inte blir sjuk. Så man inte skadar sin lunga. Så man inte skadar sitt hjärta. Så inte revbenen knäcks. (pojke 5 år) Roligt! Inte tråkigt! (flicka 4 år) På frågan; skulle du vilja leka doktor mera?, har vi bland annat fått som svar att: Ja, för att det är så kul att undersöka så man inte ligger hemma och inte kan komma till dagis.(flicka 6 år) Ja! (pojke 5 år) 5

6 Ja! Leka doktor nu! (flicka 4 år) Vi märker även intressen från barnen i deras lek, då vi observerat att de spelar kroppsmemoryt, undersöker människotorson och leker doktor. De kommer även till oss och vill leka och detta är några frågor vi kan få och som visar att barnen tycker att detta är roligt. Ska vi leka doktor nu, Doktor Klinga? Kan inte du vara doktor Duva nu? Nu tar jag en nummerlapp och väntar i väntrummet så kan vi leka doktor. Skynda dig att prata nu så att vi kan leka doktor. (T.ex. om vi är i telefon). Pedagogernas insatser Genom att Erika och Anna-Karin har utfört rollspel så har planeringen fungerat bra. Vi har haft olika teman som vi använt oss av i rollspelen. Vid alla tillfällen har vi påtalat för barnen att det är på låtsas men att olika saker kan hända så att man behöver uppsöka en vårdcentral. Första tillfället den 16 september ramlade Anna-Karin ner från en låg stol. Det blödde både från handleden och från benet så byxorna blev fulla av blod (målarfärg). Hon satt på golvet och ropade att hon behövde hjälp och flera barn kom till undsättning. Anna-Karin undrade hur hon skulle få hjälp. Barnen föreslog att ringa doktorn och det var ett fåtal barn som kunde telefonnumret till ambulansen. Doktor Duva (Erika) anlände och rådfrågade barnen vad som hade hänt. Hon skulle t.ex. lyssna på hjärtat och tog stetoskopet på pannan men några barn reagerade och visade var hjärtat sitter. Det var fler tokiga saker under tiden men barnen hjälpte Doktor Duva till rätta. Ett barn höll stackars Anna-Karin i handen hela tiden för att trösta och pratade med henne så att Anna-Karin höll sig lugn. Det blev en ambulansfärd in till vårdcentralen (hemvrån) där Anna-Karin blev undersökt och fick medicin genom en venom i armen. Såren blev rengjorda och plåstrade och barnen var delaktiga genom att tala om vad som var rätt och fel. Andra tillfället den 7 oktober så började Anna-Karin hosta vid fruktstunden och fick svårt att andas. Hon kom på att hon åt en nöt som hon är allergisk mot hemma vid frukosten. Det tog en stund innan barnen förstod att Anna-Karin behövde hjälp av en doktor men sedan var de snabba. Hon får gå till Doktor Duva, säger flicka 4 år. Tror ni att hon är där, frågar Anna-Karin? Vi kollar, svarar pojke 5 år. Barnen hjälpte Anna-Karin till vårdcentralen och där blev hon undersökt av Doktor Duva. För att kunna andas fick Anna-Karin en syrgasmask över ansiktet och när det gick lättare att andas tog Doktor Duva fram en annan syrgasmask med två piggar upp i näsan. Vid undersökningen blev det även en koll av hjärtat, lyssnad på lungorna, koll av blodtrycket mm. 6

7 Tredje tillfället den 21 oktober skulle Anna-Karin ta med en glaskanna med mjölk ner till kaffet och det gick så inte bra. Anna-Karin höll på att ramla i trappan och för att inte kannan skulle gå sönder snubblade hon till och slog sin hand i räcket. Detta var bara på låtsas. Det gjorde ont och handen hängde och gick inte att röra på. Även här kom barnen snabbt till undsättning. Dels var Anna-Karin tvungen att förklara vad som hade hänt och barnen var glada att det gick bra. Vad ska vi göra, frågar Anna-Karin? Vi kan ringa doktorn, svar flicka 4 år. Vad är numret, frågar Anna-Karin. Det är 03, svarar pojke 4 år. Min pappa kan ringa, säger pojke 4 år. Sedan tog barnen snabbt kommandot och tog in Anna-Karin till Doktor Duva och vårdcentralen. Vid undersökningen upptäckte Doktor Duva att handen måste röntgas. När det blev konstaterat att handen var bruten så blev den gipsad. Men hur kan det bli så, frågar flicka 5 år? Marian kan ju komma till oss för vi kan ju gipsa här, konstaterar en pojke 4 år. Marian är pedagogen som arbetar hos oss men var vid tillfället sjukskriven. Samtidigt kom föräldern till ett barn och undrade vad som hade hänt. Han förstod snabbt att vi bara demonstrerade och önskade att Anna-Karin snart skulle bli frisk. Fjärde tillfället 4 november så började Anna-Karin vid fruktstunden känna att hon fick ont i tanden. Barnen förstod med en gång att Anna-Karin behövde få hjälp och sa att hon kan gå till vårdcentralen. Anna-Karin frågade om det finns tandläkare där och det sa barnen att det gör. Men jag har inga pengar att betala med, säger Anna-Karin. Det behövs inte, säger barnen. Jo, man måste ju betala. Eller kan jag komma och betala senare, frågar Anna-Karin? Ja, det kan du göra, svarar barnen. Doktor/tandläkare Duva tar emot Anna-Karin och säger att hon behöver titta i munnen för att se vad som har hänt. Anna-Karin öppnar inte munnen och barnen visar på sig själva hur hon ska göra. Flera barn håller Anna-Karin i handen och är i närheten som stöd under besöket. Doktor/tandläkare Duva tittade i munnen och satte in en sug för att ta bort spottet, kände på tänderna och till sist fick hon fluorlack som smakar banan på tänderna. Det var en bit av ett äppelskal som hade fastnat i tanden som gjorde så att Anna-Karin fick tandvärk. Dagen efter fick barnen brev från tandläkaren att de var välkomna på undersökning hos tandläkaren. Efter besöket fick de var sin tandborste att ta med sig hem. Under vintern och våren har vi pratat om bakterier och vad det är som gör oss sjuka. För att hålla oss friska så bör vi tvätta händerna ordentligt och arbetslaget och vikarier har hjälpt barnen tvätta sina händer. Vi har visat barnen hur man gör och var bakterierna kan sitta. Barnen har även tagit till sig sången om hur man tvättar händerna som sitter på toaletten. Ellas handtvätt (app) finns på 7

8 ipaden som visar hur man tvättar händerna och i vilken ordning man gör det. Appen har även under handtvätten ett tidtagarur som visar hur länge man behöver tvåla in och skölja händerna. I februari fick Anna-Karin ont i magen pga att hon inte tuggat maten ordentligt innan hon svalde den. Iväg till doktor Duva igen! Doktor Duva opererade ut Anna-Karins tarmar och undersökte dem. Oj så långa de var!? Vi frågade om vi fick låna Anna-Karins tarmar ett slag och det fick vi. Hur långa är de? Vi la ut den i hallen. Hur många barn får plats bredvid tarmarna? Barnen lade sig bredvid och vi räknade antal barn. I mars fick vi ett förkläde där man kan ta av organen, t.ex. lever, lungor, hjärta, magsäck och tarmar. Detta har barnen och vuxna använt i våra doktorslekar. Den har varit till god hjälp för att vi mer konkret har kunnat operera bort eller operera tillbaka organen på varandra. På så vis har detta organförkläde varit ytterligare ett bra föremål att föra pedagogiska samtal med barnen kring kroppen när vi leker tillsammans. I april höll vi på mycket med grodor och påsk, men när vi firade påsk med barnen fick barnen brev från påskharen med olika uppdrag de skulle göra för att få 3 kodsiffror för att kunna öppna en väska med överraskning. Ett av uppdragen bestod i att gissa vad som fanns i en korg, som var fyllt med olika kropps- och doktorsföremål. Vid alla tillfällen har barnen fått vara delaktiga och de har blivit tillfrågade under tiden om olika saker som kan ske. De barn som inte har varit intresserade har ofta kommit efter en stund för att se vad som händer och har då deltagit på sitt sätt. Efter varje tillfälle har det blivit barnens tur att bli undersökta. De flesta barnen har med intresse deltagit och velat t.ex. bli gipsade men en del har tittat på. Alla barn har blivit tillfrågade men har kanske inte velat bli undersökta vid alla tillfällen. Vi har som grundtanke i vårt bemötande av barnen kring det vi gör med kvalitetsarbetet dels att det ska vara frivilligt och dels att alla ska ha möjlighet att delta, vi är noga med att fråga alla barn. Barnen blir tillfrågade flera gånger eftersom de vid ett tillfälle kanske inte velat delta. Vi gjorde röntgenbilder på arm, fot och ben, som barnen kunnat använda i leken då vi röntgar varandra. Vid ett tillfälle t.ex. så önskade ett barn få röntgenbild på huvudet vilket vi tillgodosåg. Under våren har vi målat av barnens kroppar på stort papper, som de därefter fått måla. Sedan har vi frågat vad de har målat och dokumenterat deras svar. I maj hade vi avslutning av vårt kvalitetsarbete och fick då besök av ambulansen. Tomas, sjukskötaren, som körde ambulansen berättade många intressanta saker för barnen. Barnen ställde även frågor till Tomas som han svarade på. De barn som ville fick åka in i ambulansen på båren och gå in i den. De ställde många frågor om varför det såg ut som det gör i den och vad sakerna används till. Vi upplever att vi för utvecklande samtal i stor utsträckning. Vi har många bra tillfällen att göra detta på, många gånger genom barnens initiativ t.ex. vid undersökningar, då de arbetar med ipaden, leker med torson, spelar kroppsmemoryt eller lekt med organförklädet. Vi har fått bra respons från kollegor, både i huset och från andra förskolor, att vi har ett arbete som barnen är intresserade av och barnen pratar om det under dagen. Vikarier tycker också att det är roligt när de ser barnen vara så 8

9 intresserade av att leka doktor. Vid flera tillfällen när personal från andra förskolor sett arbetet så har de sagt att de gärna vill arbeta med samma saker. Detta eftersom både barn och pedagoger verkade ha det så roligt tillsammans och alla lär sig mer om kroppen. Vi har även fått positiv respons från dem vi frågat om material, ex tandläkare och vårdcentralpersonal. De har tyckt att det är bra att vi arbetar med detta på förskolan eftersom det då kan bli mer avdramatiserat att gå till tandläkare eller vårdcentral. Koppling till forskning Forskningen som vi har lyft upp med vårt arbete om hur lek och lärande ska samverka på ett fruktbart sätt tycker vi stämmer så här långt genom att vi genom att respektera och värdesätta barnens lek skapar utforskande och berättande samspel, där lärande kan ske på ett för barnen meningsfullt sätt. Vi tror att det kan bero på att barnen i stor utsträckning varit delaktiga av kvalitetsarbetet och att vi tagit vara på leken i arbetet Barnens utveckling Barngruppens utveckling har vi märkt på flera sätt, bland annat vid observation av deras lek; T.ex. Ett barn kom spontant en dag och ville göra sångleken Honky tonky. Vi började med armar och ben och huvud som vi brukat och fler och fler barn kom och anslöt sig. Tillslut var vi 7 barn och 4 barn satt lite längre bort och lekte med leklera. Ett av barnen som tittat på sa plötsligt att vi kunde sjunga om skelettet vilket alla tyckte var en bra idé. Därefter kom fler förslag av olika kroppsdelar och organ vi pratat om; blodet, armbåge, knä, öra, snippa, tarmar, magsäck, hjärta och lungor mm. Vi har även märkt barnens utveckling då vi intervjuat dem. På frågan; Vad har du lärt dig om kroppen? / Vad finns det i kroppen?, fick vi bland annat svaren; Jag har lärt mig att man måste ha kroppen för att man ska kunna leva och röra sig. Och skelettet för att man ska kunna böja sina armar. Om man blöder måste man ha bandage annars kan man ta papper. Man måste kunna andas för annars dör man. Man andas med lungorna. Ibland måste man lyssna på hjärtat för att hjärtat ska må bra. Man tar ett stetoskop och hör om det dunkar bra (flicka 6 år) Hjärtat och ben och revben, lunga, rör. Jag vet inte allt jo blod, magsäcken, matstrupen och tarmarna. (pojke 5 år) Det finns blod, armar, huvud, hjärtat, magen. (flicka 3 år) Lungorna, hjärtat, hjärnan, levern. (pojke 4 år) Lungor, blodet är rött, tarmarna, benen, blå och rosa är min favoritfärg. Hjärtat. Lyssnare. (flicka 3 år) 9

10 Om man åker till riktiga doktorn, men det behöver man inte, så kan man åka till förskolan och doktra sig här och så är det närmare också. (pojke 4 år) Dokumentation Vi har dokumentera detta i portfolio och på väggarna i förskolans lokaler. Vi har även börjat använda ett bord i hallen som ett dokumentbord. Barnen kommer att vara delaktiga genom att vi frågar om de vill ha med bilderna från kvalitetsarbetet i sin portfolio eller på väggen och dokumenterar även (om de vill) deras tankar om dem. Information till vårdnadshavare Vi har fått respons från vårdnadshavare på olika sätt. Av en förälder har vi fått gips, gasbindor, syrgasmask osv. som vi kan använda oss av i leken med barnen. Vårdnadshavare har uttryckt att det är bra att leka doktor för att avdramatisera det för eventuellt barn med rädsla för det. Barnen berättar hemma vad vi har gjort. När vi lekte tandläkare så förvånades en förälder då den såg i halldokumentationen att sitt barn gapat i leken, eftersom han inte gapat hos tandläkaren då vi var där sist gång. En annan förälder sa om sitt barn att det märktes att ni har lekt tandläkare här mycket för det var inga problem att gapa när vi gick till tandläkaren. En förälder berättade att barnet visar hur maten åker ner i magsäcken osv. Och hur viktigt det är att tvätta händerna så att man inte blir sjuk. Barnet hade visat föräldrarna hur man gör. När man kommer in i hallen finns det ett bord där vi visar vad vi arbetar med och där står barnen och visar och pratar med föräldrarna om det vi arbetar med. Vid utvecklingssamtalen har flera föräldrar berättat att barnen berättar hemma vad de olika kroppsdelarna och organen heter och var de sitter. De kan även berätta om hur t.ex. matsmältningen går till. Barnen vill även bli undersökta och berättar då hur föräldrarna ska göra när de undersöker och behandlar barnen. Utvärdering Pedagogernas insatser Vi upplever att vi har genomfört det som var planerat och fört utvecklande samtal i stor utsträckning. Vi har många bra tillfällen att göra detta på, många gånger genom barnens initiativ t.ex. vid undersökningar, då de arbetar med ipaden, leker med torson, spelar kroppsmemoryt eller lekt med organförklädet. Feedback av vårdnadshavare: se ovan under information. Barnens upplevelser Utvärderingen tillsammans med barnen gick till så att vi intervjuade dem en och en. (se bilaga 2) På frågan; Hur har du tyckt det varit att leka doktor?, uttryckte barnen det att 10

11 Väldigt roligt och också när vi gör så här och låtsas att vi har brutit armarna. Det var ju roligast när hela ambulansen backa in på hela gården. Då fick vi öppna de stora grindarna. (pojke 5 år) Dåligt för att vi aldrig leker mer. (pojke 6 år) Kul. För det va ju kul att undersöka nån. (pojke 4 år) Roligt! Att leka! Att Rasmus sätter på tarmarna på mig! (flicka 5 år) Det var bra! Det var kul att ha den (organförklädet) på sig. Det är faktiskt en kropp inuti kroppen. (flicka 4 år) Bra! För att leka doktor. (flicka 3 år) Jättebra. Att Ida gipsade mitt ben. (flicka 4 år) Ba (bra) (flicka 3 år) Barnens utveckling Vi har intervjuat barnen (bilaga 2) om vad de känner till om kroppen. Detta efter att kvalitetsarbetet pågått under två terminer (med visst uppehåll för grodor, påskfirande o dyl) och vi gjorde ett avslut med ambulansbesöket i maj. På frågan vad har du lärt dig om kroppen? / vad finns det i kroppen? Fick vi bland annat följande svar; Jag har lärt mig att man måste ta hand om den och äta mycket och dricka mycket för att annars mår kroppen inte bra. Tarmar och hjärta och matstrupen och magsäck och lungor, hjärna och skelett. (flicka 6 år) Magsäckar och tarmar, hjärtan och lungor, hjärnan och skelett det är skönt att ha. Fisen och prutten finns i magen. Luft som låter pffff! Maten hamnar först i munnen sen biter man sen ska man slappna av och svälja sen matstrupen, magsäcken, tarmarna och bajsar. (pojke 5 år) Man kan hoppa studsmatta med kroppen. Det finns tarmar, lungor att andas ut. När man äter apelsin kommer det apelsin in i magen så blir det bajs. (pojke 4 år) 11

12 Tarmarna. Maten ska åka ner i dom. Lungorna. Andas. Snoppen (he he). Hjärnan. Tänka. Hjärtat kan dunka. (flicka 5 år) Att dom har lyssnat på hjärtat och hon gedde mig medicin, sen hade hon en spruta. Kött, tarmar, hjärta, lungorna. Maten åker ner i magen och så landar den där. (flicka 4 år) Tarmar, man bajsar ut bajs. Lunger, man andas ut och in. Hjärtat dunkar. Cyklat hemma. (flicka 4 år) Lungorna. Att andas. Hjärna. Att tänka. Magsäcken. Att få ner mat i magsäcken. Tarmarna. Att få ner bajs i rumpan. Vad händer med maten du äter? Bara in i munnen, sen i magsäcken och sen i tarmarna och sen i rumpan. (flicka 3 år) Magsäck, tamaj, hjätat, hjänoj, munnen. (flicka 3 år) På frågan; Vad har du lärt dig om doktorer? Vad gör de? Vad använder de? Fick vi bland annat följande svar; De använder stetoskop och lyser i öronen. De använder spruta, bandage och en dator som man kollade i kroppen. (flicka 6 år) Ifall man é skadad så doktrar man dom. När man cyklar kan huvudet bli skadat. Hjärnblödning, hjärtblödning, lungblödning. Doktorsgrejer. Mikroskop. Stetoskop. (pojke 6 år) De undersöker barn. De har stetoskop, för att lyssna på hjärtat så hjärtat dunkar bra. Tabletter och så sprutor. (pojke 4 år) Ja. När jag blir stor då ska jag bli doktor. De använder en ambulans att hämta alla saker, doktorslag och en spruta. (flicka 4 år) På frågan; Kan både män och kvinnor vara doktorer (/ ambulansförare)?, svarade alla ja. Alla utom en 3-årig flicka som sa nej, men på frågan; Kan du vara doktor? Svarade hon Ja. Då hjälper jag Saga. 12

13 På frågan; Vilket telefonnummer ringer man om man behöver få tag på en ambulans? Svarade de flesta 112 (samtidigt som många av dem även pekade på sin mun, näsa och ögon) Vi har även observerat barnen i deras lek och sett att de använder många olika begrepp till exempel; stetoskop, gips, skelett och tjocktarm mm. Ett barn gick förbi vårt skelett en dag och upptäckte att revbenen trillat av och berättade att revbenet hade försvunnit och att vi behöver laga det. Efter ambulansbesöket pratade barnen om varför vi har revben och att de skyddar våra lungor och hjärtat. Koppling till forskning Forskningen som vi har lyft upp med vårt arbete om hur lek och lärande ska samverka på ett fruktbart sätt tycker vi stämmer så här långt genom att vi respekterar och värdesätter barnens lek skapar utforskande och berättande samspel, där lärande kan ske på ett för barnen meningsfullt sätt. Teorin som Persson förmedlar att man ska arbeta kreativt, varierat och ha roligt för att lära sig begrepp anser vi stämmer mycket väl. Vi tror att det kan bero på att barnen i stor utsträckning varit delaktiga av kvalitetsarbetet och att vi tagit vara på leken i arbetet. Analys av utvärderingen Utvärderingen visar att barnen har utvecklat sin kunskap om det vi arbetat kring kvalitetsarbetet. Barnen har visat uppskattning av de material vi fört in i leken, varav mycket varit autentiska. Vårdnadshavare har berättat att de märkt att barnen har lärt sig mycket och tycker att det varit roligt arbete. Arbetslaget har uppskattat detta arbete och arbetssätt enormt mycket. Arbetslaget har under intervjuerna upptäckt att stunden i sig har varit givande eftersom barnen får en egen stund med en pedagog där barnen fått reflektera över vad de har gjort. Flera barn har frågat när nästa frågestund ska bli. Det ska bli roligt med fråger! (pojke 5 år) Du kan väl fråga lite frågor igen. (pojke 6 år) Resultatets betydelse för fortsatt arbete Detta sätt att arbeta på med rollspel och vuxendelaktighet i leken, som har visat sig vara så gynnsam för barns lärande kommer vi att ta med i tanken inför kommande kvalitetsarbeten. Vi har upptäckt vikten av att regelbundet tillföra nytt material/nya rollspel för att hålla intresset vid liv. 13

14 Referenser Johansson, Eva & Pramling-Samuelsson, Ingrid (2006). Lek och läroplan: Möten mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Persson, Hans (2000). Att bygga begrepp- konkret och kreativ naturvetenskap. Stockholm: HLS Förlag. 14

15 Bilaga 1 Intervjufrågor om kvalitetsarbetet kroppen (december/januari 2014) Namn: (Börjar med att visa bilder från kvalitetsarbetet) 1. Kommer du ihåg vad vi gjorde här? Kan du berätta? 2. Hur tycker du det är att leka doktor? 3. Vad har du lärt dig om kroppen? / Vad finns det i kroppen? 4. Skulle du vilja leka doktor mera? 5. Vad vill du veta mer om kroppen? 15

16 Bilaga 2 Intervjufrågor om kvalitetsarbetet kroppen (juni 2014) Namn: (Börjar med att visa bilder från kvalitetsarbetet) 1. Kommer du ihåg vad vi gjorde här? Kan du berätta? 2. Hur har du tyckt det varit att leka doktor? 3. Vad har du lärt dig om kroppen? / Vad finns det i kroppen? 4. Vad har du lärt dig om doktorer? Vad gör de? Vad använder de? Kan både män och kvinnor vara doktorer (/ ambulansförare)? 5. Vad har du lärt dig om ambulansen? Vilket telefonnummer ringer man om man behöver få tag på en ambulans? 16

17 17

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt PROJEKT ARBETET MÄNNISKOKROPPEN Period: HT 2014- VT 2015 Vi har arbetat mycket med projekt människokroppen som barnen har visat ett stort intresse för.

Läs mer

Barn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn

Barn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn Barn och matematik Hallonet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

Kvalitetsarbete. Lek i skogen

Kvalitetsarbete. Lek i skogen Kvalitetsarbete Lek i skogen Förskolan Amica 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Anette Zackariasson Alexandra Lindberg Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen är förskolechefen tillsammans med

Läs mer

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. Förskola pedagogisk omsorg. Enhet: Kärna Förskoleenhet Förskolechef: Linda Hellberg Gustafson 1. PRESENTATION AV ENHETEN. Enheten

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: En ekorrunge blir tagen, från boet, av en kråka. Ekorrungen sprattlar för att komma loss, och kråkan tappar den. Ekorren landar på trappan, utanför en familjs hus.

Läs mer

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET OCH VÅRT UPPDRAG Vår verksamhet drivs av en ideell förening. Föreningens ändamål är att med personliga insatser av (om än inte uteslutande)

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Mina luktar i alla fall inte

Mina luktar i alla fall inte Mina luktar i alla fall inte ANGELICA SKA BÖRJA på ett nytt dagis. Hon har känt sig pirrig hela morgonen och det var svårt att äta ostsmörgåsen till frukost. Magen är full med kittlandes fjärilar som gör

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

När barn sätter i halsen

När barn sätter i halsen Vad kan man göra? Gå en kurs i livräddande första hjälpen till barn Det är svårt att utföra en del av de moment som krävs vid hjärt-lungräddning eller om någon satt i halsen, om man inte har gått en kurs

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Övningar att börja med Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Avslappningssagor kan vara bra att börja med, eleverna får träna

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN!

VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN! BARN OCH UTBILDNIGSFÖRVALTNINGEN BJÖRKTJÄRA FÖRSKOLA 2015-2016 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN! Det här med att börja i förskolan är naturligtvis en stor förändring i ert liv både för barn och vårdnadshavare.

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 Augusti 15-16 planeringsdagar Inskolning introduktion av grundverksamhet APT onsd. 24/8 kl. 1615-1815 (enheten)

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Förskolorna Framtidsfolket AB

Förskolorna Framtidsfolket AB Vi önskar dig varmt välkommen till Förskolorna Framtidsfolket! Under inskolningen kommer vi att ha gott om tid till att lära känna varandra. Vi ser fram emot att få veta vad ditt barn tycker om och är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA REVIDERAD SEPTEMBER 2010 PERSONAL: Malin Lundberg Förskollärare 100% Karin Persson Barnskötare 100% Kerstin Wihlborg Barnskötare 100% BARNGRUPPENS SAMMANSÄTTNING: Totalt

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010 LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010 VÄLKOMMEN TILL ÅNÄSETS FÖRSKOLA Ånäsets förskola ligger i en underbar miljö där vi är omgiven av skog och sjö. Vi har nära till badplats, härliga skidspår,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Hej alla föräldrar och barn!

Hej alla föräldrar och barn! Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga

Läs mer

UTVÄRDERING VT-10. PLANERING HT-10 Gullvivans förskola. Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig

UTVÄRDERING VT-10. PLANERING HT-10 Gullvivans förskola. Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig UTVÄRDERING VT-10 PLANERING HT-10 Gullvivans förskola Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig Trygghet för barn och föräldrar Lpfö-98 Arbetslaget skall ansvara för att varje barn tillsammans

Läs mer

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION Linköpings kommun Förskolan Djurgården Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25 Västra skolområdet 582 29 LINKÖPING Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer