Kvalitetsarbete Kroppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsarbete Kroppen"

Transkript

1 Kvalitetsarbete Kroppen Solbackens förskola Avdelning Granen ht2013/vt2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Anna-Karin Sandberg Erika Forsberg

2 Innehåll Grundfakta och förutsättningar...3 Kartläggning av barnens intressen...3 Mål...3 Eget formulerat mål...3 Läroplanens mål...3 Barnens utveckling...3 Insatser åtgärder för att nå målet...4 Koppling till forskning...4 Dokumentation...5 Information till vårdnadshavare...5 Uppföljning...5 Pedagogernas insatser...6 Koppling till forskning...9 Barnens utveckling...9 Dokumentation Information till vårdnadshavare Utvärdering Pedagogernas insatser Barnens upplevelser Barnens utveckling Koppling till forskning Analys av utvärderingen Resultatets betydelse för fortsatt arbete

3 Grundfakta och förutsättningar Vår avdelning består under början av hösten av 12 barn mellan tre fem år. Under höstterminen har ett barn skolats in och tre barn har flyttat från Tallen till oss. I januari blir det fler förändringar för då flyttar tre barn som är födda -11 från Tallen till oss. Det innebär att det är 19 barn mellan två och fem år på avdelningen. Vi är 3 pedagoger varav en är sjukskriven 100 % fram tom slutet av maj. Vi har haft två olika vikarier under tiden, en som arbetade till november och en annan som fortsätter tills pedagogen kommer tillbaka. Kartläggning av barnens intressen Vi observerade barnen i deras lek och upptäckte att de gärna lekte doktorslekar. De använde sig av vad de hade i sin närhet. Ute använde de sig t.ex. av spadar, krattor, pinnar mm som de lekte var sprutor och kirurgknivar. Mål Eget formulerat mål Lära sig namnet på kroppsdelar och olika organ och lite om hur de fungerar. Lära sig namnen på saker som vid olika tillfällen kan behövas hos doktorn. Barnen är delaktiga genom att vi frågar dem vad de vill lära sig om kroppen och låta dem ha inflytande över det vi gör under kvalitetsarbetets gång. Läroplanens mål utvecklar sin förståelse för naturvetenskap ( ), utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Barnens utveckling I början av kvalitetsarbetet observerade vi barnen mycket i deras lek, vid sångstunder osv. för att veta var gruppen befann sig i sin utveckling utifrån vår målbeskrivning. Vid intervjuer med barnen har de velat veta vad kroppsdelarna heter och var de sitter. De vill även veta vad organen heter och sitter och vad de används till. De undrar vad som händer med maten i magen, vart den tar vägen och hur mat blir bajs. Vi spelade bland annat in en lek (kom alla mina patienter) på video för att se vilka kroppsdelar de kan eller är osäkra på. När vi leker med barnen samtalar vi kring det vi gör. Följande citat är från 24/9-13 och är hämtat från en flicka (4år) och en pojke (5år), som leker med stetoskopet; Var sitter hjärtat? (vuxen), I halsen (4åring), Nej här (5åring slår sig på bröstet) hjärtat är hårt. Jag känner det när jag slår här. Hur ser hjärtat ut? (vuxen) Vet inte (4 år), Det är rött. Först är det vasst där nere sen är det så sen så sen så (ritar i luften med ett finger), jag hämtar en pärlplatta så får du se hur det ser ut. (hämtar en pärlplatta format som ett hjärta.) 3

4 Insatser åtgärder för att nå målet Det här kommer vi att göra. Erika ansvarar för att göra sångkort med sånger om kroppen, som kan användas vid sångsamlingar, göra kroppsdelsmemory med de barn som vill och gör dramalek om blodomloppet. Erika mäter barnen och tar kort på dem för att göra helkroppsbilder på dem som lamineras och kan användas i den övriga leken. Anna-Karin ansvarar för att fråga barnen hur vårdcentralen ska se ut. Enligt barnen ska det finnas leksaker, böcker, nummerlappar, fika i väntrummet. Personalen behöver ha ett personalrum där de kan äta och vila. A-K söker efter och laddar ner pedagogiska appar på paddan, som handlar om kroppen, som barnen kan arbeta med och lära sig av. Arbetslaget ansvarar för att skaffa rekvisitamaterial och låna böcker från biblioteket, som handlar om kroppen, sjukhus mm. Detta sker kontinuerligt under tiden vi arbetar. Barnen vill att vi leker doktor och vi kommer att göra det tillsammans med dem. Vi kommer att göra olika rollspel tillsammans där Erika är doktor och Anna-Karin är patient. Tillsammans med barnen målar vi en stor kropp, där skelettdelar klipps ut och klistras upp. Vi kommer att göra lekar och sånglekar som handlar om kroppen (ex. Kom alla mina patienter, Huvud axlar knä och tå, Kims lek med doktorsprylar). Pedagogiska material köps in som kan ge vidare utmaning åt barnens intresse av kroppen och doktorsleken. T.ex. stetoskop och en minitorso (som konkret visar hur människokroppen är konstruerad). Vi letar anatomibilder och röntgenbilder på nätet, som kan användas i leken. Vi kommer att hjälpas åt med vad som ska göras. Koppling till forskning I studien; Lek och läroplan: Möten mellan barn och lärare i förskola och skola, dras slutsatsen att det för att lek och lärande ska samverka på ett fruktbart sätt är viktigt att ha en målinriktad pedagogik som: 1) utmanar läraren att möta barnets värderingar samtidigt som läraren är inriktad mot de aktuella inlärningsmålen, 2) utmanar läraren att reflektera över hur man med respekt för barnens spontana lek kan skapa ett utforskande och berättande samspel och 3) utmanar föreställningen om hur fantasi, kreativitet och barnens meningsskapande kan komma till uttryck i alla delar av den pedagogiska praxisen menar Johansson och Pramling-Samuelsson (2006). Målet är att barnen ska lära sig olika begrepp som olika kroppsdelar och namn på saker man använder när man är på vårdcentralen eller sjukhus. Persson (2000) menar att för att man ska lära sig dessa begrepp är det bra om man arbetar kreativt och varierat med sakerna. Detta genom att man t.ex. bygger en kropp, målar kroppen, dramatiserar, läser böcker och är både inomhus och utomhus. Genom detta sätt får man med sig fler barn och lärare eftersom arbetet blir varierat. Det är då lättare att hålla intresset vid liv menar Persson. Tycker man att något är roligt så lär man sig mer. Genom att bygga begrepp så blir det roligare även för lärarna och då smittar glädjen av sig till barnen. Ska man arbeta/bygga kroppen så anser Persson att man delar upp kroppen i olika delar den i ex matspjälkning, andning för kroppen. Resten kan man arbeta med senare vid ett annat tillfälle och på så sätt hålla intresset vid liv. 4

5 Dokumentation Vi ska dokumentera detta i portfolio. Vi kommer även att dokumentera i hallen på väggen för att involvera föräldrar och för att barn sinsemellan och barn och vuxen kan prata om vad vi gjort på förskolan. Barnen kommer att vara delaktiga genom att vi frågar om de vill ha med bilderna från kvalitetsarbetet i sin portfolio eller på väggen och dokumenterar även (om de vill) deras tankar om dem. Information till vårdnadshavare Den 15 oktober hade vi föräldramöte, då vi informerade om vårt påbörjade kvalitetsarbete. Vi har även skrivit i hembrevet i oktober om detta. I hallen sitter det dokumentation från våra rollspel som visar vad vi gjort. Uppföljning Datum för uppföljning slutet av november. Erika har ansvarat för och utfört sångkort, memory och mätt barnen och dramatiserat blodomloppet i en lek tillsammans med barnen. Memoryt har barnen spelat flera gånger. Göra hela kroppsbilder har inte blivit utfört för flera av barnen har inte velat delta och sedan har tiden gjort att det inte blivit utfört. Anna-Karin har ansvarat för och utformat vårdcentralen tillsammans med barnen. Däremot så kan vårdcentralen ändras för rummet används till andra lekar som gör att vårdcentralen ändrar utformning med jämna mellanrum. Spelen på ipaden har vi bara börjat med och det beror på att användandet av ipaden är så nytt för personalen. Vi fick den under hösten och personalen ville lära sig hur den fungerar innan barnen börjar spela. Arbetslaget har gjort rollspel där Erika är Doktor Duva och Anna-Karin är Doktor Klinga och övrig personal har dokumenterat vad barnen har sagt och tagit kort under rollspelen. Barnen är delaktiga i uppföljningen genom intervjufrågor om vad de tycker, (se bilaga 1). Svaren vi fått har visat att barnen tyckt att det har varit roligt att leka doktor och att de vill fortsätta med det. På frågan; hur tycker du det är att leka doktor?, har vi bland annat fått som svar att: Det är bra för att man mår bra, så man inte är sjuk.(flicka 6 år) Bra! Så man inte blir sjuk. Så man inte skadar sin lunga. Så man inte skadar sitt hjärta. Så inte revbenen knäcks. (pojke 5 år) Roligt! Inte tråkigt! (flicka 4 år) På frågan; skulle du vilja leka doktor mera?, har vi bland annat fått som svar att: Ja, för att det är så kul att undersöka så man inte ligger hemma och inte kan komma till dagis.(flicka 6 år) Ja! (pojke 5 år) 5

6 Ja! Leka doktor nu! (flicka 4 år) Vi märker även intressen från barnen i deras lek, då vi observerat att de spelar kroppsmemoryt, undersöker människotorson och leker doktor. De kommer även till oss och vill leka och detta är några frågor vi kan få och som visar att barnen tycker att detta är roligt. Ska vi leka doktor nu, Doktor Klinga? Kan inte du vara doktor Duva nu? Nu tar jag en nummerlapp och väntar i väntrummet så kan vi leka doktor. Skynda dig att prata nu så att vi kan leka doktor. (T.ex. om vi är i telefon). Pedagogernas insatser Genom att Erika och Anna-Karin har utfört rollspel så har planeringen fungerat bra. Vi har haft olika teman som vi använt oss av i rollspelen. Vid alla tillfällen har vi påtalat för barnen att det är på låtsas men att olika saker kan hända så att man behöver uppsöka en vårdcentral. Första tillfället den 16 september ramlade Anna-Karin ner från en låg stol. Det blödde både från handleden och från benet så byxorna blev fulla av blod (målarfärg). Hon satt på golvet och ropade att hon behövde hjälp och flera barn kom till undsättning. Anna-Karin undrade hur hon skulle få hjälp. Barnen föreslog att ringa doktorn och det var ett fåtal barn som kunde telefonnumret till ambulansen. Doktor Duva (Erika) anlände och rådfrågade barnen vad som hade hänt. Hon skulle t.ex. lyssna på hjärtat och tog stetoskopet på pannan men några barn reagerade och visade var hjärtat sitter. Det var fler tokiga saker under tiden men barnen hjälpte Doktor Duva till rätta. Ett barn höll stackars Anna-Karin i handen hela tiden för att trösta och pratade med henne så att Anna-Karin höll sig lugn. Det blev en ambulansfärd in till vårdcentralen (hemvrån) där Anna-Karin blev undersökt och fick medicin genom en venom i armen. Såren blev rengjorda och plåstrade och barnen var delaktiga genom att tala om vad som var rätt och fel. Andra tillfället den 7 oktober så började Anna-Karin hosta vid fruktstunden och fick svårt att andas. Hon kom på att hon åt en nöt som hon är allergisk mot hemma vid frukosten. Det tog en stund innan barnen förstod att Anna-Karin behövde hjälp av en doktor men sedan var de snabba. Hon får gå till Doktor Duva, säger flicka 4 år. Tror ni att hon är där, frågar Anna-Karin? Vi kollar, svarar pojke 5 år. Barnen hjälpte Anna-Karin till vårdcentralen och där blev hon undersökt av Doktor Duva. För att kunna andas fick Anna-Karin en syrgasmask över ansiktet och när det gick lättare att andas tog Doktor Duva fram en annan syrgasmask med två piggar upp i näsan. Vid undersökningen blev det även en koll av hjärtat, lyssnad på lungorna, koll av blodtrycket mm. 6

7 Tredje tillfället den 21 oktober skulle Anna-Karin ta med en glaskanna med mjölk ner till kaffet och det gick så inte bra. Anna-Karin höll på att ramla i trappan och för att inte kannan skulle gå sönder snubblade hon till och slog sin hand i räcket. Detta var bara på låtsas. Det gjorde ont och handen hängde och gick inte att röra på. Även här kom barnen snabbt till undsättning. Dels var Anna-Karin tvungen att förklara vad som hade hänt och barnen var glada att det gick bra. Vad ska vi göra, frågar Anna-Karin? Vi kan ringa doktorn, svar flicka 4 år. Vad är numret, frågar Anna-Karin. Det är 03, svarar pojke 4 år. Min pappa kan ringa, säger pojke 4 år. Sedan tog barnen snabbt kommandot och tog in Anna-Karin till Doktor Duva och vårdcentralen. Vid undersökningen upptäckte Doktor Duva att handen måste röntgas. När det blev konstaterat att handen var bruten så blev den gipsad. Men hur kan det bli så, frågar flicka 5 år? Marian kan ju komma till oss för vi kan ju gipsa här, konstaterar en pojke 4 år. Marian är pedagogen som arbetar hos oss men var vid tillfället sjukskriven. Samtidigt kom föräldern till ett barn och undrade vad som hade hänt. Han förstod snabbt att vi bara demonstrerade och önskade att Anna-Karin snart skulle bli frisk. Fjärde tillfället 4 november så började Anna-Karin vid fruktstunden känna att hon fick ont i tanden. Barnen förstod med en gång att Anna-Karin behövde få hjälp och sa att hon kan gå till vårdcentralen. Anna-Karin frågade om det finns tandläkare där och det sa barnen att det gör. Men jag har inga pengar att betala med, säger Anna-Karin. Det behövs inte, säger barnen. Jo, man måste ju betala. Eller kan jag komma och betala senare, frågar Anna-Karin? Ja, det kan du göra, svarar barnen. Doktor/tandläkare Duva tar emot Anna-Karin och säger att hon behöver titta i munnen för att se vad som har hänt. Anna-Karin öppnar inte munnen och barnen visar på sig själva hur hon ska göra. Flera barn håller Anna-Karin i handen och är i närheten som stöd under besöket. Doktor/tandläkare Duva tittade i munnen och satte in en sug för att ta bort spottet, kände på tänderna och till sist fick hon fluorlack som smakar banan på tänderna. Det var en bit av ett äppelskal som hade fastnat i tanden som gjorde så att Anna-Karin fick tandvärk. Dagen efter fick barnen brev från tandläkaren att de var välkomna på undersökning hos tandläkaren. Efter besöket fick de var sin tandborste att ta med sig hem. Under vintern och våren har vi pratat om bakterier och vad det är som gör oss sjuka. För att hålla oss friska så bör vi tvätta händerna ordentligt och arbetslaget och vikarier har hjälpt barnen tvätta sina händer. Vi har visat barnen hur man gör och var bakterierna kan sitta. Barnen har även tagit till sig sången om hur man tvättar händerna som sitter på toaletten. Ellas handtvätt (app) finns på 7

8 ipaden som visar hur man tvättar händerna och i vilken ordning man gör det. Appen har även under handtvätten ett tidtagarur som visar hur länge man behöver tvåla in och skölja händerna. I februari fick Anna-Karin ont i magen pga att hon inte tuggat maten ordentligt innan hon svalde den. Iväg till doktor Duva igen! Doktor Duva opererade ut Anna-Karins tarmar och undersökte dem. Oj så långa de var!? Vi frågade om vi fick låna Anna-Karins tarmar ett slag och det fick vi. Hur långa är de? Vi la ut den i hallen. Hur många barn får plats bredvid tarmarna? Barnen lade sig bredvid och vi räknade antal barn. I mars fick vi ett förkläde där man kan ta av organen, t.ex. lever, lungor, hjärta, magsäck och tarmar. Detta har barnen och vuxna använt i våra doktorslekar. Den har varit till god hjälp för att vi mer konkret har kunnat operera bort eller operera tillbaka organen på varandra. På så vis har detta organförkläde varit ytterligare ett bra föremål att föra pedagogiska samtal med barnen kring kroppen när vi leker tillsammans. I april höll vi på mycket med grodor och påsk, men när vi firade påsk med barnen fick barnen brev från påskharen med olika uppdrag de skulle göra för att få 3 kodsiffror för att kunna öppna en väska med överraskning. Ett av uppdragen bestod i att gissa vad som fanns i en korg, som var fyllt med olika kropps- och doktorsföremål. Vid alla tillfällen har barnen fått vara delaktiga och de har blivit tillfrågade under tiden om olika saker som kan ske. De barn som inte har varit intresserade har ofta kommit efter en stund för att se vad som händer och har då deltagit på sitt sätt. Efter varje tillfälle har det blivit barnens tur att bli undersökta. De flesta barnen har med intresse deltagit och velat t.ex. bli gipsade men en del har tittat på. Alla barn har blivit tillfrågade men har kanske inte velat bli undersökta vid alla tillfällen. Vi har som grundtanke i vårt bemötande av barnen kring det vi gör med kvalitetsarbetet dels att det ska vara frivilligt och dels att alla ska ha möjlighet att delta, vi är noga med att fråga alla barn. Barnen blir tillfrågade flera gånger eftersom de vid ett tillfälle kanske inte velat delta. Vi gjorde röntgenbilder på arm, fot och ben, som barnen kunnat använda i leken då vi röntgar varandra. Vid ett tillfälle t.ex. så önskade ett barn få röntgenbild på huvudet vilket vi tillgodosåg. Under våren har vi målat av barnens kroppar på stort papper, som de därefter fått måla. Sedan har vi frågat vad de har målat och dokumenterat deras svar. I maj hade vi avslutning av vårt kvalitetsarbete och fick då besök av ambulansen. Tomas, sjukskötaren, som körde ambulansen berättade många intressanta saker för barnen. Barnen ställde även frågor till Tomas som han svarade på. De barn som ville fick åka in i ambulansen på båren och gå in i den. De ställde många frågor om varför det såg ut som det gör i den och vad sakerna används till. Vi upplever att vi för utvecklande samtal i stor utsträckning. Vi har många bra tillfällen att göra detta på, många gånger genom barnens initiativ t.ex. vid undersökningar, då de arbetar med ipaden, leker med torson, spelar kroppsmemoryt eller lekt med organförklädet. Vi har fått bra respons från kollegor, både i huset och från andra förskolor, att vi har ett arbete som barnen är intresserade av och barnen pratar om det under dagen. Vikarier tycker också att det är roligt när de ser barnen vara så 8

9 intresserade av att leka doktor. Vid flera tillfällen när personal från andra förskolor sett arbetet så har de sagt att de gärna vill arbeta med samma saker. Detta eftersom både barn och pedagoger verkade ha det så roligt tillsammans och alla lär sig mer om kroppen. Vi har även fått positiv respons från dem vi frågat om material, ex tandläkare och vårdcentralpersonal. De har tyckt att det är bra att vi arbetar med detta på förskolan eftersom det då kan bli mer avdramatiserat att gå till tandläkare eller vårdcentral. Koppling till forskning Forskningen som vi har lyft upp med vårt arbete om hur lek och lärande ska samverka på ett fruktbart sätt tycker vi stämmer så här långt genom att vi genom att respektera och värdesätta barnens lek skapar utforskande och berättande samspel, där lärande kan ske på ett för barnen meningsfullt sätt. Vi tror att det kan bero på att barnen i stor utsträckning varit delaktiga av kvalitetsarbetet och att vi tagit vara på leken i arbetet Barnens utveckling Barngruppens utveckling har vi märkt på flera sätt, bland annat vid observation av deras lek; T.ex. Ett barn kom spontant en dag och ville göra sångleken Honky tonky. Vi började med armar och ben och huvud som vi brukat och fler och fler barn kom och anslöt sig. Tillslut var vi 7 barn och 4 barn satt lite längre bort och lekte med leklera. Ett av barnen som tittat på sa plötsligt att vi kunde sjunga om skelettet vilket alla tyckte var en bra idé. Därefter kom fler förslag av olika kroppsdelar och organ vi pratat om; blodet, armbåge, knä, öra, snippa, tarmar, magsäck, hjärta och lungor mm. Vi har även märkt barnens utveckling då vi intervjuat dem. På frågan; Vad har du lärt dig om kroppen? / Vad finns det i kroppen?, fick vi bland annat svaren; Jag har lärt mig att man måste ha kroppen för att man ska kunna leva och röra sig. Och skelettet för att man ska kunna böja sina armar. Om man blöder måste man ha bandage annars kan man ta papper. Man måste kunna andas för annars dör man. Man andas med lungorna. Ibland måste man lyssna på hjärtat för att hjärtat ska må bra. Man tar ett stetoskop och hör om det dunkar bra (flicka 6 år) Hjärtat och ben och revben, lunga, rör. Jag vet inte allt jo blod, magsäcken, matstrupen och tarmarna. (pojke 5 år) Det finns blod, armar, huvud, hjärtat, magen. (flicka 3 år) Lungorna, hjärtat, hjärnan, levern. (pojke 4 år) Lungor, blodet är rött, tarmarna, benen, blå och rosa är min favoritfärg. Hjärtat. Lyssnare. (flicka 3 år) 9

10 Om man åker till riktiga doktorn, men det behöver man inte, så kan man åka till förskolan och doktra sig här och så är det närmare också. (pojke 4 år) Dokumentation Vi har dokumentera detta i portfolio och på väggarna i förskolans lokaler. Vi har även börjat använda ett bord i hallen som ett dokumentbord. Barnen kommer att vara delaktiga genom att vi frågar om de vill ha med bilderna från kvalitetsarbetet i sin portfolio eller på väggen och dokumenterar även (om de vill) deras tankar om dem. Information till vårdnadshavare Vi har fått respons från vårdnadshavare på olika sätt. Av en förälder har vi fått gips, gasbindor, syrgasmask osv. som vi kan använda oss av i leken med barnen. Vårdnadshavare har uttryckt att det är bra att leka doktor för att avdramatisera det för eventuellt barn med rädsla för det. Barnen berättar hemma vad vi har gjort. När vi lekte tandläkare så förvånades en förälder då den såg i halldokumentationen att sitt barn gapat i leken, eftersom han inte gapat hos tandläkaren då vi var där sist gång. En annan förälder sa om sitt barn att det märktes att ni har lekt tandläkare här mycket för det var inga problem att gapa när vi gick till tandläkaren. En förälder berättade att barnet visar hur maten åker ner i magsäcken osv. Och hur viktigt det är att tvätta händerna så att man inte blir sjuk. Barnet hade visat föräldrarna hur man gör. När man kommer in i hallen finns det ett bord där vi visar vad vi arbetar med och där står barnen och visar och pratar med föräldrarna om det vi arbetar med. Vid utvecklingssamtalen har flera föräldrar berättat att barnen berättar hemma vad de olika kroppsdelarna och organen heter och var de sitter. De kan även berätta om hur t.ex. matsmältningen går till. Barnen vill även bli undersökta och berättar då hur föräldrarna ska göra när de undersöker och behandlar barnen. Utvärdering Pedagogernas insatser Vi upplever att vi har genomfört det som var planerat och fört utvecklande samtal i stor utsträckning. Vi har många bra tillfällen att göra detta på, många gånger genom barnens initiativ t.ex. vid undersökningar, då de arbetar med ipaden, leker med torson, spelar kroppsmemoryt eller lekt med organförklädet. Feedback av vårdnadshavare: se ovan under information. Barnens upplevelser Utvärderingen tillsammans med barnen gick till så att vi intervjuade dem en och en. (se bilaga 2) På frågan; Hur har du tyckt det varit att leka doktor?, uttryckte barnen det att 10

11 Väldigt roligt och också när vi gör så här och låtsas att vi har brutit armarna. Det var ju roligast när hela ambulansen backa in på hela gården. Då fick vi öppna de stora grindarna. (pojke 5 år) Dåligt för att vi aldrig leker mer. (pojke 6 år) Kul. För det va ju kul att undersöka nån. (pojke 4 år) Roligt! Att leka! Att Rasmus sätter på tarmarna på mig! (flicka 5 år) Det var bra! Det var kul att ha den (organförklädet) på sig. Det är faktiskt en kropp inuti kroppen. (flicka 4 år) Bra! För att leka doktor. (flicka 3 år) Jättebra. Att Ida gipsade mitt ben. (flicka 4 år) Ba (bra) (flicka 3 år) Barnens utveckling Vi har intervjuat barnen (bilaga 2) om vad de känner till om kroppen. Detta efter att kvalitetsarbetet pågått under två terminer (med visst uppehåll för grodor, påskfirande o dyl) och vi gjorde ett avslut med ambulansbesöket i maj. På frågan vad har du lärt dig om kroppen? / vad finns det i kroppen? Fick vi bland annat följande svar; Jag har lärt mig att man måste ta hand om den och äta mycket och dricka mycket för att annars mår kroppen inte bra. Tarmar och hjärta och matstrupen och magsäck och lungor, hjärna och skelett. (flicka 6 år) Magsäckar och tarmar, hjärtan och lungor, hjärnan och skelett det är skönt att ha. Fisen och prutten finns i magen. Luft som låter pffff! Maten hamnar först i munnen sen biter man sen ska man slappna av och svälja sen matstrupen, magsäcken, tarmarna och bajsar. (pojke 5 år) Man kan hoppa studsmatta med kroppen. Det finns tarmar, lungor att andas ut. När man äter apelsin kommer det apelsin in i magen så blir det bajs. (pojke 4 år) 11

12 Tarmarna. Maten ska åka ner i dom. Lungorna. Andas. Snoppen (he he). Hjärnan. Tänka. Hjärtat kan dunka. (flicka 5 år) Att dom har lyssnat på hjärtat och hon gedde mig medicin, sen hade hon en spruta. Kött, tarmar, hjärta, lungorna. Maten åker ner i magen och så landar den där. (flicka 4 år) Tarmar, man bajsar ut bajs. Lunger, man andas ut och in. Hjärtat dunkar. Cyklat hemma. (flicka 4 år) Lungorna. Att andas. Hjärna. Att tänka. Magsäcken. Att få ner mat i magsäcken. Tarmarna. Att få ner bajs i rumpan. Vad händer med maten du äter? Bara in i munnen, sen i magsäcken och sen i tarmarna och sen i rumpan. (flicka 3 år) Magsäck, tamaj, hjätat, hjänoj, munnen. (flicka 3 år) På frågan; Vad har du lärt dig om doktorer? Vad gör de? Vad använder de? Fick vi bland annat följande svar; De använder stetoskop och lyser i öronen. De använder spruta, bandage och en dator som man kollade i kroppen. (flicka 6 år) Ifall man é skadad så doktrar man dom. När man cyklar kan huvudet bli skadat. Hjärnblödning, hjärtblödning, lungblödning. Doktorsgrejer. Mikroskop. Stetoskop. (pojke 6 år) De undersöker barn. De har stetoskop, för att lyssna på hjärtat så hjärtat dunkar bra. Tabletter och så sprutor. (pojke 4 år) Ja. När jag blir stor då ska jag bli doktor. De använder en ambulans att hämta alla saker, doktorslag och en spruta. (flicka 4 år) På frågan; Kan både män och kvinnor vara doktorer (/ ambulansförare)?, svarade alla ja. Alla utom en 3-årig flicka som sa nej, men på frågan; Kan du vara doktor? Svarade hon Ja. Då hjälper jag Saga. 12

13 På frågan; Vilket telefonnummer ringer man om man behöver få tag på en ambulans? Svarade de flesta 112 (samtidigt som många av dem även pekade på sin mun, näsa och ögon) Vi har även observerat barnen i deras lek och sett att de använder många olika begrepp till exempel; stetoskop, gips, skelett och tjocktarm mm. Ett barn gick förbi vårt skelett en dag och upptäckte att revbenen trillat av och berättade att revbenet hade försvunnit och att vi behöver laga det. Efter ambulansbesöket pratade barnen om varför vi har revben och att de skyddar våra lungor och hjärtat. Koppling till forskning Forskningen som vi har lyft upp med vårt arbete om hur lek och lärande ska samverka på ett fruktbart sätt tycker vi stämmer så här långt genom att vi respekterar och värdesätter barnens lek skapar utforskande och berättande samspel, där lärande kan ske på ett för barnen meningsfullt sätt. Teorin som Persson förmedlar att man ska arbeta kreativt, varierat och ha roligt för att lära sig begrepp anser vi stämmer mycket väl. Vi tror att det kan bero på att barnen i stor utsträckning varit delaktiga av kvalitetsarbetet och att vi tagit vara på leken i arbetet. Analys av utvärderingen Utvärderingen visar att barnen har utvecklat sin kunskap om det vi arbetat kring kvalitetsarbetet. Barnen har visat uppskattning av de material vi fört in i leken, varav mycket varit autentiska. Vårdnadshavare har berättat att de märkt att barnen har lärt sig mycket och tycker att det varit roligt arbete. Arbetslaget har uppskattat detta arbete och arbetssätt enormt mycket. Arbetslaget har under intervjuerna upptäckt att stunden i sig har varit givande eftersom barnen får en egen stund med en pedagog där barnen fått reflektera över vad de har gjort. Flera barn har frågat när nästa frågestund ska bli. Det ska bli roligt med fråger! (pojke 5 år) Du kan väl fråga lite frågor igen. (pojke 6 år) Resultatets betydelse för fortsatt arbete Detta sätt att arbeta på med rollspel och vuxendelaktighet i leken, som har visat sig vara så gynnsam för barns lärande kommer vi att ta med i tanken inför kommande kvalitetsarbeten. Vi har upptäckt vikten av att regelbundet tillföra nytt material/nya rollspel för att hålla intresset vid liv. 13

14 Referenser Johansson, Eva & Pramling-Samuelsson, Ingrid (2006). Lek och läroplan: Möten mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Persson, Hans (2000). Att bygga begrepp- konkret och kreativ naturvetenskap. Stockholm: HLS Förlag. 14

15 Bilaga 1 Intervjufrågor om kvalitetsarbetet kroppen (december/januari 2014) Namn: (Börjar med att visa bilder från kvalitetsarbetet) 1. Kommer du ihåg vad vi gjorde här? Kan du berätta? 2. Hur tycker du det är att leka doktor? 3. Vad har du lärt dig om kroppen? / Vad finns det i kroppen? 4. Skulle du vilja leka doktor mera? 5. Vad vill du veta mer om kroppen? 15

16 Bilaga 2 Intervjufrågor om kvalitetsarbetet kroppen (juni 2014) Namn: (Börjar med att visa bilder från kvalitetsarbetet) 1. Kommer du ihåg vad vi gjorde här? Kan du berätta? 2. Hur har du tyckt det varit att leka doktor? 3. Vad har du lärt dig om kroppen? / Vad finns det i kroppen? 4. Vad har du lärt dig om doktorer? Vad gör de? Vad använder de? Kan både män och kvinnor vara doktorer (/ ambulansförare)? 5. Vad har du lärt dig om ambulansen? Vilket telefonnummer ringer man om man behöver få tag på en ambulans? 16

17 17

Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen

Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014-2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle, Lisa, Anette Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning

Läs mer

Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen

Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle Sandsten Lisa Jacobsson Anette Andersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar...

Läs mer

Kvalitetsarbete. Rytmik och sång Älgens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija

Kvalitetsarbete. Rytmik och sång Älgens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija Kvalitetsarbete Rytmik och sång Älgens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt PROJEKT ARBETET MÄNNISKOKROPPEN Period: HT 2014- VT 2015 Vi har arbetat mycket med projekt människokroppen som barnen har visat ett stort intresse för.

Läs mer

Barn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn

Barn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn Barn och matematik Hallonet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av

Läs mer

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet 2014/2015

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet 2014/2015 Hemkultur Dokumentation av Kvalitetsarbete Dingle förskola Skeppet 2014/2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Karin Ohlson Eva-Lotte Olsson Hanne Eklund Inger Korsgård Carolina Svensson Innehåll Grundfakta

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

I Barnavdelningen på 1177.se kan du även läsa och se film om oss och många fler. Gabriella blir röntgad

I Barnavdelningen på 1177.se kan du även läsa och se film om oss och många fler. Gabriella blir röntgad I på 1177.se kan du även läsa och se film om oss och många fler. Gabriella blir röntgad 1 1 Den här sagan finns som film också I på 1177 Vårdguidens webbplats finns den här sagan och en massa andra berättelser

Läs mer

Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen

Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen Kvalitetsarbete Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Åsa Johansson Marie Joling Solveig Västerstig Johansson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN ATT SKAPA NYA MÖJLIGHETER FÖR UTOMHUSLEK Genom vattenleken utvecklar barnen förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen lpfö 98 SKÅRTORPS FÖRSKOLA

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning: Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Avdelning Ekorren, Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2. Utveckling

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012-2013

Kvalitetsdokument 2012-2013 Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av

Läs mer

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014.

Lingonets pedagogiska planering 2013/2014. Lingonets pedagogiska planering 2013/2014. Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi vill i vårt tema införliva empati

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA. Grovplanering. Anemonen Vt-13

VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA. Grovplanering. Anemonen Vt-13 VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA Grovplanering Anemonen Vt-13 Avdelningen: Förskolan Regnbågen ligger i Vårby Haga på Mastvägen 4. Regnbågen består av sex avdelningar. Avdelningen Anemonen har 16 barn

Läs mer

TEMA VARFÖR ÄR VI OLIKA OCH VARFÖR SER VI OLIKA UT??

TEMA VARFÖR ÄR VI OLIKA OCH VARFÖR SER VI OLIKA UT?? TEMA VARFÖR ÄR VI OLIKA OCH VARFÖR SER VI OLIKA UT?? Marina Undenius och Carina Nilsson, Höstterminen 2014 BAKGRUND Vi är en grupp med 11 barn i åldern 3-5 år. 5 pojkar och 6 flickor. 2 förskollärare.

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem Gruppens sammansättning Vi har 12 barn, 10 flickor och 2 pojkar 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12 1 barn födda 11 3 barn födda 10 Personal

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten

Läs mer

Orange Centrals Förskola

Orange Centrals Förskola Orange Orange Centrals Förskola Vi som arbetar på Orange heter Ulrica, Sara, Lisbeth och Hafije. Telefonnumret till avdelningen är 044-13 49 62. Arbetslaget består av två förskollärare, två barnskötare.

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

I Språkets värld. Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan

I Språkets värld. Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan I Språkets värld Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: 2014-04-23 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Förskolan

Läs mer

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Avdelning Svanen Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

I Barnavdelningen på 1177.se kan du även läsa och se film om oss och många fler. Ville blir undersökt med datortomografi

I Barnavdelningen på 1177.se kan du även läsa och se film om oss och många fler. Ville blir undersökt med datortomografi I Barnavdelningen på 1177.se kan du även läsa och se film om oss och många fler. Ville blir undersökt med datortomografi 1 1 Den här sagan finns som film också I Barnavdelningen på 1177 Vårdguidens webbplats

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Handlingsplan för utvecklingssamtal

Handlingsplan för utvecklingssamtal Handlingsplan för utvecklingssamtal Så många som möjligt, så ofta som möjligt ska göra det de brinner för och är bra på Ett barn har mest utvecklingspotential i det han eller hon redan är bra på. (John

Läs mer

Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vesslans förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Avdelningen Blåbäret

Avdelningen Blåbäret Avdelningen Blåbäret På avdelningen blåbär så har vi 25 barn 1 5 åringar och fyra pedagoger. Vi har 11 flickor och 12 pojkar. En dag på avdelningen Blåbär Kommer man innan 8.00 på morgonen så går man till

Läs mer

Kvalitetsarbete. Lek i skogen

Kvalitetsarbete. Lek i skogen Kvalitetsarbete Lek i skogen Förskolan Amica 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Anette Zackariasson Alexandra Lindberg Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

Tallens utvärdering Våren 2013

Tallens utvärdering Våren 2013 Tallens utvärdering Våren 2013 Vårens mål på Tallen som följer LpFö98 /10 : Trygghet: - att barnet ska känna förtroende för oss. - att barnet ska känna värme och glädje i gemenskap med varandra. - att

Läs mer

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet 1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet Läsåret 2015/2016 2(6) Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2016-201 2017 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1 Kapitel 4: Sjukhuset fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1 4: Sjukhuset fn:s barnkonvention, artikel 24 Hälsa och sjukvård bukala berättar: Förra veckan var jag tvungen att gå till sjukhuset.

Läs mer

Kvalitetsarbete Brand

Kvalitetsarbete Brand Kvalitetsarbete Brand Älgens förskola 2013 Förskolor Syd Munkedals kommun Anette Zackariasson Cecilia Jansson Valentina Meija Linn Lindgren Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA REDOVISNING AV SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ VINSBO FÖRSKOLA Barnantal Födda - Födda - Födda - Födda - Födda - Födda - F/P 07 08 09 10 11 12 Mumintrollet

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013 Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Enligt läroplanen 2.6 skall förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med utvärderingen är att få kunskap

Läs mer

Hej alla föräldrar och barn!

Hej alla föräldrar och barn! Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Självständigt arbete på grundnivå del 1 Lärarutbildningen Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå del 1 I vilka situationer har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? Lina Isaksson Lärarexamen 210hp Inlämning den 28/3-2011

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Arbetsplan Stockby Förskola

Arbetsplan Stockby Förskola Arbetsplan Stockby Förskola Vi som arbetar på Stockby förskola Sara Rogö Chi Le Anette Hillerudh Enikö Abdallah Juhos Johanna Spindler Moniqa Hollén Bodil Ornby Annica Sabel Förskollärare 40 tim/v Förskollärare

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

Bokstäver. Myrstackens kvalitetsarbete. Hällevadsholms förskola

Bokstäver. Myrstackens kvalitetsarbete. Hällevadsholms förskola Myrstackens kvalitetsarbete Bokstäver Hällevadsholms förskola 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Yvonne Frisk Helena Halla Helena Eriksson Tina Lundgren Lotta Dahl Innehåll Grundfakta och förutsättningar...

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer