Lärarhandledning - Åk 5. Lektion 5 - Bra för mig bra för miljön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarhandledning - Åk 5. Lektion 5 - Bra för mig bra för miljön"

Transkript

1 Lärarhandledning - Åk 5 Lektion 5 - Bra för mig bra för miljön Övergripande syfte: Att utveckla kunskaper och insikter om en hälsosam livsstil. Här speglas vikten av en hälsosam livsstil för att må bra och knyter ihop beröringspunkterna att det som är bra för mig just också är bra för miljön. Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Lgr 11 kursplan i idrott och hälsa i grundskolan Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att ut- veckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom under- visningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Lgr 11 kursplan i svenska i grundskolan 5 om dan gör kroppen glad Alla vet egentligen vad som är bra... eller gör de? Och varför gör de inte det som är bra i så fall. Låt eleverna lyssna och intervjua, det finns massor att lära genom att fråga och lyssna, kanske är det motstridiga uppgifter, men låt eleverna våga fråga igen. Denna övning är en liten intervjuskola där frågor förbereds genom att själv söka svaret. Kan det vara så att det finns flera sanningar och att det inte alltid är rätt och fel? Redovisa i mindre grupper och i samtal i hela klassen, i vilka yrken och i vilka situationer får man kunskap genom att lyssna, på vilka fler sätt kan man kommunicera? Vad ska jag tänka på när jag talar? Koppla in Svensk ämnet! Lyft en diskussion om miljöbra frukt och grönt. Hur skulle det vara om vi åt vegetariskt en gång i veckan istället för kött och fisk? Vilka grönsaker kan ersätta kött? Kompis med kroppen Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Vi behöver mat för att överleva och hålla oss friska, för att växa, tänka, skratta, prata, gå, springa och leka osv. Dygnet runt, när vi är vakna och när vi sover, går det åt energi. Ju mer vi rör på oss desto mer energi behöver vi. Uppgifterna syftar till att ge barnen insikt om vikten av att äta allsidigt och på regelbundna tider Diskutera med barnen! Du får hjälp i ett antal elevövningar du hittar i elevmaterialet! Vad får dem att må bra? Frukost, lunch, middag och ett par mellanmål varför det? Vad är bra/mindre bra energi? - Vad betyder nyckelhålsmärket? Tallriksmodellen, hur fungerar den? Varför ska man inte äta eller dricka för mycket socker? Vad betyder blodsockerkurvan? Rostat bröd med marmelad eller gröt? Hur påverkar det humöret?

2 Hur kan man se om en vara innehåller mycket socker? Varför blir man pigg och glad när man äter frukt och grönsaker? Varför pruttar man? Varför rapar man? Hur mycket behöver man sova? Varför röra på sig? Träna eller vardagsmotion? Bra och mindre bra energi Vi behöver flera olika näringsämnen kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler och vatten. Kolhydrater är vår främsta energikälla. De bästa kolhydraterna finns i fiberrika, långsamma livsmedel som ris, pasta, grovt bröd och baljväxter. Att de är långsamma betyder att de bearbetas länge i magsäcken och hjälper kroppen att hålla en jämn blodsockerkurva. Snabba livsmedel är t ex vitt bröd, läsk, marmelad och godis. De gör att kroppens blodsockernivå åker upp och ner. Man blir snabbt mätt och pigg, för att sedan lika snabbt bli trött och sugen på sötsaker igen (jfr blodsockerkurvan). Fett behövs bl a för att skydda kroppens organ, bygga celler och hålla ett reservlager av energi. Det gäller att äta lagom lite fett och att välja fett av bra kvalitet. Bra fett finns t ex i oliv- och rapsolja, nötter, avokado, flytande margarin och fet fisk. Lätta mejeriprodukter är nyttigare än feta. Protein behövs bl a för att bygga upp kroppens vävnader, muskler och organ. Protein finns t ex i fisk, fågel, kött, mjölk, ägg, ost och i grönsaker som bönor, ärter, linser och nötter. Socker och kolhydrater Kolhydrater består av stärkelse, socker och fibrer. Stärkelse är växternas sätt att lagra energi. Eftersom det tar lång tid för kroppen att bryta ned stärkelse räcker energin under en längre tid. Olika sockerarter: Glukos (druvsocker) är den enklaste sockerarten. Kallas också blodsocker. Fruktos är fruktsocker. Sackaros som finns i rörsocker och betsocker, är det vi i dagligt tal kallar socker, d v s det vita sockret i sockerbitar, godis, läsk och saft. Laktos är mjölkens socker. Nektar är växternas honungsvatten. Honung tillverkas av bin som omvandlar växternas nektar till glukos och fruktos. För mycket socker i kosten gör den näringsfattig och onödigt kaloririk. Fibrer är nyttiga fastän de inte ger någon energi och inte bryts ner under matsmältningen. Har de tillsatt socker? Läs innehållsdeklarationen! I många livsmedel tillsätts socker för smakens skull. På så sätt blir många produkter alltför söta och kaloririka. I innehållsdeklarationen finns det angivet om socker är tillsatt. I näringsvärdesdeklarationen finns socker ibland angivet som kolhydrater och ibland som mono- och disackarider. När ska vi äta och? Låt eleverna göra övningen i arbetsmaterialet där man illustrerar när man äter, sover och rör på sig. Låt sedan eleverna diskutera med varandra. Blodsockerkurvan påverkar orken och humöret. När vi äter något som innehåller en stor mängd snabbt socker (godis, läsk, saft, kakor) rusar blodsockerkurvan upp i topp. Kroppen reagerar omedelbart med att frisätta insulin, vilket gör att blodsockervärdena snabbt sjunker igen. Energin räcker inte lika länge som när vi äter långsamma livsmedel. Vi blir snabbt griniga, trötta, hungriga och får svårt att koncentrera oss.

3 Genom att äta långsamma livsmedel som innehåller långsammare socker i form av stärkelse och fruktsocker, får vi en jämnare blodsockerkurva. Det gör att energin räcker längre och att vi mår bra. Glykemiskt index (GI) är ett sätt att mäta hur blodsockret påverkas av det vi äter. Det visar på hur länge ett visst livsmedel bearbetas i kroppen. Långsamma livsmedel har lågt GI och snabba livsmedel har högt GI. Frukt, grönsaker och fullkornsprodukter har lågt GI. Frukost, lunch, middag och mellanmål Både barn och vuxna behöver tre huvudmåltider och 2 3 mellanmål varje dag. Ett jämnt fördelat energiintag gör att vi mår bättre och har lättare att koncentrera oss och lära oss nya saker. Regelbundna måltider minskar också risken för övervikt. På tallriken Kolla tallriksmodellen Tallriksmodellen hjälper oss att äta rätt och få bra balans på lunch- och middagsmålet. Den ger oss en bild av hur proportionerna mellan de olika komponenterna i måltiden ska se ut. Klykan ska vara ca 1/5 av tallriken och de två större delarna ca 2/5 vardera. 1. Frukt och grönsaker skyddar och hjälper kroppen att fungera. 2. Pasta, potatis, ris, gryn (t ex cous cous, bulgur), bröd. Kolhydrater ger mycket energi. 3. Fisk, kött, ägg eller vegetariskt alternativ. Proteiner behövs för att bygga nya celler. Tips! Låt barnen prova tallriksmodellen i praktiken genom att bygga sin egen tallriksmodell vid skollunchen. Lär barnen att de ska börja med att lägga upp grönsakerna. De bästa måltidsdryckerna är mjölk eller vatten. Diskutera! Hur ska man kunna tänka på tallriksmodellen när allt är hoprört i en enda hög, t ex när lunchen eller middagen består av sallad, gryta eller soppa? Var hamnar ketchupen i tallriksmodellen? (Den hamnar mitt emellan grönsakerna och kolhydraterna.) Varför pruttar man? Varför rapar man? Prutt! När vi tuggar blandas maten med saliv och luft. I tarmen finns också bakterier som bildar gaser när maten smälts. Luften och gaserna bildar större luftblåsor. Ibland blir trycket så starkt att luften pyser ut genom slutmuskeln i stjärten. Ljudlöst eller ljudligt? Det beror på hur spänd slutmuskeln är. Lök, kål och bönor kan bidra till att gaserna bli extra illaluktande. För att minska gasbildningen kan man byta kokvattnet en extra gång, en del av de komplexa kolhydraterna löser sig nämligen i vatten. Rap! Saliven är full med små luftbubblor, det syns när man spottar. Luft finns också i det vi äter och dricker. Läsk och popcorn innehåller t ex många små luftbubblor. När maten och luftbubblorna skvalpar runt i magsäcken kan luften pressas upp genom matstrupen och komma ut som en rap. I Sverige säger vi förlåt när vi rapar. I Kina och många andra länder betyder en rap att man uppskattade maten. Där kan det vara oartigt att inte rapa. En annan fis Bärfis eller stinkfly, som den också kallas, hör till familjen skinnbaggar. Med sin kraftiga sugsnabel suger den näring ur bär, blad, frukt och örtstammar. När bärfisen känner sig attackerad eller hotad utsöndrar den en vätska, som smakar och luktar fis därav namnet. Det finns 28 arter av bärfisen, i flera olika färger, bl a knallgrön med röd triangel, blå och bruna. Källa: Naturhistoriska museet

4 Nyckelhålsmärket är i många fall ett tecken på bra energi. Det betyder att produkten innehåller mer fibrer, mindre fett, socker och salt än motsvarande produkt. Nyckelhålet är Livsmedelsverkets registrerade varumärke och sitter numera även på hälsosammare livsmedel som frukt och grönt, kött och fisk. Symbolen ska hjälpa oss att hitta de mest hälsosamma produkterna. Proffsigt! - Sköt om dig och må bra! I denna övning låter du eleverna sammanfatta det ni arbetat med och kring i sina bästa må bra tips för kroppen och miljön. Frukt och grönt är fantastiska näringskällor, fulla med vitaminer, mineralämnen och fibrer. Att inspirera barn att äta mer frukt och grönsaker är viktigt för hälsan och framtiden. Uppgifterna syftar till att göra barnen medvetna om hur mycket frukt och grönsaker de ska äta varje dag. 5 gånger om dan! Ungefär ett halvt kilo varje dag. Diskutera med eleverna! 5 gånger om dan varför det? Ett halvt kilo frukt och grönsaker, hur mycket är det? Hur ofta och hur mycket frukt och grönt äter barnen? Vad kan de själva göra för att äta mer? Vad är det som är så nyttigt? Nyttigt smågodis... 5 om dan! Varför då? Forskarnas rekommendation är att vi ska äta frukt och grönsaker minst 5 gånger varje dag. Varje måltid, inklusive mellanmålen ska alltså innehålla frukt och/eller grönsaker. Det är enkelt och lätt att komma ihåg, 5 om dan! Frukt och grönsaker varje gång du äter. Sammanlagt bör vi få i oss minst ett halvt kilo frukt och grönt varje dag. Det motsvarar t.ex 5 frukter. 5 om dan! Hur mycket? Barn 4 10 år bör äta minst 0,4 kg frukt och grönsaker per dag. För äldre barn och vuxna är rekommendationen minst 0,5 kg. Potatisen räknas inte in i denna mängd. I genomsnitt äter vi i Sverige ca 0,3 kg frukt och grönt om dagen. En del äter mycket, en del äter nästan inga frukter eller grönsaker. De flesta av oss behöver äta mer frukt och grönsaker än vi gör idag. Hur mycket väger olika frukter och grönsaker? Hur mycket är ett halvt kilo? Ungefärliga viktuppgifter om ni inte har tillgång till en våg: Frukter: Apelsin 170 g Banan 200 g Citron 150 g Clementin 100 g Grapefrukt 275 g Hallon 3 g Kiwi 100 g Honungsmelon 800 g Vattenmelon 3000 g Nektarin 200 g

5 Persika 160 g Plommon 35 g Päron 130 g Satsumas 100 g Äpple 130 g Grönsaker: Avokado 165 g Broccoli 325 g Chili 20 g Gurka 400 g Blomkål 500 g Brysselkål 20 g Gul lök 100 g Purjolök 225 g Röd lök 150 g Majskolv 300 g Morot 85 g Palsternacka 135 g Paprika 160 g Rädisa 10 g Grönsallad 150 g Tomat 80 g Isbergsallad 600 g Squash/Zucchini 375 g Sockerärta 3 g Hälsa och välbefinnande Det finns många bevis på att en kost med mycket frukt och grönsaker bidrar till att vi håller oss friska och mår bra. Eftersom frukt och grönsaker ger en mättnadskänsla som kommer snabbt och håller i sig länge, får vi dessutom i oss färre kalorier. Utrymmet för fet, söt, fiberfattig mat som många äter för mycket av, minskar helt enkelt. Och det minskar risken för övervikt. I WHO:s folkhälsorapport är fem av de tio största riskfaktorerna för ohälsa relaterade till våra matvanor. Det är övervikt, högt blodtryck, diabetes, för höga kolesterolvärden, järnbrist och cancer. För låg frukt- och grönsakskonsumtion beräknas orsaka 31% av hjärt-kärlsjukdomarna, 19% av magcancerfallen och 11% av strokefallen i världen. Vad är det som är så nyttigt? Frukt och grönsaker är rika på fibrer och fattiga på kalorier. De innehåller nyttiga vitaminer, mineraler och antioxidanter som behövs för att vi ska hålla oss friska och må bra. Näringen består ofta av kolhydrater (socker och stärkelse). Bönor, ärter och linser innehåller även protein. För många frukter och grönsaker gäller att ju färgstarkare desto nyttigare. Vitaminer och andra skyddande ämnen I frukt och grönt finns antioxidanter och andra skyddsämnen som hjälper kroppens självförsvar. Antioxidanter finns t ex i morötter, röd och gul paprika, broccoli, lök, äpplen, mango, papaya, citrusfrukter, röda druvor samt i svart och grönt te. Antioxidanten i tomater heter lycopen. För att vi ska kunna tillgodogöra oss lycopen måste vi värma upp tomaterna.

6 Därför innehåller tomatsoppa och varm tomatsås gott om nyttigt lycopen. I vitlök finns också ett bakteriehämmande ämne som heter allicin. Fibrer hjälper tarmarna att fungera på ett bra sätt. Fibrer sänker kolesterolhalten i blodet och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. De kan eventuellt också bidra till att förebygga cancer i grovtarmen. Vitaminer och mineraler behövs för att kroppen ska fungera och må bra. Exempel: Vitamin A (beta-karoten) behövs bl a för att vi ska växa och se bra. Finns bl a i aprikos, röd paprika och kålrot. Morot och mango är de grönsaker och frukter som innehåller mest A- vitamin. Vitamin B, folsyra är viktig för blodet, huden och tillväxten. Rekommenderas för alla unga kvinnor för att det förebygger ryggmärgsbråck för kommande barn, redan före graviditeten. Finns bl a i gröna bladgrönsaker, rotfrukter, bönor, citrusfrukter och bär. Bondbönor och jordgubbar är de grönsaker och frukter som innehåller mest B-vitamin. Vitamin C hjälper bl a kroppen att ta upp järn och bygga upp motståndskraft mot sjukdomar. Finns t ex i jordgubbar, citrusfrukter, kiwi och alla sorters kål. Gul paprika och svarta vinbär är de grönsaker och frukter som innehåller mest C-vitamin. Eftersom kroppen inte kan lagra C-vitamin är det viktigt att vi äter frukt och grönsaker som är rika på C-vitamin varje dag. Vitamin D behövs för att vi ska kunna bygga upp benstommen och tänderna. Den bildas också i huden när vi är ute i solen. Finns t ex i morötter och kantareller. Vitamin E skyddar mot fria radikaler. Finns t ex i vegetabiliska oljor, nötter, frön och fullkornsprodukter. Grönkål och torkade aprikoser är de grönsaker och frukter som innehåller mest E-vitamin. Blir man stark av spenat? Karl-Alfred åt spenat för att bli stark. Spenat innehåller massor av järn. Det hjälper kroppen att ta upp de nyttiga C-vitaminer som finns i många frukter och grönsaker. Varför kissar man rött när man ätit rödbetor? När rödbetorna hamnar i magsäcken tas näringsämnena och det röda färgämnet betacyanin upp i blodet och utsöndras sedan i urinen. Proffsens bästa kompistips för att må bra. 1. Ät 5 gånger om dagen. Frukost, lunch, middag och två mellanmål jämnt fördelat över dagen. 2. Ät mycket frukt och grönsaker varje gång du äter. 5 om dan! 3. Ät inte för mycket socker. 4. Gå och lägg dig i tid så du vaknar pigg nästa dag. 5. Rör på dig minst en timme varje dag. Lek, gå, hoppa, spring, cykla och hitta på roliga aktiviteter. Sitt inte stilla hela dagen. 6. Du behöver timmars sömn varje natt för att kroppen ska återhämta sig. Gå inte och lägg dig för sent! 7. Börja aldrig röka eller snusa! Veckokollen Detta är ytterligare en liten sammanfattande övning. Upp till bevis. Kan jag medvetet påverka mitt kostintag, rörelse, sömn och miljöhandlingar, skriv ut och ha detta schema med dig, använd gärna fler veckor, Föräldrar/vårdnadshavare informeras om denna uppgift. När eleverna slutar föra in i schemat be dem fundera på hur det känns. Känns någon skillnad? be eleverna fråga föräldrarna om de upplevt någon skillnad? Hur har veckan i skolan varit?

Inspiration - Lektion 5. Matvanorna. - För årskurs 2

Inspiration - Lektion 5. Matvanorna. - För årskurs 2 Inspiration - Lektion 5 - För årskurs 2 Matvanorna Övergripande syfte: Att utveckla kunskaper och insikter om en hälsosam livsstil. Här speglas vikten av en hälsosam livsstil för att må bra och knyter

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Mat & Hälsa Kolhydrater

Mat & Hälsa Kolhydrater Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08 VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Kompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål

Kompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål Kompis med kroppen 6. Mitt mellanmål Mellis mellan målen Har du märkt att du blir piggare när du ätit mellanmål? Se till att få i dig någon frukt eller grönsak vid varje mellis! 1. Frukt- och gröntmacka?

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Äter du som en australiensare?

Äter du som en australiensare? Äter du som en australiensare? FODMAPs i maten vi äter I Australien är intaget av så kallade FODMAPs (Fermentable Oligo-saccharides, Di-saccharides, Mono-saccharides And Polyols) högt och forskning därifrån

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

10 Livsviktigt! De åtta B-vitaminerna De fettlösliga är vitamin A, D, E och K.

10 Livsviktigt! De åtta B-vitaminerna De fettlösliga är vitamin A, D, E och K. 10 Livsviktigt! Förutom de ämnen som ger oss energi, så innehåller maten massvis med andra ämnen som vi också behöver. Vitaminer kan t.ex. fungera som en tändande gnista och sätta igång en reaktion i kroppen,

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Aktiv Föreläsning. Kost

Aktiv Föreläsning. Kost Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE PRESENTATIONSÖVERSIKT Carl Rehnborg och berättelsen om NUTRIWAY Utmaningar gällande sund kost Färga din kost Sund kost. Sund livsstil. Dela välbefinnandet

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

Namn: Melongruppen: Bärgruppen: Morot. Lingon Rödbeta. Galiamelon. Blåbär Rädisa. Nätmelon. Honungsmelon

Namn: Melongruppen: Bärgruppen: Morot. Lingon Rödbeta. Galiamelon. Blåbär Rädisa. Nätmelon. Honungsmelon Åk 2 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning. Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Prov åk 9 I provet ska du visa kunskaper och förmågor att välja matvaror till lunchen,

Läs mer

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65 Åk 5 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

9. Vitlök är en klassiker i

9. Vitlök är en klassiker i Textstorlek: 25 löjligt nyttiga nyttigheter Rena hälsobomberna, inget knussel. Vissa födoämnen är nästan för nyttiga för sitt eget bästa. Ät dem, nu! 1. Ägg är fullpackade med nyttiga näringsämnen. Bland

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER IDÉN Vi kallar dem Naughty forties, Fab fifties. De galna, roliga och spännande åren mellan fyrtio och femtio. Den tid då våra kroppar förändras och behöver bättre och nyttigare mat för att fortfarande

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

6 h &udtips l 4 frukostar

6 h &udtips l 4 frukostar 6 huvudmål Lätta tips & Ungdom 4 frukostar Lätta tips som kan hjälpa dig att göra bra val kring mat och rörelse. Det är bra om du varje dag äter frukost, två huvudmål och ett till två små mellanmål, även

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Näringslära Näringsämnen Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Kolhydrater Kolhydraternas funktion: Bränsle: Kolhydrater är bränsle för att hjärnan,

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.

Läs mer