Inledning Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Befolkning, socioekonomi och hälsa: ett kunskapsunderlag om Gävleborgs län

Transkript

1

2

3 Inledning Befolkningsstrukturen i ett land, län eller kommun är resultatet av en rad olika faktorer så som nativitet, dödlighet, och geografisk rörlighet på flera nivåer. Befolkningens storlek och dess sammansättning är också grunden för utveckling i ett land eller region. Samhällsplaneringen påverkas och styrs i många avseenden av förändringar i befolkningens storlek och sammansättning. Planering för bostadsbyggande, infrastruktur, och samhällsservice rent generellt behöver göras utifrån hur befolkningen ser ut och utefter vilka strukturer som kan förväntas i framtiden. Information av den typen är viktig inte minst för beslutsfattare i länen och kommunerna Trots en generellt sett positiv hälsoutveckling i Sverige och världen är utveckling ojämnt fördelad i befolkningen. Skillnader i hälsa mellan grupper skiljer sig från skillnader i hälsa mellan individer. Att nivån av hälsa kan variera mellan individer, eller över tid, är något som kan ses som acceptabelt och behöver inte upplevas som orättvist eller orättfärdigt. Att nivån av hälsa varierar mellan olika befolkningsgrupper kan däremot indikera att det finns sociala strukturer och/eller processer som skapar olika förutsättningar för hälsa för olika grupper av befolkningen. Detta kallas systematiska skillnader i hälsa. Systematiska skillnader i hälsa finns mellan olika befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön. Delaktighet och inflytande kan påverka hälsan hos en individ: genom att känna samhörighet och uppleva möjlighet att påverka sin livssituation påverkar hälsa positivt. Detta hänger samman med att samhället är tillgängligt och inkluderande för alla. De ekonomiska och sociala förutsättningarna påverkar också hälsan och är grundläggande livsvillkor för folkhälsan. Ekonomisk stress och social otrygghet skapar ohälsa och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Detta kunskapsunderlag är framtaget till och för samordningsförbundet Finansiell Samordning (FINSAM) och syftar till att ge en grund till diskussioner och planering utifrån befolkningen i Gävleborgs län kopplat till framförallt socioekonomiska faktorer och hälsa. Kunskapsunderlaget har en kort inledning, tillsammans med en genomgång av vilka statistiska källor som använts, samt förklaring till statistiska begrepp. Därefter omfattar kapitel 1 demografin i Gävleborgs län. Kapitel 2 går in på socioekonomiska faktorer som exempelvis sysselsättningsgrad, utbildningsnivå, och inkomster. Därefter redovisas ohälsotalet och sjukpenningdagarna i kapitel 3. I kapitel 4 finns både den fysiska hälsa och den psykiska hälsan i fokus, för att sedan, i kapitel 5, handla om levnadsvanor. I det sista kapitlet, kapitel 6, redovisas deltagande och inflytande. Avslutningsvis finns ett avsnitt som handlar om tips för vidare läsning med referenser till rapporter som kan vara relevanta för läsaren av detta kunskapsunderlag. Datamaterial De datamaterial som använts i kunskapsunderlaget kommer i huvudsak från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV), samt öppna databaser vid framförallt SCB och Folkhälsomyndigheten. Hälsa på lika villkor (HLV) Folkhälsomyndigheten genomför årligen den nationella studien, Hälsa på lika villkor (HLV), med syftet att visa hur befolkningen mår samt följa förändringar i hälsa över tid som en del i uppföljningen av folkhälsopolitiken. I undersökningen ingår årligen ett urval av personer mellan år. Utöver detta har Gävleborgs län deltagit med tilläggsurval år 2004, år 2007, år 2010, och år Det datamaterial som presenteras i detta kunskapsunderlag kommer alltså från den senaste genomförda urvalsundersökning i Gävleborgs län (år 2014). År 2014 var antal svarande i den nationella folkhälsoenkäten HLV 9 588: en svarsfrekvens om 48,1 procent. I Gävleborgs läns tilläggsurval svarade totalt av ett urval om individer år 2014: en svarsfrekvens om 51 procent. 3

4 Alla uppgifter från HLV som redovisas i detta kunskapsunderlag, utom fördelning över åldersklasser, är åldersstandardiserat. Detta innebär att eventuella skillnader i ålder har justerats för. All data presenteras könsfördelad i den mån det är möjligt. Urvalsundersökningar och konfidensintervall I en urvalsundersökning, så som HLV, undersöks ett urval av individer från den totala befolkningen, om urvalet är representativt kan den anses vara en miniatyrkopia av den bakomliggande populationen (i det här fallet totalbefolkningen). Utifrån ett representativt urval dras sedan slutsatser för hela befolkningen. I urvalsundersökningar finns alltid en felmarginal, eftersom det sanna värdet gäller för urvalet och inte direkt för befolkningen. Därför beräknas så kallade konfidensintervall som anger inom vilket intervall det sanna värdet ligger, till en sannolikhet på 95 procent. Ett konfidensintervall används för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde vid undersökningar med slumpmässiga urval. Den övre och den nedre gränsen i intervallet markerar inom vilket intervall som det sanna värdet befinner sig. Ofta väljs en sannolikhet på 95 procent, vilket betyder att i 19 av 20 fall täcks det sanna (men okända) värdet in av intervallet. Vid få observationer (i detta fall: vid få enkätsvar) blir osäkerheten större, vilket resulterar i breda konfidensintervall. När skillnader mellan olika grupper är statistiskt säkerställda (signifikanta) innebär det att konfidensintervallen inte överlappar varandra, det vill säga: det sanna värdet för en grupp till 95 procents sannolikhet ligger inte inom referensgruppens intervall för det sanna värdet. När skillnader mellan olika grupper istället har konfidensintervall som överlappar med innebär det att vi inte vet om de olika grupperna har sanna värden som är skilda från varandra, eller om de har samma nivå och det inte går att säkerställa någon skillnad. I fall med osäkra skillnader är resultaten icke statistiskt säkerställda. Det är viktigt att lyfta fram om det finns osäkerhet i resultaten eller om de presenterade skillnaderna är statistiskt säkerställda. Därför markeras statistiskt säkerställda värden med en asterix (*) i figurerna. Signifikansen jämförs hela tiden mot referensgruppen som är aktuell för tillfället, vilket skrivs ut i texten. De gånger då kunskapsunderlaget visar jämförelser mellan kommuner, Gävleborgs län och riket (i HLV-data) är referensgruppen alltid riket. Om det finns en asterix vid värdet för exempelvis Hofors kommun detta att det finns en statistiskt säkerställd skillnad mellan Hofors kommun och riket som helhet. 4

5 5

6 I figuren ovan redovisas befolkningsutvecklingen uppdelad i födelsenetto, utrikes flyttningsnetto och inrikes flyttningsnetto, samt befolkningstillväxt, i Gävleborgs län mellan år Under år 2000 var befolkningstillväxten i Gävleborgs län negativ med personer. Åren därefter är befolkningen växande men ännu negativ fram till år 2003 (-147 personer). Därefter avtar befolkningstillväxten fram till år 2005 med 435 personer för att totalt minska med 582 personer samma år. Under kommande tio år börjar befolkningen att växa och befolkningsutvecklingen blir positiv år 2008 och förblir positiv (med undantag för år 2011) fram till år 2015 då befolkningen totalt ökade med personer. Under hela tidsperioden, 15 år, är födelsenettot (det vill säga antalet födda i förhållande till antalet döda) negativt antalet döda överstiger antalet födda i tidsperioden. Under första halvan av tidsperioden var födelsenettot mer negativt än under senare halvan då antalet födda barn började att öka samtidigt som antalet döda var relativt stabilt under samma period. Inrikes flyttningsnettot (antalet inflyttare till länet från övriga Sverige relativt antalet utflyttare från länet till övriga Sverige) var under hela tidsperioden negativ, med variationer mellan cirka 100 personer och personer. Det som i början av tidsperioden höll tillbaka den negativa befolkningstillväxten och som i den senare delen av tidsperioden gav Gävleborgs län en positiv befolkningstillväxt var flyttningsnettot utrikes (det vill säga invandring relativt utvandring). Invandringen, och utvandringen, har vuxit under större delen av 2000-talet, både i Gävleborgs län och i riket som helhet. Framförallt mellan år 2013 och år 2015 har invandringen varit högre än tidigare år, vilket kan ses som en reaktion på främst krig och konflikter i vår omvärld*. I Samhällsmedicins rapport Befolkningsprognos 2015 För Gävleborgs län och länets kommuner redovisas en befolkningsprognos för år Rapporten bygger på en befolkningsprognos framtagen av SCB (med första prognosår 2015). Prognosen för Gävleborgs län är att befolkningen kommer, fram till år 2020, öka med personer till invånare. Därefter, fram till år 2030, kommer länet att öka till invånare, för att vid år 2050 vara totalt invånare. Befolkningsutvecklingen är som starkast de närmaste tio åren, och ökningen fortsätter, men mattas av därefter. Enligt prognosen kommer länet att passera invånare år *För att få en bakgrund till den utrikes migration vi kan observera under tidsperioden finns en kortare genomgång i Samhällsmedicins rapport Med utländsk bakgrund ur ett arbetsmarknads- och sysselsättningsperspektiv. 6

7 Befolkningsutvecklingen i Gävleborgs län som helhet mellan år presenterades på föregående sida, men utvecklingen har sett olika ut i olika delar av länet. Tabellen och kartan ovan redovisar befolkningsutvecklingen i länets kommuner under samma tidsperiod, år Skalan går från blått, negativ befolkningstillväxt, till grönt, positiv befolkningstillväxt. Det var endast Gävle kommun (9 procent) och Sandvikens kommun (3,4 procent) som har haft en positiv befolkningstillväxt under de senaste 15 åren, och då har Gävle kommun haft en tydligt högre tillväxt. Resterande åtta kommuner i länet har alla haft en negativ befolkningstillväxt inom ett intervall av -0,5 procent (Bollnäs kommun) till -11,2 procent (Hofors kommun). De relativt befolkningsrika kommunerna i länet har haft en positiv, eller mindre negativ, befolkningstillväxt jämfört med de mindre kommunerna. Men för tidsperioden år såg befolkningstillväxten annorlunda ut, då hade flertalet kommuner en positiv tillväxt med främsta orsak i en ökad utrikes invandring. I Samhällsmedicins rapport, Befolkningsprognos 2015 För Gävleborgs län och länets kommuner (2015), prognostiseras totalt åtta av länets kommuner att få en positiv befolkningstillväxt fram till år 2030, endast Hofors kommun och Ockelbo kommun förväntas få en negativ befolkningstillväxt till samma år. Framförallt Sandvikens kommun och Gävle kommun förväntas få den största ökningen, i absoluta tal, fram till år

8 Befolkningsmängden i Gävleborgs län år 2015 var totalt personer, varav män och kvinnor. Ovan redovisas dels två tabeller om befolkningsantal i länets tio kommuner, och dels två kartor över länet som illustrerar var befolkningen bor. I den vänstra tabellen (gröna) ovan redovisas antalet män per kommun i Gävleborgs län år Bollnäs kommun hade män, Gävle kommun män, Hofors kommun män, Hudiksvalls kommun män, Ljusdals kommun män, Nordanstigs kommun män, Ockelbo kommun män, Ovanåkers kommun män, Sandvikens kommun män, och Söderhamns kommun män. I den högra tabellen (blåa) ovan redovisas antalet kvinnor per kommun i Gävleborgs län år Bollnäs kommun hade kvinnor, Gävle kommun kvinnor, Hofors kommun kvinnor, Hudiksvalls kommun kvinnor, Ljusdals kommun kvinnor, Nordanstigs kommun kvinnor, Ockelbo kommun kvinnor, Ovanåkers kommun kvinnor, Sandvikens kommun kvinnor, och Söderhamns kommun kvinnor. Gävle kommun hade totalt flest invånare år 2015, och endast Gävle kommun och Hudiksvalls kommun hade fler kvinnor i befolkningen jämfört med män. Den vänstra kartan ovan illustrerar var i länet och kommunerna som männen i befolkningen bor, genom hur många män som bor per kvadratkilometer. Tydligt är koncentrationen till Gävle stad och övriga större orter i Gävleborgs län såsom Sandviken, Hudiksvall, Bollnäs och Söderhamn. Den högra kartan ovan illustrerar var i länet och kommunerna som kvinnorna i befolkningen bor, genom hur många kvinnor som bor per kvadratkilometer. Det är samma tydliga bild bland kvinnorna som för männen. 8

9 Gävleborgs län hade år invånare. I figuren till vänster ovan illustreras befolkningspyramiden för Gävleborgs län som andel personer fördelat på femårsklasser och kön. I figuren till höger ovan illustreras befolkningspyramiden för Gävleborgs län som antal personer fördelat på femårsklasser och kön. Andelen äldre ökar i Gävleborgs län, år 2015 var knappt en fjärdedel av befolkningen i länet 65 år eller äldre. Gävleborgs län hade en större andel äldre än i riket där motsvarande andel är ungefär en femtedel. I Gävleborgs län var andelen äldre kvinnor (65 år och äldre) högre än andelen yngre kvinnor (0-19 år). Andelen äldre kvinnor var 25 procent och andelen yngre kvinnor var 21 procent. För männen i länet var det en jämnare fördelning mellan äldre (65 år och äldre) och yngre (0-19 år) andelen var 22 procent för båda grupperna. Vid jämförelse mellan Gävleborgs län och kommunerna (som är möjligt), bör den vänstra figuren användas då den ger en rättvis bild av formen på befolkningspyramiden. Den högra figuren finns för att se hur många personer det handlar om i länet och i respektive kommun, jämförelser är svåra att göra utifrån den. 9

10 Bollnäs kommun hade år invånare, män och kvinnor. I figuren till vänster ovan illustreras befolkningspyramiden för Bollnäs kommun som andel personer fördelat på femårsklasser och kön. I figuren till höger ovan illustreras befolkningspyramiden för Bollnäs kommun som antal personer fördelat på femårsklasser och kön. Nedan redovisas antalet invånare per åldersgrupp och kön. Ålder Män Kvinnor 0 år - 4 år år - 9 år år - 14 år år - 19 år år - 24 år år - 29 år år - 34 år år - 39 år år - 44 år år - 49 år år - 54 år år - 59 år år - 64 år år - 69 år år - 74 år år - 79 år år - 84 år år - 89 år år - 94 år år - 99 år år

11 Gävle kommun hade år invånare, män och kvinnor. I figuren till vänster ovan illustreras befolkningspyramiden för Gävle kommun som andel personer fördelat på femårsklasser och kön. I figuren till höger ovan illustreras befolkningspyramiden för Gävle kommun som antal personer fördelat på femårsklasser och kön. Nedan redovisas antalet invånare per åldersgrupp och kön. Ålder Män Kvinnor 0 år - 4 år år - 9 år år - 14 år år - 19 år år - 24 år år - 29 år år - 34 år år - 39 år år - 44 år år - 49 år år - 54 år år - 59 år år - 64 år år - 69 år år - 74 år år - 79 år år - 84 år år - 89 år år - 94 år år - 99 år år

12 Hofors kommun hade år invånare, män och kvinnor. I figuren till vänster ovan illustreras befolkningspyramiden för Hofors kommun som andel personer fördelat på femårsklasser och kön. I figuren till höger ovan illustreras befolkningspyramiden för Hofors kommun som antal personer fördelat på femårsklasser och kön. Nedan redovisas antalet invånare per åldersgrupp och kön. Ålder Män Kvinnor 0 år - 4 år år - 9 år år - 14 år år - 19 år år - 24 år år - 29 år år - 34 år år - 39 år år - 44 år år - 49 år år - 54 år år - 59 år år - 64 år år - 69 år år - 74 år år - 79 år år - 84 år år - 89 år år - 94 år år - 99 år år

13 Hudiksvalls kommun hade år invånare, män och kvinnor. I figuren till vänster ovan illustreras befolkningspyramiden för Hudiksvall kommun som andel personer fördelat på femårsklasser och kön. I figuren till höger ovan illustreras befolkningspyramiden för Hudiksvall kommun som antal personer fördelat på femårsklasser och kön. Nedan redovisas antalet invånare per åldersgrupp och kön. Ålder Män Kvinnor 0 år - 4 år år - 9 år år - 14 år år - 19 år år - 24 år år - 29 år år - 34 år år - 39 år år - 44 år år - 49 år år - 54 år år - 59 år år - 64 år år - 69 år år - 74 år år - 79 år år - 84 år år - 89 år år - 94 år år - 99 år år

14 Ljusdals kommun hade år invånare, män och kvinnor. I figuren till vänster ovan illustreras befolkningspyramiden för Ljusdals kommun som andel personer fördelat på femårsklasser och kön. I figuren till höger ovan illustreras befolkningspyramiden för Ljusdals kommun som antal personer fördelat på femårsklasser och kön. Nedan redovisas antalet invånare per åldersgrupp och kön. Ålder Män Kvinnor 0 år - 4 år år - 9 år år - 14 år år - 19 år år - 24 år år - 29 år år - 34 år år - 39 år år - 44 år år - 49 år år - 54 år år - 59 år år - 64 år år - 69 år år - 74 år år - 79 år år - 84 år år - 89 år år - 94 år år - 99 år år

15 Nordanstigs kommun hade år invånare, män och kvinnor. I figuren till vänster ovan illustreras befolkningspyramiden för Nordanstigs kommun som andel personer fördelat på femårsklasser och kön. I figuren till höger ovan illustreras befolkningspyramiden för Nordanstigs kommun som antal personer fördelat på femårsklasser och kön. Nedan redovisas antalet invånare per åldersgrupp och kön. Ålder Män Kvinnor 0 år - 4 år år - 9 år år - 14 år år - 19 år år - 24 år år - 29 år år - 34 år år - 39 år år - 44 år år - 49 år år - 54 år år - 59 år år - 64 år år - 69 år år - 74 år år - 79 år år - 84 år år - 89 år år - 94 år år - 99 år år

16 Ockelbo kommun hade år invånare, 3003 män och kvinnor. I figuren till vänster ovan illustreras befolkningspyramiden för Ockelbo kommun som andel personer fördelat på femårsklasser och kön. I figuren till höger ovan illustreras befolkningspyramiden för Ockelbo kommun som antal personer fördelat på femårsklasser och kön. Nedan redovisas antalet invånare per åldersgrupp och kön. Ålder Män Kvinnor 0 år - 4 år år - 9 år år - 14 år år - 19 år år - 24 år år - 29 år år - 34 år år - 39 år år - 44 år år - 49 år år - 54 år år - 59 år år - 64 år år - 69 år år - 74 år år - 79 år år - 84 år år - 89 år år - 94 år år - 99 år år

17 Ovanåkers kommun hade år invånare, män och kvinnor. I figuren till vänster ovan illustreras befolkningspyramiden för Ovanåkers kommun som andel personer fördelat på femårsklasser och kön. I figuren till höger ovan illustreras befolkningspyramiden för Ovanåkers kommun som antal personer fördelat på femårsklasser och kön. Nedan redovisas antalet invånare per åldersgrupp och kön. Ålder Män Kvinnor 0 år - 4 år år - 9 år år - 14 år år - 19 år år - 24 år år - 29 år år - 34 år år - 39 år år - 44 år år - 49 år år - 54 år år - 59 år år - 64 år år - 69 år år - 74 år år - 79 år år - 84 år år - 89 år år - 94 år år - 99 år år

18 Sandvikens kommun hade år invånare, män och kvinnor. I figuren till vänster ovan illustreras befolkningspyramiden för Sandvikens kommun som andel personer fördelat på femårsklasser och kön. I figuren till höger ovan illustreras befolkningspyramiden för Sandvikens kommun som antal personer fördelat på femårsklasser och kön. Nedan redovisas antalet invånare per åldersgrupp och kön. Ålder Män Kvinnor 0 år - 4 år år - 9 år år - 14 år år - 19 år år - 24 år år - 29 år år - 34 år år - 39 år år - 44 år år - 49 år år - 54 år år - 59 år år - 64 år år - 69 år år - 74 år år - 79 år år - 84 år år - 89 år år - 94 år år - 99 år år

19 Söderhamns kommun hade år invånare, män och kvinnor. I figuren till vänster ovan illustreras befolkningspyramiden för Söderhamns kommun som andel personer fördelat på femårsklasser och kön. I figuren till höger ovan illustreras befolkningspyramiden för Söderhamns kommun som antal personer fördelat på femårsklasser och kön. Nedan redovisas antalet invånare per åldersgrupp och kön. Ålder Män Kvinnor 0 år - 4 år år - 9 år år - 14 år år - 19 år år - 24 år år - 29 år år - 34 år år - 39 år år - 44 år år - 49 år år - 54 år år - 59 år år - 64 år år - 69 år år - 74 år år - 79 år år - 84 år år - 89 år år - 94 år år - 99 år år

20 Folkökning i absoluta tal mellan år 2005 och år 2015 utifrån SCB:s befolkningsstatistik. Urbaniseringen söder ut är tydlig i bilden ovan då Gävle kommun och Sandvikens kommun har haft en markant större befolkningsökning jämfört med kommunerna norrut och framförallt i inlandet. 20

21 Kartan ovan illustrerar både förändring i förväntat antal invånare mellan år i respektive kommun inom Gävleborgs län, dessutom illustreras den procentuella förändringen mellan år För att göra prognosen används antal levande födda barn, avlidna, inflyttade och utflyttade som registrerats under året. Med hjälp av denna information skattas fruktsamhet, mortalitet, antal inflyttare, inflyttarfördelningar och utflyttarrisker efter ålder och kön. Skattningarna ligger sedan till grund för beräkningen av den framtida utvecklingen av antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade. Första prognosår i denna prognos är Gävle kommun och Sandvikens kommun har både den största prognostiserade absoluta ökningen och procentuella ökningen. Ockelbo kommun och Hofors kommun är de två kommunerna i länet som prognostiseras att ha en något minskande befolkning fram till år

22 Definitionen på inrikes född är en person som är född i Sverige, medan en utrikes född person är född utanför Sveriges gränser. Den vänstra figuren ovan andelen inrikes födda och utrikes födda män och kvinnor i Gävleborgs län år År 2015 var personer (88,1 procent) av Gävleborgs läns totala befolkning ( personer) inrikes födda, och därmed personer (11,9 procent) utrikes födda män var inrikes födda (88,2 procent) och män var utrikes födda (11,8 procent), medan kvinnor var inrikes födda (87,9 procent) och kvinnor utrikes födda (12,1 procent). I riket var män inrikes födda (83,2 procent) och män utrikes födda (16,8 procent), motsvarande för kvinnor var inrikes födda (82,8 procent) och utrikes födda (17,2 procent). Kommun Inrikes födda Utrikes födda Bollnäs 89,6% 10,4% Gävle 86,2% 13,8% Hofors 86,5% 13,5% Hudiksvall 91,8% 8,2% Ljusdal 90,2% 9,8% Nordanstig 91,6% 8,4% Ockelbo 88,2% 11,8% Ovanåker 92,2% 7,8% Sandviken 85,0% 15,0% Söderhamn 88,9% 11,1% Tabellen till vänster i texten redovisar andelen inrikes födda respektive utrikes födda inom varje kommun i Gävleborgs län år Högst andel inrikes födda hade Ovanåkers kommun med 92,2 procent. Högst andel utrikes födda hade Sandvikens kommun med 15 procent. Den högra figuren ovan redovisar andelen inrikes födda och utrikes födda per åldersgrupp (femårsklasser) i Gävleborgs län år Den tidigare redovisade åldersstrukturen (kapitel 2.4.) innehöll både inrikes födda och utrikes födda, men den största majoriteten av personerna var inrikes födda vilket gör att den gröna kurvan ovan följer befolkningspyramidens mönster. Det fanns en relativt jämn andel personer i åldrarna 0-40 år, sedan ökade andelen personer i åldrarna 40 år till framförallt 70 år. Den största andelen personer fanns inom gruppen år, vilket ses som en liten topp i figuren. För utrikes födda såg kurvan relativt olik ut då andelen utrikes födda personer generellt sett var yngre jämfört med inrikes födda personer. Högst andel utrikes födda personer hittades inom åldersgrupperna år och år, drygt 9 procent. Andelen utrikes födda personer minskade framförallt efter år. 22

23 En regions (eller kommuns) demografiska försörjningskvot och ekonomiska försörjningskvot är inte direkt kopplade till ekonomisk tillväxt, men är ändå mått som är viktiga att titta på för att se vilka förutsättningar som finns för tillväxt. Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år. I den vänstra figuren ovan illustreras den demografiska försörjningskvoten för kommunerna i Gävleborgs län, med referens till snittet i Gävleborgs län. Snittet i Gävleborgs län var 81,6 personer per 100 personer i arbetsförålder år 2015, ett snitt som hålls tillbaka av Gävle kommun som hade relativt låga försörjningskvoten 74,1 personer. Högst försörjningskvot hade Ovanåkers kommun: 90,3 personer. I den högra figuren ovan illustreras den förväntade demografiska försörjningskvoten år Uträkningen är densamma med bygger på en prognos av befolkningsutvecklingen för respektive kommun. För att göra prognosen används antal levande födda barn, avlidna, inflyttade och utflyttade som registrerats under året. Med hjälp av denna information skattas fruktsamhet, mortalitet, antal inflyttare, inflyttarfördelningar och utflyttarrisker efter ålder och kön. Skattningarna ligger sedan till grund för beräkningen av den framtida utvecklingen av antalet födda, döda, inflyttade och utflyttade. Samtliga kommuner i Gävleborgs län har en förväntad högre försörjningskvot år 2019 jämfört med år Snittet i Gävleborgs län ökar från 81,6 personer till 85,5 personer 23

24 Bilden ovan visar på ett delvis annat sätt hur areal och befolkningsmängd uppvisar en negativ korrelation i Gävleborgs län, de två mest tätbefolkade kommunerna är också bland de kommuner med minst landareal i kvadratkilometer (exempelvis Sandvikens kommun). Noterbart är att Gävle kommun har 61,3 personer per kvadratkilometer, medan Ljusdals kommun har 3,6 personer per kvadratkilometer. Detta kan, i många aspekter, ge olika förutsättningar och möjligheter för kommuner när det gäller exempelvis tjänster, service och organisation. 24

25 Förvärvsinkomst avser inkomst av tjänst, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan, samt från näringsverksamhet exklusive kapitalinkomst. Figuren visar medianvärdet, det vill säga det mittersta värdet, av medianinkomsten för män respektive kvinnor i tusentals kronor. Uppgifterna avser kvinnor och män som var 20 år och äldre och som var folkbokförda i Sverige 31/12 respektive år. I alla kommunerna hade kvinnor lägre medianvärde för förvärvsinkomsten jämfört med män. Förvärvsinkomsten för män varierade mellan 300 tkr (Hofors kommun) och 253 tkr (Ljusdals kommun). För kvinnor var motsvarande variation från 217 tkr (Gävle kommun) till 193 tkr (Ovanåkers kommun). I Gävleborgs län var medianvärdet för män 278 tkr och medianvärdet för kvinnor 207 tkr Medianvärdet av förvärvsinkomsten har stadigt ökat för såväl män som kvinnor i såväl Gävleborgs län och i riket som helhet under de senaste tjugo åren [RU-rapport]. Från början av 2000-talet har ökningen av medianvärdet av förvärvsinkomsten varit kraftigare i riket som helhet jämfört med Gävleborgs län, skillnaderna mellan rikssnittet och nivån för Gävleborgs län är därför större idag än vad den var för både tio och femton år sedan [RU-rapport]. Män har under hela perioden haft en högre förvärvsinkomst än kvinnor. Även dessa skillnader har ökat över perioden. 25

26 Medianvärdet är det mittersta värdet i undersökningsgruppen då de observerade värdena sorterats i stigande ordning. När det gäller inkomster, där fördelningen vanligen är snedvriden, är medianvärdet oftast att föredra eftersom många hushåll har låga eller medelhöga inkomster samt ett fåtal har höga eller mycket höga inkomster. På så vis påverkas medelinkomsten mer av inkomstskillnader än vad medianinkomsten gör och därför ses medianinkomsten som ett mer robust mått på den genomsnittliga disponibla inkomsten. Den disponibla inkomsten består av alla skattefria och skattepliktiga inkomster minus skatt och andra eventuella negativa transfereringar (som exempelvis utbetalat underhållsbidrag och återbetalat studiemedel). I den vänstra figuren ovan illustreras den disponibla medianinkomsten bland män i Gävleborgs län och länets kommuner år Män i Gävleborgs län hade en medianinkomst på SEK. Män i Sandvikens kommun hade den högsta medianinkomsten i länet: SEK. I Hofors kommun, Gävle kommun och Hudiksvalls kommun var medianinkomsten högre än Gävleborgs län som helhet. Den lägsta medianinkomsten bland män fanns i Ljusdals kommun: SEK. I den högra figuren ovan illustreras den disponibla medianinkomsten bland kvinnor i Gävleborgs län och länets kommuner år Kvinnor i Gävleborgs län hade en medianinkomst på SEK, vilket var lägre än rikssnittet. Kvinnor i Hofors kommun hade den högsta medianinkomsten i länet: SEK. Lägst medianinkomst hade kvinnor i Nordanstigs kommun: SEK. Skillnaderna i medianinkomst mellan könen är relativt stora, för att få perspektiv på skillnaderna kan vi observera att den högsta medianinkomsten bland kvinnor fanns i Hofors kommun med SEK, vilket ändå är långt ifrån den lägsta medianinkomsten bland män som fanns i Ljusdals kommun: SEK. 26

27 Disponibel inkomst är det belopp som man kan använda till konsumtion och sparande: Den beräknas som summan av de skattepliktiga inkomsterna (löner och bidrag) och skattefria bidrag, minus skatt och övriga negativa transfereringar. Den disponibla inkomsten är inte en fullständig mätare på ekonomisk välfärd men ger en bild av inkomstfördelningen i regionen. Medianvärde, procent av samtliga avser medianvärde redovisat som beloppets storlek i procent av beloppet för gruppen samtliga hushåll på riksnivå. Som exempel betyder 126 procent att beloppet är 26 procent högre än beloppet för samtliga hushåll på riksnivå och 83 procent betyder att beloppet är 17 procent lägre än beloppet för samtliga hushåll på riksnivå. Ovan redovisas hushållens disponibla medianinkomst som procent mot riket, för respektive kommun i Gävleborgs län, i löpande priser för år Högst disponibel medianinkomst hade hushållen i Gävle kommun med 93 procent (det vill säga 7 procent under riksnivån), lägst disponibel medianinkomst hade hushållen i Ovanåkers kommun med 83 procent (dvs. 17 procent lägre än rikssnittet). För Gävleborgs län som helhet hade hushållen en disponibel medianinkomst på 89 procent, som då är 11 procent under riksnivån. 27

28 När det gäller inkomster, där fördelningen vanligen är snedvriden, är medianvärdet oftast att föredra eftersom många hushåll har låga eller medelhöga inkomster samt ett fåtal har höga eller mycket höga inkomster. Den disponibla inkomsten består av alla skattefria och skattepliktiga inkomster minus skatt och andra eventuella negativa transfereringar (utbetalat underhållsbidrag och återbetalat studiemedel). I den vänstra figuren redovisas den disponibla medianinkomsten bland män per åldersgrupp i Gävleborgs län år Genomsnittet i Gävleborgs län var SEK, vilket överstigs av åldersgrupperna år, år, och år. Lägst disponibel medianinkomst bland män hade personer mellan år ( SEK) och personer mellan år ( SEK). I den högra figuren redovisas den disponibla medianinkomsten bland kvinnor per åldersgrupp i Gävleborgs län år Genomsnittet i Gävleborgs län var SEK, vilket överstigs av åldersgrupperna år, år, och år. Lägst disponibel medianinkomst bland kvinnor hade personer mellan år ( SEK) och personer mellan år ( SEK). Generellt hade kvinnor en relativt mycket lägre disponibel medianinkomst inom alla åldersgrupper jämfört med män. 28

29 När det gäller inkomster, där fördelningen vanligen är snedvriden, är medianvärdet oftast att föredra eftersom många hushåll har låga eller medelhöga inkomster samt ett fåtal har höga eller mycket höga inkomster. Den disponibla inkomsten består av alla skattefria och skattepliktiga inkomster minus skatt och andra eventuella negativa transfereringar (utbetalat underhållsbidrag och återbetalat studiemedel). I den vänstra figuren redovisas den disponibla medianinkomsten bland män efter födelseregion i Gävleborgs län år Män med födelseregion Sverige hade en genomsnittlig disponibel medianinkomst på SEK. Alla övriga födelseregioner hade en lägre disponibel medianinkomst. Födelseregion Norden utom Sverige hade en något lägre disponibel medianinkomst, SEK. Lägst disponibel medianinkomst hade personer med födelseregion Asien ( SEK) och födelseregion Afrika ( SEK). I den högra figuren redovisas den disponibla medianinkomsten bland kvinnor efter födelseregion i Gävleborgs län år Kvinnor med födelseregion Sverige hade en genomsnittlig disponibel medianinkomst på SEK. Alla övriga födelseregioner hade en lägre disponibel medianinkomst, förutom födelseregion Norden utom Sverige som hade en något högre disponibel medianinkomst, SEK. Lägst disponibel medianinkomst hade personer med födelseregion Afrika ( SEK) och födelseregion Asien ( SEK). 29

30 Sysselsättningsgraden i bilden ovan är hämtad från SCB:s RAMS, och är alltså registerdata. Täljaren består av antal förvärvsarbetande i november Nämnaren består av befolkningen. Detta mått ger en bild av såväl arbetsmarknaden som skattebasen samtidigt som det också kan visa om arbetsmarknaden har en struktur som gynnar eller missgynnar något av könen. Inom Gävleborgs län varierar sysselsättningsgraden från 75,0 procent bland kvinnor till 78,1 procent bland män. Vilket kan jämföras med riket där män hade en sysselsättningsgrad på 78,5 procent och kvinnor 76,0 procent år Inom länet hade Söderhamns kommun lägst sysselsättningsgrad för såväl män som kvinnor, med 75,9 procent respektive 72,8 procent. Relativt övriga kommuner i länet hade Gävle kommun också en relativt låg sysselsättningsgrad för män och kvinnor. Sandvikens kommun hade en sysselsättningsgrad på 72,9 procent för kvinnor, vilket bara är 0,1 procentenhet över Söderhamns kommun. Kvinnor har generellt lägre sysselsättningsgrad än män. I Ljusdals kommun och Hudiksvalls kommun var sysselsättningsgraden relativt jämnt fördelad mellan män och kvinnor. I Sandvikens kommun var skillnaderna mellan könen är som störst. 30

31 I bilden ovan redovisas andel arbetslösa män och kvinnor i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år Andelen arbetslösa män i Gävleborgs län var 11,9 procent, jämfört med rikets 8,1 procent. Endast Nordanstigs kommun hade en arbetslöshet bland män, 7,1 procent, som i genomsnitt var lägre än riket. Hofors kommun, Ovanåkers kommun, Hudiksvalls kommun, Gävle kommun och Ljusdals kommun hade en arbetslöshet bland män som låg under Gävleborgs län som helhet. Bollnäs kommun hade den högsta arbetslösheten bland män: 12,7 procent. Andelen arbetslösa kvinnor i Gävleborgs län var 10,3 procent, jämfört med rikets 7,1 procent. Endast Nordanstigs kommun och Hudiksvalls kommun hade en arbetslöshet bland kvinnor (6,3 procent respektive 7,0 procent) som i genomsnitt var lägre än riket. Ockelbo kommun, Ovanåkers kommun, Ljusdals kommun, och Hofors kommun hade en arbetslöshet bland kvinnor som låg under Gävleborgs län som helhet. Sandvikens kommun hade den högsta arbetslösheten bland kvinnor: 13,3 procent. 31

32 En regions demografiska försörjningskvot och ekonomiska försörjningskvot är inte direkt kopplade till ekonomisk tillväxt, men är ändå mått som är viktiga att titta på för att se vilka förutsättningar som finns för tillväxt. Den ekonomiska försörjningskvoten har större utrymme att fluktuera under kortare perioder jämfört med den demografiska försörjningskvoten som enbart tar hänsyn till befolkningens ålder. Demografiska försörjningskvoten räknas ut genom att dela in befolkningen i en grupp med individer i förvärvsarbetarålder, år, och dela med antalet individer i åldrarna 0-19 år samt 65- år och uppåt. Den ekonomiska försörjningskvoten delar ytterligare upp gruppen som är i förvärvsarbetarålder till att endast utgöras av antalet sysselsatta, delat med antalet individer som i uträckning av den demografiska försörjningskvoten plus antalet som inte är sysselsatta. Den ekonomiska försörjningskvoten återspeglar inte bara hur ålderssammansättningen ser ut i befolkningen men även hur sysselsättningsutvecklingen ligger till. Det vill säga, ett län med en stark sysselsättning kan ligga bra till i den ekonomiska försörjningskvoten samtidigt som enbart den demografiska försörjningskvoten är förhållandevis hög jämfört med andra län. Inom Gävleborgs län, som redovisas i kartan ovan, låg den ekonomiska försörjningskvoten på mellan 129 personer (Gävle kommun) till 149 personer (Söderhamns kommun). För Gävleborgs län som helhet var den ekonomiska försörjningskvoten 136 personer, att jämföra med snittet i riket på 124 personer. 32

33 En indikator på ekonomiska villkor är kontantmarginal. Att sakna kontantmarginal innebär att sakna möjligheten att på en vecka skaffa fram kr om en oförutsedd utgift uppstår. I den vänstra figuren ovan illustreras andel män som saknar kontantmarginal i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år I Gävleborgs län var andelen män som saknar kontantmarginal i genomsnitt 19 procent, vilket var något högre jämfört med rikets 15 procent. Endast Ovanåkers kommun hade samma nivå som riket, övriga kommuner hade en högre andel av män som saknar kontantmarginal. Nordanstigs kommun, Hudiksvalls kommun, Sandvikens kommun, Hofors kommun och Ockelbo kommun hade en högre andel män som saknar kontantmarginal jämfört med Gävleborgs län som helhet. Skillnaderna i den vänstra figuren för kommuner som ligger under Gävleborgs län är inte statistiskt säkerställda. Däremot var andelen män som saknar kontantmarginal i Nordanstigs kommun, Hudiksvalls kommun, Sandvikens kommun och Hofors kommun statistiskt säkerställt högre jämfört med riket. Gävleborgs läns andel var också statistiskt säkerställt högre jämfört med riket som helhet. I den högra figuren ovan illustreras andel kvinnor som saknar kontantmarginal i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år I Gävleborgs län var andelen kvinnor som saknar kontantmarginal i genomsnitt 25 procent, vilket var något högre jämfört med rikets 22 procent. Endast Hofors kommun hade samma nivå som riket, övriga kommuner hade en högre andel av kvinnor som saknar kontantmarginal. Sandvikens kommun, Ockelbo kommun, Ovanåkers kommun och Söderhamns kommun hade en högre andel kvinnor som saknar kontantmarginal jämfört med Gävleborgs län som helhet. Skillnaderna i den högra figuren för kommuner som ligger under Gävleborgs län är inte statistiskt säkerställda. Däremot var andelen kvinnor som saknar kontantmarginal i Sandvikens kommun och Ockelbo kommun statistiskt säkerställt högre jämfört med riket. Gävleborgs läns andel var också statistiskt säkerställt högre jämfört med riket som helhet. 33

34 Figuren ovan redovisar utbildningsnivån i befolkningen (20-64 år) i Gävleborgs län år 2015 uppdelat efter kön. I Gävleborgs län hade 17 procent av männen (20-64 år) en förgymnasial utbildning. Andelen män med en gymnasial utbildning var 58 procent, och andelen med en eftergymnasial utbildning var 24 procent. Bland kvinnorna (20-64 år) i Gävleborgs län hade 13 procent en förgymnasial utbildning. Andelen kvinnor med en gymnasial utbildning var 49 procent, och andelen kvinnor med en eftergymnasial utbildning var 37 procent. Kvinnorna hade generellt en högre andel med eftergymnasial utbildning, samtidigt som männen hade en högre andel med gymnasial utbildning, vilket skulle kunna förklaras av att fler kvinnor fortsätter studera efter gymnasiet och därmed får en högre avslutad utbildning jämfört med män (och därmed färre med en gymnasial utbildning). I relation till riket har Gävleborgs län generellt en lägre utbildningsnivå, framförallt när det gäller andelen, både män och kvinnor, med en eftergymnasial utbildning. Däremot är andelen med en gymnasial utbildning något högre jämfört med riket. Svensk utbildningsnomenklatur (SUN) är en standard för klassificering av enskilda utbildningar, samtidigt som den utgör ett system för aggregering av utbildningar till större grupper. SUN används i såväl centrala register för officiell statistik, exempelvis i SCB:s register över befolkningens utbildning, som vid specialundersökningar. Standarden används även av företag och organisationer för registrering av personalens utbildning personaladministrativa informationssystem. Den allmänna utbildningen omfattar utbildningar som ger kunskaper i svenska och matematik samtidigt som de ger kunskaper inom andra ämnesområden såsom främmande språk, historia, religion, samhällskunskap och naturvetenskap. Samtliga utbildningar på grundskolenivå räknas hit. Breda, teoretiskt/studieförberedande gymnasieutbildningar inkluderas också. I den vänstra tabellen (gröna) ovan redovisas andelen män inom varje utbildningsinriktning (SUN 2000). Den vanligaste utbildningsinriktningen bland män (20-64 år) i Gävleborgs län var inom teknik och tillverkning, cirka 43 procent. Därefter var allmän utbildning den näst vanligaste, cirka 23 procent. I den högra tabellen (blåa) ovan redovisas andelen kvinnor inom varje utbildningsinriktning (SUN 2000). Den vanligaste utbildningsinriktningen bland kvinnor (20-64 år) i Gävleborgs län var inom hälso- och sjukvård samt social omsorg, cirka 26 procent. Därefter var allmän utbildning den näst vanligaste, cirka 21 procent. Kvinnor i Gävleborgs län hade generellt en något jämnare fördelning jämfört med män som istället hade två större inriktningar (teknik och tillverkning, och allmän utbildning). Utbildningsinriktningarna speglar också näringslivsstrukturen i Gävleborgs län där män framförallt arbetar inom tillverkningsindustrin och kvinnor inom offentlig sektor. 34

35 Den vänstra figuren ovan illustrerar utbildningsnivån (högsta avslutade) bland män (20-64 år) i länets kommuner år I Gävleborgs län som helhet var utbildningsnivån bland män: 24 procent med eftergymnasial utbildning, 58 procent med gymnasial utbildning, och 17 procent med förgymnasialutbildning. Högst eftergymnasial utbildningsnivå bland män i kommunerna fanns i Gävle kommun med 31 procent, lägst andel fanns i Hofors kommun med 14 procent. Högst andel män med gymnasial utbildning hade Hofors kommun och Ljusdals kommun med 66 procent. Endast Gävle kommuns andel med gymnasial utbildning (52 procent) låg under nivån i Gävleborgs län som helhet. Den förgymnasiala utbildningen var vanligast i Ovanåkers kommun och Ockelbo kommun med 23 procent, lägst andel hade Gävle kommun med 15 procent. Den högra figuren ovan illustrerar utbildningsnivån (högsta avslutade) bland kvinnor (20-64 år) i länets kommuner år I Gävleborgs län som helhet var utbildningsnivån bland kvinnor: 37 procent med eftergymnasial utbildning, 49 procent med gymnasial utbildning, och 13 procent med förgymnasialutbildning. Högst eftergymnasial utbildningsnivå bland kvinnor i kommunerna fanns i Gävle kommun med 44 procent, lägst andel fanns i Hofors kommun med 27 procent. Gävle kommun och Hudiksvalls kommun låg över nivån i Gävleborgs län, resterande kommuner låg under genomsnittet. Högst andel kvinnor med gymnasial utbildning hade Ljusdals kommun och Hofors kommun. Endast Gävle kommuns andel med gymnasial utbildning låg under nivån i Gävleborgs län som helhet. Den förgymnasiala utbildningen var vanligast i Ockelbo kommun med 24 procent, lägst andel hade Hudiksvalls kommun med 11 procent. 35

36 Ovan redovisas andelen ungdomar per kommun inom Gävleborgs län som går vidare till eftergymnasiala studier inom tre år efter avslutat gymnasium. I kartan ovan är inte övergångsfrekvensen fördelade efter kön det kan dock sägas att unga kvinnor generellt går vidare till eftergymnasiala studier i högre utsträckning än unga män. Högst övergångsfrekvens hade Gävle kommun med 37 procent, vilket också var högre än snittet i Gävleborgs län på 34 procent. Lägst andel som går vidare till eftergymnasiala studier tre år efter avslutad gymnasieutbildning hade Hofors kommun med 20 procent. I riket var genomsnittet 41 procent. 36

37 Indikatorn ohälsotal bygger på Försäkringskassans statistik om utbetalning från Socialförsäkringen och visar antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukoch aktivitetsersättning, relaterat till antal registrerade försäkrade år. Alla utbetalda dagar är i ohälsotalet omräknade till nettodagar, exempelvis visas två dagar med halv ersättning som en hel dag. Efter en period med sjunkande ohälsotal har ohälsotalet de senaste åren varit relativt oförändrat, eller för kvinnor något ökande. Detta gäller både för Gävleborgs län och riket. Över hela perioden år har ohälsotalet varit högre för kvinnor än för män. Även detta gäller för så väl riket som Gävleborgs län. I Gävleborgs län hade Söderhamns kommun högst ohälsotal i genomsnitt (kvinnor och män); 40,1 nettodagar. Lägst ohälsotal i genomsnitt (kvinnor och män) hade Gävle kommun med 26,5 nettodagar. Högst ohälsotal för kvinnor hade Söderhamns kommun (48,2), och lägst hade Gävle kommun (32,2). Högst ohälsotal för män hade Ockelbo kommun (33,2), och lägst hade Gävle kommun (21,0). I Gävleborgs län var ohälsotalet bland kvinnor 36,9 dagar och bland män 24,2 dagar. Ohälsotalen för både kvinnor och män har ökat från föregående år (2014) i alla kommuner. 37

38 I den vänstra figuren ovan redovisas ohälsotalet bland män (16-19 år) i länets kommuner år Generellt har alla kommuner ett lägre ohälsotal jämfört med snittet i Gävleborgs län (24,2 procent) för åldersgruppen. Högst ohälsotal hade Hofors kommun med 8,4 nettodagar, medan Ovanåkers kommun hade lägst ohälsotal (1,4 nettodagar). Siffror för Ockelbo kommun är inte tillgängliga. I den högra figuren ovan redovisas ohälsotalet bland kvinnor (16-19 år) i länets kommuner år Generellt har alla kommuner ett lägre ohälsotal jämfört med snittet i Gävleborgs län (36,9 procent) för åldersgruppen. Högst ohälsotal hade Hofors kommun med 3,6 nettodagar, medan Söderhamns kommun och Gävle kommun hade lägst ohälsotal (0,9 nettodagar). Siffror för Ockelbo kommun är inte tillgängliga. Anmärkningsvärt är att kvinnor i åldersgruppen år, i genomsnitt, hade ett lägre ohälsotal jämfört med män. I högre åldrar kommer skillnaden vara den motsatta, och än tydligare, vilket redovisas i kommande bilder. 38

39 I den vänstra figuren ovan redovisas ohälsotalet bland män (20-29 år) i länets kommuner år Generellt har alla kommuner ett lägre ohälsotal jämfört med snittet i Gävleborgs län (24,2 procent) för åldersgruppen. Högst ohälsotal hade Hofors kommun med 19,3 nettodagar, medan Ockelbo kommun hade lägst ohälsotal (11,6 nettodagar). I den högra figuren ovan redovisas ohälsotalet bland kvinnor (20-29 år) i länets kommuner år Generellt har alla kommuner ett lägre ohälsotal jämfört med snittet i Gävleborgs län (36,9 procent) för åldersgruppen. Högst ohälsotal hade Hofors kommun med 20,6 nettodagar, medan Sandvikens kommun hade lägst ohälsotal (15,3 nettodagar). Skillnaden i ohälsotal mellan män och kvinnor var relativt jämn, jämfört med åldersgruppen år där kvinnorna hade lägre ohälsotal har kvinnor i denna åldersgrupp generellt ett högre ohälsotal jämfört med män. 39

40 I den vänstra figuren ovan redovisas ohälsotalet bland män (30-39 år) i länets kommuner år Generellt har alla kommuner ett lägre ohälsotal jämfört med snittet i Gävleborgs län (24,2 procent) för åldersgruppen. Högst ohälsotal hade Ovanåkers kommun med 19,5 nettodagar, medan Ljusdals kommun hade lägst ohälsotal (12,2 nettodagar). I den högra figuren ovan redovisas ohälsotalet bland kvinnor (30-39 år) i länets kommuner år Generellt har alla kommuner ett lägre ohälsotal jämfört med snittet i Gävleborgs län (36,9 procent) för åldersgruppen, förutom Bollnäs kommun där ohälsotalet var 39,4 nettodagar. Högst ohälsotal hade Bollnäs kommun, medan Hudiksvalls kommun hade lägst ohälsotal (17,1 nettodagar). Skillnaden i ohälsotal mellan män och kvinnor är inom denna åldersgrupp inte lika jämn; endast kvinnor i Hudiksvalls kommun hade ett ohälsotal som var lägre jämfört med de kommuner vars ohälsotal bland män var som högst. 40

41 I den vänstra figuren ovan redovisas ohälsotalet bland män (40-49 år) i länets kommuner år Generellt har alla kommuner ett lägre ohälsotal jämfört med snittet i Gävleborgs län (24,2 procent) för åldersgruppen, förutom i Ljusdals kommun, Nordanstigs kommun, och Ockelbo kommun (på marginalen). Högst ohälsotal hade Ljusdals kommun med 30,6 nettodagar, medan Sandvikens kommun hade lägst ohälsotal (16 nettodagar). I den högra figuren ovan redovisas ohälsotalet bland kvinnor (40-49 år) i länets kommuner år Sex av tio kommuner hade ett högre ohälsotal bland kvinnor jämfört med genomsnittet i Gävleborgs län (36,9 procent) för åldersgruppen. Högst ohälsotal hade Bollnäs kommun med 51,5 nettodagar, medan Ljusdals kommun hade lägst ohälsotal (29,8 nettodagar). Skillnaden i ohälsotal mellan män och kvinnor blir ojämnare högre upp i åldrarna. Inom denna åldersgrupp har kvinnor ett lägre ohälsotal endast i Ljusdals kommun, jämfört med kommunen med det högsta ohälsotalet bland män. 41

42 I den vänstra figuren ovan redovisas ohälsotalet bland män (50-59 år) i länets kommuner år Generellt har alla kommuner ett högre ohälsotal jämfört med snittet i Gävleborgs län (24,2 procent) för åldersgruppen. Högst ohälsotal hade Ockelbo kommun med 50 nettodagar, medan Sandvikens kommun hade lägst ohälsotal (31,3 nettodagar). I den högra figuren ovan redovisas ohälsotalet bland kvinnor (50-59 år) i länets kommuner år 2015 Generellt har alla kommuner ett högre ohälsotal jämfört med snittet i Gävleborgs län (36,9 procent) för åldersgruppen. Högst ohälsotal hade Ovanåkers kommun med 69,9 nettodagar, medan Ljusdals kommun hade lägst ohälsotal (49,8 nettodagar). Skillnaden i ohälsotal mellan män och kvinnor är inte större även om antalet ohälsodagar för båda könen är högre. Ockelbo kommun och Ljusdals kommun hade ett lägre ohälsotal bland kvinnor jämfört med Ockelbo kommuns ohälsotal bland män. 42

43 I den vänstra figuren ovan redovisas ohälsotalet bland män (60-64 år) i länets kommuner år Generellt har alla kommuner ett högre ohälsotal jämfört med snittet i Gävleborgs län (24,2 procent) för åldersgruppen. Högst ohälsotal hade Ljusdals kommun med 79,2 nettodagar, medan Sandvikens kommun hade lägst ohälsotal (46,8 nettodagar). I den högra figuren ovan redovisas ohälsotalet bland kvinnor (60-64 år) i länets kommuner år 2015 Generellt har alla kommuner ett högre ohälsotal jämfört med snittet i Gävleborgs län (36,9 procent) för åldersgruppen. Högst ohälsotal hade Hofors kommun med 100,9 nettodagar och Ovanåkers kommun med 100,4 nettodagar, medan Sandvikens kommun hade lägst ohälsotal (69,2 nettodagar). Hofors kommun och Ovanåkers kommun sticker ut när det gäller ett högt ohälsotal bland kvinnor i åldersgruppen år. 43

44 Statistiken baseras på information från Försäkringskassan. Den bygger på utbetalningar av sjukpenning som bokförts dels under den period som utbetalningarna gäller (sjukfall), dels under den period som utbetalningen gjordes (utbetalda dagar och utbetalt belopp). Antalet genomsnittliga sjukpenningdagar bland män var 6,8 och bland kvinnor 13,0 i Gävleborgs län år Högst genomsnittligt antal sjukpenningdagar bland män hade Nordanstigs kommun med 8,8 dagar, lägst hade Sandvikens kommun med 5,8 dagar. Högst antal sjukpenningdagar bland kvinnor hade Nordanstigs kommun med 16,2 dagar, lägst hade Ovanåkers kommun med 10,3 dagar. I kommande två bilder redovisas skillnader mellan olika åldersgrupper, både för män och kvinnor. 44

45 I figuren ovan redovisas antal sjukpenningdagar bland män (20-64 år) i länets kommuner år Åldersgruppen år är exkluderad då antalet dagar i de allra flesta kommuner var noll eller mycket lågt. Det finns ett tydligt mönster; sjukpenningdagarna ökar med åldern, med få undantag. Någonstans mellan åldersgrupp år och år når kommunerna genomsnittet för Gävleborgs län på 6,8 sjukpenningdagar bland män. Hofors kommun och Ockelbo kommun sticker ut när det gäller åldersgruppen år genom att antalet dagar är relativt högre jämfört med de andra kommunerna inom samma åldersgrupp. 45

46 I figuren ovan redovisas antal sjukpenningdagar bland kvinnor (20-64 år) i länets kommuner år Åldersgruppen år är exkluderad då antalet dagar i de allra flesta kommuner var noll eller mycket lågt. Det finns ett tydligt mönster (om än inte lika tydligt som bland män); sjukpenningdagarna ökar med åldern, med några undantag. Alla kommuner når upp till genomsnittet i Gävleborgs län (13 sjukpenningdagar) i åldersgrupp år. Nordanstigs kommun sticker ut med 25 sjukpenningdagar inom åldersgrupp år, och Söderhamns kommun och Ovanåkers kommun sticker ut med att ha färre sjukpenningdagar i åldersgrupp år jämfört med genomsnittet. 46

47 Med en arbetssjukdom menas en sjukdom som beror på skadlig inverkan i arbetet under längre tid. Med skadlig inverkan i arbetet menas att det finns något i arbetsmiljön som påverkar den fysiska eller psykiska hälsan ogynnsamt. Arbetsskador som uppkommit på annat sätt än genom olycksfall i arbetet klassificeras som arbetssjukdomar. Exempel på skadliga faktorer i arbetsmiljön är: Tungt arbete eller olämpliga arbetsställningar som har orsakat rygg- eller ledbesvär. Ensidigt arbete som har orsakat muskel- eller senskador. Farliga ämnen som har orsakat eksem, allergier, luftvägsbesvär eller cancer. Psykiskt påfrestande arbetsförhållanden (stress, mobbning och andra relationsproblem) som har orsakat psykiska besvär, magsår eller hjärtbesvär. Vibrationer som har orsakat skador på blodkärl, nerver och leder. Buller som har orsakat hörselnedsättning eller tinnitus. Bilden ovan redovisar arbetssjukdomar bland män och kvinnor i Gävleborgs län år Genomsnittet för arbetssjukdomar per 1000 förvärvsarbetande i Gävleborgs län var 1,8 arbetssjukdomar bland män och 1,8 arbetssjukdomar bland kvinnor, vilket var lägre än rikets 2,1 arbetssjukdomar respektive 3,4 arbetssjukdomar. I Gävleborgs län var det Hofors kommun som hade högst antal arbetssjukdomar bland män, 5,9, medan Bollnäs kommun hade lägst antal, 0,6. Bland kvinnor hade Sandvikens kommun högst antal arbetssjukdomar med 3,1 och Ovanåkers kommun lägst antal med 0,5. 47

48 Folkhälsomyndigheten genomför årligen den nationella studien, Hälsa på lika villkor (HLV), med syftet att visa hur befolkningen mår samt följa förändringar i hälsa över tid som en del i uppföljningen av folkhälsopolitiken. År 2014 var antal svarande i den nationella folkhälsoenkäten HLV 9 588: en svarsfrekvens om 48,1 procent. I Gävleborgs läns tilläggsurval svarade totalt av ett urval om individer år 2014: en svarsfrekvens om 51 procent. Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i en mängd studier visat sig vara ett bra mått på hälsa. Måttet är bland annat kopplad till ett ökat vårdbehov och en ökad risk för dödlighet. Det är därför en fråga av central betydelse för att kartlägga och följa hälsoutvecklingen i olika befolkningsgrupper över tid. Frågan om självskattad hälsa är formulerad: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Svarsalternativen är mycket bra, bra, någorlunda, dåligt och mycket dåligt. I den vänstra figuren illustreras självskattad god hälsa för män i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år Gävleborgs län (71 procent) ligger under genomsnittet i riket (76 procent) och av de tio Gävleborgs kommunerna är det endast Ovanåkers kommun (77 procent) som ligger strax över genomsnittet i riket. Ovanåkers kommun, Ockelbo kommun, Bollnäs kommun och Gävle kommun ligger över länets genomsnitt. I den vänstra figuren var andelen män med god självskattad hälsa i Hudiksvalls kommun och Nordanstigs kommun (67 procent) statistiskt säkerställt lägre jämfört med rikets 76 procent. Även andelen i Gävleborgs län var statistiskt säkerställt lägre jämfört med riket. I den högra figuren illustreras självskattad god hälsa för kvinnor i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år Gävleborgs län (70 procent) ligger under genomsnittet i riket (71 procent) och av alla kommuner är det endast Hudiksvalls kommun (73 procent) och Söderhamns kommun (72 procent) som ligger strax över genomsnittet i riket. Hudiksvalls kommun, Söderhamns kommun och Gävle kommun ligger över genomsnittet i Gävleborgs län. Skillnaderna i den högra figuren för Hofors kommun och Ockelbo kommun, där andelen var 63 procent respektive 56 procent, var statistiskt säkerställt lägre jämfört med rikets 71 procent. *)Det är viktigt att lyfta fram om det finns osäkerhet i resultaten eller om de presenterade skillnaderna är statistiskt säkerställda. Därför markeras statistiskt säkerställda värden med en asterix (*) i figurerna. Signifikansen jämförs hela tiden mot referensgruppen som är aktuell för tillfället, i detta fall riket. 48

49 Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i en mängd studier visat sig vara ett bra mått på hälsa. Måttet är bland annat kopplad till ett ökat vårdbehov och en ökad risk för dödlighet. Det är därför en fråga av central betydelse för att kartlägga och följa hälsoutvecklingen i olika befolkningsgrupper över tid. Frågan om självskattad hälsa är formulerad: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Svarsalternativen är mycket bra, bra, någorlunda, dåligt och mycket dåligt. I den vänstra figuren illustreras självskattad dålig eller mycket dålig hälsa för män i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år Gävleborgs län (6 procent) ligger över genomsnittet i riket (5 procent) och av de tio Gävleborgs kommunerna är det endast Söderhamns kommun, Ljusdals kommun, och Bollnäs kommun som ligger strax under genomsnittet i riket. Sandvikens kommun, Ovanåkers kommun och Ockelbo kommun ligger på rikssnittet och därmed strax under länssnittet. Ingen av kommunerna eller Gävleborgs län visar någon signifikant skillnad jämfört med riket. I den högra figuren illustreras självskattad dålig eller mycket dålig hälsa för kvinnor i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år Gävleborgs län (6 procent) har samma genomsnitt som i riket. Endast Gävle kommun (5 procent), Ovanåkers kommun (5 procent), och Nordanstigs kommun (3 procent) ligger strax under läns- och rikssnittet. Ingen av kommunerna eller Gävleborgs län visar någon signifikant skillnad jämfört med riket. *)Det är viktigt att lyfta fram om det finns osäkerhet i resultaten eller om de presenterade skillnaderna är statistiskt säkerställda. Därför markeras statistiskt säkerställda värden med en asterix (*) i figurerna. Signifikansen jämförs hela tiden mot referensgruppen som är aktuell för tillfället, i detta fall riket. 49

50 De som i nationella folkhälsoenkäten HLV angett att de, trots behov, har avstått vård kan ange ett eller flera anledningar till att man avstått från vården. I den vänstra figuren ovan illustreras andel män som avstått vård av ekonomiska skäl i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år I Gävleborgs län var andelen män som avstått vård av ekonomiska skäl i genomsnitt 11 procent, vilket var något lägre jämfört med rikets 13 procent. Söderhamns kommun, Sandvikens kommun, Nordanstigs kommun och Hudiksvalls kommun hade en lägre andel män som avstått vård av ekonomiska skäl jämfört med både Gävleborgs län och riket. Ovanåkers kommun, Ljusdals kommun, Ockelbo kommun, Bollnäs kommun, Hofors kommun och Gävle kommun hade en högre andel män som avstått vård av ekonomiska skäl jämfört med både Gävleborgs län och riket. Alla skillnader i den vänstra figuren är statistiskt säkerställda. Kommuner som hade andelar som var lägre än riket var statistiskt säkerställt lägre. Kommuner som hade andelar som var högre än riket var statistiskt säkerställt högre. I den högra figuren ovan illustreras andel kvinnor som avstått vård av ekonomiska skäl, av de som uppgett att de avstått vård trots behov, i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år I Gävleborgs län var andelen kvinnor som avstått vård av ekonomiska skäl i genomsnitt 13 procent, vilket var något lägre jämfört med rikets 15 procent. Sandvikens kommun, Bollnäs kommun, Nordanstigs kommun, Hofors kommun, Ljusdals kommun och Hudiksvalls kommun hade en lägre andel kvinnor som avstått vård av ekonomiska skäl jämfört med både Gävleborgs län och riket. Ovanåkers kommun, Söderhamns kommun, Gävle kommun och Ockelbo kommun hade en högre andel kvinnor som avstått vård av ekonomiska skäl jämfört med både Gävleborgs län och riket. Alla skillnader i den högra figuren är statistiskt säkerställda förutom Ockelbo kommun. I övrigt gäller att kommuner som hade andelar som var lägre än riket var statistiskt säkerställt lägre, och kommuner som hade andelar som var högre än riket var statistiskt säkerställt högre. *)Det är viktigt att lyfta fram om det finns osäkerhet i resultaten eller om de presenterade skillnaderna är statistiskt säkerställda. Därför markeras statistiskt säkerställda värden med en asterix (*) i figurerna. Signifikansen jämförs hela tiden mot referensgruppen som är aktuell för tillfället, i detta fall riket. 50

51 Psykiskt välbefinnande mäts i den nationella folkhälsoenkäten HLV genom tolv frågor ** (GHQ-12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa per se. För att få fram ett mått på psykiskt välbefinnande beräknas ett summaindex utifrån alla tolv frågorna. Om individen har svarat Ja på minst två av tolv indexfrågor anses individen ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande. I den vänstra figuren illustreras andel män med nedsatt psykiskt välbefinnande i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år Gävleborgs län och riket låg på samma nivå, 15 procent. Hudiksvalls kommun, Bollnäs kommun, Gävle kommun och Sandvikens kommun hade en högre andel män med nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med både Gävleborgs län och med riket. Skillnaderna i den vänstra figuren för kommuner som ligger över Gävleborgs län och rikets nivå är inte statistiskt säkerställda. Däremot var andelarna i Ovanåkers kommun och Ljusdals kommun, 8 procent respektive 9 procent, statistiskt säkerställt lägre jämfört med riket. I den högra figuren illustreras andel kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år Gävleborgs län (20 procent) låg över genomsnittet i riket (21 procent). Bollnäs kommun, Ockelbo kommun, Söderhamns kommun, Sandvikens kommun och Hofors kommun hade en högre andel kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med Gävleborgs län och med riket. Skillnaderna i den högra figuren för kommuner som ligger över Gävleborgs län och rikets nivå är inte statistiskt säkerställda. Däremot var andelarna i Nordanstigs kommun och Ovanåkers kommun, 13 procent respektive 14 procent, statistiskt säkerställt lägre jämfört med riket. *)Det är viktigt att lyfta fram om det finns osäkerhet i resultaten eller om de presenterade skillnaderna är statistiskt säkerställda. Därför markeras statistiskt säkerställda värden med en asterix (*) i figurerna. Signifikansen jämförs hela tiden mot referensgruppen som är aktuell för tillfället, i detta fall riket. **)De 12 frågorna från GHQ-12 är: Har du de senaste veckorna kunnat koncentrera dig på allt du gjort? Har du de senaste veckorna känt att du kunnat uppskatta det du gjort om dagarna? Har du haft svårt att sova på grund av oro de senaste veckorna? Har du de senaste veckorna kunnat ta itu med dina problem? Upplever du att du har gjort nytta de senaste veckorna? Har du ständigt de senaste veckorna känt dig olycklig och nedstämd? Har du de senaste veckorna kunnat fatta beslut i olika frågor? Har du de senaste veckorna förlorat tron på dig själv? Har du ständigt känt dig spänd de senaste veckorna? Har du tyckt att du varit värdelös de senaste veckorna? Har du de senaste veckorna känt att du inte kunnat klara dina problem? Har du på det hela taget känt dig någorlunda lycklig de senaste veckorna? 51

52 I den vänstra figuren illustreras andel män med ett eller flera symptom på psykisk ohälsa i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år Gävleborgs län och riket låg på samma nivå, 10 procent. Fem av länets kommuner låg under läns- och rikssnittet, medan fyra kommuner hade samma andel. Hudiksvalls kommun hade en signifikant högre andel män med ett eller flera symptom på psykisk ohälsa, 14 procent, jämfört med rikssnittet. I den högra figuren illustreras andel kvinnor med ett eller flera symptom på psykisk ohälsa i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år Gävleborgs län och riket låg på samma nivå, 15 procent. Nordanstigs kommun hade en signifikant lägre andel kvinnor med ett eller flera symptom på psykisk ohälsa jämfört med riket: 8 procent. Bollnäs kommun hade en signifikant högre andel: 21 procent. *)Det är viktigt att lyfta fram om det finns osäkerhet i resultaten eller om de presenterade skillnaderna är statistiskt säkerställda. Därför markeras statistiskt säkerställda värden med en asterix (*) i figurerna. Signifikansen jämförs hela tiden mot referensgruppen som är aktuell för tillfället, i detta fall riket. **) Svåra besvär av ångest, trötthet, sömnbesvär eller mycket stressad. 52

53 I den vänstra figuren illustreras andelen män som var ganska eller mycket stressad för närvarande i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år Gävleborgs län hade ett något högre genomsnitt, 11 procent, jämfört med rikets genomsnitt, 10 procent. Hudiksvalls kommun och Ljusdals kommun hade högst andel med 13 procent, och Ovanåkers kommun hade lägst andel med 4 procent. Ovanåkers kommun var också den kommun som var signifikant lägre jämfört med riket. I den vänstra figuren illustreras andelen kvinnor som var ganska eller mycket lägre genomsnitt, 14 procent, jämfört med rikets genomsnitt, 16 procent. Bollnäs kommun hade den högsta andelen, 19 procent, medan Ljusdals kommun hade den lägsta andelen 10 procent. Ljusdals kommun var dessutom signifikant avvikande/lägre jämfört med riket, vilket även Gävleborgs län som helhet var. *)Det är viktigt att lyfta fram om det finns osäkerhet i resultaten eller om de presenterade skillnaderna är statistiskt säkerställda. Därför markeras statistiskt säkerställda värden med en asterix (*) i figurerna. Signifikansen jämförs hela tiden mot referensgruppen som är aktuell för tillfället, i detta fall riket. 53

54 De levnadsvanor som ingår i denna beräkning är om personen använder tobak dagligen, fetma, riskabla alkoholvanor, stillasittande fritid samt om personen äter lite frukt och grönsaker (0-1,33 gånger per dag). I den vänstra figuren ovan redovisas andelen män som inte hade någon riskfylld levnadsvana i länets kommuner år Genomsnittet i Gävleborgs län var 31 procent, vilket var signifikant lägre jämfört med rikssnittet på 37 procent. Nordanstigs kommun hade den lägsta andelen med 22 procent, vilket var signifikant lägre jämfört med rikssnittet. Även Hofors kommun, Ljusdals kommun, Sandvikens kommun och Ovanåkers kommun hade en andel som var signifikant längre än riket. Hudiksvalls kommun hade den högsta andelen, 36 procent, vilket låg nära rikets andel. I den högra figuren ovan redovisas andelen kvinnor som inte hade någon riskfylld levnadsvana i länets kommuner år Genomsnittet i Gävleborgs län var 48 procent, vilket var signifikant lägre jämfört med rikssnittet på 53 procent. Nordanstigs kommun hade den lägsta andelen med 45 procent, vilket var signifikant lägre jämfört med rikssnittet. Ovanåkers kommun hade den högsta andelen kvinnor utan riskfylld levnadsvana med 51 procent. Generellt över alla kommuner hade män en lägre andel som inte hade någon riskfylld levnadsvana jämfört med kvinnor. *)Det är viktigt att lyfta fram om det finns osäkerhet i resultaten eller om de presenterade skillnaderna är statistiskt säkerställda. Därför markeras statistiskt säkerställda värden med en asterix (*) i figurerna. Signifikansen jämförs hela tiden mot referensgruppen som är aktuell för tillfället, i detta fall riket. 54

55 De levnadsvanor som ingår i denna beräkning är om personen använder tobak dagligen, fetma, riskabla alkoholvanor, stillasittande fritid samt om personen äter lite frukt och grönsaker (0-1,33 gånger per dag). Figurerna ovan redovisar om två av dessa levnadsvanor är riskfyllda. I den vänstra figuren ovan redovisas andelen män med två riskfyllda levnadsvanor i länets kommuner år Genomsnittet i Gävleborgs län var 22 procent, vilket var högre jämfört med rikssnittet på 19 procent. Ljusdals kommun hade den högsta andelen med 27 procent, vilket var signifikant högre jämfört med rikssnittet. Ovanåkers kommun, Hofors kommun, och Nordanstigs kommun hade en andel som var signifikant högre än riket. Ockelbo kommun hade den lägsta andelen, 18 procent, vilket låg nära rikets andel. I den högra figuren ovan redovisas andelen kvinnor med två riskfyllda levnadsvanor i länets kommuner år Genomsnittet i Gävleborgs län var 14 procent, vilket var högre jämfört med rikssnittet på 13 procent. Nordanstigs kommun och Söderhamns kommun hade den högsta andelen med 19 procent, vilket var signifikant högre jämfört med rikssnittet. Hofors kommun och Ljusdals kommun hade den lägsta andelen, 18 procent, vilket låg nära rikets andel. Generellt över alla kommuner hade män en högre andel två riskfyllda levnadsvanor jämfört med kvinnor, vilket hör ihop med föregående bild där kvinnor hade en högre andel utan riskfyllda levnadsvanor. *)Det är viktigt att lyfta fram om det finns osäkerhet i resultaten eller om de presenterade skillnaderna är statistiskt säkerställda. Därför markeras statistiskt säkerställda värden med en asterix (*) i figurerna. Signifikansen jämförs hela tiden mot referensgruppen som är aktuell för tillfället, i detta fall riket. 55

56 Daglig tobaksanvändning definieras som dagligt rökande och/eller dagligt snusande. I den vänstra figuren ovan redovisas andelen män som använder tobak dagligen i länets kommuner år Genomsnittet i Gävleborgs län var 30 procent, vilket var högre jämfört med rikssnittet på 25 procent. Nordanstigs kommun hade den högsta andelen med 40 procent, vilket var signifikant högre jämfört med rikssnittet. Söderhamns kommun, Ljusdals kommun, Hudiksvalls kommun, och Bollnäs kommun hade en andel som var signifikant högre än riket. Gävle kommun och Hofors kommun hade den lägsta andelen, 28 procent. I den högra figuren ovan redovisas andelen kvinnor som använder tobak dagligen i länets kommuner år Genomsnittet i Gävleborgs län var 16 procent, vilket var högre, men nära, rikssnittet på 15 procent. Hudiksvalls kommun hade den högsta andelen med 19 procent, medan Sandvikens kommun, Gävle kommun, Hofors kommun, och Bollnäs kommun hade den lägsta andelen med 14 procent. Ingen av kommunerna visade någon signifikant skillnad jämfört med riket. *)Det är viktigt att lyfta fram om det finns osäkerhet i resultaten eller om de presenterade skillnaderna är statistiskt säkerställda. Därför markeras statistiskt säkerställda värden med en asterix (*) i figurerna. Signifikansen jämförs hela tiden mot referensgruppen som är aktuell för tillfället, i detta fall riket. 56

57 Riskabla alkoholvanor är ett mått som bygger på frågeinstrumentet Audit och tre frågor om mängd och frekvens på alkoholkonsumtion. Måttet identifierar personer vars alkoholkonsumtion kan skada hälsan. I den vänstra figuren ovan redovisas andelen män riskabla alkoholvanor i länets kommuner år Genomsnittet i Gävleborgs län var 19 procent, vilket var i nivå med rikssnittet på 19 procent. Ljusdals kommun hade den högsta andelen med 27 procent, vilket var signifikant högre jämfört med rikssnittet. Ockelbo kommun och Hudiksvalls kommun hade den lägsta andelen, 16 procent. Förutom Ljusdals kommun visade inga andra kommuner någon signifikant skillnad jämfört med riket. I den högra figuren ovan redovisas andelen kvinnor riskabla alkoholvanor i länets kommuner år Genomsnittet i Gävleborgs län var 12 procent, vilket var lägre jämfört med rikssnittet på 13 procent. Bollnäs kommun hade den högsta andelen med 17 procent, medan Nordanstigs kommun hade den lägsta andelen, 6 procent, som också var signifikant lägre jämfört med rikssnittet. I övrigt visade inga andra kommuner någon signifikant skillnad jämfört med riket. *)Det är viktigt att lyfta fram om det finns osäkerhet i resultaten eller om de presenterade skillnaderna är statistiskt säkerställda. Därför markeras statistiskt säkerställda värden med en asterix (*) i figurerna. Signifikansen jämförs hela tiden mot referensgruppen som är aktuell för tillfället, i detta fall riket. 57

58 Inom måttet BMI anses personer med BMI mellan vara överviktiga, och ett BMI över 30 innebär att personen har fetma. I den vänstra figuren ovan redovisas andelen män med BMI över 30 i länets kommuner år Genomsnittet i Gävleborgs län var 18 procent, vilket var signifikant högre än rikssnittet på 14 procent. Nordanstigs kommun och Hofors kommun hade den högsta andelen med 24 procent, vilket var signifikant högre jämfört med rikssnittet. Även Ljusdals kommun och Sandvikens kommun hade andelar som var signifikant högre jämfört med riket. Ockelbo kommun hade den lägsta andelen, 15 procent. I den högra figuren ovan redovisas andelen kvinnor med BMI över 30 i länets kommuner år Genomsnittet i Gävleborgs län var 15 procent, vilket var något högre än rikssnittet på 14 procent. Ovanåkers kommun hade den högsta andelen med 23 procent, vilket var signifikant högre jämfört med rikssnittet. Även Nordanstigs kommun och Hofors kommun hade andelar som var signifikant högre jämfört med riket. Ljusdals kommun hade den lägsta andelen, 13 procent, vilket låg under rikssnittet. *)Det är viktigt att lyfta fram om det finns osäkerhet i resultaten eller om de presenterade skillnaderna är statistiskt säkerställda. Därför markeras statistiskt säkerställda värden med en asterix (*) i figurerna. Signifikansen jämförs hela tiden mot referensgruppen som är aktuell för tillfället, i detta fall riket. 58

59 Beräkningen bygger på två övergripande frågor om hur ofta man äter grönsaker och rotfrukter samt frukt och bär. I den vänstra figuren ovan redovisas andelen män som äter lite frukt och grönsaker i länets kommuner år Genomsnittet i Gävleborgs län var 41 procent, vilket var signifikant högre än rikssnittet på 34 procent. Hofors kommun hade den högsta andelen med 47 procent, vilket var signifikant högre jämfört med rikssnittet. Även Nordanstigs kommun, Ovanåkers kommun, Ljusdals kommun, Bollnäs kommun och Sandvikens kommun hade andelar som var signifikant högre jämfört med riket. Söderhamns kommun hade den lägsta andelen, 36 procent. I den högra figuren ovan redovisas andelen kvinnor som äter lite frukt och grönsaker i länets kommuner år Genomsnittet i Gävleborgs län var 22 procent, vilket var signifikant högre än rikssnittet på 17 procent. Hofors kommun hade den högsta andelen med 27 procent, vilket var signifikant högre jämfört med rikssnittet. Även Sandvikens kommun, Bollnäs kommun, Söderhamns kommun, Ockelbo kommun, och Gävle kommun hade andelar som var signifikant högre jämfört med riket. Nordanstigs kommun, Ljusdals kommun, och Hudiksvalls kommun hade den lägsta andelen, 20 procent. *)Det är viktigt att lyfta fram om det finns osäkerhet i resultaten eller om de presenterade skillnaderna är statistiskt säkerställda. Därför markeras statistiskt säkerställda värden med en asterix (*) i figurerna. Signifikansen jämförs hela tiden mot referensgruppen som är aktuell för tillfället, i detta fall riket. **)Äter frukt och grönsaker 0-1,33 gånger per dag. 59

60 Stillasittande fritid avser de individer som svarat på frågan om Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste 12 månaderna? och har angivit alternativet Stillasittande fritid - Du ägnar dig mest åt läsning, TV, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fri-tiden. Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan I den vänstra figuren ovan redovisas andelen män med stillasittande fritid i länets kommuner år Genomsnittet i Gävleborgs län var 15 procent, vilket var i nivå med rikssnittet. Hudiksvalls kommun och Ockelbo kommun hade den högsta andelen med 18 procent, medan Hofors kommun och Söderhamns kommun hade den lägsta andelen med 13 procent. Inga skillnader var statistiskt signifikanta. I den högra figuren ovan redovisas andelen kvinnor med stillasittande fritid i länets kommuner år Genomsnittet i Gävleborgs län var 14 procent, vilket var i nivå med rikssnittet. Nordanstigs kommun hade den högsta andelen med 19 procent, vilket var signifikant högre jämfört med riket, medan Bollnäs kommun hade den lägsta andelen med 11 procent. I övrigt var inga skillnader statistiskt signifikanta. *)Det är viktigt att lyfta fram om det finns osäkerhet i resultaten eller om de presenterade skillnaderna är statistiskt säkerställda. Därför markeras statistiskt säkerställda värden med en asterix (*) i figurerna. Signifikansen jämförs hela tiden mot referensgruppen som är aktuell för tillfället, i detta fall riket. 60

61 Det finns ett stort antal studier som visar på de sociala relationernas hälsofrämjande effekt, framförallt i termer av sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande, tillit, integrering och socialt kapital. Valdeltagandet är en form av deltagande i samhället. Totalt var personer i Gävleborgs län berättigade att rösta i valet till riksdagen. Av dessa var män och kvinnor. Fördelat efter ålder var totalt personer i åldrarna år, personer i åldrarna år, personer i åldrarna år, och personer i åldrarna 65- år och uppåt, röstberättigade till riksdagsvalet år I kommunvalen deltog i genomsnitt 83,3 procent av de röstberättigade. I valet till det nybildade regionfullmäktige deltog i genomsnitt 82,9 procent av de röstberättigade. Högst valdeltagande i Gävleborgs län hade riksdagsvalet, där valde 85,4 procent av de röstberättigade att delta. I den vänstra figuren ovan redovisas valdeltagande i kommunvalet år 2014 efter åldersgrupp i Gävleborgs län. Lägst valdeltagande vanns i åldersgrupp år både för män och kvinnor. Högst valdeltagande fanns i åldersgruppen år, även där både för män och kvinnor. I den högra figuren ovan redovisas valdeltagandet i kommunvalet år 2014 per kommun i Gävleborgs län. Alla kommuner fanns inom intervallet 79,9 procent (Ljusdals kommun) och 84,5 procent (Gävle kommun). 61

62 Frågan om deltagande mäter det sociala deltagandet de senaste tolv månaderna. Svarsalternativen visar huruvida man deltagit i något av följande: studiecirkel/kurs på din arbetsplats, studiecirkel/kurs på din fritid, föreningsmöte, teater/bio, konstutställning, fackföreningsmöte, kyrkan, sporttillställning, skrivit insändare i tidning/tidskrift, demonstration av något slag, offentlig tillställning (exempelvis nattklubb, danstillställning eller liknande), större släktsammankomst, privat fest hos någon eller inget av ovanstående. Brytpunkten för ett lågt deltagande är en (1) social aktivitet (det vill säga personer med minst två sociala aktiviteter de senaste tolv månaderna har inte ett lågt socialt deltagande). I den vänstra figuren illustreras andel män med ett lågt socialt deltagande i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år Gävleborgs län hade i genomsnitt 26 procent med lågt socialt deltagande, jämfört med rikets 22 procent. Endast Sandvikens kommun (21 procent) hade en lägre andel än riket. Sandvikens kommun, Söderhamns kommun och Gävle kommun hade en lägre andel män med lågt socialt deltagande jämfört med Gävleborgs län som helhet. Skillnaderna i den vänstra figuren för kommuner som ligger under Gävleborgs län och rikets nivå är inte statistiskt säkerställda. Däremot var andelarna i Ljusdals kommun, Ockelbo kommun, Hudiksvalls kommun och Nordanstigs kommun statistiskt säkerställt lägre jämfört med riket. Gävleborgs läns andel var också statistiskt säkerställt lägre jämfört med riket som helhet. I den högra figuren illustreras andel kvinnor med ett lågt socialt deltagande i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år Gävleborgs län (22 procent) låg över genomsnittet i riket (20 procent). Gävle kommun och Hudiksvalls kommun hade en lägre andel kvinnor med lågt socialt deltagande jämfört med både Gävleborgs län och med riket. Skillnaderna i den högra figuren för kommuner som ligger över Gävleborgs län och rikets nivå är inte statistiskt säkerställda. Däremot var andelarna i Ljusdals kommun och Hofors kommun, 28 procent respektive 27 procent, statistiskt säkerställt lägre jämfört med riket. *)Det är viktigt att lyfta fram om det finns osäkerhet i resultaten eller om de presenterade skillnaderna är statistiskt säkerställda. Därför markeras statistiskt säkerställda värden med en asterix (*) i figurerna. Signifikansen jämförs hela tiden mot referensgruppen som är aktuell för tillfället, i detta fall riket. 62

63 Folkhälsomyndigheten genomför årligen den nationella studien, Hälsa på lika villkor (HLV), med syftet att visa hur befolkningen mår samt följa förändringar i hälsa över tid som en del i uppföljningen av folkhälsopolitiken. År 2014 var antal svarande i den nationella folkhälsoenkäten HLV 9 588: en svarsfrekvens om 48,1 procent. I Gävleborgs läns tilläggsurval svarade totalt av ett urval om individer år 2014: en svarsfrekvens om 51 procent. I den vänstra figuren illustreras andel män som saknar emotionellt stöd i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år Gävleborgs län hade i genomsnitt 15 procent som saknar emotionellt stöd, jämfört med rikets 14 procent. Ovanåkers kommun, Bollnäs kommun, Söderhamns kommun och Hofors kommun hade en lägre andel som saknar emotionellt stöd jämfört med riket. Skillnaderna i den vänstra figuren för kommuner som ligger under Gävleborgs län och rikets nivå är inte statistiskt säkerställda. Däremot var andel men som saknar emotionellt stöd i Nordanstigs kommun statistiskt säkerställt högre jämfört med riket. I den högra figuren illustreras andel kvinnor som saknar emotionellt stöd i Gävleborgs län, länets kommuner och riket år Gävleborgs län hade i genomsnitt 10 procent som saknar emotionellt stöd, jämfört med rikets 9 procent. Söderhamns kommun, Ovanåkers kommun, Hudiksvalls kommun och Bollnäs kommun hade en lägre andel som saknar emotionellt stöd jämfört med Gävleborgs län. Därtill hade också Ockelbo kommun en lägre andel som saknar emotionellt stöd jämfört med riket. Ingen av de observerade skillnaderna i den högra figuren är statistiskt säkerställda. *)Det är viktigt att lyfta fram om det finns osäkerhet i resultaten eller om de presenterade skillnaderna är statistiskt säkerställda. Därför markeras statistiskt säkerställda värden med en asterix (*) i figurerna. Signifikansen jämförs hela tiden mot referensgruppen som är aktuell för tillfället, i detta fall riket. 63

64 Tips för vidare läsning Nedan visas exempel på områden där Samhällsmedicin har publikationer och arbeten som kan vara av intresse för vidare läsning. Demografi In- och utflyttning år 2015, (2015). Tillgänglig här. Befolkningsprognos 2015, (2015). Tillgänglig här. Jämförelser Regional utveckling, (2015). Tillgänglig här. Integration Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län ur ett arbetsmarknads- och sysselsättningsperspektiv, (2015). Tillgänglig här. Med utländsk bakgrund i Gävleborgs län ett diskussionsunderlag om hälsa, (2015). Tillgänglig här. Folkhälsa Kommunprofiler, (2014). Tillgängliga här. Sammanställningar från Nationella folkhälsoenkäten, (2014). Tillgängliga här. Folkhälsa Gävleborg diskussionsunderlag om livsvillkor och hälsa, (2016). Tillgänglig här. Alla rapporter och publikationer finns tillgängliga på Samhällsmedicins hemsida: 64

65