Kallelse till sammanträde 1(2)

Transkript

1 DANDERYDS KOMMUN Kallelse till sammanträde 1(2) Nämnd/Styrelse: Barn- och utbildningsnämnd Tid: Tisdagen den 10 december 2013, kl Mötet inleds med en öppen frågestund för allmänheten Sammanträdeslokal: Ebba Grips rum, Djursholms slott Nr Ärende Dnr Bilaga/kommentar 1. Mimmi Aurell, elev på Fribergaskolan, besöker nämnden med anledning av sin insändare till DN om hur läroplanen fungerar. - Sid. 3 2 Revisionsrapport Elevers rätt till särskilt stöd granskning av barn- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning 3 Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola - Danderyds Montessoriförskola Svalan 4 Rapport SKL - Öppna jämförelser gymnasieskola 2013 Länk till rapporten på SKL:s hemsida Dnr 2013/0435 Sid. 5 Dnr 2013/0438 Sid. 25 Dnr 2013/0437 Sid Svar till Skolinspektionen angående beslut om tillsynsansvar i samband med skolskjuts - Långängsskolan Dnr 2012/0406 Sid. 30 Förslag till svar i separat utskick. 6 Upphandling av skolskjuts Tranholmen Dnr 2013/0408 Separat utskick. Omfattas av sekretess. 7 Lokalplanering för Stocksundsskolan Dnr 2013/0403 Separat utskick. 8 Remissvar - Programsamråd Detaljplan för Östra Eneby torg, Snödroppen 8 m.fl. Enebyberg Länk till programhandlingen på Danderyds kommuns hemsida Dnr 2013/0420 Sid. 35

2 2(2) 9 Remissvar - Programsamråd Detaljplan för Östra Mörbylund, Sjukhuset 9 och 10 Länk till programhandlingen på Danderyds kommuns hemsida Dnr 2013/0419 Sid Beslutsattestanter och ersättare 2014 Dnr 2013/0434 Sid Reviderad sammanträdeskalender för barn- och utbildningsnämnden Övrig information Marksanering pågår på skolgården vid Djursholms gamla Elevverk. Länk till mer information på kommunens hemsida Förslag från Monica Renstig (FP) om att bjuda in rektorer i grupp till nämnden Presidiekonferens angående gemensam gymnasieregion Läslyft i skolan pressmeddelande Sammanställning över den slutgiltiga gymnasieantagningen 2013 rapport från KSL Dnr 2013/0402 Sid Sid Anmälan av delegationsbeslut Sid Postlistan Sid. 81 Patrik Nimmerstam Ordförande

3 Sidan 3 av 88 Ärende 1

4 Sidan 4 av 88 Fokus på det negativa sänker prestationer Hösten 2011 ändrades betygssystemet i grundskolan. Detta har påverkat lärare och skolpersonal, men också oss elever i högsta grad. Nu i höst är det precis ett år sedan jag och mina klasskamrater (som nu går i årskurs 8) började bedömas utifrån den nya betygsskalan, och allt är inte lika bra som Sveriges utbildningsminister Jan Björklund får det att verka. När man är van att ha två läxförhör per vecka och sluta klockan halv tre, är det svårt att vänja sig vid tanken på minst två stora prov i veckan och att sluta runt klockan fyra varenda dag. Detta var väldigt uttröttade och energikrävande för en 12-åring. Problemet ligger i hur betygssystemet är uppbyggt. Det sätter fokus på det man är sämre på, vilket sänker ens självförtroende. Man tappar intresset när man känner sig dålig. Exempelvis: en elev som är duktig på att argumentera och hålla presentationer inom svenska ligger inte riktigt på samma nivå när det kommer till den skriftliga delen. Denna elev som ansträngt sig mycket på de muntliga delarna får då ett medelmåttigt betyg som fokuserar på bristerna. Detta kommer inte få eleven att tänka Vad ska jag göra för att utvecklas och bli bättre? utan snarare Vad ska jag göra för att nå ett högre betyg?. Läraren kommer troligtvis inte att ge ett konstruktivt uttalande om hur man kan förbättra kvaliteten utan snarare nämna hur ämnesmatriserna påverkar det hela. Kan man verkligen säga att ett betygssystem är bra när det får läraren att värdera ifyllda betygskriterier högre än kunskaper? Om man minskar storleken på klasserna så får läraren utrymme att utveckla en effektiv undervisningsteknik som är anpassad efter klassens speciella behov. Eftersom eleverna blir färre så får läraren mer tid åt var och en. Om eleverna jobbar effektivt i skolan så kan man minska mängden läxor. En större del av fritiden kan då ägnas åt att utveckla andra intressen som gitarrspel, handboll eller konst. Då kommer vi uppskatta tiden vi tillbringar i skolan på ett annat sätt. /Mimmi Aurell, 13, elev på Fribergaskolan, Danderyd

5 Sidan 5 av 88 Ärende 2

6 DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret Björn Johnson Sidan 6 av 88 Tjänsteutlåtande Dnr: BUN 2013/0435 1(2) Barn- och utbildningsnämnden Elevers rätt till särskilt stöd, granskning av barn- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning Ärendet De förtroendevalda revisorerna i Danderyds kommun har gett PwC i uppdrag att granska elevers rätt till stöd. Revisionsrapporten som daterats innehåller konstateranden som kommunens revisorer önskar besvarade senast den 7 januari Utbildnings- och kulturkontorets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden förslås besluta att göra kontorets yttrande till sitt och insända detta till revisorerna. Utbildnings- och kulturkontorets yttrande Granskningen av nämndens styrning och uppföljning landar i den samlade bedömningen att nämnden genom styrning och uppföljning i huvudsak säkerställer att skolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Nämndens styrning kan dock stärkas genom en förbättrad redovisning och rapportering angående resultatet av insatta åtgärder. Ett sätt att förstärka nämndens uppföljning av tilldelade medel kan vara att i samband med delårsbokslut och årsredovisning sammanställa resultatet av insatta åtgärder. Idag redovisas i huvudsak numerärer av t ex elever i behov av särskilt stöd i klass, i särskild undervisningsgrupp eller i särskild skola. I den mån det låter sig göras kan till en sådan redovisning kopplas t ex graden av uppnående av kunskapsmål och andra parametrar på elevernas skolframgångar. Revisorerna uttrycker meningen att grunderna för hel resp halv ersättning skulle kunna förtydligas. Utbildnings- och kulturkontoret kan förstå synpunkten, men delar inte bedömningen att en detaljerad kriteriesamling skulle gagna processen. Man kan också jämföra med hur betygsystemet är uppbyggt. I detta finns kriterier för vissa betygssteg, men inte för de mellanliggande. Det fulla ersättningsbeloppet tar höjd för de behov som föreligger när elev är aktuell för en resursgrupp i kommunen. Det halva beloppet har sin grund i att behov av särskilt stöd utöver det som relaterar till undervis-

7 DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret Björn Johnson Sidan 7 av 88 Tjänsteutlåtande Dnr: BUN 2013/0435 ningen föreligger i viss utsträckning, men inte fullt ut som är fallet med den hela ersättningen. Denna beskrivning finner kontoret fullt tillräcklig utifrån behovet av transparens i resursarbetet. 2(2) Birgitta Jacobsson Förvaltningschef Björn Johnson Controller elevstöd Bilaga: Revisionsrapport - Elevers rätt till särskilt stöd Exp: Revisorerna Danderyds kommun

8 Sidan 8 av 88

9 Sidan 9 av 88

10 Sidan 10 av 88 Revisionsrapport Cecilia Högberg Anders Törnqvist Oktober 2013 Elevers rätt till särskilt stöd granskning av barn- och utbildningsnämndens styrning och uppföljning Danderyd kommun

11 Sidan 11 av 88 Elevers rätt till särskilt stöd Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning Inledning Bakgrund Revisionsfråga Avgränsning och metod Utgångspunkter Statens styrning Tilläggsbelopp Elev med omfattande behov av särskilt stöd Gränsdragning grundbelopp tilläggsbelopp Rättspraxis tilläggsbelopp Danderyds kommuns organisation inom utbildningsområdet Granskningsresultat Det finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet Iakttagelser Bedömning Arbetet med elevers rätt till särskilt stöd utvärderas av rektor och på det sättet identifieras förbättringsområden Iakttagelser Bedömning Resursfördelning och organisation för att tillgodose barn/elevers rätt till särskilt stöd är ändamålsenliga Iakttagelser Bedömning Ändamålsenlig kompetens finns för att tillgodose behoven Iakttagelser Bedömning Samverkan med socialtjänst, berörda vårdgivare och mellan skolformer och skolenheter är ändamålsenlig Iakttagelser Bedömning Nämnden kan på ett tillförlitligt sätt följa arbetet per enhet och över tid Iakttagelser Bedömning...13 Oktober månad 2013 Danderyds kommun 1 av 14 PwC

12 Sidan 12 av 88 Elevers rätt till särskilt stöd Sammanfattande bedömning De förtroendevalda revisorerna i Danderyds kommun har gett PwC i uppdrag att granska elevers rätt till särskilt stöd. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer barn- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning att skolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt avseende barn/elever i behov av särskilt stöd? Vi kan utifrån våra granskningsresultat och en genomgång av kontrollmålen konstatera att Riktlinjer/rutiner samt ansvaret för att identifiera elevers behov av särskilt stöd är tydligt och klarlagt. Vi ser det som särskilt positivt att det finns en utarbetad rutin för att följa upp tidigare insatser i samband med förnyad/förlängd ansökan. Barn- och utbildningsnämndens möjlighet att påverka och styra arbetet med elever rätt till särskilt stöd är genom uppföljning av resultaten. Utbildningsoch kulturkontorets krav på uppföljning av insatserna vid förnyad ansökan är en av de få vägar som gör det möjligt för beställarsidan att påverka rektors arbete och utvärdering av arbetet. Principerna för ersättningsbeloppen är förhållandevis klara, men skulle kunna vara tydligare avseende grunderna för halv eller hel ersättning. Andelen av budgeten som avsätts för särskilt stöd följer utvecklingen av antalet elever. Tilläggsbeloppet beslutas utifrån elevens behov oavsett på vilket sätt stödet organiserats. Vi bedömer att den kompetens som finns inom utbildnings- och kulturkontoret för att arbeta med frågor kopplade till elevers rätt till särskilt stöd motsvarar behoven. Våra intryck från det begränsade antal samtal som genomförts med representanter från skolorna är att det finns en god och bred kompetens för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Samverkan mellan olika skolenheter, socialtjänst och andra berörda synes fungera tillfredsställande. Danderyds organisation begränsar, enligt vår uppfattning, barn- och utbildningsnämndens möjlighet att ifrågasätta och ha synpunkter på rektors arbete angående elevers rätt till särskilt stöd. Ett sätt för barn- och utbildningsnämnden att påverka och styra arbetet med elevers rätt till särskilt stöd är genom uppföljning av resultaten. Övergripande Oktober månad 2013 Danderyds kommun 2 av 14 PwC

13 Sidan 13 av 88 Elevers rätt till särskilt stöd resultatredovisning sker till barn- och utbildningsnämnden. För att stärka barn- och utbildningsnämndens styrning rekommenderar vi att uppföljningen och rapporteringen till nämnden utvecklas avseende rektorernas arbete med elever rätt till särskilt stöd genom att särskild redovisning görs av resultatet av insatta åtgärder. Vår samlade bedömning och svar på revisionsfrågan är att barn- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning i huvudsak säkerställer att skolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Nämndens styrning kan dock stärkas genom en förbättrad redovisning och rapportering angående resultatet av insatta åtgärder. Oktober månad 2013 Danderyds kommun 3 av 14 PwC

14 Sidan 14 av 88 Elevers rätt till särskilt stöd 1. Inledning 1.1. Bakgrund Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt, enligt utbildningens mål. Om det befaras att en elev inte kommer att kunna nå de kunskapsmål som minst ska uppnås, är berörd personal skyldig att anmäla detta till rektor. Om utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska eleven ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska upprättas. Rektors beslut om åtgärdsprogram får överklagas till Skolverkets överklagandenämnd. Förvaltningslagens bestämmelser om handläggning i de ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskilda ska tillämpas. Särskilt stöd ska enligt skollagen ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Undantag medges vid särskilda skäl. Skolinspektionen framhåller (2009) vikten av fördjupad kartläggning och bedömning innan man fattar beslut om särskiljande lösningar, likaså att dessa noggrant följs upp och analyseras. Särskilt stöd och åtgärdsprogram är bland de vanligaste kritikområdena inom Skolinspektionens regelbundna tillsyn samt vid anmälningsärenden. Ofta kritiseras standardlösningar som inte utgår från den enskilde elevens behov. Huvudmannen för utbildningen ansvarar för att kommunens alla elever erbjuds likvärdiga förutsättningar. Skollagen anger att en strävan för huvudmannen ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer barn- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning att skolorna arbetar på ett ändamålsenligt sätt avseende barn/elever i behov av särskilt stöd? Följande kontrollmål ingår i granskningen: Det finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet. Arbetet med elevers rätt till särskilt stöd utvärderas av rektor och på det sättet identifieras förbättringsområden. Resursfördelning och organisation för att tillgodose barn/elevers rätt till särskilt stöd är ändamålsenliga Ändamålsenlig kompetens finns för att tillgodose behoven. Oktober månad 2013 Danderyds kommun 4 av 14 PwC

15 Sidan 15 av 88 Elevers rätt till särskilt stöd Samverkan med socialtjänst, berörda vårdgivare och mellan skolformer och skolenheter är ändamålsenlig. Nämnden kan på ett tillförlitligt sätt följa arbetet per enhet och över tid Avgränsning och metod Granskningsobjekt är barn- och utbildningsnämnden och omfattar en översiktlig analys och bedömning av huruvida nämnden genom styrning och uppföljning säkerställer att verksamheten tillgodoser barn och elever i behov av särskilt stöd. Granskningen har avgränsats till grundskolan. Granskningen har genomförts genom intervjuer med utbildningschef, controller för elevstöd samt tre rektorer. Vidare har dokumentstudier genomförts av kommunala styrdokument, lokalt anpassade rutiner och riktlinjer gällande elever i behov av särskilt stöd. Oktober månad 2013 Danderyds kommun 5 av 14 PwC

16 Sidan 16 av 88 Elevers rätt till särskilt stöd 2. Utgångspunkter 2.1. Statens styrning Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt, enligt utbildningens mål. Om det befaras att en elev inte kommer att kunna nå de kunskapsmål som minst ska uppnås, är berörd personal skyldig att anmäla detta till rektor. Om utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska eleven ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska upprättas. Rektors beslut om åtgärdsprogram får överklagas till Skolverkets överklagandenämnd. Förvaltningslagens bestämmelser om handläggning i de ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskilda ska tillämpas. Särskilt stöd ska enligt skollagen ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Undantag medges vid särskilda skäl. Skolinspektionen framhåller (2009) vikten av fördjupad kartläggning och bedömning innan man fattar beslut om särskiljande lösningar, likaså att dessa noggrant följs upp och analyseras Tilläggsbelopp Elev med omfattande behov av särskilt stöd Tilläggsbelopp ska lämnas för elever med ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet är knutet till en specifik elev och ska avse extraordinära stödåtgärder, som inte har koppling till den vanliga undervisningen, exempelvis tekniska hjälpmedel, assistenthjälp eller anpassning av lokal. Det kan också vara fråga om stödåtgärder för elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. För varje elev ska det göras en individuell prövning. Med utgångspunkt i den grundläggande principen om likabehandling bör extra resurser tilldelas för en elev i en fristående grundskola vars omfattande behov av särskilt stöd skulle kräva extra resurser som eleven gått i hemkommunens skola Gränsdragning grundbelopp tilläggsbelopp Enligt skollagen ska bidraget bestå av grundbelopp och eventuellt tilläggsbelopp. Några andra begrepp finns inte. I grundbeloppets undervisningsdel ska kostnader för utredning av elevers eventuella stödbehov liksom kostnader för stöd i form av extra undervisning ingå. De kammarrättsdomar som finns på området tydliggör att kostnader för undervisning i form av exempelvis extra hög lärartäthet eller en extra pedagog är att hänföra till grundbeloppet. Detta medför att undervisningen i särskilda undervisningsgrupper som huvudprincip ska finansieras av grundbeloppet. Om eleven behöver extra stöd för att kunna ta del av undervisningen eller vistas i skolan överhuvudtaget kan det bli aktuellt med tilläggsbelopp. Skyldigheten att ge stöd åt elever i behov av särskilt stöd gör att det i grundbeloppets kostnadspost för lärverktyg för elever i behov av särskilt stöd Oktober månad 2013 Danderyds kommun 6 av 14 PwC

17 Sidan 17 av 88 Elevers rätt till särskilt stöd normalt ingår resurser för sådana stödåtgärder. Det är dock omfattningen av stödbehovet som avgör om lärverktygskostnaden ska ingå i grundbeloppet eller i tilläggsbeloppet Rättspraxis tilläggsbelopp I en dom från högsta förvaltningsdomstolen (mål ) tydliggörs: En förutsättning för att tilläggsbelopp ska kunna lämnas är att eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd som inte är förknippat med undervisningssituationen. Stödåtgärderna ska vara extraordinära. Näst intill alla elevers behov ska därmed kunna tillgodoses inom ramen för grundbeloppet Även om utgångspunkten är att elever ska behandlas lika oavsett om den skolenhet där de går är en kommunal skola eller en fristående skola förutsätter regelverket att en individuell prövning görs av varje elevs unika situation och behov. Om utredningen visar att en viss elev har ett stödbehov som är av det slaget att det kan anses kvalificera som omfattande behov av särskilt stöd, saknar det betydelse att andra elever med motsvarande diagnos inte har bedömts ge rätt till tilläggsbelopp. Eftersom tilläggsbelopp endast ska lämnas i undantagsfall måste dock utredningen klart visa på att eleven har ett sådant omfattande behov av särskilt stöd. Av de kammarrättsdomar som finns gällande tilläggsbelopp kan man inte få någon vägledning till hur stödåtgärder åt elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer ska tolkas Danderyds kommuns organisation inom utbildningsområdet I kommunen finns två nämnder som ansvarar för skolverksamheten och mellan dem råder ett beställar-utförarförhållande. Barn- och utbildningsnämnden är beställare och har det övergripande ansvaret och fördelar resurser. Under nämnden finns ett utbildnings- och kulturkontor som leds av en förvaltningschef. Ansvaret för den dagliga verksamheten ligger hos utförarna. I kommunens egen-regiverksamhet ligger detta ansvar hos produktionsstyrelsen, som har ett produktionskontor för att genomföra sitt uppdrag. Produktionskontoret leds av en produktionsdirektör som är chef för kommunens rektorer och förskolechefer. I Danderyds kommun finns 19 grundskolor varav 13 är kommunala och 6 är fristående. Fem av de kommunala skolorna omfattar förskoleklass årskurs 3, en skola har verksamhet för årskurs 3 6, fem skolor har verksamhet för förskoleklass årskurs 6 och två skolor omfattar årskurs 7 9. Av delegationsordningen framgår att Danderyds kommun har en decentraliserad organisation när det gäller kommunens skolverksamhet. Merparten av beslut och ansvar är delegerat till respektive rektor. Ansvaret för elevhälsan ligger hos respektive rektor som själv anställer sin elevhälsopersonal frånsett skolläkaren som är centralt anställd och denne rapporterar direkt till produktionsdirektören. Mindre Oktober månad 2013 Danderyds kommun 7 av 14 PwC

18 Sidan 18 av 88 Elevers rätt till särskilt stöd skolor delar även ibland på tjänster inom elevhälsan. Rektorerna kan från utbildnings- och kulturkontoret ansöka om tilläggsbelopp när det gäller elever som behöver särskilt stöd. I två av kommunens grundskolor; Fribergaskolan och Vasaskolan finns särskilda undervisningsgrupper för elever med diagnosen Aspergers syndrom. Elever som går i de särskilda undervisningsgrupperna inom grundskolans ram har alltid en tillhörighet i en grundskoleklass på respektive skola Oktober månad 2013 Danderyds kommun 8 av 14 PwC

19 Sidan 19 av 88 Elevers rätt till särskilt stöd 3. Granskningsresultat 3.1. Det finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet Iakttagelser Skolagen tydliggör att det är skolans och ytterst rektors ansvar att tillse att elever får det stöd de behöver. I det fall någon på skolan befarar att en elev inte kommer att nå kunskapsmålen är denna skyldig att rapportera det till rektor. När en elev lämnar en skola för att börja på en annan skola sker normalt ett möte mellan avlämnande och mottagande skola där också föräldrar många gånger deltar. Intrycket från intervjuerna är att det ibland kan brista i detta, i synnerhet om eleven kommer från en skola varifrån få elever kommer. Utbildnings- och kulturkontoret har tagit fram en gemensam mall - Anmälan om behov av särskilt stöd - som ska användas när ett behov av särskilt stöd uppmärksammas. I samband med att blanketten lämnas till rektor fattar denne beslut om fortsatt utredning eller inte. I det fall rektor fattar beslut om fortsatt utredning ska ett åtgärdsprogram upprättas. För att stötta rektorerna i arbetet med åtgärdsprogram har den centrala förvaltningen på utbildnings- och kulturkontoret utarbetat en kommungemensam blankett Åtgärdsprogram. Blanketten tar upp elevens behov, skolans åtgärder på kort och lång sikt och när uppföljning av åtgärderna ska ske. Skolinspektionen genomförde år 2012 en tillsyn och konstaterade då att blanketten på ett tydligare sätt behöver klargöra att det i ett åtgärdsprogram ska framgå hur skolan ska arbeta för att åtgärda elevens behov samt hur uppföljning ska ske. Ändringar har genomförts efter Skolinspektionens tillsyn och blanketterna kommer att läggas ut på hemsidan. I samband med nästa läsår och en eventuell förnyad ansökan begär utbildnings- och kulturkontoret en uppföljning av resultatet från de åtgärder som beskrevs vid föregående ansökan. Uppföljningen sker i en kommungemensam blankett Uppföljning av tilläggsbelopp för elever i behov av extraordinärt stöd. Det sker vad vi uppfattat ingen särskild rapportering till barn- och utbildningsnämnden avseende elever i behov av extraordinärt stöd. Skolornas resultat rapporteras generellt. Vi uppfattar att nämnden och förvaltningen i stort förlitar sig på att det finns en lagmässig kontroll genom föräldrars rätt att överklaga rektors beslut om åtgärdsprogram. Oktober månad 2013 Danderyds kommun 9 av 14 PwC

20 Sidan 20 av 88 Elevers rätt till särskilt stöd Bedömning Vi bedömer att det från ett beställarperspektiv finns riktlinjer/rutiner samt att ansvaret för att identifiera elevers behov av särskilt stöd är tydligt och klarlagt. Vi ser det som särskilt positivt att det finns en utarbetad rutin för att följa upp tidigare insatser i samband med förnyad/förlängd ansökan Arbetet med elevers rätt till särskilt stöd utvärderas av rektor och på det sättet identifieras förbättringsområden Iakttagelser Mallen Åtgärdsprogram förtydligar att skolan ska beskriva vilka åtgärder den ska vidta på lång och på kort sikt. Av programmet ska också framgå när åtgärderna ska följas upp. I samband med uppföljningen av åtgärdsprogrammet ska insatserna utvärderas och eventuella förbättringsområden identifieras. Vid intervjuerna med rektorerna framkommer att åtgärdsprogrammen utvärderas löpande och vid en av skolorna uppdateras åtgärdsprogrammet var fjärde vecka. Kontakterna med föräldrarna uppges också vara frekventa då samtal förs om hur det går för eleven/barnet Bedömning Danderyds kommuns organisation med beställar- och utförarnämnd begränsar, som vi ser det, beställarnämndens barn- och utbildningsnämndens - möjlighet till insyn i rektors arbete med elevers rätt till särskilt stöd. Barn- och utbildningsnämndens möjlighet att påverka och styra arbetet med elevers rätt till särskilt stöd är genom uppföljning av resultaten. Utbildnings- och kulturkontorets krav på uppföljning av insatserna vid förnyad ansökan är en av de få vägar som beställarsidan enligt vår uppfattning har för att påverka rektors arbete och utvärdering av arbetet Resursfördelning och organisation för att tillgodose barn/elevers rätt till särskilt stöd är ändamålsenliga Iakttagelser Vi har i granskningen tagit del av barn- och utbildningsnämndens detaljbudget avseende grundskolan år Budgeten avser elever i fristående och kommunal verksamhet. Av budgetens totala mnkr avser mnkr (ca 6 procent) ersättning för elever i behov av särskilt stöd från förskoleklass till årskurs 9. I ersättningen ingår även kostnader för modersmål, hörselpedagog etc. Av budgeten framgår att särskilda belopp avsatts för ersättning till resursklasser och att särskilda belopp avsatts för individuellt stöd. Av ett tjänsteutlåtande daterat framgår principerna för tilläggsbeloppens ersättningsnivåer. Där framkommer att Danderyd gjort bedömningen att elever med stora svårigheter inom kommunikation (t.ex. Oktober månad 2013 Danderyds kommun 10 av 14 PwC

21 Sidan 21 av 88 Elevers rätt till särskilt stöd språkstörningar) kan få sina behov tillgodosedda med mindre kostsamma stödinsatser än barn med svårigheter som kan liknas vid neuropsykiatriska svårigheter (NP). Ett helt ersättningsbelopp avseende barn och elever med språkrelaterade svårigheter sätts till ca 75 procent av ett helt ersättningsbelopp avseende barn och elever med svårigheter som kan liknas vid neuropsykiatriska svårigheter. Vidare fastställs att lågstadieersättningen sätts till 83 procent av den till mellan- och högstadiet. Avseende förskoleklass sätts den i sin tur till 84 procent av lågstadieersättningen och fritidshemsersättningen till 132 procent av motsvarande ersättning till lågstadiets fritidshem. Beloppen har vidare fastställts avseende hel eller halv ersättning. Vad som utgör kriterier för hel eller halv ersättning framgår inte av de handlingar vi tagit del av i granskningen. Vårt intryck från intervjuerna med rektorer och elevvårdspersonal är att beloppen uppfattas som rimliga Bedömning Principerna för ersättningsbeloppen är förhållandevis klara, men skulle kunna vara tydligare avseende grunderna för halv eller hel ersättning. Andelen av budgeten som avsätts för särskilt stöd följer utvecklingen av antalet elever, så att om antalet elever totalt sett ökar så kommer även det totala beloppet avsatt för elever i behov av särskilt stöd att öka. Om däremot behoven ökar mer än ökningen av antalet elever så ökar inte automatiskt resurserna till de ökade behoven. Tilläggsbeloppet beslutas utifrån elevens behov oavsett på vilket sätt stödet organiserats. Elevernas behov hanteras på samma sätt oavsett om de sedan bokförs på resursklass inom eller utanför kommunen, eller går integrerade i vanlig klass Ändamålsenlig kompetens finns för att tillgodose behoven Iakttagelser Inom utbildnings- och kulturkontoret arbetar en handläggare/controller för elevstöd med hanteringen av ansökningar avseende tilläggsbelopp. Controllern bidrar tack vare sin bakgrund, om skolorna så önskar, även med råd kring hur skolorna kan arbeta för att möta elevernas behov. Den ändmålsenliga kompetens som i praktiken ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd finns inom utförarorganisationen. Av budgeten som tilldelas från beställarnämnden framgår att särskilda medel avsatts för hörselpedagog och skoldatatek. Övriga kompetenser som tillsätts och som det avsätts medel för avgörs inom utförarnämnden. Av intervju med controller inom utbildnings- och kulturkontoret framgår att de flesta skolor har specialpedagogisk kompetens men den samtidiga tillgången till såväl psykolog som kurator finns ännu inte fullt ut på alla skolor. Oktober månad 2013 Danderyds kommun 11 av 14 PwC

22 Sidan 22 av 88 Elevers rätt till särskilt stöd På övergripande nivå har kommunen beslutat om en tillgänglighetsplan som omfattar samtliga nämnder. Av den framgår att bl.a. I Danderyd ges varje elev i grundskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö. Som strategi anges; Personal i verksamheterna ska ha kunskap om alternativa pedagogiska strategier, hjälpmedel och alternativa lärverktyg, samt ha förmåga att se alternativa möjligheter för att inkludera och stärka i stället för att acceptera hinder som utestänger. (ansvarig BUN) Fortbildningsinsatser avseende pedagogiska strategier. (ansvarig BUN) Elevhälsan har en viktig roll när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Inom elevhälsan finns resurser i form av kurator, skolsköterska och specialpedagog. Det ska även finnas tillgång till skolläkare och skolpsykolog. Elevhälsans personal finansieras inom ramen för den ordinarie skolpengen i de skolor vi varit i kontakt med. Någon ytterligare central resurs att ta i anspråk finns inte förutom hörselpedagog och skoldatatek samt att skolläkarens tjänst sorterar direkt under chefen för produktionen Bedömning Vi bedömer att den kompetens som finns inom utbildnings- och kulturkontoret för att arbeta med frågor kopplade till elevers rätt till särskilt stöd motsvarar behoven. Vi noterar dock att arbetet helt är uppbyggt kring en handläggares kompetens och närvaro vilket kan leda till viss sårbarhet. Våra intryck från samtalen med representanter från skolorna är att det finns en god och bred kompetens för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. En del av resurserna styrs ofta till elevassistenter som har till uppdrag att tillgodose enskilda elevers särskilda behov. Vår erfarenhet är att det många gånger är svårt att till dessa tjänster få personal med relevant utbildning och att genomströmningen många gånger är stor. I en av skolorna vi varit i kontakt med uppger man att personalgruppen varit mycket stabil och i stort sett intakt under de senaste tio åren och att det dessutom finns en mycket god formell kompetens. Däremot uppfattar vi att det beträffande lärarresurser är svårare att tillgodose kravet på ämneskunskap i kombination med specialpedagogisk kompetens. Alla elever har ju rätt till fullgod undervisning och för att sätta betyg krävs ämnesbehöriga lärare. Produktionsstyrelsen ansvarar för det arbete som i praktiken ska utföras med eleverna. Denna granskning omfattar barn- och utbildningsnämndens (d v s beställarsidans) styrning och uppföljning, vilket innebär att granskningen inte omfattar den frågan. Vi ser dock positivt på att beställarnämnden aktivt via sin budget går in och styr och påverkar utvecklingen genom till exempel att avsätta medel för ett skoldatatek. Den övergripande tillgänglighetsplan som vi tagit del av uppfattar vi även som ett led i att påverka produktionsstyrelsen och verksamheten i önskad riktning. De strategier som fastställts kräver dock engagemang och vilja från såväl beställar- som Oktober månad 2013 Danderyds kommun 12 av 14 PwC