Uti vår mage där växa besvär

Transkript

1

2

3

4 tema Magen Uti vår mage där växa besvär Väldigt många har problem med gaser, förstoppning, magkatarr, diarré, svullnad, sura uppstötningar och magsår. Stress och fel kost spelar ofta in, men problemen kan även ha helt andra orsaker. TEXT JOHAN ÖBERG ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON Många symtom som smärta från övre delen av magen, illamående, att man blir snabbt mätt eller att besvären tydligt ökar eller minskar när man äter är desamma vid magsår och dyspepsi. Dyspepsi kallas ofta för magkatarr, men katarr är en inflammation medan dyspepsi är ett samlingsnamn för olika besvär från övre delen av magen. Oftast vet vi inte vad som orsakar dyspepsi. Men en Rökning, alkohol, kaffe och te ökar risken för magsår. Men värkmedicin är ett större problem. del får mer besvär av stress, säger Lars Agréus, professor i allmänmedicin vid Karolinska Institutet och specia l- iserad på mag- tarmsjukdomar. Dyspepsi drabbar nästan alla någon gång. Det är oftast ofarligt, men vissa får stora besvär. Många med dyspepsi har dessutom ibs (Irritable Bowel Syndrome), känslig tarm. Även om man inte vet orsaken till dyspepsi vet man att de flesta mår sämre av viss mat, som det är klokt att undvika. Fet, salt, rökt, starkt kryddad och stekt mat brukar öka besvären, liksom kaffe och alkohol. Stress och oregelbundna mattider kan också vara negativt. Om man inte misstänker att dyspep sin beror på magsyran ska man inte behandla med medel som minskar saltsyran i magsäcken. Man bör alltså vara försiktig med självmedicinering. Exempelvis kan preparat som innehåller bikarbonat i längden ändra kroppens ph-värde. Använder man läkemedel som minskar saltsyraproduktionen, så kallade protonpumpshämmare, ppi till exempel Losec kan man få ännu mer besvär när man slutar. Man ska kontakta vården om magproblemen börjat efter 50 års ålder och man inte har haft dem tidigare. Om man tappar i vikt och saknar aptit, har långvariga diarrébesvär, svårt att svälja eller svart eller blodig avföring ska man söka vård oavsett ålder. Magsår kan vara farligt Magsår drabbar var tionde svensk någon gång i livet. Några få får blödande eller brustet magsår som kan vara ett livshotande tillstånd som kräver akut operation. I Sverige dör ungefär två personer i veckan av blödande eller brustet magsår. Långt in på 1980-talet trodde läkarna att magsår berodde på stress och osund livsstil. I dag vet man att magsår och sår i tolvfingertarmen oftast beror på bakterien Helicobacter pylori. Men masår kan även bero på en för hög konsumtion av vissa vanliga värktabletter och läkemedel mot inflammation. En tredjedel av alla svenskar har Helicobacter pylori i magen, men de flesta får aldrig magsår. Om man misstänker magsår hos någon under 50 år och bedömer att det kan bero på bakterien kan man lätt testa det genom ett utandnings- eller avföringsprov, säger Lars Agréus. Hittar man spår av Helicobacter pylori ger man vanligtvis antibiotika 4 Vårdguiden nr

5 i en vecka. Försvinner då symtomen kan man utgå från att patienten är botad. Då slipper man gastroskopiundersökning då en slang med en liten kamera och lampa på förs ner genom svalget till magen. Med hjälp av gastroskopet kan man se hur magsäcken och tolvfingertarmen ser ut inuti. Om man får nya besvär och är över 50 år ska man däremot alltid undersökas med gastroskop, eftersom det då finns ökad cancerrisk. Rökning, alkohol, kaffe och te ökar risken för magsår. Men läkemedel mot värk är ett större problem. De med acetylsalicylsyra (till exempel Magnecyl och Treo) eller ibuprofen hämmar bildandet av prostaglandin i kroppen, vilket minskar värken. Men prostaglandin skyddar magen mot saltsyran alltså ökar risken för frätskador. Acetylsalicylsyra är en klar riskfaktor. Mest i riskzonen är de som tar det dagligen, som de som får Trombyl för att minska risken för blod- propp, eller reumatiker som kan behöva stora doser medicin mot värk och inflammationer för att ha ett bra liv, säger Lars Agréus. Den som har fått magsår på grund av värkmedicin ska helst sluta äta den eller kombinera med ett läkemedel som minskar saltsyraproduktionen, så kallade protonpumps hämmare, ppi. Blödande magsår, där blod läcker ut i magsäcken, och brustet magsår, där såret läcker blod ut i buken, kan vara livshotande. Varningssignaler är om man plötsligt får mycket kraftig värk i övre delen av magen, att man kräks och det som kommer upp innehåller blod eller ser ut som kaffesump. Då ska man snarast åka till en av sjukhusens akutmottag- Bli din egen magdetektiv» Vårdguiden nr

6 tema Magen Bli din ege ningar. Andra varningssignaler är att avföringen är svart, att man tappar i vikt eller får svårt att svälja. Då ska man snarast kontakta vården. Med ett gastroskop kan man oftast stoppa blödningen i ett magsår, men i enstaka fall krävs öppen operation. Ingen mage är den andra lik. Kloka lär känna sig egen mage bättre för att veta vad den gillar och vad den avskyr. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON Reflux känns surt En tredje vanlig magåkomma är reflux. Det ger halsbränna, bröstvärk och sura uppstötningar då den övre magmunnen inte håller tillräckligt tätt utan saltsyra läcker upp i matstrupen. Att magmunnen läcker magsafter till strupen är egentligen naturligt för att man ska kunna rapa eller kräkas, men om besvären blir stora kan det försämra ens livskvalitet, säger Lars Agréus. Saltsyran kan ge sår på magmunnen och i matstrupen. Långvariga besvär ökar i viss mån risken för cancer i matstrupen. Reflux behöver vanligen inte utredas utan att det räcker oftast med patientens b e- rättelse för att kunna skriva ut läkemedel. Om man ändå inte blir bra, och framförallt om man får sväljbesvär, ska man göra en gastroskopi. Utöver att gå ner i vikt finns få livsstilsåtgärder som hjälper mot reflux. Man bör sova med höjd huvudände, undvika mat som besvärar, alkohol och rökning, inte äta sent på kvällen och undvika framåtböjd arbetsställning. Man bör berätta för läkaren om man äter något läkemedel, då vissa kan öka refluxproblemen. Reflux kan behandlas med läkemedel som minskar eller neutraliserar saltsyraproduktionen eller som lägger sig som ett lock för magmunnen. n i MER INFORMATION Vårdguiden.se Magotarm.se Till vardags tänker vi sällan på kroppens inre. Lever, njurar, hjärta de inre organen gör inte så mycket väsen av sig. Men med magen är det annorlunda. Den gör verkligen väsen av sig, redan vid minsta störning. Magens grundläggande funktion är densamma hos alla, men våra magar reagerar väldigt olika. Så du har mycket att vinna på att bli din egen magdetektiv och lära dig förstå din egen mage. Gemensamt för alla magar är att de innehåller ungefär ett kilo bakterier. Dessa organismer För att lära känna din egen mage bättre kan du gärna skriva magdagbok. är oerhört viktiga för att vi ska hålla oss friska. Bland annat skyddar de tarmen mot andra, farliga bakterier. De bryter också ner mat som vi själva inte kan bryta ner. Näringsämnena som blir slutresultatet ger viktig energi till tarmens celler. Vi brukar kort och gott kalla våra magbakterier för tarmfloran. När den råkar i obalans protesterar magen med gaser, buller och brak. Det som skiljer våra magar åt är bland annat sammansättningen av magbakterier, vilka gener vi är födda med, hur stressigt vi lever och inte minst när, hur och vad vi äter. Rådet som jag brukar ge till de patienter som besväras av gaser och upp körd mage är att helt sluta med fiberrikt bröd, full kornsprodukter och svårsmäl ta grönsaker i några veckor, säger Peter Benno, läkare som är specialiserad på gastroenterologi, det vill säga magens funktion. Grönsaker som lök, särskilt vitlök, och kål, bönor och ärtor är det många magar som har svårt att klara. Sallad och spenat brukar däremot gå bra. Men man bör undvika juice, frukt och sötningsmedel som sorbitol, malitol, xylitol och fruktos. Om magen lugnar ner sig efter några veckor kan man sedan introducera ett födoämne i taget och se hur det går. Koka eller woka grönsaker och rotsaker, och testa bara lite åt gången. Somliga magar mår bättre om de slipper mjölk och fil. Andra pro testerar mot soltorkade tomater, paprika eller rökt fisk. För att lära känna din egen mage bättre kan du gärna skriva mag-dagbok, anteckna vad du äter och hur din mage reagerar. Den gyllene regeln, även för magen, är förstås lagom är bäst, säger Peter Benno. Lite mjölk i kaffet eller en bit ost brukar även ömtåliga magar klara av. n Toaletten blev min fotboja» 6 Vårdguiden nr

7 n magdetektiv MAGAR GILLAR: en bra frukost regelbundna måltider lätta mellanmål regelbundna toalettvanor f ysisk aktivitet (bra för tarmens rörelser). MAGAR GILLAR INTE: a ntibiotika, som du helst ska undvika om du inte måste ta det. Delar av din tarmflora slås ut, och det kan ta veckor till månader innan du är helt återställd efter en kur. För äldre personer kan det till och med ta flera år. f ör mycket kaffe m at alltför sent på kvällen s tress. Vårdguiden nr

8 tema Magen Toaletten blev min fotboja Magen styrde Ann Hultman Jakobssons liv totalt. Vändningen kom när hon tog makten över sin mage och problemen. I dag mår hon bra. TEXT LENA FIEBER FOTO ULF HUETT Trettioåriga Ann har haft besvär med sin mage så länge hon kan minnas. Gaser, värk och diarré har gjort att hon ideligen har behövt gå på toaletten. När det var som värst kunde jag springa på toa tolv gånger om dagen. Toaletten blev min fotboja. Hon berättar om den ständiga oron för att inte kunna hålla sig. Hur hon fick gå av skolbussen tidigare för att kunna springa bakom en buske. Ju äldre hon blev, desto större blev toa lettproblemet. Hon skolkade mycket och hoppade av gymnasiet. Kämpade på med ströjobb och utbildade sig till journalist. Men de kringflackande tidningsjobben gjorde henne så dålig att hon till slut gav upp och isolerade sig. Då hamnade jag i en livskris och sökte hjälp på vårdcentralen. Bara satt och grät hos doktorn. Hon fick en remiss till en mag-tarmmottagning och undersökningen visade att hon har IBS. Hon började med läkemedel som dämpade besvären och fick lära sig att ta tillbaka kontrollen över sitt liv. Det är så lätt att ta på sig offerkoftan när magen gör ont. Men det är bara jag som kan göra något åt det. Livet som journalist passade inte längre Ann och hon omskolade sig i stället till lärare. Hon lever i dag ett normalt liv utan medicin, med jobb, nöjen och resor. När hon får sina återfall så accepterar hon det och tar bussen till jobbet som vanligt. Förr greps hon av panik och stannade hemma. Jag försöker njuta av livet så mycket jag kan. Mår jag för dåligt för att kunna gå på den där konserten så tänker jag att det får bli en annan gång i stället. Jag oroar mig inte längre. Hon undviker att stressa och dricker inte alkohol, eftersom det gör henne sämre. Hon sover ordentligt och går promenader. I maten utesluter hon bönor, ägg, bröd, potatis, pasta och ris. Det hjälper också att prata öppet om toalettproblemen, säger Ann. n IBS Irritable Bowel Syndrome IBS är vanligt och beror på en överkänslighet i tarmen. Typiska tecken är magont, gaser, förstoppning och/eller diarré. Dia gnosen ställs efter att undersökningar inte har visat några andra orsaker. Sjukdomen är kronisk, medicin kan lindra symtomen men botar inte. De flesta blir bättre med kost- och livsstilsförändringar. Man får pröva sig fram till vad som fungerar bäst. Ann hamnade i en livskris efter sina ständiga magbesvär. Idag har hon slutat att oroa sig och lever ett bra liv. 8 Vårdguiden nr

9

10 Gör det själv men med förnuft! Gräsklippare som kapar tår, borrmaskiner som slinter in i handen eller spikpistoler som träffar i låret. Den händige gör-det-självaren lever ofta farligt när semesterns aktiviteter tar fart. Lär dig hur du undviker skador. TEXT NILLE KRISTIANSSON Hammare som missar spiken och i stället träffar handen är inte ovanligt. FOTO: JOHNER Så här på vårkanten börjar många göra upp planer för sommarens gör-det-själv-projekt. Man kanske vill lägga nytt golv på uteplatsen eller bygga en liten friggebod? Eller varför inte fälla några träd? Dessvärre är risken rätt stor att de här ambitiösa semesteraktiviteterna kommer att sätta sina spår i sjukhusens olycksstatistik. Varje år skadar sig omkring personer i Sverige så illa vid gör-det-själv-arbete att de behöver uppsöka läkare. Och i stället för att få bocka av projekten från att-göra-listan blir det kanske sjukskrivning och förstörd semester. Skadesäsongen börjar redan i april, när de första entusiasterna ger sig ut i trädgårdarna. Vi får in över tusen personer varje år med den här typen av skador. I alldeles för många fall beror det på att man har varit oförsiktig och inte har skyddat sig tillräckligt. Med bättre skyddsutrustning, rätt skor och rätt handskar hade många skador kunnat förhindras eller mildras, säger Clara Strömberg, akutläkare på Södersjukhuset. Känsliga fingrar och händer Att skära sig på en kniv eller andra vassa verktyg när man ska ta bort något som fastnat är en vanlig skada. Yxor och handsågar som slinter och hammare som missar spiken och träffar handen är inte heller ovanligt. Det har till och med hänt att personer kommit till sjukhuset 10 Vårdguiden nr

11

12 FOTO: MASKOT Testa dig själv Hur mycket kan du och hur mycket du har lärt dig av Vårdguidens artiklar? Testa dig själv rätt svar hittar du längst ner på sidan. Lycka till! 1. Om du råkar skada dig vid trädgårds- eller renoveringsjobb och får ett fult sår, vilka symtom kan tyda på att såret är infekterat? a) Du mår illa och får ont i huvudet. b) Du får feber och svullna lymfkörtlar. c) Såret får en tjock sårskorpa som kliar. blodförlust som följd. Det går att sy ihop en skadad muskel, men läkningen kan ta flera månader. Att bygga nytt och bygga om kräver också försiktighet. Spikpistoler har de senaste åren orsakat helt nya typer av skador i händer och ben. En spik som skjuts in i låret med spikpistol gör väldigt ont och sitter djupt. Slip- och borrmaskiner och motordrivna sågar kan ge ögonskador när partiklar från trä och metall, smuts och damm hamnar i ögonen. Att svetsa och mura kan också orsaka ögonskador, liksom stänk av kemikalier vid rengöring. Vanliga glasögon skyddar inte tillräckligt. Man behöver ha skyddsglasögon som täcker bra, säger Clara Strömberg. Lösningsmedel och buller Även om många målarfärger är vattenbaserade kan det finnas farliga ämnen i en del färger, lacker,rengöringsoch desinfektionsmedel. Därför är det viktigt att ha ett bra andningsskydd. Rådgör med personal i affärer som säljer skyddsutrustning för att hitta rätt skydd. Och se till att ha bra ventilation. Tänk även på att skydda hörseln. Så kallade impulsljud, som uppkommer till exempel vid slag på metall, är farligast, men även buller från gräsklippare och andra maskiner kan ge nedsatt hörsel eller tinnitus. Det finns bra och billiga hörselskydd att köpa. n 2. Vilka ungdomar dricker enligt forskningen mest alkohol? a) De som blir bjudna på alkohol hemma. b) De som inte blir bjudna på alkohol hemma. c) De som väntar med att dricka alkohol tills de är 18 år. 3. Hur lång tid kan det i värsta fall ta innan tarmfloran är återställd hos en äldre person efter en antibiotikakur? a) Ett halvår. b) Ett år. c) Flera år. 4. Det är bra att vi har bakterier i magen. Men vad av följande är det egentligen de gör? a) De stimulerar tarmens rörelser så att vi behöver gå på toaletten. b) De gör att magen blir smal och platt. c) De bidrar till nedbrytningen av föda. 5. Vad är det första som händer när du kommer till akutmottagningen? a) En sjuksköterska bedömer ditt sjukdomstillstånd. b) Du röntgas för att man ska se vad som är fel på dig. c) Du får en värktablett för säkerhets skull. 6. Vilka muskler tappar mest i styrka när vi blir äldre? a) Magmusklerna. b) Lårmusklerna. c) Skrattmusklerna. i MER INFORMATION Läs mer om skador på Vårdguiden.se under Tema första hjälpen. Rätt svar: 1-b, 2-a, 3-c, 4- c, 5-a, 6-b 12 Vårdguiden nr

13

14

15

16

17

18 Fler unga säger nej till alkohol i dag än för tio år sedan. Men de som dricker, de dricker desto mer. Och unga som röker cannabis är fler än någonsin. TEXT ANNA SJÖKVIST Färre dricker mer Skolavslutning, studentfester och ljumma sommarkvällar. Så här års är tillfällena att dricka alkohol många. Ungdomar är av naturen nyfikna på allt som är nytt, spännande och lite farligt. Många testar alkohol för första gången just under vårens och sommarens ljusa kvällar, när man samlas utomhus, utom räckhåll för föräldrarnas vakande ögon. Hur mycket man dricker och hur man reagerar på alkohol är olika. Klart är att många inte förstår hur mycket eller snarare lite det behövs för att man ska bli så berusad att man tappar omdömet. För en del blir det så mycket att de hamnar på Maria Ungdoms akutmottagning. Färre dricker mer Men det finns också positiva tendenser. Ja, det är fler ungdomar i dag som aktivt tar ställning mot alkohol och inte dricker alls, jämfört med för ett antal år sedan, säger Stefan Sparring, överläkare på Maria Ungdom. Det är naturligtvis glädjande. Tyvärr kan vi inte se att den totala alkoholkonsumtionen har gått ner, eftersom de unga som dricker alkohol dricker desto mer. Dessutom dricker denna grupp ungdomar oftare. För tio år sedan drack ungdomar mest på helgerna, i synnerhet på fredagskvällarna. I dag kommer berusade ungdomar till vår akutmottagning alla dagar i veckan, vid alla tider på dygnet. Ungdomarna dricker också mer starksprit i dag än de gjorde för tio år sedan. Förr drack ungdomarna mest starköl och cider. De flesta som kommer till oss på Maria Ungdom har inte Ungdomarna dricker också mer starksprit i dag än de gjorde för tio år sedan. förstått hur stark sprit verkligen är. De har missbedömt hur mycket de kan dricka och häller ofta i sig stora mängder på väldigt kort tid. Antalet tjejer som dricker sig berusade har också ökat de senaste åren. Och de dricker mer starksprit. Stefan Sparring har en egen teori om orsaken. I dag är det väldigt lätt för ungdomar att få tag i alkohol det är mycket smuggelsprit i omlopp. Förr var tjejerna ofta beroende av att någon äldre kunde köpa ut. I dag har de direktkontakt med svartsäljare. En annan drog som ökat dramatiskt bland ungdomar är cannabis. Vi är inne i en cannabisvåg utan like, säger Stefan Sparring. År 1989 hade tre procent av niondeklassarna provat narkotika men de senaste åren har det fullständigt exploderat. I dag har 20 procent av Stockholms niondeklassare testat narkotika och hela 30 procent av dem som går andra året på gymnasiet det är samma nivåer som man har i Holland! Enligt Stefan Sparring finns det en stark koppling mellan alkohol och cannabis. 18 Vårdguiden nr

19

20

21

22 Lymfödem efter botad cancer En morgon vaknade Suzy Strindberg med svullen arm och fingrar tjocka som prinskorvar. Det visade sig vara lymfödem en komplikation orsakad av en nyligen avslutad cancerbehandling. TEXT ÅSA BOLMSTEDT FOTO ULF HUETT När Suzy Strindberg opererades för bröstcancer för 15 år sedan togs även hälften av lymfknutorna i höger armhåla bort, eftersom cancern hade spridit sig dit. Sedan fick hon cellgifter och strålning som gick hårt åt lymfkärlen. Precis när jag skulle börja leva ett normalt liv igen så kom den här livslånga sjukdomen. Det var en chock, tårarna bara rann, säger Suzy. Hon fick en kompressionsstrumpa från axeln ända ut till fingertopparna och tid hos en lymfterapeut. Terapeuten behandlade Suzy med djupandning, lymfmassage och strykningar på huden. Även hennes man fick följa med för att lära sig mer om lymfödem och vad man kan göra för att förbättra besvären. Behandling med kompressionsstrumpa är ett effektivt sätt att minska svullnaden vid lymfödem. Först var han skeptisk, men där lärde han sig hur behandlingen fungerar. Det har varit viktigt att han både förstått allvaret och gett mig kunnig assistans, säger Suzy. I många år gick Suzy Strindberg i lymfterapi en gång i veckan, samtidigt som hon varje dag gjorde övningar hemma. Dessutom simmade eller cyklade hon. Och åt sunt. Med tiden fick hon kontroll över ödemet och behandlingstillfällena blev allt glesare. Med egenvård nästan varje dag kan hon nu hantera besvären och det var länge sedan hon behövde lymfterapi. Kompressionsstrumpan behöver hon inte heller längre. Jag har kvar en liten bubbla på ryggen, men den har jag försonat mig med. Innan Suzy fick lymfödem jobbade hon med textila bilder. Först blev hon avrådd från att fortsätta med broderierna eftersom monotont arbete förvärrar lymfödem. Men nu klarar hon av det igen. Jag är uppmärksam på när armen börjar sticka och svullna. Då tar jag en paus och gör mina övningar. Att arbeta har gett mig livskvalitet igen, säger Suzy. n Kunskapen om sjukdomen ökar En svullen arm eller ett svullet ben är det tydligaste tecknet på lymfödem. De flesta som drabbas är kvinnor som behandlats för bröstcancer eller gynekologisk cancer. Kunskapen om och behandlingen av lymfödem har blivit framgångsrik och vardagslivet behöver inte längre påverkas lika mycket för dem som drabbas. Svullnaden vid lymfödem beror på att lymfsystemet är skadat eller outvecklat. Lymfsystemet spelar en viktig roll när det gäller att föra bort överflödig vätska från kroppen. När lymfsystemet är skadat kommer lymfvätskan inte fram. Det blir en ansamling i vävnaden och kroppsdelen svullnar. Efter en tid omvandlas vätskan till proteiner och fett och ödemet blir hårt. Samtidigt försämras förmågan att föra bort bakterier och risken för infektioner ökar. Det försvagar lymfsystemet ytterligare och det blir en ond cirkel, säger Heléne Lindquist, som är sjukgymnast och doktorand vid Karolinska institutet. En del föds med ett skadat lymfsystem, men de flesta drabbas efter behandling av bröst- eller gynekologisk cancer. Eftersom cancer sprider sig med lymfsystemet tar man ofta bort lymfknutorna närmast tumören. Dessutom försämrar strålbehandling funktionen i lymfkärlen. Ungefär var tredje kvinna som opereras för bröstcancer och var fjärde som opereras för gynekologisk cancer utvecklar lymfödem. För många som har genomgått en cancerbehandling är det psykiskt påfrestande att få lymfödem. Det är en ständig påminnelse om cancersjukdomen och dessutom ett långvarigt tillstånd som man måste leva med, säger Heléne Lindquist. Lymfödem är en livslång sjukdom som blir värre om den inte behandlas. De första tecknen är ofta tyngdkänsla och märken efter smycken eller strumpor. Om man upptäcker ödemet tidigt kan man bromsa utvecklingen. Därför måste sjukvården alltid ta patientens upplevelse av svullnad 22 Vårdguiden nr

23 Suzy Strindberg arbetar med textila bilder. Jag är uppmärksam när armen börjar sticka och svullna, säger hon. Då tar jag en paus och gör mina övningar. Vårdguiden nr

24

25

26 En 80-åring är lika tränings b ar som en 30-åring. kondition och sin muskelstyrka med mellan 50 och 100 procent. Och den som tränar tre gånger i veckan kan bromsa det biologiska åldrandet med ungefär tio år. Är du ovan vid träning kan du till en början få träningsvärk och bli lite stel i musklerna. Det är helt normalt. Om du däremot får riktigt ont bör du kontakta din vårdcentral. Intervallträning Att träna kondition i intervaller kan vara en enkel och effektiv träning då man är äldre. Intervallträning betyder att man under ett träningstillfälle växlar mellan högt och lågt tempo. Man ska kunna samtala i de lätta passen, men inte i de intensiva. Fyra fyraminuterspass med högt tempo varvat med treminuterspass i lågt tempo kan vara en bra halvtimmes träning. Det ger god kondition utan att slita. Innan man börjar bör man dock vara uppvärmd. Den enklaste intervallträningen sker ute i naturen. Naturens variation, med uppförslut och backar, är bra för kroppen. Har man svårt att komma ut kan man träna genom att gå uppför och nedför en trappa. n Tips Har du släktingar som är äldre? Visa dem den här artikeln! Träning för 90-åringar De äldsta människorna i vårt samhälle blir lätt bortglömda när man är 90 har man ofta inte så många vänner kvar. Så tänkte Göran Murvall, distriktsläkare i Nacka, och bjöd i mars förra året in 18 personer över 90 år till gratis gymträning på Sickla Hälsocenter 16 av dem kom. Tanken var att på något sätt förena frisk- och primärvård. Många äldre vill inte gå till ett vanligt gym. Därför har Sickla Hälsocenter en egen träningslokal. Gymmets fokus ligger på avkoppling och samvaro mellan människor. Motion ska vara roligt, säger Göran Murvall. Vi behöver alla positiva föredömen. Och det går att behålla en hög livskvalitet högt upp i åren. Det har mina 90-plussare visat med besked. De är så himla härliga! Nu är det drygt ett år sedan gruppen startade. Några få har lämnat gruppen och några har tillkommit. Genomsnittsåldern är 93 år. n 26 Vårdguiden nr

27 Så funkar det HÖGKOSTNADSSKYDDET Det finns en gräns för hur mycket du behöver betala för vård och läkemedel. Här är de avgifter som gäller i Stockholms län. Patientavgifter När du besöker din vårdcentral, närakut eller någon annan vårdgivare som har avtal med landstinget, betalar du en patientavgift. Beloppet skrivs in i ditt högkostnadskort. När du har betalat totalt 900 kronor får du ett frikort, som gäller 12 månader från den dag då du gjorde första besöket. Högkostnadsskyddet gäller inte när du är intagen på sjukhus och inte heller för tandvård, såvida den inte ingår i en medicinsk behandling. Barn och unga under 18 år i samma familj har ett gemensamt högkostnadsskydd och räknas ihop till ett frikort. Läkemedel Upp till kronor betalar du fullt pris för dina läkemedel. Sedan fungerar högkostnadsskyddet som en stegvis rabatt: Mellan och kronor betalar du 50 procent av läkemedelskostnaden. Mellan och kronor betalar du 25 procent. Mellan och kronor betalar du 10 procent. När du kommit över kronor behöver du inte betala något alls för dina läkemedel under resten av 12-månadersperioden, räknat från ditt första inköp. Beloppen ovan höjdes 1 januari Men om du påbörjade din 12-månadersperiod under 2011 gäller de gamla rabattbeloppen 900, 1 300, och maxbeloppet kronor. Även för läkemedel räknas kostnaderna för barn under 18 år i samma familj ihop till ett högkostnadsskydd. Sjukresor och hjälpmedel Högkostnadsskydd finns även för sjukresor och tekniska hjälpmedel. För sjukresor är maxbeloppet kr och för hjälpmedel kronor räknat över en 12-månadersperiod. i MER INFORMATION Vårdguiden.se/hogkostnadsskydd För frågor om högkostnadsskydd och frikort vid sjukresor, kontakta Färdtjänstens kundservice, telefon För information om högkostnadsskydd för hjälpmedel tala med den som skriver ut dina hjälpmedel. SAMMANHÅLLEN PATIENTJOURNAL När du söker vård kan din läkare se i din journal vilka sjukdomar du tidigare har haft och vilka läkemedel du har fått, oavsett var du vårdats. Tanken med detta är att vårdpersonalen ska kunna få en mer samlad bild av dina vårdbehov för att kunna ge dig bästa möjliga vård. Det är till exempel bra att läkaren kan se vilka läkemedel du har ordinerats, eller resultatet av undersökningar som till exempel röntgen eller blodprov. Bara sjukvårdspersonal som behandlar dig har rätt att se din journal. Om någon annan skulle läsa din journal är det ett straffbart brott mot offentlighets- och sekretesslagen. Varje gång du söker vård ska sjuksköterskan eller läkaren fråga dig om du godkänner att de använder sig av sammanhållen journal. Om du vill spärra delar av din journal måste du ta kontakt med den vårdgivare som ansvarar för de delarna. Du kommer då att få en blankett hemskickad. Fyll i den och skicka till den vårdgivare som ansvarar för den del av din journal som du vill spärra. Detta innebär att du själv måste berätta för vårdpersonalen vad de behöver veta för att kunna ge en bra vård. i MER INFORMATION Vårdguiden.se/journal BOKA TID PÅ NÄTET Hos ett 40-tal av länets vårdcentraler och specialistmottagningar kan du boka tid direkt i mottagningens tidbok. Du loggar in via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter. Använd din e-legitimation eller beställ ett lösenord. Mottagningarna väljer vilka tider som går att boka via webben. Det kan till exempel vara tider för läkarbesök, provtagning och besök hos distr iktssköterska och sjukgymnast. I Mina vårdkontakter väljer du den mottagning du vill boka tid hos och klickar på Boka tid direkt. Sedan väljer du en dag i kalendern och får förslag på lediga tider. När du har valt en tid kan du spara bokningen och få påminnelse via sms eller mejl. Med den här tjänsten kan du också boka om tider för mammografi- eller bukaortaundersökning, om tiden i kallelsen inte passar dig. i MER INFORMATION Vårdguiden.se/minavardkontakter Vårdguiden nr

28