Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Transkript

1 Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

2 Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt (Socialstyrelsen, 2010, s.8) det vetenskapliga underlaget är svagt (s. 22)

3 Vad är personcentrerad vård? Begrepp Förhållningssätt Vårdmodell/omvårdnadsmodell

4 Teoretiskt bas Martin Buber: Ich und du (1923; 1997) Carl Rogers: On becoming a person (1961)

5 Tom Kitwood Dementia Reconsidered (1997) Dementia Care Mapping Malignant social psychology Positive person work

6 Personcentrerad vård Målet är att bevara den demenssjukes personligheten trots sviktande förmågor Se personligheten som instängd ej förlorad Personen är i fokus, med styrkor och förmågor Försöker utgå från den personens uppfattning av sin verklighet, förstå symtom och beteenden ur personens perspektiv

7 Personcentrerad vård Personens värderingar, önskemål och behov respekteras och prioriteras Använder kunskap om personens livshistoria för att individualisera och anpassa vården och den fysiska miljön Involverar personens sociala nätverk i vården Prioriterar relationen och kommunikationen i vården lika högt som arbetsuppgifterna Värnar personens självbestämmande eller medbestämmande

8 Synpunkter Ingen klar definition av begreppet Teoretiker, forskare och vårdpersonal har inte samma förståelse eller beskrivning av personcentrerad vård Teoretiskt begrepp som saknar förankring i den dagliga vården Kejsarens nya kläder

9 VIPS-modelen Dawn Brooker (2004; 2007) Valuing people Individualised Care Personal perspectives Social environment

10 Effekter eller betydelse av personcentrerad vård För personer med demenssjukdom Ökat välbefinnande (Sloane et al., 2004, Bone et al., 2010, McKeown et al., 2010, Teitelman et al., 2010) Minskad agitation och oro i olika vårdsituationer (Moniz Cook et al., 2003, Sloane et al., 2004, Fossey et al., 2006, Chenoweth et al., 2009, Teitelman et al., 2010), Ökad förmåga att utföra ADL-aktiviteter (O Connor et al., 2011). Ökad förmåga att delta i olika vardagliga aktiviteter (Teitelman et al., 2010). För närstående Tillfredställelse och välbefinnande (McKeow et al., 2010). 10

11 För vårdpersonal Ökad tillfredställelse med vården och arbetet (Dilley and Geboy, 2010; McCormack et al., 2010; McKeow et al., 2010) Minskad stress i arbetet (Dilley and Geboy, 2010; McCormack et al., 2010) 11

12 Går det att mäta personcentrerad vård?

13 Vilka skattningsskalor finns? 1 Dementia Care Mapping (Bradford Dementia Group, 1997, Brooker et al., 2006) 2 Person-centred inpatient scale (Coyle & Williams, 2001) 3 Person-Directed Care scale (White et al., 2008) 4 Family involvement scale (Reid et al., 2007) 5 Importance of family involvement scale (Reid et al., 2007) 6 The Person Centered Nursing index (PCNI, Slater et al.,2006) Nursing Context Index Caring Dimensions Inventory Nursing Dimension Inventory 9 Client-Centred Care Questionnaire (CCCQ, Witte, et al., 2006) 10 Individualized Care Inventory (ICI, Chappell, Reid & Gish, 2007) 11 Person-centered Climat questionnaire-staff version ( Edvardsson et al., 2008) 12 Person-centered Climat questionnaire-patient version ( Edvardsson et al., 2008) 13 Person-Centred Care Assessment Tool (Edvardsson et al., 2010), Tool for Understanding residents needs as individual persons tool (Edvarsson et al., 2011) 14 Tool for assessing the quality of staff-resident communication and interactions relevant to choice in nursing home practices (Simmons, et al., 2011) 15 The Approach to Dementia Questionnaire (ADQ, Lintern et al., 2000). 13

14 Personcentrerad vård i särskilda boenden i Sverige

15 Syfte studie 1. Beskriva samband mellan personcentrerad vård och de boendes ADLförmågor, livskvalitet, smärta, depressiva symtom och agitation. Syfte studie 2. Beskriva samband mellan personcentrerad vård och personalens arbetstillfredsställelse, arbetsstress och samvetsstress. Beskriva samband mellan personcentrerad vård och vårdklimat. 15

16 Metod Design Tvärsnittsstudie, kvantitativa data Datainsamling boendeenkäter (personal skattar) och personalenkäter i 151 särskilda boenden Undersökningsgrupp 1261 personer med kognitiv svikt och 1213 vårdpersonal i 151 enheter i särskilda boenden 16

17 Enkät instrument boende Quality of life in late stage dementia scale (QUALID) (Weinger et al., 2000; Falk et al., 2007). Pain Assessment in Advanced Dementia scale(painad), (Warden et al., 2003). Cornell Depression Scale ( Alexopoulos et al.,1998). Cohen-Mansfield Agitation Inventory (CMAI) (Cohen-Mansfield, 1989) Multi Dimensional Dementia Assessment Scale (MDDAS)( Sandman et al., 1988). Geriatric Rating scale (Gottfries & Gottfries, 1968 in Sandman et al., 1988)

18 Enkät instrument personal Person-Centred Assessment Tool (PCAT)(Edvardsson et al.,2010; Sjögren et al., 2012). Person-Centred Climate Questionnaire-staff version (PCQ-S) (Edvardsson et al., 2009). Satisfaction with Nursing Care and Work Assessment Scale (Hallberg et al., 1994). Job Demand and Control Questionnaire (Karasek & Theorell, 1990). Stress of conscience questionnaire (Glasberg et al., 2006).

19 Person-centred Care Assessment Tool Vi diskuterar ofta hur vi ska ge en vård som utgår från den enskilde boendes behov Kunskap om de boendes livshistoria används i de vårdplaner vi har Vi måste få jobbet gjort innan vi kan bekymra oss om att skapa en hemlik miljö Vi har frihet att ändra på arbetsrutiner utifrån hur de boende vill ha det De boende erbjuds att delta i individanpassade dagliga aktiviteter 19

20 Tabell 1. Boende n % mean St.dev kön män kvinnor Ålder (år)

21 Tabell 2. Vårdpersonal n % mean St.dev Kön män 60 5 kvinnor Ålder (år) Erfarenhet från vård av äldre Undersköterskor

22 Vad är hög eller låg nivå av personcentrerad vård? 22

23 Resultat Inga samband mellan personcentrerad vård och grad av smärta, depressiva symtom och agitation Personer i enheter med hög poäng för personcentrerad vård hade bättre förmåga att utföra olika ADL-aktiviteter självständigt och högre livskvalitet jämfört med personer i enheter med låg poäng för personcentrerad vård 23

24 Resultat Det fanns samband mellan personcentrerad vård och tillfredställelse med arbete och vård, arbetsstress och samvetsstress. I enheter där man arbetar mer personcentrerat skattade personalen en högre arbetstillfredställelse, lägre arbetsstress och lägre samvetsstress. Det fanns ett starkt samband mellan personcentrerad vård och personcentrerat vårdklimat Vårdpersonal i enheter med hög poäng för personcentrerad vård hade oftare någon form av vidareutbildning inom demensvård och även oftare återkommande handledning jämfört med i enheter med låg poäng för personcentrerad vård. 24

25 Tolkning av resultat I enheter där man arbetar mer personcentrerat upplever personerna med demenssjukdom större välbefinnande. I enheter som där man arbetar mer personcentrerat, möjliggör man på olika sätt för personerna att själva klarar av att utföra olika ADL-aktiviteter som att äta självständigt eller gå på toaletten självständigt. Andra faktorer än hur personcentrerad vården är mer betydelsefulla för prevalens av smärta, depressiva symtom och agitation. I enheter där man arbetar mer personcentrerat upplever personalen en högre arbetstillfredställelse, lägre arbetsstress och lägre samvetsstress. 25

26 David Edvardsson,Sjuksköterska, Docent, Huvudhandledare Per-Olof Sandman, Sjuksköterska, Professor, Handledare Karin Zingmark,Sjuksköterska, PhD, Handledare Marie Lindkvist,PhD, Konsult statistik Karin Sjögren, Sjuksköterska, Doktorand