Fig.1. Anatomisk bild på hästens magsäck (Kentucky Performance Products, 2002).

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fig.1. Anatomisk bild på hästens magsäck (Kentucky Performance Products, 2002)."

Transkript

1 REFERAT Magsår drabbar framförallt sporthästar och detta anses kunna påverka deras prestationsförmåga i negativ riktning. Ofta relaterar man magsår med stressade varmblodiga hästar, men förekommer magsår även på andra raser? Hästens magsäck innehåller två olika sorters slemhinna; en körtelfri del och en del som producerar framförallt saltsyra. Saltsyran har ett så lågt ph-värde att den skulle kunna bryta ned slemhinnan. Denna skyddas därför av en slembikarbonatbarriär som har en buffrande effekt. Vid den körtelfria slemhinnan i magsäcken saknas ett sådant skydd, varför denna slemhinnan är mycket känslig mot den kraftigt sura magsaften. Det sker en kontinuerlig basal sekretion av magsyra i hästens magsäck. Även fast det inte finns något foder i magsäcken produceras alltså magsyra. Om hästen är utan mat under en längre tid kommer magsyran att fräta på magsäckens slemhinna så att till slut sår kan uppstå. Detta förebyggs om hästen har tillgång till grovfoder, eftersom det har en god absorberingsförmåga på magsyran. I den här studien har en jämförelse gjorts mellan tre travhästraser; varmblodig travare, kallblodig travare och gotlandruss, för att se dess förekomst av magsår. Samtliga hästar som ingick i studien stod uppstallande på Trav och Galoppskolan Wången. Studien genomfördes i form av gastroskopering av hästarna för att säkert kunna fastställa diagnos om magsår. Resultaten visade att de varmblodiga hästarna stod för alla fall av magsår, utom ett. Många utav tävlingshästarna var helt fria från magsår. De flesta hästar som var drabbade av magsår hade en lindrig form av detta. De slutsatser man kan dra av denna studie är att varmblodiga travare kan ha lättare att utveckla magsår än de andra två raserna som var med i studien. Tävlingshästar kan resa, tävla och få sina rutiner brutna ibland, utan att det behöver resultera i en bildning av magsår. Tänkbara faktorer som kan vara en bidragande orsak till bildningen av magsår är t ex vilka typer av fodermedel hästen utfodras med, de dagliga rutinerna, rangordning i flocken, stresstålighet hos individen samt behandling av NSAID-preparat. INLEDNING Det första rapporterade fallet av magsår publicerades 1966 i England av en veterinär vid namn Rooney. Man har också från obduktionsmaterial från ca 4500 hästar i Uppsala och Stockholmsregionen sett magsår hos häst så tidigt som år 1924 (Sandin, 2002). Forskning om magsår har pågått under ca 20 år i USA och där ser man det som ett mycket vanligt och ökande hälsoproblem, speciellt på de högpresterande hästarna inom trav- och galoppsporten (Tveit, 1999). Samma problem gäller för våra tävlingshästar här i Sverige. En häst som har magsår är ofta symtomfri eller visar bara diffusa symtom, därför kan det vara svårt att upptäcka problemet. För att med säkerhet kunna fastställa diagnosen magsår bör man göra en gastroskopi då man går ner med fiberoptik i hästens magsäck (Murray, 1999). Jag vill med den här studien ta reda på hur vanligt det är med magsår på våra travhästar. Har rasen någon betydelse för hur vanligt förekommande magsår är? Är det vanligare med magsår bland varmblodstravare än för andra raser? Vad är det som orsakar magsår och hur kan magsår behandlas? Studien har ägt rum på Trav och Galoppskolan Wången, där de hästar som står uppstallade på anläggningen har använts i undersökningen. Hästarna är av olika ras, träningsstatus, ålder och kön, men har för övrigt likartade yttre förutsättningar. Syftet var att utifrån detta, se om det var någon skillnad på magsårsfrekvensen mellan de olika kategorierna. 1

2 LITTERATURSTUDIE Magsäckens anatomi Hästens magsäck (Ventriculus) är liten i förhållande till djurets storlek. Den rymmer mellan 8 15 liter. Magsäcken ligger till största delen i bukhålans främre vänstra del. Den har två ytor, en som ligger ut mot bukväggen, den andra som ligger mot de övriga bukorganen. Dessa båda ytor möts i två avrundade bågformiga kanter; stora kurvaturen (Curvatura major) och lilla kurvaturen (Curvatura minor). Magsäcken är starkt böjd i lilla kurvaturen, vilket resulterar i att de två olika slemhinnorna i övre magmunnen (cardia) och pylorusdelen (antrum pyloricum) ligger tätt intill varandra (se Fig.1.). Magsäcken är makroskopiskt indelad i tre körteldelar. Den första och översta delen brukar kallas för blindsäck och har en körtelfri (kutan) slemhinna som är ljust rosa till färgen. Blindsäcken utgör nästan hälften av magsäcken (Björnhag, 2000) och slemhinnan här är väldigt känslig för den kraftigt sura magsaften (Murray, 1999). Den andra delen av magsäcken utgörs av fundusdelen. Slemhinnan i detta område innehåller flera olika sorters körtelceller, men de mest dominerande körtelcellerna är de som producerar magsaft. Slemhinnan i fundusdelen har ett mer mörkrött utseende än den slemhinna som återfinns i blindsäcken. Övergången mellan dessa båda magsäcksslemhinnor utgörs av ett smalt band av cardiakörtlar och ett lågt slemhinneveck (margo plicatus). Denna del skall skydda den körtelfria slemhinnan mot angrepp av den kraftigt sura magsaften (Björnhag, 2000). Den sista delen av magsäcken utgörs av nedre magmunnen (pylorus), den del av magsäcken som är närmast tunntarmen. Slemhinnan i denna del innehåller slemproducerande pyloruskörtlar. Fig.1. Anatomisk bild på hästens magsäck (Kentucky Performance Products, 2002). Magsäckens fysiologi I magsäcken lagras och bearbetas fodret både kemiskt och mekaniskt. Det största mekaniska arbetet är dock gjort redan i munhålan. En viss omblandning av fodret sker, men dock bara i magsäckens sista del, pylorus (Björnhag, 2000). Trots att hästens magsäck är relativt liten kan den behålla den fasta födans beståndsdelar några timmar. Vätska passerar genom magsäcken snabbt, då den rinner genom magsäcken via lilla kurvaturen. Detta gör att torrsubstanshalten i magsäcksinnehållet är dubbelt så hög som i det övriga tarminnehållet (Björnhag, 1990). 2

3 Det första som händer med fodret, väl i magsäcken, är att mikroorganismer jäser stärkelse till mjölksyra. Detta sker i blindsäcken, där ph-värdet ligger på ca 5,5. I fundusdelen tillsätts magsaft som luckrar upp fodret och sänker dess ph-värde till omkring 2,5-3. Jäsningen upphör här då ph-värdet blir för lågt för att bakterierna skall kunna vara verksamma (Björnhag, 2000). Magsaften har, genom sitt låga ph-värde, en kraftigt desinficerande effekt på bakterier som kan vara skadliga för hästen, vilka kan följa med fodret ner till magsäcken. Beståndsdelarna i magsaft är bl. a. saltsyra, slem och enzymer. Slemmet som finns i magsaften skall skydda magsäckens slemhinna från angrepp av den sura magsaften (Murray, 1999). Fodret stannar i magsäcken mellan en till sex timmar. Det är volymen foder som bestämmer hur länge det stannar i magsäcken. Ju mer skrymmande fodret är, desto fortare transporteras det vidare från magsäcken till tarmarna (Björnhag, 2000). Grovfoder stannar i magsäcken endast några timmar, för att sedan snabbt gå vidare för jäsning i grovtarmen. Kraftfoder har däremot inte samma volym och kan stanna ända upp till sex timmar i magsäcken. I magsäckens nedre del, finns gastrinproducerande celler (G-celler). Gastrinets främsta funktioner i magsäcken är att stimulera saltsyracellen till saltsyrasekretion samt att ha en tillväxtbefrämjande verkan på slemhinnan i magsäcken (Tveit, 1999). Gastrinmolekylerna består av ett antal aminosyror. Beroende på antalet av dessa har gastrinet olika namn. G17 och G34 är de två former som finns hos häst (Sandin, 2000), likväl som hos de flesta andra däggdjur. Gastrinhormonets uppbyggnad skiljer sig dock något hos häst i jämförelse med andra arter. Peptiden som finns i gastrinet är känd för att vara en extremt sur molekyl. Hos häst har den till viss del ersatts med den basiska aminosyran lysin (A. Sandin, 2002). Histamin är ett ämne i kroppen som också bidrar vid stimuleringen av saltsyra. Histamin frisätts parakrint från celler i slemhinnan, medan gastrin utsöndras endokrint och når saltsyracellen via blodet (Tveit, 1999). När födan fyller ut magsäcken frisätts gastrin till blodet både genom mekanisk och kemisk stimulering. Det förekommer således ingen nervös stimulering av magsaftsekretionen som hos vissa andra djurarter (Sandin, 2002). En viss basal sekretion av magsaft pågår ständigt till magsäcken. Det är en viss skillnad i sekretion av magsaft om hästen äter grovfoder eller kraftfoder. När grovfoder når magsäcken stimulerar detta till snabbare sekretion av gastrin och i sin tur magsaft än vad kraftfoder gör. Detta beror på att kraftfoder inte utgör samma volym som grovfoder när det kommer ner till magsäcken. Sekretionen av magsaft fördröjs två till tre timmar när hästen enbart äter kraftfoder (Björnhag, 2000). Studier gjorda av Sandin (Tveit, 1999) visar att gastrinkoncentrationen i plasman ökar vid utfodring, oberoende av vilket fodermedel som ges. Koncentrationen varierade dock i mängd och varaktighet beroende på om det var grovfoder eller kraftfoder som gavs. Det högsta och mest långvariga förhöjda gastrinvärdet noterades när hästen hade fri tillgång på hö, medan en kombination av hö och havre gav en liknande koncentration men under en kortare tid. När man gav enbart havre resulterade det i en långsammare frisättning av gastrin men koncentrationen varade längre efter utfodringen. Enligt Murray (1999) är ph-halten i magsäcken högre när hästen äter, då hästens saliv innehåller stor del bikarbonat som till viss del kan neutralisera magsaften. När hästen slutar äta minskar salivsekretionen, samtidigt som den basala magsaftsekretionen fortsätter. Detta gör att ph-värdet sjunker och är lägre än när hästen tuggar. ph-värdet håller sig konstant på en lägre nivå så länge inte hästen äter. I en annan studie gjord av Murray (1996) kom man 3

4 även där fram till att ph-värdet är lägre i magsäcken under fasta än då hästen hade fri tillgång till hö. Magsäcksslemhinnan utsätts periodvis för ett mycket lågt ph-värde. Studien visade att magsäcken hade ett medelvärde på ph 1,6 vid fasta under 24 timmar. Däremot om hästen hade fri tillgång till grovfoder under 24 timmar låg medelvärdet på ph 3,1. Magsaften innehåller väldigt aggressiva komponenter som skulle kunna bryta ned slemhinnan i magsäcken. Detta hindras av lokala skyddsmekanismer. Den yta som är mest utsatt är körtelslemhinnan vid magsäckens nedre del. Den skyddas av en förfinad slembikarbonatbarriär. Den består av ett geléliknande lager av slem och bikarbonatjoner. En av faktorerna som stimulerar frisättningen av bikarbonatjonerna är ett lågt ph i magsäcken. Slemlagret är mycket tunt, endast 200 mikrometer, men väldigt effektivt. Den körtelfria slemhinnan i magsäckens övre del saknar helt något slemhinneskydd. En annan viktig funktion för att skydda slemhinnan är nybildningen av epitelceller. Denna sker mycket snabbt i hela mag-tarmkanalen och en reparationsprocess av en skadad slemhinna kan ske på bara två timmar (Tveit, 1999). Hämningen av saltsyraproduktionen sker i huvudsak genom att somatostatin och prostaglandiner utsöndras och fäster sig på saltsyracellen vid specifika receptorer, samtidigt som produktionen av gastrin upphör när ph-värdet kommer ner mot 2. Prostaglandinernas funktion är också att öka frisättningen av buffrande bikarbonatjoner och på så vis höja phvärdet (Tveit, 1999). Orsaker till magsår Tänkbara faktorer som kan orsaka magsår hos häst är bl. a. stress i form av stor djurtäthet, träningsintensitet, transportering, extrema väderförhållanden mm. Även längre perioder mellan utfodringarna, kolik och behandling av hästen med NSAID-preparat (NonSteroidal Anti-Inflammatory Drugs) kan vara bidragande faktorer till att hästen utvecklar magsår (Tveit, 1999). Det främsta skälet är kanske inte det som bl a Sandin (1999) tidigare trott, att magsår uppstår när magsäckens ph-värde är lägre än normalt. Rimligare är kanske att magsäckens slemhinna blir mer utsatt för den basala magsaftsekretionen när inget foder finns i magsäcken (Björnhag, pers. medd. 2003) och därav kan magsår utvecklas. Studier gjorda av Nadeau m.fl. (2000) visade ett samband mellan vilken typ av foder man utfodrade med, ph-värde i magsäcken och antal samt grad av magsår. När hästen utfodras med för långa foderintervaller och magsäcken hinner bli tom under en längre tid, finns en stor risk för bildning av magsår (pers. medd. Björnhag, 2003). För liten mängd grovfoder i förhållande till kraftfoder är en annan möjlig faktor (Skidell, 2000), då hästen inte tillbringar lika lång tid till att äta eftersom koncentrationen av energi är så hög i kraftfodret. Föl som är under NSAID-behandling löper stor risk att utveckla magsår (Skidell, 2000). Vuxen häst under intensiv eller lång behandling är också i riskzonen för magsår. Exempel på NSAID-mediciner är Butazolidin (Fenylbutazon TM ) och Flunixin Meglumin (Finadyne TM ). Det finns ämnen i dessa preparat som gör att det blir en sämre syrasekretionshämning, en vasokonstriktion av blodkärlen i magsäcksväggen samt att slemhinnebikarbonatbarriären försämras. NSAID-mediciner innehåller även ämnen som hämmar prostaglandinsystemet och därmed påverkar reduceringen av syrasekretionen (Tveit, 1999). Vatistas m fl (1999) påstår att magsår orsakade av NSAID-behandling har ett något annorlunda utseende vid gastroskopi än magsår orsakade av andra faktorer och är oftast placerad vid den glandulara slemhinnan. De hävdar också att denna typ av magsår tenderar till att läka av sig själv utan någon behandling för magsår, då medicinering av NSAID-preparat upphör. 4

5 Vissa studier påstår att magsår även kan orsakas av parasiter i form av bl a stygnflugelarver (Gastrophilus spp) (Tveit, 1999) medan andra studier säger att det inte finns någon signifikant association mellan parasiter och magsår (Sandin m fl, 2000). Magsår kan också utvecklas som en följd av den stress och den långa fasteperioden en häst utsätts för vid kolik (Tveit, 1999). På människa är bakterien Helicobacter pylori en relativt vanlig orsak till magsår, men denna bakterie har hittills inte kunnat identifieras på hästens magsäcksslemhinna (Murray, 2001). Man kan däremot inte helt utesluta att denna bakterie kan vara en av orsakerna till magsår (Björnhag, pers. medd., 2003). Uppkomst av magsår På en frisk häst som får en balanserad foderstat skall kroppen själv kunna sköta regleringen av ph-värdet i magsäcken (Skidell, 2000). Om denna balans sätt ur funktion kan magsyran bli så kraftigt frätande på slemhinnan att sår uppstår. Det nekrotiska epitelet stöts bort från slemhinnan och lesionen kan gå djupare in i slemhinnan till att först kallas för erosion, sedan ulceration. Vid kronisk ulceration, speciellt vid den mellersta och nedre (fundus och pylorus) delen av magsäcken, kan ärr uppstå i slemhinnan (Murray, 1999). Diagnos Klinisk symtom Symtomen för magsår på vuxna hästar är ofta väldigt diffusa. Även fast hästen inte visar någon märkbar smärta betyder det inte att den inte känner något obehag av magsåret. Några vanliga symtom som kan observeras är bl a (Skidell, 2000): nedsatt prestationsförmåga svårt att hålla hullet minskad aptit torr och glanslös hårrem återkommande kolik olika grad av diarré. Man kan inte fastställa diagnosen magsår med någon av dessa symtom som grund, då de också kan förekomma vid andra typer av sjukdomar (Skidell, 2000). Hästar som har djupa, blödande sår kan ha relativt milda symtom medan hästar med ytliga sår kan visa tydligare tecken på smärta (Murray, 1999). På föl är det något tydligare symtom som kan associeras till magsår. De kan få kraftiga koliksymtom, diarré, börja salivera och gnissla tänder. För att säkert kunna ställa diagnosen magsår bör man på vuxen häst genomföra en s k gastroskopi. Detta är inte alltid nödvändigt att göra på de unga fölen, då de ofta visar mer tydliga symtom för just magsår (Skidell, 2000). Om man finner magsår brukar de oftast vara placerad vid den upphöjda kanten margo plicatus och strax ovanför, vid den körtelfria delen av slemhinnan. Sår kan även uppstå i matstrupen (esophagus) och i första delen av tunntarmen (duodenum) då slemhinnan även där saknar slembikarbonatbarriär (Murray, 1999). Gastroskopi Gastroskopi är en ganska dyrbar metod, men är egentligen det enda säkra sättet att fastställa diagnos av magsår. Man använder sig av fiberoptik där man med hjälp av ett endoskop går ner i hästens magsäck för att se hur det ser ut. Endoskopet bör ha en längd av minst cm för att räcka ända ner till magsäcken. Omkretsen bör vara ca 0,9 cm för att inte irritera slemhinnorna för mycket på vägen ner till magsäcken. Undersökningen görs på vaken häst, men vanligtvis sederad, med tanke på den dyrbara utrustningen samt för att minska stressen 5

6 för hästen (Hedenström pers. medd. 2002). Hästen bör innan gastroskopin vara utan mat minst 6-10 timmar så att magsäcken är helt tom och då också slemhinnan är helt synlig. Magsäcken sjunker ihop något när den varit tom en längre stund. För att man vid undersökningen tydligt skall kunna se slemhinnan fylls därför magsäcken med luft till viss del, via endoskopet. Det finns alltid några små foderrester kvar på vissa delar av slemhinnan. För att få dessa delar av slemhinnan synlig kan man spola med vanligt vatten. Även detta görs via endoskopet, då man riktar vattenstrålen mot de områden man vill skölja av (Murray, 2001). Den här typen av undersökning går relativt snabbt att göra och orsakar inget obehag för hästen, då den saknar kräkreflex. Behandling Om man har kunnat fastställa diagnosen magsår är det viktigt att man ser över alla faktorer som kan ha anknytning till detta problem. Vilken typ av behandling man skall tillämpa bör grunda sig på magsårets svårighetsgrad. Skidell (2000) anser att man bör göra en analys av näringsvärdet i fodret, så att en foderstat kan beräknas. Vid en sådan beräkning bör man utgå från att den största delen av näringsbehovet skall mättas med grovfoder. Fodergivorna bör också fördelas under dagen till så många utfodringstillfällen som möjligt, samt att den första fodergivan på morgonen skall bestå av grovfoder. En häst som går på bete har sällan magsår. Om en häst har kraftiga magsår är det att rekommendera att släppa den på bete om klimat och andra omständigheter tillåter detta (Murray, 1999). Den miljö vi utsätter hästarna för när vi har dem uppstallade är inte vad de är vana vid från det vilda. Man bör därför tänka på att efterlikna stallmiljön och dess rutiner så mycket som möjligt till de naturliga behov hästen har. Murray (1996) har i en studie jämfört hästar som går på bete med de som står uppstallad med fri tillgång till hö. Resultatet visade att hästar som står på stall har lättare att utveckla magsår än de som får gå ute och beta fritt. Vid medicinsk behandling av magsår är syftet att antingen minska sekretionen av saltsyra eller att neutralisera den syra som redan finns i magsäcken. Preparat som hämmar histaminreceptorn (H 2 -receptorantagonister) på saltsyracellen kan på ett effektivt sätt minska saltsyrasekretionen. Exempel på sådana preparat är Cimetidin, Ranitidin och Famotidin. Användningen av dessa preparat är betydligt vanligare på humansidan än på häst, men funktionen av dem är den samma. I studier gjorda av Murray (1997) visar det att Ranitidin och Cemetidin kan höja ph-värdet i magsäcken och har en viss läkande effekt på magsår. Samma studie visar också att om NSAID-preparat ges samtidigt som någon av dessa H 2 -receptorantagonister finns ingen läkande effekt på magsåren. Man kan också med hjälp av s k protonpumpshämmare reglera både den basala och den stimulerade sekretionen av saltsyra. Ett exempel på en sådan medicin är Omeprazol. Vid lågt ph-värde absorberas den snabbt och verkar inom en timme. Vid studie av detta preparat på häst (Murray, 1997) var det en signifikant mindre mängd saltsyra som utsöndrades samtidigt som ph-värdet steg något. Efter den sista dosen Omeprazol var dessa värden relativt oförändrade i ytterligare 24 timmar. Biverkningar som t ex dålig aptit och buksmärtor är dess värre relativt vanligt vid medicinering av magsår. Det har utvecklats ett fodertillskott (Pronutrin TM ) till häst som sägs motverka störningar i magslemhinnan, som kan uppstå vid s k stressmage. Det består bl. a. av pektin, lecithin och glycerol. Denna kombination av dessa tre ämnen som finns i fodertillskottet kallas för Apolectol TM. Enligt de som utvecklat denna produkt skall dessa ämnen påskynda läkningen 6

7 av redan befintliga sår genom att förstärka och stabilisera det skyddande slemskiktet. Fodertillskottet höjer också ph-värdet något i magsäcken (Skidell, 2000). En tysk studie har gjorts av Venner m fl (1999) där man undersökt Pronutrin TM och dess verkan på hästar med magsår. Slutsatsen av denna studie var att ett fodertillskott sammansatt av pektin-lecithin kan ha en välgörande effekt på hästar med magsår. Ett annat försök gjordes på ponnyer, där man ville se både den förebyggande och den läkande effekten av Pronutrin TM rörande magsår. Där misslyckades man dock med att påvisa detta (Murray m fl, 2002). MATERIAL OCH METODER Hästar De hästar som använts i undersökningen står uppstallade på Trav och Galoppskolan Wången. Hästarna är av tre olika raser: svensk varmblodig travare, svensk kallblodig travare och gotlandsruss. De flesta hästar hade gått på bete under sommaren (de hästar som varit på anläggningen innan sommaren). Vi vet inte om de hästar som kommit till anläggningen under hösten stått på stall eller varit på bete under sommaren. Innan studien påbörjades hade samtliga hästar stått på stall i ca sex veckor. Samtliga hästar används i verksamheten, en del enbart till utbildning medan en del är tävlingshästar. De hästar som tävlar kan starta relativt frekvent (ca 2-3 ggr/månad) under en period, för att sedan gå in i ytterligare en träningsfas. De hästar som enbart används till utbildningen går i regel ett utbildningslopp i veckan för de elever som skall ta sin körlicens. Hästarnas ålder varierar mellan tre till 13 år. I studien ingick hingstar, ston och valacker. Uppstallning Hästarna är fördelade i olika stall, ett stall till varje klass. Det finns fyra olika stall, tre till gymnasieeleverna samt ett till en hästskötarutbildning som pågår i 20 veckor. I gymnasieklass 1 s stall står 18 hästar, medan de i de andra stallen är fördelat på tolv hästar i varje stall. I det här försöket ingick hästar från gymnasieklass 1 och 2, samt från hästskötarutbildningens stall. I resultaten som följer är det i vissa fall fler hästar per grupp än antalet hästar som får plats i stallarna. Detta beror på att några av hästarna har bytts ut under den tid studien pågick, varför vi hade möjlighet att undersöka ett större antal hästar. Utrustning Den utrustning som vi använde oss av bestod av ett endoskop, Pentax EPM-3000, med en längd av 290 cm och 0,9 cm i diameter. Gel applicerades längst ut på endoskopet så att det inte skulle irritera hästens slemhinnor och lättare gå att föra ned via näshålan och foderstrupen. En tvångsspilta användes under själva gastroskopin för att hästarna skulle stå relativt stilla. Acepromazin (Plegisil vet.) eller Detomidin (Domosedan vet.) användes till sedering av hästarna innan undersökningen (dos. enl. FASS VET. för lätt sedering) samt en brems för att hästen skulle vara lugn och hålla huvudet stilla. Samtliga gastroskopier spelades in på video för dokumentation samt att vi hade en TV-skärm där vi direkt kunde se hur det såg ut i hästarnas magsäckar. Förberedelser För att tydligt kunna se hur hästens magsäcksslemhinna ser ut vid en gastroskopi bör man svälta hästen ett antal timmar innan undersökningen. De hästar som skulle undersökas på morgonen fick sitt sista mål mat klockan dagen innan. De hästar som undersöktes på eftermiddagen fick sitt sista mål mat klockan samma dag. Alltså hade hästarna en svältperiod på 8-15 timmar. De ponnyer som undersöktes fodrades med en reducerad mängd 7

8 hö på morgonen, sedan släpptes de ut i hagen för att därifrån tas direkt till gastroskopin under eftermiddagen. Detta gjordes p g a att samtliga hästar har halm i sina boxar och vi inte ville riskera att de skulle fylla magsäcken med halm. De stora hästarna följde deras vanliga rutiner med in- och utsläpp från hagen. Innan själva gastroskopin påbörjades sederades hästarna. Beroende på psyket på hästen sederades de före eller efter de tagits in i tvångsspiltan. Undersökningen När sederingen börjat verka på hästen kunde vi påbörja undersökningen. Efter att en brems satts på plats runt hästens överläpp fördes endoskopets slang in genom vänster näsborre på hästen, ner förbi struplocket och vidare in i foderstrupen. Genom att följa den kontraktionsvåg som hästen automatiskt gör när den sväljer, räcker det med en lätt matning av endoskopet för att komma ner till den övre magmunnen. Väl nere i magsäcken följer endoskopet den stora kurvaturen. Man bör sedan gå ytterligare längre ner för att kunna vinkla endoskopet och då se den övre magmunnen samt lilla kurvaturen. Dessa ställen är viktiga i undersökningssyfte, då magsår ofta kan vara placerade där (Pringle, pers. medd. 2003). Sedan kan man följa margo plicatus och slemhinneområdet strax ovanför, där det vanligaste stället för magsår är (Murray, 1999). Vid riktigt tom magsäck och tillräckligt långt endoskop kan man gå ner till sista delen av magsäcken (antrum) och ut en bit i första delen av tolvfingertarmen (duodenum) där en viss risk för magsår också föreligger. Efter undersökningen bands hästarna upp ett tag tills de hade vaknat till ordentligt för att undvika foderstrupsförstoppning. Bedömning av magsår Det finns ett antal skalor man kan använda sig av för att klassificera magsår. Jag har valt att använda mig av en skala med siffror mellan 0-4 (Murray m fl, 1989). På det här sättet är det lättare att dela upp hästarna efter vilken grad av magsår de har. Påpekas bör att denna skala används endast för att bestämma subkliniska symtom genom gastroskopi. Det sker ingen bedömning av hästens eventuella yttre symtom. 0 = inga sår alls 1 = ett eller två lokaliserade sår 2 = tre till fem lokaliserade sår utan blödning 3 = mellan fem och tio lokaliserade sår utan blödning eller ett till fem blödande sår 4 = mer än fem blödande sår eller mer än tio sår utan blödning, eller en stor yta där det saknas ytepitel. RESULTAT Efter sammanställningen av samtliga gastroskopier har jag sammanfattat resultaten sett ur olika perspektiv. Det antal hästar som varit med i studien är av för lågt antal för att de siffror som presenteras skall kunna vara statistiska. Gymnasiestall 1 s hästar har benämnts som Stall 1. Gymnasiestall 2 s hästar har benämnts som Stall 2 och hästskötarutbildningens hästar har benämnts som Stall 3. 8

9 Tabell 1. Fördelning av magsår mellan raserna Antal hästar Bedömning Varmblod Kallblod 7 7 Gotlandsruss Totalt Samtliga kallblod var helt fria från magsår. Det var tre ponnyer och ett kallblod och ett varmblod som var angripna av parasiter (Gastrofilus spp). Av dessa var det endast en ponny som hade en enklare form av magsår. På de övriga hästarna kunde inga skador på slemhinnan observeras. Som Tabell 1. visar är varmbloden de som har den största andelen hästar med någon form av magsår (35%). Det är högre än den genomsnittliga siffran för samtliga hästar (25%). Tabell 2. Fördelning av magsår efter kön Antal hästar Bedömning Sto Hingst 1 1 Valack Totalt Av Tabell 2. framgår att stona har en något högre procentuell del magsår (31%) i jämförelse med valackerna (26%). Tyvärr var bara en hingst med i försöket, vilket gör att det inte blir någon rimlig jämförelse med de övriga kategorierna. Tabell 3. Fördelning av magsår på hästar efter respektive användningsområde Antal hästar Bedömning Utbildning Tävling Totalt Resultatet i tabell 3. visar att drygt 30% av de hästar som används i utbildningen har någon form av magsår medan motsvarande siffra för de hästar som tävlar endast är 10%. 9

10 Tabell 4. Fördelning av magsår på hästarna efter uppstallning Antal hästar Bedömning Stall Stall Stall Totalt Det är drygt 25% av det totala antalet hästar som har någon form av magsår (1-4 på skalan). Vid jämförelse mellan de tre stallen har hästarna i Stall 3 den högsta frekvensen av magsår (38%), medan hästarna i Stall 2 har den lägsta (15%). Av de hästar som i ovanstående tabeller redovisats för att ha någon form av magsår, finns inget samband med om de varit på Trav- och Galoppskolan Wången under en längre tid eller om det varit nya hästar som kommit till anläggningen. Rodnader och irritationer på slemhinnan har inte benämnts som någon form av magsår då detta kan ha uppkommit under den tid som hästen hindrats från att äta före den gastroskopiska undersökningen. DISKUSSION Av de resultat som framkommit, visar det sig att andelen hästar med magsår är något lägre än vad som tidigare presenterats i andra undersökningar (Sandin m fl, Rabuffo m fl, 2002). Det är ändå svårt att jämföra de olika studierna eftersom jag inte riktigt vet hur allvarliga magsåren var i de andra undersökningarna. De flesta hästar i denna studie hade relativt lindriga former av magsår, vilket gör att de ändå fick en hög magsårsfrekvens eftersom denna bara presenterar antal hästar med magsår. När inte samma typ av bedömning sker mellan studierna är det svårt att få en jämförbar siffra på hur vanligt förekommande magsår är och hur allvarligt skadad slemhinnan är. Min huvudsakliga frågeställning var om magsår var vanligare bland varmblod än bland de andra raserna. Svaret på den frågan redovisas ganska tydligt i resultatet (Tab.1). De varmblodiga travarna står för samtliga fall av magsår utom ett (ponny), vilket kan tyda på att de har lättare att utveckla magsår än de andra två raserna som var med i studien. Fem av hästarna var angripna av stygnflugelarver. Den ponny som hade magsår var också kraftigt angripen av dessa parasiter. Det är svårt att avgöra orsaken till detta magsår eftersom det inte såg ut som ett vanligt magsår. Jag skulle tolka det som en skada på slemhinnan orsakad av parasiter. Bland forskare råder det delade meningar om parasiter kan vara en bidragande orsak till magsår. Vid en svensk studie av Sandin (2000) fann man endast ett fåtal hästar med magsår som också var angripen av parasiter. Det kanske helt enkelt var så att inte fler hästar var angripna av parasiter än de som upptäcktes i den studien. De fyra andra hästarna som var angripna av parasiter hade en mycket jämn och fin magsäcksslemhinna. Nämnas bör att den ponnyn med magsår var den som var angripen av flest parasiter. Eftersom de övriga ponnyerna inte hade någon form av magsår, finner jag det något tvivelaktigt att 10

11 endast en ponny skulle vara drabbad av detta. Samtliga ponnyer hade varit på bete under sommaren, endast tränats måttligt under hösten då studien genomfördes, samt endast utfodrats med grovfoder. Jämförelsen mellan raserna blev relativt bra då samtliga hästar står uppstallade på samma anläggning och får samma typ av foder och rutiner. Dock hade det varit en bättre jämförbar studie om vi hade haft tillgång till samma antal kallblod och ponnyer som de varmblodiga hästarna. Jag tror inte man kan säga att kön (Tab.2) och ålder har någon betydelse för utvecklingen av magsår. Tidigare studier har fått fram olika resultat om detta (Rabuffo m fl, Sandin m fl, 2000) vilket gör det svårt att se något direkt samband mellan dessa faktorer och magsår. Det var svårt att ta med hingstar i jämförelsen då endast en hingst var med i studien. Det var mycket positivt att de hästar som tävlar har så låg magsårsfrekvens (Tab.3) eftersom tidigare studier påpekar att just tävlingshästar ofta har en högre magsårsfrekvens än övriga typer av hästar (Rabuffo m fl, Nadeau m fl, Vatistas m fl, 1999). Jag tolkar resultatet som att den typ av stress som dessa tävlingshästar utsätts för med resor, brutna rutiner och själva tävlingsmomentet inte är mer stressframkallande än den träning och rutiner samtliga hästar utför hemma. I jämförelsen av hästarna efter hur de var uppstallade var det en viss skillnad mellan Stall 2 och de andra stallarna (Tab. 4). Det var färre hästar som var drabbade av magsår i det stallet än de övriga stallarna. Eftersom samtliga hästar står på samma typ av fodermedel och har samma rutiner, borde detta resultat ha påverkats av andra faktorer som t ex typ av träning, skötsel, hästens psyke, vilken grad av stress den utsätts för och hur den kan hantera stress. Av samtliga resultat (Tab 1-4) framgår att det var ett varmblodssto som står i Stall 1 och enbart används i skolans utbildning som hade magsår av en kraftigare grad. Det var också den enda hästen vi på förhand kunde se, ha symtom för detta. Hon hade en glanslös hårrem, ingen aptit, dåligt hull och verkade allmänt stressad vid träning. Därför kan man anta att hästar med en kraftigare form av magsår (ex. 3-4 på skalan) kan visa tydligare symtom för detta, än hästar med en enklare form av magsår (ex 1-2 på skalan). Denna häst behandlades med Pronutrin TM under 14 dagar (rek. dagl. dos.) efter den gastroskopiska undersökningen. Efter avslutad behandling genomfördes ytterligare en gastroskopi där vi då bedömde om det blivit någon förändring av magsåren. De blödande såren hade minskat i antal, men slemhinnan var fortfarande irriterad och hade ett flertal sår utan blödning. Denna häst var en av de som kommit in i Wångens utbildningsverksamhet under sommaren/hösten. Hon hade inte varit på bete under sommaren, utan i stället stått uppstallad med daglig hagvistelse samt fortsatt träning. Vad är det då som orsakar magsår? Jag finner inga konkreta svar på den frågan, men till stor del tror jag att hästens foderrutiner och foderstat har betydelse för detta, då den fysiologiska funktionen av hormoner och magsaft kraftigt kan påverka miljön i magsäcken. Det är onaturligt för hästen att inte ha tillgång till foder. Hästar i frihet betar större delen av dygnet och de har en kontinuerlig basal sekretion av magsaft. Detta sker alltså även fast magsäcken är tom på foder. Det är också onaturligt för hästen att äta annat foder än grovfoder. Hästens kropp reagerar olika beroende på om man utfodrar med kraftfoder eller grovfoder. Utfodring av grovfoder ger ett lägre ph-värde i magsäcken än utfodring av kraftfoder. Men enligt Björnhag (pers. medd. 2003) spelar ph-värdet mindre roll i utvecklandet av magsår. Viktigare är att magsäcken aldrig får bli helt tom, då magsaften kan flyta omkring fritt i magsäcken och irritera den körtelfria slemhinnan. Detta kan hindras av att man utfodrar med 11

12 tillräcklig mängd grovfoder, då detta har en större volym än kraftfoder. Grovfoder har också en bättre förmåga att kunna absorbera magsaften än vad kraftfoder har. Detta gör att magsäckens körtelfria slemhinna inte utsätts för samma mängd saltsyra. Om hästen hela tiden har tillgång till grovfoder kommer aldrig magsäcken att bli helt tömd. Grovfoder stimulerar till snabbare aktivering av gastrin, vilket resulterar i en snabbare sekretion av saltsyra. Detta resulterar i att skadliga bakterier snabbare kan desinficeras, som annars också kan irritera magsäckens slemhinna. Det sker även en större utsöndring av saliv vid utfodring av grovfoder, vilket har en något buffrande effekt på ph-värdet i magsäcken (Murray, 1999., 1996). Med tanke på att grovfoder ger ett lägre ph-värde i magsäcken än kraftfoder, kan denna buffereffekt vara positiv för att hindra ph-värdet att sjunka lägre än vad som är nödvändigt för att desinficera skadliga bakterier. Vid utfodring av kraftfoder fördröjs den ökade sekretionen av magsaft, men när den väl startats pågår sekretionen under betydligt längre tid än vid utfodring av grovfoder. Detta beror på att kraftfoder inte har samma volym som grovfoder och därför tar det längre tid tills den mekaniska retningen av magsäcksslemhinnan påverkar hormonet gastrin som medverkar i sekretionen av magsyran. Att det sedan är en förlängd sekretion beror på att kraftfodret stannar kvar i magsäcken längre än grovfodret. Ofta rekommenderas det att ge grovfoder före kraftfoder, speciellt första utfodringen på morgonen samt att hästen alltid skall ha tillgång till grovfoder när den äter kraftfoder. De fysiologiska anledningarna till detta tror jag är just de fördelar med grovfoder som jag nämnt ovan. Med tanke på att hästens magsäck rymmer endast 8-15 liter låter det mycket rimligt att hästen måste fördela sitt foderintag under en stor del av dygnets timmar för att täcka sitt energibehov. Jag tror det är mycket viktigt att vi försöker efterlikna detta när vi fodrar våra hästar. I många travstall är det inte alltid en optimal utfodring som sker. I regel får sporthästar relativt liten mängd grovfoder i förhållande till kraftfodermängden samt att det ofta är långt mellan kvälls- och morgonfodringen. Man bör också tänka på att det ofta är en onaturlig miljö som sporthästar befinner sig i. Hästar är flockdjur som rör sig över långa sträckor i sitt sökande efter föda och vatten. I det fria kan hästen tillbringa upp till 18 timmar/dygn för att beta (Rundgren, 1994). När hästen kommer under människans vård är det mycket vanligt att de får vara ute i en liten hage endast några timmar/dag eller helt stå inne i en box den tid de inte tränar. Denna onaturliga miljö kan påverka hästens beteende och deras sätt att äta (Murray m fl, 1996). Andra troliga orsaker som kan framkalla magsår är om hästen har dålig aptit eller får någon form av kolik som gör att hästen inte äter under lång tid. 24 timmar kan räcka för att utveckla magsår (Murray, 1999). Sår som uppstått p g a denna orsak kan vara svåra att självläka om hästen samtidigt är under hård träning och tävling (Rabuffo, 2002). Det råder delade meningar om sambandet mellan för lågt ph-värde och utvecklandet av magsår (Björnhag, pers. medd., Sandin, 2000). Jag tror att det låga ph-värdet i sig inte är någon fara för den del av magsäcksslemhinnan som tål kontakt med magsaften, d v s i fundus- och pylorusdelen. Men om magsaften och det låga ph-värdet kommer i kontakt med den körtelfria slemhinnan kan magsår uppstå, eftersom det inte finns något slemhinneskydd vid blindsäcken. Jag tror inte att det är så lätt att man kan förebygga magsår genom att bara fodra hästen på rätt sätt. Liksom på människor tror jag hästen kan utveckla magsår p g a att den känner oro och stress. Detta borde framförallt gälla sporthästar som tävlar och reser mycket samt att de har hästägare och tränare som förväntar sig att de skall göra bra prestationer. 12

13 En tanke som väckts inom mig är om det kan bli en obalans mellan kroppens hormoner som styr och reglerar saltsyrasekretionen. När ph-värdet har sjunkit ner mot 2 skall produktionen av gastrin upphöra och hormonet somatostatin skall börja verka. Kan denna funktion sättas ur spel, orsakad av att hästen är i en psykisk obalans? Det finns flera tänkbara möjligheter till behandling av magsår. För en häst med en kraftig form av magsår med många blödande sår kan det vara aktuellt att under en kort tid sätta in preparat som antingen hämmar saltsyrasekretionen eller som neutraliserar den syra som redan finns. Men detta är ingen bra lösning på problemet. Medicinsk behandling av magsår med t ex Losec är en väldigt dyr form av behandling. Medicinering tar heller inte bort orsaken till magsåret hos hästen, den bara tar bort symtomen och den tillfälliga smärtan som drabbar hästen. En starthäst som behandlas med magsårsmedicin anses vara i ej tävlingsmässigt skick. Alltså kan man inte fastställa diagnosen magsår på häst, behandla den och samtidigt starta. Efter medicinering måste hästen ges tid till tillfrisknande innan den anses vara i tävlingsmässigt skick igen (policy för god hästhållning, STC, 2001). För att hjälpa hästar med magsår tror jag att man bör fundera över vilka tänkbara orsaker som kan vara grunden till problemet: Hur ser hästens dag ut? Är det en tydlig rangordning i flocken? Får den äta i lugn och ro? Har hästen en fast skötare eller är det alltid olika personer som tar hand om den? Har hästen fasta rutiner under dagen? Tränas den regelbundet? Hur påverkas hästen av resor? Det finns många yttre faktorer som kan störa hästens normala beteende. Om hästen känner sig otrygg eller stressad är det ganska vanligt att den har dålig aptit, vilket i sin tur kan vara en orsak till att magsår utvecklas. Efter dessa resultat och diskussionen runt omkring dem kommer nya frågeställningar upp. Kan utvecklandet av magsår påverkas även av arv och inte bara av miljö. Finns det någon arvbarhet för magsår? Kan det vara så att vissa typer av hästar är mer känsliga och lättare kan utveckla magsår samt om detta kan nedärvas till deras avkommor? Eftersom de varmblodiga travarna hade en betydligt högre frekvens av magsår än de övriga två rasena skulle det även vara intressant att fördjupa sig i frågan om hur stor roll hästens psyke spelar in i utvecklandet av magsår. Magsårsfrekvensen på fullblodshästar visas ofta vara högre än den på de varmblodiga travarna (Murray, 1999). Fullbloden har överlag ett mycket hetare temperament än vad varmbloden har. Är det en bidragande orsak till den högre magsårsfrekvensen eller är det endast miljön som påverkar detta? SAMMANFATTNING Man har de sista 20 åren börjat forska mer frekvent om magsår på häst och kommit fram till att det är relativt vanligt förekommande på sporthästar. Syftet med den här studien var att se om förekomsten av magsår skiljer sig något mellan de tre travhästraser som vi har här i Sverige. I studien har gastroskopi genomförts på 43 hästar (varmblod, kallblod och gotlandsruss) för att sedan göra en jämförelse mellan de olika raserna. Det har även gjorts andra jämförelser i studien för att på så vis se om det är någon speciell grupp av hästar som har tendens att utveckla magsår. Den troligaste orsaken till att hästar får magsår är att de har för långa foderintervaller, vilket gör att magsäcken inte alltid innehåller foder. När detta sker kan magsaften irritera magsäckens slemhinna så att magsår kan bildas, eftersom det sker en kontinuerlig basal sekretion av magsaft. Resultaten visar att de varmblodiga travarna har en betydligt högre magsårsfrekvens än de övriga två raserna, varför man kan anta att varmblodiga hästar lättare kan utveckla magsår. 13

14 Eftersom samtliga hästar i studien stod på samma anläggning och hade samma foderrutiner, kan man anta att flera faktorer än de rörande foder kan orsaka bildning av magsår. En intressant faktor som skulle vara intressant att fördjupa sig ytterliggare i är om hästens psyke har någon betydelse för bildningen av magsår. REFERENSER Attell, B., Björnhag, G., Dahlin, G., Furugren, B., Philipsson, J., Planck, C., Rundgren, M Hästens biologi,utfodring och avel. (2:2) Falköping: LT Björnhag, G Hästens fodersmältningsfysiologi. (Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för djurfysiologi, Fakta Husdjur, nr 13.) Uppsala. Björnhag, G Kompendium i fodersmältningsorganens funktion hos de växtätande husdjuren. (Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för djurfysiologi.) Uppsala. Murray, M. J. m fl Gastric ulcers in horses: a comparision of endoscopic findings in horses with and without clinical signs. Equine Vet. J. Suppl Jun;(7): Murray, M. J. m fl Effects of intermittent feed deprivation, intermittent fedd deprivation with ranitidine administration and stall confinement with ad libitum access to hay on gastric ulceration horses. Am. Vet. J. Res 1996 Nov;57(11): Murray, M. J. Suppression of gastric acidity in horses. J. Am. Vet. Med. Assoc Jul 1;211(1): Murray, M. J. m fl Endoscopic findings of the gastric antrum and pylorus in horses: 162 cases ( ). J. Vet. Med Jul-Aug; 15(4): Murray, M. J. m fl The effect of a pectin-lecitin complex on prevention of gastric mucosal leisons induced by feed deprivation in ponies. Equine Vet. J Mar;34 (2): Nadeau, J. A. m fl Evaluation of diet as a cause of gastric ulcers in horses. Am. J. Vet. Res Jul;61 (7): Rabuffo, T. S m fl Association between age or sex an prevalence of gastric ulceration in Standardbred racehorses in training. J.Am.Vet. Med. Assoc Oct 15;221 (8): Sandin, A Studies of gastrin and gastric secretion in the horse. Doktorsavhandling. Sveriges Lantbruksuniveritet, institutionen för djurfysiologi. Uppsala. Sandin, A. m fl Postmortem findings of gastric ulcers in Swedish horses older than age one year: a retrospective study of 3715 horses. Equine Vet. J Jan;32(1): Sandin, A Magsår en ny sjukdom hos häst? Hästforskning under 25 år, Tveit, C Magsäckens sekretionsfysiologi och magsår hos häst. Seminariearbete. Sveriges Lantbruksuniversitet. 24 s. Uppsala. 14

15 Vatistas, N. J. m fl Induction and maintanance of gastric ulceration in horses in simulated race training. Equine Vet. J. Suppl Apr;(29):40-4 Venner, M. m fl Treatment of gastric lesions in horses with pectin-lecithin complex. Equine Vet. J. Suppl Apr;(29):91-6. Broschyrer Kentucky Performance Products, Neigh-Lox Equine Antacid. Kentucky, USA. Murray, M. J Equine Peptic Ulcer. Marion dupont Scott Equine Medical Center, Virginia. Virginia Polytachnic Institute and State University. Virginia, USA. Skidell, J Magsår hos häst. Malmö. Boehringer Ingelheim Vetmedica. Skidell, J Pronutrin TM håller magen i form. Malmö. Boehringer Ingelheim Vetmedica. Personliga meddelanden Docent G. Björnhag, Sveriges Lantbruksuniversitet. Veterinär U. Hedenström, Trav- och Galoppskolan Wången. Professor J. Pringle, Sveriges Lantbruksuniversitet. Internet Policy för god hästhållning, STC,

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Magsår hos häst. Elin Edgren

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Magsår hos häst. Elin Edgren Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Magsår hos häst Elin Edgren Strömsholm HANDLEDARE: Nina Roepstorff,

Läs mer

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar Kolik Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är kolik? Kolik betyder ont i magen. Hästen kan få ont i magen av många olika anledningar, allt från helt ofarligt till livshotande. Nonchalera aldrig tecken på

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Utfodring av prestationshästen för psykiskt och hälsomässigt välbefinnande. Ylva Odelberg

Utfodring av prestationshästen för psykiskt och hälsomässigt välbefinnande. Ylva Odelberg Utfodring av prestationshästen för psykiskt och hälsomässigt välbefinnande Ylva Odelberg 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INTRODUKTION... 3 SYFTE... 4 FRÅGESTÄLLNING... 4 MATERIAL OCH METOD...

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

Krubbitning, vävning och andra beteendestörningar hos hästar

Krubbitning, vävning och andra beteendestörningar hos hästar Krubbitning, vävning och andra beteendestörningar hos hästar Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Del 3 Stereotypa beteendestörningar hos hästar har ett klart och tydligt samband med hästhållningens

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Omeprazol Teva vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Observera! Detta läkemedel är receptfritt för att du ska kunna motverka dina besvär av halsbränna och sura uppstötningar utan läkarhjälp.

Läs mer

Foder UTFODRING AV HÄSTEN

Foder UTFODRING AV HÄSTEN Foder Hästen är en gräsätare och i vilt tillstånd söker den föda omkring 16-18 timmar varje dygn. Uppstallade hästar måste utfodras regelbundet med rätt och lagom mängd foder vid varje tillfälle för att

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar tänder Distriktsveterinärerna tipsar Hästens tänder 2 Inledning Vi människor har haft hästen som husdjur i nästan 6000 år, vilket endast är en bråkdel av den tid som hästen har funnits och utvecklats till

Läs mer

Ge din häst mer livsglädje

Ge din häst mer livsglädje Ge din häst mer livsglädje Det bästa från naturen Hästar med en hälsosam och ett starkt immunförsvar har sällan hälsosamma problem. Hästar i naturen äter ofta upp mot 60 olika växter varje dag och rör

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

Tag hand om hundens leder

Tag hand om hundens leder Tag hand om hundens leder En informationsguide för hundägare Länge leve friheten! Många år med ett aktivt liv sätter sina spår Lek, apport, hundsport, jakt och långa promenader är bara några av de aktiviteter

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Få den bästa starten

Få den bästa starten Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare Distriktsveterinärerna tipsar Information till Stoägare Avelssäsongen Våren är här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över hela landet hos såväl ston som stoägare. Då det varje år

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Hur ofta och vad hästar äter spelar roll för deras välbefinnande och svar på arbete.

Hur ofta och vad hästar äter spelar roll för deras välbefinnande och svar på arbete. Hur ofta och vad hästar äter spelar roll för deras välbefinnande och svar på arbete. Utfodringens inverkan på prestation och hälsa hos hästar JAN ERIK LINDBERG De flesta hästar som svettas mycket har saltbrist.

Läs mer

Hästar och foderstater

Hästar och foderstater Hästar och foderstater Hästar är räsätare och har en mae som är anpassad till räs. Stora mänder av andra foder som spannmål är farlit för hästar eftersom de inte kan bryta ner spannmål i större mänder.

Läs mer

förstå din katts njurhälsa

förstå din katts njurhälsa förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Morgonjogg runt Äspenäs. Mycket fågel i luften. Speciellt en som var väldigt envis.

Morgonjogg runt Äspenäs. Mycket fågel i luften. Speciellt en som var väldigt envis. Morgonjogg runt Äspenäs. Mycket fågel i luften. Speciellt en som var väldigt envis. Dåligt med Fokus. Sedan i söndags har jag tömt 56 mm! Inte konstigt att det låter ifrån bäckarna på åsen. Dags för årlig

Läs mer

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende Patientguide Enkla tips för ett fräscht leende Hela tänder hela livet Du har mycket att vinna på att ge dina tänder några minuters omsorg varje dag. En frisk och fräsch mun ger ett vackert leende och bidrar

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Till Dig som behöver minska Dina rikliga menstruationer. Cyklokapron. tranexamsyra

Till Dig som behöver minska Dina rikliga menstruationer. Cyklokapron. tranexamsyra Till Dig som behöver minska Dina rikliga menstruationer Cyklokapron tranexamsyra Var går gränsen mellan normal och riklig menstruation? Gränsen mellan normal och riklig menstruation (som på läkarspråk

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Kostinformation till stomiopererade

Kostinformation till stomiopererade Kostinformation till stomiopererade Ulrika Framner Kerstin Lindgren September 2007 Inledning Enligt ConvaTec (2003) har maten två ansikten, ett sinnerligt och ett kemiskt. Färg, doft, smak och konsistens

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

ATT förstå din hunds. fodermedelsallergier

ATT förstå din hunds. fodermedelsallergier ATT förstå din hunds fodermedelsallergier vad är fodermedels- Allergier? Precis som hos människor föds vissa hundar mer känsliga än andra och kan därför också drabbas av allergier. Även om nysningar och

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits

PATIENTINFORMATION. Refluxsjukdom. Ragnar Befrits PATIENTINFORMATION Refluxsjukdom Ragnar Befrits Vi vill tacka Henrik Forssell, docent och överläkare vid Blekingesjukhuset i Karlskrona, för att vi fått använda hans bilder. AstraZeneca AB och författaren

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Generella utfodringsrekommendationer

Generella utfodringsrekommendationer Generella utfodringsrekommendationer Generella utfodringsrekommendationer St Hippolyt Foderstatsberäkning och rekommendationer Fem övergripande frågor! 1. Häst information Ras, prestation, hull, vikt,

Läs mer

Patientinformation GODA RÅD

Patientinformation GODA RÅD Patientinformation GODA RÅD till dig som har brist på matsmältningsenzymer Den här skriften är framtagen för dig som har problem med din bukspottkörtel, och som därför behöver tillskott av matsmältningsenzymer.

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

En enkätstudie om utfodringsrutiner, hästhållning och hälsostatus hos galoppörer i träning hos svenska proffstränare Jessica Schenck

En enkätstudie om utfodringsrutiner, hästhållning och hälsostatus hos galoppörer i träning hos svenska proffstränare Jessica Schenck En enkätstudie om utfodringsrutiner, hästhållning och hälsostatus hos galoppörer i träning hos svenska proffstränare Jessica Schenck Fördjupningsarbete i amatörtränarkursen Steg 3, hösten 2014, Svensk

Läs mer

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning Mat i magen ger lägre promillehalt Fredrik Rimsén Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi VT 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol har

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Skapa bättre prestationer

Skapa bättre prestationer Skapa bättre prestationer Undvik fodring med krubbfoder mindre än 5 timmar före start. Ska du rida först på dagen, så hoppa över morgonfodring. 1-2 kg hö innan 2 timmar före start hjälper till att hålla

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Överutfodring med protein. L.

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Överutfodring med protein. L. Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Överutfodring med protein L.Ploug Elkjær Strömsholm HANDLEDARE:

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

förstå din hunds hudhälsa

förstå din hunds hudhälsa förstå din hunds hudhälsa det är inte ovanligt Hudproblem är relativt vanligt förekommande hos hundar. Det kan uppstå pga flera olika orsaker t.ex. infektioner, parasiter eller allergier. Många underliggande

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor 2004-06-22 NorFor Plan, en översiktlig beskrivning Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor * Arnt-Johan Rygh, Maria Mehlqvist, Marie Liljeholm, Mogens Larsen, Anders H Gustafsson, Harald

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Psyllium som förebyggande eller behandlande mot sandkolik.

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Utvecklat från www.endozone.org av Ellen T. Jonhson med bidrag från Professorerna Philippe Koninckc, Jörg Keckstein, och cques Donnez.

Läs mer

AKNE FÅR ALDRIG STOPPA DIG

AKNE FÅR ALDRIG STOPPA DIG AKNE FÅR ALDRIG STOPPA DIG Har du finnar eller akne? Då är du inte ensam. Oftast börjar det i puberteten vilket kan vara en känslig tid för många. Vid 15 18-års ålder brukar aknen vara som värst för att

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande?

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande? 1 Frågeformulär vid Yrsel-Tinnitus-Smärta YTS-kliniken Namn Ålder Adress Telefon Mobiltelefon E-mailadress Datum Yrke Studerande Pensionär Har du en av följande sjukdomar? Hjärt-/kjärlsjukdom Smärta i

Läs mer

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Läs mer Vill du läsa mer om Diflucan, gå in på www.diflucan.se, www.fass.se eller läs bipacksedeln som följer med förpackningen. Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Pfizer AB Vetenskapsvägen

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop Märke 2 Huvudeds delar Mungipa Nosrygg Näsborre Mun Underläpp Haka Käftgrop Kindkjedjegrop Ganasch Skoning Skorna spikas fast i hoven med spikar som kallas sömmar. Man kan se huvuden på dem här. (6 st)

Läs mer

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare 2 VAR FEMTE HUND DRABBAS AV ARTROS Artros är en sjukdom som bryter ned brosket i lederna och kan förorsaka stelhet och smärta redan i hundens medelålder.

Läs mer

Apotekets råd om. Akne och rosacea

Apotekets råd om. Akne och rosacea Apotekets råd om Akne och rosacea Akne är ett samlingsnamn för förändringar i form av hudknottror, pormaskar och varblåsor och är mycket vanligt. Akne beror inte på dålig hygien eller speciell mat utan

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra

Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra Magsyra Genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra en sammanfattning Författare: dr med. sci. Anders Wessling och fil. dr Douglas Lundin LFN HAR BYTT NAMN TILL TLV! Den 1 september 2008

Läs mer

Antibiotikafri kombinations behandling mot akne

Antibiotikafri kombinations behandling mot akne Antibiotikafri kombinations behandling mot akne Adapalen + Bensoylperoxid = Många ungdomar upplever en sämre självkänsla på grund av sin akne 8 av 10 ungdomar drabbas av akne 1 Var tredje ungdom behöver

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7 Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanligt är PBC?... 6 Hur diagnostiseras PBC?... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens olika stadier... 8 Symtom

Läs mer

Till dig som använder kombinerade p-piller

Till dig som använder kombinerade p-piller Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer