Magsårsbakterien Helicobacter pylori en kameleont i magen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Magsårsbakterien Helicobacter pylori en kameleont i magen"

Transkript

1 Magsårsbakterien Helicobacter pylori en kameleont i magen Anna Arnqvist forskarassistent Thomas Borén universitetslektor Inst. för odontologi, enheten för oral mikrobiologi Anna Arnqvist: Inledningsvis ska jag berätta om magsårsbakterien Helicobacter pylori, hur den ser ut, var den infekterar och vilka sjukdomar den kan ge upphov till. Senare berättar Thomas om den forskning som vi bedriver här vid Umeå universitet innan vi avslutar med en fi lmvisning. Figur 1. Magsårsbakterien Helicobacter pylori i hög förstoring. De långa rörliga utskotten använder bakterien för att simma effektivt, vilket behövs i den turbulenta miljön i magen för att orsaka en ihärdig och livslång infektion. (Bild med tillstånd av Scientific American, SCIENCE & MEDICINE.) 48

2 Figur 1 visar vår favoritbakterie. H. pylori är avlång, spiralformad och 2 4 µm (mikrometer = tusendels mm) lång. I ena änden har den långa svansar, s k flageller. De fungerar som en propeller och gör bakterien rörlig. Om den inte kunde röra sig, skulle den svepas iväg när magen rör sig eller när cellerna i slemlagret omsätts. Förr var det vedertaget att magsår beror på stress eller psykisk obalans. För tjugo år sedan kom omvälvande forskningsrön från Australien, där två forskare Barry Marshall och Robin Warren visade att personer som led av kronisk magkatarr var infekterade med bakterier. Det var kontroversiellt att påstå något sådant, eftersom magen ansetts som steril och därför mötte de kraftigt motstånd. Idag är det emellertid ingen som tvivlar på deras resultat. Den som är infekterad med magsårsbakterier kan utveckla magkatarr, magsår och så småningom t.o.m. cancer. Men magsårsbakterien är ingalunda någon ny bakterie. En mumie som hittades bland bergstopparna i Anderna i Figur 2. I mitten av magsäcken är det surt, dvs. ph-värdet är lågt, eftersom den delen av magsäcken har många syraproducerande parietalceller. För att det yttersta cellagret, epitelcellerna, inte skall skadas av det låga ph-värdet täcks de av ett slemlager, mucuslagret. Helicobacter koloniserar framför allt den något mindre sura nedre delen, antrum, samt tolvfingertarmen. 49

3 Sydamerika hade varit infekterad med Helicobacter. Hälften av världens befolkning beräknas vara infekterad av H. pylori och bland de infekterade utvecklar ungefär var tionde person sjukdom. I stort sett alla infekterade bär H. pylori livet ut. Detta faktum är utmanande för oss som forskar om den: Vad är det hos bakterien som gör oss sjuka och hur kan den här bakterien orsaka en livslång infektion som immunförsvaret inte förmår bekämpa? Inne i magsäcken varierar surhetsgraden, ph-värdet. I nedre delen, antrumregionen, är miljön något mindre sur och där trivs H. pylori bäst; se Figur 2. Den koloniserar företrädesvis det området eller går ännu längre ner, till tolvfingertarmens mynning. Tar man en biopsi, dvs. en provbit av vävnaden, från magsäcken hos en patient som är infekterad med H. pylori och färgar in preparatet ser det ut som på Figur 3. Hälften bär på Helicobacter En infektion med H. pylori är oftast livslång. När infektionen har etablerats uppstår en inflammation, s.k. magkatarr. Hos vissa personer fortskri- Figur 3. Helicobacterbakterier i ett prov från magslemhinnan. De mindre prickarna är bakterier. De återfinns i slemlagret och en del av dem förmår fästa direkt på cellytan. 50

4 Figur 4. Gastroskopibilder av magsår. De små infällda bilderna visar var slangen med kameran befinner sig. Det kanske inte ser så väldigt sårlikt ut, men det beror på att själva såret ligger djupare och täcks av annan vävnad. der processen och det bildas ett magsår, ett begrepp som inbegriper sår i både magsäcken och tolvfingertarmen. Om doktorn anar att det kan vara frågan om magsår får patienten genomgå en gastroskopi, vilket innebär att en slang med en liten kamera förs ned i magen för att undersöka hur där ser ut. Figur 4 visar hur det kan se ut. Av alla magsår beror ungefär hälften av dem i magsäcken på Helicobacter-infektion medan flertalet av dem i tolvfi ngertarmen är relaterade till Helicobacter. Det finns i vissa organ ett allmänt samband mellan en inflammation som pågått under en lång tid och risken för att cancer utvecklas detta gäller också vid en Helicobacterorsakad infl ammation. Världshälsoorganisationen, WHO, har därför klassificerat H. pylori som en typ 1-carcinogen, dvs. en cancerorsak av samma dignitet som tobaksrökning. Vilka är det då som får helicobacterinfektion? Det vet vi inte riktigt, men vi vet att svaret till en del beror på var i världen man bor. Redan i unga år är en stor del av befolkningen i u-länderna infekterade. Sverige och andra industriländer har däremot inte alls lika många infekterade. Lite grovt kan man säga att 25% av 25-åringarna är infekterade och andelen ökar till närmare hälften av 50-åringarna. 51

5 Behovet av alternativ behandling Livslång infektion låter förstås förfärligt dystert, men eftersom orsaken är en bakterieinfektion finns det behandling att få. Läkemedelsverket rekommenderar idag en s.k. trippelbehandling. Det innebär Losec eller en motsvarande protonpumpshämmare (som minskar produktionen av syra i magen) kombinerat med två olika antibiotika under en veckas tid. De flesta blir friska av det, men eftersom antibiotikaresistensen ökar hos de flesta bakterier är målet att finna alternativa behandlingsmetoder. För att utveckla en alternativ behandling måste man veta vad som orsakar sjukdomen och vi Helicobacterforskare försöker kartlägga de egenskaper hos magsårsbakterien som gör oss sjuka. Några sjukdomsframkallande egenskaper hos H. pylori är kända: En viktig faktor är att den kan producera ett enzym som heter ureas och som i sin tur kan spjälka ett ämne i magen som heter urea. Vid den spjälkningen produceras bl.a. ammoniak, som är basiskt. Ureas har därför en syraskyddande effekt som gör att bakterien kan överleva i den sura magmiljön. Som vi sagt tidigare är också rörligheten viktig för bakterien. Man har gjort experiment där man har tagit bort flagellerna från magsårsbakterier med följden att de inte längre kan röra sig. Sådana bakterier kan inte kolonisera, inte växa och inte överleva i magen. Den viktiga vidhäftningen En annan viktig faktor för sjukdomsutvecklingen är bakteriens förmåga att vidhäfta, dvs. sätta sig fast på cellerna, och vi är särskilt intresserade av dessa mekanismer. Vad är det som gör att bakterien fastnar på magslemhinnan? Vad finns på bakterieytan som gör att den kan fästa? Titeln på föredraget är en kameleont i magen och det är precis så lurigt vi tror att bakterien uppför sig: Att den byter skepnad och på så sätt lurar immunförsvaret. Förvisso är den inte ensam om den här typen av beteende, det finns många andra sjukdomsframkallande bakterier som också gör detta. Men det som är unikt för H. pylori är dess förmåga att orsaka en livslång infektion. Bakterien har vidhäftningsproteiner på sin yta, s.k. adhesiner, och på magens slemhinna finns förankringsmolekyler, strukturer som bakterierna vid- 52

6 Figur 5. Helicobacterbakterien har vidhäftningsproteiner på sin yta, här illustrerade som kulor. På magens slemhinna finns förankringsmolekyler, illustrerade som Y:n. Bakterien kan anpassa sina adhesiner så att de passar för de förankringmolekyler som är tillgängliga. häftar till, se figur 5. Vi vet att bakterien kan ha flera olika typer av adhesiner. Kopplingen mellan ett givet vidhäftningsprotein och en viss förankringsmolekyl är specifi k och bakterien kan anpassa sina vidhäftningsproteiner efter vilka förankringsmolekyler som är tillgängliga. Dessutom kan bakterien producera och klä sig i molekyler som är identiska med förankringsmolekylerna. Det kan lura immunförsvaret att tro att bakterien är något kroppseget och därmed inte behöver bekämpas. Thomas Borén: Jag tänkte fortsätta berätta om hur det går till när bakterien vidhäftar i magen. Numera vet vi mer om hur dess vidhäftningegenskaper ser ut. Den delen av projektet påbörjades när jag för tio år sedan forskade vid Washington University i St. Louis, USA, tillsammans med Staffan Normark som tidigare var professor i mikrobiologi här i Umeå. Vi tänkte oss då att om man försöker förstå bakteriens vidhäftningsapparat, kanske man med den kunskapen kan lista ut något sätt att förhindra att bakterierna klamrar sig fast på cellerna i magen och därigenom skulle man kunna utveckla 53

7 Figur 6. Principskiss av de sockerklädda blodgruppsantigenerna H och Lewis B, till vilka H. Pylori binder med hjälp av Blodgruppsantigenbindande Adhesineet (BabA). alternativ till antibiotikabehandling. Som Anna nämnde är väldigt många personer runt om i världen infekterade av dessa bakterier, och i Sverige är det ju inte realistiskt att behöva behandla halva befolkningen med antibiotika. Slutsatsen är att någonting annat måste till, och tanken går onekligen till möjligheten att utveckla ett vaccin. När vi började med det här forskningsprojektet lyckades vi identifiera de fukosylerade blodgruppsantigenerna, dvs. de kolhydrat-/sockerstrukturer som bakterien först binder till för att därigenom kunna vidhäfta till cellytorna i magen. Just de sockerstrukturer som bakterien binder bäst till är samma som visar att man hör till blodgrupp 0 (noll) i det vanliga AB0-blodgruppssystemet, se Figur 6. Personer med blodgrupp 0 har också mer av de här sockerstrukturerna i magen, det framgår av Figur 7. Det finns en intressant klinisk koppling här, eftersom man ända sedan 1950-talet har känt till att människor med blodgrupp 0 löper större risk än andra för magsår. Vi föreslog därför att orsaken skulle kunna vara att dessa personer har fler av de här blodgruppsantigenerna i magen än dem med blodgrupperna A och B. Därför binder bakterierna hårdare i magen hos individer med blodgrupp O och deras infektioner kommer därigenom att i högre grad utvecklas mot kronisk inflammation och magsår. 54

8 Figur 7. I verkligheten ser vidhäftningen ut på det här sättet, bilden visar ett prov från magslemhinnan där blodgruppsantigenerna färgats. På områdena med blodgruppsantigener ser man dessutom ett antal små ljusa fläckar. Det är Helicobacterbakterier som sitter där, eftersom de dras till områdena med blodgruppsantigener. Vidhäftningsproteiner identifierade Det är en lockande tanke att kunna förhindra magsår genom att störa bakteriens olika sätt att vidhäfta. När jag kom tillbaka till Sverige och flyttade till Umeå, tänkte jag först försöka identifiera vidhäftningsproteinerna på bakterieytan via blodgrupp 0-sockret som vi hade identifierat. Med elektronmikroskopi lyckades vi också identifiera vidhäftningsproteinet, som vi kallar Blodgruppsantigen-bindande Adhesin (BabA). I samarbete med en tysk grupp undersökte vi en mängd kliniska stammar, dvs. Helicobacterbakterier som tagits från olika patienter. Intressant är att man hittar de BabA-positiva bakterierna framför allt i de prover som kom ifrån patienter med magsår och cancer! Hos en person som saknar vidhäftningsproteinet är utsikterna väsentligt större för att sjukdomen stannar vid magkatarr. Ju hårdare bakterien binder till magen, desto mer inflammation retar den upp. Apropå inflammation blev vi uppmärksammade för de resultat vi publicerade i somras, fi gur 8, då kvällstidningarna skrev att det skulle kunna leda 55

9 Figur 8. Umeå-forskning på löpsedeln (sommaren 2002). till ett vaccin mot magsår. Det vi hade gjort var helt enkelt att ta bort BabAproteinet för visa hur viktigt det är. Det gör man genom att med molekylärbiologiska metoder eliminera BabA-genen hos bakterien. Då får man en s.k. mutant utan vidhäftningsprotein. Inte desto mindre framgår av fi gur 9 att de muterade bakterierna (de lysande prickarna) fortfarande binder bra till inflammerad magslemhinna faktiskt lika bra som föräldrabakterierna, som brukar kallas vildtypsbakterier. Men om man jämför med frisk magslemhinna i nedre delen av bilden (provet kommer från en patient som opererat magen pga. problem med övervikt) binder inte mutantbakterien. Det betyder att bakterierna uppenbarligen har två olika vidhäftningsmekanismer, dels BabA som binder till blodgrupp 0-sockren, dels något ytterligare som är kopplat just till att magslemhinnan är inflammerad. Det visade sig att det socker som bakterien binder till (det rör sig fortfarande om ett socker), är ett s.k. inflammationsassocierat socker: sialyl-lewis x (slex). Det påminner lite om det förra blodgrupp 0-sockret men har också en laddad grupp, sialinsyra, längst ut på molekylen. För att visa på hur dessa processer går till i levande livet använde vi en Rhesusapa, en liten apa som normalt är infekterad med samma Helicobacter pylori som människan. Apan hade en etablerad helicobacterinfektion i 56

10 Figur 9. Helicobacterbakterien har två vidhäftningsmekanismer, dels BabA som binder till blodgrupp 0-sockren, dels något ytterligare som är kopplat just till att magslemhinnan är inflammerad. Därför binder inte de muterade bakterier som befriats från BabA till den friska slemhinnan nederst t.h. magen och antibiotikabehandlades med samma typ av antibiotikakur som en människa skulle ha fått på läkarrecept. Ett litet vävnadsprov som togs 6 månader senare visade att apan nu saknade sialyl-lewis-sockren på sina celler i magen. Till den här vävnaden binder inte bakterierna och apan var således frisk. Sedan fick apan tillbaka sin Helicobacter, dvs. den infekterades på nytt. Ett halvår senare var magen återigen lika inflammerad som när vi började. Nu fanns det nya slex-sockret på cellytorna och nu kunde bakterierna binda igen. Senare renade vi fram det här nya vidhäftningsproteinet med en metod som vi själva utvecklat, Retagging. Den är egentligen inte komplicerad utan snarare listig: man kopplar de nya sockren som vi hade identifierat, sialylsockren, till ett bärarprotein. Sedan blandar man något som kallas crosslinkers med bakterierna så att sockren kommer att kunna bindas kemiskt till vidhäftningsproteinerna. När blandningen därefter sätts under en lampa med UV-ljus aktiveras crosslinkern, blir väldigt klibbig och fastnar på vidhäftningsproteinet. När man slutligen tvättar och skakar loss vidhäftnings- 57

11 Figur 10. Retagging, en metod för att rena vidhäftningsproteinerna hos Helicobacterbakterier. proteinet bryter man isär hela komplexet i sina molekylära beståndsdelar och har då fått en liten kemisk adresslapp på vidhäftningsproteinet. Detta kan man sedan attrahera med små magnetkulor, vilka man i sin tur fångar upp med en riktig magnet på utsidan av provröret. När man slutligen häller ut de övriga proteinerna blir bara vidhäftningsproteinet kvar i röret, se Figur 10. Det finns sedan metoder för att hitta genen och med den gjorde vi på samma sätt som tidigare, dvs. tog bort först det ena vidhäftningsproteinet från föräldrabakterien, sedan det andra och slutligen båda typerna. Det visar sig då att med båda generna borttagna kan bakterierna inte alls vidhäfta till magens celler! Men bakterierna är som sagt listiga. Anna ska nu berätta lite om vad som händer sedan. Men vissa förmår vidhäfta ändå... Anna Arnqvist: Det luriga är att H. pylori förmår ändra sina vidhäftningsegenskaper som klär dess yta. För att testa våra aningar om att så är fallet bestämde vi oss för att studera vidhäftningsproteinet BabA som känner igen 58

12 Figur 11. Genom att arvsanlaget byter plats på kromosomen kan en bakterie ändra sin vidhäftningsförmåga. förankringsmolekylen Lewis b. Vi gjorde så att bakterierna blev grönlysande och blandade därefter dem med förankringsmolekylen (Lewis b) som fått en röd lysande färg. I mikroskopet kunde vi då se om en viss H. pylori-stam förmådde binda till förankringsmolekylen eller inte. Det som gjorde oss extra intresserade var då att vi bland alla ickebindande bakterier hittade några som ändrat sin bindningsförmåga. Som molekylärbiolog blev jag förstås nyfi ken vad som hänt på molekylärnivå: Vad särskilde de bakterier som plötsligt fått förmågan att binda från de ursprungliga ickebindande? Vi bestämde oss för att försöka isolera de enskilda bakterier som kunde binda. Det var ungefär 1 per , så vi förstod att det inte skulle vara tekniskt möjligt med sedvanliga metoder. Vi valde därför att anrika de bindande varianterna och lyckades med hjälp av förankringsmolekyler som kopplats till magnetkulor. När vi isolerat de bindande varianterna jämförde vi dem med de ursprungliga, ickebindande bakterierna. Vi har konstaterat att anledningen till att de förmår binda till förankringsmolekylen är att arvsanlaget som kodar för vidhäftningsproteinet bytt plats på kromosomen. Genom att fl ytta arvsan- 59

13 laget till en annan miljö, en annan plats på kromosomen, kan bakterien uttrycka, dvs. producera, vidhäftningsproteinet, se fi gur 11. Det som skiljer en ickebindare från en bindare är att genen för vidhäftningsproteinet BabA har bytt plats. Figur 12. Helicobacter-bakteriernas förmåga att genetiskt modifiera och anpassa sig kan leda till att infektionen blir ihärdig. A) Bakterien kommer simmande och sätter sig på cellytan med hjälp av vidhäftningsproteinerna BabA, ritade som Y:n. B) Cellerna irriteras så att de inflammationsassocierade sockren (sialyl-lewis x; ritade som svarta koner) kommer upp till cellytan som försvarsmekanismer, men de utnyttjas istället av bakterien för att få ytterligare fäste. C) Cellerna blir ännu mer irriterade och området inflammerat. Nu kommer vita blodkroppar till undsättning, och eftersom de har samma socker (sialyl-lewis x; mörka koner) på sin yta måste bakterien retirera för att inte fångas och förstöras. D) När bakterien på det sättet tvingas iväg läker området ut efter ett tag, medan bakterien simmar till nästa område. Nu ska ni få se på fi lm Thomas Borén: Filmen (stillbilder fi nns på fi gur 12 A-D) försöker illustrera hur Helicobacter-bakteriernas förmåga att genetiskt modifiera och an- 60

14 passa sig kan leda till infektionen blir ihärdiga. De kulformade strukturerna är de s.k. fukosylerade blodgruppsantigenerna, och som sitter på cellerna i magens nedre del. Bakterien kommer simmande och har vidhäftningsproteinerna BabA på sin yta. I det här fallet binder blodgrupp 0-sockren och bakterien sätter sig på cellen; vi har kanske inte nämnt varför den gör så men det är framför allt för att fiska olika näringsämnen från cellerna i magen, att få mat helt enkelt. Cellerna gillar ju inte det här utan blir irriterade och då kommer de inflammationsassocierade sockren sialyl-lewis x upp till cellytan. De är egentligen ett slags försvar för kroppen och därför illustrerade som lite spetsiga för att dra till sig vita blodkroppar, bl.a. alltså ska komma till undsättning. Thomas Borén Men bakterierna har ju vidhäftningsproteinet SabA, som binder just till de här försvarssockren. Därmed kan bakterien tanka över aminosyror och allt den behöver i tät kontakt med cellytan. Cellerna blir nu givetvis ännu mer irriterade. Det blir rent ut sagt rodnat och inflammerat. I det här läget börjar patienterna ofta dricka buffrande och syrablockerande medicin, t.ex. Novalucol. Nu är det hög tid för en vit blodkropp att komma till undsätt- 61

15 ning, och eftersom vita blodkroppar har samma socker (sialyl-lewis x) på sin yta, måste bakterien retirera för att inte fångas och förstöras av blodkroppen. Bakterien backar alltså och återvänder till de mer ofarliga kulformiga blodgrupp 0-sockren. När bakterien på det sättet tvingas iväg av kroppen läker området ut efter ett tag, medan bakterien simmar till nästa område. Det här är typiskt för kroniska inflammationer, då de karaktäriseras av att de går upp och ner i skov. Anna Arnqvist Sverker Olofsson: Tiden går fort men jag ska bara fråga: När kommer vaccinet? Thomas Borén: Vi jobbar på det. Realistiskt sett är det här inte helt lätt och ett antal stora företag har redan har gått bet på uppgiften. Jag skulle tro att idag är tio år en ganska rimlig gissning. Sverker Olofsson: Jag har ända fram till för ett tag sedan visserligen insett att magsår är otäckt men ändå en statussjukdom för att man har det stressigt och allt det där. Nu är det bara en äcklig bakterie. Har jag problem med hjärtat kan det också vara ett tecken på att jag borstar tänderna dåligt. Vad vi nu ska få veta om åderförkalkning kan man ju bara ana... 62

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Morgonjogg runt Äspenäs. Mycket fågel i luften. Speciellt en som var väldigt envis.

Morgonjogg runt Äspenäs. Mycket fågel i luften. Speciellt en som var väldigt envis. Morgonjogg runt Äspenäs. Mycket fågel i luften. Speciellt en som var väldigt envis. Dåligt med Fokus. Sedan i söndags har jag tömt 56 mm! Inte konstigt att det låter ifrån bäckarna på åsen. Dags för årlig

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Välkommen till en värld av probiotika!

Välkommen till en värld av probiotika! Välkommen till en värld av probiotika! Vad är probiotika? Probiotika betyder för livet. Probiotika är levande mikroorganismer som ger hälsoeffekter när de intas i tillräcklig mängd. Vanliga mikroorganismer

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

Frågestund och diskussion

Frågestund och diskussion Frågestund och diskussion Sverker Olofsson: Medan ni funderar lite över frågor till forskarna har jag den här klassiska funderingen: Man minns ju alltid det som sades sist och apropå det här med förträngning

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Vem får prostatacancer?

Vem får prostatacancer? Vem får prostatacancer? Henrik Grönberg Professor, överläkare i onkologi Institutionen för strålningsvetenskaper Jag har fått uppgiften att försöka förklara vem som får prostatacancer. Kunde jag svara

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Helicobacter pylori. Lisa Praski. en potentiell carcinogen

Helicobacter pylori. Lisa Praski. en potentiell carcinogen Helicobacter pylori en potentiell carcinogen Lisa Praski Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit) Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) Utarbetad i samarbete med Andreas Münch, överläkare, Universitetssjukhuset Linköping. Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) I den här

Läs mer

Men han är inte De nya fynden

Men han är inte De nya fynden Bakterierna utmanar prostatapatienterna Risken att smittas av bakterier som motstår de flesta former av antibiotika har hittills varit låg i Sverige, jämfört med situationen i många andra länder. Men med

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer. Bakterier (mikroorganism) Bakterie (Bacill) - efter grekiskans ord "bakterion" som betyder "liten stav". En encellig organism som delas in efter sin form (bacillerna är avlånga, kockerna är runda, spiriller

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Läs mer Vill du läsa mer om Diflucan, gå in på www.diflucan.se, www.fass.se eller läs bipacksedeln som följer med förpackningen. Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Pfizer AB Vetenskapsvägen

Läs mer

Om Aloe Vera - superväxten

Om Aloe Vera - superväxten www.econordica.se Om Aloe Vera - superväxten Econordica.se säljer Aloe-Vera i tablettform. Aloe Vera är en av världens äldsta och mest väldokumenterade läkeväxt. Växten har används i flera tusen år över

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

9 orsaker till att snuvan aldrig går över

9 orsaker till att snuvan aldrig går över Textstorlek: Foto: JERKER IVARSSON Din sega förkylning kan vara lömsk bakterie 9 orsaker till att snuvan aldrig går över Lite snuva får man räkna med så här års. Men när förkylningen blir ett maraton av

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Ögonskador. Distriktsveterinärerna tipsar

Ögonskador. Distriktsveterinärerna tipsar Ögonskador Distriktsveterinärerna tipsar 2 Ögonskador Ögat är en mycket känslig struktur, även en liten skada på hornhinnan kan göra mycket ont. Hästar får snabbt en inflammation i ögat som är mycket smärtsam

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13

Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 Anemi & antianemimedel! Jonas Melke HT-13 jonas.melke@pharm.gu.se Institute of Neuroscience and Physiology Section of Pharmacology Sahlgrenska Academy University of Göteborg " Anemi! Enligt WHO:" Man:

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Omeprazol Teva vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Observera! Detta läkemedel är receptfritt för att du ska kunna motverka dina besvär av halsbränna och sura uppstötningar utan läkarhjälp.

Läs mer

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER

Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Utvärderats av Centret för hälsofrämjande rf. Utgiven av: Studenternas hälsövårdsstiftelse Tölögatan 37 A 00260 Helsingfors Beställning: julkaisutilaukset@yths.fi Författare:

Läs mer

Ökar diabetes bland barn?

Ökar diabetes bland barn? Ökar diabetes bland barn? Anna Möllsten Förste forskningsingenjör, pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska försöka besvara frågan i rubriken genom att berätta om den forskning som görs av

Läs mer

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp I N FO R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp är ett vanligt besvär. Fotsvamp är ännu vanligare och är oftast en grund till att man drabbas av nagelsvampsinfektion på tårna.

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten

Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten Ärftliga ögonsjukdomar i Västerbotten Ola Sandgren Universitetslektor, överläkare Enheten för oftalmiatrik Redan när man föds kan man ha symtom som beror på en ärftlig ögonsjukdom. Man kan också få symtom

Läs mer

Tandlossning en infektionssjukdom

Tandlossning en infektionssjukdom Tandlossning en infektionssjukdom Lennart Hänström Universitetslektor i parodontologi Vi lever i fredlig samexistens med en stor mängd bakterier. Räkna med att kroppen kan innehålla upp till ett par kilo

Läs mer

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Fortsätt njuta av livet.

Fortsätt njuta av livet. Fortsätt njuta av livet. Om torra slemhinnor i underlivet och vad du kan göra åt dem. TILL DIG SOM BEHÖVER LOKAL ÖSTROGENBEHANDLING 1 Tid av förändring Plötsligt känner du inte riktigt igen din kropp.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Gingivit och parodontit

Gingivit och parodontit Gingivit och parodontit Blödande inflammerat tandkött och tandlossning, det vill säga gingivit och parodontit, hänger intimt samman. I själva verket är båda symtomen så nära besläktade att man kan säga

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

4.1 Terapeutiska indikationer För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum.

4.1 Terapeutiska indikationer För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN HeliCap, 37 kbq, kapsel, hård 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En kapsel innehåller 37 kbq ( 14 C) urea. Emitteringen sker i form av betapartiklar med låg energi:

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014

TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 1 (6) TBE-information till allmänheten i Västmanland 2014 2 (6) Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan ge hjärn- eller hjärnhinneinflammation, överförs

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen.

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen. A loemega är en serie munvårdsprodukter utvecklade i Sverige för en bättre munhälsa. Vår första produkt är en tandkräm med frisk smak och en unik kombination av ingredienser speciellt anpassade för tänderna

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer