Magsårsbakterien Helicobacter pylori en kameleont i magen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Magsårsbakterien Helicobacter pylori en kameleont i magen"

Transkript

1 Magsårsbakterien Helicobacter pylori en kameleont i magen Anna Arnqvist forskarassistent Thomas Borén universitetslektor Inst. för odontologi, enheten för oral mikrobiologi Anna Arnqvist: Inledningsvis ska jag berätta om magsårsbakterien Helicobacter pylori, hur den ser ut, var den infekterar och vilka sjukdomar den kan ge upphov till. Senare berättar Thomas om den forskning som vi bedriver här vid Umeå universitet innan vi avslutar med en fi lmvisning. Figur 1. Magsårsbakterien Helicobacter pylori i hög förstoring. De långa rörliga utskotten använder bakterien för att simma effektivt, vilket behövs i den turbulenta miljön i magen för att orsaka en ihärdig och livslång infektion. (Bild med tillstånd av Scientific American, SCIENCE & MEDICINE.) 48

2 Figur 1 visar vår favoritbakterie. H. pylori är avlång, spiralformad och 2 4 µm (mikrometer = tusendels mm) lång. I ena änden har den långa svansar, s k flageller. De fungerar som en propeller och gör bakterien rörlig. Om den inte kunde röra sig, skulle den svepas iväg när magen rör sig eller när cellerna i slemlagret omsätts. Förr var det vedertaget att magsår beror på stress eller psykisk obalans. För tjugo år sedan kom omvälvande forskningsrön från Australien, där två forskare Barry Marshall och Robin Warren visade att personer som led av kronisk magkatarr var infekterade med bakterier. Det var kontroversiellt att påstå något sådant, eftersom magen ansetts som steril och därför mötte de kraftigt motstånd. Idag är det emellertid ingen som tvivlar på deras resultat. Den som är infekterad med magsårsbakterier kan utveckla magkatarr, magsår och så småningom t.o.m. cancer. Men magsårsbakterien är ingalunda någon ny bakterie. En mumie som hittades bland bergstopparna i Anderna i Figur 2. I mitten av magsäcken är det surt, dvs. ph-värdet är lågt, eftersom den delen av magsäcken har många syraproducerande parietalceller. För att det yttersta cellagret, epitelcellerna, inte skall skadas av det låga ph-värdet täcks de av ett slemlager, mucuslagret. Helicobacter koloniserar framför allt den något mindre sura nedre delen, antrum, samt tolvfingertarmen. 49

3 Sydamerika hade varit infekterad med Helicobacter. Hälften av världens befolkning beräknas vara infekterad av H. pylori och bland de infekterade utvecklar ungefär var tionde person sjukdom. I stort sett alla infekterade bär H. pylori livet ut. Detta faktum är utmanande för oss som forskar om den: Vad är det hos bakterien som gör oss sjuka och hur kan den här bakterien orsaka en livslång infektion som immunförsvaret inte förmår bekämpa? Inne i magsäcken varierar surhetsgraden, ph-värdet. I nedre delen, antrumregionen, är miljön något mindre sur och där trivs H. pylori bäst; se Figur 2. Den koloniserar företrädesvis det området eller går ännu längre ner, till tolvfingertarmens mynning. Tar man en biopsi, dvs. en provbit av vävnaden, från magsäcken hos en patient som är infekterad med H. pylori och färgar in preparatet ser det ut som på Figur 3. Hälften bär på Helicobacter En infektion med H. pylori är oftast livslång. När infektionen har etablerats uppstår en inflammation, s.k. magkatarr. Hos vissa personer fortskri- Figur 3. Helicobacterbakterier i ett prov från magslemhinnan. De mindre prickarna är bakterier. De återfinns i slemlagret och en del av dem förmår fästa direkt på cellytan. 50

4 Figur 4. Gastroskopibilder av magsår. De små infällda bilderna visar var slangen med kameran befinner sig. Det kanske inte ser så väldigt sårlikt ut, men det beror på att själva såret ligger djupare och täcks av annan vävnad. der processen och det bildas ett magsår, ett begrepp som inbegriper sår i både magsäcken och tolvfingertarmen. Om doktorn anar att det kan vara frågan om magsår får patienten genomgå en gastroskopi, vilket innebär att en slang med en liten kamera förs ned i magen för att undersöka hur där ser ut. Figur 4 visar hur det kan se ut. Av alla magsår beror ungefär hälften av dem i magsäcken på Helicobacter-infektion medan flertalet av dem i tolvfi ngertarmen är relaterade till Helicobacter. Det finns i vissa organ ett allmänt samband mellan en inflammation som pågått under en lång tid och risken för att cancer utvecklas detta gäller också vid en Helicobacterorsakad infl ammation. Världshälsoorganisationen, WHO, har därför klassificerat H. pylori som en typ 1-carcinogen, dvs. en cancerorsak av samma dignitet som tobaksrökning. Vilka är det då som får helicobacterinfektion? Det vet vi inte riktigt, men vi vet att svaret till en del beror på var i världen man bor. Redan i unga år är en stor del av befolkningen i u-länderna infekterade. Sverige och andra industriländer har däremot inte alls lika många infekterade. Lite grovt kan man säga att 25% av 25-åringarna är infekterade och andelen ökar till närmare hälften av 50-åringarna. 51

5 Behovet av alternativ behandling Livslång infektion låter förstås förfärligt dystert, men eftersom orsaken är en bakterieinfektion finns det behandling att få. Läkemedelsverket rekommenderar idag en s.k. trippelbehandling. Det innebär Losec eller en motsvarande protonpumpshämmare (som minskar produktionen av syra i magen) kombinerat med två olika antibiotika under en veckas tid. De flesta blir friska av det, men eftersom antibiotikaresistensen ökar hos de flesta bakterier är målet att finna alternativa behandlingsmetoder. För att utveckla en alternativ behandling måste man veta vad som orsakar sjukdomen och vi Helicobacterforskare försöker kartlägga de egenskaper hos magsårsbakterien som gör oss sjuka. Några sjukdomsframkallande egenskaper hos H. pylori är kända: En viktig faktor är att den kan producera ett enzym som heter ureas och som i sin tur kan spjälka ett ämne i magen som heter urea. Vid den spjälkningen produceras bl.a. ammoniak, som är basiskt. Ureas har därför en syraskyddande effekt som gör att bakterien kan överleva i den sura magmiljön. Som vi sagt tidigare är också rörligheten viktig för bakterien. Man har gjort experiment där man har tagit bort flagellerna från magsårsbakterier med följden att de inte längre kan röra sig. Sådana bakterier kan inte kolonisera, inte växa och inte överleva i magen. Den viktiga vidhäftningen En annan viktig faktor för sjukdomsutvecklingen är bakteriens förmåga att vidhäfta, dvs. sätta sig fast på cellerna, och vi är särskilt intresserade av dessa mekanismer. Vad är det som gör att bakterien fastnar på magslemhinnan? Vad finns på bakterieytan som gör att den kan fästa? Titeln på föredraget är en kameleont i magen och det är precis så lurigt vi tror att bakterien uppför sig: Att den byter skepnad och på så sätt lurar immunförsvaret. Förvisso är den inte ensam om den här typen av beteende, det finns många andra sjukdomsframkallande bakterier som också gör detta. Men det som är unikt för H. pylori är dess förmåga att orsaka en livslång infektion. Bakterien har vidhäftningsproteiner på sin yta, s.k. adhesiner, och på magens slemhinna finns förankringsmolekyler, strukturer som bakterierna vid- 52

6 Figur 5. Helicobacterbakterien har vidhäftningsproteiner på sin yta, här illustrerade som kulor. På magens slemhinna finns förankringsmolekyler, illustrerade som Y:n. Bakterien kan anpassa sina adhesiner så att de passar för de förankringmolekyler som är tillgängliga. häftar till, se figur 5. Vi vet att bakterien kan ha flera olika typer av adhesiner. Kopplingen mellan ett givet vidhäftningsprotein och en viss förankringsmolekyl är specifi k och bakterien kan anpassa sina vidhäftningsproteiner efter vilka förankringsmolekyler som är tillgängliga. Dessutom kan bakterien producera och klä sig i molekyler som är identiska med förankringsmolekylerna. Det kan lura immunförsvaret att tro att bakterien är något kroppseget och därmed inte behöver bekämpas. Thomas Borén: Jag tänkte fortsätta berätta om hur det går till när bakterien vidhäftar i magen. Numera vet vi mer om hur dess vidhäftningegenskaper ser ut. Den delen av projektet påbörjades när jag för tio år sedan forskade vid Washington University i St. Louis, USA, tillsammans med Staffan Normark som tidigare var professor i mikrobiologi här i Umeå. Vi tänkte oss då att om man försöker förstå bakteriens vidhäftningsapparat, kanske man med den kunskapen kan lista ut något sätt att förhindra att bakterierna klamrar sig fast på cellerna i magen och därigenom skulle man kunna utveckla 53

7 Figur 6. Principskiss av de sockerklädda blodgruppsantigenerna H och Lewis B, till vilka H. Pylori binder med hjälp av Blodgruppsantigenbindande Adhesineet (BabA). alternativ till antibiotikabehandling. Som Anna nämnde är väldigt många personer runt om i världen infekterade av dessa bakterier, och i Sverige är det ju inte realistiskt att behöva behandla halva befolkningen med antibiotika. Slutsatsen är att någonting annat måste till, och tanken går onekligen till möjligheten att utveckla ett vaccin. När vi började med det här forskningsprojektet lyckades vi identifiera de fukosylerade blodgruppsantigenerna, dvs. de kolhydrat-/sockerstrukturer som bakterien först binder till för att därigenom kunna vidhäfta till cellytorna i magen. Just de sockerstrukturer som bakterien binder bäst till är samma som visar att man hör till blodgrupp 0 (noll) i det vanliga AB0-blodgruppssystemet, se Figur 6. Personer med blodgrupp 0 har också mer av de här sockerstrukturerna i magen, det framgår av Figur 7. Det finns en intressant klinisk koppling här, eftersom man ända sedan 1950-talet har känt till att människor med blodgrupp 0 löper större risk än andra för magsår. Vi föreslog därför att orsaken skulle kunna vara att dessa personer har fler av de här blodgruppsantigenerna i magen än dem med blodgrupperna A och B. Därför binder bakterierna hårdare i magen hos individer med blodgrupp O och deras infektioner kommer därigenom att i högre grad utvecklas mot kronisk inflammation och magsår. 54

8 Figur 7. I verkligheten ser vidhäftningen ut på det här sättet, bilden visar ett prov från magslemhinnan där blodgruppsantigenerna färgats. På områdena med blodgruppsantigener ser man dessutom ett antal små ljusa fläckar. Det är Helicobacterbakterier som sitter där, eftersom de dras till områdena med blodgruppsantigener. Vidhäftningsproteiner identifierade Det är en lockande tanke att kunna förhindra magsår genom att störa bakteriens olika sätt att vidhäfta. När jag kom tillbaka till Sverige och flyttade till Umeå, tänkte jag först försöka identifiera vidhäftningsproteinerna på bakterieytan via blodgrupp 0-sockret som vi hade identifierat. Med elektronmikroskopi lyckades vi också identifiera vidhäftningsproteinet, som vi kallar Blodgruppsantigen-bindande Adhesin (BabA). I samarbete med en tysk grupp undersökte vi en mängd kliniska stammar, dvs. Helicobacterbakterier som tagits från olika patienter. Intressant är att man hittar de BabA-positiva bakterierna framför allt i de prover som kom ifrån patienter med magsår och cancer! Hos en person som saknar vidhäftningsproteinet är utsikterna väsentligt större för att sjukdomen stannar vid magkatarr. Ju hårdare bakterien binder till magen, desto mer inflammation retar den upp. Apropå inflammation blev vi uppmärksammade för de resultat vi publicerade i somras, fi gur 8, då kvällstidningarna skrev att det skulle kunna leda 55

9 Figur 8. Umeå-forskning på löpsedeln (sommaren 2002). till ett vaccin mot magsår. Det vi hade gjort var helt enkelt att ta bort BabAproteinet för visa hur viktigt det är. Det gör man genom att med molekylärbiologiska metoder eliminera BabA-genen hos bakterien. Då får man en s.k. mutant utan vidhäftningsprotein. Inte desto mindre framgår av fi gur 9 att de muterade bakterierna (de lysande prickarna) fortfarande binder bra till inflammerad magslemhinna faktiskt lika bra som föräldrabakterierna, som brukar kallas vildtypsbakterier. Men om man jämför med frisk magslemhinna i nedre delen av bilden (provet kommer från en patient som opererat magen pga. problem med övervikt) binder inte mutantbakterien. Det betyder att bakterierna uppenbarligen har två olika vidhäftningsmekanismer, dels BabA som binder till blodgrupp 0-sockren, dels något ytterligare som är kopplat just till att magslemhinnan är inflammerad. Det visade sig att det socker som bakterien binder till (det rör sig fortfarande om ett socker), är ett s.k. inflammationsassocierat socker: sialyl-lewis x (slex). Det påminner lite om det förra blodgrupp 0-sockret men har också en laddad grupp, sialinsyra, längst ut på molekylen. För att visa på hur dessa processer går till i levande livet använde vi en Rhesusapa, en liten apa som normalt är infekterad med samma Helicobacter pylori som människan. Apan hade en etablerad helicobacterinfektion i 56

10 Figur 9. Helicobacterbakterien har två vidhäftningsmekanismer, dels BabA som binder till blodgrupp 0-sockren, dels något ytterligare som är kopplat just till att magslemhinnan är inflammerad. Därför binder inte de muterade bakterier som befriats från BabA till den friska slemhinnan nederst t.h. magen och antibiotikabehandlades med samma typ av antibiotikakur som en människa skulle ha fått på läkarrecept. Ett litet vävnadsprov som togs 6 månader senare visade att apan nu saknade sialyl-lewis-sockren på sina celler i magen. Till den här vävnaden binder inte bakterierna och apan var således frisk. Sedan fick apan tillbaka sin Helicobacter, dvs. den infekterades på nytt. Ett halvår senare var magen återigen lika inflammerad som när vi började. Nu fanns det nya slex-sockret på cellytorna och nu kunde bakterierna binda igen. Senare renade vi fram det här nya vidhäftningsproteinet med en metod som vi själva utvecklat, Retagging. Den är egentligen inte komplicerad utan snarare listig: man kopplar de nya sockren som vi hade identifierat, sialylsockren, till ett bärarprotein. Sedan blandar man något som kallas crosslinkers med bakterierna så att sockren kommer att kunna bindas kemiskt till vidhäftningsproteinerna. När blandningen därefter sätts under en lampa med UV-ljus aktiveras crosslinkern, blir väldigt klibbig och fastnar på vidhäftningsproteinet. När man slutligen tvättar och skakar loss vidhäftnings- 57

11 Figur 10. Retagging, en metod för att rena vidhäftningsproteinerna hos Helicobacterbakterier. proteinet bryter man isär hela komplexet i sina molekylära beståndsdelar och har då fått en liten kemisk adresslapp på vidhäftningsproteinet. Detta kan man sedan attrahera med små magnetkulor, vilka man i sin tur fångar upp med en riktig magnet på utsidan av provröret. När man slutligen häller ut de övriga proteinerna blir bara vidhäftningsproteinet kvar i röret, se Figur 10. Det finns sedan metoder för att hitta genen och med den gjorde vi på samma sätt som tidigare, dvs. tog bort först det ena vidhäftningsproteinet från föräldrabakterien, sedan det andra och slutligen båda typerna. Det visar sig då att med båda generna borttagna kan bakterierna inte alls vidhäfta till magens celler! Men bakterierna är som sagt listiga. Anna ska nu berätta lite om vad som händer sedan. Men vissa förmår vidhäfta ändå... Anna Arnqvist: Det luriga är att H. pylori förmår ändra sina vidhäftningsegenskaper som klär dess yta. För att testa våra aningar om att så är fallet bestämde vi oss för att studera vidhäftningsproteinet BabA som känner igen 58

12 Figur 11. Genom att arvsanlaget byter plats på kromosomen kan en bakterie ändra sin vidhäftningsförmåga. förankringsmolekylen Lewis b. Vi gjorde så att bakterierna blev grönlysande och blandade därefter dem med förankringsmolekylen (Lewis b) som fått en röd lysande färg. I mikroskopet kunde vi då se om en viss H. pylori-stam förmådde binda till förankringsmolekylen eller inte. Det som gjorde oss extra intresserade var då att vi bland alla ickebindande bakterier hittade några som ändrat sin bindningsförmåga. Som molekylärbiolog blev jag förstås nyfi ken vad som hänt på molekylärnivå: Vad särskilde de bakterier som plötsligt fått förmågan att binda från de ursprungliga ickebindande? Vi bestämde oss för att försöka isolera de enskilda bakterier som kunde binda. Det var ungefär 1 per , så vi förstod att det inte skulle vara tekniskt möjligt med sedvanliga metoder. Vi valde därför att anrika de bindande varianterna och lyckades med hjälp av förankringsmolekyler som kopplats till magnetkulor. När vi isolerat de bindande varianterna jämförde vi dem med de ursprungliga, ickebindande bakterierna. Vi har konstaterat att anledningen till att de förmår binda till förankringsmolekylen är att arvsanlaget som kodar för vidhäftningsproteinet bytt plats på kromosomen. Genom att fl ytta arvsan- 59

13 laget till en annan miljö, en annan plats på kromosomen, kan bakterien uttrycka, dvs. producera, vidhäftningsproteinet, se fi gur 11. Det som skiljer en ickebindare från en bindare är att genen för vidhäftningsproteinet BabA har bytt plats. Figur 12. Helicobacter-bakteriernas förmåga att genetiskt modifiera och anpassa sig kan leda till att infektionen blir ihärdig. A) Bakterien kommer simmande och sätter sig på cellytan med hjälp av vidhäftningsproteinerna BabA, ritade som Y:n. B) Cellerna irriteras så att de inflammationsassocierade sockren (sialyl-lewis x; ritade som svarta koner) kommer upp till cellytan som försvarsmekanismer, men de utnyttjas istället av bakterien för att få ytterligare fäste. C) Cellerna blir ännu mer irriterade och området inflammerat. Nu kommer vita blodkroppar till undsättning, och eftersom de har samma socker (sialyl-lewis x; mörka koner) på sin yta måste bakterien retirera för att inte fångas och förstöras. D) När bakterien på det sättet tvingas iväg läker området ut efter ett tag, medan bakterien simmar till nästa område. Nu ska ni få se på fi lm Thomas Borén: Filmen (stillbilder fi nns på fi gur 12 A-D) försöker illustrera hur Helicobacter-bakteriernas förmåga att genetiskt modifiera och an- 60

14 passa sig kan leda till infektionen blir ihärdiga. De kulformade strukturerna är de s.k. fukosylerade blodgruppsantigenerna, och som sitter på cellerna i magens nedre del. Bakterien kommer simmande och har vidhäftningsproteinerna BabA på sin yta. I det här fallet binder blodgrupp 0-sockren och bakterien sätter sig på cellen; vi har kanske inte nämnt varför den gör så men det är framför allt för att fiska olika näringsämnen från cellerna i magen, att få mat helt enkelt. Cellerna gillar ju inte det här utan blir irriterade och då kommer de inflammationsassocierade sockren sialyl-lewis x upp till cellytan. De är egentligen ett slags försvar för kroppen och därför illustrerade som lite spetsiga för att dra till sig vita blodkroppar, bl.a. alltså ska komma till undsättning. Thomas Borén Men bakterierna har ju vidhäftningsproteinet SabA, som binder just till de här försvarssockren. Därmed kan bakterien tanka över aminosyror och allt den behöver i tät kontakt med cellytan. Cellerna blir nu givetvis ännu mer irriterade. Det blir rent ut sagt rodnat och inflammerat. I det här läget börjar patienterna ofta dricka buffrande och syrablockerande medicin, t.ex. Novalucol. Nu är det hög tid för en vit blodkropp att komma till undsätt- 61

15 ning, och eftersom vita blodkroppar har samma socker (sialyl-lewis x) på sin yta, måste bakterien retirera för att inte fångas och förstöras av blodkroppen. Bakterien backar alltså och återvänder till de mer ofarliga kulformiga blodgrupp 0-sockren. När bakterien på det sättet tvingas iväg av kroppen läker området ut efter ett tag, medan bakterien simmar till nästa område. Det här är typiskt för kroniska inflammationer, då de karaktäriseras av att de går upp och ner i skov. Anna Arnqvist Sverker Olofsson: Tiden går fort men jag ska bara fråga: När kommer vaccinet? Thomas Borén: Vi jobbar på det. Realistiskt sett är det här inte helt lätt och ett antal stora företag har redan har gått bet på uppgiften. Jag skulle tro att idag är tio år en ganska rimlig gissning. Sverker Olofsson: Jag har ända fram till för ett tag sedan visserligen insett att magsår är otäckt men ändå en statussjukdom för att man har det stressigt och allt det där. Nu är det bara en äcklig bakterie. Har jag problem med hjärtat kan det också vara ett tecken på att jag borstar tänderna dåligt. Vad vi nu ska få veta om åderförkalkning kan man ju bara ana... 62

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Kronisk fästingburen borrelios

Kronisk fästingburen borrelios Kronisk fästingburen borrelios Sven Bergström Professor i mikrobiologi I denna presentation kommer jag att redogöra för ihärdiga infektioner som är relaterade till Borrelia-bakterier, dvs. kronisk fästingburen

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 08 17 Skrivtid 3 t.

Tentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 08 17 Skrivtid 3 t. Tentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Tony Larsson 8p Nils Nyhlin 9p Peter Engfeldt 6p Torbjörn Noren 17p Magnus Johansson 8p Katarina Palm 8p

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Är åderförkalkning en TWAR-infektion?

Är åderförkalkning en TWAR-infektion? Är åderförkalkning en TWAR-infektion? Jens Boman virusspecialist, smittskyddsläkare i Västerbottens län Erling Petersen enheten för kirurgi Anders Waldenström professor, enheten för medicin (kardiologi)

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom A gentle revolution in IBD therapy innehåll Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12

Läs mer

vid inflammatorisk tarmsjukdom

vid inflammatorisk tarmsjukdom BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Bakgrund Dyspepsi är

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Morgonjogg runt Äspenäs. Mycket fågel i luften. Speciellt en som var väldigt envis.

Morgonjogg runt Äspenäs. Mycket fågel i luften. Speciellt en som var väldigt envis. Morgonjogg runt Äspenäs. Mycket fågel i luften. Speciellt en som var väldigt envis. Dåligt med Fokus. Sedan i söndags har jag tömt 56 mm! Inte konstigt att det låter ifrån bäckarna på åsen. Dags för årlig

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ

Läs mer

Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka

Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka Fatima Pedrosa-Domellöf Professor i anatomi, docent i oftalmiatrik, ögonläkare Enheten för oftalmiatrik Det finns fler än 600 muskler i kroppen och de används

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

3. Historik KAPITEL 3 HISTORIK

3. Historik KAPITEL 3 HISTORIK 3. Historik Under hela 1900-talet har smärtor och diffusa känslor av ont i magen varit vanliga symtom hos patienter i västvärlden. Uppkomsten av dessa symtom och deras samband med påvisbara förändringar

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Läs mer Vill du läsa mer om Diflucan, gå in på www.diflucan.se, www.fass.se eller läs bipacksedeln som följer med förpackningen. Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Pfizer AB Vetenskapsvägen

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Välkommen till en värld av probiotika!

Välkommen till en värld av probiotika! Välkommen till en värld av probiotika! Vad är probiotika? Probiotika betyder för livet. Probiotika är levande mikroorganismer som ger hälsoeffekter när de intas i tillräcklig mängd. Vanliga mikroorganismer

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom

Huntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Den gåtfulla kopplingen mellan vaccin och narkolepsi

Den gåtfulla kopplingen mellan vaccin och narkolepsi Den gåtfulla kopplingen mellan vaccin och narkolepsi Vaccinet Pandemrix ökar risken för att barn ska drabbas av sömnsjukan narkolepsi. Men forskarna förstår inte varför. Just nu undersöks tre huvudspår.

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller,

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller, Stamceller Vad är stamceller? Från början är vi bara en cell Den cellen delar på sig och blir 2 celler, 4 celler, 8 celler osv tills de är de 100 000 miljarder celler en vuxen människa består av Men alla

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

Mikroorganismer och cancer

Mikroorganismer och cancer Mikroorganismer och cancer Vilken betydelse har bakterier, svampar, parasiter för cancerutveckling? 1 Mikroorganismers betydelse för cancerutveckling Svårt ämne a: studera Lång latensad, flera steg Exogena

Läs mer

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23

Läs mer

Kliniskt forskningscentrum. Laborativ verksamhet

Kliniskt forskningscentrum. Laborativ verksamhet Kliniskt forskningscentrum Laborativ verksamhet Vid Kliniskt forskningscentrum (KFC) finns möjlighet att få laborativ hjälp i olika forskningsprojekt samt möjlighet för egen laborativ verksamhet. Laboratoriet

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL

FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL FÅTT SVAMP I UNDERLIVET? BEHANDLA DIG SJÄLV MED PEVARYL Svamp trivs där det är fuktigt, varmt och tätt, innanför tighta byxor till exempel. DU ÄR INTE ENSAM Svampinfektion i underlivet upplevs ofta som

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

Ögonskador. Distriktsveterinärerna tipsar

Ögonskador. Distriktsveterinärerna tipsar Ögonskador Distriktsveterinärerna tipsar 2 Ögonskador Ögat är en mycket känslig struktur, även en liten skada på hornhinnan kan göra mycket ont. Hästar får snabbt en inflammation i ögat som är mycket smärtsam

Läs mer

Frågestund och diskussion

Frågestund och diskussion Frågestund och diskussion Sverker Olofsson: Medan ni funderar lite över frågor till forskarna har jag den här klassiska funderingen: Man minns ju alltid det som sades sist och apropå det här med förträngning

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling

Läs mer

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Jessica Bergman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Namn på medicinen Morgon Kväll Övrigt (utseende, med/utan mat etc) Egna anteckningar: Mina kontakter på sjukhuset:

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit) Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) Utarbetad i samarbete med Andreas Münch, överläkare, Universitetssjukhuset Linköping. Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) I den här

Läs mer

Vad är Klinisk forskning

Vad är Klinisk forskning Vad är Klinisk forskning Geografiskt nära sjukhusmiljöer och patienter Sjukdomsproblem eller förlopp i fokus Läkare/vårdpersonal inblandade Nyttan för patienterna tydlig Utmaningen: + Laboratorium Patienter

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Biologi - blodet, andningen och maten "ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Orion Pharma AB Box 334 192 30 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Fakta om talassemi sjukdom och behandling Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande

Läs mer

Mitos - vanlig celldelning

Mitos - vanlig celldelning Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran

Läs mer

Appendix 1 - Vad som ska ingå i de olika delmålen

Appendix 1 - Vad som ska ingå i de olika delmålen Appendix 1 - Vad som ska ingå i de olika delmålen Delmål 1 ligger under v3 för kamratgranskning (17/11) och slutlig inlämning v4 (24/11). Det är lämpligt om innehållet i vecka 1 och 2 är skrivet till vecka

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. När hästen har drabbats av kvarka Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. Om ett stall drabbas av kvarka får det ofta stora konsekvenser.

Läs mer